Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Herr talman! I propositionen föreslås att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen justeras när det gäller bedömningen av att alla verksamma delägare ska anses som en enda delägare och företaget därmed ska anses vara ett fåmansföretag. Bara man läser den inledningen förstår man att detta är ett ganska tekniskt ärende.

Egentligen handlar den politiska konflikten här om synen på det svenska företagsklimatet, på regelbördan och på möjligheten till finansiering för företag.

Min kritik grundar sig i tre olika svagheter i förslaget. För det första skulle jag vilja hävda att regeringen har föreslagit en förändring av lagen som kan medföra konsekvenser för många fler företag än vad som är regeringens avsikt. För det andra kan förslaget påverka företags möjligheter till finansiering. Slutligen är det anmärkningsvärt att konsekvensbeskrivningen återigen är undermålig.

I den här debatten tänkte jag fokusera på den bristfälliga konsekvensbeskrivningen, men låt mig först sätta detta i ett sammanhang.

Vi har i dag en farlig jobbklyfta mellan utrikes och inrikes födda. Många utrikes födda, framför allt de som inte har någon utbildning, har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det tar i snitt mellan åtta och nio år innan ens hälften har fått ett jobb.

Det här påverkar naturligtvis de barn som aldrig får se sina föräldrar gå till ett arbete. Förskolan igenom får de inte se föräldrarna gå till jobbet. Grundskolan igenom och till och med när de tar sin gymnasieexamen har de aldrig sett mamma eller pappa gå till jobbet. Det är en tragedi för de barnen och de föräldrarna men naturligtvis också för samhället i stort.

Moderaterna har som mål att till en början halvera denna farliga jobbklyfta - och vi vet att fyra av fem jobb skapas av småföretagen. Då kan vi inte ha en politik som försvårar för företagare och hindrar företag från att starta och växa. Vi måste i stället förbättra företagsklimatet - och varje enskilt beslut, såsom det vi debatterar i dag, är en del i det som sammantaget bildar företagsklimatet.

Under alliansregeringens tid minskade vi de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor. Närmare 600 förenklingsförslag genomfördes under den här tiden, allt för att göra reglerna enklare för företagen och för företagarna.

Under denna tid sänktes även skatter, och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regeringens politik, å andra sidan, motverkar företagande och jobb. Svenskt Näringsliv har under flera år gjort en undersökning av företagsklimatet. Enligt deras senaste rapport har företagsklimatet på nationell nivå aldrig varit sämre än i dag. Det är alltså företagen själva som ger uttryck för den åsikten. Den nuvarande regeringen bär naturligtvis ett stort ansvar för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Låt mig säga några ord om just konsekvensbeskrivningar och Regelrådet. Det är ju det svenska systemets vakthund för att säkerställa att den administrativa bördan och regelbördan inte blir för betungande för företagen. Regelrådet inrättades 2008 under den förra regeringen, och det var ett led i regeringens arbete med att förenkla för företagen. Erfarenhet från andra länder hade visat att en oberoende granskning av tillkommande regler minskar onödigt regelkrångel.

Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar rörande författningsförslag som detta, som har stor påverkan på företagen.

I februari i år kom Regelrådet med sin årliga rapport. Där hade man tittat igenom alla konsekvensutredningar. Det visade sig att endast 36 procent av konsekvensutredningarna var godkända.

En konsekvensutredning ska innehålla åtta olika områden. Den konsekvensutredning som vi har på bordet i dag är bristfällig på fyra av dessa områden. Redovisningen av behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Redovisningen av förslagens administrativa kostnader är bristfällig. Redovisningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag är bristfällig, och redovisningen av regleringens påverkan på företag i andra avseenden är bristfällig.

Den sammantagna bedömningen är: "Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning." Det är alltså regeringens eget beslutsorgan som gör denna sammantagna bedömning, och det handlar om en förordning som regeringen har att följa. Det är alltså inget val. Vi förväntar oss att människor i Sverige ska förhålla sig till lagar och förordningar, men regeringen lägger här fram ett förslag som inte följer en förordning.

