It- och postfrågor

Herr talman! Vi ska debattera trafikutskottets betänkande nr 6 om it- och postfrågor. Jag vill inleda med att yrka bifall till Alliansens reservationer 1 och 3.

Herr talman! Alliansregeringen lämnade efter sig ett Sverige där framstegen inom den digitala utvecklingen var många. Fler och fler tar del av internet och annan informationsteknologi som gör vår vardag enklare och mer innehållsrik. Kraven på att myndigheter ska möta medborgare i cyberrymden med nya enkla lösningar på våra problem ökar ständigt och innebär högt ställda förväntningar.

För att denna positiva utveckling ska fortsätta krävs att vi har en regering som förstår utmaningarna, tar dem på allvar och har förslag på hur de ska mötas. Tyvärr har regeringen inte visat på några sådana ambitioner ännu, och när ministern har besökt oss i utskottet har inget nytt kommit fram.

Under vår tid initierades ett arbete för att frigöra det så kallade 700-megahertzbandet som i dag används för marksänd tv men som i framtiden kan användas för mobil kommunikation. Detta får inga stora negativa effekter för tv-utbudet, men ger påtagliga fördelar för den mobila kommunikationen. Det gör att denna åtgärd är mycket angelägen, och den tillbakalutade attityd vi har upplevt från regeringen i denna fråga är såklart oroande.

För sju år sedan öronmärkte alliansregeringen det så kallade 800-megahertzbandet - det utrymme i etern som fram till dess hade använts till analoga tv-sändningar - för att i stället bygga ut mobiltelefonin. Genom att göra det var vi först ut i hela världen, och sedan dess har EU följt i våra spår.

Tack vare detta byggs nu den allra modernaste och snabbaste mobiltelefonin, 4G, snabbt ut på landsbygden. 800-megahertzbandet har bra egenskaper som gör att vi med det kan täcka stora geografiska ytor med bra mobiltelefoni och snabbt mobilt bredband samtidigt som inomhustäckningen, både på landsbygden och i städerna, blir bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Därför beslutade alliansregeringen att från och med den 1 april 2017 frigöra 700-megahertzbandet för mobilt bredband och mobiltelefoni. Det frekvensbandet har nämligen samma goda egenskaper som 800-megahertzbandet, vilket gör att vi kan använda det för att täcka stora och glest bebyggda delar av landet med riktigt bra mobilt bredband och bra mobiltelefoni.

Vad som också är oroande är att det har kommit signaler från Telia om att man planerar att stänga ned vissa xDSL-stationer i delar av landet. Vi vet att Post- och telestyrelsen har varit i kontakt med Telia i frågan, men vad regeringen gör för att säkerställa allas tillgång till bra bredbandstjänster är fortfarande höljt i dunkel.

Alliansregeringen har redan satsat 2,2 miljarder på bredbandsutbyggnad och aviserade ytterligare 3,25 miljarder kronor under sin tid som skulle komma fram till 2020 för att säkerställa att hela landet ska ha möjlighet att ta del av de fördelar som en bra bredbandsuppkoppling innebär.

I det här sammanhanget blir det besvärande att frågan om bredbandskoordinatorer fortfarande bereds i Regeringskansliet. Den riskerar att hamna i samma malpåse som all annan regeringspolitik under detta riksdagsår, som har varit tomt på innehållsfyllda propositioner. Bredbandskoordinatorerna kan inte vänta på att den så kallade samarbetsregeringen ska samarbeta klart med sig själv. Därför vill vi se ett ökat tempo i denna och många andra frågor.

Samhällsmaster är ytterligare en angelägen åtgärd som vi har initierat och som nu verkar ha avstannat. De ger möjlighet för mobiloperatörer att nå mobilanvändare även på de platser där det inte är företagsekonomiskt lönsamt alla gånger att sätta upp en egen mast. Det är en viktig åtgärd för att förbättra mobiltäckningen över hela landet. Även här efterfrågar vi ett högre tempo från regeringen.

Herr talman! Vi ser framför oss ett Sverige där hela landet får ta del av den tillväxtpotential som möjliggörs av den digitala utvecklingen. Vi ska vara världsbäst på digital integration och möjliggöra för alla åldersgrupper och personer med olika inkomstnivå såväl som bostadsort att ta del av internet och informationsteknologi och allt vad de har att erbjuda. Då måste ambitionen bli högre. Då måste vi ha en regering som tar frågorna på allvar, och vi måste våga gå före. Regeringens brist på politik skapar oro hos fler än oss för vart vi är på väg.

Om vi ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen krävs det att regeringen ökar takten. I samma ögonblick som vi sackar efter skapas ett försprång för andra, och vi riskerar att det blir ointagligt för oss. Vi måste använda vårt försprång och göra det bästa av vår goda utgångspunkt, inte luta oss tillbaka och vara nöjda.

