Internationella klimatfrågor och hållbar utveckling m.m.

Betänkande 2015/16:UU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 november 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Klimathotet är vår tids ödesfråga (UU8)

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 som handlar om klimat, hållbarhet och bistånd.

I samband med behandlingen av motionerna betonar utrikesutskottet i sitt betänkande att klimathotet är vår tids ödesfråga. Utskottet välkomnar FN:s nya globala mål för hållbar utveckling och konstaterar att ett framgångsrikt klimatmöte i Paris, COP21, är en viktig byggsten för en hållbar utveckling. Utskottet är väl medvetet om att det finns en risk att klimatförändringar underblåser eller bidrar till att skapa nya konflikter. Det främsta medlet för att undvika en sådan utveckling är att verka för ett globalt klimatavtal som både begränsar utsläppen av växthusgaser och innehåller ett långsiktigt och kvalitativt mål om en anpassning till klimatförändringarnas effekter. Utskottet betonar vikten av att klimatmötet i Paris, den 30 november till 11 december 2015, resulterar i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Utrikesutskottet utgår också ifrån att Sverige och EU även i fortsättningen är ledande i det internationella klimatarbetet.

Riksdagen sa nej till motionerna.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-11-03
Justering: 2015-11-12
Trycklov: 2015-11-13
Reservationer: 1
Betänkande 2015/16:UU8

Alla beredningar i utskottet

2015-10-20, 2015-10-20, 2015-11-03

Klimathotet är vår tids ödesfråga (UU8)

Utrikesutskottet har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 som handlar om klimat, hållbarhet och bistånd.

I samband med behandlingen av motionerna betonar utrikesutskottet i sitt betänkande att klimathotet är vår tids ödesfråga. Utskottet välkomnar FN:s nya globala mål för hållbar utveckling och konstaterar att ett framgångsrikt klimatmöte i Paris, COP21, är en viktig byggsten för en hållbar utveckling. Utskottet är väl medvetet om att det finns en risk att klimatförändringar underblåser eller bidrar till att skapa nya konflikter. Det främsta medlet för att undvika en sådan utveckling är att verka för ett globalt klimatavtal som både begränsar utsläppen av växthusgaser och innehåller ett långsiktigt och kvalitativt mål om en anpassning till klimatförändringarnas effekter. Utskottet betonar vikten av att klimatmötet i Paris, den 30 november till 11 december 2015, resulterar i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Utrikesutskottet utgår också ifrån att Sverige och EU även i fortsättningen är ledande i det internationella klimatarbetet.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-11-24
Debatt i kammaren: 2015-11-25
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:UU8, Internationella klimatfrågor och hållbar utveckling m.m.

Debatt om förslag 2015/16:UU8

Webb-tv: Internationella klimatfrågor och hållbar utveckling m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 109 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Denna debatt hålls dagarna innan det stora toppmötet i Paris ska påbörjas. Det är mycket fokus på Paris, också av skälet att nu ska frågan om klimatets framtid landas, åtminstone i det möte som kallas COP 21.

Förhoppningarna är många, farhågorna likaså. Vi tillhör dem som ändå hoppas att vi ska nå en överenskommelse i Paris för att kunna uppnå tvågradersmålet. Vi vet att om vi inte når dit, och om vi hamnar på fyra grader eller ännu högre, kommer den situation som vi upplever i dag att bli ännu värre. Då kommer många länder, och inte bara öar, hotas av att försvinna. Det gäller många delar av vår jord, och detta till följd av vattennivåernas stigande. Men det kan också ske till följd av brist på vatten. I många delar kommer vårt viktigaste livsmedel, vattnet, inte längre att vara tillgängligt. Förutsättningarna för att driva verksamheter och leva kommer att förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

Vi har stora utmaningar framför oss både när det gäller att möta klimatet och minska uppvärmningen och när det gäller att säkerställa att olika länder och människor klarar att anpassa sig för en tid med ett klimat som ser annorlunda ut.

Vi har från EU:s sida varit tydliga med att vi vill nå ett bindande klimatavtal. Sverige är naturligtvis en del av detta. Vi har också varit tydliga med att klara finansieringsåtaganden. Det handlar om den överenskommelse som träffades i höstas, och dessförinnan i somras, om biståndsagendan. EU ska leva upp till 0,7-procentsmålet som EU. Sverige har som bekant en högre nivå, herr talman. Vi ska, vilket EU har bekräftat, också klara att finansiera löftet från Köpenhamn som handlar om förutsättningar för anpassning för andra länder.