Vi i Moderaterna och övriga allianspartier har därför reagerat genom en följdmotion. Vi tror att förändringen kan få konsekvenser för företagen, och därför anser vi att konsekvenserna måste utredas och att regeringen ska återkomma till riksdagen med en korrekt konsekvensbeskrivning senast den 1 juli 2019.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Alliansens reservation 2.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan börja med att instämma i det som Jörgen Warborn har framfört här. Jag tycker att det var ett bra inlägg.

Den här propositionen handlar om fåmansföretag. Fundera över vad det begreppet betyder. För mig betyder det ett företag som ägs eller styrs av få personer. Nästa fråga blir då: Vad betyder "få" i det här sammanhanget? Hur många kan det vara? Ja, sannolikt är det fler än en i alla fall - kanske två, fyra, eller kan det vara tio personer? Nja, tio låter allt lite mer än få. Tre till fyra känns spontant lite mer relevant.

Detta leder oss fram till att fåmansföretag skulle kunna vara företag med upp till kanske fyra delägare. Det känns ganska rimligt, eller hur? Det är också den gräns som den ursprungliga lagstiftningen kring fåmansföretag anger för att man ska omfattas av de speciella reglerna för beskattning av vinstuttag från dessa bolag. Den säger att om max fyra personer tillsammans äger mer än hälften av bolagets aktier kan de omfattas av reglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. Det är dessa regler vi pratar om just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Om man håller sig till denna definition hänger lagstiftningen ihop ganska bra, på ett rimligt sätt. Då följer man den grundläggande definitionen av vilka företagare som ska omfattas av lagstiftningen. Den ordningen gillar vi sverigedemokrater. Ett ja ska vara ett ja. Ett nej ska vara ett nej. Orden måste betyda något - annars hamnar vi snett, vilket är exakt vad regeringen har gjort i denna proposition.

Regeringen vill stifta en lag som innebär att ett företag med flera tusen delägare ska kunna omfattas av en lagstiftning som ursprungligen var avsedd för riktigt små företag med max fyra delägare som har en styrande ägarandel ihop. Regeringen vill att "få" ska kunna betyda 3 000 eller ännu fler. Det finns ingen gräns. Det är inte konstigt att företagare måste satsa alltmer av sin operativa tid och sina pengar på att anlita advokater och andra för att tolka lagtexter och försöka förstå hur regler kan tänkas beröra deras verksamheter liksom hur företagarnas egna skatter ska räknas ut. Det här blir bara för mycket.

3:12-reglerna innebär begränsningar i hur mixen av lön och vinstuttag kan beskattas i inkomstslagen tjänst respektive kapital. Orsaken till att detta skapar så enorma problem är att den svenska jantelagen gör sig påmind hos den socialistiska regeringen så fort någon lyckas med sitt företagande. De föreslagna ändringarna i 3:12-reglernas förutsättningar utgår från en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, som i en tvist mellan ett stort revisionsbolag och Skatteverket dömde till företagets fördel genom att inte acceptera att de anställdas aktieinnehav i det bolag där de är anställda skulle medföra att de omfattas av 3:12-reglerna. Domstolen menar att man i stället kan beskatta deras aktieutdelning från bolaget på vanligt sätt som inkomst av kapital, precis som om det handlade om aktier i vilket bolag som helst. Detta sticker uppenbart i ögonen på regeringens företagarfientliga ministrar.

Den teknik man använder för att få in även dessa företagsjättar i begreppet "fåmansföretag" är att definiera alla delägande anställda i bolaget eller dess dotterbolag som en person. Just det, ni hörde rätt: 3 000 personer definieras i det aktuella fallet som en delägare. Simsalabim, så är ett stort bolag ett litet pluttigt fåmansföretag i Sverige. Samma metod används redan för att klumpa ihop familjemedlemmar och närstående till en person - man kallar detta för buntningsregeln. Även detta är en grotesk avart i lagstiftningen som skapar inkonsekvenser och svårtolkade regler. Allt detta motverkar ett bra företagsklimat.

