Kooperativ hyresrätt

Betänkande 2001/02:BOU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 mars 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
PDF

Beslut

Kooperativ hyresrätt (BoU5)

Riksdagen beslutade om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-02-05
Justering: 2002-02-21
Trycklov: 2002-02-26
Trycklov: 2002-02-27
Reservationer: 5
Betänkande 2001/02:BOU5

Alla beredningar i utskottet

2002-02-05

Kooperativ hyresrätt (BoU5)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april 2002.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-03-06
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:BOU5, Kooperativ hyresrätt

Debatt om förslag 2001/02:BOU5

Webb-tv: Kooperativ hyresrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 78 Inga Berggren (M)
Fru talman! Nu ska vi diskutera kooperativ hyres- rätt. Att bo bra är viktigt för oss alla - unga som äld- re, studenter eller förvärvsarbetande, ensam eller sammanboende, barnfamilj eller människor utan barn. Varför börjar jag så här? Jo, för att vi alla lever under olika förhållanden och har skilda önskemål som bestämmer hur bostaden ska se ut och var den ska ligga: på landsbygden, i förorten eller i centrum. I olika åldrar har vi olika önskemål. I unga år vill vi inte binda oss utan uppskattar hyresalternativet, vilket man kanske också gör på äldre dagar. Hyreslä- genheten erbjuder en allt i ett-service - inga bekym- mer för trädgård eller underhåll. Bostadsrättslägenheten uppskattas av många ef- tersom man där kan påverka det egna boendet och boendemiljön mer. Intill dess att ägarlägenheter har blivit verklighet är bostadsrätten i praktiken den enda upplåtelseform som möjliggör bostadsägande - om än indirekt - i flerbostadshus. Tänk om regeringen ändå nu, samtidigt med för- slag om kooperativ hyresrätt, lämnat det av riksdagen beställda förslaget om ägarlägenheter! Då hade jag helt kunnat instämma i vad regeringen i propositionen skriver om kooperativ hyresrätt, nämligen: "Kooperativ hyresrätt kan fungera som ett bra kom- plement till de befintliga upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt och bidra till en ökad valfrihet mellan skilda boendeformer." Ägarlägenheter hade också, liksom för övrigt egnahem redan gör, ytterligare ökat valfriheten. Vi moderater hävdar bestämt att det är männi- skorna själva som ska kunna välja den bostad de önskar. Bostadspolitiken ska ge förutsättningar för detta och för utveckling av olika upplåtelseformer som kan tillgodose olika individers önskemål i olika skeden av livet. Därför stöder Moderaterna förslaget till kooperativ hyresrätt men är kritiska till ett par delar av förslaget. Det gäller dels avsaknaden av uppräkning av medlemsinsatser i samband med åter- betalning, dels kravet på kvalificerad majoritet vid ombildning till och från kooperativ hyresrätt och ombildning från kooperativ hyresrätt till bostadsrätt. Medlemsinsatser bör ses som ett lån eller en de- position som åtminstone ska inflationssäkras. Indivi- dens trygghet måste sättas före kooperativets väl- stånd, menar vi. Uppräkning av medlemsinsats ska därför kunna göras såväl vid återbetalning som vid antagande av ny medlem. Flera remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Boverket och Sveriges advokatsamfund, anser att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning bör vara tillåtna. Därför menar vi moderater att regeringen snarast bör arbeta fram ett förslag som tillgodoser detta. Därmed yrkar jag bifall till reservation 2 under punkt 2. Jag vill också säga några ord om majoritetskravet vid ombildning till och från kooperativ hyresrätt och ombildning från kooperativ hyresrätt till bostadsrätt. Detta utvecklas i reservationerna 4 och 5. Många gånger tidigare har vi moderater konsek- vent hävdat att det för ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ska vara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna är för ombildningen. Det anser vi också ska gälla vid ombildning till och från kooperativ hyresrätt. Kraven på kvalificerad majoritet måste snarast ersättas av krav på enkel majoritet. Mångfald och valfrihet är utgångspunkterna i Moderaternas program för bostadspolitiken med individen i fokus. De boende ska ges så goda förut- sättningar som möjligt att själva kunna bestämma hur de vill bo. Därför borde regeringen snarast också, menar vi, lägga förslag om ägarlägenheter för att därmed leva upp till vad som skrivs i propositionen om kooperativ hyresrätt, nämligen att det ska vara ökad valfrihet mellan skilda boendeformer.