Det gäller 100 miljarder US-dollar som ska finnas tillgängliga i Gröna fonden. Vi från Centerpartiet har kämpat hårt för att få Gröna fonden på plats. Vi har kämpat hårt för att få Sverige att stötta inträdet i fonden och få upp den på banan, och det har vi lyckats med. Vi står också bakom de åtaganden som Sverige har gjort när det gäller insatser för Gröna fonden. Det är en viktig markering att vi tar ansvar för att andra människor också ska få möjligheter till en god framtid även om klimatet utmanar.

Agenda 2030 med de 17 nya globala målen är naturligtvis också en viktig förutsättning. Vi ska agera där ute i världen som helhet, men också här hemma på alla nivåer för att möta utmaningarna.

En av de utmaningarna är naturligtvis fossilberoendet. Att bryta fossilberoendet är viktigt. I IAEA:s rapport från 2011 kan man notera det anmärkningsvärda att 548 miljarder dollar används för att subventionera fossilbränslen globalt sett. Det är alltså 548 miljarder dollar som används för att förstöra förutsättningarna för klimatet.

Vi är glada att den nuvarande regeringen håller fast vid det arbete som inte minst Lena Ek under alliansregeringens tid drog igång med vängruppen och som handlar om att fasa ut fossilbränslesubventioner. Det startades 2009 och är viktigt att arbeta vidare med. Det är bra att regeringen är intresserad av att fullfölja det.

Jag hoppas att regeringen också kommer att ta fasta på ett annat viktigt ben i det arbete som inte minst Lena Ek som miljöminister under alliansregeringens tid drev, nämligen arbetet med new climate economy. Det handlar om att se att tillväxt leder till bättre klimat. Den Sternrapport som många har hänvisat till när det gäller andra frågor fick här en uppföljare när det gäller klimatet. Tillväxt och klimat har ofta ställts mot varandra, men här visas vinsten med klimatinsatser för tillväxt och tillväxt för klimatinsatser. Det är oerhört viktigt för att kunna bryta upp den låsning som har funnits i de internationella samtalen, och även i samtalen i denna kammare, om att tillväxt hotar klimatet eller miljön. Så är inte fallet. Rätt styrmedel och rätt insatser möjliggör både tillväxt och klimatinsatser för en bättre miljö, vilket Sverige har visat. Det är viktigt att ta detta vidare, herr talman.

Det här betänkandet handlar också om framtiden. Jag har för Centerpartiets räkning en reservation i betänkandet. Den handlar i grund och botten om tiden post Paris. Om man läser betänkandet ser man att det finns en del positioneringar när det gäller EU och om klimatdiplomati fram till 2015 och Parismötet. 2030-agendan omnämns, och den är de facto efter Parismötet, men mycket fokuserar och har fokuserat på just Parismötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

Även om vi når framgång och landar på tregradersmålet, eller vad det nu blir när alla har lagt sina bud, kommer vi att behöva göra mer. Då är det viktigt, tycker vi, att vi har en regering som är beredd att ta ledarskapet för detta. Det handlar då inte bara om miljöministern, utan det handlar i stor utsträckning om hela regeringen och om att fånga en utrikespolitik som tar fasta på behovet av att förenas och bygga allianser globalt för att nå längre när det gäller klimatet än vad klimatöverenskommelsen, om det nu skulle bli en sådan, kommer att landa på.

Det är det som vi försöker peka på i vår reservation. Vi vill se en återrapportering från regeringen där man redovisar hur man säkerställer ett samlat klimatfokus i utrikespolitiken efter 2015. Det tycker vi inte att betänkandet fångar upp, och därför har vi lämnat reservationen.

Vi har, herr talman, en regering som har en feministisk politik och utrikespolitik, vilket vi hör och får rapporter om. Men lek med tanken att vi har en regering som har en utrikespolitik som syftar till att klara tvågradersmålet och som syftar till att sätta fokus på klimatet. Skulle vi få rapporter om detta? Ja, det tror jag. Jag noterar att regeringen inte har givit någon återrapport, och jag noterar att det inte finns något sådant fokus för utrikespolitiken. Därför har vi lämnat den reservation som jag redogjorde för. Vi vill få en redovisning av detta.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att klimat- och hållbarhetsarbete också berörs i ett särskilt yttrande, och det betonar att vi nu varken tar ställning till ett biståndspolitiskt ramverk eller till PGU-frågorna, för det kommer i det biståndspolitiska betänkandet, vilket Birgitta Ohlsson påpekade. Då återkommer vi.