Herr talman! 3:12-reglerna har genom den här typen av helt verklighetsfrånvänd lagstiftning förvanskats till en broms för företagande. Det är inte acceptabelt, och lagstiftningen måste göras om. Vi kan inte i Sveriges riksdag stifta lagar som motverkar företagande. Det är inte hållbart för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Hela detta regelkomplex måste göras om, och vi anser att den enda rimliga vägen för att avveckla problemet med trixande mellan inkomstslagen tjänst och kapital är att gå mot en harmonisering av skattenivåerna för dessa inkomstslag.

Vi får inte skapa den här typen av lagar om vi vill ha någon form av rättssäkerhet, trovärdighet och konsekvens i den svenska lagstiftningen. Vi måste bygga regelverk för att underlätta för företag och företagare att bedriva sin verksamhet i Sverige. Det handlar om att säkra jobbtillväxten och därmed själva basen för svensk ekonomi. Vi har därför valt att yrka avslag på regeringens proposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Herr talman! För den osannolika händelse att vår reservation inte vinner gehör i kammaren kommer vi att rösta på Alliansens reservation 2. Jag vill yrka bifall till reservation 1.

Herr talman! Det lagförslag som vi nu diskuterar har sin grund i en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, meddelad den 6 februari 2017. Enligt regeringen ska lagförslaget förhindra möjligheten att kringgå 3:12-reglerna enligt den konstruktion som var aktuell i denna dom.

Detta upplevs lätt som inte helt genomträngligt. Så är det, ärligt talat, även för en ersättare i skatteutskottet. Och så är det säkert även för massor av företagare i vårt fina avlånga land.

Sveriges näringsliv, och företagen som utgör detsamma, är grunden för välståndet i vårt land. Hur beskattningen ska ske och hur den ska fördelas mellan till exempel högre beskattad löneinkomst och lägre beskattad kapitalvinst eller utdelning på andelar avgörs av de mystiska 3:12-reglerna.

Efter denna dom, rörande ett företag med tusentals anställda, kan delägarna där i vissa fall inte klassas som fåmansföretag och därmed kunna få lägre skatt. Regeringens proposition utvidgar nu vilka som ska klassas som fåmansföretag. Dessa regler berör väldigt många små och medelstora företag - det är företag som skapar fyra av fem jobb i Sverige.

Alliansen i skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen konstaterat att man i fråga om regeringens propositioner inte kan anses ha genomfört den konsekvensanalys som krävs för att genomföra förslag. Det som föreslås i propositionen här i dag har inte heller det analyserats tillräckligt. Regelrådet skriver att konsekvensutredningen är bristfällig.

Regeringens proposition saknar också en analys av vilka vidare effekter lagförslaget kan komma att få. Det är allvarligt att en sådan analys inte har gjorts av regeringen, i synnerhet beträffande 3:12-reglerna, som är komplexa och påverkar många företag.

Långsiktiga och förutsägbara regler är i hög grad avgörande för företagens konkurrenskraft. Det gäller särskilt inom skattelagstiftningen. Inte minst i en tid då nya branscher och nya former av företagande växer fram måste företagarna veta hur deras verksamhet definieras. Den ändring som nu föreslås riskerar att medföra att enskilda företag kan få svårigheter att själva veta hur deras verksamhet ska definieras.

För ett större och breddat företagande i Sverige är behovet av riskkapital stort. Det svenska statliga riskkapitalet utgör en mindre del. Enligt myndigheten Tillväxtanalys uppgick venture capital-investeringarna i Sverige till 2,3 miljarder kronor 2015, varav de fem statligt kontrollerade förvaltarna stod för cirka en halv miljard. Det är en minskning sedan föregående år. Sverige behöver mer riskkapital, inte mindre.

Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen skapar enligt remissinstanserna oklarheter kring förutsättningarna för riskkapitalisters skattesituation, vilket kan komma att påverka investeringsviljan i Sverige. Det finns således en risk - detta berörs inte i propositionen - att lagförslaget resulterar i att tillgången till riskkapital minskar, vilket i förlängningen kan resultera i att färre företag startas. Det är en allvarlig konsekvens. Detta bör alltså noggrant utredas och analyseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Herr talman! Förändringar i 3:12-regelverket behöver göras med varsamhet, tydlighet och stort fokus på förutsägbarhet. Det regeringen nu föreslår är stora förändringar i ett regelverk som påverkar många av våra små och medelstora företag - det är de företag som skapar fyra av fem jobb i Sverige. Regeringen gör den här förändringen baserat på ett enda rättsfall och den särskilda situationen för just det företaget. En sådan förändring gör regeringen med en bristfällig konsekvensanalys. Det är anmärkningsvärt. Det krävs att en konsekvensanalys görs snarast och presenteras för riksdagen.

Herr talman! Under punkt 2 yrkar jag bifall till reservation 2 av de fyra allianspartierna.

(Applåder)

Herr talman! Det är viktigt för Sverige att vi har människor som vågar starta, driva och utveckla företag. När man sätter sig ned och funderar på att starta ett företag tror jag att en av de viktigaste sakerna handlar om att man kan hitta kapital som kan understödja den tanke och idé man har med företaget. Men det handlar också om att förstå vad som förväntas av en som företagare. Om man vet det är det enklare att fatta beslut om huruvida man vill ta den risk som det innebär att starta ett företag.

I debatten kan man ibland få känslan av att det är som att tälja guld att starta ett företag. Jag tror att det snarare är tvärtom. Man kanske täljer trä, om möjligt för att försöka hitta ett guldkorn någonstans. Det är mycket jobb. Det kan komma många tårar. Det behövs mycket grubbleri för att man ska kunna få det att fungera. Jag menar att allt vi kan göra för att underlätta för en småföretagare borde vara välkommet.

Då kommer vi in på förslaget om fåmansföretagsdefinitionen. Det är allt annat än att underlätta. Förslaget ska förhindra möjligheten att kringgå 3:12-reglerna. Förslaget medför dock ett helt oöverblickbart tillämpningsområde i och med att varje bolag måste be samtliga sina aktieägare uppåt i bolagsstrukturen att gå igenom alla sina innehav. Genom den föreslagna ändringen riskerar enskilda företag att få svårt att själva veta hur deras verksamhet ska definieras.

Vi hade en debatt för en vecka sedan här i kammaren. Jag uppfattade det som att vi alla var överens om att skattelagstiftningen bör vara enklare och tydligare. Nu gör vi tvärtom i detta förslag.

Förslaget har inte analyserats tillräckligt. Regelrådet skriver att konsekvensutredningen är bristfällig. Regelverket är komplext och svårgenomträngligt och borde analyseras mer grundligt. Det är svårt för en företagare att ta till sig reglerna och tillämpa dem på ett korrekt sätt. Komplexa skatteregler innebär en ökad administrativ börda för företagen. Det hindrar själva kärnverksamheten och i förlängningen jobb och tillväxt. Det skapar oklarheter kring förutsättningar för riskkapitalisters skattesituation.

Enkelhet och tydlighet måste alltid genomsyra ny skattelagstiftning, så långt det är möjligt. Långsiktiga och förutsägbara regler är avgörande för företagens konkurrenskraft. Detta gäller särskilt inom skattelagstiftningen. Inte minst i en tid då nya branscher och nya former av företagande växer fram måste företagare veta hur deras verksamhet definieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Det mesta står att läsa i de texter från Regelrådet som vi har att ta till oss i dag. Tycker någon i salen, om man läser dem rätt upp och ned och ser de konsekvenser som finns, att det verkar vara ett genomtänkt, bra och tydligt förslag som kommer att få de effekter som vi vill ha? Hade ni varit en skolklass hade jag bett er att räcka upp handen. Ja, några tycker det. Jag tror att vi får effekten att det blir färre företag, mindre riskkapital, färre jobb och färre skattekronor som kommer in till staten. Det är precis tvärtemot vad man nu förväntar sig från regeringen.