Anf. 79 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Det är positivt att det nu stiftas en lag som möjliggör kooperativ hyresrätt. Bredden och valmöjligheterna inom boendet behöver öka, och kooperativ hyresrätt är ett intressant och välbehövligt alternativ till hyresrätt och bostadsrätt. Kristdemo- kraterna har länge önskat införa denna upplåtelseform och hoppas att det snart kommer att ligga ytterligare andra upplåtelseformer på riksdagens bord som t.ex. de efterlängtade ägarlägenheterna. En försökslag om kooperativ hyresrätt gällde mellan 1987 och 1998. Under den tiden startades ca 75 föreningar. Flertalet av dessa utgjordes av s.k. kategoriboende. Boverket har gjort en utvärdering av denna försöksverksamhet. I rapporten påpekas vissa problem som måste lösas i den framtida lagen om kooperativ hyresrätt, bl.a. frågan om värdesäkringen av medlemmarnas insats. Kristdemokraterna anser att detta och ytterligare problem inte givits en lösning i den proposition som föregick bostadsutskottets be- tänkande. Det är beklagligt att regeringen i sina för- slag inte gått tillräckligt långt för att göra kooperativ hyresrätt till en attraktiv och lätt tillgänglig boende- form. Fru talman! Alla medlemmar i en kooperativ hy- resrättsförening föreslås betala en medlemsinsats. Denna medlemsinsats innebär rätt att delta i förening- en. Föreningen har också rätt att ta en insats av sär- skilt slag, en s.k. upplåtelseinsats, när en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt. Regeringen föreslår i propositionen att en avgående medlem inte ska ha rätt att få tillbaka ett högre belopp än det han eller hon har betalat in som insatser till föreningen. För att stärka den nya boendeformen och öka intresset för den anser vi att denna princip bör ifrågasättas. Under försöksverksamheten med kooperativ hy- resrätt har det förekommit en uppräkning av insatser- na i samband med återbetalning. Ett tungt vägande skäl för att en uppräkning också fortsättningsvis bör tillåtas, t.ex. efter konsumentprisindex, är att detta innebär en värdesäkring av insatserna, vilka annars riskerar att ätas upp av inflationen. Ett flertal remiss- instanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Boverket och Sveriges advokatsamfund, anser att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning bör vara tillåtna. Kristdemokraterna anser att det ska vara möjligt att få tillbaka ett högre belopp från föreningen än vad som betalats in som medlemsinsats. Ett sådant regel- verk kan enkelt åstadkommas genom att den i lagför- slaget föreslagna meningen "En avgående medlem har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än det han eller hon har betalat in till föreningen som insatser" utgår. När det gäller rätten till återbetalning av denna in- sats anser vi att propositionens förslag inte är rimligt när det kan ta upp till 24 månader att få tillbaka sin insats efter det att en medlem gått ur den kooperativa föreningen och flyttat därifrån. I propositionen före- slås att föreningslagens regler om återbetalning av medlemsinsatser ska gälla, och då kan konsekvensen bli detta. Denna fördröjning försvårar för medlemmar som vill flytta och kan komma att verka avskräckande på dem som skulle vilja gå med i en kooperativ före- ning. Attraktiviteten i boendeformen hotas därmed. Konsumentverket har också konstaterat att återbetal- ning enligt föreningslagens regler kan leda till ett bristande konsumentskydd och har därför förordat en rätt för medlemmen att få tillbaka insatsen inom en kortare tid. För att den kooperativa hyresrätten som boende- form ska stärkas behöver en särbestämmelse om tidpunkten för återbetalning införas i lagen. Tiden för återbetalning av medlemsinsatsen bör begränsas till maximalt tolv månader efter det att medlemmen sagt upp sig. Fru talman! Utgångspunkten för vår bostadspoli- tik är att människor själva ska kunna välja den bostad de önskar och har råd med. Enligt regeringens förslag ska beslut om ombildning till kooperativ hyresrätt fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att två tredjedelar av de boende måste gå med på försla- get. Kristdemokraterna har konsekvent hävdat att det utökade majoritetskravet är omotiverat och att det skulle vara tillräckligt om minst hälften av hyresgäs- terna godkänner ombildningen. Detta krav på enkel majoritet bör därför införas i den föreslagna lagens 4 kap. 1 §. Den kooperativa hyresrätten är en boendeform som syftar till att stärka hyresgästinflytandet. Men då måste också vägen dit präglas av inflytande. Rege- ringen påstår dock att grundidén med kooperativ hyresrätt - ökat medinflytande - talar för att samma majoritetskrav som vid ombildning av bostadsrätt bör gälla. Resultatet blir i stället att övergången till den nya boendeformen försvåras. Krav på enkel majoritet harmonierar också bättre med propositionens förslag om regler för att ta tillba- ka en intresseanmälan. Då föreslås det räcka att hy- resgästerna i minst hälften av de uthyrda lägenheterna ska ha röstat för att föreningen inte ska förvärva den fasta egendomen. Det bör vara motsvarande krav vid förvärv av en fastighet som vid återtagande av en intresseanmälan. Vi kristdemokrater vill att hyreslagen ska ändras när det gäller bestämmelserna kring vräkning så att en sådan alltid föregås av ett samrådsförfarande. Männi- skor som har problem att behålla en reguljär bostad måste ges ett bättre skydd än vad som i dag är fallet. Eftersom lagstiftningen kring vräkning också ska gälla för den kooperativa hyresrätten har vi markerat detta i vår motion. Bostadsutskottet har valt att behandla vårt yrkan- de tillsammans med andra motioner som rör hyresla- gens bestämmelser senare under våren. Vi kommer därför att återkomma till vräkningsförfarandet vid ett senare tillfälle. Fru talman! Jag ställer mig bakom alla våra reser- vationer men yrkar bifall endast till reservation nr 3.