Med detta yrkar jag bifall till reservationen och betänkandet i övrigt.

(Applåder)


Anf. 110 Jamal Mouneimne (S)

Herr talman! Det gläder mig att jag ser höga ambitioner och många som har hög takt när det klimatfrågorna.

Jag vill börja med att säga att det största hotet i världshistorien är klimathotet. Man kan inte se klimatförändringen på kort sikt, utan det behövs ett längre perspektiv. Den gör inte skillnad på människor, var vi kommer ifrån eller var vi befinner oss. Den är ett hot mot vår framtid, och vår framtid är våra barnbarn.

Vi började känna av konsekvenserna av klimatförändringen för bara några år sedan, och därför började flera länder, med Sverige i täten, ta ställning för en begränsad klimatpåverkan. Det är ett av våra nationella miljömål i Sverige.

I FN:s internationella klimatpanels femte rapport konstateras att den globala uppvärmningen är ett obestridligt faktum. I rapporten beskrivs också att riskerna kan begränsas, men det kräver utsläppsminskningar av växthusgaser och inte minst anpassningsåtgärder. IPCC:s slutsats är att de globala utsläppen måste börja minska under det närmaste decenniet och att utsläppen måste avta med 40-70 procent mellan 2010 och 2050 för att därefter fortsätta minska ned till 0 mellan 2050 och 2100.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

Herr talman! Vid statspartsmötet i Durban 2011 lanserade man den så kallade Durbanplattformen som innebar att man 2015 ska anta en legalt bindande överenskommelse om utsläpp för perioden bortom 2020 i Paris under COP 21. Syftet är att man internationellt ska enas om ett klimatavtal.

Utskottet har lämnat ett förslag i betänkandet som jag yrkar bifall till. I betänkandet ser man med oro på de slutsatser som dras i IPCC:s utvärderingsrapporter, men utskottet framhåller att mänskligheten fortfarande har möjlighet att mildra klimatförändringens negativa konsekvenser. Mot denna bakgrund understryker utskottet vikten av att klimatmötet i Paris resulterar i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen under två grader.

Utskottet noterar med oro rapporten om att den kumulativa nivån i de nationella planer om utsläppsbegränsningar som lämnats inför Parismötet inte ser ut att vara tillräcklig. Därför betonar utskottet också att det är angeläget att ett kommande klimatavtal till sin karaktär är dynamiskt och möjliggör ökade klimatåtgärder över tid.

Avslutningsvis vill jag säga att tre av utskottets förslag till beslut om klimatavtalet är viktiga. Det handlar om att få en global medeltemperatur som inte ökar över två grader. Det handlar också om att vi vill ha revideringsmöjlighet, att kunna följa upp avtalen, efter kortare tid och att det ska finnas tillräcklig finansiering i Gröna fonden, som vi talade om, för att stödja utvecklingsländerna.

(Applåder)


Anf. 111 Sofia Arkelsten (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Det är en viktig tid i världen just nu. Fattigdom, ofrihet, förtryck och humanitära katastrofer kräver både politiska och hållbara lösningar. Det pågår ett globalt arbete för att hantera mänsklighetens utmaningar. Flera internationella processer har pågått under en längre tid och har nu landat, bland annat de nya hållbarhetsmålen. Det betyder att utvecklingsagendan, själva biståndspolitiken på global nivå, förenas med miljö- och klimatagendan. Den gemensamma nämnaren är hållbar utveckling.

Detta är ett motionsbetänkande. Det finns alltså inga som helst skarpa förslag från den rödgröna regeringen om kopplingen mellan säkerhet, klimat och hållbarhet samlat i en proposition.

Kopplingen mellan klimat, säkerhet och hållbarhet uppmärksammas alltmer. Klimatdiplomati finns på plats, och på möten om säkerhetspolitik lyfts klimatfrågor upp som ett reellt hot och en osäkerhetsdrivande faktor. Det är något nytt och kopplar samman olika politikområden. Det är lite som när miljöpolitik och ekonomi började kopplas ihop, till mycket nytta.