(Applåder)

I detta anförande instämde Edward Riedl och Jessica Rosencrantz (båda M) samt Robert Halef (KD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Herr talman! Vi står bakom våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi endast bifall till reservation 4 angående postservice.

En väl utbyggd digital infrastruktur är helt avgörande för att tillgodose hushållens och företagens växande efterfrågan på elektronisk kommunikation. Tillgång till bredband är en av de mest avgörande förutsättningarna för att Sverige ska kunna fortsätta utvecklas som en ledande it-nation. Vi vill påminna om att bredbandsstrategin nu är drygt fem år gammal och att mycket har hänt sedan den tillkom.

Målen som sattes var att 90 procent av alla hushåll och företag borde ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020 och att 40 procent borde ha tillgång till bredband med denna hastighet år 2015. Vi menar att utvecklingen har sprungit förbi de ursprungliga målen och att det är en alldeles för låg ambitionsnivå att utelämna vart tionde hushåll från möjligheten till snabbt bredband. Vi vill i stället höja ambitionsnivån så att fler ska få tillgång till effektivt bredband. Därför behövs en ny framtidsanpassad bredbandsstrategi.

Det finns en överhängande risk för att de 10 procent som enligt nuvarande målsättning inte kommer i fråga för bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020 till helt övervägande del kommer att återfinnas på landsbygden då utbyggnadskostnaderna där är mycket högre än i tätorterna. En sådan utveckling skulle allvarligt missgynna landsbygdens utvecklingsmöjligheter och vidga klyftan mellan stad och landsbygd ytterligare.

Herr talman! Nu lämnar jag den digitaliserade världen och går in på postfrågor. På landsbygden behövs fler postombud än i dag. Enligt de uppgifter som Post- och telestyrelsen har redovisat i sin rapport Service och konkurrens 2014 har antalet postombud inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Men den långsiktiga trenden visar tydligt att antalet ombud minskar sakta men säkert. I Post- och telestyrelsens uppgifter står det inte något om fördelningen av postombud i landet. Ett ökat antal ombud i tätorterna kan innebära att en minskning har skett i de mer glesbefolkade delarna av landet.

Vi vill understryka att lantbrevbäringen inte är ett fullgott alternativ till postombud i detta sammanhang, eftersom det förutsätter att mottagaren är på plats när brevbäraren dyker upp för att ta emot eller lämna paketförsändelser. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen, i enlighet med landsbygdsprogrammet, uppdrar åt Post- och telestyrelsen att undersöka vilka förutsättningar som finns för att öka antalet postombud på landsbygden. Vi vill framhålla att det i de flesta fall inte råder någon brist på lokala näringsidkare som är beredda att ta på sig rollen som postombud. Det gynnar naturligtvis de lokala handlarna, eftersom många passar på att handla när de hämtar sina paket hos ombuden.

Med hänsyn till den växande e-handeln och de stora paketvolymer som den genererar borde det ligga i allas intresse att antalet ombud ökar, i synnerhet på landsbygden, vars invånare är särskilt flitiga postorderkunder och e-handlare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Herr talman! Tillgång till bredband är avgörande för att människor ska kunna driva företag, jobba, bo och studera på distans i hela vårt land. Det förbättrar också servicenivån i precis hela landet. Av det skälet satsade alliansregeringen från 2007 och framåt drygt 2 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad i hela landet. Därför satsade vi, i EU-programmet för tiden fram till och med 2020, ytterligare 3,25 miljarder för att bygga ut snabbt bredband på landsbygden.

Redan i dag har 99 procent av befolkningen tillgång till 4G i mobiltelefonnätet i sina hem. Det ger Sverige en tätposition i Europa. Alliansens mål var i den tidigare strategin att minst 90 procent av alla hushåll och företag därutöver skulle ska ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 megabit senast år 2020.

För att det ska bli verklighet vill vi ha hjälp av det som vi kallar för bredbandskoordinatorer och ha tydliga nationella riktlinjer för informationshantering hos myndigheterna i syfte att effektivisera det arbetet och utbyggnaden av bredband. Av det skälet anslår vi 80 miljoner kronor till gemensamma e-förvaltningsprojekt för att effektivisera just myndigheternas arbete. Det var ett anslag som vi gav utrymme för i det budgetalternativ som vi presenterade i höstas.

Tillgång till bra mobiltelefoni blir allt viktigare. Sverige behöver ett mobilnät med bättre geografisk täckning och som har tillräcklig kapacitet när allt fler vill använda mobil teknik till långt mycket mer än att enbart tala. Av det skälet genomförde alliansregeringen en lång rad åtgärder för att förbättra mobiltäckningen, till exempel reformerad lagstiftning, förbättrad information och en mycket starkare konsumentlagstiftning. Den utvecklingen vill vi förstärka ytterligare de kommande åren, vilket kommer att leda till ännu bättre möjligheter för bra mobiltelefoni och snabbt mobilt bredband, inte minst på svensk landsbygd.