Anf. 80 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Folkpartiet vill gärna ha kooperativa hyresrätter som en av många boendeformer i vårt samhälle. Vi tror dock, bl.a. efter kontakter med re- presentanter för Hyresgästernas Riksförbund, att intresset för denna upplåtelseform i dag tyvärr inte är särskilt stort. Det tycks inte vara så för närvarande, men jag hoppas och tror att det ska bli en förändring. Vi ser inga hinder mot att hyresgästerna får möj- lighet att ombilda till kooperativa hyresrätter om de så önskar. Men då är det, precis som tidigare talare har sagt och precis som i andra sammanhang, helt omotiverat att kräva mer än enkel majoritet för att ombilda till kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Därför vill vi ändra de föreslagna reglerna, vilket vi framhåller i reservation 4 som jag står bakom men för tids vinnande inte yrkar bifall till. I reservation 5 för vi motsvarande diskussion när det gäller förändringen av upplåtelseform från koope- rativ hyresrätt till annan upplåtelseform eller försälj- ning av fastigheten. Även här är det för oss naturligt att det ska räcka med enkel majoritet, dvs. mer än hälften. Jag yrkar därför bifall till reservation 5 där detta framförs. För att spara tid ska jag inte gå in på fler frågor i det här betänkandet som andra redan har berört.