Vi moderater hade en reservation om kopplingen mellan klimat och säkerhet och migrationsströmmar. Men eftersom utskottet strävar efter samsyn i viktiga värderingsfrågor finns texten nu inne i betänkandet. Vi uppskattar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

I vår partimotion framhålls vikten av klimatåtgärder som bidrar till stärkt säkerhet. De globala miljöutmaningarna och klimatförändringarna är några av de allvarligaste hoten mot människors säkerhet och levnadsvillkor runt om i världen. En stor andel av dagens konflikter bottnar i miljörelaterade faktorer. Till det kommer att den snabba befolkningstillväxten, i kombination med klimatförändringar, riskerar att leda till ytterligare spänningar med nya konflikter och ökade flyktingströmmar som följd.

Utsläppen måste minska, men det krävs också anpassning. Biståndet kan begränsa klimatutsläppen och öka motståndskraften. Därför ska vi fortsätta klimatsäkra biståndet. Jag uppfattar det som att detta delas av utskottet, nu när betänkandet är kompletterat.

I vår kommittémotion säger vi att sambandet mellan säkerhet och klimatförändringar är starkt och att det globala hållbarhetsarbetet måste påskyndas. Sverige ska vara ledande i det internationella klimatarbetet, särskilt inom EU, för att vi ska uppnå ett klimatavtal som innebär att den globala uppvärmningen kan hållas under två grader.

Användandet av fossila bränslen måste upphöra på sikt. Globalt bär inte användningen av fossil energi sina kostnader. Det behövs en gemensam energimarknad inom EU med minskad användning av fossila bränslen. Det behövs också anpassningsåtgärder för att hantera klimatförändringarnas effekter.

Biståndet har alltså en viktig roll att spela för att främja miljön och en hållbar utveckling. Det är viktigt att klimatsäkra biståndet.

Vi har också ett antal förslag på klimatpolitiska styrmedel. Också här uppfattar jag samsynen. Det är bra och viktigt att Sverige kan stå upp för detta.

Sverige har konsekvent varit en progressiv kraft över tid när det gäller klimatfrågan och de internationella klimatförhandlingarna. Vi har levererat nationellt och internationellt. Det gröna skatteskiftet som Alliansen genomförde med höjd skatt på koldioxid och rejält sänkt skatt på arbete har gett effekt. Den sammanhållna klimatpolitik som levererades har verkligen gjort skillnad. Det var bra att vi höjde våra ambitioner från när vi tillträdde 2006 då målet låg på minus 4 procent till ett riktigt mål på minus 40 procent. Vi visar att det går att sänka utsläppen med nästan 30 procent och öka bnp med mer än 60 procent sedan 1990, som är det år man brukar mäta från. Och nu har EU en gemensam målsättning. Sverige driver på här också.

Under alliansregeringen antogs också en biståndspolitisk resultatstrategi för globala insatser för en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling från 2014 ända fram till 2017. Miljö är en prioritering i den biståndspolitiska plattformen, alltså det papper som styr verksamheten. Miljö, klimat och en grön ekonomi är också teman inom EU:s bistånd.

Klimatförändringarna har direkt effekt på säkerhetsfrågorna. Och biståndet spelar en viktig roll i klimatpolitiken. Därför har det varit extra knepigt nu när den rödgröna regeringen inte har velat ge ett samlat svar på om den budget som vi ska debattera snart, den 14 december, gäller eller inte. Det bidrar till osäkerhet på flera plan.

Den rödgröna regeringen har skrivningar i sin budget om ökade ambitioner, men samtidigt har Finansdepartementet aviserat minskningar om 60 procent av biståndet. I dag har vi sett i medierna att det kanske stannar vid 30 procent. Men det kan jämföras med 7 procent när vi regerade. Det har varit omöjligt att få ett samlat svar från regeringen. Och tyvärr har Miljöpartiet valt att stryka sig från dagens debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

Avslutningsvis utgår utskottet från att Sverige och EU även i fortsättningen är ledande i det internationella klimatarbetet. Vi förutsätter att Sverige och EU, även efter klimatmötet i Paris, aktivt ser till att klimatfrågan står högt upp på den utrikespolitiska dagordningen och tas upp inom ramen för alla relevanta internationella och bilaterala samarbeten. Något annat är otänkbart.

