Investeraravdrag

Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU2

Klart med investeraravdrag för mindre företag (SkU2)

Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.

Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:

  • Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
  • Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
  • Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.

Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.

Datum för beslutet: 2 oktober 2013
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Utskottets förslag till beslut: Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionen.

Hela betänkandet

Betänkande 2013/14:SkU2 (pdf, 1 MB)
2013/14:SkU2 Investeraravdrag

Skatteutskottets betänkande

2013/14:SkU2

Investeraravdrag

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition 2012/13:134 om att införa ett investeraravdrag.

Investeraravdraget innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission får göra avdrag för hälften av betalningen för andelar i inkomstslaget kapital. Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar förvärv av andelar för 1,3 miljoner kronor. Investerarnas sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per år.

Utskottet föreslår att reglerna om investeraravdrag träder i kraft den 1 december 2013 och tillämpas på investeringar gjorda efter den 30 november 2013.

Utskottet avstyrker den motion som lämnats i ärendet.

I betänkandet finns en reservation (V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Investeraravdrag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att 43 kap. 4 § och ikraftträdande och övergångsbestämmelserna får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att lagen träder i kraft den 1 december 2013.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:134 punkterna 1 och 2 samt avslår motion 2012/13:Sk14.

Reservation (V)

Stockholm den 19 september 2013

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD) och Jacob Johnson (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2012/13:134 Investeraravdrag och en motion (V) som väckts med anledning av propositionen. Förslagen redovisas i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2. Utskottets förslag till ändring i 43 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229) redovisas i bilaga 3.

Bakgrund

Det finns flera orsaker till mindre företags begränsade möjligheter att hitta extern finansiering, bl.a. informationskostnader och asymmetrier i skattesystemet. Informationskostnaden för en extern investerare innehåller ett mått av fasta kostnader, som i regel är höga i förhållande till investeringen vid små investeringsbelopp. Detta leder till att diversifierade, professionella investerare, t.ex. pensionsfonder, ofta finner det olönsamt att investera i företag av mindre storlek. Mindre företag måste därför söka finansiering från andra investerare, t.ex. närstående. Dessa har i regel mindre kapital att tillgå, och antalet potentiella investerare som företaget kan vända sig till är begränsat. Nystartade företag och tillväxtföretag har sämre tillgång till lån som finansieringskälla och saknar upparbetade vinstmedel, varför de ofta är hänvisade till investeringar med eget kapital.

De skattemässiga asymmetrierna i behandlingen av eget kapital jämfört med lånat kapital eller återinvesterade vinster missgynnar investeringar i företag av mindre storlek och leder till ett höjt avkastningskrav. Svårigheterna för dessa företag att hitta finansiering kan leda till att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar inte finansieras eftersom de inte blir lönsamma för investeraren. Tillväxtföretag drabbas särskilt hårt av höga kapitalkostnader eftersom kapitalbehovet ofta är större i dessa företag.

I januari 2012 lämnade Företagsskattekommittén sitt delbetänkande Skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3). Betänkandet innehöll två förslag som vid remissbehandlingen kritiserades för att inte ge tillräckliga incitament för att stimulera tillgången på kapital. I budgetpropositionen för 2013 aviserade därför regeringen att ett investeraravdrag skulle införas för att stimulera investeringar i mindre företag och därigenom öka de mindre företagens tillgång till kapital. Ett förslag till investeraravdrag utarbetades under hösten 2012 (Investeraravdrag, pm från regeringen den 15 oktober 2012) och har därefter remissbehandlats.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att det införs ett investeraravdrag. Förslaget innebär att en skattelättnad i form av ett avdrag införs för fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission. Avdraget får göras med hälften av betalningen för andelarna i inkomstslaget kapital.

Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar förvärv av andelar för 1,3 miljoner kronor. Investerarnas sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per år. För att få investeraravdrag ska bl.a. följande villkor vara uppfyllda. Det ska vara fråga om ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomiskt förening eller motsvarande utländskt bolag som har fast driftställe i Sverige, under förutsättning att det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilket Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Företaget ska vara ett företag av mindre storlek som uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver rörelse. Företag av mindre storlek är företag där medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget är färre än 50 personer och som har en nettoomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor. Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter och ska ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor.

Investeraravdraget bedöms av regeringen utgöra ett statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen.

I propositionen föreslog regeringen att förslaget skulle träda i kraft den 1 september 2013.

Utskottets överväganden

Investeraravdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ett investeraravdrag för fysiska personer som förvärvar andelar i mindre företag, dock med de ändringar som utskottet föreslår.

