Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2016/17:FöU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 mars 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Statens möjligheter att skydda försvarsintressen borde förbättras snarast (FöU5)

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Utskottets förslag till beslut
Med stöd av 9 kap. 16 § riksdagsordningen om utskottsinitiativ föreslår utskottet att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen och tillkännager detta för regeringen. Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-02-16
Justering: 2017-02-23
Trycklov: 2017-02-27
Reservationer: 7
Betänkande 2016/17:FöU5

Alla beredningar i utskottet

2017-01-31, 2017-02-16

Statens möjligheter att skydda försvarsintressen borde förbättras snarast (FöU5)

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Det anser försvarsutskottet som i ett utskottsinitiativ föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Försvarsutskottet tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Försvarsutskottet tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Utskottet föreslår att riksdagen riktar dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Försvarsutskottet föreslår även att riksdagen säger nej till de motionsförslag som behandlats samtidigt.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-03-01
Debatt i kammaren: 2017-03-02

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 146 Allan Widman (L)

Herr talman! Det ärende som försvarsutskottet nu ska debattera i kammaren handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Det är inte utan att mina tankar går tillbaka till åren 2006 och 2007 då den nuvarande lagstiftningen klubbades igenom här i riksdagen. Mot bakgrund av den omvärldssituation som nu råder kan man väl konstatera att det var tur att det beslutet togs och att vi fick påtagliga möjligheter att också i etern följa det som utgör potentiella hot mot det svenska rikets säkerhet.

Vi kan konstatera att de övervakningsorgan som konstruerats för att se till att signalspaningen sker inom lagens ramar inte har riktat någon som helst erinran mot signalspaningsverksamheten, åtminstone för 2015. Man menar också att det inte har förekommit någonting som är otillbörligt.

Herr talman! Med det sagt vill jag gå över till ett så kallat tillkännagivande som utskottet har föreslagit gällande Nord Stream 2.

Under 2016 blev det som bekant uppenbart att det bolag som ska bygga två nya gasrör som ska gå från Sankt Petersburg ned till Greifswald i Tyskland avsåg att bedriva en del av denna byggverksamhet vid två svenska hamnar, nämligen Slite och Karlshamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Bägge dessa hamnar är strategiskt sett känsliga för Sverige. Slite är landets östligaste hamn och har under alla tider utgjort en potentiell infallsport för en motståndare. Karlshamn är känslig på det viset att det ligger i ett kluster av militär verksamhet, i närheten av vår enda kvarvarande örlogsbas och dessutom i närheten av F 17, där vi har både stridsflygplan och helikoptrar utlokaliserade.

Det stod klart tidigt i processen att regeringen ansåg sig sakna rättsliga möjligheter att stoppa en etablering i såväl Slite som Karlshamn. Man hänvisade till aktiebolagslagen, man hänvisade till kommunallagen och man hänvisade till sist också till regeringsformen och det kommunala självstyre som står inskrivet där.

Jag har inte någon annan uppfattning än regeringen i frågan. Jag bedömer också att de rättsliga möjligheterna att ingripa var mycket begränsade.

Tidigt under hösten uttalade försvarsministern och även utrikesministern att Sverige nu bör göra en översyn så att vi i framtiden får möjligheten att ingripa när vi känner att svenska säkerhetsintressen är hotade. Emellertid har denna tidigt aviserade utredning inte kommit till stånd ens den dag som i dag är.

Utskottet känner att det är angeläget att utredningen kommer till stånd och att vi får de lagliga verktyg som krävs för att ingripa i sådana här situationer.

Vi är dessutom oroliga för att det kan komma motsvarande förfrågningar, motsvarande intresse, från utländska bolag när det gäller andra anläggningar och annan infrastruktur i landet.

Vi anser därför att regeringen utöver att tillsätta en utredning och skaffa sig permanenta rättsliga redskap för att kunna ingripa också redovisar på vilket sätt man ska kunna agera innan en sådan permanent lagstiftning är på plats.

Detta ger utskottet regeringen till känna om voteringen, herr talman, avlöper som jag misstänker att den kommer att göra.


Anf. 147 Mattias Ottosson (S)

Herr talman! Kanske lite förvånande - nej, egentligen inte ett dugg förvånande - tänker jag beröra samma saker som Allan Widman: naturligtvis betänkandet vi har framför oss, Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, men också statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen. Det är kanske de frågor som berör oss mest.

När det här med integritetsskydd diskuterades, eller när det kom till skott, var det en ganska hård debatt. Många partier hade ganska svårt att hantera det.

I dagsläget är debatten helt annorlunda. Vi har ganska stor förståelse för varför det här är en viktig verksamhet. Det beror, tror jag, på att vår omvärld är ganska förändrad. Vi kanske var lite naiva eller fortfarande levde i någon hysteri efter kalla krigets slut och trodde att det alltid skulle vara så.