Anf. 81 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! I dag skriver vi här i Sveriges riksdag, med det beslut vi ska ta senare i eftermiddag, ett litet stycke historia. Vi inför en ny boendeform - eller rättare sagt permanentar och beslutar att kooperativ hyresrätt blir en ny upplåtelseform - utöver egnahem, bostadsrätt och hyresrätt. Alla de som bor i Stock- holms kooperativa förening, i Slånbäret i Växjö eller runtom i landet känner nog efter dagens beslut: Äntli- gen! Äntligen räknas vårt boende! Slut med dispenser och försöksverksamhet! Kooperativ hyresrätt har funnits som försöksverk- samhet i Stockholm ända sedan 1916. Man kan kon- statera att det finns erfarenhet om hur det är att bo i kooperativ hyresrätt. Fru talman! Alla medborgare har rätt till en bra bostad till en rimlig kostnad i en trygg och bra miljö, och de ska också ha inflytande i sitt boende. I dag behandlar vi i riksdagen i betänkande BoU5 ett ären- de som ligger helt i linje med det målet, en lag om kooperativ hyresrätt. Med kooperativ hyresrätt ökar valfriheten ytterligare. Vi socialdemokrater är mycket glada över att vi ska fatta detta beslut i dag. Den nya lagen innebär att en kooperativ hyres- rättsförening upplåter bostadslägenheter till sina medlemmar. En medlemsinsats tas ut av samtliga medlemmar. Man kan inte sälja sin hyreslägenhet som man gör med bostadsrätter. Därmed försvinner den spekulativa delen av ägandet. Det är en viktig del. Kooperativ hyresrätt är spekulationsfri. Den hy- resgäst som flyttar ska få tillbaka den betalade insat- sen. Uppräkningen av insatsen kan göras när en ny medlem träder in. Då kommer upplåtelseavgiften föreningen till godo och ger tillskott i ekonomin. Hyresgästerna i vanliga hyresrätter ges möjlighet att köpa huset vid utförsäljning av kommunala bo- stadsbolag eller fastigheter, den s.k. ägarmodellen. Det ska också vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt, den s.k. hyresmo- dellen. Kooperativ hyresrätt har förekommit som för- söksverksamhet sedan 1987. Stockholms Kooperativa Bostadsförening började sin verksamhet 1916. Det visar på uthålligheten i kooperativ förening. Genom kooperativ hyresrätt skapas en ny möjlig- het att genom bosparande och en låg insats påverka sitt boende. Det är viktigt för t.ex. ungdomar och barnfamiljer med små eller normala inkomster. Det som särskiljer den kooperativa hyresrätten är alltså att hyresgästen inte kan sälja sin lägenhet utan får tillbaka sin inbetalade insats. Den ägandeformen är således spekulationsfri. Valfriheten ökar för dem som har lägre inkomster. Inflytande i sitt boende är viktigt. Ingen ska behö- va känna: Jag har inte möjlighet till inflytande bero- ende på storleken på min plånbok. Alla vi som bor i villa eller i bostadsrätt har inflytande över vår vardag vad gäller boendet. Men även den som hyr som all- männyttan eller hos en privatvärd ska självklart ha rätt till inflytande. Företrädare för den borgerliga oppositionen påstår gärna att vi socialdemokrater är motståndare till att människor äger sin egen bostad. Det räcker med att bara studera siffrorna över hur invånarna i Sverige bor för att visa hur fel ni har. Vi har ingenting emot enskilt ägande. Men