Jag tror att det minsta man kan göra är att yrka bifall till vår alliansreservation. Därför ställer jag mig bakom Alliansens reservation nr 2.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Den proposition som behandlas i betänkandet rör en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Denna justering görs i syfte att förhindra skatteundandragande. Detta vill Sverigedemokraterna avslå, till skillnad från de borgerliga partierna, som i stället efterlyser en mer omfattande konsekvensutredning.

Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen, IL, infördes i samband med 1990 års skattereform. Syftet med bestämmelsen är att ett företag som drivs gemensamt av flera delägare, som alla arbetar i företaget, ska behandlas som ett fåmansföretag. Bestämmelsen innebär att aktiva delägare ska anses som en enda person. Bestämmelsen justerades den 1 januari 2002 så att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen även är tillämplig på företaget i de fall delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag som helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägs av företaget.

Justeringen föranleddes av två domar från Högsta förvaltningsdomstolen och syftade till att förhindra att reglerna kringgås genom att verksamheten förläggs till ett dotterföretag. I de båda målen bedrevs verksamheten inte i moderföretaget utan i helägda dotterföretag.

I propositionen föreslås att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i IL justeras vad gäller bedömningen av om alla verksamma delägare ska anses som en enda delägare och företaget därmed ska anses vara ett fåmansföretag. Efter justeringen ska då hänsyn även tas till delägares eller någon närståendes verksamhet, dels i det företag som äger företaget som prövningen avser, dels i ett annat företag som ägs av det förstnämnda företaget. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Sverigedemokraterna vill avslå denna åtgärd mot skattefusk och hävdar dessutom felaktigt, både i sin kommittémotion och i sin reservation, att Lagrådet haft synpunkter på propositionens konsekvensanalys. I Lagrådets yttrande från den 24 augusti - jag har läst det och har det framför mig - står det att Lagrådet inte har något att erinra mot propositionen. Jag tror att SD har förväxlat Lagrådet med Näringslivets regelråd.

De fyra borgerliga partierna är givetvis, precis som regeringen, emot skattefusk och skatteundandragande. I sak bifaller de motionen, men de vill, i likhet med Regelrådet, ta upp frågan om konsekvensanalysen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Det som främst SD kallar krångliga och obegripliga regler är en förändring för att vårda skattesystemet och förhindra skatteflykt. Antingen är man för detta, som vi regeringspartier, eller så är man emot detta, som ni sverigedemokrater. Svårare än så är det inte.

Den borgerliga reservationen kan sammanfattas i ett ord: ängslan. Det är ängslan över att släppa igenom något som senare kan komma att kritiseras av någon från näringslivet. Men ni behöver inte vara ängsliga.

Förslaget berör delägare i fåmansföretag, varför det inte bedöms ha några betydande effekter för företagen. Förslaget utgår från en dom från Högsta förvaltningsdomstolen och avser ägarstrukturen i ett av de största revisionsföretagen i Sverige. Regeringen bedömer det därför inte som troligt att motsvarande ägarstrukturer i någon större utsträckning skulle ha hunnit etableras och därmed skulle beröras av förslaget.

Herr talman! Vad är då alternativet? Att inte göra något? Att strunta i de två domarna? En regering måste handla och i skattefrågor ligga steget före dem som vill smita med skatten eller borra upp kryphål. Jag tror inte att Anders Borg tänkte annorlunda om detta än Magdalena Andersson, så sluta ängslas!

(Applåder)

Herr talman! Jamal El-Haj och jag ska om en timme och fem minuter fatta beslut i det här ärendet. Det ska även alla andra ledamöter som sitter här göra. Resten av kammaren kommer också att fyllas. Vi ska votera. När man gör det vill man veta vad beslutet får för konsekvenser. Det är det här vår kritik skjuter in sig på. Konsekvensbeskrivningarna är nämligen bristfälliga.

Jag vill ge Jamal El-Haj från Socialdemokraterna möjlighet att reda ut lite av de problem som Regelrådet lyfter fram. Jamal El-Haj sa i sitt anförande att det är fråga om Näringslivets regelråd. Jag vill rätta Jamal El-Haj. Det är regeringens regelråd. Det är ett beslutsorgan under Tillväxtverket, som är en myndighet.

Regelrådet har kritik mot konsekvensbeskrivningarna. I sista ändan kan vi inte - åtminstone inte jag - veta vad det här får för konsekvenser för företagen. Förslaget berör inte bara något enskilt företag, även om domen berör ett enskilt företag. Regelrådet, som bland annat bedömer vilka företag som är berörda, skriver: "Regelrådet kan konstatera att förslaget rör alla fåmansföretag och delägare i fåmansföretag enligt definitionen i förslaget och att dessa ryms inom i princip alla branscher." Det är alltså en ganska bred påverkan, men vi vet egentligen inte riktigt hurdan denna påverkan blir.

Kan vi inför dagens beslut få ett förtydligande om hur detta kommer att påverka företagens administrativa kostnader?

Herr talman! Jag har Lagrådets yttrande framför mig. Där står det: "Lagrådet lämnar förslaget utan erinran." Det är det första.

Det andra är att majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller inte har några invändningar mot det, däribland Skatteverket, Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet, Sveriges advokatsamfund och så vidare. Jag skulle kunna läsa upp mer, och Jörgen Warborn kan själv läsa på ytterligare. Detta är vad vi pratar om i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Jörgen Warborn överdriver det här för att kunna övertala mig. I konsekvensfrågan har regeringen sagt följande, både i sitt tidigare pm inför propositionen och i själva propositionen - jag tog också upp det i mitt anförande: Förslaget berör delägare i fåmansföretag, varför det inte bedöms ha några betydande effekter för företagen. Förslaget utgår från en dom från Högsta förvaltningsdomstolen och avser ägarstrukturen i ett av de största revisionsföretagen i Sverige. Regeringen bedömer det därför inte som troligt att motsvarande ägarstrukturer i någon större utsträckning skulle ha hunnit etableras och därmed skulle beröras av förslaget. Vad avser påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag skulle uteblivna förändringar av reglerna riskera att leda till snedvridande effekter.

Detta är vad vi säger i dag. Jag tycker att Jörgen Warborn överdriver. Han menar att det här kommer att skapa oro och missgynna företagandet. Jag instämmer inte i det.

Herr talman! Jag och Jamal El-Haj är överens om att Lagrådet inte har någon erinran. Det är inte det jag pratar om. Jag pratar om Regelrådet. Regelrådet har att hantera konsekvensbeskrivningar. En konsekvensbeskrivning handlar om åtta olika punkter. På fyra av dessa åtta punkter underkändes konsekvensanalysen av Regelrådet, som är regeringens eget beslutsorgan.

Det finns något som är märkligt i den här propositionen. Jag har läst hela den beskrivning som Jamal El-Haj läste upp. Men jag kan inte förstå av de texterna vilken analys regeringen har gjort efter det att konsekvensutredningen kom fram. Det är det min fråga gäller. Jag vet vilket beslut vi kommer att fatta här i dag, men jag vet inte vilka konsekvenser det får.

Jamal El-Haj frågade vad alternativet är. Alternativet är det som Alliansen har lagt fram. Vår reservation är alternativet. Vi går vidare med förslaget trots att det inte finns en bra konsekvensutredning, men vi vill ha en uppföljning av förslaget så att det inte får negativa effekter för breda grupper av företagare. Regelrådet säger att alla branscher, alla fåmansföretag, påverkas. Därför borde ni ta till er alternativet och rösta ja till Alliansens reservation.

