Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Herr talman! Detta betänkande behandlar Justitieombudsmännens ämbetsberättelse från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2011. JO-ämbetets främsta uppgift är att bevaka den enskildes intressen av en lagenlig och korrekt behandling från våra offentliga organs sida. Det blir på så sätt ett värn för rättssäkerheten i samhället. Ärenden till Justitieombudsmännen är på så sätt en viktig uppföljning av hur våra myndigheter lagenligt sköter sina uppgifter. En annan viktig del för Justitieombudsmännen är de inspektioner som görs ute hos myndigheter och de initiativärenden som ombudsmännen vidtar vid dessa inspektioner. Dessa inspektioner görs på eget initiativ av Justitieombudsmännen och har som främsta uppgift att i förebyggande syfte påtala missförhållanden och på så sätt förhindra att människor blir felaktigt behandlade av våra myndigheter. Tyvärr minskar utrymmet för denna viktiga arbetsuppgift för varje år på grund av en alltför stor mängd klagomålsärenden. Herr talman! Av de statistiska uppgifterna för denna ämbetsberättelse framgår att det under verksamhetsåret nyregistrerades 6 954 ärenden, vilket innebär en minskning med 490 ärenden jämfört med förra verksamhetsåret. Det här är ett trendbrott som vi välkomnar men som också ska ses i ljuset av att man redovisade en nyregistrering av ärenden för verksamhetsåret 2008-2009 till 6 918, som faktiskt är en lägre siffra än årets. Då var det den högsta som redovisats under JO:s tvåhundraåriga historia. Detta toppades dessutom av förra årets redovisning med ytterligare en ökning med 581 ärenden, vilket för verksamhetsåret 2009-2010 sammanlagt blev 7 444 ärenden. Det är från denna extremt höga nivå som årets minskning har skett. Detta fick till följd att inspektionerna minskade också för perioden 2010-2011 enligt den ämbetsberättelsen. Det var från en redan oacceptabelt låg nivå. Justitieombudsmännen har i flera årsredovisningar påtalat den höga andelen klagomålsärenden och vad det medför för svårigheter för JO-ämbetet, som är ett extraordinärt tillsynsorgan. Ett enigt utskott har tagit mycket allvarligt på denna information, och man har befarat att det har funnits risk att allmänhetens förtroende för JO-ämbetet skadats. Herr talman! Vad har då skett för att förbättra Justitieombudsmännens arbetssituation? Den 4 december 2009 inkom till konstitutionsutskottet en skrivelse från dåvarande chefs-JO Mats Melin med önskemål om att se över möjligheterna för Justitieombudsmännen att delegera rätten att fatta beslut till annan befattningshavare vad gällde avvisnings- och avskrivningsärenden. Så har också skett. Sedan möjligheten till delegation av vissa beslut infördes från och med den 1 mars 2011 har 220 klagomålsärenden avgjorts av byråchef, vilket också redovisas i denna ämbetsberättelse. Det stora problemet med att allt fler klagomålsärenden inkommer till JO har sin grund i frånvaron av ordinarie tillsynsorgan för framför allt Kriminalvården. Detta har Justitieombudsmännen framfört under flera års tid, vilket medförde att redan 2009 påtalade dåvarande riksdagsledamot Sinikka Bohlin och jag själv i en motion vikten av att Kriminalvården fick ett eget tillsynsorgan för att på så sätt minska den växande andelen av JO:s resurser som gick åt till att behandla klagomål från intagna i häkten och kriminalvårdsanstalter. Flera liknande motioner har skrivits av andra ledamöter från olika partier, och även i detta betänkande behandlas motioner med samma innebörd. JO anförde i förra årets ämbetsberättelse att det var närmast häpnadsväckande att det fortfarande saknades reguljära tillsynsorgan på flera områden. Konstitutionsutskottet instämde i detta och underströk vikten av JO:s ställning som extraordinärt tillsynsorgan. Det är därför glädjande att konstatera att regeringen nu har beslutat att ge tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén som motsvarar utskottets önskemål. Herr talman! Även inom migrations- och socialförsäkringsområdet finns brister i ordinarie tillsynsorgan. En stor del av JO:s resurser ägnas åt sådant som borde kunna hanteras på annat sätt. Ett enigt konstitutionsutskott liksom socialförsäkringsutskottet anser att det bör utredas hur och i vilken organisatorisk form en ordinarie tillsyn över ärendehandläggningen inom Migrationsverkets och socialförsäkringsområdets verksamheter bör utformas. Med dessa åtgärder för att säkerställa Justitieombudsmännens ställning som extraordinärt tillsynsorgan ser vi ledamöter i konstitutionsutskottet fram emot kommande ämbetsberättelse med minskade klagomålsärenden och en betydande ökning av inspektioner och initiativärenden för att förebygga missförhållanden som kan drabba enskilda i kontakter med våra myndigheter. På så sätt kan rättssäkerheten öka i samhället. Dessa inspektioner skulle med fördel kunna företas inom Transportstyrelsen och inom våra domstolar där handläggningstiderna är alldeles för långa, vilket det också redogörs för i årets ämbetsberättelse. Vi ska aldrig glömma bort att bakom varje klagomålsärende finns en människa som upplever sig ha blivit felaktigt behandlad i kontakten med våra myndigheter. Därför är denna ämbetsberättelse och de uppföljningar som görs oerhört viktiga att lyfta fram, även om vi i övrigt är helt överens i detta betänkande. Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Även om detta, som tidigare talare sagt, är ett enigt betänkande finns det anledning att understryka några viktiga punkter. JO:s ämbetsberättelse för verksamhetsåret 2010-2011 är på många sätt en uppmuntrande läsning. Det framgår till exempel tydligt vilken enormt central roll JO spelar som extraordinärt tillsynsorgan och med vilket allvar och engagemang som JO förvaltar detta viktiga uppdrag. Antalet nyregistrerade ärenden har sjunkit med ungefär 6 ½ procent sedan föregående verksamhetsår. Även antalet nya inspektions- och initiativärenden var mindre än året innan, och även när det gäller klagomålsärendena ser vi en minskning med knappt 7 procent sedan föregående år. Huvuddelen av JO:s tid upptas ju av den här typen av klagomålsärenden. Inspektioner och granskningar på JO:s eget initiativ har minskat och fortsätter, som också föregående talare påpekade, att ligga på en nivå som är lägre än vad JO själv anser vara lämpligt. Detta är högst beklagligt. Bland JO:s ansvarsområden finns det vissa myndigheter som sticker ut när det gäller antalet ärenden. Transportstyrelsen är ett och de allmänna förvaltningsdomstolarna ett annat område där det förekommer problem med alltför långa handläggningstider. Inom ett annat ansvarsområde, det som handlar om frågor som rör socialförsäkring, kriminalvård och försvaret, minskade antalet klagomålsärenden med över 12 procent. Den minskningen kan, säger JO, nästan helt hänföras till ett minskat antal socialförsäkringsärenden. JO:s uppfattning, som jag delar, är att detta betyder att Försäkringskassan börjar få ordning på sina handläggningsproblem, vilket är utomordentligt positivt. Fortfarande utgör dock socialförsäkrings- och kriminalvårdsområdena de absolut största delarna av JO:s arbete. Det konstateras också att socialtjänsten är den dominerande gruppen av inkommande klagomål inom socialförsäkringen. Omkring 60 procent av ärendena handlar om det. Ytterligare ett ansvarsområde är det som handlägger polis-, åklagar- och tullväsen. Även där tycks långa handläggningstider vara en gemensam nämnare, beklagligtvis, för de inkomna ärendena. Herr talman! JO:s roll som extraordinärt tillsynsorgan är central. JO har under flera års tid påpekat att ämbetet alltmer har kommit att fungera som ordinarie tillsynsorgan för verksamheter som saknar sådant, vilket äventyrar JO:s extraordinära ställning på grund av den kraftigt ökade arbetsbelastningen. Det här problemet har, som vi