Konkret handlar det bland annat om att frigöra utrymmet på det så kallade 700-megahertzbandet. På den frekvensen går vi alltså från det gamla tv-tittandet till framtidens tele- och datakommunikation.

Vi konstaterar att Sverige, mycket tack vare den förra regeringens insatser på området, har en fortsatt mycket stark position vad gäller it-användning och bredband. I en allt ökande utsträckning drar människor och företag i Sverige nytta av digitaliseringens möjligheter för bland annat kommunikation, handel och kontakter med myndigheter.

Det finns skäl att påminna om att alliansregeringen i november 2011

presenterade en ny strategi för it-politiken, It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, som kom att ligga till grund för den it-politik som har fört Sverige till den gynnsamma position som landet nu befinner sig i.

Det är därför mycket viktigt och angeläget med fortsatta åtgärder för att förbättra mobiltäckningen i hela landet. Vi efterlyser därför ett snabbt agerande från regeringens sida med anledning av de förslag som Post- och telestyrelsen lade fram i juni 2014. Det innehöll en lista med åtgärder som på kort sikt skulle kunna förbättra mobiltäckningen över hela landet. Bland annat föreslog man samhällsmaster.

Det är enligt vår mening angeläget att verka för att bredbandsutbyggnaden ute i länen i mycket högre grad än i dag kan samordnas och stödjas. Det var därför väldigt bra att riksdagen i december 2014 beslutade i enlighet med allianspartiernas budgetmotion om att anslå medel för att finansiera införandet av bredbandskoordinatorer och nationella riktlinjer för informationshantering hos myndigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Dessa åtgärder är ämnade att effektivisera utbyggnaden av bredband, inte minst på landsbygden. Statsrådet Kaplan informerade utskottet vid vårt sammanträde den 27 januari om att frågan om bredbandskoordinatorer för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Något närmare besked om när bredbandskoordinatorer faktiskt kan vara införda kunde dock inte statsrådet lämna besked om.

Vi anser det därför påkallat att understryka vikten av att regeringen prioriterar arbetet på området och att de åtgärder som riksdagen beslutat om också genomförs med den skyndsamhet som krävs för att inte äventyra målsättningarna i bland annat bredbandsstrategin. Bredbandskoordinatorer och nationella riktlinjer för informationshantering hos myndigheterna bör därför införas snarast möjligt.

Herr talman! Av den orsaken yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 3, och det borde var och en i denna kammare göra som anser att det är viktigt med bredband över hela landet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson, Edward Riedl och Jessica Rosencrantz (alla M).

Herr talman! Vänsterpartiet värnar väl utbyggd samhällsservice i hela landet. Postservicen är en viktig del i detta. Jag vill därför yrka bifall till reservation 5 i betänkandet. Det är också viktigt att utdelningen fungerar. Posten har fått göra stora nedskärningar. Samtidigt har det delvis statligt ägda bolaget Postnord stora vinstmarginaler. Vänsterpartiet vill ta bort avkastningskraven från detta bolag.

Personalen på Postnord har nu i ett upprop med 13 000 namnunderskrifter påtalat att arbetssituationen är ohållbar. De berättelser som framkommer handlar om en oerhört stressad arbetssituation och mycket dåliga arbetstider utan respekt för den anställde. Vi har vinstmaximerat samhället så mycket att det inte finns några vettiga marginaler kvar längre. Detta drabbar dem som arbetar inom verksamheterna.

Bara inom trafikutskottets område kan vi se hur det larmas om dålig arbetssituation från lastbilsbranschen, taxibranschen, järnvägen, flygbranschen och nu även från posten. Alla dessa branscher är avreglerade och prispressade till det yttersta.

På posten är personalen så stressad att man inte hinner med sina arbetsuppgifter. I till exempel Uppsala hinns det inte med att sortera ut felsorterad post. Detta innebär att viktiga brev kan komma bort. Vi håller på detta sätt på att effektivisera bort viktiga samhällsfunktioner. Det handlar om allt från post till ambulanssjukvård som larmar om oacceptabel stress. Detta är inte rimligt.

Vi borde lägga de resurser som krävs för att få en fungerande post i det här landet. Den balans mellan uttaget av resurserna i samhället som vi har sett under de senaste årtiondena i Sverige, där de rika och bankerna har tagit ut mer och mer medan viktiga gemensamma funktioner skärs ned i det offentliga, är en politik som drabbar oss alla i slutänden.

Vänsterpartiet stöder Seko och postens krav på att ge Postnord bättre ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ge de anställa rimliga arbetsvillkor. Vi vill också bygga ut posten i hela landet. Det behövs mer arbeten runt om i hela landet, och vi behöver samtidigt många olika viktiga samhällsfunktioner som denna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Därför bör vi omfördela resurserna igen så att vi får in mer skattemedel och verkligen kan bygga upp basfunktioner med kvalitet och fördela dem över hela landet. Det får landet att leva. Det bygger också upp en sund resurshushållning i stället för allt större vinster från banker och bolag som ofta går till dyr lyxkonsumtion och som inte sällan handlar om verksamhet som står för stora koldioxidutsläpp, som bilar, båtar och flygresor.