Det finns flera sådana ärenden. Konsekvensbeskrivningarna har varit dåliga i många fall, framför allt de som kommer från Finansdepartementet. Nu finns detta ärende. Det kommer att bli som det blir. Nu är frågan hur Jamal El-Haj kommer att jobba för att konsekvensutredningarna ska bli bättre i framtiden, så att vi inte hamnar i denna situation igen med nästa proposition och nästa proposition. Vilka insatser kommer du att göra för att påverka regeringen att förbättra konsekvensutredningarna?

Fru talman! Sanningen är den att vad vi än gör, vilka ärenden det än rör sig om, vill ni ha en konsekvensanalys. Det är sanningen. Det handlar inte bara om detta ärende. Någon av dina kamrater har precis sagt från talarstolen att regeringen förhalar och inte vill agera. När regeringen agerar passar inte det heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Vad är det som måste analyseras mer? Det handlar om att två revisionsföretag har försökt att vrida till skattelagstiftningen för att minska sin skatt. Vi talar alltså inte om någon bred företeelse som många tillämpar eller har prövat. Nu täpps denna möjlighet till. Det är slut med historien. Vad är det mer som ska analyseras?

Fru talman! Vi har tidigare under mandatperioden och flera gånger i kammaren diskuterat skattereglerna för fåmansbolag och 3:12-reglerna. Det fanns tidigare en utredning som hade förslag med stora effekter. Regeringen remitterade ett förslag som var väsentligt annorlunda med mindre effekter. Men det lades inte fram. Det som diskuteras i dag är något annat, nämligen att täppa igen ett kryphål efter ett domstolsutslag i februari i år. Nu ska det inte gå att skatteplanera bort skatt på ett sätt som ett stort revisionsbolag tyckte att man skulle kunna göra.

Det har varit mycket diskussioner om skatteflykt och skatteundandragande. Bland annat pågår ett intensivt arbete. Det är något vi lägger ned mycket tid på i skatteutskottet. Det har också varit en medial diskussion, där inte minst SVT har lyft fram frågan i flera avsnitt i Uppdrag granskning. Det har varit några avsnitt, och det kommer förmodligen fler avsnitt framöver. Det är bra att frågan har uppmärksammats, och det är också bra att det finns ett samarbete mellan våra partier, inom OECD och inom EU.

Det är bra att regeringen kan agera snabbt. När det kommer ett sådant rättsfall till Högsta förvaltningsdomstolen sätter det ny praxis som snabbt kan få konsekvenser.

Nu måste vi självklart följa upp när det händer saker i omvärlden. Om det händer något framöver måste vi vara beredda att ändra lagstiftningen så att det inte ska bli fråga om otillbörlig konkurrens, så att vissa företag kan använda sig av kreativa upplägg och konkurrera på ett sådant sätt.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! För några veckor sedan var jag på ett seminarium som Miljöpartiet arrangerade tillsammans med NNR. Rubriken på seminariet var "Rätt underlag för rätt beslut - Åtgärder för bättre konsekvensutredningar".

Det var ett mycket bra seminarium där Miljöpartiets person som fanns på plats sa följande: Som politiker vill man ha ordentligt på fötterna innan man fattar beslut. Man vill veta vad ens beslut får för resultat.

Här menar Regelrådet, beslutsorganet som lyder under regeringen, att vi inte riktigt kan veta hur förslaget kommer att påverka konkurrensförhållandena. Det finns kritik på fyra områden. Det här är viktigt för svenska företags möjlighet att exportera. Regelrådet menar att detta berör alla företag.

Hur är Rasmus Lings syn på hur förslaget kommer att påverka konkurrensförhållandena?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Fru talman! Det är roligt att Jörgen Warborn besöker Miljöpartiets seminarier och arrangemang.