verklig valfrihet får vi först när det finns olika upplåtelsefor- mer - egnahem, bostadsrätt, allmännytta, privat hy- resrätt eller kooperativ hyresrätt. I framför allt Stockholm har bostaden alltmer kommit att bli en handelsvara. Den borgerliga majo- riteten med Moderaterna som pådrivare visar inget större intresse för det bostadspolitiska målet att alla ska ha rätt till en bra bostad och inflytande i boendet oavsett hur de bor. Men jag hälsar med tillfredsstäl- lelse att alla partier står bakom den nya lagen om kooperativ hyresrätt. Det vill jag se som ett positivt tecken. Till betänkandet finns fem reservationer. Jag tän- ker bara nämna det som handlar om majoritetskrav, enkel eller två tredjedels majoritet. En samlad bor- gerlighet anser att det ska räcka med enkel majoritet. Det skulle kunna vara befogat om inte vi människor vore så styrda av pengar och pengars värde. Vi ser främst här i Stockholm hur hyresrätter ombildas näs- tan på löpande band. Anledningen är inte främst att få ökat inflytande eller att själv kunna vara med och utforma sitt boende. Nej, den främsta anledningen är att kunna tjäna snabba pengar. Vi socialdemokrater är emot spekulation i boendet på ett sådant sätt. När det handlar om ombildning anser vi - och det visar även erfarenheten - att när det är många som är med på att göra en förändring är det lättare att genomföra den. Ingen ska behöva känna sig tvingad att vara med på förslaget bara för att det hänger på en enda röst. En bred majoritet ökar tryggheten för att före- ningen, eller för den delen också bostadsrätten, ska fungera. Om det är 100 lägenheter i ett bestånd och hyresgästerna önskar att ombilda till kooperativ hy- resrätt måste 66 familjer säga ja. Om 66 familjer är överens om att göra den förändringen och arbeta tillsammans mot samma mål blir nog samarbetet enklare och fler känner delaktighet. För de fyra parti- er som vill ha enkel majoritet handlar det om att 51 familjer ska säga ja. Det är endast då människor är fria och kan göra sina egna val. Jag hoppas och tror att vårt ställningstagande om kooperativ hyresrätt ska stimulera till en förnyad debatt om valfrihet i boendet och om bostaden som en rättighet inte en handelsvara. Fru talman! Bostaden är fjärde benet i välfärden. Hur vi bor och var vi bor styr våra liv. Alla ska ha rätt till en bra bostad i en trygg och säker miljö. Om man känner sig trygg och säker i den miljö man bor och känner sina grannar ökar tryggheten, och är vi trygga så mår vi bättre. Det är en lång kedja i den sociala delen. Den nya boendeformen kooperativ hyresrätt är ägnad att ge förutsättningar för bättre boendemiljö, boendedemokrati och självförvaltning. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 82 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Carina har sagt mycket vackert om bostäder och rätt till bostad. Jag håller med om myck- et av det. Men jag kan inte få in i mitt huvud att det just i detta fall ska vara nödvändigt med två tredjedels majoritet. I andra demokratiska sammanhang har vi enkel majoritet. Ska vi göra så vid det allmänna valet i höst att man måste ha två tredjedelar av rösterna för att rege- ra? Det är den enkla fråga jag vill ställa.