Vänsterpartiet tror på att både minska klyftorna och bygga välfärd. Genom en sådan politik når vi ett sunt samhällsbygge i stället för att utarma viktiga funktioner för att kunna hålla låga skatter.

Vänsterpartiet vill också se en väl utbyggd it-infrastruktur och bredband i hela landet. Vi vill att viktiga funktioner för funktionshindrade byggs ut inom it-verksamheten och att vi skapar jämlika villkor att verka. Internet är grundläggande i samhället i dag. Det är viktigt att denna funktion finns tillgänglig för alla. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att bevaka politiken på detta område för att det ska bli ett robust system som kan användas av hela befolkningen.

Herr talman! It- och postfrågor är två viktiga samhällsfrågor som underlättar livet för människor och ökar förutsättningar för tillgänglighet och delaktighet.

Tillgängligheten till kommunikationsmedlen är viktig för alla som är i behov av dem - unga och gamla, personer med funktionsnedsättning, företag och de som verkar och bor på landsbygden med flera.

Dessa frågor är samhällsutvecklande och ökar människors trygghet och möjlighet till kommunikation. Inte minst är de jobbskapande och bidrar till ökad tillväxt i landet och stärker vår konkurrenskraft.

Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och att alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband i världsklass.

Elektroniska kommunikationer ska vara effektiva, säkra och robusta samt tillgodose användarnas behov. De ska tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, och staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden.

I internationell jämförelse intar Sverige en tätposition i fråga om digital delaktighet bland befolkningen, vilket är beundransvärt.

Men med detta sagt finns det självklart ytterligare behov av att öka den digitala delaktigheten i samhället för att stärka vår konkurrenskraft samt öka tillväxten och möjligheten till robust och effektiv kommunikation över tid.

Herr talman! Det krävs fortsatta insatser av olika slag för att ytterligare kunna höja graden av digital delaktighet. En väl utbyggd bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet och hög överföringshastighet skapar gynnsamma förutsättningar för marknaden och undanröjer hinder för utveckling och tillväxt i landet. Utbyggnaden måste främjas i samverkan mellan regering, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Utbyggnaden leds på många orter av byalag som tillsammans slår sig fram genom den djungel av byråkrati som föreligger. Där ska det offentliga hjälpa till med att bana väg, inte stå i vägen. Därför finns behov av bredbandskoordinatorer. Det är en grundförutsättning och en nödvändighet för att säkra denna viktiga infrastruktur för framtiden.

Herr talman! Det är viktigt att förbättra mobiltäckningen och påskynda tilldelningen av 700-megahertzbandet men också att förstärka befintliga mobilnät samt se till att operatörerna gör investeringar i fjärde generationen för trådlösa bredbandstjänster för att kunna möta efterfrågan och de framtida utmaningarna.

Det är också viktigt att finansiera införandet av regionala bredbandskoordinatorer i enlighet med Alliansens reservation samt nationella riktlinjer för informationshantering hos myndigheter. Syftet med dessa satsningar är att effektivisera den fortsatta utbyggnaden av bredband och därmed underlätta att nå målen i bredbandsstrategin.

Kristdemokraterna vill betona att tillgång till bredband är avgörande för att människor i hela landet ska kunna driva företag, jobba och studera på distans. Det är viktigt att bygga snabbt bredband på landsbygden inom ramarna för landsbygdsprogrammet och att fortsätta med åtgärder för att förbättra mobiltäckningen i hela landet. Mycket angeläget är också att det så kallade 700-megahertzbandet frigörs för att förbättra möjligheterna till mobil kommunikation i hela landet.

Herr talman! Kravet på kapacitet och robusthet ökar, liksom behovet av mer konkurrens och valfrihet. It-infrastrukturen behöver fortsatt byggas ut nationellt, regionalt och lokalt. Den grundläggande it-infrastrukturen behöver göras mer tillgänglig för alla för att stödja framväxten av jobb, ett kunskapssamhälle och ett i övrigt socialt och miljömässigt hållbart samhälle.

Med detta yrkar jag bifall till Alliansens reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M) samt Anders Åkesson (C).

Herr talman! I dag debatterar vi totalt 50 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden rörande it, elektronisk kommunikation och postfrågor.

Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Därför är det naturligtvis glädjande att Sverige har en ledande position vad gäller digital delaktighet bland befolkningen. Enligt Världsbanken använder nära 95 procent av den svenska befolkningen sig av internet. Men vi kan inte slappna av för det. Vi behöver fortsätta bredbandsutbyggnaden.