(Applåder)


Anf. 112 Hans Linde (V)

Herr talman! Om ett par dagar inleds klimattoppmötet, COP 21, i Paris. Det är en ödesstund för klimatet, och det är en ödesstund för mänskligheten.

Ban Ki Moon, FN:s generalsekreterare, brukar säga att vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen men att vi också är den sista generationen som kan rädda klimatet. Det är helt sant. Men om vår generation ska lyckas med sin stora uppgift att rädda klimatet måste våra ansträngningar öka, och de måste öka nu.

Christiana Figueres, generalsekreterare för FN:s sekretariat för klimatkonventionen, har konstaterat att även om alla världens klimatåtgärder skulle genomföras - till sista krona, till sista stavelse - skulle det i bästa fall leda till en temperaturhöjning på 2,7 grader under det här århundradet. Det bygger som sagt på att alla gör det de redan har lovat.

Även om vi skulle nå ett mål på 2,7 grader innebär det mycket dramatiska klimatförändringar som riskerar att slå sönder hela samhällen och i grunden förändra vår planet. Vi vet att de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna, och som redan i dag drabbas hårdast, inte är vi som är i denna kammare. Det är risbonden i Bangladesh, det är kvinnan som odlar quinoa på Andernas sluttningar och det är de fattiga i Sahel. De kommer att betala priset om vi misslyckas med att möta klimatförändringarna. Dessa människor betalar redan i dag ett mycket högt pris.

Klimatförändringarna är inte något som bara våra barnbarn kommer att märka. De märks redan i dag, i Mali, i Vietnam och i Tuvalu. Om vi ska förhindra denna utveckling krävs nya åtaganden. Det krävs nya insatser, och det krävs att vi gör det nu.

Jag såg att Anote Tong, president i Republiken Kiribati, i ett brev till världens stats- och regeringschefer har vädjat om ett stopp för exploatering av kol, ett moratorium för kolbrytning. Det är den typen av insatser som behövs i detta mycket allvarliga läge. Vi väntar med spänning på att Stefan Löfven ska svara på president Tongs brev.

Sverige är ett land som är väl rustat för att göra betydligt större klimatinsatser och klimatåtaganden än vi redan har gjort. Vi borde kunna göra mer för att minska våra utsläpp, och vi borde kunna göra mer för att EU ska anta än mer ambitiösa minskningsmål. Vi skulle kunna göra mer för att överföra den senaste miljötekniken till utvecklingsländerna. Vi skulle kunna göra mer för ny och additionell klimatfinansiering av klimatbistånd.

Vi skulle kunna göra mer för att klimatanpassa det utvecklingsbistånd som vi redan har, och vi skulle kunna göra mer för att tillmötesgå de krav som utvecklingsländerna nu ställer på kompensation och ersättning för de förluster och kostnader som uppstår på grund av klimatförändringarna som vi i de rikaste länderna har skapat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

Det här borde vara vår viktigaste utrikespolitiska fråga, för klimatförändringarna leder till konflikter och till migrationsströmmar. Vi ser att klimatförändringarna leder till svagare stater och till att arbetet för demokrati undergrävs. Vi ser att klimatförändringarna leder till ökad fattigdom, ökad ojämlikhet och ökade klyftor mellan män och kvinnor.

Men formellt är det så att klimatet behandlas i andra utskott än utrikesutskottet, och därför är betänkandet från utrikesutskottet som ligger på riksdagens bord i dag en ganska smal produkt med bara en reservation. Det är helt formellt korrekt utifrån den arbetsfördelning vi har i riksdagen. Men jag tror att klimatfrågorna under de kommande åren kommer att vara för viktiga för att bäras av ett enda utskott.

Jag är helt övertygad om att med de enorma utmaningar vi står inför kommer hela riksdagen, samtliga folkvalda, att behöva göra klimatfrågorna till sina viktigaste frågor. Jag hoppas och tror att vi under de kommande åren kan se till att klimatfrågorna blir centrala i våra gemensamma diskussioner om Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik.


Anf. 113 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Regeringen har presenterat en ambitiös agenda inför miljötoppmötet i Paris nästa vecka. Det är bra, för Sverige ska vara ett land i framkant på miljöområdet.

Jag är glad över att regeringen i sin budget har presenterat satsningar på klimatåtgärder i andra, ofta fattigare länder. Det är rationell, effektiv och rättvis klimatpolitik.