har hört tidigare, uppmärksammats flera gånger, inte minst förra året under behandlingen av JO:s förra ämbetsberättelse som gäller verksamhetsåret 2010-2011. Utskottet konstaterar nu med tillfredsställelse att regeringen har tagit till sig de synpunkter som framförts och bereder frågan om inrättande av ett ordinarie tillsynsorgan inom kriminalvårdens område. Det är utomordentligt viktigt att JO:s roll som extraordinärt tillsynsorgan värnas och inte äventyras genom att JO tvingas arbeta med frågor som borde handläggas på andra ställen. Utskottets eniga uppfattning är att det finns behov av en liknande ordning när det gäller till exempel uppgifter inom migrations- och socialförsäkringsområdena och föreslår därför att riksdagen genom ett tillkännagivande begär att regeringen låter utreda frågan om bristen på reguljär tillsyn inom dessa områden. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Det är roligt att få se en motion bli verklighet. Då tänker jag inte göra mig till tolk för alla som i KU har skrivit följdmotioner på JO:s ämbetsberättelse, utan jag är glad att min enskilda motion från 2009, som föreslog ett inrättande av en fristående inspektion för granskning av Kriminalvården, i och med detta betänkande kan anses bifallen, om inte till formen så åtminstone till sin innebörd. Jag har varit ledamot av Kriminalvårdens styrelse och insynsråd och vet att tillsynen av Kriminalvården länge har varit föremål för diskussion. Redan 2003 påpekade Statskontoret att tillsynen av Kriminalvården borde förstärkas. Under ett antal år har JO uttryckt önskemål om att avlastas från vissa klagomål från Kriminalvården, då tillströmningen av ärenden vuxit mycket kraftigt och, som vi hört tidigare här i dag, tyvärr lett till att mindre tid har kunnat ägnas åt svårare ärenden och egen inspektion på häkten och anstalter. Även ledningen för Kriminalvården har uttalat att det inte är tillräckligt och tillfredsställande att de själva har ansvar för tillsynen av verksamheten och granskningen av incidenter. Inte minst höjde generaldirektören rösten i denna fråga 2008, då ett ökat antal häktade tog livet av sig och myndigheten själv fick kontrollera omständigheterna kring detta. År 2009 presenterades en offentlig utredning om Kriminalvårdens ledning och styrning. Ett delförslag i denna utredning handlade om att ett externt tillsynsorgan borde inrättas för att förstärka tillsynen. Det finns alltså en stor uppslutning om att det bör inrättas en tillsynsmyndighet för Kriminalvården. Att årets motioner i ärendet avslås är för att regeringen nu satt ned foten och skrivit tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén och gett dem i uppdrag att undersöka behovet av fristående organ för tillsyn av polisen och Kriminalvården. Om kommittén finner behov av sådan tillsyn ska utredningen presentera förslag till organisation och verksamhet. Redovisningen för Kriminalvårdens del ska ske senast i mitten av december 2013. De har ganska lång tid på sig, och förslaget kan därmed förväntas vara så genomtänkt att det efter avlämnandet går att genomföra snart därpå. Varför behövs då ett fristående tillsynsorgan för Kriminalvården? Ja, ur den enskildes perspektiv är svaret enkelt. Det handlar om att skydda den enskilda individen genom att se till att statens verksamhet fungerar väl. Dagligen fattas tusentals beslut i Kriminalvården som påverkar de intagnas situation på djupet. Det är viktigt att det finns en välfungerande tillsyn och inspektion av hur statens befogenheter, som med nödvändighet är långtgående inom Kriminalvården, och att vi vet hur den används i praktiken. Det finns också ett allmänt demokrati- och medborgarperspektiv. Som samhällsmedborgare har vi alla rätt att kunna få en uppfattning om hur myndighetsutövningen fungerar och kunna kräva åtgärder om det finns brister i effektivitet och rättssäkerhet. Utifrån ett KU-perspektiv handlar det om att JO behöver