med anledning av propositionerna 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. och 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m. jämte motioner

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

KrU 1977/78: 24 Kulturutskottets betänkande

1977/78: 24

med anledning av propositionerna 1977/78: 91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. och 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m. jämte motioner

Inledning

Sedan regeringen i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12 under punk­terna B 29, El, I: B 2 och 11.13 beräknat medel till Viss beredskaps­utrustning m. m. för Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio aktie­bolag, Televisions- och ljudradioanläggningar samt Vissa byggnads­arbeten för Sveriges Radio har regeringen i propositionen 1977/78: 91 (utbildningsdepartementet) lagt fram förslag om radions och televisio­nens fortsatta verksamhet m. m.

Departementschefens överväganden och ståndpunktstaganden redovi­sas i propositionen i en allmän principiell del (kapitel 4.1—4.11). Ka­pitlen 5 och 6 avser upprättade lagförslag. I den till nämnda kapitel hörande hemställan har regeringen föreslagit riksdagen

dels att antaga förslagen till

1.    lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2.    lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756),

3.    lag om avgift för televisionsmottagare,

4.    lag om försöksverksamhet med närradio, dels att

 

5.    godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisa­tion som angetts i propositionen,

6.    godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens program­verksamhet som angetts i propositionen,

7.    godkänna de riktlinjer för radionämndens organisation och verk­samhet som angetts i propositionen,

8.    godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med närradio och när-TV som angetts i propositionen.

Under rubriken Anslagsberäkningar (kapitel 8 i propositionen) har regeringen föreslagit riksdagen att

1.    godkänna propositionens förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten,

2.    bemyndiga regeringen att slutligt fastställa kompensationen för allmänna kostnadsökningar i enlighet med vad som förordats i proposi­tionen,

3.    till Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio för budget­året 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.,

1   Riksdagen 1977/78.13 saml. Nr 24

 

KrU 1977/78: 24                                                        2

4.    till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 76 000 000 kr.,

5.    medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som för­ordats i propositionen,

6.    till Televisions- och radioanläggningar för budgetåret 1978/79 an­visa ett investeringsanslag av 60 200 000 kr.,

7.    bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

8.    till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Sedermera har konstitutionsutskottet med yttrande KU 1977/78: 2 y till kulturutskottet överlämnat propositionen 1977/78: 144 vari rege­ringen föreslagit riksdagen att antaga förslag till

1.    lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio,

2.    lag om ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihets­förordningens område för brott mot tystnadsplikt.

De i propositionerna 1977/78: 91 och 1977/78: 144 framlagda lag­förslagen har den lydelse som framgår av bilaga 1.

 

KrU 1977/78: 24                                                                       3

Innehållet i propositionen 1977/78: 91 har i en inom utbildningsde­partementet upprättad sammanfattning redovisats på i huvudsak föl­jande sätt.

Ny   organisation   för   radio   och   television

Regeringen fullföljer i propositionen de strävanden som funnits sedan mitten av 1960-talet att för radio och TV skapa flera enheter med stor självständighet i programfrågor. Det bärande motivet är nu liksom tidigare att decentralisera beslut och säkra mångfald i programfrågor. Den viktigaste nyheten i regeringens organisationsförslag är att Sveriges Radio skall överlåta sin programverksamhet på två nya dotterbolag, ett för riksradio och ett för TV.

Sveriges Radio har i dag två funktioner. Den ena är att svara för produktion och sändningar av program i radio och TV. Den andra är att fungera som moderbolag i en koncern, som också innehåller dotter­bolagen Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio. De båda dotterbolagen har stor självständighet i programverksamheten, men det är problem för dem att vara underställda ett bolag som självt bedriver programverksamhet.

I propositionen föreslås nu att Sveriges Radio skall överlåta sin pro­gramverksamhet på två nya företag, ett för riksradio och ett för TV som båda skall ha ställning som dotterbolag. Sveriges Radio skall så­ledes behålla sin funktion som moderbolag. I radio- och TV-koncernen kommer därmed all programverksamhet att bedrivas av jämställda företag. Antalet programföretag blir fyra i stället för de nuvarande tre.

Ett viktigt skäl för förändringen är att radion och televisionen bör få en friare ställning i förhållande till varandra. Detta ökar mång­falden och ger de två medierna bättre möjligheter att utvecklas själv­ständigt efter sina egna inneboende förutsättningar och därigenom att höja kvaliteten i programmen.

De två nya dotterbolagen — som var för sig blir större än något av de nuvarande dotterbolagen — kommer att byggas upp kring program­enheter som redan nu finns. Regeringens förslag kräver därför ingen omfattande omorganisation av redaktionerna inom dessa enheter.

Radion. Radioverksamheten beaktades inte tillräckligt då beslut 1966 fattades om den nuvarande organisationen av Sveriges Radio. Rege­ringen vill nu med sitt förslag lyfta fram radion ur televisionens skugga.

Det nya riksradioföretaget bör bestå av den nuvarande programen­heten för riksradio i Stockholm, kompletterad med den avdelning för ljudradioteknik som nu sorterar under den företagsgemensamma tek­niska enheten inom Sveriges Radio. Riksradion bör vidare få egna redaktioner utanför Stockholm till det antal och av den storlek som avgörs av radions egna behov. Radion bör alltså inte längre ha samma distriktsorganisation som TV. Däremot bör riksradion allvarligt pröva möjligheterna att utvidga samarbetet med lokalradion.

Televisionen. Inom det nya TV-företaget bör finnas de två nuvaran­de programenheterna för TV 1 och TV 2, vilka bör ha samma själv­ständighet i programverksamheten som nu. TV-företaget bör vid sidan av programenheterna i Stockholm ha tio distrikt, som skall ha till uppgift dels att producera program för rikssändning, dels att sända regionala TV-program. Ett elfte regional-TV-program bör sändas över ett särskilt stockholmsdistrikt. I TV-företaget bör vidare ingå den tek­nik som behövs för driften.

 

KrU 1977/78: 24                                                        4

Distrikten. Programverksamheten i både radio och TV utanför Stock­holm bör få en förstärkt ställning. Dels bör programproduktionen öka väsentligt. Dels bör såväl riksradions redaktioner utanför Stockholm som TV-distrikten få viss beslutanderätt då det gäller rikssändningar av program som de har producerat.

Moderbolaget bör ha följande beslutsbefogenheter då det gäller pro­grambolagen:

1.    att utse 11 av de 14 styrelseledamöterna i vart och ett av dotter­bolagen (övriga tre ledamöter blir två personalrepresentanter samt verk­ställande direktören i dotterbolaget),

2.    att besluta om samlade anslagsframställningar för hela koncernen,

3.    att besluta om anslagsfördelning till dotterbolagen,

4.    att besluta om fördelning av sändningstid mellan dotterbolagen.

I anslutning till sina beslutsbefogenheter får Sveriges Radio som moderbolag också ett allmänt planeringsansvar för hela koncernens verksamhet.

Ägare och styrelse. Aktierna i moderbolaget Sveriges Radio bör ha samma ägare som nu med oförändrad fördelning av aktierna på de olika aktieägargrupperna. Moderbolaget bör i sin tur äga samtliga aktier i dotterföretagen. Styrelsen bör bestå av 15 ledamöter, varav ordföranden och sex övriga ledamöter bör utses av regeringen, fem av bolagsstämman och två av personalen. Bolagets verkställande direk­tör bör ingå som självskriven ledamot.

Bättre   programkvalitet.   Mer   radio   och   TV från   distrikten

I propositionen anges riktlinjer för hur radio- och TV-verksamheten skall byggas ut fram t. o. m. mitten av 1980-talet. Betydande resursför­stärkningar föreslås på flera områden. De viktigaste förslagen är:

•       Distriktens andel av riksprogramproduktionen för radio och TV ökar från f. n. ca 30 % till ca 40 %. Detta innebär väsentligt ökade resur­ser till distrikten.

•       Regionala nyhetssändningar i TV byggs ut till samtliga elva distrikt. Genom regional-TV får distrikten en basresurs också för produktion av riksprogram i TV.

•       Lokalradion förstärks. De nuvarande redaktionerna utökas. I vis­sa fall kan det bli aktuellt att upprätta underredaktioner.

•       Ett mindre dagblock med repriser införs på försök i TV för att tillgodose bl. a. dem som skiftesarbetar eller av andra skäl inte kan följa TV-programmen på kvällstid.

•       Bortsett från dagblocket förutsätts sändningstiden i TV vara oför­ändrad. Resursförstärkningar bör i stället användas för att kvaliteten skall kunna höjas och för särskilda insatser för bl. a. handikappade och språkliga minoriteter.

•       Möjligheterna att få frekvensutrymme för en fjärde radiokanal kommer att undersökas.

För nästa budgetår föreslås Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio få ett driftsanslag om drygt 920 milj. kr., vilket innebär ett reformut­rymme på drygt 50 milj. kr. Medelsförstärkningen skall bl. a. använ­das för kvalitetshöjande åtgärder och för att bygga ut produktionen i distrikten. Vidare kan regionala TV-sändningar starta i ett distrikt och dagblocket i TV börja byggas ut. Slutligen kan lokalradion få stärkta resurser. Fördelningen av medel mellan TV, ljudradio och lokalradio görs av Sveriges Radio självt.

 

KrU 1977/78: 24                                                        5

Höjda mottagaravgifter. Radio- och TV-verksamheten, med undan­tag för Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Radios utlandsprogram, skall liksom f. n. finansieras med mottagaravgifter. Avgiften för svart­vit TV höjs med 60 kr. till 340 kr. per år och tillägget för färg-TV med 20 kr. till 140 kr. per år. Innehavare av enbart radiomottagare behöver inte betala någon avgift.

Ökade   publikkontakter

Betydelsen av att de fyra programföretagen förbättrar sina kontak­ter med publiken framhålls starkt i propositionen. Regeringen föreslår att programföretagen årligen skall inbjuda koncernens ägare, dvs. folk­rörelserna, pressen och näringslivet, till två konferenser på olika plat­ser i landet där programverksamheten diskuteras. Dessutom bör pro­gramföretagen fortsätta att utveckla sådana former för publikkontakt som Sveriges Radio hittills har prövat, t. ex. publikforum.

Riktlinjer   för   programverksamheten

I radiolagen och i avtalet mellan staten och Sveriges Radio anges vilka riktlinjer som gäller för programverksamheten i radio och tele­vision. Opartiskhet och saklighet skall känneteckna programutbudet. Programmen skall i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga dm bl. a. religion, teater, konst, litteratur och vetenskap.

I propositionen föreslås inga principiella förändringar av reglerna för programverksamheten. Utgångspunkten är att verksamheten skall ha samma fria och i publicistiskt avseende oberoende ställning som f. n. Vissa programpolitiska riktlinjer diskuteras i propositionen. De frågor som tas upp är i regel sådana som har uppmärksammats i radioutred­ningen, remissvaren och den allmänna debatten.

•       Vikten av en omfattande frilansmedverkan i radio och TV slås fast.

•       Vikten av att fler program görs tillgängliga för handikappade och språkliga minoriteter understryks.

•       Skyldigheten att iaktta stor försiktighet när det gäller framställ­ningar av underhållningsvåld markeras.

• Radions och televisionens betydelse för språkvården betonas.
Radions och televisionens kulturansvar framhålls också mycket starkt

i propositionen. Genom radio och TV kan en stor publik få regelbund­na kontakter med bl. a. teater, musik, film och bildkonst. Men det är inte bara genom sitt programutbud som radio-TV spelar en kulturpoli-tisk roll. Samspelet mellan programföretagen och kulturlivet i övrigt har också stor betydelse.

I propositionen diskuteras önskemålet att TV i ökad utsträckning skall sända scenföreställningar från teatrarna, s. k. transmissioner. En fast teaterensemble bör också kunna knytas till programföretagen. Ut­ läggningar av produktionsuppdrag till fristående filmare bör kunna ökas. Radions ansvar för musikkulturen betonas, liksom programföre­tagens ansvar för bevakningen av kultur- och folkrörelseliv.

Radionämnden   förstärks

Radionämnden har till uppgift att övervaka att Sveriges Radio ut­ övar sin rätt till radio- och TV-sändningar opartiskt och sakligt och enligt radioavtalets riktlinjer. Nämndens övervakning sker genom efter­handsgranskning av program.

Enligt propositionens förslag får radionämnden ökade möjligheter när

 

KrU 1977/78: 24                                                        6

det gäller att granska hur programföretagen handlägger frågor om genmäle och beriktigande. Radionämndens kansli förstärks också enligt förslaget.

Text-TV   och   data-TV   utreds

En särskild utredning kommer att tillsättas för att undersöka möjlig­heten att i en framtid använda text-TV och data-TV i nyhetsförmed­lingen.

•        Text-TV kan innebära att en text eller en schematisk bild överförs på TV-skärmen samtidigt som skärmen visar ett vanligt TV-program. Tekniken ger ökade möjligheter i fråga om textsättning av program. Möjligheter öppnas också att överföra text som inte har samband med de vanliga programmen, t. ex. telegramnyheter och sportresultat.

•        Data-TV — eller med en internationell term viewdata — är en tek­nik som möjliggör tvåvägskommunikation genom att TV-apparaten via telefonnätet kopplas till en eller flera databaser. Apparatinnehavaren kan välja bland ett i princip obegränsat informationsmaterial.

Redan under nästa budgetår får Sveriges Radio medel så att man kan starta en försöksverksamhet med text-TV som i första hand rik­tar sig till hörselskadade.

Närradioförsök

Frågan om att vidga rätten att sända radio- och TV-program har diskuterats av flera radioutredningar. I första hand har man tänkt sig att ideella, religiösa, fackliga och politiska sammanslutningar skall ges möjlighet att bedriva egna lokala sändningar.

I propositionen föreslås en försöksverksamhet med närradio och när-TV. En parlamentarisk utredning får i uppdrag att lägga upp försöks­verksamhet och skall därvid närmare analysera de problem som sådana sändningar kan aktualisera. Utredningen skall lämna förslag till hur en permanent verksamhet med närradio och när-TV skall se ut.

Försöksverksamheten skall vara treårig och avses starta på ett fem­tontal orter. Av praktiska och ekonomiska skäl bör försöken i första hand omfatta radiosändningar. Kostnaderna för försöken skall täckas av de organisationer som medverkar. Avgiftsmedel skall således inte användas för närradioförsöket.

Radions och televisionens programregler kommer inte att gälla när­radio och när-TV. För denna programverksamhet kommer i stället att i stort sett gälla samma regler som gäller för tidningar och tidskrifter. Programmen kommer alltså inte att granskas av radionämnden och något krav på saklighet och opartiskhet kommer inte heller att ställas. Däremot skall givetvis en ansvarig programutgivare finnas.

I ett viktigt avseende gäller inte likheten med tidningar och tidskrif­ter. Kommersiell reklam får inte förekomma i närradio och när-TV.

Genomförande   av   förslagen

Den nya organisationen av radio- och TV-verksamheten föreslås i propositionen bli genomförd från den 1 juli 1979. Efter detta datum skall verksamheten bedrivas efter riktlinjer i ett sjuårigt avtal som staten träffar med dels moderföretaget, dels de fyra programföretagen. Enligt propositionens förslag blir det en uppgift för Sveriges Radio att närmare planera och genomföra förändringarna under verksamhets­året 1978/79. De nya reglerna för programverksamheten föreslås gälla

 

KrU 1977/78: 24                                                                      7

redan från den  1  juli 1978. Kvalitetsförstärkningarna genomförs suc­cessivt under avtalsperioden med början den 1 juli 1978.

Propositionen 1977/78:144 innehåller förslag om en särskild lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio. Denna lag bygger på samma principer som de ansvarsregler som gäller för pressen och Sve­riges Radio. Vidare föreslås i propositionen en ändring i lagen om an­svar på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt.

Med anledning av propositionen 1977/78: 91 har väckts motionerna 1977/78: 1777 samt 1782—1801.

Därjämte föreligger från allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/ 77 följande motioner med anknytning till de frågor som behandlas i propositionen 1977/78: 91, nämligen 1976/77: 68, 736, 750, 962, yrkan­dena 6 samt 7 a och 7 b, 987, yrkandet 1, och 1130.

Från allmänna motionstiden i januari 1978 upptas i detta samman­hang till behandling motionerna 1977/78: 877, yrkande f, 1129, 1135, 1515, 1521, 1523, 1526, 1527, 1528 och 1532.

Dessutom har konstitutionsutskottet med sitt yttrande KU 1977/78: 2 y till kulturutskottet överlämnat den under allmänna motionstiden 1978 väckta motionen 1977/78: 1415 samt den med anledning av pro­positionen 1977/78: 144 väckta motionen 1977/78: 1877.

Utskottet har sålunda att i anslutning till propositionerna behandla följande motioner, nämligen

1976/77: 68 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen be­slutar uttala att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska arbetsgivare­föreningen (SAF),

1976/77: 736 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen anhåller hos regeringen att förslag framläggs innebärande att radionämnden ut­ses direkt av riksdagen,

1976/77: 750 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen som sin mening framhåller att riksdagen och inte regeringen bör utse radionämnden, vilket bör vara en förutsättning för radioutred­ningens fortsatta arbete,

1976/77: 962 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen beslutar

1.   att hos regeringen begära att frågan om en barntidning med an­knytning till TV-program enligt i motionen angivna riktlinjer utreds (yrkande 6),

2.   att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om pro­gramtid och programresurser för barnprogram i TV (yrkande 7 a),

3.   att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om pro-

 

KrU 1977/78: 24                                                        8

gramsättning av inslag med underhållningsvåld och fördomar (yrkan­de 7 b),

1976/77: 987 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad som anförts i motionen 1976/77: 985 — såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att utöka programtiden i radio och TV på invandrarspråk och en särskild invandrarkanal i radio inrättas (yrkande 1),

1976/77: 1130 av Sven Johansson m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program inom Sveriges Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda programin­slag ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

1977/78: 877 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen uttalar sig för de i motionen angivna riktlinjerna innebärande att åtgärder bör vidtas för att utöka programtiden i radio och TV på invandrarspråk (yrkande f),

1977/78: 1129 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen begär att i samband med tecknandet av nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio frågan om begränsning av våldsinslag i TV beaktas,

1977/78: 1135 av Kari-Erik Svartberg m. fl. (s) vari yrkas att riks­dagen beslutar att hos regeringen begära en skyndsam utredning om radiodistribution av taltidningar,

1977/78: 1415 av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att bestämmelser i radio­lagen om intern-TV-sändning ges en sådan utformning att samfund och ideella organisationer får vidgade möjligheter att överföra möten m. m. till andra lokaler,

1977/78: 1515 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att regeringen i samband med propositionen om Sveriges Radio/TV beaktar vad som anförts i motionen,

1977/78: 1521 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att i samband med Radio/TV: s omorganisation rundradioföre­tagen åläggs skyldighet att meddela allmänheten information om stör­ningar som tillfälligt eller tidvis kan innebära olägenhet eller fara för hela eller delar av allmänheten,

1977/78: 1523 av Eric Enlund (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna att hälsoupplysande-friskvårdandé program bör initieras i radio- och TV-programmen som en kontinuerlig del av programutbudet i enlighet med motionens syfte,

1977/78: 1526 av Gunnar A. Johansson m. fl. (m) vari yrkas att riks-

 

KrU 1977/78: 24                                                        9

dagen uttalar sitt fördömande av sådant språkbruk i radio och TV vil­ket kan betecknas som vanhedrande, förråande eller stötande,

1977/78: 1527 av Sven Johansson (c) och Ake Polstam (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en framställning till Sveriges Radio om utökning av textade program i TV,

1977/78: 1528 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program inom Sveriges Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda program­inslag ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

1977/78: 1532 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen begär att frågan om de gravt synskadades möjligheter att få till­gång till veckans radio- och TV-programtider på kassettband snarast utreds,

1977/78: 1777 av Ingrid Diesen (m) och Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen uttalats rörande önskvärdheten av radio- och TV-sändningar för balter i Sve­rige,

1977/78: 1782 av Anders Björck m. fl. (m) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att vad som i motionen anförts om utveck­lingen av nya medier ges regeringen till känna,

2.   att riksdagen beslutar uttala sig för att en central beredning för nya medier i enlighet med vad som anförts i motionen tillsätts,

1977/78: 1783 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande lokal­radions utvecklingsmöjligheter och möjligheter till lokal bevakning utan­för respektive huvudort,

1977/78: 1784 av Barbro Engman-Nordin (s) vari yrkas att riksdagen beslutar

1.   att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts om programföretagens styrelser,

2.   att som sin mening ge till känna vad som anförts om treåriga verk­samhetsplaner,

3.   att som sin mening ge till känna vad som anförts om samordning av programverksamheten,

4.   att ändra 6 § i regeringens förslag till radiolag i enlighet med vad som anförts i motionen,

1977/78: 1785 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1977/78: 91 i de delar som avser ny organisation av Sveriges Radio,,

 

KrU 1977/78: 24                                                       10

2.   att riksdagen i fråga om Sveriges Lokalradio, programverksamhe­tens inriktning m. m. beaktar vad i motionen anförts,

3.   att riksdagen beslutar att pensionärer med pensionen som enda in­komst befrias från erläggande av licensavgifter,

1977/78: 1786 av Kurt Hugosson (s) vari yrkas att riksdagen i anslut­ning till behandlingen av regeringens proposition 1977/78: 91 beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande lokalradiochefens rätt att i vissa fall bryta rifcsprogrammet,

1977/78: 1787 av Nils Hörberg (fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen på lämpligt sätt låter utreda

1.   hur samhällets kulturstöd skall utformas så att det gagnar de en­skilda medborgarnas utveckling till mångsidigt informerade, kulturaktiva, kritiskt tänkande individer,

2.   vilken avvägning som därför för framtiden bör göras mellan olika kulturella uttrycksmedel, när det gäller statsstödets fördelning,

1977/78: 1788 av Gördis Hörnlund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att Boråsområdet i enlighet med 1969 års radioutrednings för­slag skall utgöra ett eget lokalradioområde,

1977/78: 1789 av Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att produktionen av lantbruksprogram i TV fortsätter i samma omfatt­ning som hittills,

1977/78: 1790 av Elver Jonsson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att det i Lag om ändring i radiolagen (1966: 755) skrivs in en särskild föreskrift i lagens 6 § genom ett nytt moment med följande lydelse: "6. föreskrift om skyldighet att främja nyktra levnadsvanor och i övrigt en ökad folknykterhet",

1977/78: 1791 av Torkel Lindahl (fp) och Olle Wästberg i Stockholm (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa de begränsningar i sänd­ningsrätten som gäller för trådradio i radiolagen (1966: 755),

1977/78: 1792 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag antar följande lydelse av 6 § förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio:

6 § För närradio gäller inte 6 och 7 §§ andra stycket radiolagen (1966: 755).

Sammanslutningen skall i sin programverksamhet iaktta saklighet och respekt för den enskildes privatliv.

Tillstånd att sända närradio skall förenas med villkor att sammanslut­ningen skall sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari sam­manslutningen förklaras ha brutit mot bestämmelser i eller villkor enligt denna lag.

 

KrU 1977/78: 24                                                      11

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närradiosändningar,

1977/78: 1793 av Hans Nyhage m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riks­dagen beslutar om en delning av lokalradioområdet Göteborg-Borås (Sjuhärad), så att Boråsområdet blir ett eget lokalradioområde, Radio Sjuhärad, fr. o. m. den 1 juli 1978,

1977/78: 1794 av Joakim Ollen (m) vari yrkas att riksdagen ger rege­ringen till känna vad i motionen anförts beträffande avtal mellan de framtida programbolagen inom Sveriges Radio gällande distriktens ställning,

1977/78: 1795 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar

1.   att vid TV-distriktens utbyggnad de små distrikten prioriteras,

2.   att försöksverksamhet med närradio t. v. får anstå och att i stället lokalradion ges resurser för att kunna bygga ut sin verksamhet med reportrar placerade på vitala platser utanför huvudorterna,

1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen be­slutar

1.   att avslå regeringens förslag att göra Sveriges Radio till en kon­cern, bestående av ett moderbolag och fyra programbolag,

2.   att den allmänna programverksamheten skall organiseras i ett sam­manhållet företag, Sveriges Radio AB,

3.   att Sveriges Lokalradio AB skall utgöra ett dotterbolag till Sveriges Radio,

4.   att Sveriges Utbildningsradio AB skall vara ett fristående företag,

5.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om teknikens organisation,

6.   att enheten för utlandsprogram skall bestå som självständig pro­gramenhet i Sveriges Radio,

7.   att distrikten skall bestå som självständiga enheter under radio­chefen och bedriva programverksamhet i både riksradion och televi­sionen,

8.   att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation som anges i motionen,

9.   att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om antalet ledamöter och suppleanter i styrelserna för Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio samt om sättet att utse leda­möter och suppleanter,

 

10.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om regionala TV-sändningar,

11.   att som sin mening gé regeringen till känna vad som i motionen anförs om avvägningen mellan egen och främmande produktion.

 

KrU 1977/78: 24                                                       12

12.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående utbyggnad av underredaktioner hos Sveriges Lokal­radio,

13.   att som sin mening ge regeringen till kätma vad som i motionen anförs om våldsinslag i underhållningsprogram,

14.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om programverksamhet för döva, hörselskadade, blinda sarht psykiskt utvecklingsstörda,

15.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om programverksamhet för språkliga minoriteter,

16.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om s. k. transmissioner,

17.   att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföre­tagens programverksamhet som anges i motionen,

18.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående kontakter med publiken,

19.   att Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildnings­radio skall ges kompensation för allmänna kostnadsökningar i enlighet med vad som anförs i motionen,

20.   att treåriga rullande verksamhetsbudgetar skall tillämpas för Sve­riges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio,

21.   att godkänna de riktlinjer :för radionämndens organisation och verksamhet som anförs i motionen,

22.   att avslå regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med närradio,

23.   att godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med närradio och när-TV som anförs i motionen,

24.   att med godkännande av vad som i motionen anförs angående bestämmelser i radiolagen och i specialmotiveringen utfärda lag om ändring i radiolagen i enlighet med det innehåll som framgår av mo­tionen,

25.   att godkätma de förslag till medelsberäkningar för den avgifts-finansierade radio- och TV-verksamheten som anförs i motionen,

26.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio,

1977/78: 1797 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar

1.   att hos regeringen anhålla om att sådana åtgärder vidtas att mass­medieforskningen inom i motionen nämnt område stimuleras och er­håller erforderliga resurser,

2.   att ge regeringen till kätma vad som anförts i motionen,

1977/78: 1798 av Ulla Tilländer (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att avtalet mellan staten och Sveriges Radio får en sådan utform-

 

KrU 1911 fl: 24                                                        13

ning, att socialstyrelsen ges möjlighet att informera om centrala folk­hälsofrågor,

1917/18: 1799 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen avvisar propositionen 1977/78: 91 såvitt avser

a)   lag om ändring i radiolagen

b)   lag om ändring i radioansvarighetslagen

c)   lag om försöksverksamhet med närradio

d) förslag till ändrade riktlinjer för rundradioföretagens organisation
och programverksamhet, för radionämndens organisation och verksam­
het samt för försöksverksamheten med närradio-TV,

2.   att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78: 91 beslutar an­slå ett med 100 000 000 kr. till 1 020 000 000 kr. förhöjt belopp till drift­kostnader för den allmänna programverksamheten och för lokalradion för budgetåret 1978/79,

3.   att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78: 91 beslutar att till Sveriges Utbildningsradio AB anslå ett med 9 228 000 kr. till 85 228 000 kr. uppräknat belopp för 'budgetåret 1978/79,

4.   att riksdagen uttalar att när våld och förtryck skildras i eterme­dierna skall detta ske i sådan form och med ett sådant innehåll att det ger kunskaper, normer, värderingar och känslor som är önskade; upple­velser och erfarenheter som programmen ger skall leda till konstruktiv handling och avtrubbningseffekter inför våldet motverkas; våldsskild­ringen skall stödja sådana normer och värderingar som är förenliga med grundläggande demokratiska värden och inte leda till orealistiska före­ställningar om verkligheten, och det våld som skildras på detta sätt skall kunna motiveras,

5.   att riksdagen uttalar att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska arbetsgivareföreningen,

6.   att riksdagen uttalar att planerna på en nordisk satellit-TV avskrivs,

1977/78: 1800 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen rörande gemensamma tillsatser för TV-mottagare till den grupp som enligt pro­positionen 1977/78: 91 skall ingå i försöksverksamheten,

1977/78: 1801 av Allan Äkeriind (m) vari yrkas att riksdagen vid be­handlingen av propositionen 1977/78: 91 beslutar uttala

1.   att radionämnden skall ges behörighet att meddela föreskrifter om de framtida programmens innehåll och utformning,

2.   att vad som i övrigt anförts i motionen bör tillgodoses vid utfor­mandet av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programarbetet,

1977/78: 1877 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1977/78: 144 med för­slag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m..

 

KrU 1977/78: 24                                                       14

2. att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med närradio/TV ej bör komma till stånd.

I bilaga 3 till detta betänkande lämnas en översikt över motionernas behandling.

Gällande riktlinjer för rundradioverksamheten i Sverige drogs upp 1966 genom beslut av riksdagen och Kungl. Maj:t (prop. 1966: 136, SU 1966: 163, rskr 1966: 388) och kompletterades därefter åren 1975 och 1976 genom besluten om lokalradio (prop. 1975: 13, KrU 1975: 6, rskr 1975: 82) och utbildningsprogramverksamhet (prop. 1975/76: 110, UbU 1976/77: 8, rskr 1976/77: 46).

Verksamheten regleras i första hand genom radiolagen (1966: 755, omtryckt 1972: 240, ändrad senast 1975:242), radioansvarighetslagen (1966: 756, ändrad 1977: 1018) samt förordningen (1967: 449) med in­struktion för radionämnden (ändrad senast 1976: 847). Avtal angående programverksamheten har vidare träffats mellan staten och Sveriges Radio aktiebolag. Det nuvarande avtalet trädde i kraft den 1 juli 1967 och gäller, sedan det förlängts med ett år, t. o. m. den 30 juni 1978.

Radioutredningen (U 1974: 08) som tillkallades med stöd av rege­ringens bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda radions och tele­visionens fortsatta utveckling avlämnade i april 1977 betänkandet (SOU 1977: 19) Radio och TV 1978—1985. Efter en omfattande remissbe­handling av betänkandet har regeringen i propositionen 1977/78: 91 lagt fram förslag om radions och televisionens fortsatta verksamhet.

Vad beträffar ärendets behandling har kulturutskottet anmodat kon­stitutionsutskottet att till kulturutskottet avge yttrande över proposi­tionen 1911 fIS: 91 jämte motioner väckta med anledning av densamma, allt i vad avser frågor som ligger inom konstitutionsutskottets bered­ningsområde.

Konstitutionsutskottets yttrande är fogat som bilaga till betänkandet. Det avser även propositionen 1977/78: 144 med förslag till lag om an­svarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m. samt motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1877. Nämnda proposition och motioner har, som redan nämnts, av konstitutionsutskottet överlämnats till kultur­utskottet för handläggning.

Utbildningsutskottet, som givits tillfälle att yttra sig över proposi­tionen och motionema i vad avser frågor som berör Sveriges Utbild­ningsradio, har meddelat kulturutskottet att utbildningsutskottet den 6 april 1978 beslutat att inte avge något yttrande i ärendet.

Kulturutskottet har — i närvaro i flertalet fall av representanter för konstitutionsutskottet — anordnat frågestunder med företrädare för Sveriges Radio AB, Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Utbildningsradio AB, radionämnden, Sveriges Radios distriktsorganisation, tjänstemanna-

 

KrU 1977/78: 24                                                       15

klubben vid Sveriges Radio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares sam-arbetsnämnd (KLYS).

1. Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolltiskt sammanhang

Propositionen 1977/78: 91

I kapitel 4.1 i propositionen (s. 151—155), vilket har den ovan an­givna rubriken, uttalas att den kraftiga expansionen av rundradioverk­samheten stärkt etermediemas ställning i samhället och gjort radion och televisionen till allt betydelsefullare faktorer i vårt dagliga liv. För de flesta människor är radion och televisionen omistliga när det gäller att skaffa information om de dagsaktuella händelsema. Radio och TV initierar och stimulerar debatt, heter det vidare, och spelar därigenom en central roll för opinionsbildningen i samhället. Men programmen ger också underhållning och förströelse. De skapar nya intressen och ger kunskaper och kulturupplevelser. I propositionen påpekas också att det reformarbete som bedrivits på kulturområdet de senaste åren med­fört att radions och televisionens kulturpolitiska roll har kommit i för-gmnden. Mot den sålunda angivna bakgranden görs i propositionen därefter vissa uttalanden som bl. a. markerar några av utgångspunk­terna för det organisationsförslag som läggs fram i propositionen. Ut­skottet återkommer till dessa uttalanden under närmast följande punk­ter i betänkandet.

Motionema

Uttalanden och yrkanden som berör radions och televisionens ställ­ning i mediepolitiska och kulturpolitiska sammanhang har gjorts i flera motioner. Sålunda yrkas

i den av Anders Björck m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1782

1.   att riksdagen beslutar att vad som i motionen anförts om utveck­lingen av nya medier ges regeringen till känna,

2.   att riksdagen beslutar uttala sig för att en central beredning för nya medier i enlighet med vad som anförts i motionen tillsätts,

i den av Nils Hörberg (fp) väckta motionen 1977/78: 1787 att riks­dagen begär att regeringen på lämpligt sätt låter utreda

1.   hur samhällets kulturstöd skall utformas så att det gagnar de en­skilda medborgarnas utveckling till mångsidigt informerade, kulturak­tiva, kritiskt tänkande individer,

2.   vilken avvägning som därför för framtiden bör göras mellan olika kulturella uttrycksmedel, när det gäller statsstödets fördelning,

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att planerna på en nordisk satellit-TV avskrivs (yrkande 6).

 

KrU 1977/78: 24                                                       16

I motionen 1977/78: 1782 betonas att den snabba tekniska utveck­lingen på etermedieområdet kan väntas inom en relativt nära framtid ha väsentligt förändrat lyssnar- och tittarvanor. Samtidigt konstaterar motionärerna att samhällets möjligheter att styra konsumtionen på detta område kommer att väsentligt begränsas. De konstaterar att den vän­tade utvecklingen oroar en del människor och vill för egen del i denna situation framhålla att det i étt demokratiskt samhälle är en naturlig utgångspunkt för mediepolitiken att ge lyssnare och tittare valfrihet inom mycket vida ramar. Denna valfrihet får inte bara vara teoretisk, den måste i hög grad vara reeU. Det är också viktigt att olika medier ges så likvärdiga arbetsmöjligheter som möjligt.

Motionärerna anser att samhället måste bedriva en positiv och väl planerad mediepolitik med sikte på att skapa så stor mångfald och val­frihet som möjligt. Samtidigt måste kvalitetskraven beaktas. Samhället bör uppmuntra utvecklingen av nya medier. Det är enligt motionärerna mot den bakgrunden naturligt att inta en positiv hållning till förverk­ligandet av det nordiska satellitprojektet. Motionärerna, som även berör videotekniken och den planerade närradion, anser att det behövs en central beredning för nya medier med uppgift att samordna de olika aktiviteterna på området och tillse att vissa grandläggande principer upprätthålls i arbetet.

Betydelsen av samhällets stöd till kulturlivet kan inte nog uppskattas, uttalas det i motionen 1977/78: 1787. Samtidigt är det emellertid så att stat och kommuner lämnar stöd till kulturverksamheter som konkur­rerar med varandra och hotar att slå ut varandra ekonomiskt. Motio­nären ställer frågan om det inte finns anledning att göra vissa priorite­ringar och att i det syftet se över fördelningen av samhällets kulturstöd. Att läsa böcker, delta i studiecirklar och gå på teater eller konserter nämns som sådant som aktiverar medborgaren. Som motsats till detta ställs att lyssna på radio och se på TV, som av motionären anses till övervägande delen medföra ett passivt godtagande av vad som bjuds. Detta innebär inte att motionären vill förneka att det i TV finns ett kulturutbud med positiva sidor, men han anser att mycket TV-tittande förhindrar "aktiv kulturkonsumtion". Han för därför fram tanken på en eller kanske två "TV-fria" kvällar i veckan. Han finner det önskvärt med en avvägning som låter de självutövande och aktiviserande kultur­formerna förenas med ett måttligt TV-utbud till gagn för vår utveck­ling till välinformerade, aktiva, kritiskt tänkande individer.

I motionen 1977/78: 1799 uttalas att införandet av satellitsändningar skulle försämra radions möjligheter att hävda sig mot mångfalden av passiviserande TV-sändningar. Den nordiska kulturgemenskapen skulle inte, som hävdats, komma att stärkas, utan tvärtom skulle den redan nu alltför stora konsumtionen av utomnordiska program öka.

 

KrU 1977/78: 24                                                      17

Utskottet

Det är enligt utskottets mening angeläget att man från samhällets sida med stor uppmärksamhet följer den snabba utvecklingen på medie­området och så väl som möjligt förbereder framtida ställningstaganden. Att detta också är regeringens uppfattning framgår bl. a. av vad som i propositionen anförts om behovet av nya utredningar inom detta om­råde.

I ett läge då betydelsefulla utredningar pågår och nya utredningar kan väntas bli tillsatta kan utskottet emellertid inte fitma anledning för riksdagen att göra principiellt viktiga markeringar av den innebörd som önskats i motionen 1977/78: 1782. Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i denna motion. Utskottet utgår från att hithörande frågor fortlöpande är föremål för statsmakternas uppmärksamhet och finner därför inte heller skäl tillstyrka yrkande 2 i motionen om tillsättande av en central beredning.

De yrkanden som framställs i motionen 1977/78: 1787 är av allmänt kulturpolitisk natur. Vad gäller yrkandet om en utredning angående samhällets kulturstöd får utskottet erinra om det omfattande utred­ningsarbete som låg till grund för 1974 års riksdagsbeslut om sam­hällets kulturpolitiska mål och därjämte om det fortsatta kulturpoli­tiska arbete som kontinuerligt bedrivs inom statens kulturråd. I sist­nämnda arbete är olika frågor om avvägning av det statliga kulturstödet ständigt aktuella. Med hänvisning till det nu sagda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1787.

Frågan om en nordisk TV-satellit kommer enligt beslut av nordiska ministerrådet att utredas ytterligare. Erforderligt underlag för ett beslut i frågan kan inte väntas föreligga förrän om ytterligare ett par år. Ut­skottet avstyrker yrkande 6 i motionen 1977/78: 1799.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

l.att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1782 om medieutveck­lingen,

2.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1787 om utredning an­gående samhällets kulturstöd,

3.  att riksdagen avslår motionen  1977/78:1799, yrkande 6, om avskrivande av planerna på en nordisk satellit-TV.

2. Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation

Propositionen 1977/78: 91

De allmäima riktlinjerna för randradioföretagens organisation och vissa frågor i övrigt som hör ihop med eller har nära anknytning till organisationsfrågorna (dock inte frågorna om radionämnden samt när­radio och när-TV) behandlas i propositionen i kapitel 4.1 och 4.2 samt 4.5—4.9 (s. 151—180 och 205—216).

2   Riksdagen 1977/78. 13 saml. Nr 24

 

KrU 1977/78: 24                                                       18

Propositionen innebär, såvitt nu är i fråga, att regeringen föreslår riksdagen att godkäima de allmänna riktlinjer för randradioföretagens organisation som angivits i propositionen (moment 5 i hemställan s. 232). I samband härmed står även delar av lagförslagen.

Motionema

I detta sammanhang behandlar utskottet motionema 1976/77:68, 1977/78: 1784, yrkandena 1 och 2, 1977/78: 1785, yrkande 1 och del av yrkande 2, 1977/78: 1786, 1788, 1793, 1794 och 1795, yrkande 1, 1977/ 78: 1796, yrkandena 1—10 samt 19 och 20, 1977/78: 1799, del av yr­kande 1 d samt yrkande 5.

Utskottet

I propositionen betonas i kapitel 4. 1 Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolltiskt sammanhang (s. 151—155) att etermedierna i dagens samhälle har sådan spridning och genomslagskraft att det är en ytterst viktig angelägenhet att avgöra vilka principer och arbetsvillkor som skall gälla för verksamheten. Det har i vårt land länge funnits en bred uppslutning kring uppfattningen att rundradion skall verka i allmänhetens tjänst och inom ramen för allmänna riktlinjer arbeta fritt och självständigt. Etermedierna skall enligt 1966 års riktlinjer stå fria i förhållande till såväl politiska som kommersiella intressen, men friheten måste vara förenad med en med­veten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programut­budet och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals.

Det är enligt propositionen självklart att den nu angivna grundsynen skall vara vägledande för radio- och TV-verksamheten också i fram­tiden och att den bör vara utgångspunkt när avtal skall träffas för den period som börjar den 1 juli 1978. Någon ändring av de grandläg­gande principerna för radio- och TV-verksamheten är således inte ak­tuell.

I propositionen uttalas vidare att det inför den nya avtalsperioden av flera skäl är befogat att överväga förändringar av Sveriges Radios organisation. Bl. a. erinras om de starka önskemål om en ökning av den regionala produktionen och en förstärkning av distriktens ställning som uttalats från många håll. Som det viktigaste skälet till att det kan be­hövas en förändring av organisationen framhålls att nya verksamhets­former utvecklats. Produktionen av utbildningsprogram har ökat och en omfattande lokalradioverksamhet har tillkommit.

Genom det reformarbete som bedrivits på det kulturpolitiska områ­det de senaste. åren har radions och televisionens kulturpolitiska roll kommit i förgranden. Det finns därför enligt propositionen starka skäl

 

KrU 1977/78: 24                                                      19

för att etermediemas kulturpolitiska uppgifter skrivs in i avtal och att verksamheten tillförs resurser som gör det möjligt för radio och TV att spela en mer aktiv kulturpolitisk roll.

Integritet, kvalitet, mångfald och decentralisering nämns i proposi­tionen som de fyra nyckelord som varit vägledande vid utarbetandet av riktlinjer för radio- och TV-verksamheten under nästa avtalsperiod.

I propositionen betonas att det är angeläget inte bara att skapa goda utvecklingsmöjligheter för den verksamhet som redan har byggts upp utan också att ta initiativ för att främja den fortsatta etermedieutveck­lingen. Särskilda utredningar förutsätts sålunda komma till stånd be­träffande dels s. k. särskild ljudradio och TV eller närradio resp. när-TV, som denna verksamhet kallas i propositionen, dels möjligheterna att sända textinformation till TV-mottagare. Vad beträffar möjligheterna att utnyttja satelliter för radio- och TV-sändningar anses det inte möj­ligt att dra några säkra slutsatser om vilka resultat som kan komma att uppnås.

Konstitutionsutskottet erinrar i sitt yttrande KU 1977/78: 2 y om att kraven på integritet, kvalitet, mångfald och decentralisering enligt pro­positionen skall vara vägledande för radio- och TV-verksamheten under nästa avtalsperiod. Utskottet konstaterar vidare att propositionen utgår från den grundsyn som präglar gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio, nämligen att radion och televisionen skall verka i allmänhetens tjänst. Detta innebär att rundradioverksamheten på samma sätt som hit­tills skall garanteras en fri och i publicistiskt avseende oberoende ställ­ning. Konstitutionsutskottet instämmer i dessa allmänna synpunkter.

Kulturutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet sålunda an­fört om den grundsyn som bör vara vägledande för radio- och TV-verk­samheten under den avtalsperiod som börjar den 1 juli 1978.

Propositionens förslag till en ny organisation för radio och TV (kapitel 4.2.1, s. 155—162) innebär såvitt gäller själva den organisatoriska ramen att radio- och TV-verksamheten i Sverige i framtiden skall bedrivas av fyra programföretag, ett för TV, ett för riksradio, ett för lokalradio och ett för utbildningsradio. Dessa företag skall ha självständighet i sin programverksamhet men också i största möjliga utsträckning i ekonomiskt, tekniskt, administrativt och personalpolitiskt avseende. Den samlade verksamheten skall ha frihet och självständighet gentemot staten. För att tillgodose detta förs de fyra programbolagen samman i en koncern som leds av ett moderbolag.

I tre av de med anledning av propositionen väckta motionerna av­visas regeringens organisationsförslag i nu angivna del. Sålunda yrkas, såvitt nu är i fråga,

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen

 

KrU 1977/78: 24                                                      20

1977/78: 1785 att riksdagen avslår propositionen i de delar som avser ny organisation av Sveriges Radio (yrkande 1),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78:1796 att riksdagen beslutar

1.    att avslå regeringens förslag att göra Sveriges Radio till en kon­cern, bestående av ett moderbolag och fyra programbolag,

2.    att den allmänna programverksamheten skall organiseras i ett sam­manhållet företag, Sveriges Radio AB,

3.    att Sveriges Lokalradio AB skall utgöra ett dotterbolag till Sveriges Radio,

4.   att Sveriges Utbildningsradio AB skall vara ett fristående företag,
i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799 att

riksdagen avvisar propositionen såvitt avser förslag till ändrade rikt­linjer för randradioföretagens organisation (del av yrkande 1 d).

Nyssnämnda yrkande 1 i motionen 1977/78: 1785 motiveras i huvud­sak på följande sätt.

Den föreslagna organisationen ger inte bättre möjligheter än den nu­varande att skapa tillfredsställande program. En uppsplittring på moder­bolag och fyra programföretag främjar inte en positiv utveckling utan innebär ökad risk för byråkratisering och ökade svårigheter i fråga om samverkan i resursutnyttjande. Omorganisationen blir säkerligen också mycket dyrare än som beräknats i propositionen.

Vad angår motionen 1977/78: 1796 uttalas i denna att det är vilse­ledande när det i propositionen sägs att remisskritiken av radioutred­ningens förslag motiverar ett i granden annat organisationsaltemativ än det utredningen lagt fram. Motionärerna framhåller också att både Sveriges Radio och SIF-klubben vid företaget avvisat alla förslag om en uppdelning av den allmänna programverksamheten på olika företag och som sin mening hävdat att de åsyftade förändringarna i program­produktionen bättre kan tillgodoses inom ramen för ett sammanhållet företag. Motionärerna finner inte motiveringarna för omorganisationen övertygande och kritiserar bl. a. uppfattningen i propositionen att de föreslagna organisationsförändringarna kommer att ge bättre föratsätt-ningar för mångfald i programverksamheten. Motionärerna gör också den uppskattningen att omorganisationen kommer att medföra engångs­kostnader om 12 milj. kr. och ökade årliga driftskostnader om 25 milj. kr. Därtill kommer stora praktiska problem eftersom ca 1/3 av perso­nalen, dvs. minst 1 500 personer, väntas bH direkt berörda av den före­slagna omorganisationen.

I motionen 1977/78: 1799 motiveras yrkandet om avslag på proposi­tionens organisationsförslag sammanfattningsvis på följande sätt.

Rundradion måste garanteras en i förhållande till statsmakter och intressegrapper stark och oberoende ställning. En föratsättning för detta är att verksamheten inte splittras upp på en rad företag utan bibehålls

 

KrU 1977/78: 24                                                      21

inom ett bolag. Uppdelningen på flera företag itmebär ett hot mot integriteten. Dessutom ökar risken för byråkratisering, kostnaderna stiger, och den möjlighet som nu finns att samordna programmen för­svinner. En svaghet i propositionen är också att frågan om moms inte berörts. Motionärerna, som även kritiserar olika detaljer i den före­slagna organisationen, exempelvis vad som sägs om distriktens ställning, anser att Sveriges Radio bör finnas kvar som ett sammanhållet företag med lokalradion och utbildningsradion som dotterbolag. Motionen inne­håller dock inte några yrkanden att riksdagen skall fatta något beslut om att organisationen skall vara oförändrad under den kommande nya avtalsperioden. Detta har troligen ansetts obehövligt om riksdagen av­slår propositionens ändringsförslag. Motionen innehåller inte heller några yrkanden om beslut i fråga om organisatoriska detaljer vare sig inom en oförändrad yttre organisatorisk ram eller inom den ram som propositionen föreslår.

Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar av radiolagen såvitt avser radions och televisionens framtida organisation men går inte närmare in på organisationsfrågorna.

Kulturutskottet, som anser att det i propositionen anförts övertygande skäl för att man inför den kommande avtalsperioden överväger föränd­ringar i Sveriges Radios organisation, ansluter sig till propositionens för­slag i fråga om den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamhe­ten i Sverige, nämligen att denna skall bedrivas av fyra programföretag som ingår i en koncern ledd av ett moderbolag. Därigenom skapas enligt utskottets mening bättre förutsättningar än hittills för decentralisering, självständighet och mångfald i programverksamheten. Samtidigt minskar den risk som radion i nuvarande organisation löper att hamna i skuggan av TV och att i olika avseenden underordnas televisionens krav. Såväl för riksradion som för lokalradion och utbildningsradion är självständig­het i fråga om ekonomi, teknik, organisation, administration och perso­nalfrågor viktiga förutsättningar för självständighet också i programverk­samheten. Utskottet avstyrker alltså motionen 1977/78: 1785, yrkande 1. Likaså avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1796, yrkandena 1, 2, 3 och 4. Slutligen avstyrker utskottet också motionen 1977/78: 1799, yr­kande 1 d, såvitt nu är i fråga.

Moderbolaget i den föreslagna nya koncernen behandlas i pro­positionen i kapitel 4.2.2 (s. 162—165) och dotterbolagen, de fyra programbolagen, i kapitel 4.2.3 (s. 165—170). I förstnämnda kapitel anges att moderbolaget i princip bör ha beslutande uppgifter endast inom fyra områden som rör programbolagens verksamhet, näm­ligen ingivande av anslagsframställningar för koncemens samlade verk­samhet, beslut om medelstilldelning till programbolagen inom givna

 

KrU 1977/78: 24                                                       22

totalramar, fördelning av sändningstiden mellan programbolagen och tillsättande av majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser. Vidare framhålls bl. a. att moderbolaget måste ha ett övergripande an­svar för planeringsverksamheten inom hela koncemen, samtidigt som det är angeläget att programbolagen inom sina resp. områden bedriver en egen planering. Vikten av ökad självständighet för olika verksam­hetsgrenar betonas också.

Vad beträffar moderbolagets styrelse uttalar föredragande statsrådet att det är hans avsikt att vid kommande förhandlingar söka nå överens­kommelse om att i företagets bolagsordning skall intas en bestämmelse om att styrelsen skall bestå av totalt 15 ledamöter. Av dessa bör ord­föranden och sex övriga ledamöter utses av regeringen, fem av aktie­ägarna och två, i enlighet med lag, av de anställda inom bolaget. Den femtonde ledamoten bör vara moderbolagets verkställande direktör. Några suppleanter bör inte finnas, bortsett från de lagstadgade två suppleanterna för personalrepresentanterna.

I fråga om de fyra programbolagen anförs i kapitel 4.2.3 i proposi­tionen att dessa bör vara helt självständiga dotterbolag med rättigheter och förpliktelser fastställda i avtal, som de tecknar direkt med staten. För att bolagen skall få den avsedda självständigheten i programverk­samheten måste de — utöver frihet att använda tilldelade ekonomiska resurser — ha frihet att utforma den egna organisationen, tekniken, administrationen och ekonomiska förvaltningen samt att bestämma om personalpolitik och personalrekrytering. Vad gäller TV-företaget, i vilket först och främst skall ingå två programenheter (nuvarande TV 1 och TV 2) föratsätts att de båda programenheterna var för sig skall ansvara för sin programverksamhet. Detta utesluter inte att de båda enheterna bör eftersträva en viss koordination.

Det betonas i propositionen att avsikten är att kommande avtal med de fyra programföretagen endast skall behandla frågor av mera princi­piell betydelse. Samma synpunkt har varit vägledande vid angivandet i propositionen av riktlinjer för organisationen av programföretagen. Samtidigt framhålls det som ett ansvar för samtliga företag inom kon­cernen att medverka till att företagen får den avsedda friheten och självständigheten både i programverksamheten och i övriga avseenden. Vidare betonas vikten av samarbete mellan företagen, grundat på fri­villiga uppgörelser.

I fråga om styrelserna i programbolagen görs i propositionen ett ut­talande av samma innebörd som beträffande moderbolagets styrelse. I propositionen räknas med att programbolagens styrelser bör bestå av 14 ledamöter, varav ordföranden och tio andra utses av moderbolagets styrelse och två av personalen. Verkställande direktören bör vara själv­skriven ledamot. Suppleanter bör finnas endast för personalrepresen-tantema.

 

KrU 1977/78: 24                                                       23

Av de synpunkter på programföretagen och deras organisation som i övrigt presenteras i detta kapitel av propositionen får utskottet, med hänsyn till föreliggande motionsyrkanden, nämna att avsikten är att till det nya riksradiobolaget skall föras dels enheten för utlandsprogram, dels från den nuvarande företagsgemensamma teknikenheten avdel­ningen för ljudradioteknik.

Synpunkter och yrkanden som gäller moderbolaget och de fyra pro­grambolagen har framförts i en rad motioner. En av dessa, nämligen 1977/78: 1784 av Barbro Engman-Nordin (s), är villkoriig så till vida att den endast gäller om yrkandena i organisationsfrågan i den socialdemo­kratiska partimotionen 1977/78: 1796 inte vinner riksdagens bifall. I de nu aktuella motionerna yrkas följande, nämligen

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1976/77: 68 att riksdagen beslutar uttala att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att Sveriges Radio bör ut­träda ur Svenska arbetsgivareföreningen (yrkande 5),

i den av Barbro Engman-Nordin (s) under ovan angiven föratsätt­ning väckta motionen 1977/78: 1784, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts om programföretagens styrelser (yrkande 1),

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen 1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beaktar vad i motionen anförts, varmed i detta sammanhang åsyftas rätt för lokalradion att förhandla med Sveriges Radio om sändningstid (del av yrkande 2),

i den av Kurt Hugosson (s) väckta motionen 1977/78: 1786 att riks­dagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande lokalradiochefens rätt att i vissa fall bryta riksprogrammet,

i den av Gördis Hörnlund m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1788 att riksdagen beslutar att Boråsområdet i enlighet med 1969 års radio­utrednings förslag skall utgöra ett eget lokalradioområde,

i den av Hans Nyhage m. fl. (m, c, fp) väckta motionen 1977/78: 1793 att riksdagen beslutar om en delning av lokalradioområdet Göteborg— Borås (Sjuhärad), så att Boråsområdet blir ett eget lokalradioområde. Radio Sjuhärad, fr. o. m. den 1 juli 1978,

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta modonen 1977/78: 1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1.   att som sin mem'ng ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om teknikens organisation (yrkande 5),

2.   att enheten för utlandsprogram skall bestå som självständig pro­gramenhet i Sveriges Radio (yrkande 6),

3.   att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om antalet

 

KrU 1977/78: 24                                                      24

ledamöter och suppleanter i styrelserna för Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio samt om sättet att utse leda­möter och suppleanter (yrkande 9).

Som stöd för yrkandena i motionerna 1976/77: 68 och 1977/78: 1799 (yrkande 5) uttalas att ett medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen är oförenligt med den självständiga ställning som radioföretaget bör ha. Eftersom staten tillsätter en majoritet av Sveriges Radios styrelse kan ett uttalande av riksdagen om att Sveriges Radio bör lämna Arbets­givareföreningen väntas få avsedd effekt.

I motionen 1977/78: 1784 angående programföretagens styrelser erin­rar motionären om att det i propositionen sägs att styrelserna i program­bolagen, vilka utses av moderbolaget, återspeglar de olika intressen som kommer att vara företrädda i detta bolags styrelse. Motionären uttalar att ledamöterna i programbolagens styrelser får andra uppgifter än leda­möterna i moderbolagets styrelse. Det finns ur den aspekten inga skäl att låta de öhka styrelserna få likartad sammansättning. Styrelseleda­möterna i programbolagen bör inte i första hand representera intressen utanför Sveriges Radio utan utses av moderbolagets styrelse utifrån sina personliga kvalifikationer på det publicistiska, administrativa och konstnärliga området. Vidare uttalas att styrelsen endast bör bestå av nio ledamöter, varav två personalföreträdare.

Det i motionen 1977/78: 1785 framförda yrkandet om rätt för lokal­radion att förhandla med Sveriges Radio om sändningstid motiveras i motionen med att utbildningsradion har en dylik rätt. Härmed torde åsyftas ett uttalande av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1976/ 77: 8 (s. 13) att frågan om utbildningsprogramorganets framtida sänd­ningsutrymme t. v. bör kunna lösas genom förhandlingar med Sveriges Radio och i förekommande fall lokalradion.

Lokalradion måste få större rörelsefrihet än nu när det gäller nyhets­bevakning och angelägen samhällsinformation, anförs det i motionen 1977/78: 1786. Om chefen för ett lokalradioområde finner det angeläget att gå in i riksradions program 3 måste han nu, säger motionären, begära tillstånd från Stockholm. Motionären menar att den lokale chefen vid en katastrof av den omfattning som exempelvis den i Tuve 1977 bör ha rätt att bryta riksprogrammet.

Yrkandena i motionerna 1977/78: 1788 och 1793 om att Boråsom­rådet skall utgöra eget lokalradioområde överensstämmer med yrkanden som flera gånger, senast hösten 1977, prövats av riksdagen (KrU 1977/ 78:1). Motiveringen är bl. a. den att området har ett befolkningsunder­lag som är större än flera av de nuvarande lokalradioområdenas, att det näringsgeografiskt är mycket enhetligt, att det är skilt från Göteborg i vad gäller såväl läns- som landstingstillhörighet och att det i det nuva­rande Göteborg—Borås-området är svårt att tillgodose olika berättigade önskemål från invånarnas sida.

 

KrU 1977/78: 24                                                      25

1 motionen 1977/78: 1796 uttalas att det bör ankomma på ledningen för Sveriges Radio att själv besluta om teknikens organisation. Därvid bör det prövas, anser motionärerna, om drifttekniken kan knytas när­mare till programenheterna. Detta uttalande bör riksdagen enligt yr­kande 5 i motionen ge till känna för regeringen.

Med anledning av propositionens uttalande om enheten för utlands­program har i motionen 1977/78: 1796 föreslaghs att riksdagen beslutar att enheten för utlandsprogram skall bestå som självständig programen­het i Sveriges Radio. Radioutredningen föreslog att utlandsradion borde ingå i radioenheten och alltså upphöra som självständig enhet. Motionä­rerna anser att vad utredningen därmed ville uppnå, bl. a. bättre förut­sättningar för personellt samarbete, mycket väl kan vinnas utan denna organisationsförändring.

Det tillkännagivande som föreslås i yrkande 9 i motionen 1977/78: 1796 gäller sammansättningen och tillsättandet av styrelserna för Sve­riges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio. Först­nämnda styrelse bör enligt motionen bestå av 15 ledamöter och utses på samma sätt som styrelsen i moderföretaget enligt regeringens för­slag. Vidare föreslås att det skall finnas suppleanter för ledamöterna i styrelsen och att antalet suppleanter skall ökas med en.

Vad beträffar styrelsen för lokalradion föreslås i motionen att anta­let ledamöter skall vara tio, dvs. en mer än för närvarande, vilket moti­veras med att verkställande direktören bör ingå i styrelsen. Det bör finnas en suppleant även för denne. Mot propositionens förslag att moderbolaget skall utse flertalet styrelseledamöter ställer motionärerna ett förslag om att — i nära anslutning till nuvarande ordning — rege­ringen skall utse fem ledamöter (inkl. ordföranden), bolagsstämman två och personalen två, medan verkställande direktören bör vara själv­skriven. Ersättare för verkställande direktören bör utses av styrelsen. I övrigt bör tre suppleanter utses av regeringen, en av bolagsstämman och två av personalen.

I fråga om utbildningsradion föreslår motionärerna att regeringen skall utse sju styrelseledamöter och personalen två. Verkställande direk­tören bör ingå som självskriven ledamot och ersättare för honom utses av styrelsen. Fyra suppleanter bör utses av regeringen och två av perso­nalen.

Utskottet vill först erinra om att vad som i propositionen sägs om sammansättningen av styrelserna i moderbolaget och programföretagen och sättet för deras utseende inte innebär något förslag till riksdagen utan endast ett angivande av riktlinjer som föredragande statsrådet avser att följa i underhandlingar med bolagen. Utskottet som ansluter sig till dessa riktlinjer finner inte att vad som anförts i motionen 1977/78: 1784 om storleken av styrelserna i programbolagen och om de synpunkter

 

KrU 1977/78: 24                                                      26

som bör beaktas vid utseendet av styrelseledamöter bör föranleda det i yrkande 1 i motionen angivna uttalandet av riksdagen. Yrkandet avstyrks därför.

Det uttalande som riksdagen enligt yrkande 9 i motionen 1977/78: 1796 bör göra om antalet ledamöter och suppleanter i styrelserna för Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio hän­för sig till den organisation som föreslagits i motionen. Eftersom mo­tionens yrkanden om den framtida organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamheten avstyrkts av utskottet, avstyrker utskottet också nu förevarande yrkande 9.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkande 5 i motionen 1977/78: 1796 om ett tillkännagivande angående teknikens organisation.

Beträffande enheten för utlandsprogram uttalas i propositionen att den bör föras till riksradioföretaget utan att dess ställning i övrigt an­ges. Det betonas samtidigt i propositionen att företaget självt bör an­svara för sin inre uppbyggnad. Med hänvisning till att utredningen (UD 1977: 01) om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet enligt sina direktiv kommer att beröra Sveriges Radios utlandsprogram förordas vidare i propositionen att frågor som rör enheten för utlands­program och dess ställning på nytt tas upp till behandling i samband med prövningen av förslagen från nämnda utredning. Utskottet förut­sätter att enheten för utlandsprogram i avvaktan på detta bibehåller sin självständiga ställning. Mot denna bakgrund erfordras enligt utskottets mening inte det i motionen 1977/78: 1796, yrkande 6, föreslagna be­slutet. Däremot bör riksdagen som sin mening ge till känna för rege­ringen vad utskottet nu anfört i denna fråga.

Vad angår den "rätt att förhandla" med Sveriges Radio om sänd­ningstid som enligt motionen 1977/78: 1785 tillkommer utbildnings­radion och bör tillerkännas även lokalradion konstaterar utskottet att någon rätt till förhandling i mera strikt arbetsrättslig mening — dvs. en förhandling mellan likaberättigade parter — inte föreligger för utbild­ningsradion i det sammanhang som nu är i fråga. Vad som förekom­mer torde snarare böra betecknas som överläggningar. Formellt före­ligger härvidlag inga skillnader mellan utbildningsradion och lokalradion. Utskottet avstyrker motionen 1977/78: 1785 såvitt nu är i fråga (del av yrkande 2).

Motionen 1977/78: 1786 om rätt för lokalradiochef att i vissa fall bryta riksprogrammet ger utskottet anledning att först framhålla vikten av att både riksradion och lokalradion kan användas för brådskande meddelanden i direkta katastrofsituationer. Att det i enstaka fall kan uppkomma kompetenskonflikter är förståeligt, men utskottet anser att riksradioföretaget och lokalradion utan några direktiv från riksdagens sida bör kunna komma överens om vilka regler som skall tillämpas därvidlag. Utskottet anser därför att motionen 1977/78: 1786 bör avslås av riksdagen.

 

KrU 1977/78: 24                                                      27

Vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet KrU 1975: 6, har ut skottet haft att ta ställning till yrkanden om uttalanden av riksdagei om att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska arbetsgivareföreningen Vid samtliga tillfällen har yrkandena avstyrkts av utskottet med hän­ visning till Sveriges Radios ställning som fristående icke-statligt företag och därefter avslagits av riksdagen. Utskottet avstyrker även nu före­liggande yrkanden av samma itmebörd som framförts i motionerna 1976/77: 68 och 1977/78: 1799 (yrkande 5).

Frågan om en indelningsändring som gör Boråsområdet till ett fri­stående lokalradioområde har upprepade gånger tagits upp i riksdags­motioner. Senast behandlades frågan av kulturatskottet i betänkandet KrU 1977/78: 1. Utskottet avstyrkte då ett yrkande av nämnda inne­börd med hänvisning tUl att någon erfarenhet ännu inte kunnat vinnas av beslutet att Borås och Göteborg med omkringliggande kommuner skall utgöra ett lokalradioområde. Samtidigt erinrade utskottet om ett tidigare uttalande om att utskottet utgick från att lokalradioföretaget framgent, om det visade sig påkallat, skulle föreslå åtgärder i fråga om indelningen i lokalradioområden.

Utskottet finner det önskvärt att Sveriges Lokalradio, efter hand som erfarenheter vinns av nuvarande indelning i lokalradioområden, över­väger möjligheten och lämpligheten av den i motionerna önskade för­ändringen beträffande Boråsområdet och därvid samtidigt överväger i vad mån det finns skäl att aktualisera någon förändring i övrigt i in­delningen i Västsverige. Olika alternativ bör alltså undersökas. Av det nu sagda framgår att utskottet inte anser sig böra tillstyrka motionerna 1977/78: 1788 och 1977/78: 1793.

Distriktsverksamheten behandlas i propositionen i kapitel 4.2.4 (s. 170—179). Det erinras där om att 1966 års riksdagsbeslut om rundradioverksamheten bl. a. innebar att distrikten skulle få betydande självständighet och att deras verksamhet skulle öka kraftigt. Motivet för en utveckling av distrikten var att som ett positivt värde ta vara på den särprägel och den egenart som finns i olika delar av landet, att på ett bättre sätt nyttja det programstoff och den talang som finns i distriktens arbetsmiljö.

I propositionen noteras att distriktsverksamheten byggts ut kraftigt under den senaste avtalsperioden och nu motsvarar omkring 30 % av programproduktionen i rikssändningaraa i både radio och TV. Sam­tidigt konstateras att verksamheten är mycket ojämnt fördelad på distrikten och att det föreligger avsevärda skillnader dem emellan i fråga om programinnehållet.

Propositionen betecknar det som en nödvändighet att distriktsverk­samheten ges vidare ramar än de som följer av en strikt tolkning av de hittills gällande riktlinjerna. Vid sidan av program som ger en represen-

 

KrU 1977/78: 24                                                       28

tativ bild av händelser, företeelser och utveckling i det egna området bör distrikten i betydande omfattning göra program som inte direkt anknyter till det egna området.

Eftersom riksradion och TV enligt propositionen skall skötas av två skilda programbolag, som skall vara helt självständiga i förhållande till varandra i programverksamheten, bör radion och televisionen vara självständiga i förhållande till varandra också i distrikten.

Vad gäller riksradions distriktsorganisation uttalas det i propositionen att det blir riksradioföretagets sak att avgöra vilka orter som bör väljas för lokaliseringen av de förstärkta riksradioredaktionerna. Lokalradions existens anges vidare vara en väsentlig utgångspunkt för utvecklingen av riksradion utanför Stockholm. Ett samarbete föratsätts komma till stånd och som en möjhghet anges att lokalradion delvis fungerar som riksradions distriktsorganisation. För att detta skall bli möjligt krävs givetvis att en överenskommelse träffas mellan de båda programföre­tagen. I medvetande om att samarbetet också kan innebära problem uttalar föredragande statsrådet i propositionen att han räknar med att större delen av de riksradioprogram som produceras utanför Stockholm skall komma från redaktioner som ingår i det egna företaget. Dessa redaktioner bör åstadkomma ett så stort antal program att de tillsam­mans med vad som erhålls från lokalradion och eventuellt TV-företagets distrikt motsvarar 40 % av sändningstiden i riksradion.

Frågan om hur gränsema skall dras för distriktens kompetens be­svaras i propositionen med att distriktsredaktionema själva bör få be­sluta såväl om vilka program de skall producera som om sändningen av programmen. Det betonas vidare att distrikten utanför Stockholm även i andra avseenden än programverksamheten bör ha en självständig ställning. De bor ha egna budgetar, egen personal och, i den mån inte samarbete härvidlag sker med resp. TV-distrikt eller lokalradioenhet, även egen teknik, egen administration och egna lokaler.

En grandläggande utgångspunkt för hur televisionens distriktsorga­nisation bör vara uppbyggd blir enligt propositionen utvecklingen av regional-TV. Denna sistnämnda verksamhet föratsätts under den kom­mande avtalsperioden bli utbyggd till att omfatta hela landet. Vidare förutsätts att sändningstiden för regional-TV i varje region får ungefär samma omfattning som de nuvarande försökssändningama. Antalet regional-TV-områden föreslås bli elva, i huvudsak motsvarande Sveriges Radios nuvarande tio distrikt med tillägg av Stockholmsregionen som ett elfte distrikt.

Regional-TV kräver betydande lesurser, men dessa förutsätts också utgöra en bas för annan programverksamhet i TV. Det föreslås därför att regional-TV-redaktionema även i fortsättningen skall ingå i distrikts­kontoren för riks-TV och att regional-TV-områdena och TV-distrikten skall ha gemensanmia gränser.

 

KrU 1977/78: 24                                                       29

TV-distrikten bör få en starkare ställning inom TV-företaget än vad de nuvarande distrikten har. Detta iimebär bl. a. att de bör få ett reellt och formellt inflytande över utbudet av riksprogram i båda TV-kana-lerna.

Utbyggnaden av TV:s distriktsverksamhet kan ske antingen i form av koncentrerade satsningar på ett litet antal orter eller med sikte på att utjämna nuvarande skillnader mellan distrikten. Vilken väg som skall väljas bör enligt propositionen bedömas efter en ingående analys av för- och nackdelar, som TV-företaget är bäst skickat att utföra.

I en del av de med anledning av propositionen väckta motionerna har olika frågor som rör distrikten — och i ett fall regionala TV-sändningar — tagits upp. Sålunda yrkas

i den av Joakim Ollen (m) väckta motionen 1977/78: 1794 att riks­dagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande avtal mellan de framtida programbolagen inom Sveriges Radio gällande distriktens ställning,

i den av Gunnar Olsson m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1795, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att vid TV-distriktens utbygg­nad de små distrikten prioriteras (yrkande 1),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1.   att distrikten skall bestå som självständiga enheter under radio­chefen och bedriva programverksamhet i både riksradion och televi­sionen (yrkande 7),

2.   att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om regionala TV-sändningar (yrkande 10).

Utgångspunkten för det i motionen 1977/78: 1794 framställda yrkan­det är ett uttalande i propositionen att det av praktiska och ekonomiska skäl kan finnas anledning för programbolagen att under en sannolikt flerårig övergångstid i distrikten dela på lokaler och administration. Motionären anser att det finns goda skäl att eftersträva sammanhållna distrikt även efter Sveriges Radios klyvning. Han nämner både kost­nadsskäl och vikten av att på bästa sätt ta vara på de personella resur­serna. Programbolagen för riksradio och TV bör enligt motionären genom särskilda överenskommelser se till att verksamheten i distrikten kan fortgå i huvudsak i samma former som f. n.

I motionen 1977/78: 1795 beklagas att propositionen inte innehåller ett klart uttalande om att de mindre TV-distrikten i första hand skall byggas ut. Riksdagen bör uttala en klar mening om att dessa distrikt bör prioriteras, aimars föreligger det en uppenbar risk att ett litet distrikt som Värmland kommer att hamna i strykklass.

Till stöd för det i motionen 1977/78: 1796 framförda yrkandet 7 om distrikten anförs i motionen bl. a. följande.

 

KrU 1977/78: 24                                                       30

Ljudradion får inte den i propositionen avsedda förstärkningen, efter­som den i stor utsträckning hänvisas till att köpa tjänster av lokalradion och i vissa fall av TV-distrikten. För lokalradion är förslaget beträffan­de distriktsverksamheten också olyckligt, eftersom det innebär att lokal­radion i stor utsträckning skall inrikta sin produktion på program som är lämpliga för rikssändningar. Lokalradion bör i stället ges förutsättningar att utvecklas till en verklig lokalradio.

Motionärerna uttalar vidare att ljudradion och televisionen liksom hit­tills bör ha gemensam distriktsorganisation. För distrikten är det en för­svagning att de enligt propositionen skall bli underordnade resp. pro­grambolagschef (för TV-företaget resp. kanalchef).

Motionärerna vill förorda en utveckling av den nuvarande organisa­tionen som ger ökat inflytande och ökad självständighet för distrikten. Detta kan ske genom att distrikten ges rätt att själva besluta om sänd­ning samt att de får ökat inflytande över och ansvar för programutbu­dets sammansättning. Distrikten åtar sig att producera ett visst antal program inom skilda programsektorer. Inom denna ram beslutar distrik­ten själva om sändning av de egna programmen. Det bör ankomma på företagsledningen att närmare genomföra den här föreslagna ordningen i samråd med programenheter och distrikt.

I fråga om regional-TV uttalas det i motionen 1977/78: 1796 att motionärerna inte vill motsätta sig att denna byggs ut till att omfatta hela landet. Om detta i sin helhet kan ske under nästa avtalsperiod blir beroende på medelstilldelningen, och riksdagen bör därför inte nu be­sluta att utbyggnaden skall vara fullt genomförd vid slutet av den kom­mande avtalsperioden. Sveriges Radio bör enligt motionärerna själv avgöra takten i utbyggnaden och även frågan om det är möjligt att öka sändningstiden över nuvarande 10 minuter per dag fem dagar i veckan.

Utskottet konstaterar att yrkande 7 i motionen 1977/78: 1796, som innebär att riksdagen bör besluta att distrikten skall bestå som själv­ständiga enheter under radiochefen och bedriva programverksamhet i både riksradion och televisionen, gäller förhållandena inom det av motionärerna önskade sammanhållna företaget. Eftersom utskottet av­styrkt motionen i vad gäller den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamheten avstyrker utskottet också nu ifrågavarande yrkande.

Med anledning av yrkande 10 i motionen 1977/78: 1796 om utbygg­nadstakt och sändningstid i vad gäller de regionala TV-sändningarna får utskottet framhålla att de uttalanden härom som görs i propositionen bör uppfattas mer som rekommendationer än som innebärande en lås­ning i fråga om den tidpunkt då utbyggnaden skall vara färdig resp. den tidsram som skall gälla för sändningarna. Med denna uppfattning anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att göra det i motionen 1977/78: 1796 önskade uttalandet om dessa sändningar.

 

KrU 1977/78: 24                                                      31

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att stryka under ut­talandet i propositionen att det av praktiska och ekonomiska skäl kan vara motiverat att programbolagen under en övergångsperiod, som kan komma att vara i flera år, delar på lokaler och administration ute i distrikten. I motionen 1977/78: 1794 framhålls på goda grander att det kan vara lämpligt att programbolagen genom särskilda överenskom­melser reglerar samarbetet i distrikten. Någon framställning av riks­dagen till regeringen i denna fråga synes dock ej erforderlig och ut­skottet avstyrker därför motionen 1977/78: 1794.

I propositionen redovisas ett principförslag till indelning i TV-distrikt. Utskottet har inte i och för sig någon invändning mot förslaget men vill understryka ett uttalande i propositionen om att det kan komma att visa sig lämpligt med avvikelser och att dessa i så fall givetvis bör få göras.

Frågan hur tillgängliga resurser bäst skall fördelas vid en kommande utbyggnad av TV-distrikten har, som framgått av det föregående, sär­skilt uppmärksammats i propositionen. Utskottet har förståelse för de önskemål som kommit till uttryck, bl. a. i motionen 1977/78: 1795, om att man vid utbyggnaden bör prioritera de små distrikten. Vilken stånd­punkt man skall inta i denna fråga beror på många faktorer, däribland också den tekniska utvecklingen. Som framhållits i propositionen är det nödvändigt att i de enskilda fallen göra en ingående analys av för- och nackdelar. Riktpunkten bör dock vara att möjliga resursförstärkningar i första hand fördelas på de svagt utbyggda distrikten. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen 1977/78: 1795, yrkande 1, bör riks­dagen som sin mening ge till känna för regeringen.

I kapitel 4.2.5 i propositionen (s. 179—180) behandlas frågan om gemensamma funktioner. Där betonas att de i propositionen föreslagna organisationsförändringarna är nödvändiga för att program­företagen skall få den självständighet i programverksamheten som måste eftersträvas. Då det gäller placeringen av sådana funktioner som nu är företagsgemensamma finns det enligt propositionen knappast anledning att från statens sida ge detaljerade riktlinjer. I propositionen anges dock några mer allmänna principer. En av dem är att det med hänsyn till att programföretagen bör ha stor självständighet i första hand bör vara dessa företag själva som svarar för att verksamheten bedrivs på ett rationellt och ekonomiskt sätt. Programföretagen bör kontinuerligt göra sina prioriteringar av olika behov inom givna ekonomiska ramar. Denna allmänna princip bör realiseras så snart som möjligt men måste troligen modifieras under ett övergångsskede. Övergången till den nya organisa­tionen, heter det vidare, får inte ske så brådstörtat att den leder till dyra och dåliga lösningar. Särskilt under ett inledningsskede torde det vara rationellt att flera funktioner och resurser fortsätter att vara ge-

 

KrU 1977/78: 24                                                       32

mensamma. Det får dock inte bli moderföretaget som direkt svarar för dylika funktioner. De bör i stället styras från programföretagen.

Utskottet finner inte anledning till något särskilt uttalande med anledning av vad som anförts i propositionen i detta sammanhang.

I kapitel 4.5 Arkivfrågor (s. 205—206) berörs vissa frågor om gallring i radioföretagens arkiv som har samband med det i proposi­tionen 1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar framlagda förslaget om inrättande av ett arkiv för ljud och bild. Vad som anförts i detta sammanhang har inte givit utskottet anledning till erinran.

Frågor om text-TV behandlas i kapitel 4.6 i propositionen (s. 206—208). Inledningsvis redovisas där att televerket och Sveriges Radio prövar en ny teknik, text-TV, som innebär att en text eller en schema­tisk bild överförs på TV-skärmar och att detta kan ske samtidigt som skärmen visar ett vanligt TV-program. Texten kan också visas fristående utan samtidig TV-bild. Vidare kan flera texter sändas ut parallellt och mottagaren har då möjlighet att själv välja vilken han vill ta emot.

Ett eventuellt utnyttjande av text-TV för en ökad nyhetsservice med överföring av telegramnyheter m. m. aktualiserar ett antal principfrå­gor, däribland frågan om vem eller vilka som skall ges ansvaret att stå för utsändningarna. Om möjligheter öppnas för andra än Sveriges Radio att sända nyheter och meddelanden via TV-kanalema måste villkoren för verksamheten preciseras i en rad avseenden, framhålls det i propo­sitionen. Detta kräver närmare utredning, och föredragande statsrådet anmäler i propositionen att han har för avsikt att tillkalla en kom­mitté med uppdrag att utreda användningen av text-TV. Denna kom­mitté förutsätts också få i uppdrag att behandla frågan om den teknik som internationellt kallas viewdata men som i propositionen benämns data-TV. Denna teknik, som föratsätter att TV-apparaten kopplas till telefonnätet, möjliggör tvåvägskommunikation.

Utskottet har inte funnit anledning att göra något uttalande i organisa­toriska frågor med anledning av vad som anförts i det nu behandlade kapitlet i propositionen. Utskottet återkommer i det följande till pro­gramfrågor som har samband med text-TV.

Kapitel 4.7 i propositionen (s. 208—209) behandlar frågor om   för­svarsberedskap.

Utskottet har inte funnit anledning till något särskilt uttalande i detta sammanhang.

I kapitel 4.8.1 i propositionen (s. 209—211) redovisas vissa inledande synpunkter på    finansiering    och    medelstilldelning.

 

KrU 1977/78: 24                                                      33

Därvid förordas en ändring i fråga om sättet för inhämtande av riks­dagens mening om den ekonomiska ramen för den avgiftsfinansierade rundradioverksamheten. Den årliga medelstilldelningen av avgiftsmedel till verksamheten beslutas f. n. av regeringen. Regeringens övervägan­den härvidlag brakar redovisas för riksdagen som därigenom bereds tillfälle att uttala sin mening. I propositionen förordas nu att riks­dagen i fortsättningen på grandval av proposition från regeringen skall besluta om såväl mottagaravgifter som drifts- och investeringsanslag till hela den avgiftsfinansierade verksamheten.

Utskottet har ingen erinran mot vad som uttalats och förordats i detta kapitel.

Kapitel 4.8.2 i propositionen (s. 211—213) gäller frågor om kom­pensation för automatiska kostnadsökningar m. m. Det konstateras där att rundradions möjligheter till planering på flera års sikt måste förbättras. Detta kan ske dels genom att rund­radion får en rimlig och föratsebar kompensation för automatiska kost­nads- och löneökningar, dels genom att regering och riksdag anger må­len för verksamheten bortom det närmast följande budgetåret. I propo­sitionen uttalas att programföretagen i princip bör kunna påräkna en kompensation som motsvarar utvecklingen av konsumentprisindex för resp. budgetår. Programföretagen föreslås vidare få möjlighet att efter samråd med moderföretaget föra över överskott av driftmedel från ett budgetår till ett annat. Vidare föratsätts att koncernen på samma sätt som f. n. skall kunna utjämna kostnaderna mellan två budgetår genom en dragningsrätt gentemot randradiorörelsens fond.

Ett av radioutredningen föreslaget system med treåriga rallande verk­samhetsplaner anses i propositionen ha stora förtjänster men inte vara möjligt att genomföra i nuvarande samhällsekonomiska läge.

I två motioner har framställts yrkanden som berör frågor som be­handlas i förevarande kapitel i propositionen. Sålunda yrkas, såvitt nu är i fråga,

i den av Barbro Engman-Nordin (s) väckta motionen 1977/78: 1784 att riksdagen beslutar att som sin mening ge till känna vad som i mo­tionen anförts om treåriga verksamhetsplaner (yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796 att riksdagen beslutar

1.   att Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildnings­radio skall ges kompensation för allmänna kostnadsökningar i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 19),

2.   att treåriga rullande verksamhetsbudgetar skall tillämpas för Sve­riges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio (yrkan­de 20).

3    Riksdagen 1977/78, 13 saml. Nr 24

 

KrU 1977/78: 24                                                       34

Motionen \911fli: 1796 av Olof Palme m. fl. (s) innehåller i orga­nisationsfrågan — utöver tidigare redovisade yrkanden — även ett yr­kande 8 som innebär att riksdagen i övrigt bör godkänna de allmänna riktlinjer för randradioföretagens organisation som anges i motionen. Yrkandet hänför sig till den organisation som motionärema förordat.

I motionen 1977/78: 1796 uttalas att det är angeläget att Sveriges Radio får bättre möjligheter än f. n. till en långsiktig planering. Motio­närema ansluter sig till den i propositionen framförda tanken på en automatisk kostiiadskompensation men konstaterar att förutsättningen för en dylik är att kompensationen på ett rimligt sätt överensstämmer med den faktiska kostnadsutvecklingen. En genomgång av de senaste budgetåren visar enligt motionen att konsumentprisindex vissa år skulle ha gett Sveriges Radio en högre medelstilldelning än som har skett. Andra år skulle förhållandet ha blivit det motsatta. När löneökningarna är måttliga och de allmänna prisstegringarna omfattande ger en kom­pensation enligt konsumentprisindex ett högre belopp än som motsvarar den verkliga kostnadsutvecklingen. Vid motsatt utveckling blir det en lägre kompensation. Enligt motionärerna blir utvecklingen så slump­artad att ett bättre mått än konsumentprisindex, vilket förordas i propo­sitionen, bör väljas. Motionärema föreslår att den automatiska kost­nadskompensationen beräknas på följande sätt. Av basbeloppet föränd­ras 2/3 med utgångspunkt i de faktiska lönekostnadsförändringarna på SIF-SAF-området och 1/3 på grandval av utvecklingen av konsument­prisindex.

I motionen uttalas vidare att ett system med en treårig rullande budget är en väsentlig förutsättning för en mer långsiktig planering. Det besvärliga samhällsekonomiska läget talar enligt motionärernas uppfattning inte mot en sådan ordning utan tvärtom. I nästa års bud­getproposition bör regeringen lägga fram förslag om en treårig rullande verksamhetsbudget. Sveriges Radio bör i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 lägga fram förslag för den närmaste treårspe­rioden.

Det i motionen 1977/78: 1784 framställda, nyss redovisade yrkandet om treåriga verksamhetsplaner har liksom övriga yrkanden i denna motion gjorts villkorligt. Det har nämligen framställts under den för­utsättningen att riksdagen inte bifaller det i den socialdemokratiska partimotionen 1977/78: 1796 framlagda organisationsförslaget. Motionä­ren finner det märkligt att förslaget om treåriga rullande verksamhets­planer i propositionen avvisas under hänvisning till rådande samhälls­ekonomiska läge, eftersom ett system med dylika rullande planer inte innebär någon inskränkning i statsmaktemas möjligheter att avgöra medelstilldelningen.

Utskottet delar uppfattningen att det är mycket angeläget att radio­företagen i fortsättningen får bättre möjligheter att planera på längre

 

KrU 1977/78: 24                                                      35

sikt än hittills. Ett viktigt moment härvidlag är införande av ett system med kompensation för automatiska kostnadsökningar. Utskottet anser att den modell för kompensation som valts i propositionen bör kunna ge en rimhg och förutsebar kompensation för automatiska kostnads-och löneökningar. De variationer i utfallet i förhållande till den faktiska kostnadsutvecklingen som kan uppkomma bör kunna mötas dels genom att programföretagen avses få föra över överskott av driftmedel från ett budgetår till ett annat, dels genom att det på samma sätt som f. n. skall vara möjligt att utjämna kostnaderna mellan två budgetår genom en dragningsrätt gentemot rundradiorörelsens fond. Utskottet ansluter sig till propositionens förslag och avstyrker motionen 1977/78: 1796, yr­kande 19.

Vad därefter beträffar förslagen i motionerna 1977/78: 1784 och 1796 om s. k. rullande treårsplaner får utskottet anföra följande.

I samband med medelsberäkningen för nästa budgetår (kapitel 8.1) har i propositionen angivits riktlinjer för radio- och TV-verksamhetens utbyggnad under den kommande avtalsperioden, dvs. fram t. o. m. bud­getåret 1985/86. Även om verksamhetens utbyggnad under denna period inte är närmare angiven i tiden utgör dessa riktlinjer ett gott underlag för Sveriges Radios planering. Enligt utskottets uppfattning ges moder-och dotterföretagen därigenom möjligheter till planering på flera års sikt utan en övergång till ett system med rullande treårsplaner av det slag som förordas i motionerna. I likhet med departementschefen förutsätter utskottet att programföretagen kommer att redovisa förslag till alter­nativa fleråriga verksamhetsplaner, i första hand för den närmaste tre­årsperioden. Utskottet avstyrker av angivna skäl de nu aktuella yrkan­dena i motionerna 1977/78: 1784 och 1796.

Yrkande 8 i motionen 1977/78: 1796 gäller godkännande i övrigt av de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation som an­givits i motionen. Även detta yrkande avstyrks eftersom det gäller den organisation vars grunddrag utskottet inte kunnat tillstyrka.

Kapitel 4.9 i propositionen (s. 213—216) handlar om införandet av den nya organisationen. Det anförs där att omorgani­sationen, utöver beslut med anledning av föreliggande proposition, inte kräver några beslut från riksdagens sida. För riksdagens kännedom re­dovisas emellertid de viktigaste av de åtgärder som anses böra vidtas för genomförandet av den nya organisationen.

Utskottet vill här bara nämna att avsikten är att de två nya dotter­bolagen skall starta sin programverksamhet den 1 juli 1979. Förberedel­serna för detta bör genomföras under budgetåret 1978/79. För detta verksamhetsår bör särskilda avtal tecknas mellan staten och vart och ett av de tre nuvarande bolagen. För perioden 1979/80—1985/86 bör nya

 

KrU 1977/78: 24                                                      36

avtal tecknas mellan staten och moderbolaget samt mellan staten och ettvart av de fyra programbolagen.

Beträffande genomförandet av den nya organisationen hänvisar ut­skottet i övrigt till propositionen.

Vad som anförts och föreslagits i kapitlen 4.1 och 4.2 samt 4.5—4.9 har såvitt gäller allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisa­tion eller vad därmed står i samband inte gett utskottet anledning till andra uttalanden än som framgått av det föregående.

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:91 och med avslag på motionerna 1977/78: 1785, yrkande 1, 1977/78: 1796, yrkandena 1, 2, 3 och 4, samt 1977/78: 1799, del av yr­kande 1 d, som organisatorisk ram för radio- och TV-verksam­heten i Sverige från och med den 1 juli 1979 godkänner att nämnda verksamhet skall handhas av en koncern med Sveriges Radio AB som moderbolag samt Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB ävensom ett för riksradio- och ett för TV-verksamheten nybildat bolag som dotterbolag,

2.  att riksdagen

 

a)    beträffande styrelserna för de olika radioföretagen med bi­fall till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motio­nerna 1977/78: 1784, yrkande 1, och 1977/78: 1796, yrkande 9, godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradioföretagens organisation,

b)   beträffande teknikens organisation samt radions och tele­visionens distriktsorganisationer med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1796, yrkan­dena 5 och 7, godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradioföretagens organisation,

 

3.  att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande 6, anfört om enheten för utlandsprogram,

4.  att riksdagen beträffande fördelning av sändningstiden mellan programföretagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1785, del av yrkande 2, godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradioföretagens organisation,

5.  att riksdagen beträffande rätt för lokalradiochef att i vissa fall bryta riksradioprogrammet med bifall till propositionen 1977/ 78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1786 godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradio­företagens organisation.

 

KrU 1977/78: 24                                                      37

6.  att riksdagen avslår modonen 1977/78: 1796, yrkande 10, om utbyggnaden av de regionala TV-sändningarna,

7.  att riksdagen med bifall till proposidonen 1977/78: 91 och med avslag på modonen 1977/78: 1796, yrkande 8, godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradioföre­tagens organisation i den mån dessa inte behandlats under mom. 1—6,

8.  att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och med avslag på modonen 1977/78: 1796, yrkande 19, godkän­ner vad som i propositionen anförts beträffande kompensation för allmänna kostnadsökningar,

9.  att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och med avslag på modonerna 1977/78: 1784, yrkande 2, och 1977/78: 1796, yrkande 20, godkänner vad som i propositio­nen anförts om rullande planering,

 

10.  att riksdagen avslår modonerna 1976/77:68 och 1977/78: 1799, yrkande 5, om Sveriges Radios utträde ur Svenska ar­betsgivareföreningen,

11.  att riksdagen avslår modonerna 1977/78: 1788 och 1977/78: 1793 om ändring av lokalradioorganisationen såvitt gäller Boråsområdet,

12.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1794 om avtal angå­ende distriktens ställning,

13.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet med anledning av motionen 1977/78: 1795, yrkande 1, anfört om fördelning av möjliga resursförstärkningar på i första hand de svagt utbyggda distrikten.

3. Allmänna riktlinjer för nindradioföretagens programverksamhet

Propositionen 1977/78: 91

De allmänna riktlinjerna för rundradions programverksamhet behand­las i propositionen i kapitel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.6 (s. 151—155, 180—205 och 206—208).

Propositionen innebär, såvitt nu är i fråga, att regeringen föreslår riks­dagen att godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens pro­gramverksamhet som angivits i propositionen (moment 6 i hemställan s. 232). I samband härmed står även delar av lagförslagen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet modonerna 1976/77: 962, yrkandena 6 och 7 b, 1976/77: 987, yrkande 1, 1130, 1977/78: 877, yr­kande f, 1129, 1135, 1515, 1521, 1523, 1526, 1527, 1528, 1532, 1777, 1784, yrkande 3, 1785, del av yrkande 2, 1790, 1796, yrkandena 11, 13,

 

KrU 1977/78: 24                                                      38

14, 15, 16 och 18, 1797, 1798, 1799, del av yrkande 1 d samt yrkande 4, och 1801, yrkande 2.

Utskottet

Som redovisats under punkten 2 i detta betänkande har i propositio­nen i kapitel 4.1 Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolltiskt sammanhang betonats att eterme­dierna måste stå fria i förhållande till såväl politiska som kommersiella intressen men också att denna frihet måste vara förenad med en med­veten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programut­budet och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals.

Utskottet ansluter sig till detta uttalande som markerar den grundsyn som skall vara vägledande för programverksamheten.

I kapitel 4.3.1 i propositionen (s. 180—181) redovisas vissa inle­dande synpunkter på programfrågorna. Det fram­hålls där att systemet med en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio och television innebär att det ankommer på programföretagen en­samma att utforma programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. Det är därför angeläget, heter det, att finna en form för de allmänna riktlinjer som regering och riksdag utfärdar och för medelstilldelningen till verksamheten som inte inkräk­tar på programföretagens integritet. Liksom hittills bör regering och riksdag således inte kunna anlägga synpunkter på t. ex. enskildheter i programutbudet.

I propositionen förordas att de nya avtal, som skall slutas mellan sta­ten och programföretagen, skall ha ungefär samma grad av detaljregle­ring som de nuvarande, vilket innebär att endast allmänna rikdinjer bör ges i programpolitiskt hänseende.

Den stora betydelse som radio och television har både. i informations-politiskt och i kulturpolltiskt avseende betonas starkt i propositionen. Etermedierna har ett stort ansvar för den fria åsiktsbildningen. I detta ansvar innefattas givetvis kraven på mångsidighet och mångfald i speg­lingen av olika opinioner. De av statsmakterna formulerade målen för kulturpolitiken bör i tillämpliga delar kunna föras över till radio- och TV-området. I konsekvens härmed bör i de kommande avtalen mellan staten och programföretagen radions och televisionens kulturansvar mar­keras starkare än som hittills skett.

Specialönskemål i fråga om programmen har framförts i en rad motio­ner. Sålunda yrkas

i den av Sven Johansson m. fl. (c, m) väckta motionen 1976/77: 1130 att riksdagen uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program

 

KrU 1977/78: 24                                                      39

inom Sveriges Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda programinslag ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

i den av Rolf Clarkson m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1521 att riksdagen uttalar att i samband med Radio/TV:s omorganisadon rund­radioföretagen åläggs skyldighet att meddela allmänheten information om störningar som tillfälligt eller tidvis kan innebära olägenhet eller fara för hela eller delar av allmänheten,

i den av Eric Enlund (fp) och Elver Jonsson (fp) väckta motionen 1977/78:1523 att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna att hälso-upplysande-friskvårdande program bör initieras i radio- och TV-pro­grammen som en kontinuerlig del av programutbudet i enlighet med mo­tionens syfte,

i den av Sven Johansson m. fl. (c) väckta motionen 1977/78: 1528 att riksdagen uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program in­om Sveriges Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda programinslag ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

i den av Allan Äkeriind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar uttala att vad som i övrigt anförts i motionen bör tillgodoses vid utformandet av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programarbetet, varmed i detta sammanhang avses uttalanden mot politisering av programverksamheten, mot förhånande av den kristna opinionen samt om antalet gudstjänstprogram och kristna barnprogram (del av yrkande 2).

Utskottet vill i detta sammanhang först ta upp det yrkande i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799 som innebär att riksdagen bör avvisa propositionens förslag till allmänna riktlinjer för rundradioföretagens programverksamhet (del av yrkande 1 d). Detta avslagsyrkande är inte kombinerat med något yrkande om godkännande av de i motionen anförda synpunkterna på nämnda verksamhet utom i ett avseende, nämligen i vad gäller skildringen av våld och förtryck (yr­kande 4). Ett bifall till avslagsyrkandet skulle enligt utskottets uppfatt­ning leda till en oklar och svåranalyserad situation som inte kan accep­teras. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet återkommer i det följande till nyssnämnda yrkande 4 och kommer där­jämte att i vederbörliga sammanhang redovisa andra synpunkter på pro­gramverksamheten som framförts i motionen.

Systemet med en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio och television innebär bl. a. att det är programföretagen själva som skall ut­forma programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. Så har det varit under den avtalsperiod som nu går mot sitt slut. Enligt den uppfattning som propositionen ger uttryck åt och som delas av både konstitutionsutskottet och kulturutskottet skall det förbli så under kommande avtalsperiod.

 

KrU 1977/78: 24                                                      40

Programföretagens självständighet i programverksamheten förutsätter att statsmakterna inte ger annat än allmänna riktlinjer i programpolitiskt avseende. Detta gäller under den nu löpande avtalsperioden och bör också tillämpas då nya avtal skall slutas samt under den kommande av­talsperioden. Utskottet delar den i proposidonen uttalade uppfattningen att de nya avtalen bör ha ungefär samma grad av detaljreglering som de nuvarande.

Vad som uttalas i proposidonen och vid utskottsbehandlingen av den­samma kommer att i framtiden vara underlag för tolkning av de all-, manna riktlinjer för programverksamheten som ges i lag och avtal. Stor återhållsamhet bör därför vid riksdagsbehandlingen visas såvitt gäller anläggande av synpunkter på enskildheter i programutbudet.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna 1976/77: 1130, 1977/78: 1521, 1977/78: 1523, 1977/78: 1528 och 1977/ 78: 1801, yrkande 2, såvitt nu är i fråga.

Frilansmedverkan dvs. medverkan i radio- och TV-pro­gram av fristående utövare av konstnärlig, publicistisk, vetenskaplig och därmed jämställd verksamhet behandlas i kapitel 4.3.2 i proposi­tionen (s. 181—184). Därvid uttalas bl. a. att programföretagens ställ­ning blir sådan att staten av vart och ett av dem måste kunna kräva ett ansvar för en vid yttrandefrihet i radio- och TV-programmen. Detta gör det nödvändigt att också personer som inte är fast anställda inom programföretagen kan medverka i programmen. En omfattande fri­lansmedverkan betecknas som nödvändig för att programföretagen skall kunna fullgöra de krav som samhället måste ställa på programverk­samheten. Det uttalas i propositionen att en ökande andel av resurser­na skall användas för frilansmedverkan.

Värdet av ökad frilansmedverkan betonas också i motionerna 1977/ 78: 1785, 1977/78: 1796 och 1977/78: 1799. Vad som därvid anförs i motionerna har inte föranlett motionärerna att ställa några yrkanden i denna fråga. I motionen 1977/78: 1796 framförs bl. a. den synpunkten att kravet på en ökad frilansmedverkan lättare kan dllgodoses i ett sammanhållet företag än i ett företag av propositionens modell. Vad gäller sistnämnda motion vill utskottet nämna att modonärerna berör flera frågor om konsekvenserna av ökad frilansmedverkan. Sålunda uttalas att ökad frilansmedverkan också leder till behov av en ökning av den administrativa och inte minst den tekniska personalen. Vidare betonas att en ökad frilansmedverkan inte får gå ut över anställnings­tryggheten för den personal som finns vid radioföretagen.

Utskottet är medvetet om nämnda konsekvenser och eventuellt upp­kommande problem men vill som sin bestämda mening framhålla att det inte desto mindre är mycket angeläget att en ökning kommer till stånd.

 

KrU 1977/78: 24                                                      41

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning både om att en ökande andel av resurserna bör användas för frilansmedverkan och om att det bör vara möjligt att avtalsvägen lösa de problem för en ökad sådan medverkan som tillämpningen av lagen om anställningsskydd kan medföra.

1 kapitel 4.3.3 i propositionen (s. 184—190) behandlas frågor om sändningstider och programstruktur. Sändningsti­derna i radio och TV har ökat kraftigt under den avtalsperiod som nu närmar sig sitt slut. I propositionen räknas med att den nuvarande sändningstiden i riks-TV skall bibehållas utom så till vida som ett spe­ciellt dagblock med repriser föreslås bli infört. För riksradion räknas med en viss ökning av sändningstiderna. I fråga om andelen regionalt producerade riksprogram uttalas i propositionen att denna senast bud­getåret 1985/86 skall öka till 40 % av den produkdon i TV och ljud­radio som rimligtvis kan utlokaliseras.

Andelarna egen och främmande produktion i TV har under de senaste åren varit ungefär lika stora. I propositionen betecknas det som självklart att i utbudet av svenska program måste ingå en växande andel som producerats av eller under medverkan från personer utanför företaget. Det är i sammanhanget av mindre intresse om produktionen klassificeras som egen eller främmande. Föredragande statsrådet för­klarar sig inte beredd att rent allmänt förorda en kraftigare ökning av andelen svenska program utan anser att insatserna i stället bör sättas in på kvalitetshöjningar med utgångspunkt från i stort sett nuvarande produktionssammansättning.

Beträffande programsättningsprinciperna i TV uttalas i propositio­nen att några förändringar i nuvarande regler för televisionens pro­gramverksamhet inte är förutsatta. De båda programenheterna inom det nya TV-företaget bör emellertid fortsätta att pröva olika koordina­tionsåtgärder.

I nu förevarande kapitel i propositionen behandlas även frågor om nyhetsbevakningen och om utlandstjänstens organisation.

I en rad motioner har yrkanden framställts som anknyter till de ut­talanden som gjorts i propositionen vid behandlingen av frågor om sändningstider och programstruktur. Sålunda yrkas

i den av Tage Adolfsson (m) väckta motionen 1977/78: 1515 att riksdagen uttalar att regeringen i samband med propositionen om Sveriges Radio/TV beaktar vad som anförts i motionen,

i den av Barbro Engman-Nordin (s) väckta motionen 1977/78: 1784, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge till känna vad som anförts om samordning av programverksamheten (yr­kande 3),

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen

 

KrU 1977/78: 24                                                      42

1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i fråga om program­verksamhetens inriktning m. m. beaktar vad som anförts i motionen, varmed i detta sammanhang åsyftas begränsning av långa serieprogram (del av yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om avvägningen mellan egen och främmande produktion (yrkande 11).

I motionen 1977/78: 1799 av Lars Werner m. fl. (vpk) uttalas, utan att något yrkande ställs, bl. a. att riksradions sändningstid bör öka i en­lighet med ett av Sveriges Radio framlagt förslag, att distriktens produk­tion bör öka i enlighet med radioutredningens förslag, att egenproduk-tionen i radio och TV bör öka, att importen av främmande produktion bör få en helt annan inriktning än den nuvarande och att utlandsbevak­ningen bör förbättras i enlighet med vad som angivits i motionen.

Det i motionen 1977/78: 1515 framställda yrkandet itmebär att re­geringen i samband med att nytt radioavtal träffas bör understryka vikten av att rundradioverksamheten hålls inom de ekonomiska ramar som nu gäller. Det bör vara möjligt att förbilliga produktionen exem­pelvis genom att köpa fler tjänster utifrån. Som en möjlighet anges att nyhetsförmedlingen övertas av TT.

En renodlad kanalkonkurrens av det slag som infördes genom 1966 års radiobeslut innebär mindre möjligheter till ämnesmässig bredd och täckning än ett samplanerat system uttalas det i motionen 1977/78: 1784. Motionären anser att ledningen för företaget bör ha det över­gripande ansvaret för att den samlade utbudsplaneringen utgår från en helhetssyn som tar sikte på att publiken inte bara skall välja det redan välbekanta utan stimuleras att möta nya upplevelser, värderingar och kunskaper. Verkställande direktören i TV-företaget bör enligt motio­nären få samma ansvar för den samlade programverksamheten i tele­visionen som radiochefen i dag har inom Sveriges Radio.

Det i propositionen gjorda uttalandet om hur stor andelen svenska program bör vara i TV, som utskottet nyss redovisat, kritiseras i motio­nen 1977/78: 1796. Motionärerna 'befarar att detta uttalande tillsam­mans med bristande ekonomiska resurser kommer att leda till en ök­ning av antalet billiga, utländska underhållningsprogram av låg kvalitet och därmed till en förflackning av programutbudet. För att möta detta föreslår motionärerna en höjning av medelstilldelningen utöver rege­ringens förslag.

Utskottet konstaterar att innebörden av yrkandet i motionen 1977/78: 1515 formellt sett är att vissa i motionen anförda synpunkter bör delges regeringen för beaktande vid utarbetandet av propositionen. Redan då motionen avlämnades var det för sent att ställa ett yrkande med denna innebörd. 1 sak finns i och för sig ingen anledning till erinran mot mo-

 

KrU 1977/78: 24                                                      43

tionärens synpunkt att det kan finnas anledning att söka nya vägar för att förbilliga Sveriges Radios produktion. Utskottet som ansluter sig till de synpunkter på nyhetsförmedlingen i rundradio som anförs i propo­sitionen finner dock inte anledning göra något uttalande till förmån för den av motionären framförda tanken att nyhetsförmedlingen i förbilli­gande syfte anförtros åt TT. Utskottet avstyrker motionen.

I propositionen uttalas att de båda programenheterna i TV-företaget bör ha den självständighet i programverksamheten som åsyftades i 1966 års radiobeslut. De bör alltså bedriva sin verksamhet på i princip lika villkor och ha i huvudsak samma uppdrag i vad avser programverk­samheten. Samtidigt betonas också vikten av att programenheterna ef­tersträvar en god koordination av programmen.

Enligt utskottets bedömning är det inte fråga om helt skilda uppfatt­ningar i motionen 1977/78: 1784 och propositionen utan snarare om en gradskillnad i bedömningen av samordningsfrågan. En olikhet i sak före­ligger dock så till vida som motionären anser att verkställande direktören i TV-företaget bör få samma ansvar för den samlade programverksam­heten som radiochefen har i dag.

Utskottet vill understryka vikten av att samordningssynpunkterna till­godoses i den praktiska verksamheten. Detta bör kunna ske utan att verkställande direktören ges det i motionen angivna ansvaret för den samlade programverksamheten. Utskottet anser att syftet med motio­nen 1977/78: 1784, yrkande 3, bör kunna bli i sak tillgodosett vid en handläggning av samordningsfrågorna på det sätt som avses i propo­sitionen. Utskottet avstyrker därför yrkande 3 i nämnda motion.

Det i motionen 1977/78: 1785 framförda yrkandet (del av yrkande 2) om beaktande av vad som anförts om programverksamhetens inrikt­ning avser i det sammanhang som utskottet nu behandlar ett uttalande om att de långt utdragna serieprogrammen bör begränsas eller i varje fall utformas så att varje del blir ett enhetligt inslag. Utskottet, som hän­visar till vad utskottet i det föregående anfört om möjligheterna för rege­ring och riksdag att anlägga synpunkter på enskildheter i programutbu­det, finner inte anledning för riksdagen att göra något uttalande i denna fråga. Utskottet avstyrker därför modonen 1977/78: 1785, del av yr­kande 2.

I avvägningsfrågan om hur stor andelen svenska program bör vara delar utskottet den uppfattning som uttalats i propositionen. Utskottet, som konstaterar att vad som anförts i motionen 1796 som stöd för yr­kandet i denna fråga huvudsakligen är att uppfatta som argument för en högre medelstilldelning, avstyrker yrkande 11 i motionen 1977/78: 1796.

Programverksamhetens  inriktning  behandlas i kapi­tel 4.3.4 i proposidonen (s. 190—196). Det framhålls där till en början

 

KrU 1977/78: 24                                                      44

som en väsentlig synpunkt att de riktlinjer för programverksamheten som anges för den kommande avtalsperioden bör begränsas till att avse vissa grundläggande principer.

En av grundförutsättningarna för verksamheten, heter det vidare, bör vara strävan efter hög kvalitet. Ett viktigt led i denna strävan är att ökade möjligheter ges till bearbetning och gestaltning.

Opartiskhet och saklighet är begrepp av central betydelse i den nu­varande ordningen för radions och televisionens organisation. Sveriges Radio skall enligt föreskrift i radiolagen utöva sin ensamrätt till rund­radiosändningar opardskt och sakligt. Denna bestämmelse skall enligt avtalet med staten tillämpas med beaktande att en vidsträckt yttrande-och informationsfrihet skall råda samt att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. I propositionen ibetonas kraftigt vikten av att man i programverksam­heten ständigt strävar efter att tillgodose kravet på opartiskhet och sak­lighet.

I gällande avtal stadgas att Sveriges Radio skall hävda de grundläg­gande demokratiska värdena. Denna princip anses så viktig att det i propositionen föreslås att en bestämmelse av motsvarande innebörd skall tas in i radiolagen. Utskottet återkommer härtill i det följande under punkten 5.

I propositionen diskuteras ingående -frågan om våldsinslag i pro­grammen. De undersökningar som hittills publicerats angående effek­terna av våld — på både vuxna och barn — anses inte medge några entydiga slutsatser. Forskningen har emellertid intensifierats under senare år och metoderna förfinats. En inom videogramutredningen på­börjad sammanställning över den aktuella forskningen och en utvärde­ring av den beräknas bli färdig senare i år. I detta läge bör den svenska, televisionens programutbud enligt propositionen präglas av försiktighet när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. Det faktiska våld som förekommer i människans dllvaro måste få behandlas i olika typer av program, men viss återhållsamhet i framställningssättet bör iakttas vid sändningar på tider då barn kan förutsättas ta del av programmen. Man bör också ta hänsyn till de risker som följer av att flera program som skildrar våld sänds under kort tid. Den ökning av underhållnings­våldet som har ägt rum i biograffilm och kommersiellt producerade TV-program bör däremot inte återspeglas i den svenska televisionens programutbud.

De principer för behandlingen av våld i radio och TV som ligger till grund för vad som i detta sammanhang anförts i propositionen har stöd i de allmänna reglerna för piogramverksamheten. Några särskilda föreskrifter på detta område är därför enligt propositionen inte nöd­vändiga.

Radioutredningen har föreslagit att i radiolagen skall föreskrivas att

 

KrU 1977/78: 24                                                      45

programföretagen i programverksamheten skall hävda principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och vär- . dighet. Utredningen anser att deima bestämmelse ger programföretagen möjlighet att ta ställning mot fördomar och för jämställdhet mellan könen. I propositionen betecknas det som självklart att man i program­verksamheten måste verka för sådana grundläggande värden som jäm­ställdhet mellan könen. Bättre än att en direkt föreskrift härom tas in i lagen anses det vara att en praxis får växa fram.

Det betonas i propositionen som angeläget att man i programverk­samheten iakttar varsamhet vid speglingen av bruket av olika gifter, t. ex. alkohol. Programföretagen bör besinna sitt ansvar i dessa frågor men någon särskild avtalsföreskrift av denna innebörd anses inte böra meddelas.

Etermediernas betydelse för språkvården och deras stora ansvar för den språkliga kulturen betonas i propositionen. Det förutsätts att de nya programföretagen kommer att följa samma linje som Sveriges Radio i fråga om svordomar, nämligen att sådana bör undvikas i andra sammanhang än där konstnärliga krav eller äkthetsvärde motiverar dem samt att särskild restriktivitet bör iakttas när det gäller program för barn.

I motionerna föreligger en rad yrkanden som har samband med de frågor som behandlas i nu förevarande kapitel i propositionen. Så­lunda yrkas

i den av Georg Andersson m. fl. (s) väckta motionen 1976/77: 962, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om programsättning av inslag med under­hållningsvåld och fördomar (yrkande 7 b),

i den av Gunnel Jonäng (c) väckta motionen 1977/78: 1129 att riks­dagen hos regeringen begär att i samband med tecknandet av nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio frågan om begränsning av våldsinslag i TV beaktas,

i den av Gunnar Johansson m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1526 att riksdagen uttalar sitt fördömande av sådant språkbruk i radio och TV vilket kan betecknas som vanhedrande, förråande eller stötande,

i den av Elver Jonsson m. fl. (fp) väckta modonen 1977/78: 1790 att riksdagen beslutar att det i Lag om ändring i radiolagen (1966: 755) skrivs in en särskild föreskrift i lagens 6 § genom ett nytt moment med följande lydelse: "6. föreskrift om skyldighet att främja nyktra levnads­vanor och i övrigt en ökad folknykterhet",

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om våldsinslag i underhållnings­program (yrkande 13),

 

KrU 1977/78: 24                                                       46

i den av Birgitta Rydle m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1797 att riksdagen beslutar

1.    att hos regeringen anhålla om att sådana åtgärder vidtages att massmedieforskningen inom i motionen nämnt område stimuleras och erhåller erforderliga resurser,

2.    att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen,

i den av Ulla Tilländer (c) väckta modonen 1977/78: 1798 att riks­dagen beslutar uttala att avtalet mellan staten och Sveriges Radio får en sådan utformning att socialstyrelsen ges möjhghet att informera om centrala folkhälsofrågor,

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att när våld och förtryck skildras i etermedierna skall detta ske i sådan form och med ett sådant innehåll att det ger kunskaper, normer, värderingar och känslor som är önskade; upplevelser och erfarenheter som programmen ger skall leda till konstruktiv handling och avtrubbningseffekter inför våldet mot­verkas; våldsskildringen skall stödja sådana normer och värderingar som är förenliga med grundläggande demokratiska värden och inte leda till orealistiska föreställningar om verkligheten, och det våld som skild­ras på detta sätt skall kunna motiveras (yrkande 4),

i den av Allan Äkeriind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar uttala att vad som i övrigt anförts i motionen bör tillgodoses vid utformandet av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programarbetet, varmed i detta sammanhang av­ses uttalanden om bruket av svordomar samt om speglingen av bruket av gifter t. ex. alkohol (del av yrkande 2).

Det uttalande av riksdagen som i detta sammanhang påyrkats i mo­tionen 1976/77: 962 innebär att man vid programsättning av barn­program måste beakta också de omgivande, i regel efterföljande vuxen­programmens betydelse. Barnprogrammens budskap motsägs ofta av efterföljande program, som kanske speglar könsfördomar, visar lytes­komik eller innehåller våldsinslag och råheter.

Yrkandet i modonen 1977/78: 1129 modveras med att det i sam­hället finns en stark oro för det tilltagande våldsutbudet i TV och på film, inte minst det s. k. underhållningsvåldet i TV som når stora grupper av våra barn.

I motionen 1977/78: 1526 uttalas bl. a. att TV:s programutbud är attityd- och opinionsskapande på ett sätt som tittaren inte alltid inser. Desto mer beklämmande är det att TV:s språkbruk förslappats och i många program framstår som nyanslöst och andefattig! samt att an­vändningen av svordomar tenderar att öka.

I modonen 1977/78: 1796 hävdas att det numera är väl dokumenterat att våldsinslag i underhållningsprogram har en klart negativ inverkan på framför allt barn. Propositionens uttalande om att de undersökningar

 

KrU 1977/78: 24                                                      47

på detta område som hittills publicerats inte medger några entydiga slut satser anses felaktigt. Det behövs enligt motionen en aktiv strävan att motverka våldsinslag. Motionärerna anknyter till uttalandet i proposi­tionen att radions och televisionens kulturpolitiska uppgifter bör skrivas in i avtal och påpekar att ett av de kulturpolitiska målen är att motverka kommersiahsmens negativa verkningar. Detta måste rimligen också tol­kas så att Sveriges Radio så långt möjligt bör söka minska inslagen av våld i underhållningsprogram. Detta sistnämnda bör riksdagen enligt motionärerna som sin mening ge till känna för regeringen.

En på radioutredningens uppdrag verkställd vetenskaplig undersök­ning av objektiviteten i TV:s utlandsrapportering är utgångspunkten för yrkandena i motionen 1977/78: 1797. Massmedieforskning av denna typ bör enligt motionärerna fortsättas och främjas. Särskilt pekas på behovet av en granskning av hur kravet på opartiskhet och saklighet upprätthålls i sändningar till språkliga minoriteter.

Radio och TV överträffar alla andra medier i effektiv genomslags­kraft uttalas det i motionen 1977/78: 1798. De måste därför utnyttjas i kampen mot narkotikamissbruket. Kommande avtal mellan staten och Sveriges Radio får inte utformas så att detta hindras.

Underhållningsvåldets effekter särskilt på barn är helt klara framhålls det i motionen 1977/78: 1799. Vad som anförs i propositionen om "viss återhållsamhet" i framställningssättet är därför otillräckligt. Det behövs ett uttalande av riksdagen med det innehåll som angivits i motionens yrkande 4.