Jag tror att det är viktigt för att kunna förstå och förbereda sig för skeendena i omvärlden att vi kan bygga upp kunskap om det hela, i grund och botten naturligtvis för att värna demokratin och de mänskliga rättigheterna. Men även om jag tycker att det nu är ganska enkelt vill jag ändå uttrycka att det är viktigt att man värnar den enskildes integritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Så är det, men jag tycker att rapporten eller betänkandet som vi har på bordet i dag tydligt visar att vi uppfyller de regler och lagar som gäller för området och ser till att de följs. Det betyder att den kontrollmekanism som vi har byggt upp med Siun och Försvarsunderrättelsedomstolen fungerar på ett bra sätt.

Herr talman! För att gå över till att beröra det här med statens möjlighet att skydda totalförsvarsintressen, alltså det utskottsinitiativ som finns här, skulle jag vilja börja i den här ändan: Bland det vackraste jag vet i svensk demokrati är den lokala självstyrelsen. Det är på något sätt att människor, kommunpolitiker, som är närmast de människor som berörs av olika frågor kan hantera de frågorna. Jag tror att det är oerhört viktigt. Jag brukar uttrycka det som att det är någonting i svensk demokrati som är unikt och som vi ska vara oerhört stolta över.

Å andra sidan måste det självklart vara staten som tar ansvar för utrikes- och säkerhetspolitik. Det är ganska orimligt att lägga kravet att hantera det på kommunpolitiker. Där har nog Allan Widman och jag exakt samma uppfattning.

Det är ganska tydligt, efter många år och olika regeringar som inte har sett det här problemet och inte agerat, att regeringen nu agerar. Det var ganska tydligt på Folk och försvar, när statsministern presenterade den nationella säkerhetsstrategin, att det här var ett viktigt område, där man skulle tillsätta en utredning för att se över regelverket och komma till skott med det hela. Det betyder att regeringen jobbar med detta. Sedan är det naturligtvis komplicerat i och med att frågan om hur vi ska hantera det säkerligen kommer att påverka svensk grundlag.

Men det blir, tycker jag, lite symbolpolitik när vi hanterar det på det här sättet, när vi ska göra ett tillkännagivande och tala om för regeringen att den ska göra någonting som den redan gör. Det blir lite symbolpolitik för mig. Å andra sidan ser jag problematiken i det hela och att man måste kunna komma åt det.

Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 7 och i övrigt bifall till förslaget i dess helhet.


Anf. 148 Annicka Engblom (M)

Herr talman! Betänkande 5 är ju en återkommande historia i försvarsutskottet vad gäller innehållet. Regeringen beskriver eller redogör för riksdagen hur de olika instrumenten för att kontrollera signalunderrättelseverksamheten eller inhämtningsverksamheten på Försvarets radioanstalt fungerar.

Som föregående talare och utskottet konstaterar fungerar de här kontrollverksamheterna väl. Det är med både hängslen och livrem vi kombinerar underrättelseinhämtning med behovet av integritetsskydd i det här landet. Underrättelseinhämtning är ju per se intrång i någons integritet någonstans längs vägen, så det är en ständig avvägning.

Signalspaning kan vi ägna oss åt till mans om vi vill, på olika sätt. Men när det är en stat som bedriver den är det i en rättsstat desto viktigare att detta sköts på ett bra sätt och att det finns möjlighet för individen att efterhöra huruvida man har blivit föremål för inhämtning om man så misstänker. Det är också någonting som rapporteras i den här skrivelsen och även i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Ja, herr talman, behovet av underrättelseinhämtning har alltid varit stort. Underrättelserna är antingen dina egna eller andras, men det är bara dina egna som du till fullo kan lita på. Det är ingen hemlighet att underrättelseinhämtning är någonting som man samarbetar om med de nationer som man så att säga känner sig befryndad med. Men det är inte någon givande verksamhet på det sättet, utan det är klart att man måste ha någonting att byta med.

Vi har en av världens bästa underrättelsetjänster, skulle jag vilja påstå. Vi har väldigt högt anseende runt om i världen för vår kunskap och den inhämtning som vi bedriver. Nu är det framför allt Försvarets radioanstalt som vi hanterar i det här betänkandet.

Låt mig liksom Allan Widman göra en liten tillbakablick till för tio år sedan, när vi behandlade det här första gången, till oss som var med i den storm - bloggstorm och debattstorm - som då rasade och det som kom ut på andra sidan, det vill säga den överenskommelse som slöts 2009 och kompletterades 2013.

Många av oss - i synnerhet jag, som jobbat tio år på Försvarets radioanstalt med just dessa verksamheter och som också har jobbat för Säpo - hade erfarenhet av den integritetsvarsamhet som fanns hos myndigheten redan då och den självcensur som råder. For your knowledge only, det vill säga att jobbar du med en uppgift delar du inte med dig om den ens till din närmaste kollega. För uppgifter som är av sådan karaktär att de kan vara integritetskränkande hade man redan då ett instrument för att de skulle hanteras väl.