avlastas från de mindre svåra ärendena för att få utrymme att koncentrera sig på den extraordinära granskningen och på inspektioner. Varje år får JO in över tusen klagomål som rör kriminalvården. Många av dessa handlar om vardagsfrågor såsom telefon- och besökstillstånd, tider för inlåsning och upplåsning i bostadsrummet, kvaliteten på maten och innehav av till exempel böcker och privata kläder. På grund av dessa ärenden riskerar a1lvarliga ärenden att inte få den uppmärksamhet de förtjänar. Vardagsärenden kan dessutom ta längre tid att få svar på än vad som är nödvändigt, vilket drabbar de intagna. Kriminalvården och polisen är myndigheter med stora maktmedel till sitt förfogande, och de är av naturliga skäl slutna världar. Därför kan tillsynen av dessa myndigheter anses extra viktig. Det finns också andra verksamheter som tar beslut som kan vara av stor betydelse för enskilda, till exempel skolan, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. På skolans område finns sedan 2008 en fristående sko1inspektion, inrättad på initiativ av Folkpartiet. En övergripande tillsyn av arbetslöshetsförsäkringen görs av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Alliansen inrättade nyligen Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, som i första hand granskar tre myndigheter: Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Ett flertal granskningsmyndigheter har alltså relativt nyligen skapats. Vi ser dock med ledning av JO:s verksamhetsberättelse att Inspektionen för socialförsäkringen behöver kompletteras eftersom JO får ta emot och behandla alla ärenden inom socialförsäkringsområdet från enskilda då detta ligger utanför ISF:s ansvarsområde. Under förra verksamhetsåret fick JO ta emot nästan 600 ärenden på socialförsäkringens område. Detta är en hög arbetsbelastning - även om vi kan se att klagomålen gått ned under året med nära en tredjedel, vilket är en glädjande följd av att Försäkringskassan lyckats minska problemen i sin handläggning. För att ytterligare avlasta JO och låta det bli just ett extraordinärt tillsynsorgan föreslår KU i dagens betänkande att riksdagen ger regeringen till känna att det behöver utredas hur en ordinarie tillsyn av ärendehandläggningen inom socialförsäkringen kan utformas. Samma sak gäller för migrationsområdet. Det är positivt att ett enat KU kan stå bakom detta betänkande. Förstärkningar i tillsynen av vissa myndigheter har flera fördelar. Rättssäkerheten för den enskilda människan förbättras, möjligheterna för andra medborgare att få vetskap och insyn i eventuella brister i systemen ökas och regeringen och vi folkvalda får fram ny information som hjälper oss att styra dessa myndigheter. Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Efter en hel del diskussioner och överväganden har vi i konstitutionsutskottet kommit fram till ett enhälligt betänkande vid behandlingen av Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden juli 2010-juni 2011. Oundvikligen blir det en del upprepningar i det jag framför. En viktig del i betänkandet är konstaterandet att regeringen under vårt arbete i utskottet med betänkandet beslutat att ge tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén om att utreda skapandet av ett särskilt tillsynsorgan för Kriminalvården. Det är ett område som hittills gett justitieombudsmännen en mycket stor arbetsbelastning. Avsaknaden av ett särskilt tillsynorgan på detta område kommer nu förhoppningsvis att åtgärdas. Det finns som jag ser det förutsättningar för en effektiv organisation i tillsynsorganet som kan göra fler inspektioner på anstalterna än vad justitieombudsmännen hunnit med. Även inom migrations- och socialförsäkringsområdena vill utskottet att regeringen utreder frågan om en reguljär tillsyn på det sätt som också socialförsäkringsutskottet har framfört. Detta förslag ska framföras i form av ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.