Ibland har vi nog svårt att föreställa oss vad som finns bakom hörnet. Redan 1991 gjorde Sverige framstående investeringar på det här området, men då hade vi en infrastrukturminister som sa något i stil med att internet var en övergående fluga. Något år senare stod en av våra kända artister och målade upp en bild av att vi 20 år senare, alltså i dag, inte kommer att behöva vare sig böcker eller tidningar i pappersform, vilket då var science fiction.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Jag är uppvuxen i Jakobsberg utanför Stockholm, och på min högstadieskola hade vi tidigt en datorsal. Datorerna använde vi i huvudsak som kalkylator, fastän räknemaskinerna från Casio, som vi hade i matematikundervisningen, var bra mycket mer avancerade. Min generation i Jakobsberg jobbade extra på Kodak med att framkalla fotografier så att vi kunde visa bilder för våra kamrater och för familjen. Hemma roade vi oss med att spela Boulder Dash på en Commodore 64. Jag förstår varför mina egna barn ibland ser mig som en relik från forntiden.

Herr talman! Vi har i dag målsättningen att 90 procent av befolkningen ska ha en uppkopplingshastighet på 100 megabit per sekund till och med år 2020. Just nu pågår Mobile World Congress i Barcelona. Där förs en het och intensiv diskussion om femte generationens mobiltelefoni, alltså 5G, det som kommer efter 4G, som inte alltid fungerar i Sverige. 5G ger möjligheter till en uppkopplingshastighet som är 50 gånger snabbare än de 100 megabit som vi i dag har som målsättning för den fasta uppkopplingen.

Hastigheter av den digniteten öppnar upp för en utveckling, tillväxt och innovationskraft som vi har svårt att föreställa oss. Det finns ingen ände på möjligheterna inom industrin och servicesektorn. Tekniken finns redan för självkörande bilar, för pillerburkar som talar om när du glömt att ta din medicin och om du behöver vattna orkidén i fönstret.

Den snabbare mobila bandbredden öppnar för hållbara lösningar, för minskad energiförbrukning och för smarta elnät. Vi kommer utan tvekan att få se allt fler uppkopplade prylar när hastigheterna ökar. Ja, möjligheterna är oändliga. I det här sammanhanget är frigörandet av 700-megahertzbandet nödvändigt för att klara de behov som teknikutvecklingen kommer att skapa.

Men det finns såklart också stora farhågor, inte minst när det gäller robustheten och tillförlitligheten i systemen. Det var bara häromveckan som flera av de stora mobilleverantörernas nät låg nere i nästan hela landet, vilket fick till följd att inte ens 112 gick att nå. Det måste vi naturligtvis arbeta med och prioritera. Från politiskt håll kan vi aldrig acceptera en sådan sårbarhet i de tekniska systemen.

Herr talman! För mig som socialdemokrat handlar it, internet och bredband om en politik för ett jämlikt, hållbart och utvecklat samhälle. Teknikutvecklingen är många gånger en förutsättning för att kunna nå politiska mål inom flera samhällsområden, såsom industrins utveckling, entreprenörskap, miljö, utbildning, vård, omsorg och förvaltning.

Men i anslutning till den tekniska revolutionen skapas också nya problem. Hur ser vi till att den tillväxt och det kapital som skapas inom den tekniska revolutionen kommer alla till del? De allt färre aktörerna gör allt större profiter och blir än mer enväldiga i den globala tekniska värld där dagens demokratiska utövande pågår. Hur ser vi till att utvecklingen inte inkräktar på individens frihet och att den välfärd som skapas kommer alla till del på ett bra och effektivt sätt?

Utbyggnaden av bredband och fiber behöver förstås samordnas med annan infrastruktur så samhällsekonomiskt effektivt som möjligt. I dag ser vi problem hos de statliga aktörerna att samordna sig, men på det stora hela borde ingen aktör få gräva i gatan, i marken, utan att samtidigt ge plats för fiberutbyggnad där det behövs. Vi väntar med spänning på den utredning som den tidigare regeringen tillsatte i just detta syfte och som ska redovisa sina slutsatser senast i oktober i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Herr talman! Jag vill passa på att bemöta allianspartiernas agerande i detta ärende. Jag måste säga att den gemensamma reservationen från M, FP, C och KD får åtminstone mig att höja på ögonbrynen. När jag jämför regeringens budgetproposition med den av riksdagen beslutade budgetmotionen från de fyra partierna skiljer det inte särskilt mycket, ingenting i kronor och ören. Inte heller i innehållet hittar vi några skillnader bortsett från kravet på bredbandskoordinatorer, ett krav som uppkommit lite i förväg då förslaget ännu inte beretts på departementet. Helt klart är dock att regeringen kommer att tillmötesgå och verkställa minoritetsalliansens förslag om bredbandskoordinatorer.