Anf. 83 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Frågeställningen är kanske inte så en- kel. Det handlar om demokrati. Det är klart att det allmänna valet är en del av demokratin. Men boendet och möjlighet till inflytande är en annan del av de- mokrati. Det vi vill säga med detta är att vi inte tycker att det viktigaste är att det finns en spekulation när man ska göra en ombildning. Det är det främsta motivet till den lagförändring som gjordes för några år sedan. Det handlar om att det ska vara många som är med och bestämmer för att få inflytande, göra en föränd- ring och sedan vara med och arbeta. Ska man bo i en kooperativ hyresrätt, som det här handlar om, gäller det speciella förutsättningar. Man ska gemensamt ta ansvar för fastigheten.

Anf. 84 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Jag tycker inte att det argumentet håller. Där jag bor i Lycksele kommun har Socialde- mokraterna tillsammans med Vänstern majoritet. Måste de ha två tredjedelars majoritet för att vara med att bestämma? Vi andra som bor där får vackert finna oss i det de bestämmer. Det finns ingen skillnad på demokrati när det gäller boendefrågor och när det gäller alla andra frågor som hanteras i ett samhälle.

Anf. 85 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Ibland tycker jag att det finns skill- nad. Man kan överföra detta med majoriteter och minoriteter till exempelvis frågan om främlingsfient- lighet. Sett till olika demokratiska aspekter finns det en anledning. För oss handlar det om att ju fler människor som är med i majoritetsbeslutet i boendet desto mer infly- tande får människor, eftersom fler är överens. Det underlättar när man ska uträtta saker och ting.

Anf. 86 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Yvonne Ångström sade ungefär det jag hade tänkt att fråga. Samtidigt har jag en undran över den sista repliken; ju mer vi har majoritet för ju säkrare blir vi. Jag blir lite oroad när jag hör detta. Vi har ändå en 51-procentig majoritet i denna lokal. Det får inte tendera att bli fråga om 66 % även här i riks- dagen. Det spelar ingen roll vilka frågor det rör sig om - bostäder eller andra frågor. Jag håller fullstän- digt med Yvonne Ångström att ni är ute och cyklar. Jag har en fråga angående uppräkningen av med- lemsinsatsen. Vi vill att den ska räknas upp i nivå med konsumentprisindex just för att den ska bli mer attraktiv. Detta har vi med oss från advokaten, Bo- verket och Kammarrätten i Göteborg. Även de före- ningar som har funnits under försökslagen har sagt att ett av skälen till att de tror på denna boendeform är att det går att få tillbaka åtminstone en värdesäkrad insats. Det är inte alls fråga om spekulation. Det kan skötas med hjälp av bostadsrätter och egnahem. Det är en fråga om en värdesäkring av insatsen. Kan man inte tänka sig att gå med på detta?

Anf. 87 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Nej, det kan man inte tänka sig. Syftet med att bo i en kooperativ hyresrättsföre- ning är inte att tjäna pengar. Det är grunden i detta. Det handlar om att skydda dem som bor kvar. Syftet med ett kooperativ är att göra saker och ting tillsam- mans. Då är det viktigare att stärka dem som ska bo kvar i den kooperativa hyresrätten än den enskilda medlemmen som ska lämna hyresrätten.

Anf. 88 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam svarade snabbt nej. Men man ska inte heller förlora. Det ska självklart vara en sådan stark likviditet för dem som bor kvar att det inte bär eller brister för att det är en som lämnar föreningen. Om den kooperativa hyres- rättsformen ska fungera ska man inte förlora.

Anf. 89 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det Annelie Enochson sade nu är grunden till varför vi tycker att det är viktigare att prioritera dem som finns kvar i den kooperativa hy- resrättsföreningen än den som lämnar. Det handlar om att det ska finnas likviditet. Det kan handla om att någon eller några i den kooperativa föreningen eller den kooperativa hyresrätten ändrar uppfattning och blir osams med övriga hyresgäster och av den anled- ningen säger att de sticker. För att säkra för dem som blir kvar kan det vara viktigt att inte kunna göra så. Jag vill avsluta med att säga några ord om majo- ritet och kvalificerad majoritet. Jag tror att vi alla kan se hur det är när vi är många som ska vara med och bestämma och försöka komma överens. Jag ser fram emot när de fyra borgerliga partierna är överens. Det är väl lite vad frågan om olika majoriteter handlar om.