Motionen avslås.

Jämför reservation (V).

Propositionen

Investeraravdrag

Regeringen föreslår att det införs ett investeraravdrag för att stimulera investeringar i mindre företag. För att varaktigt underlätta småföretagens tillgång på kapital bör skattelättnaden utformas som ett stöd för investeringar som finansieras med eget kapital. Investeraravdraget bidrar även till att den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital jämnas ut samt sänker småföretagens kapitalkostnader. Investeraravdraget ska i första hand stimulera tillskott till företag som har såväl potential som intresse av att växa. Av legitimitetsskäl ska avdraget inte uppmuntra till att fysiska personer bildar aktiebolag enbart för att bedriva kapitalförvaltning eller på annat sätt stimulera fysiska personer till att bilda aktiebolag enbart för att komma i åtnjutande av avdraget. Det ska heller inte innebära att staten bidrar vid kapitaltillskott till företag vars verksamhet bara består i att förvalta en privatpersons förmögenhet.

Förslaget innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett mindre företag i samband med företagets bildande eller vid en nyemission får göra avdrag för hälften av anskaffningsutgiften för andelarna i inkomstslaget kapital. Underlaget för investeraravdrag ska utgöras av den skattskyldiges betalning för andelar i företaget, dvs. den skattskyldiges tillskott av kapital till företaget. För en skattskyldig som förvärvar ett s.k. lagerbolag bör underlaget begränsas till ett belopp som motsvarar vad som har betalats kontant för andelarna vid bildandet av företaget, dvs. de pengar som har skjutits till företaget. Avdrag får ges med högst 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar en anskaffningsutgift om 1,3 miljoner kronor. Investerarnas sammanlagda tillskott får för ett och samma företag uppgå till högst 20 miljoner kronor per år. Då skattelättnaden uppgår till 15 procent av det belopp som betalats, motsvarar det en sänkt skatt med högst 195 000 kronor per person och år.

Som villkor för avdraget gäller bl.a. att det ska vara fråga om ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag som har fast driftställe i Sverige, under förutsättning att det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Investmentföretag, privatbostadsföretag, kooperativa föreningar och liknande omfattas dock inte.

Företaget ska uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva rörelse vid utgången av betalningsåret eller vid utgången av det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret. Företaget får inte helt eller delvis bedriva verksamhet inom varvs-, kol- eller stålindustrin. Företaget ska vidare ha ett sammanlagt löneunderlag som uppgår till minst 300 000 kronor under betalningsåret eller under det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret. Företaget får inte vid tidpunkten för förvärvet vara skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning, om kapitaltillskottet inte undanröjer denna skyldighet. Företaget får inte heller vara föremål för företagsrekonstruktion eller på obestånd. Av Europeiska kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskkapital framgår att stöd inte får lämnas till företag i ekonomiska svårigheter.

Särskilda bestämmelser införs för att förhindra att transaktioner genomförs enbart av skatteskäl. Något investeraravdrag kan inte göras om investeraren före förvärvet har fått en värdeöverföring från företaget som överstiger ett visst jämförelsebelopp under betalningsåret eller under de två åren närmast före betalningsåret. Investeraravdrag får inte heller göras om företaget, i vilket andelar har förvärvats, under betalningsåret eller de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har gjort vissa särskilt definierade förvärv.

Avdraget ska göras i inkomstslaget kapital för det år då andelarna förvärvas. Om villkoret att företaget ska ha ett visst minsta löneunderlag uppfylls först året efter förvärvet ska avdrag i stället göras för det året. Om avdraget medför ett underskott av kapital som får dras av i form av en skattereduktion ska hela den delen av underskottet som motsvarar storleken på avdraget minska skatten med 30 procent. Avdraget påverkar inte kapitalvinstberäkningen när andelarna avyttras, utan denna görs på vanligt sätt enligt allmänna regler. Den skattskyldige ska göra avdraget i sin inkomstdeklaration samt lämna vissa uppgifter i samband med denna.

Återföring av avdraget

Enligt regeringens bedömning är ett krav på en viss innehavstid ett effektivt sätt att minska risken för oönskad skatteplanering och för att säkerställa en viss långsiktighet i investeringarna. Därför föreslår regeringen att det införs en bestämmelse som innebär att investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige avyttrar andelarna i företaget under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret eller under något av dessa år tar emot en värdeöverföring från företaget som överstiger jämförelsebeloppet.