När det gäller den här frågan är det märkligt att man inte visar en större ambition och lust från allianspartierna att åtgärda problemen som uppstår på området.

När det kommer domstolsbeslut om att det går att göra nya upplägg eller undanhålla skatt på ett sätt som inte har skett tidigare är det väsentligt att snabbt få en ny lagstiftning på plats. Det är något som vi från de rödgröna partierna tycker är väsentligt om det skulle hända framöver. Man måste se till att det inte med hjälp av nya kreativa upplägg går att göra.

När det uppdagades vilka upplägg den förre ordföranden för Svenskt Näringsliv hade gjort och hans försvar var att han inte ansåg att han fick något för den skatt han betalade var det få företrädare, jag vet inte om det var någon alls i kammaren, som försvarade honom. Men det är synd att vi inte på ett tydligare sätt kan poängtera vikten av att vi fortsätter att arbeta mot nya upplägg.

Jörgen Warborn ställde samma fråga till mig som han ställde till Jamal El-Haj alldeles nyss. Frågan har gått igenom Lagrådet, som inte har haft någon erinran. Frågan har gått på remiss till en rad andra aktörer. Den har beretts på ett bra sätt. Vi åtgärdar ett problem, och därför är det bra att vi kan klubba frågan om ungefär 50 minuter.

Fru talman! Jag tror att Rasmus Ling har missuppfattat Alliansens ståndpunkt. Du säger att vi inte vill åtgärda problemet. Vi har inte röstat ned regeringens förslag vad gäller själva propositionen, men vi har en reservation som säger att regeringen ska återkomma med en fullt duglig konsekvensbeskrivning vid halvårsskiftet 2019. Då kan vi se om lagstiftningen får så stora konsekvenser och i så fall göra ett omtag.

Rasmus Ling drog upp Lagrådet igen. Det är alldeles riktigt att Lagrådet inte har någon erinran. Lagrådet tittar på den faktiska juridiska kontexten. Men Regelrådet tittar på vilka konsekvenser det blir för företag. Det är två olika organ. Regelrådet arbetar efter en mall, en förordning. Det är alltså inte ett val att följa Regelrådet eller inte. Det ska alltid finnas en fullgod konsekvensbeskrivning.

Det är anmärkningsvärt att 36 procent av konsekvensbeskrivningarna det senaste året var godkända. På vilket annat område i samhället skulle vi acceptera att endast omkring 30 procent är godkända? Så kan det inte vara.

Nu är vi där vi är. Jag skulle vilja ställa samma frågor till Rasmus Ling som jag också gjorde till Jamal El-Haj. Hur kommer Rasmus Ling att arbeta i framtiden för att inte hamna i denna situation igen utan ordentligt gjorda konsekvensbeskrivningar? Du har kontakter direkt med regeringspartierna och ditt parti, Miljöpartiet. Hur kommer du att göra det möjligt att få en bättre lagstiftning på bordet i kammaren innan vi fattar beslut så att vi vet hur besluten påverkar företagen och därmed dem som skapar jobb?

Fru talman! Vi ska givetvis ha fullgoda underlag när vi fattar beslut i kammaren. Det anser jag att vi har i detta fall. Det finns i handlingen en utvecklad konsekvensbeskrivning av vilket problem det är vi ska åtgärda och vad det får för konsekvenser.

Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen

Det handlar inte bara om att man efter ett år ska följa upp den lagstiftning vi har klubbat. Det kan ibland vara befogat att göra det, men framför allt måste vi hålla koll på vilka problem som uppkommer efter hand och vilken ny lagstiftning som behövs för att vi ska tackla de problem och utmaningar som kommer. Det gör vi hela tiden på alla områden, och det måste vi självfallet fortsätta med.

Alldeles oavsett om det finns ett tillkännagivande eller inte följer regeringen utvecklingen av villkoren för företagen och vad gäller det viktiga problemområde som skatteundandragande och skatteflykt är. Vi kommer att fortsätta att lägga stort fokus på detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)