Anf. 90 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet är mycket glada över att ytterligare en spekulationsfri boendeform lyfts fram genom att förslaget i betänkandet perma- nentas i lagstiftningen. Hyresgäster ska genom att bilda en kooperativ förening kunna ta över en eller flera fastigheter i ägandeform eller i förvaltnings- form. Boendeinflytandet ökar och förhoppningsvis den sociala gemenskapen. De framtida boendekost- naderna kan också minska för föreningsmedlemmar- na. Boendeformen har fungerat väl i de få föreningar som finns, bl.a. i Stockholm. Den kan nu spridas i hela landet. I t.ex. Danmark är denna boendeform den vanligaste formen av hyresboende - och en mycket uppskattad sådan. Det tyngsta skälet är tryggheten i att slippa bli utsatt för politiker som av ideologiska skäl vill sälja ut allmännyttan, i likhet med våra svenska borgerliga partiers ståndpunkt i den här frå- gan. När det gäller medlemsinsatser och insatsavgifter till föreningen för den kooperativa hyresrätten delar vi regeringens syn att uppräkningen av avgifterna inte är nödvändig. Däremot kommer vi att noga bevaka att avgifternas storlek inte blir så höga att de därmed kan utesluta grupper av boende med sämre ekonomiska förutsättningar. Även uppräkning av insatser för nya medlemmar bör bevakas så att inte spekulationsten- denser uppstår. Om den ordning som nu ska beslutas, dvs. full fri- het att bestämma såväl medlemsavgiften som insats- avgiften, kommer att leda till oönskade effekter, kommer Vänsterpartiet att kräva att detta ska lagreg- leras. Regelverket för ombildning till kooperativ hyres- rätt kommer att följa samma regler som för ombild- ning till bostadsrätt. Även här ska minst två tredjede- lar av hyresgästerna skriftligen ge sitt bifall till fas- tighetsköp. Det tycker Vänsterpartiet är bra av flera skäl. Helst skulle vi vilja att alla hyresgäster gav sitt godkännande. Att bli hyresgäst hos sina grannar är inget önsk- värt. Det har vi sett många exempel på vid bostads- rättsombildningar. Det är också viktigt av ekonomis- ka skäl att det finns en stabil grund för den ekono- miska plan som föreningen ska upprätta. De borgerli- ga partiernas krav på enkel majoritet ska därför avvi- sas. Om kooperativ hyresrätt blir någon större succé eller ej får väl framtiden utvisa. Det är viktigt att det ges ekonomiska förutsättningar för att genomföra ombildningar till kooperativ hyresrätt, så att även människor med sämre ekonomiska förutsättningar har möjlighet att bli innehavare av en kooperativ hyres- rätt. Det är bra att Bostadskreditnämnden ska kunna ge kreditgarantier för 95 % av ett tänkt marknadsvärde, och det är också bra att regeringen snabbt ska utreda förutsättningarna för ombildning till kooperativ hy- resrätt i samarbete med några intresserade kommuner. Det kan ge indikationer på om villkoren och förut- sättningarna för ombildningen är de rätta. Det finns en fråga som tyvärr inte har lösts och som vi vänsterpartister har krävt ska lösas. Den borde ha behandlats samtidigt i betänkandet om allmännyt- tan och i detta betänkande. Det gäller frågan om tu- rordningsreglerna för försäljning av allmännyttiga bostäder. Vi menar att försäljningar av kommunala bostäder i första hand ska ske till annat allmännyttigt bolag eller till kooperativ hyresrätt. I andra hand ska försäljning ske till privat hyresrätt enligt det nya re- gelsystemet för försäljning av allmännytta, dvs. med en strikt prövning i länsstyrelsen. I tredje hand blir det aktuellt med ombildning till bostadsrätt. Det här kommer vi att kräva när frågan kommer upp på riks- dagens bord. Vi menar att det icke-spekulativa boen- det ska gynnas på bekostnad av boende som styrs av marknadens villkor. Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 91 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Fru talman! Det har sagts många vackra ord om kooperativ hyresrätt. Jag instämmer i allt som har sagts. Jag är också väldigt glad att det äntligen har kommit till stånd en permanent lagstiftning. Jag anser att en av våra stora tidningar slog huvudet på spiken när man skrev att det var "grönt ljus för bo- kooperativ". Det är precis så jag ser det, dvs. det är något grönt i förslaget. Jag är glad att vi i Miljöpartiet de gröna har fått vara med och ta fram förslaget. Förslaget har förts fram av flera partier tidigare, men ingenting har gjorts förrän vi har kommit i sam- arbete med regeringen. Jag är jätteglad för det. Propo- sitionen som ligger till grund för betänkandet bygger på ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Väns- terpartiet och Miljöpartiet. Jag står till fullo bakom betänkandet. Det går att utveckla några demokratifrågor även när det gäller kooperativ hyresrätt. Det är en sak jag måste påpeka i lagförslaget, nämligen 2 kap. 16 §: "Det är en uppgift för styrelsen att fastställa hyran till föreningen." Det är en liten lapsus, tycker jag. Det är sämre än för bostadsrättsföreningar. Där kan stäm- man ha synpunkter på hyressättningen. Det här skulle kunna förbättras något. Annars ställer jag mig till fullo bakom betänkan- det.

Anf. 92 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Miljöpartiet säger att det är tack vare dem som det här är ett grönt alternativ. Men det väx- lar inte om till grönt så fort med det här alternativet, utan det stannar snarare på gult. Man har ju inte gått hela vägen att tillåta en enkel majoritet med 51 %. Varför är ni inte med på detta? Om ni hade varit det hade ni lyckats gå hela vägen till grönt, och inte just nu stått lite osäkra på gult.

Anf. 93 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Fru talman! Jag kan absolut inte hålla med om den beskrivningen. Precis som bostadsrättsföreningar, som vi har diskuterat, blir sådana här föreningar star- kare om det är en större majoritet. Det är inte fråga om vanliga politiska beslut i vanlig demokratisk ord- ning utan har mycket med föreningslivets stadgar att göra. Man upplöser och bildar inte föreningar hur- somhelst. Ofta kräver en stadgeändring just att man har en kvalificerad majoritet. Det är ungefär mot den bakgrunden som det här ska ses. Som vi har hört förut, är det naturligtvis ett väldigt kraftigt argument för att det ska vara precis på det här sättet. Vi har förut haft en debatt i kammaren när det gällt bostadsrätter där det har sagts att det inte är roligt att vara hyresgäst hos sina grannar. Det gick bra på den tiden när jag som ung student råkade ha ett sådant hyreskontrakt och när min familj bodde på det sättet. Men jag har nu förstärkts i min uppfattning när jag har sett hur människor har blivit pådyvlade en omvandling som de inte vill ha. Om vi vill den här boendeformen väl ska vi låta den få verka och bildas precis på det här sättet. Jag håller också med om att kooperativ hyresrätt ska ha förtur vid ombildning.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-03-06
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 3, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. En ny upplåtelseform

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo325 yrkande 13.
    • Reservation 1 (c)
  2. Uppräkning av insatser vid återbetalning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo21 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo24 yrkande 2 samt 2001/02:Bo25 yrkande 2.
    • Reservation 2 (m, kd, -)
    Ledamöternas röster
  3. Tiden för återbetalning av insatser regeringsförslaget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna del.
  4. Tiden för återbetalning av insatser snabbare återbetalning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo25 yrkande 3.
    • Reservation 3 (kd)
    Ledamöternas röster
  5. Majoritetskravet vid ombildning till kooperativ hyresrätt och bostadsrätt
    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kooperativ hyresrätt och lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt i dessa delar enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i dessa delar och avslår motionerna 2001/02:Bo22 yrkandena 1 och 2 i dessa delar, 2001/02:Bo23, 2001/02: Bo24 yrkande 1, 2001/02:Bo25 yrkande 1, 2001/02:Bo245 yrkande 1, 2001/02:Bo247 yrkande 1, 2001/02:Bo318 yrkande 6, 2001/02:Bo320 yrkande 17, 2001/02:Bo324 yrkande 4 samt 2001/02:Bo325 yrkandena 15 och 16.
    • Reservation 4 (m, c, fp, kd, -)
  6. Majoritetskravet vid ombildning från kooperativ hyresrätt m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna del och avslår motion 2001/02:Bo22 yrkandena 1 och 2 i dessa delar.
    • Reservation 5 (m, c, fp, kd, -)
    Ledamöternas röster
  7. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om kooperativ hyresrätt, 2. lag om ändring i jordabalken, 3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder, 4. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., 5. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792), 6. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304), 7. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, 8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), 9. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt, enligt bilaga 2, i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna del.