Jag led med mina före detta kollegor när jag såg hur de behandlades, herr talman, för signalspaningsdebatten handlade mycket om allt annat än just det som Försvarets radioanstalt sysslar med.

I grunden var det ju en teknikutveckling som ledde till att den inhämtning som tidigare skedde, det vill säga endast i etern, inte längre var till fyllest. Man behövde också inhämta information i fiber och annan tråd, det vill säga datatrafik, till stora delar.

För detta hade man vänt sig till den tidigare socialdemokratiska regeringen - det här var före regeringsskiftet 2006 - och talat om behovet av lagstiftning om det som tidigare varit praxis. Detta genomfördes inte då utan av alliansregeringen med början 2006.

Men när den debatten satte igång blev det en sammanblandning av vad FRA gör och inte gör. Det fanns intressenter som självklart hade ett intresse av att Försvarets radioanstalt inte skulle få denna möjlighet: olika pr-byråer vars finansiering inte var klar. Det handlade om olika upplagor och vem som låg etta i bloggdebatten. Det fanns även politiker som kanske inte hade full förståelse och respekt för vad detta innebar. Debatten blev oerhört hätsk på ett sätt som tog sig olika uttryck.

Bland annat fick debatten påverkan på våra nationella säkerhetsintressen. Flera av de myndigheter som tidigare haft möjlighet att inrikta FRA:s signalspaning förlorade den rätten; den begränsades till regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Herr talman! Vi har sedan dess återställt en del av detta, framför allt möjligheten för Rikskriminalpolisen och Säpo att inrikta Försvarets radioanstalt. Men det var fyra år av blindhet vad gäller till exempel inhämtning av information om terroriströrelser. Detta tar tid att bygga upp, och därför har vi i en motion och i reservation 3, till vilken jag yrkar bifall, tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna krävt att även Inspektionen för strategiska produkter får möjlighet att återigen inrikta Försvarsmaktens signalspaning.

Vad är då det? Jo, det är den myndighet som hanterar vår försvarsexport. Vi är alla medvetna om att vi självklart vill ha koll på vart vår försvarsmateriel tar vägen. Vi vill också vara en del i kontrollen av krigsmateriel världen över. Experterna på Inspektionen för strategiska produkter bör i detta sammanhang ha möjlighet att utifrån sina specifika behov inrikta FRA så att landbedömningar och andra underrättelsebehov också vävs in i bilden när det gäller att bedöma om det är möjligt att exportera till de slutanvändare som är mottagare av vår försvarsexport.

En annan del av betänkandet som jag också skulle vilja säga några ord om, herr talman, är den som handlar om hemmaplan. Jag ber om ursäkt för att jag drar över tiden, men utöver det som Allan Widman tidigare har lyft fram krävs en liten utvikning om Nord Stream och det tillkännagivande som vi riktat till regeringen om att hasta på med lagstiftning om våra nationella säkerhetsintressen.

Det finns mycket att säga om Nord Stream 1. Det finns mycket att diskutera kring upplägget med Gazprom och Nord Stream och allt vad det innebär, framför allt så kallad hybridkrigföring och den del av detta som gäller Ryssland. Men Nord Stream 1 var aktuellt under den förra regeringen. Regeringen förhalade så mycket man kunde när det gällde miljöaspekter, men havsrätten är som den är. Havsrätten gäller även i dag i fråga om Nord Stream 2. Skillnaden jämfört med för ungefär tio år sedan är det betydligt försämrade säkerhetsläget.

När det gäller den diskussion som uppstod efter det att Nord Stream förra året anmälde intresse att hyra mark i Slite på Gotland och i Karlshamn i mitt hemlän Blekinge måste jag rikta en eloge till regeringen, som satte ned foten och sa att man avrådde de berörda kommunerna från att ingå hyresavtal med Nord Stream.

Tyvärr lyssnade inte kommunpolitikerna i Karlshamn på detta utan valde att gå vidare med avtalet, med allt vad det innebär. Regeringen har, genom uttalanden från försvarsministern, sagt att man i detta sammanhang tänker uppmana försvarsmakt, tull och polis att bidra till att inom sina ordinarie uppgifter upprätthålla något slags säkerhetszon. Jag har ställt en fråga om detta och från både inrikesminister Ygeman och försvarsminister Hultqvist fått svaret att det ska ske inom ramen för ordinarie verksamhet. Fortsättning följer.

Slutligen: Utan spaning, ingen aning. Med hängslen och livrem får vi en väl fungerande verksamhet. Jag är stolt över den underrättelseinhämtning vi har här i landet. Jag vill rikta ett stort tack till personalen på Försvarets radioanstalt för det viktiga jobb de gör och även till övriga kontrollmekanismer för det jobb de gör. Jag yrkar bifall till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

I detta anförande instämde Mikael Jansson (SD).


Anf. 149 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

Vi håller med om allt som sagts i alla kloka inlägg från bland annat Allan Widman och Annicka Engblom. Vi delar uppfattningen att FRA är jätteviktig och gör ett fantastiskt bra jobb, och jag tänker inte tala så mycket mer om detta; allt är ju sagt.

Däremot kan vi titta lite på detta med hängslen och livrem. Vi har, som ni känner till, försökt att få till stånd skyddsområden. Vi har motionerat om detta men utan större framgång. Jag tror dock att vi, förutom FRA-verksamheten, ska försäkra oss om att få tillbaka skyddsområden - kanske inte på samma sätt som förut men utökat på de viktiga ställena. Det ger befogenheter. Vi delar helt uppfattningen att man måste göra detta skyndsamt; det är bråttom med den här lagstiftningen.

Jag vill i stället, herr talman, tala lite om Siun. De bedriver ju någon form av inspektion: kontroll av hur lagar tillämpas. De har inget att klaga på när det gäller FRA, som jag kan se. Det är en viktig kontrollverksamhet som bedrivs där, och jag tycker att det är lite förvånande att ni säger nej till att låta oss vara med där. Ledamöter från alla andra partier ingår, men inte från Sverigedemokraterna. Vi har motionerat om att man ska utöka antalet ledamöter så att alla partier, oavsett storlek, i framtid och nutid ska ha en representant i Siun.

Det skulle vara intressant att få höra någon komma upp och berätta för oss varför ni inte tycker att vi skulle kunna vara representerade i Siun. Vi tror att det också är en demokratisk fråga. Varför stänger man ute ett parti från att ha en ledamot i Siun? Det ska vara begränsat till ett visst antal, säger man. Men det är ju bara att utöka antalet. Det ligger också i den reservation vi har. Men jag skulle gärna vilja att någon kom upp och förklarade varför ni har röstat nej till vårt deltagande i detta.

I detta anförande instämde Mikael Jansson och Cassandra Sundin (båda SD).


Anf. 150 Anders Schröder (MP)

Herr talman! Jag ska först säga lite om signalspaning i stort. Det är en verksamhet som vi gröna tidigare har påpekat potentiellt kan utgöra en utmaning eller ett hot mot den personliga integriteten. I sammanhanget ska dock sägas att det är en viktig del av det svenska underrättelsearbetet. Egna trovärdiga underrättelseuppgifter är avgörande för att ett land ska kunna bedriva en självständig utrikes- och säkerhetspolitik.

Miljöpartiet har alltid betonat vikten av att den personliga integriteten måste värnas och att signalspaning aldrig får missbrukas. Därför är det bra att regeringen lägger fram en skrivelse som denna, som visar hur man kan ta hänsyn till integriteten när signalspaning utförs.

I dag granskas FRA huvudsakligen av Siun. Personuppgiftsbehandlingen i FRA granskas av bland annat Datainspektionen, vars granskningar av FRA nyligen har granskats av Riksrevisionen. Även granskarna granskas alltså. Det är viktiga kontrollmekanismer för att säkerställa en rättssäker signalspaning och ska fortsätta utvärderas och finjusteras för att på bästa möjliga sätt ta hänsyn till den personliga integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Sedan ska jag nämna något om totalförsvarsdiskussionen. Under hösten har vi fått se flera exempel på att gröna hjärtefrågor som kommunalt självbestämmande, satsningen på vindkraft och möjligheten till viktiga arbetstillfällen har ställts mot den komplexa frågan om våra nationella säkerhetsintressen. Detta är på många sätt en fin balansgång mellan att å ena sidan få bedriva en framåtsyftande och hållbar politik för hela Sverige och å andra sidan värdera de nationella säkerhetsintressena på ett adekvat sätt.

Det är viktigt att staten ges möjlighet att skydda angelägna intressen för totalförsvaret, liksom samhällsviktig infrastruktur. Många ställer sig givetvis frågande när regeringen inte har de befogenheter som krävs för att kunna överpröva lokala beslut när nationella säkerhetsintressen dyker upp. Riksdagen har formulerat målen för Sveriges säkerhet som att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Som regeringsbärande parti är det vår skyldighet att se till att denna säkerhet också säkerställs. Det är därför positivt att regeringen nu tittar på de här frågorna och ser över vad som skulle kunna göras och studerar de eventuella författningsändringar som det i så fall skulle kunna innebära.

Vi kan dock också konstatera att frågan är lika komplex som angelägen och att översynen kommer att kräva noggranna avvägningar mellan olika intressen för att inskränkningar i den kommunala självstyrelsen eller de grundläggande fri- och rättigheterna inte ska gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har gett upphov till dessa.

Just därför blir det lite märkligt att oppositionspartierna har väckt en följdmotion om att regeringen ska skynda igenom denna process i stället för att göra ett gediget och noggrant arbete. Det handlar om förändringar, potentiellt i grundlagen, som inte passar för opportunistiska, framskyndade beslut. Det borde också ligga i oppositionens intresse att detta görs på ett adekvat sätt.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 7.


Anf. 151 Stig Henriksson (V)

Herr talman! I det här betänkandet behandlas fler frågor än bara integritetsskyddet, bland annat ett av våra många förslag i en ganska bred freds- och säkerhetspolitisk motion.

Därför skulle jag vilja börja med att berömma Natos överbefälhavare och USA:s president. Det kanske inte tillhör vanligheterna. Det är dock ingen av de nu sittande jag då syftar på utan en man som vid lite olika tillfällen hade bägge dessa poster, nämligen Dwight D. Eisenhower. Det finns säkert mycket att kritisera honom för, men det finns också en del positiva saker att säga.

Han motstod bland annat, till skillnad från sin efterträdare, påtryckningar från sitt parti om att sänka skatterna till förmån för att ha en budget i ordning och reda. Han var för en viss utbyggnad av socialförsäkringsprogram som Franklin D. Roosevelt hade initierat. Han jobbade ganska bra med integrationsfrågor. Till slut, när Vita huset uttalade sitt stöd för att det skulle till federala åtgärder för att garantera allmän rösträtt och desegregering i sydstaterna, var det han som var president.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Utrikespolitiskt fullföljde Eisenhower löftet om vapenstillestånd med Nordkorea, vilket ledde till Koreakrigets slut. Han var åtminstone motvillig när Storbritanniens premiärminister Winston Churchill ville stödja den kupp i Iran som förde shahen till makten, apropå främmande inblandning i andra staters angelägenheter. Det är nog inte många som i dag kommer ihåg att CIA iscensatte den statskupp som kom att kallas Operation Ajax. Den folkvalde presidenten Mossadeq avsattes och likviderades. Men så hade han ju också begått ett fruktansvärt brott: Han hade nationaliserat Anglo-Iranian Oil Company och deras oljefält; därav Churchills naturligtvis berättigade och förståeliga vrede.

Nåväl, han gjorde en sak till, och nu börjar jag närma mig ämnet här. Bortsett från att han myntade det fina uttrycket "det militärindustriella komplexet" som ett problem lanserade han också idén om "open skies", det vill säga ömsesidiga spaningsöverflygningar över varandras territorier - gemensam säkerhet, som vi alla var anhängare av för några decennier sedan men som nu har blivit något helt annat. Jag anser att regeringen tillsammans med grannländerna bör arbeta för ett utökat utrymme för spaningsflygningar i närområdet.

Vi vill alltså i Vänsterpartiet att president Dwight D. Eisenhowers avtal så att säga ska uppgraderas. Det skulle gynna allas säkerhet, särskilt i ljuset av alla dessa kränkningar av svenskt luftrum som förekommer. Jag såg att det förra året var hela 20 stycken: en rysk och 19 från Nato. Detta kan det vara bra att komma ihåg. Jag tycker att det är lika bra att ha open skies, så slipper vi kalla det kränkningar. Detta tycker jag att vi skulle ta till vara.

Nu, herr talman, tänkte jag gå över till huvudpunkten. Vi är inte fullt så nöjda med vare sig regeringens skrivelse eller betänkandet när det gäller integritetsskydd.

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att garantera att kontrollfunktionerna och informationen till riksdagen verkligen fungerar. Den så kallade FRA-lagen har gett FRA ganska stor rätt till långtgående avlyssning av internettrafik. Precis som Annicka Engblom var inne på kunde lagen godkännas av riksdagen först efter att flera kontrollmekanismer hade byggts upp för att lugna en oroad och kritisk allmänhet.

När det gäller kontrollen kan jag dock konstatera att regeringen i stort inte lämnar några anmärkningar på verksamheten i sin skrivelse. Inte heller utskottet, som regelbundet träffar FRA, har fått någon information om att det skulle finnas några problem med systemet. Integritetsskyddsrådet, som bygges upp som en garant här, har inte haft någon anmärkning mot tillämpningen av FRA-lagen på åtta år. Siun har för första gången under en period om åtta år anmält ett ärende till Datainspektionen.

Då är väl allt i sin ordning, kan man tänka. Men är det verkligen så? Man skulle kunna tro det om det inte i medierna hade framkommit allvarliga brister i hur FRA hanterar sina personuppgifter. Jag anser att FRA har misskött den hanteringen. Det har sagts att sådant material ska hållas separat för att, som Siun beskriver det, "säkerställa att endast behörig personal tar del av och behandlar rapporten". Så har inte varit fallet.

Vidare kan jag konstatera, som sagt, att integritetsskyddsrådet vid FRA under åtta år inte slagit larm utanför myndigheten en enda gång, trots att man vid andra granskningar vid upprepade tillfällen har hittat allvarliga brister. Exempelvis riktade Datainspektionen kritik mot hur FRA hanterade personuppgifter under 2015 och mot att myndigheten hade dålig koll på hur de anställda söker i känslig information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Regeringens skrivelse ger sken av att systemet fungerar väl och att inga särskilda åtgärder behöver vidtas för att säkra den personliga integriteten. Men, som sagt, jag delar inte den uppfattningen. Att riksdagen bara via medierna får kännedom om dessa brister ser jag som ett stort problem. Jag anser att de brister som påtalats bör åtgärdas snarast. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 1.


Anf. 152 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 3, Signalspaning och massförstörelsevapen. Jag behöver inte argumentera för den. Det har andra talare gjort.

Jag vill i stället uppehålla mig vid en annan fråga. Den rör statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen. Där har utskottet bestämt sig för ett utskottsinitiativ. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen och tillkännager detta för regeringen. Utskottets mening är att det är angeläget att frågan utan dröjsmål blir föremål för en bred och genomgripande utredning som syftar till att finna generella lösningar för de olika situationer där totalförsvarets intressen behöver särskilt skydd.

Vad kommer då den diskussionen från? Jo, den kommer från det som jag tror att de flesta i Sverige känner till, nämligen det som hände den 31 januari i år. Då tog Karlshamns kommunpolitiker ett beslut som gäller rikets säkerhet. Trots stark avrådan från regeringen och expertmyndigheterna Must, Säpo, FRA och Försvarsmakten beslutade kommunen att man för Nord Stream 2 ska få använda hamnen för uppläggning av gasrör under de cirka två år som man planerar att projektet ska pågå. Nord Stream 2 är till 100 procent ägt av Gazprom. Gazprom är ett helstatligt bolag och styrs helt och hållet från Kreml. Därför är det fråga om Kremls förlängda arm.

Det är orimligt att kommunen får möjlighet att ta ett så viktigt beslut. Som förut här har påpekats handlar det om det kommunala självstyret. Men detta var inte en ny fråga för regeringen, utan detta var någonting som kom upp tidigare. Regeringen hade möjlighet att skriva under ett brev tillsammans med andra länder för ett år sedan. Sedan var frågan uppe i början av hösten. Då hade det funnits gott om tid att tillsammans med allianspartierna se till att få en lagstiftning på plats. Nu blev det inte så. Man hade presskonferens den 13 december. I sista stund tog man kontakt med lokalpolitikerna. Ändå blev det detta resultat.

Man lyssnade inte på detta. Man tyckte att det var viktigare kommunalt att få de 100 miljoner som var utlovade och arbetstillfällena. Därför är det av yttersta vikt att den här lagstiftningen kommer på plats. Det är orimligt att det inte är Sveriges regering som kan fatta den här typen av beslut. Det är bakgrunden till dessa skrivningar.

Herr talman! Jag yrkar ännu en gång bifall till reservation 3.


Anf. 153 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Detta är lite komplicerat. Jag håller helt med om behovet av en sådan här lagstiftning. Det är inte rimligt att staten inte kan, så att säga, behandla och ta beslut om viktiga säkerhetspolitiska intressen. Däremot tycker jag att det är väldigt märkligt att ha Karlshamn som exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Vad handlar exemplet Karlshamn om? Jo, det handlar om att ett nederländskt företag, Wasco, ska lasta och lossa rör i Karlshamns hamn. Jag har svårt att bli upphetsad av det, annat än möjligen av miljöskäl, men det är en helt annan diskussion.

Hur ser det ut i Karlshamn? Ja, man har 1 100 anlöp per år. Man räknar med att det är ungefär 700 båtar med någon form av ryska intressen. Vi ska tydligen stänga Karlshamns hamn - det är väl i så fall logiken.

Man vill göra detta trots att Försvarsmakten säger att de säkerhetsproblem man målat upp är hanterbara. Vi borde ändå förbjuda det. Man vill göra detta trots att vår granne Finland definitivt inte hetsar upp sig på samma sätt. Det kunde vi få vittnesmål om av statsministern i Finland, centerpartisten, som väldigt lugnt sa: Ja, de lagrar redan rör i Kotka och i Hangö, så det blir väl lite fler rör där. Det sa han när Gotland sa nej. Mer upphetsad än så var han inte. Då pratar vi ändå om Hangö, som Sovjetunionen ockuperade efter vinterkriget. I Finland fick vi höra att detta inte är ett säkerhetspolitiskt problem. Det är ett kommersiellt företag.

Det är väldigt svårt att förstå poängen med den våldsamt uppskruvade tonen om det inte finns andra skäl, nämligen att hela tiden bädda för den Natoanslutning som Mikael Oscarsson och hans kollegor på den borgerliga kanten strävar efter.


Anf. 154 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Det är först glädjande att Stig Henriksson och jag har en common ground och att han tycker att det är orimligt att man på kommunal nivå ska fatta beslut som gäller rikets säkerhet. Det är en poäng där.

Men sedan blir det minuspoäng. Det är ett ganska tydligt exempel på det märkliga informationsflödet. Det stämmer att hamnchefen vitt och brett sa att det är 700 ryska fartyg. Det användes som argumentation, precis som ledamoten nu gör. Det var bra att ledamoten Stig Henriksson tog upp den här frågan, för det visade sig sedan att det inte var 700. Det var inte 70. Det var 7. Det var 7 ryska fartyg som anlöpte hamnen. Det är alltså lite fel i matematiken.

Frågan är: Ska vi överpröva det Försvarsmakten säger, det FRA säger, det Säpo säger och det försvarsministern säger, nämligen att det är dåligt för rikets säkerhet? Vad har Stig Henriksson för information som gör att han så lättvindigt säger att det här inte är någonting att lyssna på?


Anf. 155 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Jag sa inte - det tror jag inte heller att hamnchefen sa - att det var 700 ryska fartyg. Det var 700 fartyg med ryskt intresse i en eller annan form - ägande, last eller något annat.

Jag tycker inte att man ska överpröva Försvarsmakten, men det är det Mikael Oscarsson vill göra. Försvarsmakten säger att de problem som har målats upp är hanterbara med de lösningar man har kommit fram till.

Sedan är det detta med konsekvens. Samma partier som försvarar en handelsoffensiv när det gäller Kina, Iran och Saudiarabien med motiveringen att handel är så himla bra på sikt för demokratisk utveckling - och jag vet inte allt vad det är bra för - säger att det är precis tvärtom med handel med Ryssland. Jag får inte den logiken att gå ihop riktigt.

Samma partier som med emfas säger, när det gäller brunkolet, att vi inte ska lägga oss i Tysklands energipolitik - den ska de få sköta själva - säger nu att vi ska se till att Tyskland inte använder fossil gas som ett hjälpmedel i argumentationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Samma partier som oroar sig för att statliga Gazprom bygger denna rörledning blundar totalt för ett mycket värre säkerhetspolitisk problem i så fall, nämligen att lika statliga Rosatom bygger kärnkraftverk, nukleära anläggningar, i vårt grannland Finland, som vi dessutom, till skillnad från när det gäller gasen, har gemensamma ledningssystem med.

Hur kan det komma sig att termostatsamvetet slår till och av så regelbundet, Mikael Oscarsson?


Anf. 156 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag vet inte vad det är för termostat Stig Henriksson är ute efter. Men vi måste fortfarande hålla oss kvar vid frågan om fartygen, för det var faktiskt så att hamnchefen sedan bad om ursäkt: Förlåt, jag har missuppfattat!

Det som det var frågan om var att 392 fartyg eller något sådant hade ryska besättningsmän, och vi får ju inte blanda ihop ryska medborgare och företag i allmänhet i något slags allmänt stopp.

Nej, det vi pratar om här och det som Försvarsmakten lägger vikt vid är ett helägt ryskt statligt bolag som styrs från Kreml! Det är därför man säger att det inte är bra för Sverige att ha dem vare sig i Slite på Gotland eller i Karlshamn. Nu när man ändå kör över försvaret med det här lokala beslutet, bland annat med hänvisning till den felaktiga siffran som även Stig Henriksson för vidare, kommer det att kosta en massa i säkerhetsanordningar med kontraspionage.

Det här blir dåligt, och därmed kommer vi tillbaka till grundfrågan: Det är viktigt att regeringen får den här typen av lagstiftning på plats så att det i framtiden faktiskt är Sveriges rikes regering som fattar den här typen av beslut. Det ska inte kommunpolitiker behöva tänka på.


Anf. 157 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Kära riksdagsledamöter! För en demokratisk rättsstat är det viktigt med ett väl fungerande integritetsskydd. Försvarsunderrättelseverksamheten är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet.

För Centerpartiets del har vi aldrig varit emot att Sverige ska ha signalspaningskapacitet. I stället har vi arbetat hårt för att få till en så stark granskning och kontroll som möjligt, en rättssäker hantering av uppgifter och en begränsning av vad som får spanas på och när. Det är därför bra att kontrollåtgärderna, alltså den domstolsprövning och kontroll och granskning av signalspaningsverksamheten som infördes i lagstiftningen, tycks fungera enligt vad vi kan läsa i skrivelsen från regeringen.

Med detta sagt är integritetsfrågor en aspekt som alltid måste vara i fokus och ständigt ses över. Det får inte råda några oklarheter. Det är därför bra att Siun har tagit upp det här till Datainspektionen om tolkningen av en bestämmelse i lagen om behandling av personuppgifter i FRA:s försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet samt att Datainspektionen har uppmärksammat regeringen på att det finns behov av att se över bestämmelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Detta visar att kontrollsystemet tycks fungera som det ska, och Centerpartiet kommer att fortsätta följa hur regeringen arbetar vidare med denna översyn och förväntar oss att det blir en skyndsam hantering.

När det handlar om det tillkännagivande som föreslås från utskottet i betänkandet är det ett viktigt förslag om att regeringen ska ställa sig bakom att se över hur statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen ska se ut.

Det har det senaste året blivit allt tydligare att det finns författningsmässiga begränsningar vad gäller statens möjligheter att skydda angelägna intressen för totalförsvaret. Med välvilja kan man tolka detta som att vi länge varit så förskonade från militära hot att man kunnat bortse från denna aspekt i lagstiftningen. Med ett realistiskt perspektiv kan man dock konstatera att detta har varit på gränsen till naivt och kortsiktigt.

Vi lever i en tid av ökad oro, i en tid av säkerhetspolitiska utmaningar inte bara i delar av världen långt borta utan i vårt absoluta närområde. Ryssland har visat att det är berett till aggressiva handlingar för att skydda sina nationella intressen. Det kan vi läsa i olika säkerhetsstrategier, bland annat den från 2009, där det framkommer att det är ett nationellt säkerhetsintresse att skydda ryska medborgares liv och intressen utomlands och att detta är något som Kreml sagt sig vara berett att inleda krigshandlingar för. Detta måste vi ta på allvar.

Sverige har efter det senaste inriktningsbeslutet förstärkt den militära förmågan och närvaron på Gotland. Det är bra. Slite hamn är en strategiskt belägen hamn. Det är därför inte lämpligt att låta företag med tydlig koppling till den ryska regimen hyra Slite hamn eller för den delen andra centrala, strategiska hamnar i Sverige.

Ryssland har tidigare använt sina gasledningar som ett politiskt vapen. Det vore därför naivt att se Nord Stream som ett rent kommersiellt eller tekniskt projekt. Vi måste också se de säkerhetspolitiska dimensionerna och göra vad vi kan för att detta inte ska gå vidare. Jag förväntar mig också att regeringen ligger på inom EU-samarbetet.

Centerpartiet värnar både det kommunala självstyret och näringsfriheten. Om detta råder inga tvivel. Men vi får inte hamna i en situation där vårt lands totalförsvarsintressen hotas av den anledningen att staten har begränsats i sitt beslutsfattande kring dessa viktiga frågor. Samhällsviktig infrastruktur som är avgörande för angelägna intressen för totalförsvaret måste kunna skyddas.

Därför yrkar vi bifall till förslaget till beslut att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen och att detta ges regeringen till känna.


Anf. 158 Annicka Engblom (M)

Herr talman! När man talar om underrättelsetjänst kan det vara bra att underrätta om vilken reservation man ska yrka bifall till. Jag förtydligar härmed att jag yrkar bifall till reservation 3 i betänkandet och ställer mig bakom det tillkännagivande som riktas angående Nord Stream eller rättare sagt behovet av en lagstiftning vad gäller nationella säkerhetsintressen i avvägandet mellan det och det kommunala självstyret.

Låt mig bara som en liten avslutning ändå lägga mig vinn om att formulera att vad som är viktigt i det här tillkännagivandet. Det är just att saker och ting har ställts på sin spets på ett sätt som det inte tidigare har gjort. Jag har varit förvånad över det sätt på vilket regeringen tillsammans med organisationer samfällt har ifrågasatt. Den militära underrättelsetjänsten, Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och andra har avrått från att ingå det här avtalet, men ändå ser man det här som en rent politisk fråga.

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Gazprom och Nord Stream är inte vilka företag som helst. Att släppa in dem på militärstrategiskt väldigt känsliga och utsatta områden i vårt land, specifikt Slite och Gotland liksom Blekinge med sin flygflottilj och huvudmarinbas, vore ju fullkomligt olyckligt. Det här är allt annat än bara en handelspolitisk fråga; det här är i högsta grad en fråga för våra nationella säkerhetsintressen, och därmed måste vi göra en sådan här översyn och lagprövning så att detta inte sker framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-03-15
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 4, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens skrivelse 2016/17:70

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:70 till handlingarna.
  2. Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3570 av Stig Henriksson m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980015
    M730011
    SD41006
    MP22003
    C17005
    V01803
    L16003
    KD14002
    -1001
    Totalt28218049
    Ledamöternas röster
  3. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 59 och

    2016/17:3575 av Mikael Jansson och Roger Richtoff (båda SD).
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980015
    M730011
    SD04106
    MP22003
    C17005
    V18003
    L16003
    KD14002
    -0101
    Totalt25842049
    Ledamöternas röster
  4. Signalspaning och massförstörelsevapen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3584 av Hans Wallmark m.fl. (M, L, KD).
    • Reservation 3 (M, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980015
    M073011
    SD40106
    MP22003
    C17005
    V18003
    L01603
    KD01402
    -1001
    Totalt196104049
    Ledamöternas röster
  5. Organisationsstruktur för underrättelsetjänst

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:2497 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 39.
    • Reservation 4 (KD)
  6. Försvarsmaktens observationsflygningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 13.
    • Reservation 5 (V)
  7. Markköp som säkerhetshot

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3205 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 7.
    • Reservation 6 (M)
  8. Statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen och tillkännager detta för regeringen.
    • Reservation 7 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S098015
    M730011
    SD41006
    MP02203
    C17005
    V01803
    L16003
    KD14002
    -1001
    Totalt162138049
    Ledamöternas röster