Investeraravdraget ska återföras det beskattningsår då den skattskyldige avyttrar andelarna, då denne eller någon av dennes närstående får en värdeöverföring som överstiger jämförelsebeloppet, företaget gör ett internt förvärv eller den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna eller kapitalvinsten blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal. Återföring av investeraravdrag ska vid tillämpningen av de s.k. kvittningsreglerna i inkomstskattelagen behandlas som en skattepliktig kapitalvinst på en delägarrätt.

Vid krav på återföring med anledning av att den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna ges en möjlighet att begära anstånd med betalningen av skatten. Skulle det efter utgången av den ovannämnda femårsperioden visa sig att den skattskyldige inte har avyttrat andelarna och att det inte heller finns någon annan grund för återföring, kan den skattskyldige begära omprövning av beslutet om återföring. Vid beräkning av gränsbeloppet för kvalificerade andelar får endast 85 procent av omkostnadsbeloppet som legat till grund för investeraravdraget beaktas.

Kontrolluppgift

Det företag som har tagit emot ett tillskott för vilket investeraravdrag kan göras ska lämna en kontrolluppgift. Kontrolluppgiften ska bl.a. innehålla uppgifter om underlaget för investeraravdrag. Företaget ska även lämna kontrolluppgift om omständigheter som medför eller kan medföra att avdraget ska återföras, om företaget har kännedom om omständigheten.

Statsstöd

Förslaget om investeraravdrag innebär att statliga medel används för att gynna investeringar i vissa företag. Åtgärden utgör därför ett sådant statligt stöd som måste anmälas till Europeiska kommissionen för godkännande innan det genomförs trots att det är investeraren som rent faktiskt får skattelättnaden. Utgångspunkten för att ge statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar är för att avhjälpa de marknadsmisslyckanden på riskkapitalmarknaden som särskilt påverkar tillgången till kapital för små och medelstora företag samt företag i tidiga faser. För att förslaget ska vara förenligt med EU:s regelverk om statligt stöd för riskkapital är det nödvändigt att det begränsas till att avse förvärv av andelar i företag inom kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag enligt den definition som lagts till Europeiska kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG)3). Vidare får ett och samma företag inte ta emot avdragsgrundande tillskott överstigande 2,5 miljoner euro per år. Det är således nödvändigt att införa ett årligt tak för avdragsgrundande betalning för andelar. Översatt till svenska kronor kan ett lämpligt gränsvärde vara 20 miljoner kronor per år. För att takbeloppet ska kunna kontrolleras av företagen bör det utformas som ett högsta belopp för betalning för andelar som görs till företaget av fysiska personer.

Ikraftträdande

Regeringen föreslog i sin proposition att bestämmelserna om investeraravdrag skulle träda i kraft den 1 september 2013 och tillämpas på förvärv av andelar som gjordes efter den 31 augusti 2013. Ändringarna i skatteförfarandelagen (2011:1244) föreslogs träda i kraft den 1 september 2013.

Motionen

I kommittémotion 2012/13:Sk14 av Jacob Johnsson m.fl. (V) yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition. Förslaget om att införa ett investeraravdrag är krångligt och ökar komplexiteten i skattesystemet. Med de olika gränsdragningarna skapas också möjligheter till skatteplanering och undandragande av skatt. Motionärerna betonar vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och har så få undantag som möjligt. Motionärerna anser också att förslaget bör avvisas av fördelningspolitiska skäl eftersom införandet av ett investeraravdrag ytterligare kommer att bidra till ökade inkomstskillnader genom att villkoren för personer med stora kapitalinkomster blir ännu gynnsammare än vad de är i dag.

Utskottets ställningstagande

Det finns enligt utskottet ett behov av att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Rätt utformade och rätt riktade incitament som ökar investeringarna i företag kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att fler samhällsekonomiskt lönsamma investeringar finansieras. Konkurrenskraftiga skatteregler är en förutsättning för att fler jobb ska skapas och full sysselsättning nås. Vidare är företagens roll central för utveckling av innovationer, ett dynamiskt näringsliv och en långsiktigt hållbar tillväxt. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att det är viktigt att man underlättar möjligheterna att finna extern finansiering för nystartade och unga företag samt för expansiva och innovativa företag.

Investeraravdraget kommer att ge tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital i dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital jämnas ut och sänker småföretagens kapitalkostnader.

Genom att skattelättnaden ges redan vid investeringstillfället får investeraren en säker avkastning i form av en skattesänkning oavsett investeringens utfall. Det kommer att medföra att externa investerares benägenhet att investera kommer att öka, och därigenom kommer tillgången till kapital för små och medelstora företag att öka. En skattelättnad vid investeringstillfället ger vidare investerare med begränsat kapital möjlighet att satsa ett större belopp, vilket ger företaget en tidig likviditetsförstärkning.

Investeraravdraget kommer öka tillgången till kapital i mindre tillväxtföretag som på grund av de stora risker som är förknippade med investeringar i sådana företag kan ha svårt att annars attrahera kapital. På så sätt förstärks förutsättningarna för entreprenörer i Sverige.

Investeraravdraget är en sådan form av statligt stöd som måste godkännas av Europeiska kommissionen, varför regeringen har anmält den föreslagna åtgärden till kommissionen. Förslaget om ett investeraravdrag har godkänts av kommissionen, dock med ett påpekande att det borde göras ett förtydligande avseende företag noterade på börs. Utskottet har i betänkandet gjort ett tillägg till regeringens förslag till lagändring (se bil. 3) i 43 kap. 4 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) i enlighet med kommissionens påpekande. Med denna justering överensstämmer lagstiftningen med EU:s riktlinjer för statligt stöd för främjande av riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens lagförslag med den justering utskottet föreslår och avstyrker den motion som väckts i ärendet.

Utskottet föreslår att ikraftträdandet av de föreslagna bestämmelserna skjuts fram till den 1 december 2013 och tillämpas på förvärv som gjorts efter den 30 november 2013.

Reservationen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.

Investeraravdrag (V)

av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2012/13:Sk14 och avslår proposition 2012/13:134 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

Skattesystemet bör vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Jag vill därför betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och som har så få undantag som möjligt. På så sätt minimeras också möjligheterna till skatteplanering.

Förslaget om att införa ett investeraravdrag är krångligt och ökar komplexiteten i skattesystemet. Med sina olika gränsdragningar skapas också möjligheter till skatteplanering och undandragande av skatt. Regeringen har under sin mandatperiod infört flera undantag från principerna om enkelhet och likformighet. Med det här förslaget fortsätter man på den inslagna vägen mot ett skattesystem fyllt av olika avdragsmöjligheter för den som besitter kunskap nog att dra nytta av dem. Jag är starkt kritisk till den här utvecklingen i allmänhet och förslaget om investeraravdrag i synnerhet.

Skattelättnader som riktar sig enbart till en viss typ av företag riskerar att försämra effektiviteten i ekonomin. Jag anser också att förslaget bör avvisas av fördelningspolitiska skäl. I den fördelningspolitiska bilagan till vårpropositionen skriver regeringen att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under en rad år. Förklaringen till detta är framför allt ökade kapitalvinster och kapitalinkomster. Regeringen bedömer att övriga kapitalinkomster (räntor och utdelningar) fått en ökad betydelse för inkomstskillnaderna. En närmare granskning visar att detta i synnerhet gäller utdelningar i fåmansföretag enligt de s.k. 3:12-reglerna, som regeringen successivt har gjort mer och mer förmånliga. Förslaget till ett investeraravdrag kommer ytterligare att bidra till ökade inkomstskillnader genom att villkoren för personer med stora kapitalinkomster blir ännu gynnsammare än vad de är i dag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:134 Investeraravdrag:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följdmotionen

2012/13:Sk14 av Jacob Johnson m.fl. (V):

Riksdagen avslår proposition 2012/13:134 Investeraravdrag.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Regeringens förslag

Utskottets förslag

43 kap.

4 §

Med företag av mindre storlek avses i detta kapitel ett sådant företag som anges i 2 § första stycket och som uppfyller följande villkor:

1. medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50, och

2. företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor.

Ett företag är inte ett företag av mindre storlek om 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ.

Ett företag är inte ett företag av mindre storlek om

1. 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, eller

2. någon andel i företaget är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 september 2013 och tillämpas på förvärv av andelar som sker efter den 31 augusti 2013.

Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 och tillämpas på förvärv av andelar som sker efter den 30 november 2013.

 

 

 

 

2

Beredning

Beredning i utskottet: 2013-05-16
Justering: 2013-09-19
Betänkande publicerat: 2013-09-23
Reservationer 1
Betänkande 2013/14:SkU2
3

Debatt

Debatt i kammaren: 2013-10-02
4

Beslut

Beslut: 2013-10-02
1 förslagspunkt, 1 votering