Nu ifrågavarande del av det i motionen 1977/78: 1801 framställda yr­kandet att vad som anförts i motionen bör tillgodoses vid utformandet av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programarbetet innebär att i avtalen bör införas föreskrifter dels om begränsning av bruket av svordomar, dels — eventuellt — om restriktivitet vid speglingen av bru­ket av gifter, t. ex. alkohol.

Frågan om våldsinslag i programmen har länge debatterats i olika sammanhang och har nu behandlats både i proposidonen och i flera av de föreliggande motionerna. Konstitutionsutskottet har i denna fråga anfört att de uttalanden som gjorts i propositionen har stöd i de all­männa regler för programverksamheten som tagits upp i förslaget till 6 § andra stycket radiolagen. Utskottet anser att inslag av våld i radions och televisionens underhållningsprogram bör minskas så långt som det är möjligt.

Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning som uttalats i pro-poshionen. Enligt utskottets mening är det en oavvislig skyldighet för programföretagen att låta programutbudet präglas av stor försiktighet när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. I alldeles särskild grad bör försikdghet iakttas när det gäller program som är avsedda för barn

 

KrU 1977/78: 24                                                      48

eller som genom sin placering kan beräknas bli sedda av barn. De forsk­ningsresultat som publiceras på detta område bör studeras inom program­företagen och beaktas i de interna diskussioner i programpolitiska frågor som kan förutsättas äga rum. Som konstitutionsutskottet anfört bör in­slagen av våld i underhållningsprogrammen minskas så långt det är möjligt. Något särskilt uttalande härutöver från riksdagens sida anser utskottet inte erforderligt med anledning av föreliggande yrkanden i motionerna 1976/77: 962 (yrkande 7 b), 1977/78: 1796 (yrkande 13) och 1977/78: 1799 (yrkande 4) som alltså avstyrks.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1129 synes innebära att en direkt före­skrift om begränsningen av våldsinslag bör införas i de nya avtalen. Detta yrkande avstyrks.

Vad beträffar förekomsten i programmen av svordomar samt ord och uttryck i övrigt som kan betecknas som vanhedrande, förråande eller stötande ansluter sig utskottet till vad som anförs i propositionen. Ut­skottet anser inte att det härutöver erfordras några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet hänvisar till vad som i denna fråga anförts i propositionen och avstyrker alltså motionerna 1977/78: 1526 och 1977/ 78: 1801, yrkande 2, såvitt nu är i fråga. Beträffande sistnämnda yr­kande innebär utskottets ståndpunkt att någon särskild avtalsföreskrift enligt utskottets mening inte är erforderlig.

Med anledning av yrkandena i motionen 1977/78: 1797 om resurser för massmedieforskning får utskottet erinra om att stöd till massmedie­forskning i betydande grad lämnas av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och att rådets anslag för nästa budgetår höjts för att möjliggöra ett ökat stöd till dylik forskning. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att göra de i motionen 1977/78: 1797 önskade fram­ställningarna till regeringen.

Såvitt framgår av yrkandet i motionen 1977/78: 1798 är det motio­närens åsikt att kommande avtal mellan staten och radioföretagen skall få en sådan utformning att socialstyrelsen uttryckligen tillförsäkras en möjlighet att informera om centrala folkhälsofrågor. Utskottet kan inte tillstyrka att avtalen får en sådan utformning men vill i detta samman­hang erinra om att programföretagen torde komma att åläggas en all­män skyldighet att i lämplig form upplysa om viktiga samhällsfrågor och stimulera till debatt kring sådana frågor. Utskottet avstyrker mo­tionen.

Utskottet ansluter sig till de uttalanden som i propositionen gjorts om program som speglar alkoholbruk. Konstitutionsutskottet har förklarat sig dela synpunkterna i motionerna angående det angelägna i att folk­nykterheten befrämjas i olika sammanhang och också i etermedierna. I likhet med departementschefen anser konstitutionsutskottet det inte er­forderligt att binda programföretagen med uttryckliga föreskrifter i detta hänseende. Något särskilt uttalande därutöver anser utskottet inte

 

KrU 1977/78: 24                                                      49

erforderiigt. Kulturutskottet ansluter sig till konstitudonsutskottets ståndpunkt och avstyrker därför motionerna 1977/78: 1790, såvitt gäller frågan om lagstadgad skyldighet skall föreligga för radioföretagen att främja nyktra levnadsvanor och i övrigt en ökad folknykterhet, och 1977/78: 1801, yrkande 2, såvitt nu är i fråga.

I propositionens kapitel 4.3.5 Krav på programverksam­heten från vissa publikgrupper (s. 196—197) behandlas några av de önskemål som framförts om särskilt hänsynstagande i pro­gramverksamheten till vissa publikgrupper. Med hänvisning till att en stor del av befolkningen har oregelbunden eller obekväm arbetstid före­slås där att ett mindre dagblock på försök införs i TV-sändningarna. Vidare uttalas att det i de kommande avtalen med programföretagen bör markeras att särskild hänsyn skall tas till hörselhandikappade och synskadade samt dll språkliga och etniska minoriteter. Fler TV-pro­gram bör textsättas för döva och hörselskadade. Det är också enligt propositionen angeläget att programföretagen löser frågan hur man skall nå olika handikappgrupper med programinformation.

I proposidonen erinras också om att det i propositionen 1976/77: 80 om insatser för samerna uttalades att det finns särskilda skäl för att man också i radio- och TV-verksamheten tar på sig ett ansvar för samernas kultur och språk. Särskilda sameprogram bör mot denna bakgrund kun­na förekomma i större utsträckning än vad som i och för sig motiveras av samernas antal. Lokalradion bör tillsammans med riksradioföretaget och i samarbete med samernas organisationer väga olika samiska önske­mål om riks- och lokalradioprogram mot varandra. I propositionen fram­hålls också som angeläget att den allmänna programverksamheten i radio och TV speglar även samiska förhållanden.

Krav på programverksamheten från olika publikgrupper har behand­lats i flera motioner. Sålunda yrkas

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1976/77: 987, så­vitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att utöka programtiden i radio och TV på invandrarspråk och en särskild invandrarkanal i radio inrättas (yrkande 1),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 877 att riksdagen uttalar sig för de i motionen angivna riktlinjerna innebärande, såvitt nu är i fråga, att åtgärder bör vidtas för att utöka programtiden i radio och TV på invandrarspråk (yrkande f),

i den av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1135 att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en skyndsam ut­redning om radiodistribution av takidningar,

i den av Sven Johansson {c) och Äke Polstam (c) väckta modonen 1977/78: 1527 att riksdagen hos regeringen anhåller om en framställ­ning till Sveriges Radio om utökning av textade program i TV,

4   Riksdagen 1977/78. 13 saml. Nr 74

 

KrU 1977/78: 24                                                      50

i den av Rune Rydén (m) väckta motionen 1977/78: 1532 att riks­dagen hos regeringen begär att frågan om de gravt synskadades möjlig­heter att få tillgång till veckans radio- och TV-programtider på kassett­band snarast utreds,

i den av Ingrid Diesen (m) och Margaretha af Ugglas (m) väckta motionen 1977/78: 1777 att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen uttalats rörande önskvärdheten av radio- och TV-sändningar för balter i Sverige,

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta modonen 1977/78: 1796, såvht nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs

1.   om programverksamhet för döva, hörselskadade, blinda samt psy­kiskt utvecklingsstörda (yrkande 14),

2.   om programverksamhet för språkliga minoriteter (yrkande 15),

i den av Allan Äkeriind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt nu är i fråga, att vad som i övrigt anförts i motionen bör tillgodoses vid ut­formandet av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programar­betet (del av yrkande 2), varmed i detta sammanhang avses tidigare-läggning i viss utsträckning av program med hänsyn till yrkesarbetande som börjar sitt arbete tidigt om morgonen.

Motiveringen till det i motionen 1976/77: 987 framförda yrkandet 1 om program på invandrarspråk i radio och TV och en särskild invand­rarkanal i radio finns i modonen 1976/77: 985. I denna uttalas bl. a. att invandrarna är utsatta för en språklig och kulturell isolering. Deras rätt att bevara sitt språk och sin kultur måste erkännas. Flera olika åtgärder föreslås, däribland en ökning av den programtid på invandrarspråk som förekommer i radio och TV. För att åstadkomma detta bör bl. a. en särskild invandrarkanal inrättas i radio.

Invandrarnas och andra minoriteters kulturella situation behandlas i motionen 1977/78: 877 och därvid uttalas ibl. a. att programmen i radio och TV i långt större utsträckning än nu är fallet bör anpassas efter invandrarnas och minoriteternas behov. Detta gäller både barn och vuxna.

I motionen 1977/78: 1135 hänvisas till att ett framgångsrikt försök med radiodistribuerad taltidning gjorts i Kungsbacka i september 1977. Som en framtida möjlighet anges att taltidningarna sänds över det van­liga FM-bandet på natten och hos de mottagande abonnenterna auto­matiskt tas upp på en bandspelare. Abonnenten kan sedan som en van­lig tidningsläsare ta del av sin tidning på morgonen.

Det betonas i modonen 1977/78: 1527 att det, trots att vissa förbätt­ringar skett, är angeläget med fortsatta ansträngningar för att utan dröjs­mål öka utbudet av textade TV-program.

De synskadade kan inte lika lätt som de seende orientera sig i pro­gramutbudet i radio och TV framhålls det i modonen 1977/78: 1532.

 

KrU 1977/78: 24                                                      51

Visserligen ges programmen ut i punktskrift men detta är inte tillräck­ligt eftersom endast en fjärdedel av de gravt synskadade kan använda sig av denna. En möjlighet att lösa detta problem är att läsa in pro­gramtiderna på kassettband.

Det finns i Sverige mer än 30 000 balter påpekas det i motionen 1977/78: 1777. Denna grupp känner ett starkt behov av att bevara och vidareutveckla sitt kulturarv. Många balter som är på väg att förlora kontakten med estnisk, lettisk och litauisk kulturgemenskap skulle kunna nås via radio och TV. Det är därför önskvärt med radio- och TV-sändningar för balter i Sverige.

Som stöd för det i motionen 1977/78: 1796 framförda yrkandet 14 om programverksamheten för vissa grupper av handikappade betonas vikten av att fler TV-program textsätts och att försöksverksamheten med text-TV snarast kommer i gång. Det framhålls också som ange­läget att en större del av programutbudet görs tillgängligt för psykiskt utvecklingsstörda. Motionärerna vill också understryka principen att programföretagen bör svara för programinformation till olika handi­kappgrupper.

Det i samma motion framställda yrkandet 15 om programverksam­heten för språkliga minoriteter motiveras på följande sätt. Omkring en miljon människor i Sverige har direkt eller nära kontakt med en annan språk- och kulturmiljö än den svenska. Mot den bakgrunden är det nödvändigt att fler program kommer till stånd både för invandrarna och om invandrarna. Minoritetsprogrammen bör breddas till innehållet, ges större omfattning och sändas på fler språk än i dag. Den i modonen föreslagna ökningen i medelstilldelningen bör möjliggöra en inte obe­tydlig förstärkning redan under nästa budgetår.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1801 om beaktande av vissa synpunk­ter gäller i nu förevarande sammanhang ett uttalande av motionären att det kan vara befogat med en tidigareläggning av vissa program av hänsyn till människor som börjar sitt arbete tidigt om morgonen och därför inte kan se sena kvällsprogram.

Utskottet får erinra om att det inom radioutredningen och bland re­missinstanserna rådde enighet om att särskilda insatser var motiverade för att göra fler radio- och TV-program tillgängliga för de språkliga minoriteterna. I anslutning härtill har angelägenheten av en förstärk­ning av de insatser som Sveriges Radio redan satt i gång betonats i pro­positionen.

Med anledning av de motioner i vilka yrkanden ställts på detta om­råde får utskottet för egen del kraftigt framhålla vikten av att man inom radioföretagen ägnar särskild uppmärksamhet åt att studera och sätta sig in i den situation vari invandrare och medlemmar av andra minoritetsgrupper befinner sig när det gäller att lyssna på radio och se på TV. Utskottet tänker därvid bl. a. på den i motionen 1977/78: 1777

 

KrU 1977/78: 24                                                      52

särskilt angivna gruppen, nämligen balterna. Utskottet delar den i pro­positionen uttalade uppfattningen att det är angeläget med en förstärk­ning av insatserna i fråga om program för invandrare och andra mino­ritetsgrupper i samhället. Som anförts i motionen 1977/78: 1796 bör programmen breddas till innehållet och sändas på fler språk än f. n. Det bör bli program både för och om invandrare från skilda länder. Med det anförda har utskottet tagit ståndpunkt till nu ifrågavarande yrkanden i motionerna 1976/77: 9'87 — utom såvitt gäller inrättande av en särskild invandrarkanal i radio — 1977/78: 877, 1977/78: 1777 och 1977/78: 1796 (yrkande 15).

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge dll känna för regeringen vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna.

Det i motionen 1976/77: 987 framställda yrkandet om en särskild invandrarkanal i radio avstyrks av utskottet.

Vad nyss sagts om den enighet som rått inom radioutredningen och bland remissinstanserna om radio- och TV-program för de språkliga minoriteterna gäller även programutbudet för de handikappade. Även uttalandet i propositionen om angelägenheten av förstärkta insatser gäller denna grupp.

1 motionen 1977/78: 1796 har såvitt gäller de döva och hörselskadade särskilt betonats vikten av att fler TV-program textsätts och att försöks­verksamheten med text-TV snarast kommer i gång. Motionärerna har också framhållit att det är angeläget att söka göra en större del av pro­gramutbudet tillgängligt för de psykiskt utvecklingsstörda. Vidare un­derstryks i motionen att programföretagen bör svara för programinfor­mation till olika handikappgrupper.

Även i fråga om de handikappade delar utskottet den i propositionen uttalade uppfattningen att det är angeläget med en förstärkning av de insatser som Sveriges Radio redan har satt i gång. Utskottet kan också ansluta sig till uttalanden både i propositionen och i motionen 1977/78: 1796 om att det är viktigt att fler TV-program textsätts.

Som framgått under närmast föregående punkt i detta betänkande kommer en försöksverksamhet med text-TV att inledas snarast. Om resultatet av denna verksamhet blir sådant att det nya systemet kan komma till full praktisk användning kommer detta att medföra en för­bättring i de dövas och hörselskadades möjligheter att ta del av TV-programmen.

Av det nu sagda torde framgå att utskottet anser det mycket viktigt att man på olika sätt söker förbättra lyssnar- och tittarsituationen för olika handikappgrupper.

Någon särskild framställning till regeringen om en utökning av an­talet textade TV-program finner utskottet inte behövlig. Motionen 1977/78: 1527 avstyrks därför. Med hänsyn till vad utskottet redan an­fört om programutbudet för olika handikappgrupper anser utskottet

 

KrU 1977/78: 24                                                      53

inte heller att det i motionen 1977/78: 1796 önskade tillkännagivandet är behövligt. Yrkande 14 i sistnämnda motion avstyrks därför.

Utskottet får med anledning av det i motionen 1977/78: 1135 fram­ställda yrkandet om utredning av frågan om radiodistribution av tal­tidningar erinra om att frågan om insatser för att förbättra de handi­kappades tillgång till böcker och tidningar behandlades i propositionen 1976/77: 87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet. I beredningsarbetet avseende denna proposition deltog även handikapp­organisationerna och kulturutskottet förklarade i betänkandet KrU 1976/77: 44 att man med hänsyn härtill kunde utgå från att de insatser i fråga om tidningar och tidskrifter som presenterats i propositionen be­dömts vara av högsta angelägenhetsgrad. Utskottet noterade också att man sökt tillgodose de mest trängande behoven och att ytterligare in­satser avsågs tillkomma längre fram. Utskottet, som räknar med att det i motionen åberopade Kungsbackaförsöket uppmärksammas i detta sammanhang, finner inte anledning tillstyrka det i motionen framlagda förslaget om tillsättande av en särskild utredning.

Även motionen 1977/78: 1532 gäller en fråga om information till de synskadade, nämligen om radions och televisionens programtider. Ut­skottet har full förståelse för att det för de synskadade är betydelse­fullt att i en för dem själva lättillgänglig form ha tillgång till program­tiderna. Utskottet räknar med att frågan uppmärksammas utan att riks­dagen begär att regeringen för ändamålet tillsätter en särskild utredning. Utskottet avstyrker därför modonen 1977/78: 1532.

Frågan om vid vilka tider olika program och programtyper skall sän­das måste givetvis ständigt komma upp till bedömning i den löpande planeringen av programutbudet. Av allmänna regler för rundradioverk­samheten följer att bedömningen skall ske med beaktande av olika gruppers intressen och faktiska möjligheter att ta del av programmen. Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra det i mo­tionen 1977/78: 1801 önskade uttalandet i denna fråga.

Kapitel 4.3.6 i propositionen (s. 197—202) behandlar radio- och TV-verksamhetens samspel med det övriga kul­turlivet. Det framhålls där att radio och TV spelar sin kultur­politiska roll i första hand genom programutbudet men att också sam­spelet mellan programföretagen och det övriga kulturlivet har stor betydelse. Radioutredningen har uttalat att scenföreställningar på teat­rarna i ökad utsträckning bör sändas i TV, s. k. transmissioner. Före­dragande statsrådet delar denna uppfattning och betecknar det som naturligt att transmissioner i första hand sker från Operan och Dra­maten. Samtidigt betonas att samarbete också bör kunna ske med regio­nala teatrar, riksteaterensembler och fria teatergrupper. Samarbetet mellan TV-företaget och teatrarna regleras bäst genom avtal, anförs det

 

KrU 1977/78: 24                                                       54

vidare. Det anges som en möjlighet att — om det visar sig finnas be­hov härav — initiativ till överläggningar tas från regeringshåll. En ökad satsning på transmissioner minskar inte ansvaret för att TV-teatern får goda utvecklingsniöjligheter konstateras det i propositionen. I det sam­manhanget redovisas att tanken på en fast TV-teaterensemble mött starkt gensvar vid remissbehandlingen av radioutredningens betänkande. Möjligheterna att få till stånd en sådan ensemble beror bl. a. på vissa förhandlingar som f. n. pågår.

I det kapitel i propositionen som utskottet nu uppehåller sig vid be­handlas vidare radions och televisionens samspel med film, bildkonst och musik. Slutligen betonas radions och televisionens ansvar i fråga om bevakningen av dels kulturlivet, dels folkrörelserna.

Frågor om samspelet med det övriga kulturlivet berörs i två motioner. Sålunda yrkas

i motionen 1976/77: 962 av Georg Andersson m. fl. (s), såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att frågan om en barntidning med anknytning till TV-program enligt i motionen an­givna riktlinjer utreds (yrkande 6),

i modonen 1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om s. k. transmissioner (yrkande 16).

I motionen 1977/78: 1799 uttalas, utan att något yrkande ställs, dels att förslaget om en ökning av antalet transmissioner är tveksamt, dels att en fast TV-teaterensemble bör inrättas.

I förstnämnda motion framhålls att tidningar av god kvalitet av­sedda för bam är sällsynta i vårt land. En möjlighet att skapa intresse för en barntidning skulle emellertid kunna vara att göra en koppling dll barnprogram i TV. En barntidning som dll sitt innehåll knyter an till program i TV skulle ha stora möjligheter att nå ut till kanske en majoritet av barnen. På en sådan tidning måste naturligtvis ställas kravet att den skall vara av hög kvalitet och befriad från de negativa inslag som i så hög grad utmärker många andra tryckalster som vänder sig till barn och ungdom. Den fåi inte heller präglas av kommersiella intressen. Motionärerna anser att frågan bör utredas.

I fråga om transmissioner av teaterföreställningar i televisionen ut­talas det i motionen 1977/78: 1796 att regeringen alltför starkt mar­kerat föreställningar från Operan och Dramaten. Det betonas också att en verksamhet med transmissioner rymmer så många problem av främst konstnärlig och upphovsrättslig art att det i första hand bör bli fråga om en försöksverksamhet som sedan utvärderas.

Utskottet har inhämtat att resultatet av arbetet inom den s. k. barn­kulturgruppen i utbildningsdepartementet kan väntas föreligga mycket snart. I det läget anser utskottet inte att riksdagen enligt yrkande 6 i

 

KrU 1977/78: 24                                                       55

motionen 1916/11: 962 bör begära en utredning om en barntidnmg med anknytning till TV-program. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Den positiva inställning som i propositionen visas till s. k. transmis­sioner dvs. TV-sändning av scenföreställningar' på teatrarna stämmer väl med utskottets egen uppfattning. Det måste dock framhållas att transmissionerna kan vara förknippade med problem av främst konst­närlig art. TV har sina säi;skilda förutsättningar som konstnärligt me-. dium som bäst kommer till sin rätt i produktioner som gjorts för TV. Utskottet finner det einellertid värdefullt att transmissioner ordnas i ökad omfattning. I anslutning till uttalanden såväl i propositionen som i motionen 1977/78:1796 vill utskottet framhålla värdet av ett sam­arbete härvidlag även med regionala teatrar, riksteaterensembler och fria teatergrupper. Någon särskild hänvändelse från riksdagen till rege­ringen anser utskottet inte erforderlig i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78: 1796, yrkande 16.

Kontakter med publiken behandlas i propositionen i kapitel 4.4 (s. 202—205). I detta ansluter sig föredragande statsrådet till radioutredningens och remissinstansemas allmänna bedömning att det är angeläget att radion och televisionen får en närmare kontakt med allmänheten och folkrörelserna. Det betecknas som synnerligen ange­läget att former skapas för kontaktverksamhet som ger allinänheten möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på programmen utan att man inkräktar på programföretagens självständighet och inte­gritet.

Ett av radioutredningen framlagt förslag om inrättande av regionala publikråd avstyrks i propositionen. Det förutsätts att Sveriges Radio och de nya programföretagen eftersträvar att tillämpa och vidareut­veckla olika former för publikkontakt i syfte att åstadkomma en allt intensivare dialog med såväl allmänheten som folkrörelserna. Vidare förordas i propositionen att varje programföretag utom utbildnings­radion två gånger om året inbjuder moderbolagets ägare, dvs. folkrö­relserna, pressen och näringslivet till en konferens om den egna pro­gramverksamheten. Konferenserna bör vara offendiga och ordnas på olika platser ute i landet. Undantaget för utbildningsradion motiveras med att det i detta bolag finns rådgivande kommittéer.        . .

I modonen 1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om kontakter med publiken (yrkande 18). Motionärerna anser att den bästa lösningen på frågan om kon­takter med publiken är att dessa utvecklas i enlighet med vad som framhållits i Sveriges Radios remissyttrande. Det bör ankomma på företagsledningen att finna formerna för en ytterligare fördjupning och förstärkning av publikkontakterna. Flera av de former för publikkon-

Kartong: S. 57, rad 23 Står: 1977/78 Rättat till: 1976/77

S. 58, rad 17 Står: nämnden Rättat till: programföretagen

KrU 1977/78: 24                                                       56

takter som Sveriges Radio pekat på bör med fördel kunna komma till användning inom utbildningsradion.   •

Utskottet vill som en inycket väsentlig synpunkt i detta sammanhang framhålla vad som i propositionen sägs om att man bör eftersträva att tillämpa och vidareutveckla olika former för publikkontakt i syfte att åstadkomma en allt intensivare dialog såväl med allmänheten som med folkrörelserna. Den i propositionen förordade ordningen att dotterbo­lagen två gånger årligen skall inbjuda bolagens ägare, dvs! folkrörel­serna, pressen och näringslivet, till konferenser bör prövas som en av flera möjligheter utan att detaljerna uppfattas, som låsta., Med det nu anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78:1796, yrkande 18.

Vad som anförts och föreslagits i propositionen i de kapitel som ut­skottet behandlat under denna punkt i betänkandet har inte föranlett utskottet till andra uttalanden än som framgått av det föregående. Ut­skottet tillstyrker att riksdagen som allmänna riktlinjer för rundradio­företagens programverksamhet godkänner vad som i detta hänseende förordats i propositionen i den mån annat inte följer av vad utskottet ovan anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1799 såvitt gäller rikt­linjer för prograniverksamheten, del av yrkande 1 d,

2.  att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 1130, 1977/78: 1521, 1977/78:1523, 1977/78:1528 och 1977/78:1801, del av yr­kande 2,  .      ,

3.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1515 om förbilligande av programproduktiohen m. m.,

4.  att riksdagen,avslår modonen 1977/78: 1784, yrkande 3, om samordning av programverksamheten,

5.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1785, del av yrkande 2, om serieprogrammen,

6.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 11,. om andelen svenska program,

7.  att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 962, yrkande 7 b, 1977/78: 1796, yrkande 13, och 1977/78: 1799, yrkande 4, om våldsskildringar och våldsinslag i programmen,

8.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1129 om införande i radioavtalen äv: föreskrifter i fråga om våldsinslagen i TV,

9.  att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1526 och 1977/78: 1801, del av yrkande 2, om förekomsten av svordomar i pro­grammen,

10. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1797 om massmedie­forskning,

 

KrU 1977/78: 24                                                      57

11.  att riksdagen avslår modonen 1977/78: 1798 om informatior i centrala folkhälsofrågor,

12.  att riksdagen avslår modonerna 1977/78:1790 om skyldighet för radioföretagen att främja nyktra levnadsvanor m. m. och 1977/78: 1801, del av yrkande 2, om viss restriktivitet i pro­gramutbudet,

13.  att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77: 987, yr­kande 1, såvitt nu är i fråga, 1977/78: 877, yrkande f, 1977/78: 1777 och 1977/78: 1796, yrkande 15, som sin mening ger re­geringen till känna vad utskottet anfört om programverksam­heten för invandrare och andra minoritetsgrupper,

14.  att riksdagen avslår modonen 1976/77: 987, yrkandet I, såvitt nu är i fråga, om en särskild invandrarkanal i radio,

15.  att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1527 om ökad text­sättning av TV-program, och 1977/78:1796, yrkande 14, om programverksamhet för handikappade,

16.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1135 om en utredning angående radiodistribudon av taltidningar,

17.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1532 om information om programtider,

18.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1801, del av yrkande 2, om viss tidigareläggning av program,

19.  att riksdagen avslår motionen 1976/77: 962, yrkande 6, om en barntidning med anknytning till TV,

20.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 16, om transmissioner av teaterföreställningar,

21.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 18, om kontakter med publiken,

22.  att riksdagen som allmänna rikdinjer för rundradioföretagens programverksamhet godkänner vad som i detta hänseende förordats i propositionen 1977/78: 91 i den mån annat inte följer av vad utskottet ovan anfört och hemställt.

4. Radionämnden

Propositionen 1977/78: 91

Radionämndens organisation och uppdrag be­handlas i propositionen i kapitel 4.10.1 (s. 216—219). Proposidonen innebär, såvitt nu är i fråga, att regeringen föreslår riksdagen att god­känna de riktlinjer för radionämndens organisation och verksamhet som angivits i propositionen (moment 7 i hemställan s. 232).

Föredragande statsrådet ansluter sig i propositionen till radioutred­ningens uppfattning att ingen förändring skall ske i radionämndens granskningsuppdrag. Han betonar vidare vikten av att nämnden ges

 

KrU 1977/78: 24                                                       58

möjlighet att koncentrera sitt arbe>te på principiellt viktiga ärenden och att den organiseras så att det blii möjligt att öka antalet gransknings­ärenden, främst sådana som tas uf'P på nämndens eget initiativ. Gransk­ningsorganet måste åtnjuta allmänhetens förtroende. Från den utgångs­punkten är det en fördel att den utredande funktionen ligger hos ett organ som består av företrädare fijr allmänheten och inte hos en radio­ombudsman (RO) vilket föreslagits från en del håll.

Föredragande statsrådet anmäler i propositionen sin avsikt att föreslå regeringen att inrätta en tjänst :>om chef för nämndens kansli med tjänstebenäniningen direktör. Avsikten är att denne skall få rätt att självständigt besluta om utredning och granskning av program eller pro­graminslag utan föregående anmälan, rätt att infordra yttrande från programföretag i granskningsärende samt rätt att på nämndens vägnar fatta beslut som inte innebär att program strider mot radiolag och avtal.

Vidare anmäls att förslag kommer att föreläggas regeringen om en förkortning från fyra till tre år av förordnandetiden för radionämndens ledamöter och suppleanter. Slutligen uttalas att programföretagen bör förpliktas att på lämpligt sätt redogöra för sådana beslut av nämnden som innebär att program som sänts av resp. företag har fällts. Nämn­den bör därutöver bedriva en utåtriktad information om sina uppgifter och fortlöpande publicera studier och analyser av programutbudet.

I fråga om beriktigande och genmäle föreslås i propositionen i kapi­tel 4.10.2 (s. 219) att programföretagen skall vara skyldiga att genast underrätta radionämnden såväl när begäran om genmäle eller berikti­gande framställs som när beslut i ärendet fattats. Genom denna under­rättelseskyldighet får nämnden möjlighet att granska alla beslut i dessa frågor.

Motionerna

Frågor som rör radionämnden har tagits upp i flera motioner. Så­lunda yrkas

i den av Tage Adolfsson (m) väckta motionen 1976/77: 736 att riks­dagen anhåller hos regeringen att förslag framläggs innebärande att radionämnden utses direkt av riksdagen,

i den av Göthe Knutson (m) väckta motionen 1976/77: 750 att riks­dagen hos regeringen som sin mening framhåller att riksdagen och inte regeringen bör utse radionämnden, vilket bör vara en förutsättning för radioutredningens fortsatta arbete,

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta modonen 1977/78:.1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att godkänna de riktlinjer för radio-nämndens organisation och verksamhet som anförs i motionen (yrkan­de 21),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, såvitt nu är i fråga, att riksdagen avvisar propositionen 1977/78: 91 så-

 

KrU 1977/78: 24                                                                     59

vitt avser förslag till ändrade riktlinjer för radionämndens organisation och verksamhet (del av yrkande 1 d),

i den av Allan Åkerlind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar uttala att radionämnden skall ges behörighet att meddela föreskrifter om de framtida programmens inne­håll och utformning (yrkande 1).

Bakgrunden till det i motionen 1976/77: 736 framställda yrkandet om att radionämnden bör utses direkt av riksdagen är en starkt kritisk upp­fattning av programverksamheten i radio och TV. Detsamma kan sägas om motionen 1976/77: 750 men dessutom uttalas i denna motion att det är motionärens uppfattning att radionämnden i många fall inte tol­kar gällande regler och avtal rätt när man fäller sina utslag. Radio­nämnden bör snarast få en annan sammansättning och striktare instruk­tioner, anser motionären.

Tanken att inrätta en tjänst som kanslichef för radionämndens kansli möter i och för sig inga invändningar i motionen 1977/78: 1796. Motio­närerna anser emellertid att direktörens befogenheter bör inskränkas i förhållande till vad som förutsatts i propositionen. Motionärerna på­pekar att man inom Sveriges Radio tar lika allvarligt på sådana beslut av radionämnden som innebär att ett program blir fällt som på beslut som innehåller kritiska synpunkter utan att programmet därför anses strida mot lag eller avtal. Motionärerna anser att det inte bör ligga inom direktörens befogenheter att meddela beslut av sistnämnda slag. Såväl fällande som kritiserande utslag bör meddelas av radionämnden.

1 motionen 1977/78: 1799 uttalas att radionämnden enligt proposi­tionen kommer att få en betydligt oklarare roll än f. n. Mandatperioden för ledamöterna kommer att förkortas men ännu allvarligare är att kanslichefen skall kunna kritisera program. Motionärerna anser att detta ökar risken för överdriven försiktighet i programarbetet. Yrkandet i motionen gäller även den föreslagna skyldigheten för radioföretagen att sända beriktigande och genmäle. Utskottet återkommer härtill under punkten 5.

Tanken bakom nu ifrågavarande yrkande i motionen 1977/78: 1801 synes vara att radionämnden måste ges en starkare ställning än den har f n.

Utskottet

Förslag om att riksdagen och inte regeringen skall utse ledamöterna i radionämnden har tidigare prövats och avslagits av riksdagen (KrU 1971: 16). Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt. Motionerna 1976/77: 736 och 1976/77: 750 avstyrks därför.

Det i motionen 1977/78: 1801 framförda yrkandet 1 om behörighet för radionämnden att meddela föreskrifter om de framdda program­mens innehåll och utformning strider helt mot principen om radioföre-

 

KrU 1977/78: 24                                                      60

tagens självständighet och integritet. Utskottet avstyrker yrkandet.

Utskottet har ingen erinran mct tanken att inrätta en tjänst som chef för radionämndens kansli med tjänstetiteln direktör. Som framgått av det föregående är det avsikten att direktören skall få rätt att på nämn­dens vägnar fatta heslut som, enligt ordalagen i propositionen, "ej inne­bär att program strider mot radiolag och avtal". Det i motionen 1977/ 78: 1796 framförda yrkandet 21 om riktlinjer för nämndens organisa­tion och verksamhet innebär endast på denna punkt en avvikelse från vad som anförts och föreslagits i propositionen. Motionärerna anser att ifrågavarande formulering i propositionen innebär att direktören visser­ligen inte skall få rätt att fatta bisslut som innebär att ett program stri­der mot lag eller avtal men väl få möjlighet att kritisera program. Inom programföretagen gör man i praktiken inte skillnad mellan fällda och kritiserade program. Med hänvisning härtill har konstitutionsutskottet uttalat att det bör klargöras att såväl fällande som kritiserande beslut liksom hittills bör fattas av radionämnden. Däremot bör direktören ha rätt att fria program. Konstitutionsutskottet förutsätter att direktören, om han vid sin granskning av ett program finner fog för kritik, under­ställer frågan nämndens prövning.

Kulturutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet anfört i denna fråga. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet med anledning av motionen 1977/ 78: 1796, yrkande 21, anfört om vilka befogenheter som bör tillkomma en direktör i radionämnden.

Vad som amförts och föreslagits i nu ifrågavarande del av proposi­tionen har inte i vidare mån än som framgått av det föregående gett utskottet anledning till särskilda uttalanden. I detta ligger också att ut­skottet avstyrker det i motionen 1977/78: 1799 framförda yrkandet 1 d om avslag på propositionens förslag till riktlinjer för radionämndens organisation och verksamhet, såvitt detta yrkande nu är i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 736 och 1976/77: 750 om utseende av ledamöter av radionämnden,

2.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1801, yrkande 1, om behörighet för radionämnden att meddela programföreskrifter,

3.  att riksdagen med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkan­de 1 d, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger till kätma för regeringen vad utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande 21, anfört om vilka befogenheter som bör till­komma en direktör i radionämnden,

4.  att riksdagen beträffande riktlinjer för radionämndens orga­nisation ooh verksamhet i övrigt med bifall till propositionen 1977/78: 91 ooh med avslag på motionen 1977/78: 1799, yr­kande 1 d, såvitt nu är i fråga, godkänner vad som angetts i propositionen.

 

KrU 1977/78: 24                                                                 61

5. Ändringar i radiolagen m. m.

Propositionen 1977/78: 91

1 kapitel 5 och 6 i propositionen 1977/78: 91 (s. 227—231) redovisas och specialmotiveras de fyra lagförslag som ingår i denna proposition (mom. 1—4 i hemställan s. 231). Tre av dem, nämligen de som gäller ändring i radiolagen och radioansvarighetslagen samt en ny lag om avgift för televisionsmottagare, behandlas under denna punkt. Till den fjärde lagen återkommer utskottet under punkten 6.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionema 1977/78: 1415, 1977/78: 1784, yrkande 4, 1977/78: 1785, del av yrkande 2, 1977/78: 1790, 1977/78: 1791, 1977/78: 1796, yrkande 24, ooh 1977/78: 1799, yr­kande 1 a och to. Yrkandet i motionen 1977/78: 1784 är villkorligt och gäller under föratsättning att riksdagen i organisationsfrågan bifaller regeringens förslag.

Utskottet

Det i propositionen 1977/78: 91 framlagda förslaget till lag om ändring   i   radiolagen   (1966:755) gäller 3, 5, 6, 7,  10 och

n§§-

Ändringarna sammanhänger bl. a. med det förslag i organisations­frågan som lagts fram i propositionen och med uttalanden i denna om principerna för rundradioverksamheten. På en del punkter är ändring­arna av formell natur. I fråga om detaljerna — i den mån de inte redo­visas i det följande — hänvisar utskottet till propositionen.

I samband med propositionens förslag i denna del står yrkanden i flera motioner. Sålunda yrkas

i den av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson (m) väckta motionen 1977/78: 1415 att riksdagen hos regeringen anhåller att bestämmelserna i radiolagen om intern-TV-sändning ges en sådan utformning att sam­fund och ideella organisationer får vidgade möjligheter att överföra möten m. m. till andra lokaler,

i den av Barbro Engman-Nordin (s) väckta motionen 1977/78: 1784, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att ändra 6 § i regeringens förslag till radiolag i enlighet med vad som anförts i modonen (yrkan­de 4),

i den av Rolf Hagel (apk) ooh Alf Lövenborg (apk) väckta motionen 1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i fråga om program­verksamhetens inriktning m. m. beaktar vad som anförts i motionen (del av yrkande 2),

i den av Elver Jonsson m. fl. (fp) väckta motionen 1977/78: 1790 att

 

KrU 1977/78: 24                                                       62

regeringen beslutar att det i Lag om ändring i radiolagen (1966: 755) skrivs in en särskild föreskrift i lagens 6 § genom ett nytt moment med följande lydelse: "6. föreskrift om skyldighet att främja nyktra levnads­vanor och i övrigt en ökad folknykterhet",

i den av Torkel Lindahl (fp) och Olle Wästberg i Stockholm (fp) väckta motionen 1977/78: 1791 att riksdagen beslutar avskaffa de be­gränsningar i sändningsrätten som gäller för trådradio i radiolagen (1966: 755),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslui:ar att med godkännande av vad som i motionen anförs angående bestämmelser i radiolagen och i specialmo­tiveringen utfärda lag om ändring i radiolagen med det innehåll som framgår av motionen (yrkande 24),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, såvitt nu är i fråga, att riksdagen avvisar propositionen 1977/78: 91 så­vitt avser lag om ändring i radiolagen (yrkande 1 a).

Motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1791 åsyftar detsamma, nämligen att samfund och ideella organisationer skall få vidgade möj­ligheter att genom s. k. intern TV överföra möten till andra lokaler.

Till stöd för yrkandet i motionen 1977/78: 1784 har anförts att pro­positionens förslag att de enskilda programföretagen skall ha ansvar för att sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt innebär en betydande skärpning av den ordning som riu gäller. Motionären föreslår att 6 § i radiolagen får en sådan lydelse att lagens stadgande på denna punkt gäller programföretagen som en enhet.

I motionen 1977/78: 1785 uttalas att kravet på saklighet och opartisk­het i programverksamheten bör markeras ännu starkare än hittills. Där­vid framhålls särskilt att det inti; får förekomma att initiativ från ett parti som är företrätt i riksdage:n förtigs och att dess representanter utestängs vid allmänna partidebatter. Vad beträffar innebörden av be­greppet "grundläggande demokratiska värden", som enligt radioavtalet skall hävdas i programverksamheten, framhålls att en överväldigande majoritet av vårt folk i en reell demokrati också inlägger sådana be­grepp som rätten till arbete, till bostad, till social trygghet etc. Motio­närerna uttalar också att objektiva samhällsprogram bör beredas ökat utrymme. Slutligen framhålls att radion och televisionen måste förplik­tas att aktivt medverka i kampen för fredens bevarande.

De uttalanden om speglingen i programmen av bruket av alkohol som görs i propositionen är enligt modonen 1977/78: 1790 otillräckliga och bör därför kompletteras med en iföreskrift i radiolagen.

Det i modonen 1977/78: 1796 framställda yrkandet i fråga om änd­ring i radiolagen innebär i huvudsak följande avvikelser från regerings­förslaget.

5 och 10 §§ bibehåller nuvarande lydelse, eftersom motionärerna av-

 

KrU 1977/78: 24                                                      63

styrker propositionens organisationsförslag och den föreslagna lagen om försöksverksamhet med närradio. I 6 § införs den föreskrift, som nu finns i avtalet mellan staten och Sveriges Radio om skyldighet att i programverksamheten hävda de grundläggande demokratiska värdena. Dessutom görs i 6 och 7 §§ formella ändringar som hänger samman med motionärernas ståndpunkt i organisationsfrågan.

I modonen 1977/78: 1799 yrkas avslag på regeringens förslag om ändring i radiolagen. Utan att framställa något yrkande beträffande radiolagens lydelse uttalar motionärerna bl. a. som sin uppfattning att kravet på opartiskhet liksom hittills skall gälla för det sammantagna programutbudet på riksnivå samt att den tidigare formuleringen om demokratiska grundprinciper skall stå kvar i avtal med staten och alltså inte föras in i radiolagen. Den möjlighet att i avtal skriva in föreskrift om skyldighet att sända beriktigande och genmäle som lagförslaget ger bör enligt motionärerna utgå.

Vad först beträffar önskemålen i motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1791 om vidgade möjligheter att genom s. k. intern TV över­föra möten m. m. till andra lokaler får utskottet erinra om att denna fråga tidigare behandlats av riksdagen (se bl. a. KU 1976/77: 38).

Med anledning av dessa båda motioner har konstitutionsutskottet i sitt yttrande KU 1977/78: 2 y uttalat att en ändring i fråga om rätten till trådsändning inte bör göras utan en ingående utredning av vilka effekter ett sådant frisläppande skulle leda till. Frågan faller inom de direktiv som lämnats den förra året tillkallade yttrandefrihetsutred­ningen. Konstitutionsutskottet, till vars yttrande kulturutskottet i övrigt vill hänvisa, avstyrker motionerna.

Kulturutskottet ansluter sig till denna uppfattning och avstyrker alltså modonerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1791.

De i propositionen föreslagna ändringarna i radiolagen berör som redan nämnts 3, 5, 6, 7, 10 och 11 §§. Utskottet har inte några erin­ringar beträffande den föreslagna lydelsen av 3 och 11 §§. Motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 a, avstyrks alltså i motsvarande del.

Konstitutionsutskottet har tillstyrkt propositionens förslag till änd­ringar av radiiolagen såvitt avser radions och televisionens framtida or­ganisation och allmänna inriktning.

Kulturutskottet har i det föregående tillstyrkt den i propositionen föreslagna organisationsformen. Härav följer att utskottet tillstyrker de ändringar i 5 § som har samband med organisationsförändringen. Även den lydelse i övrigt som föreslagits beträffande denna paragraf till­styrks av utskottet. Detta innebär att utskottet avstyrker modonen 1977/78: 1796, yrkande 24, och motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 a, i motsvarande delar.

I fråga om 6 § i regeringens lagförslag tillstyrker utskottet också de

 

KrU 1977/78: 24                                                      64

ändringar som betingas av organisationsförändringen och avstyrker mo­tionerna 1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, i motsvarande delar. Beträffande lydelsen av denna paragraf i övrigt får utskottet anföra följande.

Skyldigheten att utöva sändningsrätten opartiskt ooh sakligt skall en­ligt propositionen i fortsättninge:ii gälla varje programföretag för sig. Mot detta har bestämda invändningar rests i motionen 1977/78: 1796. Motionärerna anser att detta kommer att innebära en kraftig inskränk­ning av den reella yttrandefriheten. Programmen befaras bli mera ut­slätade och möjligheterna att göra kritiska reportage och kontrover­siella program anses bli kraftigt tieskurna. Bestämmelserna i avtalet om att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter ooh intressen bör enligt motionärerna gälla även i framtiden. Samma ståndpunkt i denna fråga har hävdats i motionen 1977/78: 1784.

Även i motionen 1977/78: 1799, d vilken avslag yrkas på hela för­slaget om ändring i radiolagen, uttalas att propositionen i nu föreva­rande del innebär ett allvarligt hot mot yttrandefriheten.

Konstitutionsutskottet har för sin del inte kunnat finna att ett god­kännande av propositionens ståndpunkt angående programverksamhe­tens balansering innebär sådana risker för yttrandefriheten som befarats i motionerna.

Kulturutskottet, som funnit att det i propositionen anförts överty­gande skäl för uppfattningen att amsvaret för att sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt bör åvila varje programföretag för sig, ansluter sig till propositionens förslag i denna del (6 § första stycket i lagförslaget) och avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden i motsvarande delar. De farhågor som uttalats om en inskränkning av yttrandefriheten saknar enligt utskottets mening all grund. Med det nu sagda har utskottet också anslutit sig till uttalandet i propositionen att var och en av de två pro­gramkanalerna i televisionen i princip bör jämställas med ett program­företag såvitt gäller ansvaret för opartiskhet och saklighet.

I nuvarande radioavtal finns en bestämmelse om att radiolagens före­skrift om opartiskhet och saklighiet skall tillämpas med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet skall råda i rund­radion. I propositionen föreslås att bestämmelserna flyttas över till radiolagen 6 §. I motionen 1977/78: 1799 har de uttalanden som i detta sammanhang gjorts i propositionen kritiserats skarpt.

Konstitutionsutskottet har för sin del funnit det väsentligt att den viktiga principen om yttrande- ooh informationsfriheten i massmedier­na kommer till uttryck också i radiolagen.

Kulturutskottet har samma upjjfattning och tillstyrker alltså lagför­slaget i denna del. Därmed avstyrks modonen 1977/78: 1799 i motsva­rande del.

 

KrU 1977/78: 24                                                      65

I 1967 års radioavtal finns en bestämmelse om att radioföretaget i programverksamheten skall "hävda de grundläggande demokratiska värdena". Radioutredningen har funnit denna formulering oprecis och föreslagit att bestämmelsen formuleras om och tas in i radiolagen. Föredragande statsrådet har anslutit sig till utredningens uppfattning. I lagförslaget 6 § ingår demokratibestämmelsen i den lydelse radiout­redningen föreslagit, nämligen att programföretag i programverksam­heten skall "hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt prin­cipen om alla människors lika värde och den enskilda människans fri­het och värdighet".

I motionen 1977/78: 1796 accepteras förslaget att en bestämmelse om de demokratiska värdena förs in i radiolagen. Motionärerna motsätter sig emellertid den föreslagna omformuleringen och anser att bestäm­melsen skall ha den lydelse som den nu har i radioavtalet. Det finns nu en praxis för tolkningen av den nuvarande avtalsföreskriften. Om for­muleringen ändras kan det befaras att det uppkommer tolkningspro­blem. Motionärerna betonar att deras avslagsyrkande på denna punkt inte innebär något avståndstagande i sak från formuleringen om "alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdig­het". De anser emellertid att detta ryms också inom den nuvarande for­muleringen.

I motionen 1977/78: 1799 uttalas att demokrätibestämmelsen bör stå kvar i avtalet med oförändrad lydelse.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande betonat att det inte är av­sikten att den nya formuleringen av demokratibestämmelsen skall i sak tolkas annorlunda än nuvarande bestämmelse i radioavtalet. Utskottet påpekar också att propositionens förslag i denna del grundar sig på vad radioutredningens majoritet föreslagit i frågan. Konstitutionsutskottet har inte funnit anledning frångå propositionens förslag pä denna punkt.

Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets uppfattning och avstyrker motionerna 1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

1 likhet med konstitutionsutskottet anser kulturutskottet att den före­slagna bestämmelsen om skyldighet att sända beriktigande och genmäle bör ingå i radiolagen (6 §, tredje stycket, mom. 1).

Utskottet har under punkten 3 redovisat propositionens uttalande angående programinslag som speglar bruket av alkohol.

Med anledning av motionen 1977/78: 1790 har konstitutionsutskottet uttalat att utskottet inte anser det erforderligt att binda programföre­tagen med uttryckliga föreskrifter i detta hänseende.

Kulturutskottet har redan i det föregående i sak tagit ståndpunkt mot den i motionen föreslagna lagstadgade skyldigheten. Utskottet kan alltså inte tillstyrka att riksdagen gör det i motionen 1977/78: 1790 föreslagna tillägget till 6 § radiolagen.

5   Riksdagen 1977/78.13 saml. Nr 24

 

KrU 1977/78: 24                                                       66

I anslutning till uttalanden orn våldsinslag i TV-programmen som gjorts i propositionen och motionerna 1977/78: 1796 och 1977/78: 1799 har konstitutionsutskottet uttalat att inslag av våld i radions och tele­visionens underhållningsprogram bör minskas så långt, möjligt. Detta har enligt utskottet stöd i de allmänna regler för programverksamheten som ingår i 6 § i lagförslaget.

Kulturutskottet har i det föregående tagit ståndpunkt i denna fråga.

Vad beträffar 7 § i regeringens förslag tillstyrker utskottet den änd­ring som betingas av organisationsförändringen och avstyrker motio­nerna 1977/78:1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, i motsvarande delar. Vidare ansluter sig utskottet till regeringens förslag om införande i denna paragraf av en föreskrift om skyldighet för pro­gramföretag att sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari företaget förklaras ha brutit mot bestämmelser i radiolagen eller i avtal mellan företaget och regeringen. Denna föreskrift har i sak accepterats i motionen 1977/78: 1796 men inte i modonen 1977/78: 1799. Yrkande 1 a i sistnämnda motion avstyrks därför i motsvarande del.

Utskottet anser inte att de i förevarande sammanhang redovisade all­männa uttalandena i motionen 1977/78: 1785 bör påverka utformningen av radiolagen.

Den i propositionen föreslagna ändringen i 10 § är av formell natur och sammanhänger med regeringens förslag beträffande 5 §. Utskottet tillstyrker ändringen av 10 § och avstyrker alltså motionen 1977/78: 1796, yrkande 24, som i denna del innebär att lagrummet skall bibe­hållas oförändrat. Även yrkande 1 a i motionen 1977/78: 1799 avstyrks, såvitt nu är i fråga.

Regeringens förslag till lag om ändring i radioansva­righetslagen (1966: 756) innebär endast den ändring som följer av att flera företag föreslås få rätt att sända program i rundradiosänd­ning. Ändringsförslaget avstyrks i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väck­ta motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 b.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker alltså nyss­nämnda motionsyrkande.

Förslaget till lag om avgift för televisionsmotta­gare är föranlett av att avsikten är att riksdagen i stället för rege­ringen skall meddela föreskrift om sådan avgift.

Med hänsyn dll gällande konstitutionella system för norrngivning har konstitutionsutskottet föreslagit en ändring i 6 § i regeringens förslag. Kulturutskottet hänvisar till vad konstitutionsutskottet anfört i denna fråga och föreslår att riksdagen beslutar anta lagen med den av kon­stitutionsutskottet angivna ändringen.

 

KrU 1977/78: 24                                                       67

Vad som i övrigt i propositionen anförts och föreslagits beträf­fande nu förevarande lagförslag har inte i vidare mån än som framgått av det föregående föranlett erinringar eller uttalanden från utskottets sida.

De av utskottet tillstyrkta lagförslagen har den lydelse som framgår av bilaga 1.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1791 om trådradiosändningar,

2.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1785, yrkande 2, såvitt avser kravet på saklighet och opartiskhet i programverksam­heten m. m.,

3.  att riksdagen beträffande 3 § i regeringens förslag till Lag om ändring i radiolagen (1966: 755) med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1799, yr­kande 1 a, såvitt nu är i fråga, antar den i propositionen före­slagna lydelsen,

4.  att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och vad utskottet anfört antar förslaget till Lag om avgift för tele­visionsmottagare, dock att 6 § skall ha följande lydelse: Den som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor.,

5.  att riksdagen beträffande 5 §, 6 § första och tredje styckena, samt 7 och 10 §§ i regeringens förslag till Lag om ändring i radiolagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motionerna 1977/78: 1784, yrkandet 4, 1977/78: 1796, yrkandet 24, och 1977/78: 1799, yrkandet 1 a, sist­nämnda båda yrkanden såvitt nu är i fråga, antar den i propo­sitionen föreslagna lydelsen,

6.  att riksdagen beträffande 6 § andra stycket i regeringens förr slag till Lag om ändring i radiolagen med avslag på motionerna 1977/78: 1796, yrkandet 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, antar den i propositionen föreslagna lydelsen,

7.  att riksdagen beträffande 11 § radiolagen med bifall till pro­positionen 1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 a, såvitt nu är i fråga, antar den i proposi­tionen föreslagna lydelsen,

8.  att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 a, såvitt nu är i fråga, antar dennas förslag till bestämmelse om ikraftträdande av ändringar i radiolagen,

9.  att riksdagen med .bifall till propositionen 197,7/78: 91 och med  avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande  1 b, antar

 

KrU 1977/78: 24

68

förslaget till Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756).

6. Riktlinjer och lagförslag i frågai om närradio och när-TV

Propositionerna

1 propositionen 1977/78: 91 har lagts fram dels förslag till rikdinjer för försöksverksamhet med närradio och när-TV, dels förslag till Lag om försöksverksamhet med närradio. I propositionen 1977/78: 144 har lagts fram förslag till Lag om ansvarighet i försöksverksamhet med när­radio och till Lag om ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryck­frihetens område för brott mot tystnadsplikt.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1977/78: 1792, 1977/78: 1795, yrkande 2, 1911/13: 1796, yrkande 22 och 23, 1977/78: 1799, yrkande 1 c och del av 1 d, samt 1977/78: 1877.

Utskottet

I kapitel 4.11 Närradio och när-TV i propositionen 1977/78: 91 (s. 219—227) föreslås en treårig försöksverksamhet med S. k. när­radio och när-TV. Därmed sammanhörande lagförslag redovisas och specialmotiveras i kapitel 5 och 6 (;>. 227—231).

En parlamentariskt sammansatt kommitté avses få i uppdrag att lägga upp försöksverksamheten och skall därvid närmare analysera de pro­blem som sådana sändningar kan. aktualisera. Kommittén skall också lämna förslag till hur en eventuell permanent verksamhet med närradio och när-TV bör utformas. Propositionen innebär, såvitt nu. är i fråga, att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga i propositionen fram­lagt förslag till lag om försöksverksamhet med närradio (moment 4 i hemställan), dels godkänna de' riktlinjer för försöksverksamhet med närradio och när-TV som angetts i propositionen (moment 8 i hem­ställan).

Föredragande statsrådet konstaterar att en fullständig etableringsfri-het för närradio och när-TV av jtnånga skäl inte är möjlig. Han har funnit det mest angeläget att ideella, religiösa, fackliga och politiska grupper samt organisationer och folkhögskolor ges' möjlighet att sända i närradio och när-TV under förutsättning att verksamheten, är av lokal karaktär.

Försöksverksamheten avses bli bedriven på ca 15 orter och i första hand omfatta närradio från sändare med en räckvidd av omkring fem kilometer. Ett par försök bör enligt propositionen också göras med när- TV genom utnyttjande av centrala.ntennanläggningar inom bostadsom­råden. Kostnaderna för närradio- och när-TV-sändningar förutsätts bli

 

KrU 1977/78: 24                                                       69

täckta av de organisationer som medverkar. Medelsbehovet för kom­mitténs arbete, för utvärdering av försöksverksamheten och för visst begränsat stöd, t. ex. i form av utbildningsinsatser, skall enligt proposi­tionen tillgodoses via utbildningsdepartementets kommittéanslag.

I propositionen konstateras att det finns väsentliga skillnader mellan den allmänna radio- och TV-verksamheten å ena sidan och närradio och när-TV å den andra. Föredragande statsrådet anser att närradio från de sändande sammanslutningarnas sida kommer att ha samma roll som den lilla tidningen eller tidskriften. Mot denna bakgrund föreslås att radions och televisionens programregler inte skall gälla närradio och när-TV. Enligt propositionen saknas anledning att låta programmen granskas av radionämnden och något krav på saklighet och opartiskhet kan inte heller åläggas de sändande sammanslutningarna. Bestämmelser om programverksamhet m. m. i närradio och när-TV föreslås medde­lade i den särskilda lagen om försöksverksamhet med närradio. Enligt denna lag skall kommersiell reklam inte få förekomma i närradio och när-TV.

Yrkanden i samband med förslagen i propositionen 1977/78: 91 i denna del har gjorts i flera motioner. Sålunda yrkas

i motionen 1977/78: 1792 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c)

1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag antar följande
lydelse av 6 § förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio:

6 § För närradio gäller inte 6 och 7 §§ andra stycket radiolagen (1966: 755).

Sammanslutningen skall i sin programverksamhet iaktta saklighet och respekt för den enskildes privadiv.

Tillstånd att sända närradio skall förenas med villkor att samman­slutningen skall sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari sammanslutningen förklaras ha brutit mot bestämmelser i eller villkor enligt denna lag.

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
närradiosändningar,

i den av Gunnar Olsson m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1795, så­vitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med när­radio t. v. får anstå och att i stället lokalradion ges resurser för att kunna bygga ut sin verksamhet med reportrar placerade på vitala platser utan­för huvudorterna (yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta modonen 1977/78: 1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1.    att avslå regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med närradio (yrkande 22),

2.    att godkänna de rikdinjer för försöksverksamhet med närradio och när-TV som anförs i motionen (yrkande 23),

 

KrU 1977/78: 24                                                       70

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, så­vitt nu är i fråga, att riksdagen avvisar propositionen såvitt avser

1.    lag om försöksverksamhet med närradio (yrkande 1 c),

2.    förslag till rikdinjer för försöksverksamhet med närradio och när-TV (del av yrkande 1 d).

I motionen 1977/78: 1795 hävdas att lokalradion inte i resurshän­seende kommit upp i en sådan nivå att nyhetsbevakningen kan skötas. Ännu så länge fungerar den inte isom en verklig lokalradio utan som en länsradio. Hellre än att nu satsa på närradio bör man ge lokalradion ökade resurser.

I motionen 1977/78: 1799 hävdas att den argumentation som förs i propositionen mot kritiska synpunkter på närradio inte är övertygande. Motionärerna befarar t. ex. att starka och väl etablerade sammanslut­ningar kommer att gynnas på bekostnad av sådana som representerar en genuin folklig organisering. I motionen föreslås att man i stället för att påbörja en försöksverksamhet: med närradio och när-TV utvecklar olika former av publikmedverkan i radio och TV, främst i lokalradion.

Enligt den socialdemokratiska partimotionen (1977/78: 1796) bör för­söksverksamheten med närradio och när-TV ske inom ramen för lokal­radions sändningsrätt och också omfatta försök med s. k. allemansradio enligt den modell som prövats av lokalradion. Lokalradion föreslås få avgöra vilka program som skall sandas, varvid skall tillses att program­met är tekniskt, juridiskt och programmässigt försvarbart liksom att det totala programutbudet är väl balanserat. I motionen understryks att såväl utredningen som försöksverksamheten måste vara helt förutsätt­ningslös och inte får ses som ett första steg i etablerandet av närradio och när-TV. Då kostnadsaspekterna enligt motionärerna inte blivit be­lysta på ett tillfredsställande sätt anser de att dessa frågor bör penetre­ras noga av kommittén.

I motionen 1977/78: 1792 görs inga invändningar mot att en försöks­verksamhet med närradio och när-TV inleds i den omfattning som för­ordas i propositionen. Motionäre:rna uppehåller sig i stället vid frågan om på vilket sätt försöksverksamheten bör utformas. De anser det vik­tigt att den kommitté som skall leda försöksverksamheten noga tillser att programtid ges till organisationerna på ett sådant sätt att ingen idé­riktning, vare sig religiös eller politisk, gynnas före annan oavsett efter­frågan på programutrymme och ekonomisk styrka. Försöksverksam­heten måste framför allt inriktas på att vinna principiella erfarenheter av rättvisa mellan skilda åsiktsriktningar, vilket motionärerna anser bör ges till känna för regeringen.

Frågan om eftergranskning även av närradiosändningar behandlas också i motionen. Motionärerna föreslår att i lagen om försöksverk­samhet med närradio tas in bestämmelser om skyldighet för samman­slutning att i sin programverksamhet iaktta saklighet och respekt för

 

KrU 1977/78: 24                                                      71

enskildas privatliv, liksom skyldighet att sända redogörelse för beslut av radionämnden när sammanslutning brutit mot bestämmelserna.

Utskottet får för egen del anföra följande.

Frågan om särskild ljudradio och TV — vad i propositionen kallas närradio och när-TV — har vid upprepade tillfällen tagits upp i medie­debatten och behandlats av såväl 1960 års radioutredning som den se­naste radioutredningen. Det grundläggande syftet med närradio är att ge olika sammanslutningar möjlighet att vidga sina yttrandemöjligheter. Föredragande statsrådet anser att de principiella argumenten för och emot närradio och när-TV nu är väl belysta. Frågan om möjligheten att utnyttja etermedierna för denna verksamhet på ett lämpligt sätt är enligt hans mening av sådan karaktär att endast en försöksverksamhet kan ge ett tillfredsställande svar.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt förslaget om när­radioförsök.

Kulturutskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen att en försöksverksamhet med närradio och när-TV nu bör komma till stånd och har ingen erinran mot att en parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att lägga upp försöksverksamheten. Detta inne­bär att utskottet avstyrker nu förevarande delar av motionen 1977/78: 1795, vari bl. a. yrkas att försöksverksamhet med närradio skjuts på framtiden, och av motionen 1977/78: 1799, som innehåller yrkanden av innebörd att förslaget om närradio och när-TV avvisas i sin helhet. Likaså avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1977/78: 1877.

Riktlinjerna för försöksverksamhetens uppläggning behandlas utför­ligt i propositionen. Sålunda tas bl. a. upp frågor om försöksverksam­ hetens omfattning, sändningstillstånd, regler för programverksamheten och ansvaret för sändningarna. Statsrådet har tagit fasta på den om­ ständigheten att närradio och när-TV i väsentliga avseenden skiljer sig från den allmänna radio- och TV-verksamheten. Från denna utgångs­punkt föreslås särskilda regler komma att gälla närradio och när-TV, meddelade dels i en lag om försöksverksamhet med närradio, dels i en lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio.

I motionen 1977/78: 1796 förordas en annan utformning av försöks­verksamheten än den som föreslås i propositionen. Motionärerna anser att verksamheten bör bedrivas inom lokalradions sändningsrätt och också omfatta försök med s. k. allemansradio enligt den modell som prövats av lokalradion. Med den lösning som förordas i motionen be­hövs ingen särskild lagstiftning.

Utskottet anser att det i propositionen anförts bärande skäl för en fristående försöksverksamhet av det slag som föreslås. En sådan ut­formning av verksamheten medger större möjligheter för kommittén att överväga de särskilda problem som hänger samman med närradio

 

KfU 1977/78: 24                                                      72

och när-TV-sändningar. Utfallet av en mer renodlad försöksverksamhet bör också kunna ge säkrare underlag för de bedömningar kommittén avses få i uppdrag att göra beträffande en eventuell permanent verk­samhet med närradio och när-TV. På angivna grunder avstyrker ut­skottet en försöksverksamhet enligt de riktlinjer som förordas i motio­nen 1977/78: 1796 och yrkandet i samma motion om avslag på lagför­slaget (yrkandena 22 och 23).

I propositionen uttalas att det är angeläget att olika landsdelar, olika typer av orter (glesbygd, förort och tätort) samt olika typer av samman­slutningar blir representerade i försöksverksamheten som avses äga rum på ett femtontal orter. Yrkande 2 i motionen 1977/78: 1792 går ut på ett tillkännagivande om att försöksverksamheten framför allt skall in­riktas på att vinna principiella erfarenheter av rättvisa mellan skilda åsiktsriktningar. Med anledning av detta yrkande får utskottet anföra följande.

Det förutsätts i propositionen att sammanslutning inte skall kunna åläggas att tillse att dess sändningar uppfyller krav på opartiskhet. Mo­tionärerna har härvidlag inte anfört några erinringar. Med hänsyn till närradions speciella karaktär kan utskottet inte inse hur krav på åsikts­balans i programutbudet skall kunna upprätthållas. En strikt tillämp­ning av motionärernas förslag om. balans och rättvisa går svårligen att förena med den självklara utgångspunkten att närradioverksamheten måste bygga på fullständig frihet att medverka från resp. sammanslut­nings sida. Utskottet anser inte att man i fråga om krav på balans och rättvisa kan gå längre än vad sorn förutsätts i propositionen. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motionen 1977/78: 1792.

Med anledning av vad som i motionen 1977/78: 1792 anförts om behovet av eftergranskning av närradioprogram har konstitutionsut­skottet konstaterat att den parlamentariska utredningen av frågan om en eventuell permanent närradio och när-TV inte kommer att övervaka själva programverksamheten utom vad gäller förbudet mot kommer­siell reklam o. d. Konstitutionsutskottet delar den uppfattning som kom­mit till uttryck i motionen 1977/78: 1792, nämligen att närradiosänd­ningar av allmänheten kan komma att uppfattas som vilka radio- och TV-sändningar som helst. Utskottet instämmer också i de synpunkter som framförts både i propositionen och i motionen om att krav på kon­troll av sakuppgifter, på skydd fcr personlig integritet och på berikti­gande av felaktiga sakuppgifter även bör ställas på de sammanslut­ningar som får tillstånd att sända närradioprogram. Enligt utskottet är därför den i motionen behandlade frågan om behovet av att även när­radioprogram granskas av radionämnden värd stort beaktande.

Konstitutionsutskottet anser att det bör ankomma på regeringen att närmare överväga hur en granskning bör komma till stånd. Det kan enligt utskottet också finnas skäl att nyssnämnda parlamentariska kom-

 

KrU 1977/78: 24                                                      73

mitte får i uppdrag att ta upp frågan om den berörda granskningsverk­samheten. Konstitutionsutskottet föreslår att vad utskottet anfört på denna punkt ges regeringen till känna.

Kulturutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet anfört om eftergranskning av närradioprogram. Det bör ankomma pä den avise­rade utredningen att närmare överväga formerna för granskning av när­radioprogram i en eventuell framtida permanent verksamhet. Utskottet-anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av yrkande 1 i motionen 1977/ 78: 1792.

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt godkänner de riktiinjer för försöksverksamhet med närradio och när-TV söm angetts i propositio­nen.

Den föreslagna lagen om försöksverksamhet med n ä r r a d i o innehåller de bestämmelser som ansetts nödvändiga med anledning av regeringens förslag om sådan försöksverksamhet.

Lagförslaget avstyrks i motionerna 1977/78: 1796 (yrkande 22) av Olof Palme m. fl. (s) och 1977/78: 1799 (yrkande 1 c) av Lars Werner m. fl. (vpk). I motionen 1977/78: 1792, yrkande 1, föreslås ett tillägg till 6 § i lagen. Utskottet har i det föregående i sak tagit ställning till inne­hållet i detta tillägg och uttalat att riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker nu ifråga­varande yrkande om ett tillägg till 6 §.

Med hänsyn till gällande konstitutionella system för norrngivning har konstitutionsutskottet föreslagit en ändring i 9 § i regeringens förslag. I övrigt har konstitutionsutskottet tillstyrkt detsamma.

Kulturutskottet hänvisar till vad konstitutionsutskottet anfört i denna fråga och föreslår att riksdagen beslutar antaga lagen med den av kon­stitutionsutskottet angivna ändringen.

Det i propositionen 1977/78: 144 framlagda förslaget till Lag om ansvarighet i försöksverksam. het med närradio bygger på samma principer som de ansvarsregler som gäller för pressen och Sveriges Radio.

Lagförslaget avstyrks i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta mo­tionen 1977/78: 1877, yrkande 1. Avstyrkandet beror på att motionä­rerna motsätter sig den föreslagna försöksverksamheten med nUrradio. I samma motion yrkas att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med närradio/TV ej bör komma till stånd.

Konstitutionsutskottet har inte haft någon erinran mot förevarande lagförslag och har följaktligen avstyrkt motionen 1977/78: 1877, yr­kande 1.

Kulturutskottet tillstyrker att riksdagen,  med  avslag  på  motionen

 

KrU 1977/78: 24                                                                     74

1977/78: 1877, yrkande 1, såvitt nu är i fråga, antar den föreslagna la­gen om ansvarighet i försöksverksa;mhet med närradio. I konsekvens med den ståndpunkt som utskottet intagit till en försöksverksamhet med när­radio avstyrker utskottet yrkande 2 i samma motion.

Det i propositionen 1977/78: 144 framlagda förslaget till Lag om ändring i lagen (19 77:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt innehåller endast en ändring i 1 §. Änd­ringen innebär att den tystnadsplikt som föreskrivs i 9 § radioansvarig­hetslagen skall gälla även i försöksverksamheten med närradio.

Även ifrågavarande lagförslag har avstyrkts i modonen 1977/78: 1877, yrkande 1, som en konsekvens av att motionärerna motsätter sig när­radioförsök.

Konstitutionsutskottet har inte haft någon erinran mot förevarande lagförslag och har följakdigen avstyrkt motionen 1977/78: 1877 i nu fö­revarande del.

Kulturutskottet, som tillstyrkt den föreslagna försöksverksamheten med närradio, tillstyrker också nu ifrågavarande lagförslag. Yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1877 avstyrks alltså, såvitt nu är i fråga.

Vad som i propositionerna 1977/78: 91 och 1977/78: 144 anförts och föreslagits i fråga om närradio har inte i vidare mån än som framgått av det föregående föranlett erinringar eller uttalanden från utskottets sida.

De av utskottet tillstyrkta lagförslagen har den lydelse som framgår av bilaga 1.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen beträffande frågan huruvida påbörjandet av en försöksverksamhet med närradio bör anstå avslår motionen 1977/78: 1795, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

2.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1877, yrkande 2, om ett uttalande ätt någon försöksverksamhet med närradio och när-TV ej bör komma till stånd,

3.  att riksdagen beträffande försöksverksamhet med närradio och när-TV

 

a)    såvitt gäller balans mellan olika åsiktsriktningar i den i propositionen 1977/78: 91 föreslagna försöksverksamheten av­slår motionen 1977/78: 1792, yrkande 2,

b)    såvitt gäller eftergranskning av program i den i proposi­tionen 1977/78: 91 föreslagna försöksverksamheten med an­ledning av motionen 1977/78: 1792, yrkande 1, såvitt nu är i fråga, och med avslag på propositionen 1977/78: 91, i mot-

 

KrU 1977/78: 24                                                       75

svarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c)           såvitt gäller riktlinjer i övrigt för den i propositionen 1977/
78: 91 föreslagna försöksverksamheten med avslag på motio­
nen 1977/78: 1796, yrkande 23, såvitt nu är i fråga, och 1977/
78:1799, del av yrkande 1 d, godkänner de i propositionen
angivna rikdinjerna,

d)           avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 23, om godkän­
nande av de i motionen angivna riktlinjerna för försöksverk­
samhet med närradio och när-TV,

e)           med anledning av propositionen 1977/78: 91 och vad ut­
skottet anfört samt med avslag på motionerna 1977/78: 1792,
yrkande 1, 1977/78: 1796, yrkande 22, och 1977/78: 1799,
yrkande 1 c, förstnämnda yrkande såvitt nu är i fråga, antar
förslaget till Lag om försöksverksamhet med närradio, dock
att 9 § skall ha följande lydelse:

Den som bryter mot villkor som avses i 5 § dömes till böter.,

f)           att riksdagen med bifall dll proposidonen 1977/78: 144 och
med avslag på motionen 1977/78: 1877, yrkande 1, antar de i
propositionen framlagda förslagen till Lag om ansvarighet i
försöksverksamhet med närradio och Lag om ändring i lagen
(1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens område
för brott mot tystnadsplikt.

7. Sammanfattande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade radio-och televisionsverksamheten

Propositionen 1977/78: 91

I enlighet med de principer för finansiering och medelstilldelning som föreslås i propositionen och som utskottet behandlat i det föregående har regeringen för riksdagens godkännande framlagt förslag om såväl mottagaravgifter som drift- och investeringskostnader för den avgifts­finansierade verksamheten.

I nu förevarande kapitel 8.1 i propositionen (s. 232—240) hemställs att riksdagen dels godkänner de i propositionen redovisade förslagen till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksam­heten, dels bemyndigar regeringen att slutligt fastställa kompensationen för allmänna kostnadsökningar i enlighet med vad som förordats i pro­positionen.

Föredragande statsrådet anger vissa riktlinjer för hur radio- och TV-verksamheten skall byggas ut under perioden fram t. o. m. budgetåret 1985/86. Härvid nämns förstärkningar i följande hänseenden: kvalitets-förstärkningar i programutbudet, en utökning av programmen för. bl. a.

 

KrU 1977/78: 24                                                      76

språkliga minoriteter, utbyggnad av distriktens produktion för rikspro­grammen, förstärkning av lokalradions resurser, i första hand syftande till att konsolidera den nuvarande verksamheten, inrättande av ett mind­re dagblock i TV samt en utbyggnad av de regionala nyhetssändningar­na i TV till att omfatta de elva TV-distrikt som förordats i propositio: nen. Dessa riktpunkter för verksamhetens utbyggnad under den kom­mande avtalsperioden är inte närmare bestämda i tiden.

För nästa budgetår räknar föredragande statsrådet med driftkostna­der för den allmänna programverksamheten och lokalradioverksam­heten om 920,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med drygt 50 milj. kr. Vidare avses kompensation utgå för automatiska driftkostnadsök­ningar. I fråga om Sveriges Radios investeringskostnader föreslås en ökning med 10 milj. kr. till 60,1 milj. kr. Medelsförstärkningen avses ge utrymme för kvalitetshöjande åtgärder och för en utbyggnad av den regionala riksprogramproduktionen. Vidare räknar statsrådet med att regionala TV-sändningar skall kun:na starta i ett distrikt och dagblocket i TV börja byggas ut. En förstärkning av lokalradions resurser i kon­soliderande syfte förutsätts. För försök med text-TV har beräknats 3 milj. kr. Fördelningen av medel mellan TV, ljudradio och lokalradio bör enligt propositionen ankomma på Sveriges Radio.

Vad därefter beträffar inkomstsidan föreslås att.den allmänna mot-tagaravgiften höjs med 60 kr., från 280 till 340 kr. per år, och tilläggs­avgiften för innehav av färg-TV med 20 kr., från 120 till 140 kr. per år.

Motionerna

Beträffande medelsberäkningen för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten har yrkanden framställts i en rad motioner. Sålunda yrkas

i den av Georg Andersson m. fl. (s) väckta motionen 1976/77: 962, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om programtid och programresurser för barnprogram i TV (yrkande 7 a),

i den av Claes Elmstedt m. fl. (c) väckta motionen 1977/78: 1783 att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträf­fande lokalradions utvecklingsmöjligheter och möjligheter till lokal be­vakning utanför respektive huvudort,

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen 1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga,

1.    att riksdagen i fråga om programverksamhetens inriktning m. m. be­
aktar vad som anförts i motionen, varmed i detta sammanhang avses
ett uttalande om att lokalradion bör ges ökade resurser såväl i fråga om
sändningstid som finansiellt/personellt (del av yrkande 2),

2. att riksdagen beslutar att pensionärer med pensionen soni enda
inkomst befrias från erläggande av licensavgifter (yrkande 3),

 

KrU 1977/78: 24                                                      77

i den av Gunnar Olsson m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1795, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med närradio t. v. får anstå och att i stället lokalradion ges resurser för att kunna bygga ut sin verksamhet med reportrar på vitala platser utanför huvudorterna (yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1.    att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående utbyggnad av underredaktioner hos Sveriges Lokalradio (yrkande 12),

2.    att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföre­tagens programverksamhet som anges i motionen (yrkande 17),

3.    att godkänna de förslag till medelsberäkningar för den avgifts­finansierade radio- och TV-verksamheten som anges i motionen (yr­kande 25),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, såvitt nu är i fråga, att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78: 91 beslutar anslå ett med 100 000 000 kr. till 1 020 000 000 kr. förhöjt belopp till driftkostnader för den allmänna programverksamheten och för lokalradion för budgetåret 1978/79 (yrkande 2),

i den av Bengt Wiklund m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1800 att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts i mo­tionen rörande gemensamma tillsatser för TV-mottagare till den grupp som enligt propositionen 1977/78: 91 skall ingå i försöksverksamheten (avser text-TV).

Som stöd för yrkandet i motionen 1976/77: 962 framhålls vikten av att barnprogrammen ges en väl tilltagen programtid och tillräckliga resurser. Även om staten inte beslutar om den närmare fördelningen av programtid eller resurser på olika sektorer, kan staten påverka pro­grammöjligheterna genom den totala medelstilldelningen.

Enligt motionen 1977/78: 1783 är det angeläget att lokalradions verk­samhetsformer förbättras och utvecklas. Motionärerna kommenterar bl. a. uttalandet i propositionen att lokalradions resursförstärkning i första hand bör användas för att förbättra villkoren vid de nuvarande produktionshuvudorterna och endast i ett mindre antal fall för att in­rätta underredaktioner. De erinrar om att såväl Sveriges Lokalradio som kulturutskottet betonat att en förbättrad lokal bevakning utanför huvudorten är angelägen. Enligt motionärerna finns det ingen anled­ning för regeringen eller riksdagen att på i propositionen angivet sätt styra formerna för den lokala bevakningen.

I motionen anförs vidare att fördelningen av resurser mellan lokal­radion och andra verksamhetsområden inom Sveriges Radio under kommande budgetår är av mycket stor betydelse för lokalradions ut­vecklingsmöjligheter.   Motionärerna  anser   det   nödvändigt   att   lokal-

 

KrU 1977/78: 24                                                      78

radion får nödvändiga resurser för att konsolidera och utveckla verk­samheten. De finner det angeläget att Sveriges Radio gör sådana me­delsdispositioner att detta blir möjligt.

Enligt motionen 1977/78: 1785 bör lokalradion ges ökade resurser dels i fråga om sändningstid, dels finansiellt och personellt för att ännu bättre kunna tillgodose lokala intressen och önskemål i skilda hänseen­den.

Som stöd för yrkande 3 i samma motion framhålls att mottagarav-giften ofta är betungande exempelvis för pensionärer för vilka radio och TV ofta är den enda kontakten med livet utanför den egna tillvaron. Motionärerna anser inte att den föreslagna höjningen är godtagbar. 1 varje fall bör pensionärerna beredas en lättnad.

Även i motionen 1977/78: 1795 framhålls lokalradions resursbehov. Motionärerna understryker att lokalradion vid starten fick begränsade resurser, vilket inneburit att man i många län inte kunnat ha journa­lister placerade utanför huvudorten. De menar att en lokalradio utan lokalredaktioner inte fungerar. I stället för att starta försöksverksamhet med närradio anser motionärerna att lokalradion bör decentraliseras och byggas ut till att täcka inte bara huvudorterna i resp. län utan länen som helhet.

Enligt motionen 1977/78: 1796 bör anslagen till Sveriges Radio och till Sveriges Lokalradio även i fortsättningen särredovisas. För att bl. a. möjliggöra en förbättring av programkvaliteten och en utbyggd pro­gramverksamhet på olika områden föreslås en ökad medelstilldelning för Sveriges Radio med 60 milj. kr. jämfört med innevarande år. För lokalradion föreslås en ökning av anslaget till driftkostnader med 15 milj. kr. Det innebar en ökning i jämförelse med regeringens förslag på sammanlagt 24,1 milj. kr. I verkligheten blir, framhåller motionärerna, med den organisationsmodell de förordar tillskottet till programverk­samheten betydligt större genom att inga extra kostnader drabbar före­taget på grund av icke motiverade organisatoriska förändringar.

I motionen framhålls också vikten av att lokalradion får möjlighet att bygga ut ett system med underredaktioner, för att bättre kunna spegla lokala frågor och förhållanden. Detta har motionärerna beaktat i sitt förslag till m.edelstilldelning.

Det i samma motion framfördti yrkandet 17 synes åsyfta att fram­hålla vikten av att radioföretagen får tillräckliga resurser.

När det gäller medel för investeringar är motionärerna inte beredda att i år föreslå en höjning utöver det belopp som beräknas i proposi­tionen. Enligt deras mening bör dock medel för investeringar ges hög prioritet under de närmaste budgetåren. Det föreslagna investerings­beloppet om 60,1 milj. kr. föreslås i motionen fördelat så att Sveriges Radio tilldelas 58,1 milj. kr. och Sveriges Lokalradio 2,0 milj. kr. för nästa budgetår.

 

KrU 1977/78: 24                                                      79

Den anslagsuppräkning om ytterligare 100 milj. kr. som föreslås i motionen 1977/78: 1799 motiveras bl. a. med att det utöver kostnads­höjningar för de ändamål som redovisas i propositionen tillkommer en rad utgifter som föredragande statsrådet inte beaktat. Hit hänför mo­tionärerna bl. a. ökade kostnader för den tunga produktionen och för personalutveckling m.m. De anser vidare att lokalradion behöver en resursförstärkning på minst 35 milj. kr. nästa budgetår. Övriga i mo­tionen framlagda förslag kostnadsberäknas till ca 10 milj. kr. Till grund för anslagsyrkandet i motionen ligger oförändrad organisation av Sve­riges Radio.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1800 avser ett belopp om ytterligare 300 000 kr. för i motionen förordad utvidgad försöksverksamhet med text-TV.

Utskottet

Enligt propositionen bör moderbolaget fatta beslut om bl. a. medels­tilldelningen till programbolagen inom de totalramar som anges för koncernen för verksamhet som finansieras med avgiftsmedel resp. över statsbudgeten. I linje härmed har i de beräkningar av medelsbehovet för den allmänna programverksamheten och lokalradioverksamheten som redovisas i propositionen — till skillnad från vad som har varit fallet tidigare år — Sveriges Lokalradios anslag inte särredovisats.

Utskottet anser att en sådan ordning är konsekvent utifrån de orga­nisationsprinciper utskottet ställt sig bakom. Det bör således ankomma på Sveriges Radio att i samråd med Sveriges Lokalradio besluta om den närmare fördelningen av medlen. Med hänsyn härtill avstyrker ut­skottet förslaget i motionen 1977/78: 1796 att Sveriges Lokalradios an­slag även i fortsättningen skall särredovisas (del av yrkande 25).

Vad beträffar medelsberäkningen för programverksamheten nästa budgetår avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1796, yrkande 17 och del av yrkande 25, samt motionen 1977/78: 1799, yrkande 2. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det i proposidonen framlagda förslaget till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verk­samheten.

Utskottet, som under punkten 2 tagit ställning till frågan.om kom­pensation för kostnadsökningar, har ingen erinran mot att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa kompensation för driftkostnads­ökningar allteftersom kostnadsförändringarna blir kända.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt i fråga om mottagaravgifternas storlek fr. o. m. den 1 juli 1978.

I motionen 1977/78: 1785 föreslås att pensionärer med pensionen som enda inkomst befrias från erläggande av mottagaravgift. Med an­ledning härav konstaterar utskottet att en sådan ordning skulle medföra behov av betydande administrativa insatser. Dessutom skulle det möta

 

KrU 1977/78: 24                                                      80

stora praktiska svårigheter att precisera vilka hushåll som hörde kom­ma i åtnjutande av avgiftsbefrielse. Utskottet avstyrker yrkande 3 i mo­tionen 1977/78: 1785.

I några motioner framförs önskemål om ökade resurser till olika delar av radio- och TV-verksamheten. Sålunda tas frågan om barnprogram­mens ställning upp i den förra året väckta motionen 1976/77: 962, me­dan lokalradions resursbehov behandlas i motionerna 1977/78: 1783, 1785, 1795 och 1796.

I vad gäller den först nämnda motionen får utskottet anföra följande.

Delade meningar torde inte råda om vikten av att radio och TV kan erbjuda barn och ungdom ett mångsidigt programutbud som stimulerar och aktiverar. Utskottet är ense med motionärerna om att det är ange­läget att barnprogrammen ges en väl tilltagen programtid och att denna programverksamhet ges tillräckliga resurser. Enligt utskottets mening kan man utgå från att de resursförstärkningar som beräknats för pro­gramproduktionen i kvalitetshöjande syfte även skall komma barn- och ungdomsprogramverksamheten till del. Det bör vidare uppmärksammas att departementschefen i anslutning till sina uttalanden om våldsinslag i TV-program framhåller att det är viktigt att programsättningsprinci­perna i televisionen samverkar med hemmens strävan att inte utsätta barnen för de skadliga följder sådana inslag kan få. Detta uttalande ligger helt i linje med vad motionärerna anfört.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det behövs något särskilt tillkännagivande till regeringen om programtid och program­resurser för barnprogram i TV. Utskottet avstyrker därför yrkande 7 a i motionen 1976/77: 962.

De motionsyrkanden som gäller lokalradion syftar i huvudsak till en utbyggnad av underredaktioner. Motionärerna vänder sig emot att de­partementschefen utgått från att det resurstillskott som under perioden fram t. o. m. budgetåret 1985/86 förutsatts för lokalradions del i första hand kommer att användas för att förbättra villkoren vid de nuvarande produktionsorterna och endast i ett mindre antal fall för att inrätta underredaktioner.

Lokalradions verksamhet har byggts upp under de två senaste budget­åren och har nu inletts i hela landet. Erfarenheterna under inlednings­skedet har visat att Sveriges Lokalradio behöver tillföras ytterligare re­surser. Sveriges Radio har i sin anslagsframställning för nästa budgetår framhållit som angeläget att tendenser till att lokalradion utvecklas dll en residensstadsradio motverkas på ett tidigt stadium. Med hänsyn här­till har medel begärts för inrättande av ett antal underredaktioner. Be­hovet av en konsolidering av den nuvarande verksamheten har också betonats.

Enligt utskottets mening är det angeläget att lokalradioverksamheten tillförs personella och ekonomiska resurser som gör det möjligt att suc-

 

KrU 1911/IS: 24                                                       81

cessivt förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion i propositio­nen 1975: 13 och genom det efterföljande riksdagsbeslutet (KrU 1975: 6, rskr 1975: 82). Lokalradions uppgift att inrikta programverksamheten på lokal information i olika hänseenden betonades därvid. Behovet av underredaktioner för att åstadkomma en länstäckande bevakning skiftar naturligen med hänsyn till resp. lokalradioområdes storlek och struktur och dll produktionshuvudortens lokalisering. Enligt utskottets mening bör inte regering eller riksdag styra formerna för hur bevakningen i länen skall anordnas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1977/78: 1783 samt motionerna 1977/78: 1795 och 1796, så­vitt nu är i fråga, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kän­na. Även det inte preciserade yrkandet om ökad sändningstid samt eko­nomisk och personell förstärkning som motionen 1977/78: 1785 inne­håller blir härmed i någon mån tillgodosett.

I motionen 1977/78: 1800 föreslås att försöksverksamheten med text-TV för programtextning för hörselhandikappade kombineras med in­formationsöverföring enligt den teknik som i propositionen benämns data-TV. Ett ställningstagande till motionärernas förslag förutsätter be­dömningar av teknisk natur som utskottet inte anser sig kunna gå in på. Utskottet ser inget hinder mot att Sveriges Radio och televerket över­väger om en försöksverksamhet av det slag som berörs i motionen kan förenas med text-TV-försöken. Det är emellertid angeläget att dessa inte försenas. Utskottet vill också peka på de möjligheter som finns att engagera handikapporganisationerna i de försök med användande av data-TV-teknik för olika ändamål som televerket planerar att starta. Med det anförda avstyrker utskottet modonen 1977/78: 1800 om ett riksdagsuttalande om att ytterligare medel bör avsättas för försöksverk­samhet med text-TV.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78: 1783, 1977/78: 1785, del av yrkande 2, 1977/78: 1796, yrkande 12, och 1977/78: 1795, del av yrkande 2, som sin mening ger re­geringen till känna vad utskottet anfört om lokalradions be­vakning utanför respektive huvudort,

2.  att riksdagen avslår motionen 1976/77: 962, yrkande 7 a, om ett tillkännagivande om programtid och programresurser för barnprogram i TV,

3.  att riksdagen beträffande frågan om ökad medelsanvisning till försöksverksamhet med text-TV avslår motionen 1977/78: 1800,

4.  att riksdagen avslår motionen 1977/78:1785, yrkande 3, om befrielse för pensionärer från erläggande av mottagaravgift,

5.  att riksdagen beträffande frågan om särredovisning av anslag

6   Riksdagen 1977/78.13 saml. Nr 24

 

KrU 1977/78: 24                                                      82

till Sveriges Lokalradio  avslår motionen  1977/78: 1796, yr­kande 25, såvitt nu är i fråga,

6.  att riksdagen med bifall till proposidonen 1977/78: 91 samt med avslag på motionerna 1977/78: 1796, yrkandena 17 och 25, sistnämnda yrkande såvitt nu är i fråga, och 1977/78: 1799, yr­kande 2, godkänner de förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten som lagts fram i propositionen,

7.  att riksdagen med bifall till proposidonen 1977/78: 91 bemyn­digar regeringen att slutligt fastställa kompensationen för all­männa kostnadsökningar i enlighet med vad som förordats i propositionen.

8. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i kapitel 8.2 (s. 241) och hemställer

att riksdagen till Viss beredskapsutrustning i7i. m. för Sveriges Radio för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln an­visar ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

9. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

Regeringen har i kapitel 8.3 (s. 241—244) föreslagit riksdagen att .till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 76 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1977/78: 1789 av Bertil Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen ut­talar att produktionen av lantbruksprogram i TV fortsätter i samma omfattning som hittills,

1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående verksamheten inom Sveriges Utbild­ningsradio (yrkande 26),

1977/78: 1799 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78: 91 beslutar att till Sveriges Utbildningsradio AB anslå ett med 9 228 000 kr. upp­räknat belopp av 85 228 000 kr. för budgetåret 1978/79 (yrkande 3).

I motionen 1977/78: 1789 erinras om att medel till lantbruksprogram i TV under budgetåren 1970/71—1977/78 anvisades från anslag under

 

KrU 1977/78: 24                                                       83

jordbruksdepartementets huvudtitel. Inom det- nybildade Sveriges Ut­bildningsradio saknas emellertid möjlighet att producera samfinansie­rade program. I stället har medel anvisats .till Sveriges Utbildningsradio för att täcka intäktsbortfall som uppkommer i samband med att nämn­da typ av samprojekt upphör. Yrkandet i motionen har sin grund i att utbildningsradion enligt vad motionären erfarit har för avsikt att skära ned produktionen av lantbruksprogram.

Det anförs i modonen 1977/78: 1796 att den av regeringen föreslagna resurstilldelningen för Sveriges Utbildningsradio inte medger förverkli­gande av de mål som riksdagen enhälligt fastställt för verksamheten. Motionärerna förutsätter därför att regeringen inför kommande budget­arbete noga prövar vilka krav på ytterligare medel som följer av riks­dagsbeslutet vid riksmötet 1976/77.

Utskottet

Sveriges Utbildningsradio, som startade sin verksamhet med ingången av år 1978, innefattar den verksamhet som dessförinnan bedrevs av den statliga TRU-kommittén samt av Sveriges Radios utbildningsprogram­enhet. Verksamheten omfattar såväl program avsedda för hela landet som regionala och lokala program och avser främst utbildning inom förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.

Anslaget till Sveriges Utbildningsradio för budgetåret 1978/79 har i proposidonen 1977/78: 91 beräknats dll 76 000 000 kr., vilket innebär en åttaprocentig uppräkning samt anvisande av vissa rnedel till teknisk ut­rustning.

Vad beträffar anslagsbeloppet för nästa budgetår avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1799 (yrkande 3) om en medelsanvisning som över­stiger den i propositionen förordade med 9 228 000 kr. Utskottet till­styrker regeringens förslag.

I motionen 1977/78: 1796 föreslås ett tillkännagivande av innebörd att regeringen inför kommande budgetår bör noga pröva utbildnings­radions resursbehov med hänsyn till möjligheterna att förverkliga de mål för verksamheten som fastställts av riksdagen.

I propositionen förutsätts att de kommande ställningstagandena om utbildningsradions egna produktionsresurser planeras och förbereds inom den nya koncernen i samarbete mellan moderbolaget och de be­rörda dotterbolagen. Det är enligt föredragande statsrådet därvid vik­tigt att utbildningsradion får möjlighet att bygga upp och anpassa sin organisation efter den egna verksamhetens behov.

Utskottet anser det självklart att de av riksdagen antagna målen för utbildningsradions verksamhet kommer att ligga till grund för den fram­tida resursavvägningen. Det är enligt utskottets mening därför inte er­forderligt med något särskilt uttalande i syfte att ge regeringen vägled-

 

KrU 1977/78: 24                                                       84

ning i budgetarbetet. Yrkande 26 i motionen 1977/78: 1796 avstyrks i nu förevarande del.

Under en följd av år genomfördles vid TRU projekt som delvis finan­sierades via medel från annan part. Det mest omfattande samarbetet skedde med lantbruksstyrelsen i form av program för jordbrukare. Med hänvisning till de integritetsmässiga riskerna med samfinansierade pro­jekt för etersändning ställde sig riksdagen avvisande till sådana projekt inom Sveriges Utbildningsradio (prop. 1975/76: 110, UbU 1976/77: 8, rskr 1976/77: 46). Medel har därefter anvisats för att täcka det intäkts­bortfall som uppkom i samband med att samfinansierade projekt upp­hörde.

I motionen 1977/78: 1789 föreslås riksdagen uttala att lantbrukspro­gram i TV skall fortsätta i samma omfattning som hittills.

Med anledning härav får utskottet framhålla att riksdagens ställ­ningstagande till samprojekt inte utesluter projekt där, utan att sam­finansiering förekommer, Sveriges Utbildningsradio samverkar med en eller flera samarbetsparter, t. ex. studieförbund och myndigheter. Ett uttalande av den innebörd som föreslås i motionen är emellertid enligt utskottets uppfattning oförenligt med programbolagets integritet och självständighet. Utskottet kan inte förorda att riksdagen binder omfatt­ningen av program inom en viss sektor och avstyrker därför motionen 1977/78: 1789.

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande 3, till Sve­riges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79 un­der nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 76 000 000 kr.,

2.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 26, om ett tillkännagivande angående verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio,

3.  att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1789 om produktionen av lantbruksprogram i TV.

10. Televisions- och radioanläggningar. Utskottet tillstyrker regering­ens förslag i kapitel 8.4 (s. 244—245) och hemställer

1.  att riksdagen medger ati: televerket lämnas det beställnings-bemyndigande som förordats i propositionen 1977/78: 91,

2.  att riksdagen till Televisions- och radioanläggningar för bud­getåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisar ett investe­ringsanslag av 60 200 000 kr.

 

KrU 1911/18: 24                                                       85

11. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i kapitel 8.5 (s. 245—246) och hemställer

1.  att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio inom de kostnadsramar som förordats i propositionen 1977/78: 91,

2.  att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1978

På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof Sundman (c), Olle Eriksson (c). Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-lngvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Lennart Bladh (s), Gunnar Richardson (fp), Catarina Rönnung (s), Lars Ahlmark (m) och Helge Klöver (s).

 

KrU 1977/78: 24                                                                  86

Reservationer

vid punkten 2 (Allmänna rikdinjer för rundradioföretagens organisation)

1. beträffande den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksam­heten av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sören­son (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Kultur­utskottet som" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Kidturutskottet anser inte att det i propositionen har redovisats några övertygande skäl för den föresk.gna omorganisationen, enligt vilken radio- och TV-verksamheten i Sverige skall bedrivas av fyra program­företag som ingår i en koncern ledd av ett moderföretag. Inte heller i remissyttrandena över radioutredningens betänkande har förslag fram­förts om en uppdelning av Sveriges Radio. Uppdelningen av program­verksamheten i fyra i det närmaste självständiga företag innebär bety­dande kostnadsfördyringar. Omorganisationen kommer att ställa stora krav på nya lokaler och därmed ökade kostnader. Den skulle också komma att medföra stora praktiska problem. Ca 1/3 av personalen tor­de direkt beröras. Det gäller bl. a. omplaceringar av personal och lokal­frågor. Enbart de kostnadsmässiga skälen är tillräckligt starka för att behålla det sammanhållna företaget beträffande den allmänna program­verksamheten, dvs. riksljudradion och televisionen.

Allra allvarligast blir enligt utskottets mening konsekvenserna för ljudradion som till följd av regeringens förslag får en försvagad ställ­ning. Ljudradion får nämligen inte längre en rikstäckande distrikts­organisation utan hänvisas i väsentlig utsträckning till att köpa tjänster av lokalradion och TV-distrikten.

I propositionen anförs strävan efter mångfald i programverksamhe­ten som ett motiv för den föreslagna omorganisationen. Enligt utskot­tets mening åstadkommes emellertid ingen ökad mångfald genom klyv­ning av Sveriges Radio. Det avgörande för mångfalden är i stället de rikdinjer som gäller för programverksamheten och de resurser som ställs till förfogande.

Genom att programbolagen skall teckna egna avtal med staten och vart och ett för sig svara för att kraven på opartiskhet och saklighet samt balans i utbudet uppfylls finns det betydande risker för en för­sämring av yttrandefriheten och mångfalden i programutbudet.

Inom Sveriges Radio finns i dag ett antal gemensamma funktioner för hela verksamheten. Enligt propositionen får moderbolaget inte svara för dessa funktioner. De bör i stället styras från programföretagen och antingen läggas hos ett av programföretagen eller utföras av ett eller flera gemensamt ägda dotterföretag.

 

KrU 1977/78: 24                                                      87

Enligt utskottets mening innebär propositionens förslag en icke moti­verad byråkratisering och dessutom ökade kostnader. Med det förslag till sammanhållet företag som redovisas i motionen 1977/78: 1796 blir frågan om en uppdelning av de gemensamma funktionerna inte aktuell. Dessa kan i stället handläggas så som nu är fallet.

Enligt utskottets mening bör i enlighet med vad som föreslås i motio­nen 1977/78: 1796, yrkandena 1, 2, 3 och 4, den allmänna program­verksamheten bedrivas inom ett sammanhållet företag, Sveriges Radio AB. Sveriges Lokalradio AB bör organiseras som ett dotterföretag till Sveriges Radio, medan Sveriges Utbildningsradio AB bör bli ett fri­stående företag. Utskottet avstyrker därför propositionens förslag i fråga om den organisatoriska'ramen för radio- och TV-verksamheten i Sverige.

Om riksdagen bifaller vad utskottet nu förordat, blir även motionerna 1977/78: 1785, yrkandet 1, och 1977/78: 1799, yrkandet 1 d, såvitt nu är i fråga, tillgodosedda.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 91, med anledning av motionerna 1977/78: 1785, yrkande 1, och 1977/ 78: 1799, del av yrkande 1 d, samt med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkandena 1, 2, 3 och 4, som organisatorisk ram för radio- och TV-verksamheten i Sverige från och med den 1 juli 1979 godkänner dels att den allmänna program­verksamheten skall organiseras i ett sammanhållet företag, Sveriges Radio AB, med Sveriges Lokalradio AB som dotter­bolag, dels att Sveriges Utbildningsradio AB skall vara ett fri­stående företag,

2. beträffande styrelserna för de olika radioföretagen, teknikens orga­nisation, radions och televisionens distriktsorganisationer, gemensamma fimktioner oc/t införandet av en ny organisation av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Len­nart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som — vid bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ''Ut­skottet vill" och på s. 26 slutar med "teknikens organisation" bort ha följande lydelse:

Utskottet har redan avstyrkt förslaget i propositionen när det gäller organisationen i stort av radio- och TV-verksamheten i Sverige och i stället tillstyrkt yrkandena 1—4 i motionen 1977/78: 1796. Som en konsekvens därav bör styrelserna för det sammanhållna Sveriges Radio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB sam­mansättas på sätt som föreslås i nämnda motion, yrkande 9. Detta inne-

 

KrU 1977/78: 24                                                      88

bär att Sveriges Radios styrelse bor bestå av 15 ledamöter, styrelsen för dotterbolaget Sveriges Lokalradio av 10 ledamöter samt styrelsen för Sveriges Utbildningsradio likaledes av 10 ledamöter. Styrelserna bör vidare ha suppleanter främst för att ge stor spridning av uppdragen. Antalet suppleanter i varje styrelse bör fastställas till det antal som har föreslagits i motionen 1977/78: 1796.

Genom att utskottet har tillstyrkt motionen 1977/78: 1796, yrkande 9, blir yrkande 1 i motionen 1977/78: 1784 inte aktuellt. Yrkandet av­styrks därför.

Det bör vidare enligt utskottets mening och med bifall till yrkande 5 i motionen 1977/78: 1796 ankomma på ledningen för Sveriges Radio att själv besluta om teknikens organisation, varvid bör prövas om drift­tekniken kan knytas närmare till programenheterna. Likaså bör prövas möjligheterna att inom ramen för nuvarande organisation ge riksradion möjlighet till ökad självständighet i fråga om bl. a. administration, eko­nomi och teknik.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Ut­skottet konstaterar" och slutar msd "ifrågavarande yrkande" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt motionen 1977/78:1796 i vad gäller den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamheten. Vid bifall härtill blir propositionens förslag om uppdelning av distriktsverksam­heten inte aktuellt. Enligt utskottets mening talar starka skäl för att distrikten skall avse både riksradio och TV så som i dag är fallet. För att distrikten skall få en stark ställning, bör de bestå som självständiga enheter under radiochefen.

Genom en sammanhållen distriktsorganisation, gemensam för riks­radio och television över hela landet, ges riksradion en starkare ställ­ning än enligt förslaget i propositionen. Också lokalradion får enligt utskottet en bättre ställning genoin den här förordade lösningen av distriktsverksamheten. Enligt propositionen skall lokalradion i stor ut­sträckning fungera som en distriktsorganisation för riksradiobolaget, vilket innebär att lokalradion också måste inrikta sin produktion på program lämpliga för rikssändningar. Lokalradion bör enligt utskottets mening i stället ges förutsättningar att utvecklas till en verklig lokal­radio.

Utskottet tillstyrker alltså motionen 1977/78: 1796, yrkande 7.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Ut­skottet finner" och slutar med "detta sammanhang" bort ha följande ly­delse:

Utskottet erinrar om vad som anförts tidigare när det gäller organi­sationen i stort av radio- och TV-verksamheten. Som ett av motiven för ett sammanhållet företag har utskottet anfört att de gemensamma funk-

 

KrU 1977/78: 24                                                      89

tionerna kan handläggas så som nu är fallet. Vad som anförs i propo­sitionen i fråga om de gemensamma funktionerna saknar därför aktua­litet.

dels den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Ut­skottet vill" och på s. 36 slutar med "till propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som avstyrkt propositionen i vad avser den organisatoriska ramen för rundradioverksamheten och i stället tillstyrkt motionen 1977/ 78: 1796 i motsvarande del, anser att någon särskild övergångstid inte är nödvändig. Erforderliga avtal bör kunna tecknas före den 1 juli 1978, eftersom någon omfattande förändring enligt utskottets mening inte bör ske. De nya avtalen bör tecknas för perioden 1978/79—1985/86.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. att riksdagen

a)    beträffande styrelserna för de olika radioföretagen med av­slag på propositionen 1977/78: 91 och motionen 1977/78: 1784, yrkande 1, samt med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkan­de 9, som sin mening ger regeringen till känna vad i sistnämnda motion anförts i detta hänseende,

b)   beträffande teknikens organisation samt radions och televi­sionens distriktsorganisationer med avslag på propositionen 1977/78: 91 och med bifall till motionen 1977/78: 1796, yr­kandena 5 och 7, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om teknikens organisation, dels beslutar att distrikten skall bestå som självständiga enheter under radiochefen och bedriva programverksamhet i både riksradion och televisionen,

3. beträffande allmänna riktlinjer i övrigt för rundradioföretagens orga­nisation av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sören­son (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som — vid bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Yrkande 8" och slutar med "kunnat tillstyrka" bort ha följande lydelse:

Yrkande 8 i motionen 1977/78: 1796 gäller godkännande i övrigt av de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation som angivits i motionen. Eftersom utskottet ansluter sig till vad som i motionen an­förts angående organisationen tillstyrker utskottet även yrkande 8 i nämnda motion.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande 8, och med

 

KrU 1977/78: 24                                                      90

avslag på propositionen 1977/78: 91 i motsvarande delar god­känner de i motionen angivna allmänna riktlinjerna för rund­radioföretagens organisEition i den mån dessa avviker från vad som förordats i propositionen och gäller frågor som inte be­handlats under mom. 1—6,

b) i övrigt godkänner de i propositionen angivna allmänna rikt­linjerna för rundradioföretagens organisation,

4. beträffande kompensation för allmänna kostnadsökningar av Georg
Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén
(s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskot­tet delar" och på s. 35 slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motionen 1977/78: 1796 om det angelägna i att den automatiska kostnadskompensationen på ett rimligt sätt överensstämmer med den faktiska kostnadsutvecklingen. Förslaget i propositionen att ge kcDmpensation enligt utvecklingen av en­bart konsumentprisindex ger ett slumpmässigt resultat. När löneökning­arna är måttliga och de allmänna prisstegringarna omfattande ger en kompensation enligt enbart konsumentprisindex ett högre belopp än som motsvarar den verkliga kostnadsutvecklingen. Vid motsatt utveckling blir det en lägre kompensation.

Det i motionen 1977/78: 1796 förordade systemet, enligt vilket 2/3 av basbeloppet skall ändras med utgångspunkt i de faktiska lönekostnadsför­ändringarna på SIF—SAF-området och 1/3 på grundval av utvecklingen av konsumentprisindex, ger enligt utskottets mening ett bättre resultat än förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker därför yrkande 19 i mo­tionen 1977/78: 1796.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 91 och med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande 19, beslutar att radioföretagen skall ges kompensation för allmänna kost­nadsökningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. beträffande rullande treårsplaner av Georg Andersson (s), Tyra Jo­
hansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh
(s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Vad därefter" och slutar med "och 1796" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser också att ett system med treårig rullande budget, som föreslagits av radioutredningen och fått stöd av en enhällig remissopi-

 

KrU 1977/78: 24                                                      91

nion, är en väsentlig förutsättning för en mer långsiktig planering. Även enligt propositionen har en sådan ordning stora förtjänster. Av samhälls­ekonomiska skäl är regeringen emellertid inte beredd att tillstyrka tre­åriga rullande verksamhetsbudgetar. Enligt utskottets mening talar det besvärliga samhällsekonomiska läget inte mot en sådan ordning utan är i stället ett starkt skäl för att införa en mer långsiktig planering, vilket ger större möjhgheter än för närvarande att bedriva programverksam­heten planmässigt och rationellt. Utskottet tillstyrker därför yrkande 20 i motionen 1977/78: 1796. Vid bifall härtill blir också yrkande 2 i motio­nen 1977/78: 1784 tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 91, med an­ledning av modonen 1977/78: 1784, yrkande 2, och med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande 20, beslutar att treåriga rullande verksamhetsbudgetar skall tillämpas för radioföre­tagen,

6. beträffande avtal mellan programföretagen angående distriktens ställ­
ning av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge
Klöver (s) som — vid bifall till reservationen 2 — anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Enligt utskottets" och slutar
med "1977/78: 1794" bort ha följande lydelse:

I motionen 1977/78: 1794 framförs ett antal synpunkter på distrikts­verksamheten, bl. a. att det är önskvärt med sammanhållna distrikt också efter en klyvning av Sveriges Radio. Motionens krav blir tillgodosedda om riksdagen bifaller utskottets hemställan med anledning av yrkande 7 i motionen 1977/78: 1796. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78: 1794.

vid punkten 3 (Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens program­verksamhet

7. beträffande samordning av programverksamheten av Georg Anders­
son (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s),
Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som —
vid bifall till reservationen 1 — anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nämnda
motion" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionen 1977/78: 1796 i vad gäller organisationsfrågan i stort. Vid riksdagens bifall till utskottets hemställan i denna fråga kommer frågan om samordning av program­verksamheten i ett helt annat läge än vad som blir fallet i en organisa­tion enligt förslaget i propositionen. I den av utskottet tillstyrkta organi-

 

KrU 1977/78: 24                                                       92

sationen bör samordningen av TV-programmen kunna ske på samma sätt som nu. Det i motionen 1977/78: 1784 framförda yrkandet 3 gäller den i propositionen föreslagna organisationen och avstyrks därför.

8. beträffande andelen svenska program av Georg Andersson (s), Tyra
Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh
(s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttra:nde som på s. .43 börjar med "I avväg­ningsfrågan" och slutar med "1977/78: 1796" bort ha följande lydelse:

Som framgått av det föregående har såväl i propositionen som i motio­nen 1977/78: 1796 avvägningen :mellan s. k. egen och främmande pro­duktion diskuterats. I propositionen förordas att fördelningen mellan produktionen av svenska program och främmande produktion bör vara i stort sett densamma som f. n. Både ekonomiska och kulturpolitiska skäl åberopas. Utskottet vill som sin uppfattning framhålla att Sveriges Radio bör få möjlighet att öka andelen egenproduktion bl. a. för att bättre kun­na motsvara sitt kulturpolitiska ansvar. Radioutredningen anförde att detta kräver ett stort inslag av program med gestaltande innehåll inom olika programområden. I motione.i 1977/78: 1796 framhålls att vikten av att öka andelen egenproducerade program understrukits i flera remiss­yttranden över radioutredningens förslag. Motionärerna anför att det är angeläget att öka andelen egenproducerade program och kvaliteten på dessa. Utskottet delar denna bedömning. I ett för Sveriges Radio pressat ekonomiskt läge är det stor risk för att billiga utiändska underhållnings­program av låg kvalitet kommer att få ökat utrymme i televisionen på bekostnad av den dyrare egenproduktionen. Det är därför också viktigt att dessa synpunkter beaktas vid medelstilldelningen. Utskottet till­styrker yrkande 11 i motionen 1977/78: 1796.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande 11, anfört om andelen svenska program,

9. beträffande våldsskildringar och våldsinslag i programmen av Georg
Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén
(s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Kidtur­utskottet ansluter" och på s. 48 slutar med "alltså avstyrks" bort ha föl­jande lydelse:

Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning som uttalats i konsti­tutionsutskottets yttrande. Det är enligt kulturutskottets mening an-

 

KrU 1977/78: 24                                                      93

märkningsvärt att utbildningsministern inte visar någon aktiv strävan att minska inslagen av våld i TV-programmen. Utskottet delar de kritiska synpunkter som härvidlag framförts i motionen 1977/78: 1796. Enligt utskottets mening är det en oavvislig skyldighet för programföretagen att låta programutbudet präglas av stor försiktighet när det gäller vålds­skildringar och våldsinslag. I alldeles särskild grad bör stor försiktighet iakttas när det gäller program som är avsedda för barn eller som genom sin placering kan beräknas bli sedda av barn. Det är numera väl doku­menterat att våldsinslag i underhållningsprogram har en klart negativ inverkan på framför allt barn. Utskottet förutsätter att forskningsresulta­ten studeras av de programansvariga och beaktas i de interna diskus­sionerna i programpolitiska frågor. I motionen 1977/78: 1796 påpekas att ett av de kulturpolitiska målen ar att motverka kommersialismens negativa verkningar. Detta måste rimligen tolkas så att Sveriges Radio så långt möjligt bör söka minska inslagen av våld i underhållningspro­gram. Utskottet delar denna uppfattning och anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 1976/77: 962, yrkande 7 b, 1977/78: 1796, yrkande 13, och 1977/78: 1799, yrkande 4.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av modonerna 1976/77: 962, yrkande 7 b, 1977/78: 1796, yrkande 13, och 1977/78: 1799, yrkande 4, anfört om våldsskildringar och våldsinslag i programmen,

10. beträffande transmissioner av teaterföreställningar av Georg Anders­son (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Den positiva" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Den positiva inställning som i propositionen visas till s. k. transmissio­ner dvs. TV-sändning av scenföreställningar på teatrarna stämmer väl med utskottets egen uppfattning. Det måste dock framhållas att trans­missionerna kan vara förknippade med problem av främst konstnärlig art. TV har sina särskilda förutsättningar som konstnärligt medium som bäst kommer till sin rätt i produktioner som gjorts för TV. I anslutning till uttalanden såväl i propositionen som i motionen 1977/78:1796 vill utskottet framhålla värdet av ett samarbete härvidlag även med regio­nala teatrar, riksteaterensembler och fria teatergrupper. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna att denna verksamhet rymmer sä många problem att det i första hand bör bli fråga om en försöksverk­samhet .som sedan utvärderas. Vad utskottet nu anfört med anledning

 

KrU 1977/78: 24                                                      94

av motionen 1977/78: 1796, yrkande 16, bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

dels utskottets hemställan som under 20 bort ha följande lydelse:

20.      att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande
16, anfört angående transmissioner av teaterföreställningar,

11. beträffande publikkontakter av Georg Andersson (s), Tyra Johans­
son (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s),
Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskot­tet vill" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av bättre kontakter mellan Sveriges Radio och publiken. Den bästa lösningen är enligt utskottets mening att, som framhålls i motionen 1977/78: 1796, de kontakter med publiken som Sveriges Radio har pekat på i sitt remissyttrande vidareutvecklas. Också bolagsstämman kan, om aktieägarna så önskar, utvecklas till ett centralt foram för programdebatt. Det bör vara en uppgift för Sveriges Radio att finna formerna för att ytterligare fördjupa och förstärka pro­gramkontakterna. Flera av de oUka kontaktkanaler som Sveriges Radio har pekat på bör också med fördel kunna utnyttjas inom Sveriges Ut­bildningsradio. Utskottet tillstyrker yrkande 18 i modonen 1977/78: 1796.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21.      att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen
vad utskottet med anledning av motionen 1977/78:1796, yr­
kande 18, anfört om kontakter med publiken,

vid punkten 5 (Ändringar i radiolagen m. m.)

12. beträffande lydelsen av 5 §, 6 § första och tredje styckena, 7 och
10 §§ i regeringens förslag till Lag om ändring i radiolagen av Georg
Andersson (s, Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén
(s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som
— vid bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Kultur­utskottet har" och på s. 64 slutar med "anföra följande" bort ha föl­jande lydelse:

Kulturutskottet har i det föregående avstyrkt den i propositionen före­slagna organisationsformen. Härav följer att utskottet avstyrker,de änd­ringar i 5 § radiolagen som har samband med organisationsförändringen. Utskottet anser att nämnda paragraf bör bibehållas oförändrad.

 

KrU 1977/78: 24                                                      95

I fråga om 6 § i regeringens lagförslag avstyrker utskottet också de ändringar som betingas av den av utskottet avstyrkta organisationsför­ändringen. Utskottet tillstyrker motionerna 1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, i motsvarande delar. Beträffande lydel­sen av denna paragraf i övrigt får utskottet anföra följande.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med "Konstitu­tionsutskottet har" och som slutar med "och saklighet" bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottets majoritet har inte kunnat finna att ett godkän­nande av propositionens ståndpunkt angående programverksamhetens balansering innebär sådana risker för yttrandefriheten som befaras i motionen. I en avvikande mening inom konstitutionsutskottet tillstyrks motionen 1977/78: 1796 på denna punkt och yrkas avslag på proposi­tionen i motsvarande del.

I nu gällande radioavtal stadgas att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Detta betyder att ett partiskt program eller programinslag kan balanseras av ett annat inslag i andra kanaler. Denna bestämmelse har skapat förutsätt­ningar för en vid yttrande- och informationsfrihet. Radionämnden har också vid flera tillfällen hänvisat till programutbudet i dess helhet vid sin bedömning av om ett program skall anses ha brutit mot kravet på opartiskhet och sakhghet.

Propositionens förslag att vart och ett av programföretagen och de två TV-kanalerna skall bedömas för sig i detta avseende innebär enligt utskottets mening en kraftig inskränkning av den reella yttrandefriheten. Det finns således risk för att programmen blir mer utslätade och att möjligheterna att göra kritiska reportage och kontroversiella program kraftigt beskärs.

Enligt utskottets mening är det angeläget att yttrandefriheten i eter­medierna inte beskärs. Därför bör den nuvarande bestämmelsen i av­talet om att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen gälla också i fortsättningen. 6 § första och tredje styckena bör ha den lydelse som föreslagits i den vid konstitutionsutskottets yttrande fogade avvikande meningen. Utskot­tet tillstyrker yrkande 24 i motionen 1977/78: 1796 i detta avseende och yrkar avslag på propositionen i motsvarande del.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Vad be­träffar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Vad beträffar 7 § radiolagen tillstyrker utskottet den ändring som föreslagits i den vid konstitutionsutskottets yttrande KU 1977/78: 2 y. fogade avvikande meningen.

 

KrU 1977/78: 24                                                      96

dels den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Den i" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna ändringen av 10 § är av formell natur och sammanhänger med regeringens förslag beträffande 5 §. 10 § bör enligt utskottets mening inte ändras, eftersom utskottet i det föregående avstyrkt propositionens organisationsförslag och tillstyrkt den i motionen 1977/78: 1796 föreslagna organisationen.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande 5 §, 6 § första och tredje styckena, 7 och 10 §§ i regeringens förslag till Lag om ändring i radio­lagen med avslag på propositionen 1977/78: 91 och med an­ledning av motionerna 1977/78: 1784, yrkande 4, 1977/78: 1796, yrkande 24, och lS)77/78: 1799, yrkande 1 a, sistnämnda båda yrkanden såvitt nu ,ir i fråga, antar den av utskottet före­slagna lydelsen,

13. beträffande lydelsen av 6 § andra stycket i regeringens förslag till Lag om ändring i radiolagen av (jeorg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Cata­rina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som — vid bifall till reserva­tionen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Konsti­tutionsutskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottets majoritet har i sitt yttrande betonat att det inte är avsikten att den nya formuleringen i sak skall tolkas annorlunda än den nuvarande bestämmelsen i avtalet och har därför inte funnit an­ledning frångå propositionens förslag på denna punkt. I en avvikande mening inom koristitutionsutskottet har emellertid motionen 1977/78: 1796 tillstyrkts i ifrågavarande avseende och propositionen i motsva­rande del avstyrkts.

Utskottet anser för sin del att det finns flera skäl att behålla den nu­varande formuleringen av demokrätibestämmelsen. Det har efter hand utbildats en praxis både inom Sveriges Radio och radionämnden om hur bestämmelsen skall tolkas. Både Sveriges Radio och radionämnden liksom en majoritet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan har också avstyrkt en ändring av formuleringen. En ny formulering kan befaras komma att skapa nya tolkningsproblem. Då något sakligt motiv för att ändra den nuvarande formuleringen inte har redovisats föreslår utskottet att den nuvarande formuleringen i avtalet oförändrad tas in i radiolagen. Enligt utskottets mening finns det heller inte något skäl att i själva lagtexten ta in formuleringen om hävdande av "principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet". Självfallet delar utskottet i sak de värderingar som proposi-

 

KrU 1977/78: 24                                                                     97

tionens förslag i denna del ger uttryck för. Denna innebörd ryms emel­lertid i formuleringen "de grundläggande demokratiska värdena". Det bör framhållas att stadgandet bl. a. innebär en skyldighet att i program­verksamheten fördöma rasism, våld och brutalitet samt att hävda jäm­ställdhet mellan könen. Utskottet tillstyrker yrkande 24 i motionen 1977/ 78: 1796 i nu ifrågavarande del och yrkar avslag på propositionen i motsvarande del. Därmed avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1799, yrkande la, såvitt nu är i fråga.

Den lydelse av 6 § andra stycket radiolagen som utskottet förordar överensstämmer med den som redovisats i den till konstitutionsutskot­tets yttrande KU 1977/78: 2 y fogade avvikande meningen.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande 6 § andra stycket i regeringens för­slag till Lag om ändring i radiolagen med avslag på proposi­tionen 1977/78: 91 och med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande I a, båda yrkan­dena såvitt nu är i fråga, antar följande lydelse:

Med ensamrätten följer skyldighet att i programverksam­heten hävda de grundläggande demokratiska värdena.,

14. beträffande lydelsen av 6 § andra stycket i regeringens förslag till Lag om ändring i radiolagen av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Cata­ rina Rönnung (s) och Helge Klöver (s), som — vid avslag på reserva­tionen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Konstitu­tionsutskottet har" och slutar med "i fråga" bort ha den lydelse som anges i reservationen 13, utom såvitt angår den där gjorda hänvisningen till den vid konstitutionsutskottets yttrande KU 1977/78: 2 y fogade av­vikande meningen,

dels att demokratibestämmelsen i 6 § andra stycket bör ha följande lydelse:

Programföretag skall i programverksamheten hävda de grundläggan­de demokratiska värdena.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande 6 § andra stycket i regeringens för­slag till Lag om ändring i radiolagen med anledning av propo­sitionen 1977/78: 91, samt motionerna 1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, antar följande lydelse:

Programföretag   skall   i   programverksamheten   hävda   de grundläggande demokratiska värdena,,

1   Riksdagen 1977/78.13 saml. Nr 24

 

KrU 1977/78: 24                                                                 98

vid punkten 6 (Riktlinjer och lagförslag i fråga om närradio och när-TV)

15. beträffande försöksverksamhet med närradio av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Len­nart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Utskottet anser" och på s. 73 slutar med "angivna ändringen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt en försöksverksamhet med närradio under ledning av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Enligt ut­skottets mening bör försöksverksamheten bedfivas i nära samarbete med lokalradion och sändningarna ske inom ramen för lokalradions sänd­ningsrätt. Det är också viktigt att försöksverksamhet med s. k. allemans­radio som nu bedrivs inom lokalradion i samarbete med utbildnings­radion kan utvidgas och integrer£is i den aktuella försöksverksamheten. Allemansradion innebär att enskilda, grupper eller föreningar inbjuds att producera radioprogram. Lokalradion avgör vilka program som skall sändas, varvid programmen skall vara tekniskt, juridiskt och program­mässigt försvarbara. Programmen får gärna vara subjektiva och partiska, men detta måste ske på ett sådant sätt att totalutbudet blir balanserat. På så sätt skapas en garanti för att yttrandefriheten reellt sett vidgas samtidigt som ett skydd skapas rnot att starka organisationer kommer att dominera och snedvrida verksamheten. Vidare bör enligt utskottets mening inom ramen för försöksverksamheten försök göras med lokal­radiosändningar begränsade till en kommun, s. k. kommunradio.

Enligt utskottets mening bör också de försök med när-TV som enligt regeringens förslag skaU göras ha samma karaktär som allemansradion. De bör alltså vara lokala TV-försök av det slag som åren 1973—1974 prövades av Sveriges Radio, TRU-kommittén och Kiruna kommun i ett kabel-TV-försök. Försök med nät-TV bör ske inom ramen för utbild­ningsradions eller Sveriges Radios sändningsrätt. Med den organisation av försöksverksamheten som utskottet här har uttalat sig för erfordras ingen särskild lag om försöksverksamhet med närradio.

Utskottet tillstyrker de i motionen 1977/78: 1796 framställda yrkan­dena 22 och 23 om avslag på propositionen i nu ifrågavarande avseende. Likaså tillstyrker utskottet motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 c.

I konsekvens med den ståndpunkt utskottet därmed intagit avstyrker utskottet också motionen 1977/78: 1792, som avser försöksverksamhet i den form som föreslagits i propositionen.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Kultur­utskottet tillstyrker" och på s. 74 slutar med "samma motion" bort ha följande lydelse:

 

KrU 1977/78: 24                                                       99

Kulturutskottets ställningstagande till försöksverksamhet med när­radio innebär att någon särskild lag om ansvarighet i försöksverksamhet inte är erforderlig. Utskottet tillstyrker därför motionen 1977/78: 1877, yrkandena 1 och 2.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Kultur­utskottet som" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet, som avstyrkt regeringens förslag om lag om ansvarig­het i försöksverksamhet med närradio, avstyrker också nu ifrågavarande lagförslag och tillstyrker alltså yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1877.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med närradio

a)    med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande 23, med anledning av modonen 1977/78: 1799, del av yrkande 1 d, samt med avslag på propositionen 1977/78: 91 och motionen 1977/78: 1792, yrkandena 1 och 2, förstnämnda yrkande så­vht nu är i fråga, godkänner de i motionen 1977/78: 1796, yrkande 23, angivna riktlinjerna för försöksverksamhet med närradio,

b)   med bifall till motionerna 1977/78: 1796, yrkande 22, och 1977/78: 1799, yrkande 1 c, avslår det i propositionen 1977/ 78: 91 framlagda förslaget till Lag om försöksverksamhet med närradio ävensom motionen 1977/78: 1792, yrkande 1, såvitt nu är i fråga,

c)    med bifall till motionen 1977/78: 1877, yrkande 1, avslår de i propositionen 1977/78: 144 framlagda förslagen till Lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio och Lag om ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetsförord­ningens område för brott mot tystnadsplikt,

vid punkten 7 (Sammanfattande medelsberäkning för den avgiftsfinan­sierade radio- och televisionsverksamheten)

16. beträffande dels särredovisning av anslag till lokalradion, dels me­delsberäkningen för nästa budgetår för den avgiftsfinansierade radio-och TV-verksamheten av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rön­nung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Enligt propositionen" och slutar med "och TV-verksamheten" bort ha följan­de lydelse:

Utskottet vill först erinra om sitt tillstyrkande av motionen 1977/78: 1796, yrkande 19. Det innebär att innevarande års anslag skall kom­penseras för inträffade kostnadsökningar samt att basbeloppet för bud-

 

KrU 1977/78: 24                                                     lOO

getåret 1978/79 höjs i motsvarande grad och att detta sker på sätt som föreslagits i nämnda motion. Eftersom utskottet också tillstyrker yrkan­dena i motionen vad gäller organisationen i stort, enligt vilka bl. a. lokalradion bör ges en starkare ställning än enligt propositionen, bör anslagen till Sveriges Radio och till Sveriges Lokalradio även i fortsätt­ningen särredovisas.

Enligt utskottets mening är den medelstilldelning som föreslås i pro­positionen klart otillräcklig för att förverkliga vad som förutsätts i pro-posiitionen. Enbart förslagen om en ökad regional TV-produktion för rikssändningar med en veckotimme, införande av regionala TV-sänd­ningar i ytterligare en region samt ett mindre reprisblock på dagtid kan kostnadsberäknas till minst 25 milj. kr. i helårskostnad. Försöksverk­samhet med text-TV uppskattas kosta 3 milj. kr. för nästa budgetår. Införandet av fem veckors semester innebär en merkostnad av minst 8 milj. kr.

Dessutom skall enligt propositionen den föreslagna medelstilldelning­en, som totalt innebär en ökning med ca 50 milj. kr., räcka till en ökad frilansmedverkan, till att göra programmen tillgängliga för handikappade och för språkliga minoriteter, till att inrätta en fast teaterensemble, till att lägga ut programuppdrag till frilansare, till bättre utlandsbevakning samt till transmissioner i ökad utsträckning i TV från teatrar. Vidare skall enligt propositionen medelsökningen räcka till en konsolidering av lokalradions verksamhet samt också för fler gestaltande program och till en allmän förstärkning av programkvaliteten.

Utskottet har därtill för sin del framhållit vikten av ökade insatser för invandrarprogram och för förstärkning av lokalradions verksamhet. Detta måste beaktas vid medelsanvisriingen.

Därtill kommer att den omorganisation som föreslås i propositionen kommer att dra dryga kostnader. Utskottet finner det anmärkningsvärt att propositionen förbigår dessa kostnadskonsekvenser. Likaså finner ut­skottet det anmärkningsvärt att frågan om mervärdeskatt på försäljning av tjänster mellan dotterbolagen samt mellan moderbolaget och dotter­bolagen inte berörs i propositionen. Enligt gällande skattelagstiftning är sådana tjänstetransaktioner inom en koncern belagda med mervärde­skatt.

Eftersom utskottet i det föregående har tillstyrkt motionen 1977/78: 1796 uppstår inga ökade kostnader till följd av organisationsföränd­ringar eller mervärdeskatt. Det innebär att ett betydligt högre belopp kan tillföras programverksamheten än enligt propositionens förslag. Även med hänsyn härtill är emellertid den i propositionen föreslagna medelstilldelningen klart otillräcklig som utskottet nyss har framhålit.

I enlighet med vad som föreslagits i motionen 1977/78: 1796 tillstyr­ker utskottet att anslaget till driftskostnader för Sveriges Lokalradio höjs med 15 milj. kr. jämfört med innevarande år till 98,3 milj. kr. Anslaget

 

KrU 1977/78: 24                                                     101

till driftskostnader för den allmänna programverksamheten bör höjas med 60,0 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår till 846,2 milj. kr.

Sammantaget innebär detta 24,1 milj. kr. utöver förslaget i propositio­nen. I verkligheten blir tillskottet emellertid betydligt större genom att inga extra kostnader drabbar företaget till följd av organisatoriska för­ändringar. Med det förslag som utskottet nu lagt fram kan intentionerna i propositionen genomföras samtidigt som lokalradion kan bygga ut sin verksamhet.

Det i propositionen redovisade investeringsbeloppet på 60,1 milj. kr. bör enligt utskottet fördelas så att Sveriges Radio tilldelas 58,1 milj. kr. och Sveriges Lokalradio 2,0 milj. kr. för nästa budgetår.

Vad utskottet här har anfört innebär att utskottet tillstyrkt yrkande 25 i modonen 1977/78; 1796. Utskottet yrkar därför avslag på det i propo­sitionen framlagda förslaget till medelsberäkningar för den avgiftsfinan­sierade radio- och TV-verksamheten samt på modonen 1977/78: 1799, yrkande 2.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5.        att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ut­
skottet med anledning av modonen 1977/78: 1796, yrkande
25, såvitt nu är i fråga, anfört om särredovisning av anslag till
Sveriges Lokalradio,

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6.        att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och
motionen 1977/78: 1799, yrkande 2, ävensom med bifall till
modonen 1977/78: 1796, yrkandena 17 och 25, sistnämnda
yrkande såvitt nu är i fråga, godkänner de förslag till medels­
beräkningar som lagts fram i sistnämnda motion,

vid punkten 9 (Sveriges Utbildningsradio aktiebolag) 17. beträffande utbildningsradions resursbehov av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Hdge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Utskottet anser" och på s. 84 slutar med "förevarande del" bort ha följande lydelse:

I motionen 1977/78: 1796 framhålls att den föreslagna resurstilldel­ningen för Sveriges Utbildningsradio inte medger ett förverkligande av de mål som riksdagen fastställde hösten 1976 (prop. 1975/76: 110, UbU 1976/77: 8, rskr 1976/77: 46). Det är enligt utskottets mening angeläget att de av riksdagen enhälligt beslutade målen kan förverkligas. Rege­ringen bör därför inför kommande budgetarbete noga pröva vilka krav

 

KrU 1977/78: 24                                                      102

på ytterligare medel som följer av riksdagsbeslutet. Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Utskottet tillstyrker alltså även i denna del yrkande 26 i motionen 1977/78: 1796.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande 26, anfört om verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio,

 

KrU 1977/78:24

103 Bilaga I

Lagförslagen i propositionerna 1977/78:91 och 1977/78:144 med av utskottet föreslagna ändringar i 6 § förslaget till lag om avgift för in­nehav av televisionsmottagare och 9 § förslaget till lag om försöks­verksamhet med närradio

Propositionen 1977178:91

1 Förslag till

Lag om ändring i radiolagen (1966:755)

Härigenom föreskrivs att 3, 5, 6, 7, 10 och 11 §§ radiolagen (1966: 755)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Mottagare får innehas och an­vändas av var och en. Regeringen förordnar efter riks­dagens hörande om avgift för in­nehav av mottagare. Regeringen eller myndighet som regeringen be­stämmer äger meddela närmare fö­reskrifter om sådan avgift och ord­ningsföreskrifter för användning av mottagare. Regeringen äger meddela före­skrifter till skydd för telehemlighet.

Mottagare får innehas och an­vändas av var och en. Om avgift för innehav av mottagare finnas be­stämmelser i lagen (1978:000) om avgift för innehav av televisions­mottagare.

Den som i mottagare har avlyss­nat telefonsamtal, telegram eller annat télemeddelande får ej obehö-rigenföra detta vidare.

Anordning, som automatiskt re­gistrerar innehållet i radio- eller trådsändning, får användas till­sammans med mottagaren endast om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medger det i särskilt fall. Sådant medgivande krävs dock ej om registreringen av­ser sändning som uppenbarligen är avsedd för allmänheten.

Bestämmelserna i denna para­graf om mottagare avse även åter­givningsanordning som är ansluten till mottagaren. Bestämmelserna i paragrafen gälla ej navigerings-mottagare.

' Lagen omtryckt 1972: 240. ' Senaste lydelse 1975:128.

 

KrU 1977/78:24

Bilaga Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

104

5 §3

Det aktiebolag som regeringen bestämmer äge/' med ensamrätt av­göra vilka radioprogram som skola förekomma i rundradiosändning från sändare här i riket.

Regeringen får bestämma att det aktiebolag som avses i första styc­ket får överlåta på ert dotterbolag att med ensamrätt avgöra vilka ljudradioprogram som skola före­komma i lokal rundradiosändning från sändare här i riket. För sådan överlåtelse skall gälla de villkor som fastställas genom avtal mellan regeringen och moderbolaget.

Det aktiebolag som avses i första stycket får i övrigt ej överlåta sin rätt enligt sagda stycke hek eller delvis utan medgivande av rege­ringen. Detsamma gäller dotterbo­laget ifråga om den rätt som enligt andra stvcket tillkommer detta.

De företag som regeringen be­stämmer (programförelag) ha rätt att sända radioprogram i rundra­diosändning från sändare här i lan­det.

Varje programföretag avgör en­samt vilka radioprogram som skola förekomma i rundradiosänd­ning som företaget anordnar. Här­vid skall programföretaget iakttaga bestämmelserna i 6 § och 7 § andra stycket.

Radioprogram i rundradiosänd­ning som har upptagits trådlöst på centralantennanläggning får utan särskilt tillstånd sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

Om rätt att sända program i vis­sa lokala rundradiosändningar fin­nas föreskrifter i lagen (1978:000) om försöksverksamhet med närra­dio.

' Senaste lydelse 1975:218.

 

KrU 1977/78:24

Bilaga Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

105

6 ¥

Ensamrätten enligt 5 § skall ut­övas opartiskt och sakligt.

Programföretags rätt enligt 5 § första och andra styckena skall ut­övas opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt ytt­randefrihet och informationsfrihet skall råda i rundradion.

Programföretag skall i program­verksamheten hävda det demo­kratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda männi­skans frihet och värdighet.

Ensamrätten skall i övrigt utövas efter riktlinjer som fastställas ge­nom avtal mellan regeringen och det aktiebolag som avses i 5 § första stycket.

För programföretag skall i övrigt gälla vad som föreskrives i avtal mellan regeringen och företaget. I sådant avtal får som villkor för rätt att sända radioprogram enligt 5 § första stycket intagas

1.  föreskrift om skyldighet att sända beriktigande och genmäle,

2.  föreskrift till skydd för en­skilds privatliv,

3.  föreskrift omförbud mot kom­mersiell reklam eller mot program som bekostas av annan än pro­gramföretag,

4.  föreskrift om skyldighet att på begäran av myndighet sända med­delande till allmänheten och

5.  föreskrift om skyldighet att sända redogörelse som avses i 7 § andra stycket.

1 § För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning finnes radionämnden. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om nämndens verksamhet.

Om det föreskrives i avtalet mel­lan regeringen och programföretag skall programföretaget sända redo­görelse för beslut av radionämn­den, vari programföretaget förkla­rats ha brutit mot bestämmelser i denna lag eller i avtalet mellan re­geringen och programföretaget. ' Senaste lydelse 1975:218.

 

KrU 1977/78:24                                                                     106

Bilaga

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

10  §=

Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som

1.   innehar eller använder radiosändare utan att ha tillstånd enligt 2 § första stycket eller använder radiosändare i strid mot villkor som föreskri­vits vid meddelande av sådant tillstånd,

2.   innehar ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av ra­diosändare utan att ha erhållit tillstånd enligt 2 § första stycket,

3.   uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller upplåter radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare i strid mot bestämmelsen i 2 § tredje stycket,

4.   driver verksamhet i strid mot    4. sänder radioprogram i rundra-bestämmelserna i 5 §, eller                   diosändning  ulan  all  inneha  lill-

siånd till sådan sändning, eller

5. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 4 § andra stycket
om det ej är fråga om radiosändare eller mottagare på örlogsfartyg, militärt
luftfartyg eller militärt motorfordon.

Sändare som använts såsom hjälpmedel vid brott enligt första stycket 4 och radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare som varit föremål för brott enligt första stycket 1, 2 eller 3 kan förklaras förverkad. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken äga därvid tillämpning.

Om ansvar för den som bryter mot 2 § andra stycket finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

11    §
Till böter dömes den som

1.  underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som avses i 9 § första el­
ler andra stycket, eller

2.  uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ofullständig eller oriktig upp­
gift i anmälan som avses i 9 § första eller andra stycket, om ej gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.

Till böter, högst femhundra kro- Till böter, högst femhundra kro­
nor, dömes den som vid fullgöran- nor, dömes den som bryter motfö-
de av uppgiftsskyldighet som avses reskrifterna i 3 § andra eller tredje
i 9 § tredje stycket uppsåtligen eller stycket. Detsamma gäller den som
av oaktsamhet lämnar oriktig upp- vid fullgörande av uppgiftsskyldig-
gift, om ej gärningen är belagd med het som avses i 9 § tredje stycket
straff i brottsbalken.                   uppsåtligen   eller   av   oaktsamhet

lämnar oriktig uppgift, om ej gär­ningen är belagd med straff i brotts­balken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

5 Senaste lydelse 1975:242.

 

KrU 1977/78:24                                                                     107

Bilaga

2 Förslag tiU

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)

Härigenom föreskrivs att 1 § radioansvarighetslagen (1966:756) skall ha nedan angivna lydelse.

1 §'
Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Denna lag gäller yttrandefriheten  Denna lag gäller yttrandefriheten

i ljudradio- och televisionsprogram i ljudradio- och televisionsprogram
(radioprogram) som svenskt pro- (radioprogram) som svenskt pro­
gramföretag äger anordna med en- gramföretag får sända med stöd
samrätt.                                      av  5 § första  stycket  radiolagen

(1966:755).

Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande för offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offendiggö-rande. Bestämmelserna i 2 § första stycket samt 4, 5 och 7-9 a §§ äro ej tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som anordnas av annan än programföretaget.

I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

3 Förslag till

Lag om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs följande.

1  § Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bild­
sändning med eller utan ljud (televisionsmottagare) skall erlägga allmän
mottagaravgift med 85 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd
för färgmottagning av bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren
dessutom erlägga tilläggsavgift med 35 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall av­giften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

2   § Innehav av televisionsmottagare skall anmälas till myndighet som avses i 1 § tredje stycket. Myndigheten får medge undantag från anmäl­ningsskyldigheten.

3   § Avgift som har erlagts för televisionsmottagare gäller även annan te­levisionsmottagare, om mottagarna

1. är avsedda att användas i innehavarens hushåll av honom själv, hans familj, annan medlem av hushållet eller inneboende som är helt i hushållets kost,

' Senaste lydelse 1977:1018.

 

KrU 1977/78:24                                                                     108

Bilaga

2.    är avsedda för försäljning eller demonstration och förvaras pä samma försäljnings- eller demonstrationsställe,

3.    innehas inom sjukhus, vårdanstalt, ålderdomshem eller liknande in­rättning och är avsedda att användas av dem som vårdas där,

4.    innehas i hotell- eller pensionatsrörelse och är avsedda att användas av tillfälliga gäster eller

5.    innehas av läroanstalt och är avsedda att användas för undervisning­en.

Avgift som har erlagts för televisionsmottagare gäller även annan sådan mottagare som är avsedd att användas i motorfordon, om fordonet är re­gistrerat på den som har eriagt avgiften, medlem av hans familj eller annan medlem av hans hushåll och icke huvudsakligen används i yrkesmässig trafik.

Avgift som har ériagts för televisionsmottagare, vilken används inom lä­genhet som är avsedd för annat ändamål än bostad och disponeras av den som innehar mottagaren, gäller även ytterligare nio sådana mottagare inom lägenheten, i den mån föreskrift i första stycket ej är tillämplig. För vaije påbörjad följande grupp om tio mottagare utgår avgift såsom för en motta­gare.

4     § Avgift utgår inte för televisionsmottagare som

1.    myndighet som avses i 1 § tredje stycket icke hänför till mottagare för rundradiosändning,

2.    innehas av staten,

3.    innehas av tjänsteman vid utländsk beskickning eller lönat konsulat, om utrikesdepartementet bestämmer det,

4.    har förts in i riket för tillfälligt bruk och är tullfri,

5.    innehas på prov under högst 15 dagar, eller

6.    efter anmälan till myndighet som avses i 1 § tredje stycket har blivit nedmonterad, inpackad och undanställd eller på annat sätt försatt ur bruk-bart skick.

5  § Föreskrift om mottagare i denna lag avser även återgivningsanord­
ning som är ansluten till mottagaren.

Föreskrifterna i denna lag gäller ej navigeringsmottagare.

6     §' Den som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

Genom lagen upphävs förordningen (1967: 447) om mottagare för radio­sändning eller trådsändning.

4 Förslag till

Lag om försöksverksamhet med närradio

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Försöksverksamhet med sänding av radioprogram i lokaU begränsa­de rundradiosändningar (närradio) får äga rum under tiden intill den 30 juni 1981. Verksamheten får avse radio- och trådsändning av ljudradioprogram och trådsändning av televisionsprogram.

' 1 propositionens förslag har paragrafen följande lydelse: Den som bryter mot 2 § eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter, högst femhundra kronor.

 

KrU 1977/78:24                                                                     109

Bilaga

1       denna lag förstås med radiosändning, trådsändning, rundradiosändning
och radioprogram detsamma som i radiolagen (1966: 755).

2   § Närradio får inte sändas utan tillstånd av regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestämmer.

3   § Tillstånd att under försöksverksamheten sända närradio kan ges till sådan lokal sammanslutning som är juridisk person och som bedriver ide­ell, politisk, facklig eller religiös verksamhet inom det område till vilket sändningen skall riktas.

4   § Tillstånd att sända närradio får ej meddelas innan sökanden har an­mält vem som har utsetts till program utgivare enligt lagen (1978:000) om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio.

Tillstånd till trådsändning av närradio får meddelas endast om sökanden visar att ägaren eller brukaren av den centralantennanläggning, som skall brukas för trådsändningen, skriftligen har förpliktat sig att upplåta anlägg­ningen till varje sökande som av regeringen eller myndighet som avses i 2 § kan komma att meddelas tillstånd att sända närradio över anläggningen. Tillstånd skall meddelas under villkor att den angivna förpliktelsen gäller.

5 § Tillstånd skall förenas med de villkor som krävs för sändningen.
Villkoren kan avse under vilken tid sändning får äga rum samt placeringen,
frekvensen och effekten hos sändaren.

Vid fördelningen av tillstånd får hänsyn tagas till det behov av ämnes­mässig allsidighet och geografisk spridning av försöksverksamheten som kan finnas för att syftet med försöksverksamheten skall uppnäs.

6   § För närradion gäller inte 6 och 7 §§ radiolagen (1966: 755).

7   § Sammanslutningen får inte mot vederiag medge kommersiell reklam i närradio. Sammanslutningen får ej heller sända reklam som avser egen kommersiell verksamhet.

Sändning får ej till någon del bekostas med medel eller annan egendom som utan vederlag har ställts till sammanslutningens förfogande enbart för att möjliggöra sändning av visst radioprogram eller vissa slag av radiopro­gram.

8    § Tillstånd att sända närradio får återkallas, om

1.   den sammanslutning som har fått tillståndet bryter mot denna lag el­ler mot villkor som avses i 4 § andra stycket eller 5 § första stycket, eller

2.   program sänds trots att varken behörig programutgivare eller ersätta­re för programutgivare enligt lagen (1978:000) om ansvarighet i försöks­verksamhet med närradio finns eller trots att anmälan om vem som är ut­sedd till programutgivare eller ersättare inte har gjorts.

9    §' Den som brvter mot villkor som avses i 5 § dömes till böter.

Denna lag träder i kraft den I juli 1978.

' I propositionens förslag har paragrafen följande lydelse: Den som bryter mot före­skrift som meddelats med stöd av denna lag dömes till böter.

 

KrU 1977/78:24                                                    110

Bilaga

Propositionen 1977178:144

1     Förslag till

Lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller yttrandefriheten i ljudradio- och televisionsprogram (radioprogram) som sänds med stöd av lagen (1978:000) om försöksverk­samhet med närradio.

Föreskrifterna i 2 ij, 5 i; andra stycket. 7 >; första, tredje och fjärde styckena samt 8-9 a §S radioansvarighetslagen (1966:756) är tillämpliga på radiopro­gram som anges i första stycket. Därvid skall vad som sägs om radioprogram, programföretag och radioansvarighetslagen i stället avse program som anges i första stycket, sammanslutning som har tillstånd alt sända närradio samt denna lag. 1 frågor som inte behandlas i de angivna föreskrifterna i radioansvarighetslagen eller i denna lag gäller vad som föreskrivs i annan författning.

2§ Sammanslutning, som avser att sända närradio, skall för programverk­samheten utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefri­hetsbrott. Ingenting för sändas mot programutgivarens vilja.

Programutgivaren skall vara myndig och ha hemvist i Sverige. Han får inte vara i konkurstillstånd. Upphör den som är utsedd till programuigivare att vara behörig eller upphör annars hans uppdrag, skall sammanslutningen omedelbart utse ny programutgivare.

Sammanslutningen skall till den myndighet, som prövar frågor om tillstånd att sända närradio, anmäla vem som är programuigivare.

3§ Sammanslutningen får utse en person såsom tilirällig ersättare att tjänstgöra i stället för program utgivaren under viss angiven tid. Samman­slutningen skall till den myndighet som leder försöksverksamheten anmäla vem som är ersättare och för vilken tid han har utsetts.

I övrigt gäller föreskrifterna i 2 >; första och andra styckena i fråga om ersättare.

4 § Den som är anmäld som programutgivare är ansvarig för yttrandefrihets­brott i radioprogram som sänds av sammanslutningen. Den som är anmäld som ersättare för programutgivare är dock ansvarig för program som sänds under den tid för vilken han är utsedd.

Ar den som är anmäld som programutgivare eller ersättare inte behörig eller har uppdraget som programutgivare eller ersättare upphört, vilar det ansvar för yttrandefrihetsbrott som programutgivaren eller ersättaren skulle

 

KrU 1977/78:24                                                       111

Bilaga

ha burit i stället på den som är ställföreträdare för sammanslutningen.

Ansvar för yttrandefrihetsbrott i radioprogram eller för medverkan till sådant brott får inte ådömas annan än den som är ansvarig enligt första eller andra stycket.

5 § För skada på grund av yttrandefrihetsbrott i radioprogram svarar den som
enligt 4 S är ansvarig för brottet.

Sammanslutningen är skyldig att jämte den för brottet ansvarige ersätta skadan.

Skadeståndsskyldighet får inte åläggas annan än den som är ansvarig för skadan enligt första eller andra stycket.

6 § Den som enligt 4 Säransvarig för innehållet i radioprogram skall anses ha
haft kännedom om innehållet och ha medgett att programmet sändes.

7§ Sammanslutningen skall ombesörja upptagning av varje program som sänds och skall bevara upptagningen minst sex månader från sändningen. Rätt att kostnadsfritt taga del av upptagning av radioprogram och fä utskrift av vad som har yttrats i program har

1.   justitiekanslern,

2.   enskild, om han anser att yttrandefrihetsbrott mot honom har begåtts i programmet eller att han har lidit skada på grund av yttrandefrihetsbrott i programmet och det ej är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.

8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet enligt 7 t; att ombesörja upptagning av radioprogram eller att bevara eller tillhandahålla sådan upptagning skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

I mål om ansvar för brott som avses i första stycket är justitiekanslern åklagare.

Denna lag träder i kraft den I juli 1978.

 

KrU 1977/78:24

Bilaga

112

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsför­ordningens område för brott mot tystnadsplikt

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihets­förordningens område för brott mot tystnadsplikt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som på sätt som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 tryckfrihetsför­ordningen uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt får fällas till ansvar därför endast om fråga är om tyst­nadsplikt som

1. föreskrives i 3 kap. 3 § tryckfri­hetsförordningen eller 9 § radioan­svarighetslagen (1966:756),

2.   avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt samt följer av författning som har tillkommit genom samfällt beslut av Konungen och riksdagen eller av lag som har beslutats efter den 31 december 1974 men före den.l januari 1978,

3.   följer av förordnande av dom­stol eller undersökningsledare i brottmål eller av myndighets förbe­håll vid utlämnande av allmän hand­ling som ej är tillgänglig för envar.

I

Föreslagen lydelse

Den som på sätt som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 tryckfrihetsför­ordningen uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt får fällas till ansvar därför endast om fråga är om tyst­nadsplikt som

1.   föreskrives i 3 kap. 3 § tryckfri­hetsförordningen, 9 § radioansvarig­hetslagen (1966:756) eller I  lagen (1978:000) om ansvarighet i försöks­verksamhet med närradio.

2.   avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt samt följer av författning som har tillkommit genom samfällt beslut av Konungen och riksdagen eller av lag som har beslutats efter den 31 december 1974 men före den I januari 1978,

3.   följer av förordnande av dom­stol eller undersökningsledare i brottmål eller av myndighels förbe­håll vid utlämnande av allmän hand­ling som ej är tillgänglig för envar.

Denna lag träder i kraft den I juli 1978.

 

KrU 1977/78: 24                                                     113

Bilaga 2

Konstitutionsutskottets yttrande

1977/78: 2y

över dels propositionen 1977/78: 91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. jämte motioner, dels propositionen 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksam­het med närradio m. lii. jämte motion

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har anmodat konsthudonsutskottet att avge yttrande över propositionen 1977/78: 91 om radions och-televisionens fortsatta verksamhet m. m. jämte motioner väckta med anledning av propositio­nen såvht avser frågor, sorn ligger inom konstitutionsutskottets bered­ningsområde. Denna handläggningsordning. har för detta fall under hand överenskommits mellan konstitutions- och kulturutskotten.-

Till konstitutionsutskottet har tidigare hänvisats dels den under all­männa motionstiden väckta motionen 1977/78: 1415 av Filip Fridolfs­son (m) och Tore Nilsson (m) om intern TV-sändning, dels propositio­nen 1977/78: 144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksam­het med närradio m. m. jämte den med anledning av propositionen väckta motionen 1977/78:.1877 av Lars Werner m. fl. (vpk). De frågor som behandlas i nu nämnda motioner och proposition har samband med radio-TV-propositionen. Med hänvisning till vad nyss sagts om den val­da handläggningsordningen beträffande radio-TV-propositionén anser utskottet att även dessa ärenden bör i förevarande fall slutligt beredas av kulturutskottet. Utskottet har sålunda beslutat att med eget yttrande överlämna propositionen 1977/78: 144 och motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1877 till kulturutskottet.

Utskottet

I propositionen 1977/78: 91 behandlas radions och televisionens orga­nisation och inriktning under perioden fram t. o. m. budgetåret 1985/86. Organisatoriskt innebär förslaget att två nya programföretag, ett för TV och ett för riksradion, bildas. Jämte Sveriges Lokalradio och Sve­riges Utbildningsradio skall dessa bolag ingå i en koncern som leds av ett moderbolag. Moderbolagets funktioner skall enligt propositionen in­nefatta sådana uppgifter som medelsfördelning och fördelning av sänd­ningstider mellan dotterföretagen och därmed sammanhängande upp­gifter beträffande gemensam planering för hela koncernen. För utform­ningen av programverksamheten skall dotterföretagen ha ansvaret.

Radions och televisionens kulturansvar föreslås bli starkare markerat

8   Riksdagen 1977/78.13 saml. Nr 24

 

KrU 1977/78: 24                                                     114

Bilaga

i de nya avtalen med staten som skall ingås med varje programföretag för sig och gälla en sjuårsperiod efter den 1 juli 1979. Nuvarande sy­stem med två i programsättningen självständiga TV-kanaler skall bestå. Som ett viktigt mål för programverksamheten anges att åstadkomma kvalitetsförbättringar. Kravet på opartiskhet och saklighet i program­verksamheten understryks i propositionen.

Radionämnden föreslås få en stärkt organisation genom att en tjänst som direktör inrättas vid nämnden. Direktören skall enligt förslaget kunna besluta bl. a. i vissa granskningsfrågor. Radionämndens gransk­ningsuppgifter bör enligt förslaget inte ändras i förhållande till vad som gäller f. n. Däremot bör nämnden få vidgade befogenheter när det gäller frågor rörande genmäle och beriktigande.

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i radiolagen och radioansvarighetslagen. Vidare föreslås en ny lag om avgift för innehav av televisionsmottagare. Propositionen innehåller också förslag till lag om försöksverksamhet med närradio. Avsikten är att en sådan verksam­het skall inledas och till en början pågå under tre år i anslutning till en parlamentarisk utredning av frågan. I.propositionen 1977/78: 144 läggs fram förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio. Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 1978.

Utskottet kommer i sitt yttrande att uppehålla sig främst kring frågor om programföretagens .verksamhet när det gäller å ena sidan kravet på opartiskhet och saklighet och å andra sidan vikten av en vidsträckt ytt­randefrihet och informationsfrihet i etermedierna. I anslutning härtill kommer utskottet att behandla radionämndens uppgifter. En rad av motionerna behandlar hithörande frågor och innehåller förslag till andra lösningar på olika punkter än de som anvisas i propositionen. Lagstift­ningsfrågorna i dessa avseenden är av centralt intresse i sammanhanget. Eftersom lagstiftning om radio och television hör till utskottets kompe­tensområde innefattas även övriga lagstiftningsfrågor i utskottets ytt­rande.

I propositionen om radions och televisionens fortsatta verksamhet framhålls dessa mediers ökande kulturpolitiska roll i samhället mot bakgrund av det reformarbete som bedrivits på kulturområdet de se­naste åren. Strävandena i detta arbete har bl. a. varit att nå ut med kul­turaktiviteter till olika delar av landet och till grupper som tidigare inte har deltagit i kulturlivet. En annan viktig ambition har varit att finna nya vägar för en konstnärlig och kulturell förnyelse. I alla dessa av­seenden har radion och televisionen naturliga uppgifter. Vägledande för riktlinjerna i propositionen för radio- och TV-verksamheten under nästa avtalsperiod är kraven på integritet, kvalitet, mångfald och decentrali­sering. Förslagen utgår från den grundsyn om radio och TV i allmän­hetens tjänst som präglar gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio. Detta innebär att radio- och TV-verksamheten på samma sätt

 

KrU 1977/78: 24                                                     115

Bilaga

som hittills skall garanteras en fri och i publicistiskt avseende oberoende ställning.

Utskottet instämmer i dessa allmänna synpunkter och tillstyrker pro­positionens förslag till ändringar av radiolagen såvitt avser radions och televisionens framtida organisation och allmänna inriktning. Detta be­tyder att utskottet avstyrker de motioner vari yrkas avslag på proposi­tionens lagförslag i detta hänseende. Utskottet anser sig inte böra när­mare beröra organisationsfrågorna vilka kommer att behandlas av kul­turutskottet.

Kravet på opartiskhet och saklighet i programverksamheten under­stryks i propositionen. Därvid skall dock beaktas principen om en vid­sträckt yttrande- och informationsfrihet. I förslaget till ändring av 6 § radiolagen föreslås att bestämmelser av denna innebörd tas in i första stycket av paragrafen.

Principen om yttrandefrihet i radio och TV knyter an till tryckfri­hetsförordningens regler på området. Reglerna härom finns i radioan­svarighetslagen. Frågan om att samordna yttrandefriheten i tal och skrift och i olika medier i en gemensam yttrandefrihetsgrundlag behatid-las f. n. av den förra året tillkallade yttrandefrihetsutredningen (Dir JU 1977:31).

Även om reglerna om yttrandefriheten i radio och TV sålunda f. n. finns i radioansvarighetslagen anser utskottet det väsendigt att den vik­tiga principen om yttrande- och informationsfriheten i massmedia kom­mer till uttryck också i radiolagen. Utskottet har således ingen erinran mot lagförslaget i denna del.

Enligt propositionen kan ett program eller programinslag inte balan­seras av ett annat progräih eller programinslag som sänds av ett annat programföretag. Vad gäller televisionen anförs i propositionen att med hänsyn till den självständighet i fråga om programverksamheten som de två TV-kanalerna skall ha i förhållande till varandra och till den ge­mensamma bolagsledningen bör såvitt gäller ansvaret för opartiskhet och saklighet var och en av kanalerna i princip jämställas med ett själv­ständigt programföretag. Mellan de båda kanalema bör dock kunna träffas sådan överenskommelse i fråga om programverksamheten att balansering mellan kanalerna kan ske under förutsättning att det fram­står som naturligt för publiken.

Propositionens innehåll på denna punkt kritiseras i några av motio­nerna, bl. a. i partimotionerna 1796 (s) och 1799 (vpk) samt motionen 1784. I motionerna hävdas att den i propositionen förordade ordningen om balansering av program skulle innebära en avsevärd inskränkning av yttrandefriheten i förhållande till nuläget. Enligt motionerna bör programverksamheten som hittills i detta avseende ses som en helhet.

Utskottet har inte kunnat finna att vad som uttalas i propositionen angående programverksamhetens balansering skulle innebära sådana

 

KrU 1977/78: 24                                                     116

Bilaga

risker för inskränkning av yttrandefriheten som befaras enligt motio­nema. Vad gäller exempelvis televisionen förutsätts det i propositionen att överenskommelse i sådana frågor skall kunna träffas rriellan de båda kanalerna. Motionsyrkandena på denna punkt avstyrks följaktligen.

I nuvarande radioavtal finns en bestämmelse om att bolaget i pro­gramverksamheten skall hävda de grundläggande dernokratiska värdena. Denna bestämmelse har tolkats som en skyldighet för Sveriges Radio att vara partisk till förmån för de grundläggande demokratiska värdena och utgör sålunda en modifiering av kravet på opartiskhet i radiolagen.

Stadgandet har inte varit avseti: att, hindra Sveriges Radio från att skildra odemokratiska förhållanden och företeelser eller från att återge odemokratiska meningsyttringar i radio och TV. Enligt radionämnden innefattar bestämmelsen en skyldighet för Sveriges Radio att i program­verksamheten verka för att rasfördomar bekämpas.

Enligt radioutredningen bör det även i framtiden finnas bestämmel­ser som ålägger programföretag en skyldighet att. uppträda partiskt till iörmån för vad som kan anses utgöra folkstyrelsens grundvalar och till förmån för respekten för människovärdet. Den nuvarande formule­ringen i radioavtalet är enligt radioutredningens mening emellertid oprecis och kan ges både vida och snäva tolkningar.

I enlighet med radioutredningens förslag har i förslaget till ändring av 6 § radiolagen i ett andra stycke tagits in en bestämmelse om att programföretag i programverksamheten skall hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Med sistnämnda ut­tryck avses de sidor av demokratibegreppet som anknyter till sådana förhållanden som fördömande av rasism, våld och brutalitet samt häv­dande av jämställdhet mellan män och kvinnor.

Partimotionen 1796 (s) avvisar förslaget till ändrad formulering av demokrätibestämmelsen i förhållande till nuvarande radioavtal. Enligt motionen finns det flera skäl att behålla den nuvarande formuleringen. Det har sålunda efter hand utbildats en praxis både inom Sveriges Radio och radionämnden om hur bestäm.melsen skall tolkas. I motionen erin­ras om att både Sveriges Radio och radionämnden liksom én majoritet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan också har avstyrkt en änd­ring av formuleringen. Enligt motionen finns det inte heller något skäl att i själva lagtexten ta in formuleringen om hävdande av principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och vär­dighet. Det bör däremot framgå av specialmotiveringen till paragrafen att denna princip skall vara vägledsmde för programverksamheten. Även i partimotionen 1799 (vpk) avstyrks förslaget till omformulering av de berörda bestämmelserna.

Som framgår av propositionen är det inte avsett att den nya formule­ringen av den s. k. demokratibestämmelsen skall i sak tolkas annorlunda

 

KrU 1977/78: 24                                                       117

Bilaga

än nuvarande bestämmelse i radioavtalet. Propositionens förslag grundar sig på vad radioutredningens majoritet ansett i denna fråga. Utskottet har inte funnit anledning att frångå propositionens förslag på denna punkt och avstyrker sålunda förslaget i motionerna i denna del.

I propositionen föreslås att i ett tredje stycke i 6 § radiolagen, i enlig­het med vad som nu gäller, tas in föreskrifter om att ett avtal angående bl. a. programregler skall ingås mellan regeringen och varje program­företag. Regeringsformens bestämmelser om yttrandefrihet får enligt propositionen anses kräva att möjligheterna för regeringen att i avtal med programföretag införa föreskrift om skyldighet att sända berikti­gande och genmäle samt vissa meddelanden till allmänheten ges- stöd i lag, liksom en erinran att avtalet kan innehålla föreskrifter till skydd för enskilds privadiv och förbud mot kommersiell reklam och mot pro­gram som bekostas av annan än programföretaget. Utskottet ansluter sig till propositionens förslag i nu nämnt avseende.

I motionen 1790 föreslås ett tillägg till det föreslagna tredje stycket i 6 § radiolagen av innebörd att skyldighet skall föreligga för program­företagen att i programverksamheten främja nyktra levnadsvanor och i övrigt en ökad folknykterhet. Alkoholproblemet berörs även i motionen 1801. Utskottet delar motionernas synpunkter angående det angelägna i att folknykterheten befrämjas i olika sammanhang och också i eter­medierna. I propositionen uttalar även föredragande departementschefen att det är viktigt att man i programverksamheten iakttar varsamhet vid speglingen av bruket av olika gifter, t. ex. alkohol. I likhet med departe­mentschefen anser utskottet inte erforderligt att binda programföretagen med uttryckliga föreskrifter i detta hänseende. Motionsyrkandena av­styrks.

I propositionen behandlas frågan om våldsinslag i underhållningspro­gram. Det erinras i sammanhanget om den forskning som pågått sedan länge om hur såväl vuxna som barn påverkas av film och TV i detta avseende. Enligt propositionen medger de undersökningar som hittills publicerats ännu inte några entydiga slutsatser. Departementschefen understryker att den svenska televisionens programutbud bör präglas av försiktighet när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. Enligt pro­positionen krävs dock inte några särskilda föreskrifter i lag eller avtal i detta hänseende.

Frågan om underhållningsvåldet har tagits upp i partimotionerna 1796 (s) och 1799 (vpk). Enligt motionerna är det numera väl dokumenterat att våldsinslagen i underhållningsprogram har en klart negativ inverkan på framför allt barn. I motionen 1796 föreslås ett tillkännagivande till regeringen att inslagen av våld i underhållningsprogram minskas, så långt . möjligt. I motionen 1799 begärs ett riksdagsuttalande av liknande inne­börd.

Utskottet anser att inslag av våld i radions och televisionens under-

Riksdagen 1977/78.13 saml. Nr 24

KrU 1977/78: 24                                                      Hg

Bilaga

hållningsprogram bör minskas så långt som det är möjligt. Detta har enligt utskottet stöd i de allmänna regler för programverksamheten, vilka som tidigare nämnts tagits upp i förslaget till 6 § andra stycket radiolagen. Motionerna får anses besvarade med vad utskottet anfört.

Beträffande radionämndens organisation och uppgifter vill utskottet anföra följande. Radionämnden s;om är ett statligt organ har att över­vaka att programverksamheten utövas opartiskt och sakligt. Övervak­ningen sker genom att nämnden gi-anskar program som har sänts. Nämn­den är däremot inte behörig att meddela föreskrifter om de framtida programmens innehåll och utformning.

Radionämnden består av sju ledamöter jämte suppleanter som utses av regeringen. Ordförande i nämnden är f. n. ett regeringsråd.

Enligt propositionens förslag skall radionämnden som hittills utföra
kontroll av att programföretag Jiöljer bestämmelserna i radiolag och
avtal med staten. Detta skall ske genom efterhandsgranskning av sända
program. Granskningen kan ske efter anmälan från allmänheten eller
på eget initiativ.                      i

Departementschefen betonar i propositionen vikten av att radionärrin-den ges möjlighet att koncentrera sitt arbete på principiellt viktiga ären­den. Det är vidare av stor betydelse att nämnden organiseras så, att det blir möjligt att öka antalet granskningsärenden. Departementschefen syftar då främst på en fortsatt utvidgning av nämndens granskning på eget initiativ. Enligt propositionen är avsikten att överföra vissa kvalifi­cerade uppgifter till en tjänsteman — lämpligen benämnd direktör — hos nämnden. Denne skulle få rätt att självständigt besluta om utredning och granskning av program eller prograrninslag utan föregående anmä­lan, rätt att infordra yttrande från programföretag i granskningsärende samt rätt att på nämndens vägnar fatta beslut, som ej innebär att pro­gram strider mot radiolag eller avtal.

För att säkerställa att radionämndens verksamhet blir känd hos en bred allmänhet och att nämnden i ökad utsträckning bidrar till debatten om radions och televisionens progiamverksamhet föreslås vissa åtgärder i propositionen. Bl. a. skall programföretagen vara skyldiga att på lämp­ligt sätt redogöra för sådana beslut av radionämnden som innebär att program som sänts av företaget heir fällts. För detta ändamål har i för­slaget till 7 § radiolagen i ett nytt andra stycke tagits in en bestämmelse enligt vilken det i avtal med programföretag får föreskrivas förpliktande att publicera sådant beslut av radionämnden enligt vilket företaget har brutit mot radiolagen eller avtalet mellan regeringen och bolaget.

Radionämnden saknar f. n. befogenhet att meddela direktiv om infö­rande av genmäle eller beriktigande eftersom radionämnden inte får meddela föreskrifter om programmens innehåll eller utformning.

Med hänvisning till den betydelse frågan om genmäle och beriktigan­de har för förhållandet mellan programföretagen och allmänheten före-

 

KrU 1977/78:24                                                        119

Bilaga

slås i propositionen att programföretagen skall vara skyldiga att genast underrätta radionämnden såväl när begäran om genmäle eller beriktigan­de framställs som när beslut i ärendet fattats.

Frågan om radionämndens uppgifter och organisation har tagits upp i några motioner.

I partimotionen 1796 (s) godtas propositionens förslag om överfö­rande av vissa uppgifter till en tjänsteman — direktör — hos nämnden. Någon erinran mot att direktören får rätt att besluta om utredning och granskning av program samt rätt att infordra yttrande från program­företagen föreligger inte enligt motionen. Däremot bör direktören inte få rätt att fatta någon form av fällande beslut. Enligt motionen innebär propositionens förslag på denna punkt att direktören visserligen inte skulle få fatta beslut om att ett program strider mot lag eller avtal men väl kritisera program. Eftersom man inom programföretagen inte i prak­tiken gör skillnad mellan fällda och kritiserade program bör det klar­göras att såväl fällande som kritiserande beslut skall som hittills fattas av radionämnden. Däremot bör direktören ha rätt att fria program.

I partimotionen 1799 (vpk) anläggs liknande synpunkter på direktö­rens befogenheter. Rätten att kritisera program från denne tjänstemans sida ökar enligt motionen risken för att överdriven försiktighet uppstår i programarbetet.

Som tidigare framgått är avsikten att direktören hos radionämnden skall få befogenhet att på nämndens vägnar fatta beslut, som ej innebär att program strider mot radiolag och avtal, dvs. fatta "friande" beslut angående program eller programinslag. Enligt utskottet innebär detta att direktören om han vid sin granskning skulle finna fog för kritik un­derställer frågan nämndens prövning. Med det anförda får motionerna på denna punkt anses besvarade.

I partimotionen 1799 anförs att skrivningarna i propositionen beträf­fande den s. k. genmälesrätten bör utgå. I motionen 1801 yrkas att radio­nämnden skall ges behörighet att meddela föreskrifter om de framtida programmens innehåll och utformning. Med hänvisning till de syn­punkter som lämnas i propositionen på radionämndens uppgifter både nu och i framtiden, vilka synpunkter utskottet instämmer i, avstyrks mo­tionen 1801 på denna punkt. Likaså avstyrks yrkandet i motionen 1799 om skrivningarna angående genmälesrätten.

De förslag till ändringar i radiolagen som inte berörts i det föregående liksom förslaget till lag om ändring i radioansvarighetslagen tillstyrks av utskottet.

Som inledningsvis framgått innehåller propositionen ett förslag till lag om försöksverksamhet med s. k. närradio. Avsikten är som tidigare nämnts att en sådan verksamhet skall inledas och till en början pågå under tre år i anslutning till en parlamentarisk utredning av frågan. Hur denna försöksverksamhet skall organiseras och bedrivas har utförligt

 

KrU 1911/18: 24                                                      12o

Bilaga

redovisats i propositionen. Utskottet, som tillstyrker regeringsförslaget om närradioförsöken, har inte funnit anledning att närmare gå in på de organisatoriska frågorna, vilka i stället får förutsättas komma att när­mare behandlas av kulturutskottet. De motioner vari lagförslaget om närradio avvisas avstyrks.

Enligt propositionen bör reglerna om programverksamheten i närradio och när-TV göras annorlunda än för andra rundradiosändningar. De­partementschefen anser att man inte kan ålägga de sammanslutningar som enligt propositionens förslag avses få tillstånd till sådana sänd­ningar att i programverksamheten uppfylla radiolagens krav på opar­tiskhet. Med hänsyn härtill saknas enligt propositionen anledning att låta programmen i närradio och när-TV granskas av radionämnden. Departementschefen anser att det är givet att sändande sammanslutning även utan regler bör ålägga sig krav på kontroll av sakuppgifter, på skydd för personlig integritet och på att lämna beriktigande av fel­aktiga sakuppgifter.

I ett avseende bor enligt propositionen ett avsteg från vad som gäller för tidskrifter göras. Kommersiell reklam bör inte få förekomma i när­radio och när-TV. Vidare får sammanslutningars sändningsverksamhet inte till någon del bekostas med medel eller annan egendom som utan vederlag har ställts till sammanslutningens förfogande enbart för att möjliggöra sändning av visst program eller vissa slag av program. Be­stämmelser i de berörda hänseendena har tagits upp i lagförslaget.

Enligt propositionen avses bestämmelserna om ansvar för sändningar i närradio och när-TV i vissa avse(jnden ges en något annan utformning än de som gäller för den allmänna radio- och TV-verksamheten. Detta gäller främst programutgivare. I den inledningsvis angivna propositionen 1977/78: 144 föreslås en särskild lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio m. m. Utskottet har inte någon erinran mot förslagen i denna proposition och avstyrker motionen 1877.

I motionen 1792 tas bl. a. upp fråigan om behovet av efterhandsgransk­ning även av närradiosändningar. Enligt motionen är de tankegångar departementschefen gett uttryck för i radio-TV-proposidonen vad gäller kraven på kontroll av sakuppgifter, skydd av personlig integritet och beriktigande av felaktiga sakuppgiJiter inte tillräckligt bärande. För all­mänheten torde närradio inte uppfattas som någon tidning. Om en radio­lyssnare känner sig kränkt eller på annat sätt reagerar mot programmet blir det enligt motionen naturligt att vederbörande gör en anmälan till radionämnden. I motionen föreslås därför att i lagen om försöksverk­samhet med närradio tas in bestämmelser om skyldighet för samman­slutning att i sin programverksamhet iaktta saklighet och respekt för enskildas privatliv, Uksom skyldighet att sända redogörelse för beslut av radionämnden när sammanslutning brutit mot bestämmelserna. Motio-. nens förslag innebär att radionämnden skall granska av allmänheten an-

 

KrU 1977/78: 24                                                      121

Bilaga

malda närradioprogram men däremot inte vara skyldig att på eget initiativ ta upp sådana program till granskning. Motionen innehåller förslag till komplettering av den föreslagna lagen i angivna hänseenden.

Som tidigare framgått skall närradioförsöken ske i anslutning till en parlamentarisk utredning av frågan om en eventuell permanent närradio och när-TV. Denna utredning kommer inte att övervaka själva program­verksamheten utom vad gäller förbudet mot kommersiell reklam o. d. Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionen, nämligen att närradiosändningar av allmänheten kan komma att uppfat­tas som vilka radio- eller TV-sändningar som helst. Vidare instämmer utskottet i de synpunkter som framförts både i propositionen och i mo­tionen om att krav på kontroll av sakuppgifter, på. skydd för personlig •integritet och på beriktigande av felaktiga sakuppgifter även bör ställas på de sammanslutningar som får tillstånd att sända närradioprogram. Enligt utskottet är därför den i motionen behandlade frågan om behovet av att även närradioprogram granskas av radionämnden värd stort be­aktande.

Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att närmare över­väga hur en granskning bör komma till stånd. Det kan också finnas skäl att den parlamentariska kommitté som enligt propositionen skall tillkallas för att utreda frågan om närradio och när-TV får i uppdrag att ta upp frågan om den berörda granskningsverksamheten. Utskottet föreslår att vad utskottet anfört på denna punkt ges regeringen till känna.

Till sist i detta sammanhang tar utskottet upp en lagteknisk fråga.

I förslaget till lag om avgift för innehav av televisionsmottagare har 6 § följande lydelse: "Den som bryter mot 2 § eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter, högst femhundra kronor." I förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio har 9 § följande lydelse: "Den som bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av denna lag dömes till böter."

Inget av de nämnda lagförslagen innehåller något normgivningsbe-myndigande. Kompletterande föreskrifter kan därför endast meddelas med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen. Sådana verkställighetsföre­skrifter kan emellertid inte vara straff sanktionerade. Orden "eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag" i 6 § förstnämnda lag saknar därför reell innebörd. Med hänsyn härtill bör orden utgå. Av samma skäl bör 9 § i den andra lagen ändras. I 9 § bör hänvisas endast till vad som enligt lagen skall vara straffsanktionerat, nämligen brott mot villkor som avses i 5 §.

Mot bakgrund av det sagda föreslås att 6 § lagen om avgift för inne­hav av televisionsmottagare får följande lydelse:

"Den som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor."

Vidare föreslås att 9 § lagen om försöksverksamhet med närradio m. m. får följande lydelse:

 

KrU 1977/78: 24                                                      122

Bilaga

"Den som bryter mot villkor som avses i 5 § dömes till böter."

Utskottet tillstyrker de båda lagförslagen med de förslag till ändringar som angetts i det föregående.

I motionen 1415 yrkas att samfund och ideella organisationer får vidgade möjligheter att genom s. k. intern TV överföra möten m. m. till andra lokaler. Motionen 1791 innehåller ett motsvarande yrkande.

Den i motionerna behandlade frågan har inte närmare berörts i ra­dio-TV-propositionen. Frågan behandlades på sin tid av massmedieut­redningen. Den har också tagits upp i riksdagsmotioner vid ett flertal tillfällen. Utskottet hänvisar till sitt senaste betänkande i ämnet (KU 1976/77: 38). Av betänkandet framgår bl. a. att inom ramen för regler­na i radiolagen har lagts fast vissa principer angående begreppet rund­radiosändning genom ett i betänkandet återgivet avgörande 1976 av högsta domstolen.

Enligt 1 § radiolagen avses med rundradiosändning sådan radiosänd­ning eller trådsändning som är avsedd att mottagas direkt av allmänheten, om sändningen icke är avsedd endast för en sluten krets, vars medlem­mar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen. Någon ändring av denna paragraf föreslås inte i radio-TV-propositionen. I förslaget till 5 § första stycket radiolagen slås fast att regeringens tillstånd krävs för att sända radioprogram i rundradiosändning. Undantag från dessa krav är dels närradiosändning, dels vidaresändning av radioprogram genom centralantennanläggning (5 § tredje och fjärde styckena).

Tillstånd till sändning enligt 5 § första stycket radiolagen avses att ges till programföretag genom avtal. Enligt radiolagen gäller för dessa företag som tidigare framgått krav på opartiskhet och saklighet.

I framtiden kommer i princip att finnas tre typer av rundradiosänd­ningar, nämligen dels sådana allmänna rundradiosändningar som nu bedrivs av Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbild­ningsradio, dels närradiosändningar och dels vidaresändning av program genom centralantennanläggning.

Radioansvarighetslagen gäller för de allmänna rundradiosändningarna. För närradiosändningar kommer som tidigare nämnts en särskild lag om ansvarighet att gälla.

Rundradiosändnirigar, t. ex. genom kabelöverföring av ett evenemang från en lokal till en eller flera andra lokaler, kräver — om den inte bara är en vidaresändning via centralantenn eller en närradio- eller när-TV-sändning — medgivande av regeringen genom avtal; Om man vill göra kabelsändningar generellt fria innebär det att ändringar måste göras så att begreppet rundradiosändning inte omfattar kabelsändning. Detta skulle medföra en rad konsekvenser. Bl. a. skulle varken radioansvarig­hetslagen eller annan tryckfrihetslagstiftning gälla kabelsändning. Änd­ringar skulle vidare behöva göras i bl. a. upphovsrättslig lagstiftning som

 

KrU 1977/78: 24                                                     123

Bilaga

i väsentliga avseenden grundar sig på internationella överenskommelser. Enligt utskottet bör én ändring i radiolagen i fråga om rätten till trådsändning inte göras utan en ingående undersökning av vilka effekter ett sådant frisläppande skulle leda till. Frågan faller inom de direktiv som lämnats den tidigare nämnda yttrandefrihetsutredningen som till­kallades förra året. Det får enligt utskottet i avvaktan på resultatet av denna utredning ankomma på regeringen att bedöma huruvida i vissa fall tillstånd kan ges till rundradiosändningar av den typ som avses i mo­tionerna. Som nyss sagts bör någon ändring av radiolagen inte nu vid­tas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Stockholm den 20 april 1978

På konstitutionsutskottets vägnar KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c)*, Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Sven-Erik Nordin (c), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammar­backen (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kerstin Nilsson (s), Marianne Stålberg (s)*, Daniel Tarschys (fp) och Gusti Gustavsson (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist, Kerstin Nilsson, Marianne Stålberg och Gusti Gustavsson (samdiga s) som ansett

dels att det avsnitt på s. 3 som börjar "Utskottet instämmer" och slutar "av kulturutskottet" bort ha följande lydelse:

Av största betydelse för radions och televisionens framtida inriktning är vakthållningen om en vidsträckt yttrandefrihet i dessa medier. Enligt utskottet finns med propositionens förslag risk för att detta krav inte blir tillräckligt tillgodosett. Den mångfald i programverksamheten som enligt propositionen bör eftersträvas uppnås inte enligt utskottets mening genom den föreslagna organisationsändringen. Avgörande betydelse här­vidlag har i stället vilka riktlinjer som skall gälla för programverksam­heten och de resurser som ställs till förfogande. Genom att program­bolagen skall ingå egna avtal med staten och vart och ett för sig svara för att kraven på opartiskhet och saklighet samt balans i utbudet upp­fylls innebär förslaget enligt utskottet betydande risker för en försäm­ring av yttrandefriheten och mångfalden i programutbudet. Utskottet kan således inte godta propositionens lagförslag såvitt angår organisa-

 

KrU 1977/78:24                                                       124

Bilaga

tionsfrågorna, vilka närmare kornnier att behandlas av kulturutskottet. Utskottet tillstyrker i detta avseende partimotionen 1796 (s) och avstyr­ker propositionen i motsvarande del.

dels att det avsnitt som börjar på s. 3 "Utskottet har" och slutar på s. 4 "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Som anförs i partimotionen 1796 (s) innebär propositionens förslag på denna punkt en förändring jämfört med situationen i dag. Det stad­gas i nuvarande radioavtal att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Detta betyder att ett partiskt program eller programinslag kan balanseras av ett annat inslag i andra kanaler. Denna bestämmelse har skapat förutsättningar för en vid yttrande- och informationsfrihet. Det bör erinras om att radio­nämnden vid flera tillfällen också har hänvisat till programutbudet i sin helhet vid sin bedömning av om ett program skall anses ha brutit mot kravet på opartiskhet och saklighet.

Propositionens förslag att vart och ett av programföretagen och de två TV-kanalerna skall bedömas :för sig i det angivna hänseendet måste enligt utskottet innebära en kraftig inskränkning av den reella yttrande­friheten. Det finns således risk för att programmen blir mer utslätade, och att möjligheterna att göra kritiska reportage och kontroversiella program kraftigt beskärs. Utskottet förordar därför att den nuvarande bestämmelsen i avtalet om att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen skall gälla också i framtiden. Utskottets ställningstagande innebär ett tillstyrkande av motionen 1796 på denna punkt och avslag på propositionen i mot­svarande del.

dels att det avsnitt som börjar på s. 4 "Som framgår" och slutar på s. 5 "denna del" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i partimotionen 1796 (s) finns det flera skäl att be­hålla den nuvarande formuleringen av demokratibestämmelsen. Det har efter hand utbildats en praxis både inom Sveriges Radio och radio­nämnden om hur bestämmelsen skall tolkas. Både Sveriges Radio och radionämnden liksom en majoritet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan har också avstyrkt (;n ändring av formuleringen. En ny formulering kan befaras komma att skapa nya tolkningsproblem. Då något sakligt motiv för att ändra den nuvarande formuleringen inte har redovisats föreslår utskottet att den nuvarande formuleringen i avtalet oförändrad tas in i radiolagen. Enligt utskottet finns det heller inte något skäl att i själva lagtexten ta in formuleringen om hävdande av "principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet". Självfallet delar utskottet i sak de värderingar som propositionens förslag i denna del ger uttryck för. Denna innebörd ryms emellertid i formuleringen 'de grandläggande demokratiska vär-

 

KrU 1977/78: 24                                                      125

Bilaga

dena". Det bör framhållas att stadgandet bl. a. innebär en skyldighet att i programverksamheten fördöma rasism, våld och brutalitet samt att hävda jämställdhet mellan könen. Utskottets ställningstagande inne­bär ett tillstyrkande av motionen 1796 på denna punkt och avslag på propositionen i motsvarande del.

dels att det avsnitt på s. 7 som börjar "De förslag" och slutar på s. 10 "det föregående" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att radiolagen ändras i enlighet med ett inom utskottet upprättat förslag till lag om ändring i radiolagen (1966: 755). Förslaget har upptagits i bilaga till yttrandet. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändring av radioansvarig­hetslagen.

Som inledningsvis framgått innehåller propositionen ett förslag till lag om försöksverksamhet med s. k. närradio. I partimotionen 1796 (s) har närmare utvecklats ett alternativ till hur en sådan försöksverksamhet lämpligen bör organiseras. Med motionens förslag erfordras inte någon särskild lagstiftning. Utskottet, som ansluter sig till motionen i denna del, har inte funnit anledning att närmare beröra de organisatoriska frå­gorna, vilka i stället får förutsättas komma att mer ingående behandlas av kulturutskottet. Med hänvisning till det anförda avstyrks propositio­nens lagförslag i denna del.

Till sist i detta sammanhang tar utskottet upp en lagteknisk fråga.

I förslaget till lag om avgift för innehav av televisionsmottagare har 6 § följande lydelse: "Den som bryter mot 2 § eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter, högst femhundra kronor."

Lagförslaget innehåller inte något nonngivningsbemyndigande. Kom­pletterande föreskrifter kan därför endast meddelas med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen. Sådana verkställighetsföreskrifter kan emellertid inte vara straffsanktionerade. Orden "eller mot föreskrift som har med­delats med stöd av denna lag" saknar därför reell innebörd. Med hän­syn härtill bör orden utgå. Utskottet föreslår sålunda att 6 § lagen om avgift för innehav av televisionsmottagare får följande lydelse:

"Den som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor."

I övrigt tillstyrks lagförslaget.

 

KrU 1977/78: 24

Bilaga

126

1    Förslag till                                                                     Bilaga

Lag om ändring i radiolagen (1966:, 755)

Härigenom föreskrivs att 3, 6, 7 och 11 §§ radiolagen (1966: 755) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Mottagare får innehas och an­vändas av var och en. Regeringen förordnar efter riks­dagens hörande om avgift för in­nehav av mottagare. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela närmare föreskrifter om sådan avgift och ordningsföreskrifter för använd­ning av mottagare. Regeringen äger meddela före­skrifter till skydd för telehem­lighet.

Föreslagen lydelse

3 §

2

Mottagare får innehas och an­vändas av var och en. Om avgift för innehav av mottagare finnas be­stämmelser i lagen (1978: 000) om avgift för innehav av televisions-mottagare.

Den som i mottagare har avlyss­nat telefonsamtal, telegram eller annat telemeddelande får ej obe-hörigen föra detta vidare.

Anordning, som automatiskt re­gistrerar innehållet i radio- eller trådsändning, får användas till­sammans med mottagaren endast om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medger det i särskilt fall. Sådant medgivande krävs dock ej om registreringen avser sändning som uppenbarligen är avsedd för allmänheten.

Bestämmelserna i denna para­graf om mottagare avse även åter­givningsanordning som är ansluten till mottagaren. Bestämmelserna i paragrafen gälla ej navigerings­mottagare.

Ensamrätten enligt 5 § skall ut­övas opartiskt och sakligt.

1 Lagen omtryckt 1972: 240.

2 Senaste lydelse 1975:128.

3 Senaste lydelse 1975: 218.

Ensamrätten enligt 5 § skall ut­övas opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt ytt­randefrihet och informationsfrihet skall råda i rundradion.

Med ensamrätten följer skyldig­het att i programverksamheten hävda de grundläggande demokra­tiska värdena.

 

KrU 1977/78: 24

Bilaga

127

 

Nuvarande lydelse

Ensamrätten skall i övrigt ut­övas efter riktlinjer som fastställas genom avtal mellan regeringen och det aktiebolag som avses i 5 § förs­ta stycket.

Föreslagen lydelse

Ensamrätten skall i övrigt ut­övas efter riktlinjer som faststäl­las genom avtal mellan regeringen och det aktiebolag som avses i 5 § första stycket. / sådant avtal får som villkor för ensamrätten in­tagas

1.    föreskrift om skyldighet att sända beriktigande och genmäle,

2.    föreskrift till skydd för en­skilds privatliv,

3.    föreskrift om förbud mot kommersiell reklam eller mot pro­gram som bekostas av annan än programföretag,

4.    föreskrift om skyldighet att på begäran av myndighet sända meddelande till allmänheten och

5.    föreskrift om skyldighet att sända redogörelse som avses i 7 § andra stvcket.

7 § För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning

finnes radionämnden. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om

nämndens verksamhet.

Om det föreskrives i avtalet mel­lan regeringen och det aktiebolag som avses i 5 § första stycket skall aktiebolaget sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari ak­tiebolaget förklarats ha brutit mot bestämmelser i denna lag eller i av­talet mellan regeringen och aktie­bolaget. Vad nu har sagts skall till-lämpas på motsvarande sätt i fråga om dotterbolag eller annan till vil­ken ensamrätten enligt 5 § överlå­tits.

11 § Till böter dömes den som

1.    underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som avses i 9 § första eller andra stycket, eller

2.    uppsådigen eller av oaktsamhet lämnar ofullständig eller oriktig uppgift i anmälan som avses i 9 § första eller andra stycket, om ej gär­ningen är belagd med straff i brottsbalken.

Till böter, högst femhundra kro-  Till böter, högst femhundra kro­
nor, dömes den som vid fullgöran- nor, dömes den som bryter mot
de av uppgiftsskyldighet som avses föreskrifterna i 3 § andra eller
i 9 § tredje stycket uppsåtligen el- tredje  stycket.   Detsamma  gäller

 

KrU 1977/78: 24

Bilaga

128

 

Nuvarande lydelse ler av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Föreslagen lydelse

den som vid fullgörande av upp­giftsskyldighet som avses i 9 § tredje stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

 

KrU 1977/78: 24

129

Bilaga 3

Översikt över motionemas behandling

 

 

Motion		Motionsyrkandena behandlas			på nedan
nr		angivna ställen	1 i
		utskottets	utskottets		reservation
		yttrande	hemställan		nr
		s.	s.
1976/77:
68		27	37
736		59	60
750		59	60
962 yrk.	6	54—55	57
)>	7a	80	81
?»	7b	47—48	56		9
987 yrk.	1	51—52	57
1130		39—40	56
1977/78:
877 yrk.	f	51—52	57
1129		48	56
1135		53	57
1415		63	67
1515		42—43	56
1521		39—40	56
1523		39—40	56
1526		48	56
1527		52	57
1528		39—40	56
1532		53	57
1777		51—52     .	57
1782		17	17
1783		80—81	81
1784 yrk.	1	25—26	36		2
5)	2	35   .	37		5
"	3	43    .	56		7
5>	4	64	67		12
1785 yrk.	1	21	36		1
)j	2	26, 43, 66, 80—81	36,	56, 67, 81
"	3	79—80	81
1786		26	36
1787		17	17
1788		27	37
1789		84	84
1790		48—49	57
1791		63	67
1792 yrk.	1	72—73	74-	-75	15

 

KrU 1977/78: 24

130

 

Motion	Motionsyrkandena behandlas		på nedan
nr	angivna ställen i
	utskottets	utskottets	reservation
	yttrande	hemställan	nr
	s.	s.
1792 yrk. 2	72	74	15  "
1793	27	37
1794	31	37	6
1795 yrk. 1	31	37
"    2	71, 80—81	74,81
1796 yrk.   1—4	21	36	1
"     5	26	36	2
"      6	26	36
"      7	30	36	2
"      8	35	37	3
"      9	26	36	2
"    10	30	37
"    11	43	56	8
"    12	80—81	81
"    13	47    48	56	9
"    14	52—53	57
"    15	. 51—52	57
"    16	55	57	10
"    17	79	82	16
"    18	56	57	11
.'    19	34—3f;	37	4
"    20	35	37	5
"    21	60	60
"    22	71—7:i	75	15
"    23	71—72	75	15
"    24	63—66	67	12, 13, 14
"    25	79	82	16
"    26	83—84	84	17
1797	48	56
1798	48	57
1799 yrk. 1 a)	63    66	67	12, 13, 14
"       b)	66	67
"       c)	71,73	75	15
"       d)	21, 39, 60, 71	36, 56, 60, 75	1,15
"    2	79	82	16
"    3	83	84
"    4	47—48	56	9
"    5	27	37
"    6	17	17
1800	81	81
1801 yrk. 1	59—60	60
"    2	39—40, 48—49, 53	56,57
1877 yrk. 1	73—74	75    ■	15
"    2	71,74	74

 

KrU 1977/78: 24                                                                131

Innehåll

sid.

Inledning.................................................... '......................       1

Propositionerna (s. 1)

Motionerna (s. 7)

Gällande rikdinjer för rundradioverksamheten (s. 14)

Radioutredningen (s. 14)

Ärendets behandling (s. 14)

1   Radio och TV i ett mediepolitiskt och kuUurpolitiskt samman­hang                    15

2   Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation  ....    17 Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolltiskt samman­hang (s. 18)

En ny organisation för radio och TV (s. 19)

Moderbolaget och programbolagen (s. 21)

Distriktsverksamheten m. m. (s. 27)

Gemensamma funktioner (s. 31)

Arkivfrågor (s. 32)

Text-TV (s. 32)

Försvarsberedskap (s. 32)

Finansiering och medelstilldelning (s. 32)

Kompensation för automatiska kostnadsökningar (s. 33)

Införande av den nya organisationen (s. 35)

3 Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens programverksam­
het   ...............................................................................     37

Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolltiskt samman­hang (s. 38)

Inledande synpunkter på programfrågorna (s. 38) Frilansmedverkan (s. 40) Sändningstider och programstruktur (s. 41) Programverksamhetens inriktning (s. 43)

Krav på programverksamheten från vissa publikgrupper (s. 49) Radio- och TV-verksamhetens samspel med det övriga kultur­livet (s. 53) Kontakter med publiken (s. 55)

4   Radionämnden   ...........................................................     57

Organisation och uppdrag (s. 57)

Beriktigande och genmäle (s. 58)

5   Ändringar i radiolagen m. m..........................................     61

Lag om ändring i radiolagen (s. 61)

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (s. 66) Lag om avgift för televisionsmottagare (s. 66)

6 Rikdinjer och lagförslag i fråga om närradio och när-TV ....    68
Närradio och när-TV (s. 68)

Lag om försöksverksamhet med närradio (s. 73) Lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio (s. 73) Lag om ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihe­tens område för brott mot tystnadsplikt (s. 74)

7   Sammanfattande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade radio- och televisionsverksamheten              75

8   Viss beredskapsutriistning m. m. för Sveriges Radio.......     82

 

KrU 1977/78: 24                                                    132

9 Sveriges Utbildningsradio aktietbolag .................... .. 82

10    Televisions- och radioanläggningar...................... .. 84

11    Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio............    85

Reservationer   .................... ;............................. .. 86

Bilagor

1    Lagförslagen   .................................................. 103

2    Konstitutionsutskottets yttrande 1977/78: 2y......... 113

3    Översikt över motionernas behandling  .................. 129

NORSTEDTS TIYCKERI   STOCKHOLM l»78 7800J3