Som entusiast på it-området har jag stor respekt för att de borgerliga partierna vill mer - det vill jag också, om jag ska vara helt ärlig - men på de områden som allianspartierna lyfter fram som angelägna krävs ytterligare resurser, och det är inget som de själva prioriterar i sin budget. Det är resurser som inte finns. Det här är trots allt ett ärende som beretts utifrån de budgetförutsättningar som allianspartierna själva lagt fram, och på det enda avvikande området, bredbandskoordinatorerna, kan jag konstatera att de blir tillgodosedda. Reservationerna från fyrpartialliansen ter sig faktiskt löjeväckande. Det är hög svansföring utan något innehåll. Man gör en höna av en fjäder.

Herr talman! Alla ska garanteras en postservice av god kvalitet i vårt land. Detta till trots är det inte utan oro jag ser på framtiden när det kommer till postfrågorna. Antalet brev minskar kontinuerligt som en följd av teknikutvecklingen, samtidigt som paket- och logistiktjänsterna ökar som en följd av precis samma utveckling. Vi står inför ett paradigmskifte.

Vi har i utskottet blivit uppvaktade av fackförbundet Seko, som har lämnat ett upprop kring kontinuerligt försämrade arbetsvillkor som en konsekvens av den starka förändring som postverksamheten befinner sig i. Med den ordning som råder just nu kommer vi på sikt inte att kunna upprätthålla garantin om en postservice av god kvalitet. Därför välkomnar vi socialdemokrater den utredning som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i trafikutskottets betänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Rikard Larsson, Lars Mejern Larsson, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).

Herr talman! Jag tackar Teres Lindberg för anförandet. Det var en sak tidigt i Lindbergs anförande som jag fäste mig vid. Lindberg sa någonting i stil med - jag stenograferar inte - att en infrastrukturminister någon gång 1991 sagt att det där med it var en övergående fluga. Det finns bra bredbandstäckning här i kammaren, så jag googlade för att se vem som var infrastrukturminister 1991. Det var Mats Odell. Men var det verkligen Mats Odell, Lindberg, som sa att it är en övergående fluga?

Däremot minns jag att ett av de första e-breven från Sverige sändes av dåvarande statsminister Carl Bildt till hans kollega borta i Vita huset i Amerika vid samma tillfälle. Men Lindberg kanske kan skingra dimmorna kring vilken kommunikationsminister det var som sa att det där med it var en övergående fluga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Herr talman! Jag tackar Anders Åkesson för inlägget. Om Anders Åkesson hade gjort sin hemläxa ordentligt hade han vetat att det var val hösten 1991. Det var en socialdemokratisk infrastrukturminister som yppade detta. Jag nämnde det i sammanhanget för att jag tror att vi har svårt att föreställa oss vad tekniken kommer att erbjuda oss i framtiden. Inte nog med att vi med ganska stor sannolikhet kommer att ha förarlösa bilar. Med den snabba uppkopplingen kanske det till och med är så att vi kommer att ha förarlösa bilar som stannar när någon sätter ned en fot på övergångsstället. Det är saker som vi har svårt att föreställa oss. Vi har svårt att se vart teknikutvecklingen för oss, precis som man 1991, oavsett vilken infrastrukturminister vi hade, hade svårt att föreställa sig var vi skulle stå år 2015.

Herr talman! Det var bra att Lindberg kunde klarlägga att det var en socialdemokratisk infrastrukturminister. Annars kunde det möjligtvis ha rått viss ovisshet om detta.

Jag går över till den kanske viktigare frågan, detta med bredbandskoordinatorer. Det är väldigt viktigt att de kommer på plats, vill jag påstå, herr talman. Vi vet att vi annars löper risk att hjulet ska uppfinnas på nytt varenda gång ett byalag eller en samhällsförening ska bygga ut bredband med hjälp av statsbidrag.

Den tidigare alliansregeringen, som var kraftfull på väldigt många vis, tog med sig 3,25 miljarder kronor i EU-programmet för att vi skulle ha ett effektivt statsbidrag in mot 2020-talet och kunna stimulera precis det som har hänt på så många ställen. Det är ett av de verktyg vi har, Lindberg, för att få bredband byggt i hela landet. Dessvärre är inte det svenska programmet ännu godkänt i Bryssel. Bredbandsföreningarna runt om i vårt land väntar med stor spänning och oro, vill jag påstå.

Herr talman! För det första vore det bra att få klarlagt när regeringen kommer att verkställa riksdagens beslut om bredbandskoordinatorer. För det andra: När avser infrastrukturministern och samarbetsregeringen att förhandla fram EU-programmet - landsbygdsprogrammet - med de 3,29 miljarderna för bredbandsutbyggnad? Landet bortom Stockholm, Lindberg, väntar med stor iver på svaret på den frågan.

Herr talman! Det hela blir aningen märkligt. På varje punkt har ni fått era synpunkter tillgodosedda, Anders Åkesson. Det finns ingenting där vi står i konflikt. Ändå lämnar ni reservationer. Egentligen borde jag stå här och fråga varför ni använder Sveriges riksdag som lekstuga och reserverar er i frågor där ni faktiskt får precis som ni vill.

När det gäller bredbandskoordinatorerna vet herr Åkesson precis lika väl som jag att den förra infrastrukturministern var den som tillsatte en utredning på det här området. Den har varit ute på remiss och kommit tillbaka. Då är det klart att man som sig bör bereder ärendet på departementet för att sammanställa det och så vidare. Det är ni som springer händelserna lite i förväg. Om ni hade avvaktat lite hade kanske till och med nuvarande regering lagt fram precis samma förslag efter att ärendet färdighanterats. Det går såklart inte att svara på exakt när det kommer att bli, eftersom ärendet inte var färdigberett när förslaget lades fram och beslutet togs om budgeten i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Herr talman! Kan Teres Lindberg ge mig en prognos för när vi kan få bredbandskoordinatorer på plats och när samhällsmaster kan vara en aktualitet i Sverige?

Herr talman! Jag hade naturligtvis gett Erik Ottoson det beskedet om den förra regeringen hade tillsatt sin utredning i tid, så att det hade funnits ett färdigberett förslag. Men förslaget är inte färdigberett, och därför går det inte att lämna ett klart besked i frågan. Allting måste gå sin gilla gång. Det vet även de som tidigare suttit i regeringsställning och alla i den här kammaren.

Herr talman! Teres Lindberg får ändå förstå vår oro när statsrådet beskriver att det här är i beredningsfasen, att man inte kan säga ungefär hur lång tid beredningen ska ta och att man inte har någon aning om när bredbandskoordinatorerna egentligen kommer på plats.

Vad gäller samhällsmaster vill man helst inte ta i frågan; förhoppningsvis löser det sig av sig självt, menar man. Det som blir lite löjeväckande är att man tycker att det är löjeväckande att vi tycker att detta är för svagt. Jag ställer frågan igen. Finns det något hum om när väljarna kan förvänta sig att detta börjar komma på plats?

Herr talman! Det blir lite fånigt att stå och diskutera de här frågorna på detta sätt. Att Sverige har en framstående position på it-området beror delvis på den förra regeringen, men regeringar dessförinnan har bedrivit ett framsynt arbete för att bygga ut bredband och se till att vi haft smarta och bra lösningar för den mobila uppkopplingen.

Det här arbetet kommer naturligtvis att fortsätta. Det finns inte en enda mening i er budgetmotion, som också riksdagen beslutade om, som särskiljer sig från det regeringen aviserat redan tidigare, bortsett från detta med bredbandskoordinatorerna, vilket regeringen också har tillgodosett. Det står också mycket klart och tydligt i det här ärendet. Det är en satsning på ungefär 6 miljoner. I sammanhanget är det inte särskilt mycket pengar. Det är inte heller så att det inte är någon som jobbar med bredbandskoordinatorer i dag. De finns lite här och var. Det är en idé som är plockad utifrån goda exempel på hur man samordnat sig kring bredbandsutbyggnaden.

Men konkret går det naturligtvis inte att svara, eftersom det är ett ärende som inte har varit färdigt. Det var den förra regeringen som tillsatte utredningen precis före det val där man inte blev omvald. När ärendet inte har gått sin gilla gång är det klart att det är väldigt svårt att svara på hur man ska göra rent konkret. Men det kommer. Det bereds just nu på departementet. Det återstår att se när, men det kommer inom en ganska snar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Herr talman! I internationella jämförelser ligger Sverige långt fram vad gäller tillgång till internet, men vi kan bli ännu bättre. Att fler människor får tillgång till en välfungerande uppkoppling och verktygen att nyttja den är viktigt av en rad skäl.

Allt fler tjänster flyttar över till nätet. Vi gör våra bankärenden där, och vi kan kontakta myndigheter. De flesta av oss får nog fler viktiga brev i inkorgen än i postlådan. Behovet av att göra nätet tillgängligt för fler är därmed både en tillgänglighetsfråga och en demokratifråga.

Vi kan förbättra tillgängligheten på flera sätt. Vi måste se till att grupper med en hög andel icke-aktiva internetanvändare får ett särskilt stöd. Det rör sig främst om äldre människor och människor med funktionsnedsättningar. Här finns inga snabba lösningar, utan en rad olika inkluderingsåtgärder behövs för att se till att andelen internetanvändare bland dessa grupper ska fortsätta att öka.

Samtidigt behöver vi fortsätta att bygga ut bredband i hela landet. Även om det nu är färre än 500 hushåll i Sverige som inte har något bredband fortsätter arbetet med att förbättra hastigheterna.

Bredbandsstrategin slår fast att 90 procent av hushållen bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit i sekunden till 2020. Tillgång till en bra uppkoppling måste finnas även utanför städerna.