Det är också bra att Miljöpartiet, som tyvärr saknas i kammaren nu men som länge har varit emot alla liknande åtgärder, har tagit sitt förnuft till fånga i den här frågan.

Men bland alla goda initiativ och fina ord är det två ord som jag saknar, nämligen Europeiska unionen.

Visst är FN och andra organisationer viktiga. Jag är den första att understryka vikten av global samling. Men Sverige måste arbeta med och genom EU. Sverige behöver EU, och EU behöver Sverige. Det är allvarligt att regeringen på område efter område fortsätter att slarva med Europa.

När Polens nya regering i morse kallade till stor presskonferens hade man symboliskt plockat ned EU-flaggan. Ungern har länge använt EU som spottkopp, och Storbritannien tvekar inför samarbetet. Men för mig som liberal är det tydligt att höstens händelser visar på vikten av det europeiska samarbetet. Alla förstår nog att ett starkare europeiskt samarbete hade förändrat läget på asylområdet.

Att det är svårt att komma överens ibland och i vissa frågor betyder dock inte att vi ska sänka våra ambitioner på alla andra politikområden - tvärtom. När Frankrikes huvudstad Paris attackerades av islamistiska terrorister var det just EU-stadgan som François Hollande åberopade. Sverige och många andra länder svarade snabbt. Tillsammans är vi starka.

Det gäller också i klimat- och energifrågorna. En tydlig gemensam europeisk agenda är avgörande för att vi ska kunna nå målet om att halvera koldioxidutsläppen till 2030.

På det området har vi i Liberalerna och resten av Alliansen varit mycket tydliga. Vi vill se ett skarpare EU-fokus från regeringens sida. Det går inte att bara utgå från olika FN-avtal, som ju faktiskt på sin höjd kan anses sätta ett slags lägstanivå, särskilt eftersom de europeiska länderna har kommit mycket längre och är mycket mer ambitiösa i sina hållbarhetsvisioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

EU är den i särklass mest trovärdiga regionen när det gäller att ta hand om miljön. Europa, som är den industriella revolutionens skådeplats, står i dag för ynka 9 procent av de globala utsläppen.

Ibland har en del miljöorganisationer och partier förklarat tillväxt som sin fiende. Folket ska enligt deras världsbild inte konsumera mera.

Men den europeiska historien visar att valet knappast står mellan miljö och kapitalism. Vi måste inte sluta med det ena för att kunna bevara det andra. Tillväxten är inte fienden. Det går alldeles utmärkt att förena tillväxt med omsorg om klimatet. Sedan 1990 har EU:s tillväxt ökat med 45 procent. Under samma period har utsläppen minskat med 19 procent.

Men det är inte bara tillväxten som regeringen utmanar genom att bortse från EU. Även säkerheten står på spel.

Ingen i denna kammare kan vara omedveten om att Vladimir Putins Ryssland militärt hotar sina grannländer och delar av Europa. Putin använder miljö- och energipolitiken som ett effektivt maktmedel.

Under 2006 stoppades gasleveranser till Ukraina, vilket ledde till att gasen sinade även i ett antal EU-länder. De ryska påtryckningarna var ett försök att få Ukraina att avstå från att ingå associeringsavtal med EU.

Vi har sett liknande situationer i våra grannländer i Baltikum. Det är länder som är starkt beroende av att få sin gas från Ryssland.

I en tid då säkerheten i vårt närområde är sämre än på flera decennier och energifrågor används som ett säkerhetspolitiskt instrument av Ryssland borde vi måna mycket mer om de svenska kärnkraftverken och se energipolitiken i ett större europeiskt och säkerhetspolitiskt sammanhang.

Herr talman! Energifrågorna är i högsta grad gränsöverskridande och tjänar på ett starkare EU-samarbete. Här bör Sverige vara mycket mer pådrivande.


Anf. 114 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Detta är ett viktigt betänkande och en viktig debatt. Det är tidsmässigt viktigt - om fem dagar inleds FN:s klimatmöte COP 21 i Paris. Men det är också ett viktigt ställningstagande från utrikesutskottets sida. Vi har ett ansvar att se och synliggöra kopplingen mellan klimatet och konflikter, mellan klimatet och fred och säkerhet och mellan klimatet och våra utrikes- och biståndspolitiska insatser.