Detsamma gäller självklart också tillgång till mobiltäckning. Därför är det positivt att processen för att frigöra 700-megahertzbandet fortgår med syftet att frekvensen ska vara tillgänglig för mobiltrafik. Även andra åtgärder för att säkra en god mobiltäckning i hela landet kan behövas, som till exempel samhällsmaster och stöd för regionalt arbete med frågorna.

Telias planer på att lägga ned vissa ADSL-stationer behöver bevakas noga av regeringen så att eventuella nedstängningar inte hotar målen i bredbandsstrategin eller den lagstadgade rätten till telefoni. Även frågan om bredbandskoordinatorer behöver regeringen arbeta vidare med. Det är ett arbete statsrådet också aviserat pågår inom Regeringskansliet.

Utöver arbetet med ökad tillgänglighet behöver även arbetet med att skapa säkrare och mer resilienta system fortsätta. Det är något som inte minst överlastningsattackerna mot Telia i vintras visade. Detta är också en fråga som Post- och telestyrelsen tillsammans med branschen för en dialog om hur det ska förebyggas, vilket är positivt.

Det är centralt att vi från politiskt håll följer säkerhetsläget, inte minst genom den risk- och sårbarhetsanalys som tas fram på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Digitaliseringen gör det lättare att bo och arbeta i hela landet. Det gör kunskap och kultur lättillgänglig för dem som vet var de ska leta. Det skapar chanser att möta människor vi inte annars hade kunnat träffa. I möjligheten att ersätta jobbresor med digitala träffar finns också en potential för stora miljövinster.

Det finns med andra ord all anledning att fortsätta att arbeta för att göra digitaliseringens möjligheter tillgängliga och begripliga för fler. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

(Applåder)

Herr talman! Som motionär vill jag tacka för beredningen av mina motioner och tar med stort intresse del av den information som framkommit i samband med utskottets ställningstagande. Jag är här för att försvara mina motioner, som rör angelägna frågor för många människor i stora delar av landet.

Motion 392 handlar om ökad fiberutbyggnad för att klara välfärdens utmaningar och tar bland annat upp att regeringen bör säkerställa utbyggnaden av bredband på landsbygden. Men den tar även upp att staten bör påskynda utvecklingen av e-tjänster inom statens egna bolag och verksamheter samt att regeringen bör se till att rättssäkerheten och skyddet av den personliga integriteten bevakas.

E-tjänster utvecklas inte enbart i privat sektor. Även kommuner och landsting är aktiva. Mycket händer inom e-hälso- respektive e-omsorgsområdena. Dessa tjänster medför inte enbart samhällsekonomiska vinster utan även fördelar för den enskilda individen som högre livskvalitet, minskad oro och lägre kostnader.

E-tjänster är, eller borde vara, prioriterade frågor, inte minst för att möta den demografiska utvecklingen. Dessa tjänster förutsätter att de ambitiösa satsningar för ökat stöd till bredbandsutbyggnad som Alliansen gjort inom ramen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 också genomförs.

Den andra motionen, 966, är skriven tillsammans med mina skånska partikamrater. Den rör kommunikationen i hela landet, bättre mobiltäckning och ökad fiberutbyggnad. Här lyfts frågor fram som ska säkerställa att vi vid uppföljningar får information som faktiskt är relevant.

Post- och telestyrelsen ska redovisa investeringar i andelen nybyggd respektive upphandlad it-infrastruktur. I dag görs uppköp av befintliga fibernät som redovisas som investeringar. Det kan röra sig om stora summor och låter bra, men innebär i praktiken inte någon förbättring alls.

Att mobiltäckningen inte är så bra som bolagen påstår tas också upp, med förslaget att Post- och telestyrelsen får i uppdrag att säkerställa att operatörernas uppgifter stämmer med verkligheten. Samtidigt betonar motionärerna att människor förväntar sig och är alltmer beroende av tillgång till täckning överallt, både för samtal och för dataöverföring. Därför borde vi se till att det införs ett mobilitetsmål som täckningsgrad av geografisk yta.

Därutöver hade vi velat gå lite längre för att se till att skattemedel nyttjas mer effektivt och inte för bidrag för dubblering vid utbyggnad av fiber. Vi föreslår att man ser över om det i mindre orter vid kommungränser, likt det som sker vid utbyggnad av elkablar, för mest effektiva utbyggnad skulle kunna göras undantag från lokaliseringsprincipen. Dessutom föreslår vi att man utreder möjligheten att ställa krav på ägare till it-infrastruktur så att sannolikheten att uppnå målet till år 2020 ökar.

Jag inser att jag får ha visst tålamod. Men detta är viktiga frågor där utvecklingen går väldigt fort och där jag upplever att den offentliga sektorn måste vara än mer på hugget.

It- och postfrågor

(Applåder)

I detta anförande instämde Boriana Åberg (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 5 mars.)