I juli månad ägde FN:s tredje internationella konferens om utvecklingsfinansiering rum i Addis Abeba. För att kunna utrota fattigdomen och finansiera den nya globala hållbarhetsagendan krävs det att alla finansieringskällor - offentliga och privata, inhemska och internationella - både kraftsamlar och samspelar.

Deklarationen som antogs är viktig och kopplar ihop utvecklings- och hållbarhetsagendorna på ett sätt som inte tidigare skett. I det nya ramverket ingår åtaganden om skattesamarbete, hållbar långivning och hur investeringar och övrig finansiering ska vara hållbar ur ett miljö- och klimatperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

Agendan ligger nu till grund för att uppfylla de nya hållbarhetsmål som antogs i New York i september, mål som ska utrota fattigdomen och stimulera hållbar utveckling. I slutsatserna framhölls att social och ekonomisk utveckling är beroende av ett hållbart nyttjande av jordens naturresurser.

Herr talman! I den internationella klimatdebatten finns det en nästan helt förbisedd faktor: demokratin. Den faktorn var frånvarande i agendan som antogs i Addis, och tyvärr är demokrati inte ett av de nya hållbarhetsmålen.

Det finns flera rankningar av världens grönaste ekonomier. De mäter på lite olika sätt och når olika resultat. Men den som tittar på 20- eller 30-i-topp kommer nästan uteslutande att hitta demokratier.

Framsteg på klimatområdet är betydligt troligare om demokratins ställning i världen stärks, men demokratin och friheten i världen är på tillbakagång. Exempelvis gavs länder såsom Sudan och Venezuela utrymme i debatten efter det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn 2010, som om dessa länder med någon som helst trovärdighet kan hävda omsorg om det globala klimatet.

Herr talman! Klimatförändringarna riskerar att leda till ytterligare spänningar med nya konflikter och ökade flyktingströmmar som följd. Torka, översvämningar, brist på rent vatten och extrema väderförhållanden är bidragande orsaker till fattigdom och konflikter.

När Islamiska staten mördar skoningslöst och al-Asad bombar den egna befolkningen med oljefat känns det ibland lite verklighetsfrånvänt att tala om klimatet som bov och upphov till konflikter. Men vi kan inte bortse från att klimatrelaterade problem i allra högsta grad bidrar till just konflikter.

Ett framgångsrikt klimatanpassningsarbete som exempelvis kan ge skydd mot översvämningar och bidra till omställningar för att jordbruket ska kunna hantera torka är en avgörande faktor i det konfliktförebyggande arbetet.

Inom utrikespolitiken är diplomatin central. Något som tyvärr hamnat lite i skymundan i debatten i Sverige när vi talar om klimatet är att det krävs en klimatdiplomati. Många EU-länder har uttalade klimatdiplomatiska strategier med tydliga mål och planer beträffande vilka länder man har störst möjlighet att påverka i en positiv riktning.

Vi i Sverige behöver på ett mycket mer engagerat och strategiskt sätt samverka med våra likasinnade länder, i och utanför EU, i en koordinerad klimatdiplomatisk insats. På egen hand har Sverige inte särskilt stort inflytande över andra länders utsläppsnivåer. Därför är det desto viktigare att söka samverkan och se till att bidra med det vi kan i det stora pusslet. Så skapar vi mervärde. Så kan Sveriges insats få betydelse, som en pusselbit i den stora helheten.

Avslutningsvis, herr talman: Utskottet framhåller att det svenska biståndet är ett centralt instrument för förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer. I en tid när biståndsbudgeten är hårt ansträngd krävs hårda prioriteringar inom biståndet. För att stoppa klimatförändringarna och bidra till samhälleliga anpassningar i den mån förändringarna redan ägt rum är det just investeringar som behövs som kan generera fler ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar både nu och över tid.

Internationella klimat-frågor och hållbar utveckling m.m.

Vi kristdemokrater ser det som fortsatt angeläget att öronmärka medel till den gröna klimatfonden för att fortsätta bidra till klimatanpassning och förebyggande insatser där de allra bäst behövs.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-11-25
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Internationellt klimat- och hållbarhetsarbete m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2014/15:2321 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 5,

      2015/16:2174 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 och

      2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 20.
      • Reservation 1 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S990014
      M76008
      SD39009
      MP23002
      C01903
      V20001
      L15004
      KD10402
      -0001
      Totalt28223044
      Ledamöternas röster
    2. Övriga yrkanden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag: