Integration

Betänkande 2016/17:AU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 mars 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om integration (AU6)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om integration. Förslagen handlar om mottagande och insatser under asyltiden, insatser inom etableringsuppdraget, nyanlända invandrares kompetens och samhällsinformation.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-01-19
Justering: 2017-02-23
Trycklov: 2017-02-24
Reservationer: 15
Betänkande 2016/17:AU6

Alla beredningar i utskottet

2017-01-19

Nej till motioner om integration (AU6)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om integration. Förslagen handlar om mottagande och insatser under asyltiden, insatser inom etableringsuppdraget, nyanlända invandrares kompetens och samhällsinformation.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-02-28
Debatt i kammaren: 2017-03-01
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:AU6, Integration

Debatt om förslag 2016/17:AU6

Webb-tv: Integration

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Det går på många sätt bra för Sverige i dag. Vi befinner oss mitt i en högkonjunktur, företagen i vårt land går generellt sett bra och den som har gått ut skolan och klarat sig väl har stor sannolikhet att få ett jobb.

Sverige har under många år hamnat högt upp i olika mätningar eftersom vår ekonomi utvecklas och vi har genomfört nödvändiga reformer. Det gällde inte minst under finanskrisåren och konsekvenserna av dem efter år 2008.

Att skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag men också starka incitament att arbeta är viktigt för oss moderater. Vi vill skapa möjligheter att gå från att inte ha ett jobb till att ha ett jobb. Det ska alltid löna sig mer att jobba än att inte jobba. Det låter nog som en självklarhet för de flesta, men så har inte alltid varit fallet och så är inte alltid fallet.

Vi försökte konsekvent under de år vi satt i regering att arbeta utifrån detta. De tankarna ligger också till grund för de förslag som vi nu lägger fram - självklart anpassade till dagens Sverige och hur det ser ut i dag, för i dag går det som sagt mycket bra för Sverige i stort. De allra flesta har det bra.

Dock är det också många, och dessvärre allt fler, som det inte går bra för. Det är de som inte finns på arbetsmarknaden, de som aldrig har varit där, de som har en väldigt lång väg att gå för att komma dit. Det handlar om dem som misslyckats i skolan. Det handlar om dem som halkat snett och hamnat i en situation som lett till utanförskap. Det handlar om många av dem som är nya i vårt land och vars trösklar in på vår arbetsmarknad är extra höga.

Vi ser det nya utanförskapet bland dem som bara mycket kort tid eller aldrig har befunnit sig på arbetsmarknaden. De närmar sig 1 miljon individer. För varje dag som går hamnar de dessutom allt längre från arbetsmarknaden.

Det nya utanförskapet påverkar inte bara dem som lever i det. Det påverkar oss alla. Det kräver en tydlig, konkret politik: en bra näringspolitik där företagen tillåts växa och utvecklas och därmed kan anställa fler men också en arbetsmarknadspolitik där trösklarna sänks för dem som står utanför arbetsmarknaden.

Sverige behöver fler högkvalificerade jobb, och vi ska konkurrera med hjälp av spetsteknik och hög kompetens.

Samtidigt behöver vi fler så kallade enkla jobb, det vill säga jobb som inte nödvändigtvis är enkla att utföra men som har lägre utbildningskrav och kräver små förkunskaper. Sverige har generellt sett väldigt få enkla jobb. I kombination med att vi har ett stort utanförskap skapar detta problem.

Herr talman! Det behövs utbildningssatsningar och kompetenshöjningar. Men för dem som har låg utbildning, som kanske misslyckats i skolan, och för dem som kommit hit och har mycket låg utbildning eller till och med helt saknar utbildning och därtill saknar vårt språk är trösklarna till arbetsmarknaden mycket höga. Då behövs en politik anpassad för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Regeringen pratar mycket och säger sig vilja lösa problemen. Det är bra. Problemet är att det förefaller vara långt mellan ord och handling. Det är så att säga mycket snack och lite verkstad från regeringens sida.

Integrationen fungerar inte i Sverige. Det dröjer alldeles för länge innan nyanlända kommer i jobb. Många gör det dessvärre aldrig. Efter åtta år i Sverige har bara hälften av dem som kommer till vårt land fått ett arbete. Det duger inte.

Arbetsmarknads- och etableringsministern har varit tydlig med att alla ska ha jobb eller utbildning inom två år och att det är hon som ska fixa det. Det kan låta kaxigt, och det kommer från en ofta stolt och nöjd minister med hög svansföring i de här frågorna. Men det hjälper inte när resultaten uteblir.

Därför behövs kraftfulla reformer för att fler ska kunna göra rätt för sig. Framför allt behöver kraven på att komma i egen försörjning öka, och arbete ska alltid löna sig mer än att leva på bidrag. Det är bärande delar i Moderaternas plan för ett starkare Sverige, och det skiljer sig tydligt från vad regeringen och Ylva Johansson gör. Regeringen bygger ut bidragssystemen och gör det mindre lönsamt att arbeta.

Den förda arbetsmarknadspolitiken är ett misslyckande. Stefan Löfven lovade 85 000 jobb och utbildningsplatser före valet 2014. Hittills har endast färre än 5 000 av dessa skapats. Det kan inte förefalla vara något annat än ett rent fiasko.

Nystartsjobben som infördes av Alliansen gav redan första året bättre effekt och fler jobb än vad den nuvarande regeringens samlade arbetsmarknadsinsatser lett till sedan den tillträdde för nästan två och ett halvt år sedan. Alliansregeringens främsta ekonomiska reform för fler jobb var jobbskatteavdragen. De lade grunden för många nya jobb.

Sverige står nu inför en ny situation där det som sagt finns allt fler som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Därtill har många personer sökt sig till Sverige med såväl låg utbildningsnivå som små eller inga kunskaper i vårt språk. Det är en ny form av utanförskap jämfört med det vi tidigare såg som har växt fram, och de grupper som drabbas av det nya utanförskapet möts ofta av höga tröskeleffekter när de ska ta sitt första jobb.

Därför vill vi moderater införa förstajobbetavdraget, som är en tydlig skattelättnad riktad till dem som har låga arbetsinkomster.

Vi vill tredubbla det framgångsrika RUT-avdraget, som skapat många nya jobb - i stor omfattning för personer som får sitt första jobb i Sverige eller sitt första jobb över huvud taget och för personer som ofta har låg eller bristfällig utbildning. Här har regeringen gjort motsatsen och minskat.

Det behövs ett bidragstak så att det alltid lönar sig att arbeta, och det ska finnas krav att den som lever på bidrag måste söka jobb även utanför området där man bor.

Drivkrafter att gå från bidrag till jobb ska vara tydliga. Vi vill ha en jobbstimulans i etableringsersättningen avsedd att mildra marginaleffekterna vid till exempel korta uppdrag och deltidsjobb, som ofta är den första vägen in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi vill på samma gång öka kraven i integrationen. Utbildningsplikt för nyanlända vuxna som inte har grundskoleutbildning är viktig för såväl integration som jämställdhet. Vi vill att krav på att lära sig svenska ska vara en central del för att få permanent uppehållstillstånd, och vi vill att samhällsorienteringen ska vara obligatorisk på riktigt.

Vi vill också effektivisera dagens många anställningsstöd till ett för att förenkla och förbättra.

Herr talman! Sammanfattningsvis kan vi se att vi har en regering som pratar mycket och lovar mycket. Samtidigt ser vi att det nya utanförskapet växer, att allt fler kommer långt från arbetsmarknaden och att regeringens politiska förslag i många lägen dessvärre leder till att situationen försämras och att trösklarna till arbetsmarknaden höjs.

Vi moderater och Alliansens partier har en lång rad förslag om hur vi vill förbättra integrationen, stärka jobbpolitiken och sänka trösklar för att fler av dem som står långt från arbetsmarknaden ska komma in på den. Inte minst vill vi föra en politik som leder till att företag växer och att nya företag skapas så att fler jobb växer fram. Vi har en plan för ett starkare Sverige, och det är dags för en ny regering som kan se till att Sverige går åt rätt håll.

(Applåder)

Jag vill givetvis också yrka bifall till våra reservationer 4 och 12.


Anf. 2 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till våra reservationer 1 och 5, så är det gjort.

Herr talman! När vi behandlade motsvarande betänkande förra året har jag för mig att jag inledde med att tacka regeringen för att man äntligen bytt namn på utskottets utgiftsområde till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

För dem som lyssnar på denna debatt och låter sig luras av etiketten på betänkandet, "Integration", kan jag berätta att detta handlar just om nyanlända invandrares etablering huvudsakligen på arbetsmarknaden, inte om integration i bemärkelsen att vi ska få ett land som håller ihop och bryta den segregation som har spridit sig på allt fler håll i vårt land och även drabbar dem som funnits i landet under längre tid. Det är något som är viktigt att ha med sig från start.

Anledningen till att jag lyfter detta är att hela betänkandet och mycket av debatten om integration och vårt splittrade samhälle enbart fokuserar på de ekonomiska frågorna: hur personer som har kommit från ett annat land och befinner sig i vårt land ska få ett arbete, eller åtminstone hamna på arbetsmarknaden i någon form av sysselsättning.

Men en välfungerande integration, ett land som håller samman, bygger på så oerhört mycket mer. Det bygger på mänskliga relationer, på att var och en som bor i vårt land, som är medborgare i vårt land, känner att detta är mitt hemland och övriga medborgare är just mina medborgare; vi är delar av samma samhälle.

Det bygger också på att de som vistas här tillfälligt, av arbetsskäl, skyddsskäl eller anhörigskäl, till dess att de känner att de vill ansöka om medborgarskap och både för sig själva och för vårt samhälle i stort erkänna att detta är deras nya hemland, följer de lagar och regler vi har och får respekt för detta - precis som de respekterar vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag tar upp detta med anledning av vad som skrivs om oss i första delen av betänkandet, punkt 1. Där talar man bland annat om att Sverigedemokraterna är "det parti som skiljer ut sig när de ifrågasätter värdet av invandring och motsätter sig etableringsinsatser värda namnet".

"Etableringsinsatser värda namnet" - vad syftar man på då? Man syftar på en politik som inte har fungerat hittills, på pengar som öses in på subventionerade arbeten, på splittrande åtgärder som delar in oss efter om vi är födda i landet eller kommer från ett annat land. Man hävdar att detta har en effekt, men det har det ju inte. Vi har sett att de insatser som görs har väldigt liten effekt.

Man säger vidare att "för partiet räcker det inte ens med en starkt begränsad invandring utan man förespråkar också återvandring, dvs. att personer på olika sätt ska förmås återvända till sina gamla hemländer".

Vi talar om personer som har uppehållstillstånd av tillfälliga anledningar. Då är det kanske inte helt orimligt att man, om det blir fred i det land man en gång flydde från och situationen stabiliserar sig, eller om man inte har kvar det arbete man en gång kom hit för, känner ett starkare band till sitt tidigare hemland och då får möjlighet att återvända dit.

Det är för mig fullkomligt självklart att en sund migrationspolitik, när man talar om den långsiktiga närvaron, bör ge så många människor som möjligt chansen att bo, verka och leva där de känner sig hemma. Det är åtminstone vad jag vill. Större delen av mitt liv vill jag få bo och verka i det som är mitt hemland.

Att vi sedan också ger dem som faktiskt har knutit an till Sverige och visat att de tagit till sig vårt land och vill bli svenska medborgare möjlighet att bli det är en helt annan fråga. Men från vårt parti anser vi att det också bör vara knutet till medborgarskapet. Vi ser en stor skillnad mellan uppehållstillstånd och medborgarskap: Medborgarskapet är ett mer långsiktigt kontrakt mellan den enskilda individen och den stat där man ansöker om och beviljas medborgarskap.

När det gäller de punkter som handlar om samhällsorientering kan jag passa på att nämna att vi har motsvarande som kommer att behandlas i socialförsäkringsutskottet. Vi knyter det till medborgarskapet, med prov i samhällskunskap och språkkunskaper.

I betänkandet har vi en reservation som handlar om att den lag som infördes om att samtliga kommuner ska ta emot nyanlända invandrare enligt en fördelning uppifrån ska rivas upp och att vi ska återgå till det tidigare frivilliga mottagandet.

Från utskottets sida hävdar man att våra argument endast är en förevändning för att ta emot så få som möjligt i Sverige. Jag kan konstatera att man under lång tid har sagt detta om våra argument i nästan alla frågor som rör migration, och i dag hör vi de flesta av våra tidigare argument om vad som inte fungerat hittills från såväl den blå som den röda sidan. Jag väntar med spänning på den dag när man kommer att inse att det även när det gäller mottagande i kommunerna är självklart att ett frivilligt mottagande, där kommuner själva meddelar att de faktiskt har möjlighet att ta emot ett visst antal, att de har medborgare som är villiga till det, platser och en välförberedd arbetsmarknad, är vad som krävs för att integrationen ska fungera på riktigt.

Man kan inte tvinga fram ett välkomnande, och man kan inte tvinga fram mänskliga relationer. Den nuvarande lagstiftningen tar förvisso till viss del hänsyn till tidigare mottagande och arbetsmarknadssituation men sätter egentligen inte något tak baserat på möjligheten. Kommunerna förväntas ha byggt bostäder för flera år sedan eftersom de borde ha insett att det en vacker dag kanske kommer väldigt många människor som tvingas att flytta just dit. Den lagen kommer inte att vara hållbar; den kommer aldrig att leda till en fungerande integration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vidare har andra partier i utskottet många på ett sätt behjärtansvärda förslag, i likhet med det som regeringen just nu håller på med, om olika insatser för att stärka kunskaper i svenska och i hur samhället fungerar. Man vill dock att detta ska påbörjas tidigt, redan under asyltiden och helst i princip samma dag som man kommer till landet. Det kan tyckas rimligt med tanke på hur långa handläggningstider vi har på Migrationsverket i dag.

Men är det verkligen rimligt att satsa oerhörda resurser på sådana insatser när vi har en minister som redan förra året talade om att omkring 80 000 av de asylansökningar som lämnats in kommer att avslås och att de berörda personerna kommer att behöva lämna landet? Är det rimligt för den svenska staten, vår budget och våra skattebetalare - och för de personer som befinner sig här under asyltiden - att de ska genomgå insatser för att lära sig ett språk som de sedan kanske inte alls kommer att ha nytta av?

Vårt fokus borde rimligtvis vara på att allokera så stora resurser som möjligt till Migrationsverket för att säkerställa rättssäkra och snabba beslut tidigt och därefter initiera insatser för att lära ut svenska och ge tillgång till samhällsorientering och så vidare, något som vi för övrigt anser ska vara obligatoriskt, men det har vi som sagt i ett annat betänkande.

Vår andra reservation i detta betänkande handlar om instegsjobben. Vi är det parti som har föreslagit att de ska slopas, och det är väl det som åsyftas med att vi motsätter oss "etableringsinsatser värda namnet". Utskottet hävdar att detta är insatser som kan bidra till nyanländas arbetsmarknadsetablering. Men det finns inget som tyder på det. Hittills har de inte haft någon särskild effekt.

Herr talman! Man talar från utskottets sida om att man gör vissa förändringar. Man ska se över helheten för alla subventionerade arbeten, och man ska få in mer utbildning tidigare. Men som jag sa inledningsvis är det mer av samma politik som hittills inte har fungerat - en politik som aldrig kommer att fungera så länge man inte inser att integration bygger på mänskliga relationer. Det bygger på att man får möta majoritetssamhället, vilket inte sker så länge vi delar upp oss i olika grupper beroende på om vi är födda här, har bott här länge eller nyligen har kommit hit.

Insatser som dessutom ger möjlighet för nyanlända att få subventionerade arbeten medan de som levt här länge eller är födda här inte har samma möjlighet kommer att leda till ökade motsättningar mellan grupper. Vi får ofta höra att vi är det parti som ställer grupp mot grupp, men i själva verket är det ju de andra partierna som tycker att det är helt rimligt att dela in vår befolkning i grupper baserat på härkomst och tid i landet och att baserat på detta göra skillnad när det gäller vad som subventioneras och inte. Det är det som bygger motsättningar, skapar frustration och tyvärr leder till ett mer splittrat samhälle med aggressioner från bägge håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Det finns mycket att säga. Jag har sagt mycket hittills, och jag är övertygad om att vi kommer att ha en lång debatt om detta. För tillfället nöjer jag mig med kommentaren att en grund för en välfungerande integration och för att bryta upp skillnader måste vara att vi faktiskt behandlar alla lika.


Anf. 3 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Nu har vi hört ett inlägg. Det här är en debatt om just integration. Det är ju viktigt att de som kommer till Sverige så snart som möjligt kommer i arbete. Det finns de som kommer för att söka skydd, och de som behöver skydd ska vi naturligtvis erbjuda detta. Då är det viktigt att vi har en politik som ser till att den som kommer hit har möjlighet att få jobb.

Samtidigt kan man läsa i uttalanden från Sverigedemokraterna och Paula Bieler att Sverigedemokraterna fortsatt i grunden är emot integration. Det är ju inte någon särskilt bra hållning om man vill att den som kommer till Sverige ska komma in och bli en del av vårt samhälle.

Vad är egentligen Sverigedemokraternas och Paula Bielers politik för att den som kommer hit ska kunna bygga sig en framtid i vårt land, bli en del av vårt land och vara med och bidra och utveckla?


Anf. 4 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack, Christian Holm Barenfeld, för frågan! Man kan ha en rent akademisk ingång till frågan, där integration handlar om att bägge samhällena ska anpassas för att skapa något nytt. Där är vi tydliga med att vi anser att en politik som bygger på att man ska välkomna in i det befintliga samhället är mer rimlig.

Det vi också har sagt är att integrationen sådan den har utformats i riksdagen och i det här betänkandet, där etiketten må vara integration men det i själva verket handlar om så kallade etableringsinsatser som gör skillnad mellan grupp och grupp, inte är något vi kan stödja. Denna så kallade integrationspolitik står vi inte bakom.

Däremot gjorde vi förra året en betydligt bredare satsning med tydligt fokus på just insatser för att stärka medborgarskapet och samhörigheten i vårt land och för att knyta samman inte bara dem som kommer till vårt land och dem som är födda här utan också stad och landsbygd och äldre och yngre. Det handlar om att skapa en integration i den bemärkelsen att hela landet ska växa samman. Problemet med att fokusera på ord och etiketter blir ofta att man talar om olika saker fastän man har ett och samma ord på det.

Jag vill passa på att ställa en fråga tillbaka. Bland annat från Moderaternas sida lyfter man - det kunde vi höra i anförandet nyss - behovet av enkla jobb för att möta det faktum att det numera är många i vårt land som har en helt annan bakgrund och kanske inte har någon som helst utbildning som passar på den svenska arbetsmarknaden. Det kan ju låta fint att man vill få in alla och engagera alla, men det som har oroat mig under lång tid är att vi riskerar att få en helt ny underklass på etnisk basis. Jag undrar hur Moderaterna tror att man ska komma ifrån detta om man bygger upp enkla jobb som lösningen på att personer som kommer från andra länder inte kan ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden.


Anf. 5 Christian Holm Barenfeld (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick många konkreta svar på vad Paula Bieler och Sverigedemokraterna vill göra för att integrationen ska bli bättre. Det var en hel del kringprat.

Som jag tog upp i mitt anförande har vi en rad förslag för hur integrationen ska bli bättre. Enkla jobb är inte avsedda bara för den som har kommit ny till Sverige. Det finns även personer som är födda och uppväxta i Sverige, med föräldrar som också var det, som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden.

Tanken är ofta att ett enkelt jobb är ett bra insteg på arbetsmarknaden. Sedan är inte ambitionen att alla ska vara kvar i de enkla jobben resten av livet. Vi kunde se det med RUT-reformen, som är en del av detta med enkla jobb. De är inte alltid enkla att utföra, och det är inte alltid som alla är lämpade för alla tjänster, men vi kunde se att reformen ledde till många nya jobb för unga som inte varit på arbetsmarknaden tidigare, för dem som stått långt från arbetsmarknaden och även för dem som har kommit nya till vårt land. Jag tror att en kombination av att vi ser till att jobben som helhet blir fler - både högspecialiserade och så kallade enkla jobb - är viktigt både för att förbättra integrationen och för att minska det allmänna utanförskapet.

Jag vill återigen ställa frågan till Paula Bieler: Vilka konkreta insatser vill Paula Bieler genomföra för att de som kommer till Sverige faktiskt ska komma in i samhället, få ett jobb och kunna bli en del av vårt samhälle? Ni säger ju samtidigt att ni är emot satsningar på integration, men det är helt uppenbart att vi behöver stärka integrationen i vårt land.


Anf. 6 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag kan inledningsvis säga att jag emotser förslag från Moderaterna om hur man kan vidareutbilda sig under tiden i de enkla jobben och hur man kan stärka möjligheterna att komma in till utbildning. I min värld är Sverige känt bland annat för att vi vill satsa på bland annat utbildning och hög kompetens snarare än på att ha så kallade enkla jobb som huvudsakligt försörjningsmedel, med stora klyftor i samhället. Det är inget som jag vill att vi ska bygga in.

När det gäller integration är vi emot - detta sa jag inledningsvis - den politik som särskiljer grupper från varandra. Vi har också kommit med många förslag om att skapa fler jobb. Bland annat har vi velat se över skattesystemet i dess helhet för att höja nivån för skattefri inkomst, så att man ska kunna ta första steget in på arbetsmarknaden. Det är något liknande. Man kommer sedan per automatik i kapp genom lönerevisioner och liknande. Det är alltså inte knutet till att någon helt ny bransch ska inrättas.

Vi talar också mycket om stärkt medborgarskap, insatser genom kulturen för att knyta samman, visa upp vad Sverige står för och hur vi kan välkomna människor in i det. Vi gör satsningar på projekt som är öppna för alla invånare i landet och alla medborgare. Vi talar om samhällsplikt för alla medborgare, så att man får ett tydligt band medborgare emellan och mellan stat och enskild individ.

Om du, Christian Holm Barenfeld, vill ha ett förslag på quickfix, i likhet med dem som ni i samtliga andra partier brukar vara snabba med att lägga fram med stor stolthet - inte sällan säger ni att ni kommer att lösa integrationen inom ett par år - måste jag tala om för dig att det inte kommer att gå. Den segregation som har byggts upp i vårt land har byggts upp under tiotals år - kanske 20, 30 eller 40 år. Det kommer att ta lång tid att hela det här landet och överbrygga de klyftor som har byggts upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Som jag har sagt hela tiden handlar det om mänskliga relationer om man vill ha ett samhälle som håller samman. Och mänskliga relationer trollas inte fram i ett slag genom en enskild insats.


Anf. 7 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Det är viktigt att se hur starkt positiv migration kan bidra till mottagarlandet. Väl hanterad migration innebär kompetensförsörjning, stärker handel och bidrar med en mångfald av perspektiv och bakgrunder på arbetsplatser, i utbildningar och i nyföretagande. Det finns mängder av exempel på hur invandrare, både i Sverige och i andra länder, har burit på avgörande kompetens för att med sitt bagage och med förutsättningarna i ett nytt land föra samhället framåt. Det handlar om studenter som hittat banbrytande resultat, om företagare som lagt grunden till svenska framgångssagor, om folkbildare, om verksamhetsutvecklare och om kulturpersonligheter. Men det handlar också om tandläkare, pizzabagare och plattsättare. Det är människors potential vi måste sträva efter att ta vara på, hos varje människa som lever och verkar i Sverige.

Men vi är inte där vi borde vara. Den senaste tiden har visat att Sveriges mottagandekapacitet har tydliga brister. Etableringen fungerar inte. För många utrikes födda går utan arbete, utbildning och bostad. Det tar för lång tid att bli en del av samhället, och system har tillåtits svälla så att migrationen medför stora offentliga kostnader.

Centerpartiet står bakom migrationsuppgörelsen som vi slöt i oktober. Vi var sex partier som ingick den överenskommelsen. Vi är alltid beredda att samarbeta brett för att nå ytterligare överenskommelser. Sverige behöver breda uppgörelser om migrationspolitiken och andra områden för att stärka mottagandekapaciteten, men det skulle också behövas för att förbättra integrationen, för att korta handläggningstiderna och få ned kostnaderna och för att behålla öppenheten på ett långsiktigt hållbart sätt. I dag är det Integration, AU6, vi debatterar.

Herr talman! Eftersom vi ser att det inte fungerar som det borde eller kan göra är vi i Centerpartiet beredda att vidta en mängd åtgärder. I vår motion Bättre mottagande och snabbare etablering och i vår budgetmotion finns många förslag, i stort som i smått. Regeringen är välkommen att hämta inspiration där. Jag kan bara ta några punkter i korthet.

Det handlar om reformer av arbetsmarknad, bostadsmarknad och mottagandesystem - större och långsiktiga. Det handlar om ingångsavdrag, ingångsjobb och ingångsföretag. Det är oerhört viktigt att se till att vi får ett gott företagsklimat. Det är förutsättningen för att vi ska ha en arbetsmarknad som söker mer arbetskraft. Centerpartiet skulle också gärna se att etableringsansvaret förs över till kommunerna, så att man redan i ett tidigt skede har möjligheten att påbörja resan mot att faktiskt integreras i det svenska samhället.

Vi tycker att huvudregeln ska vara att man får börja arbeta från dag ett. Det handlar både om praktikplatser och om möjligheten att ha arbete. Vi behöver se till att vi underlättar löneutbetalningar till asylsökande. Vi ser också möjligheten till spårbyte till arbetskraftsinvandring. De som får fäste på arbetsmarknaden vad gäller anställning eller som har fått avslag på asylansökan ska ha möjligheten att göra ett spårbyte. Det gäller också om man påbörjar högre studier. Vi tror också att vi måste öppna marknaden för fler enkla jobb. Jag återkommer till det lite senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vad gäller svenskundervisningen ser vi att det behövs en reform som öppnar för fler aktörer att vara med och skapa sfi-utbildningar. Det ska vara mer yrkesanpassat och vara närmare arbetsmarknaden. Du som asylsökande ska kunna välja vilken aktör du ska läsa sfi hos. Vi har sett att folkhögskolor har en väldigt bra verksamhet. Vi tror att det är viktigt att ha dem väldigt nära i detta arbete. Vi ser gärna att man får påbörja språkstudier på allvar redan under asylprocessen.

Validering är ytterligare en del. En del av arbetet pågår. Det handlar om att validera utbildningar som människor har med sig. Men det handlar kanske i ännu högre grad om att utveckla arbetet. Hur validerar vi den kunskap som människor har med sig? Det handlar kanske inte alltid om utbildning utan om den faktiska kunskapen.

På utbildningsområdet behöver vi se till att vi skapar yrkesutbildningar även för den som inte har en gymnasieexamen. Vi behöver se över hur vi ska se till att det finns lärare. Socialtjänsten behöver också bemanning. Vi behöver kanske fundera på hur vi gör detta i ett övergångsskede när vi har en hög och stor belastning.

Vi har sett att det civila samhället är oerhört viktigt. Studieförbunden bedriver en fantastisk verksamhet. Ge dem ytterligare bättre förutsättningar att göra det! Föreningar och frivilliga gör ett hästarbete runt om i landet. Se till att de får ytterligare ansvar och ytterligare möjligheter att göra just det arbetet! Förbättra möjligheterna för civilsamhället att bidra till integration och ökad delaktighet i samhället!

Det är några av de punkter som vi har i vår motion. Mer finns för den som önskar läsa.

Då kan man fundera på något. Vi ser att det är mycket som behöver göras, och vi föreslår en mängd saker. Vad gör då regeringen? Jo, man tar bort möjligheten att få praktik under asyltiden. Hur har man tänkt där? Jag väntar med spänning på att höra det från regeringsföreträdarna. Man trycker undan möjligheten att få in en fot i ett tidigt skede, att få någonting att göra och att börja knyta kontakter i arbetslivet. Med den här insatsen och åtgärden fördröjer man och försvårar etablering.

Från Centerpartiets sida säger vi att vi vill ha möjlighet att tillåta arbete från dag ett. Möjligheten till praktik ska återinföras. Vi behöver också sänka kostnaden för att anställa. Hur ser regeringen på detta?

Herr talman! Av Centerpartiets alla förslag är det inte många som regeringspartierna väljer att besvara över huvud taget. Det är ett förslag som de i stället är väldigt mångordiga om. Som alla förstår står jag inte bakom utskottets resonemang om så kallade enkla jobb. Centerpartiet anser att det krävs ett betydande reformarbete för att undvika ett växande utanförskap. Det krävs en ny arbetslinje i migrations- och integrationspolitiken som undanröjer byråkratiska hinder och trösklarna in på arbetsmarknaden, eftersom den svenska arbetsmarknaden är tudelad.

Resultatet av Sveriges höga ingångslöner och höga skatter för att anställa är att enbart relativt högproduktiva arbeten blir kvar, eftersom det medför höga lönekostnader att anställa någon. De enkla jobben försvinner från arbetsplatserna och har gjort så under lång tid. Resultatet är att Sverige har EU:s lägsta andel av så kallade enkla jobb, det vill säga jobb utan utbildningskrav. Skillnaden är särskilt markant jämfört med länder med liknande utbildnings- och välfärdsnivåer: Danmark, Tyskland och Nederländerna. Vi kan jämföra Sverige med de länderna. Det finns betydligt fler enkla jobb i de länderna än här i Sverige. Nyanlända och personer med kort utbildning blir arbetslösa i högre grad än andra, och Sverige har den lägsta andelen av enkla jobb. Det är två fenomen som hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

En rimlig reaktion på den observationen, att vissa personer verkar ha för låg eller osäker produktivitet för att vara anställbara, är att försöka förändra det genom utbildningsinsatser. Sådana insatser kommer att behövas i stor mängd, på många ställen och på olika sätt. Men det kommer inte att räcka. Vi kommer inte att kunna erbjuda utbildningsinsatser i tillräcklig omfattning för att klara den utmaning som svensk arbetsmarknad står inför. Av deltagarna i etableringsuppdraget i juni 2016 hade knappt hälften högst förgymnasial utbildning. Att via utbyggda utbildningsinsatser höja alla dessa personers utbildningsnivå till motsvarande gymnasie- eller högskolekompetens är inte realistiskt.

Regeringspartierna har mångordigt i utskottets ställningstagande berättat att man inte kan tänka sig enkla jobb. Vad är då er lösning i stället? Det får ni gärna ägna några ord åt i era anföranden.

Herr talman! Just nu pågår stora omflyttningar inom landet. Migrationsverket tömmer vissa boenden och fyller andra. De personer som har hunnit lära känna människor i omgivningen och startat resan mot att bli en del av samhället rycks nu upp från fotbollslaget, från sin praktik eller från familjerna som har gått in som faddrar. Man skulle teoretiskt kunna fundera på hur man försvårar integrationsprocessen mest - på rent jävelskap. Då undrar jag om inte just detta är en av de mer effektiva metoderna.

Förutom utsattheten och det omänskliga som de asylsökande utsätts för slår detta också undan förtroendet för statens agerande hos alla de människor som lagt ned många frivilliga timmar. Boendet på Kroppefjäll i Mellerud är ett exempel. Människorna i civilsamhället har engagerat sig i flyktingarna genom språkkaféer, klädinsamlingar - you name it! Man har rustat upp hus för att familjerna ska ha någonstans att flytta. Man har ordnat med praktik. Man har tagit med personerna till sina arbetsplatser och börjat bygga livslånga band. Nu rycks dessa personer upp och flyttas någon annanstans.

I andra ändan finns boenden som just nu fylls på, som i Hultsfred, som jag besökte i måndags. Hultsfred har under det gångna året fått 688 nya medborgare - det är en kommun med 14 000 invånare. Det är den kommun som vuxit mest. Där fortsätter Migrationsverket att fylla på sina boenden trots att kommunledningen bönar och ber om att få ta del av lägenhetsbeståndet för alla dem som nu bosätter sig där.

Migrationsverkets agerande främjar inte integration i någon ända just nu. Är regeringspartierna nöjda med hur man agerar, eller är man beredd att vidta åtgärder?

Herr talman! Jag står självklart bakom Centerpartiets alla reservationer men yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation 2.

(Applåder)


Anf. 8 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Det är förkylningstider. Jag ber redan nu om ursäkt för min röst. Jag hoppas att den ska hålla i några minuter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Integration eller inkludering handlar för Vänsterpartiet om att vi alla, svenskfödda eller inflyttade svenskar, ges förutsättningar och rättigheter att ha samma levnadsstandard och livschanser. Det handlar om att frigöra människors framtid från den bakgrund människorna har och att de därmed ska få ett liv på lika villkor med lika möjligheter.

Att ha ett jobb och en inkomst är ofta avgörande för att en inflyttad ska få en standard i nivå med den som en infödd person i samma ålder har. Men integration är samtidigt mycket mer än jobb. Integration handlar också om boendestandard, om hälsa, om livslängd och om jämlika möjligheter för människor att erbjuda sina barn bra uppväxtvillkor, bra chanser i livet och frihet.

När man diskuterar integration behöver man skilja på det som brukar kallas den stora integrationspolitiken och det som brukar kallas den lilla integrationspolitiken. Även om Sverige både kan och bör bli ännu bättre på att skapa lika levnadsstandard och livschanser för nyinflyttade som för dem som har levt länge här är Sverige ett land som med många mått mätt har varit framgångsrikt i fråga om att integrera inflyttade.

Som flera migrationsforskare har visat kan bara en del av den framgången förklaras av insatser som har riktats specifikt mot nyanlända och andra utrikes födda. Riktade insatser som språkundervisning eller validering är den "lilla" integrationspolitiken, och många av de förslag vi debatterar här i dag ingår i just den "lilla" politiken.

Men Sveriges verkliga framgångsrecept är den "stora" integrationspolitiken. Det är den som verkar inkluderande för de allra flesta i befolkningen under olika delar av livet. Det handlar alltså om det välfärds- och trygghetssystem som ska skapa bra förutsättningar under livets alla delar - ända från barnomsorg och utbildningssystem till hälso- och sjukvård, arbetslöshets- och sjukförsäkring och tillgång till bostad och välfärdstjänster som bibliotek och kultur. Det är det stora arbetet vi har.

Herr talman! Det går alltså inte att tala om integration utan att också tala om den generella välfärden - den stora integrationspolitiken.

Vänsterpartiet vill se ett rättighetsbaserat flyktingmottagande som tar sin utgångspunkt just i den generella välfärden. Mottagandet av människor på flykt ska, från asylprocessen till boendet och etableringen i samhället, präglas av ett perspektiv där den enskilda människans möjligheter till ett jämlikt och jämställt liv, fritt från diskriminering, står i centrum.

Det innebär att vi tillsammans skapar ett samhälle som ger alla förutsättningar till lika goda livsvillkor och möjligheter - ett samhälle som står upp för att människor som lever och verkar här ska ha bra rättigheter och möjligheter. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Det är också genom dessa två byggstenar vi skapar den snabbaste och mest effektiva möjligheten för nyanlända människor att komma in i det svenska samhället.

Herr talman! Alliansen lämnade efter sina åtta år vid makten en välfärd som var urholkad av skattesänkningar. Som en följd av det var Sverige ganska dåligt rustat för att hantera att många människor sökte sig hit under hösten 2015. I efterhand kan vi konstatera att vi klarade av det, mycket tack vare stora insatser från ideella krafter.

Den utmaning vi nu står inför handlar om att ge de människor som sökt sig till Sverige på flykt undan krig och förtryck goda möjligheter att starta sina nya liv här. Vi kommer att klara den utmaningen också, men hur framgångsrika vi blir beror helt på de beslut som vi nu tar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Nyckeln till framgång för Sverige har aldrig varit lägre löner eller sämre villkor än i andra länder. Vår styrka har varit att investera i samhället och i varandra: i utbildning, bostäder, hälsa och jämlikhet. Det är så Sverige utvecklas och växer. Det visar hela vår moderna historia. Tidigare generationer fick bättre utbildning och bättre jobb samtidigt som vi blev fler. Det var möjligt tack vare långsiktigt lönsamma satsningar. Detta behöver vi dra lärdom av även i dag.

Regeringen har i samarbete med Vänsterpartiet genomfört en rad reformer som underlättar etableringen av nyanlända, men vi hade velat se fler och större satsningar både på den stora integrationspolitiken i form av en utbyggd och stärkt generell välfärd och bostadsbyggande och på den lilla integrationspolitiken i form av utökade satsningar på svenska från dag ett. För att kunna göra det krävs en omfördelande politik där samhällets rikaste bidrar mer. Så enkelt är det.

Herr talman! Dagens debatt handlar alltså om integration, men det går inte att tala om integration utan att också tala om migrationspolitik. När vi stiftar lagar som gör det svårare att få stanna i Sverige, som gör uppehållstillstånden tillfälliga och splittrar familjer, kommer det att påverka möjligheterna att etablera och integrera sig i samhället. Trygghet, herr talman, är det bästa fundamentet att bygga en ny framtid på. Lagar som splittrar familjer och sätter människors liv på paus måste rivas upp för att skapa förutsättningar för en bättre inkludering.

Herr talman! Det går inte att tala om integration utan att tala om rasism och diskriminering. Vänsterpartiet vill ha ett samhälle där vårt kön, var vi är födda och våra föräldrars klassbakgrund inte styr våra möjligheter i livet - frihet, återigen!

Regeringens migrationspolitik har dessvärre kommit att inspireras av en annan politisk vision. En politik som säger att vissa grupper inte är välkomna här får också konsekvenser för hur man behandlas i samhället, i första hand för dem som inte längre får rätt till skydd undan krig och förtryck men också för dem som redan har fått skydd. Det är så skillnader i samhället skapas, klassamhället upprätthålls och rasismen förstärks.

När regeringsföreträdare och stora delar av borgerligheten säger att landet är fullt, att vi inte klarar av mer och att vi står inför en stundande systemkollaps utmålas de människor som söker sig hit som ett hot i stället för att vi diskuterar en lösning och en politisk väg framåt. En sådan splittring drabbar alla som i någon mening ses som "nya" i Sverige, även om man levt här i generationer. Vi vet det, för det är tyvärr så vi ser på varandra.

Konsekvenserna syns i brinnande asylboenden, i hatbrott och i en alltmer rå och rasistisk ton i samhällsdebatten. Asylsökande misstänkliggörs, och mest tydligt blir det i debatten om ensamkommande barn. När det gäller detta, herr talman, har vi alla ett stort ansvar som jag önskar att vi tar.

En person med ett svenskklingande namn har över 50 procents större chans att bli kallad på arbetsintervju än en person med ett Mellanöstern eller nordafrikanskt klingande namn. Diskriminering utgör ett stort hinder för utlandsföddas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och att få ett rättvist bemötande i samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Att bekämpa diskriminering handlar om att förändra fördomar och förutfattade meningar. Det är ingen lätt uppgift men en uppgift som måste tas på stort allvar. Vänsterpartiet menar att det måste kosta att diskriminera. Offentliga arbetsgivare bör ta ledartröjan i arbetet mot diskriminering genom att använda kravprofiler och se flerspråkighet och tvärkulturell kompetens som meriter vid anställning.

Herr talman! Det går inte att tala om integration utan att tala om jämställdhet. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men vi har mycket kvar att göra. Löneskillnader, mäns våld mot kvinnor, diskriminering och obetalt arbete i hemmet är fortfarande stora utmaningar för det svenska samhället.

Jämställdheten kan aldrig tas för given. Feministiska kamper måste tas varje dag och överallt. Det är så vi har nått dit där vi är i dag, och det är så vi bygger ett rättvisare och mer jämlikt Sverige. Barnomsorg, särbeskattning, föräldraförsäkring och tillgång till bostad är några av de viktigaste byggstenarna i den svenska jämställdhetspolitiken. Att peka finger åt andra som vi anser vara mindre jämställda gör inte Sverige mer jämställt. Vi måste i stället se politikens roll i nedbrytandet av patriarkala mönster och strukturer.

Vänsterpartiet tar patriarkala strukturer och bristande jämställdhet på allvar. När de används som slagträ i debatten för att misstänkliggöra flyktingar skadar det både jämställdheten och spär på rasistiska strömningar. Med en feministisk migrationspolitik kan vi säkerställa ett värdigt och inkluderande mottagande, där alla människor har samma möjligheter att ta sig till Sverige och samma möjligheter att etablera sig här.

Herr talman! Migrationsverket har konstaterat att den heterosexuelle mannen är normen i deras insatser. Vi ser att akterna upprättas på männen när familjerna kommer liksom att männen får kreditkorten och är kontaktpersoner. Arbetsförmedlingens analyser visar att kvinnor tar del av myndighetens etableringsuppdrag i lägre utsträckning än män. Det är därför viktigt att dessa myndigheters verksamhet analyseras och granskas för att ge ett mer jämställt mottagande.

Herr talman! Det som skiljer Vänsterpartiet från de andra partierna i den här kammaren är att vi ser vilken betydelse det stora och det lilla har i samverkan, hur migrationspolitiken, rasismen, jämställdheten, välfärden och klyftorna i samhället samverkar när det gäller möjligheten för människor som kommer till Sverige att etablera sig i det nya hemlandet. Det är därför vi ibland når andra slutsatser och svar på frågorna än övriga partier.

I högerns Sverige ska de rikaste aldrig behöva betala för att förbättra livet för de mest utsatta. Skattesänkningar är alltid viktigare än investeringar i välfärden - investeringar i oss alla. Privata företags möjligheter att göra vinst på våra gemensamma egendomar får aldrig stoppas av ambitionerna att skapa ett jämlikare och mer rättvist Sverige.

Det är i grunden därför högern inte kan driva en human och välkomnande flyktingpolitik. Vill man inte satsa på en stark välfärd i den stora integrationspolitiken kommer mottagandet inte att bli lika starkt och omfattande eller samhället rättvist, jämlikt och inkluderande. Så länge den rödgröna regeringen vägrar att göra någonting åt det skattesystem som högern har riggat för att gynna de rikaste kommer de stora förbättringarna av mottagningssystemet att utebli och klyftorna i samhället att bestå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Trots att Socialdemokraterna pekat ut klyftorna i Sverige som det största problemet vi har i dag saknas de stora ekonomiska förslagen om att göra någonting åt det. Därför kommer Vänsterpartiet att fortsätta att driva på för en ekonomi som gynnar oss alla och kan ge oss den friheten vi önskar oss och att inte bara de rikaste får den.

Herr talman! Med detta ställer jag mig, med visst krax på rösten, bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation nr 3.


Anf. 9 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Det är alltid intressant att höra samarbetsregeringens samarbetsparti Vänsterpartiet vara så kritisk mot den regering man samarbetar med. Det är faktiskt ni som lägger grunden till att den här regeringen kan vara regering.

Jag har en del synpunkter på det som framfördes. Det talades mycket om välfärd. Både Moderaterna och Alliansen tror mycket på välfärd. Men välfärden byggs av någonting. Den byggs normalt sett av företag och deras anställda, det man producerar samt överskottet av detta. En del av det betalas in som skatter både från våra löner och från våra företag. Det är grunden för att vi har en välfärd. Man kan inte börja bygga välfärd utan att det finns något att bygga den av. Därför väcker det en viss del förvåning när man ser vad det är för politik som Christina Höj Larsen och Vänsterpartiet vill driva. Det är inte direkt den jobbskapande politiken.

Den här diskussionen handlar också om integrationen och dem som har kommit nya till vårt land. Från Moderaternas sida säger vi att vi vill ha en förstajobbetanställning. Det innebär att vi sänker trösklarna till arbetsmarknaden. De får både arbeta och utbilda sig, för det innehåller utbildning. Dessutom ser vi till att de som jobbar får behålla väldigt mycket pengar innan de betalar den första skattekronan just för att den disponibla inkomsten ska ligga kvar.

Därtill talar Christina Höj Larsen om jämställdhet. Samtidigt kan vi se att en av de viktiga reformer som har sett till att många kvinnor kommit ut på arbetsmarknaden, många kvinnor har startat nya företag, och väldigt många av dem har kommit från andra länder, RUT-reformen, säger Christina Höj Larsen nej till. Vi vill också införa det vi kallar för utbildningsplikt. Det är också en viktig del i jämställdhetspolitiken. Då kommer både kvinnor och män att behöva delta. Det säger väl Christina Höj Larsen också nej till.


Anf. 10 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Det var en helt korrekt analys av vad jag säger nej till. Det är fint och bra att budskapet går fram.

Det som är intressant när det gäller Moderaterna när man talar om företag och det som produceras är just frågan om vinster i välfärden. Där har vi en fråga där staten och skattebetalarna tillsammans har några stora summor där vi tillsammans har tänkt oss: Det här ska gå till förskolorna. Det här ska gå till skolorna. Det här ska gå till hälso- och sjukvården.

Då har Moderaterna tillsammans med alliansregeringen riggat ett system där företag kan sänka ned sina snablar i vår skattekista och ta det de vill ha. Är det den typ av företag vi ska ha, och vad är det som produceras där? För Vänsterpartiet är det helt avgörande att när vi använder pengar tillsammans ska de gå precis till det som vi sagt att de ska gå till. Det är det inte för Moderaterna. Vi ser nu att även Sverigedemokraterna välvilligt ställer upp på företagens idé om detta. Det är helt sant att jag inte tycker att det ska vara på det sättet. Det är viktigt att vi gör saker tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

När det gäller RUT-avdraget - eller RUT-bidraget, som jag ärligt talat kan kalla det - som går till många av samhällets mest välbeställda vill vi gärna prioritera våra pengar på ett annat sätt. Vi vet att det finns många samhällsuppgifter som behöver utföras. De kan inte utföras, just för att pengarna går till fel sak. Hellre än att människor ska få städa i välbeställdas privata hem vill vi ha fler händer i omsorgen. Vi vill att det ska städas på sjukhusen. Det finns gott om arbetsuppgifter, och det är de som ska utföras. Att Moderaterna och vi skiljer oss där är ingen överraskning.


Anf. 11 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Det är intressant att det väldigt mycket handlar om vad Moderaterna vill göra. Det är bra, för vi vill göra väldigt mycket och göra väldigt mycket bra.

Det är en intressant syn på alla de människor som befinner sig i och jobbar i den hushållsnära sektorn med RUT-tjänsterna. Det var en sektor som gick från att vara svart till att bli vit. Det innebär att de som jobbar där har försäkringar och bättre arbetsvillkor. De har dessutom fått många fler kollegor därför att det har blivit bättre. Personligen har jag jättesvårt att se att det skulle vara ett mindre fint jobb att städa någons vardagsrum eller kök än att städa på en smutsig verkstad, för det är ju inga problem. Jag tycker att alla jobb behövs och att alla är viktiga.

När det sedan gäller välfärden är det självklart så att det viktigaste är att vi har en bra kvalitet. Om någon för samma pengar lyckas göra saker bra och får någonting över ser jag det inte som ett problem. Däremot ser jag det som ett stort problem och en utmaning när vi har sektorer som i många lägen är skattefinansierade och drivs offentligt och som blöder pengar. De levererar givetvis inte vinster. Det kostar pengar, och de levererar kanske inte heller kvalitet.

Min slutsats blir att oavsett vem som driver och styr en verksamhet - om det är privat, offentligt, kooperativt eller vad det nu kan vara - borde det viktiga vara att politikens fokus är att de pengar som sätts in ska gå till kvalitet och att vi ska ha krav för vad som levereras.

När det gäller integrationen behöver vi en stark välfärd. Men vi behöver arbeten så att människor kommer i arbete oavsett om de är födda i Sverige eller någon annanstans. För den sakens skull behöver vi sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. RUT-avdragen är en del.


Anf. 12 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Det är intressant att Moderaterna genast börjar tala om vilka människor som är fina eller inte. Det skulle aldrig falla mig in att tänka på vem som är fin eller inte. Det som intresserar mig är: Hur prioriterar vi användandet av våra skattepengar?

Det finns gott om saker att utföra i den svenska välfärden. Vi vet att städning på sjukhus och i offentliga miljöer är undermålig. Vi vet att det saknas personal i äldreomsorgen och också i hälso- och sjukvården. Det finns gott om arbetsuppgifter, och vi vill välja att prioritera dem. Moderaterna väljer konsekvent - historiskt, då som nu - att prioritera dem som redan har. Den konflikten kommer alltid att finnas kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

När det sedan gäller frågan om huruvida sektorn blev mer vit än svart är det inte så. Vi ser fortsatt ett stort svartarbete i den. Det handlar om att man inte vill betala för det arbete som utförs. Det tycker vi är viktigt och rimligt. Det är just för att vi tycker att arbetsuppgifter är viktiga och att ingen är sämre än någon annan som vi också tycker att man ska betala för det som utförs.


Anf. 13 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Inledningsvis måste jag knyta an till den debatt vi precis hade om vinster i välfärden, inte minst för att vi också fick oss en liten känga i något replikskifte. Jag kan bara konstatera att Vänsterpartiet kommer att anse att inga av de verksamheter som bekostas med skattemedel ska få ta ut vinster oavsett om det handlar om att bygga vägar, leverera materiel eller någonting sådant. Det är alltid skattemedel som används.

Det är lite uppfriskande att höra någon annan stå i talarstolen och diskutera integration och bekräfta att det inte bara handlar om arbete och ekonomi utan att det är hur man knyter samman och får hela samhället att fungera som är den viktiga delen i integrationen. Att vi har väldigt olika syn på hur vi ska åstadkomma detta är en annan sak, men det skönt att vi är fler som kan enas om att det handlar om betydligt mer än bara de ekonomiska aspekterna.

I sitt anförande konstaterade Christina Höj Larsen att man inte kan tala om integration utan att också tala om migration. Det har vi också påpekat under lång tid, men det är en typisk fråga där vi har helt olika syn på vad som behöver åtgärdas.

Min fråga grundar sig på vad som hände 2015. Då insåg de flesta andra partierna i denna kammare att det finns gränser för vad vårt samhälle kan prestera för att få ett välfungerande mottagande - även om vi också där har skilda åsikter om vad ett välfungerande mottagande är.

Ser Vänsterpartiet över huvud taget att det finns en sådan konflikt, och inser man att det behövs någon form av regleringar? Det största problemet enligt Christina Höj Larsen tycks nämligen vara att det finns regleringar och att man försöker se till att dessa efterlevs.


Anf. 14 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Eftersom Sverigedemokraterna tydligt har visat att de är till salu för lite middagar och aktieinnehav kan det vara på sin plats att förklara varför välfärdstjänster inte är jämförbara med vägar, lakan eller något sådant. Medborgare är nämligen inte varor.

Om vi för gemensamma skattemedel upphandlar en väg och den inte blir bra, vad gör vi då? Jo, vi bryter upp den och skapar en ny. Men om vi sätter våra ungar i en skola och den skolan prioriterar ned andelen lärare och är så sugen på att få många högpresterande elever att den höjer deras betyg utan grund kommer våra ungar att stå utan en bra utbildning. De nio åren går inte att bryta upp och ta om. Det är allvarligt.

Människor i vårt samhälle är inga varor som vem som helst kan handla med och göra vinst på. Människor i vårt samhälle är medborgare som ska tas på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är skillnaden mellan höger och vänster, och här har SD tydligt ställt sig på elitens sida eftersom ni, illa dolt, är ett parti för eliten.


Anf. 15 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag fick inget svar på mina frågor, så de kvarstår. Anser Vänsterpartiet att det över huvud taget finns några begränsningar till följd av ett stort mottagande i vårt land? Anser Vänsterpartiet att det bör finnas regler och att dessa regler ska efterlevas? Enligt Christina Höj Larsen tycks nämligen huvudproblemet vara att vi har regleringar. Jag hoppas få svar på detta.

Jag hör på Christina Höj Larsens svar om välfärden att det inte alls handlar om att skattemedel går till vinster utan om kvaliteten på det som levereras. Ett otal undersökningar visar att kvaliteten inte avgörs av om utföraren är offentlig eller privat. Det finns såväl offentliga som privata utförare som levererar dåligt, och det finns såväl offentliga som privata som levererar bra.

Innan valet ställde vi oss bakom att ha betydligt tydligare kvalitetskrav eftersom kvaliteten och att våra skattemedel används så effektivt som möjligt är det viktiga.

Att hela tiden riva upp och bygga nytt vore inte bra och skulle kosta betydligt mer pengar än att bygga en bra väg från början - för att knyta an till första exemplet. Måste man riva upp har det gått åt väldigt mycket skattemedel i onödan.

Det är som sagt en separat debatt. Det jag vill ha svar på är: Finns det begränsningar? Påverkas integrationsmöjligheten av hur många som kommer till vårt land? Vad vill Vänsterpartiet i så fall göra för att hålla det på en rimlig nivå så att vi kan garantera ett mottagande värt namnet?


Anf. 16 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Det jag försökte förklara är hur det stora hänger ihop med det lilla och att människor inte är detsamma som varor. Jag förstår att det är en besvärlig debatt för ett parti som är till salu till högstbjudande.

När jag lyssnar på Alliansen, och framför allt när jag lyssnar på SD, tänker jag på en riktigt kass trollkarl som med ena handen viftar med näsduken och alltid pekar på dem som nyss kom medan han med andra handen smyger ned mynten i fickan. Det är precis det ni gör, för ni är till salu.

Som alla vet är Vänsterpartiet för reglerad invandring. Vi har lagar och regler. Sverigedemokraterna har länge fått det att låta som att det har varit öppna dörrar. Så är inte fallet. Människor har tvingats återvända i många år. Många har fått nej. Det står Vänsterpartiet också bakom.

Frågan är hur vi ska göra det. Ska vi göra det genom att jaga människor? Ska vi göra det genom att ta bort deras ersättning? Vi vet ju att det inte funkar. Det skapar varken ett tryggt samhälle eller en trygghet för dem som ska återvända.

För mig är det viktigt att vi har ett rättssäkert och bra system. I de fall jag ser att regeringen antar lagar som gör integrationen sämre, genom till exempel familjesplittring och tillfälliga uppehållstillstånd, kommer jag och Vänsterpartiet att protestera, för dessa lagar försämrar hela situationen.

Att vi sedan behöver ett helt annat ansvarstagande internationellt och inom EU är en annan fråga. Men det är ni inte intresserade av att diskutera, för ni vill låta folk stanna i Libanon och så vidare.


Anf. 17 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Jag noterade att Vänsterpartiet i ett tidigare replikskifte med emfas beskyllde andra partier för att vara till salu. Det kommer verkligen från rätt parti. Vänsterpartiet var ju under årtionden till salu och sålde sig till Kommunistiska internationalen och var till och med en sektion av kommunistpartiet i Moskva. Nog om det.

Herr talman! Vårt land står inför enorma utmaningar. Vi kan i riksdagens talarstol ha en hård polemik, men vi måste vara ödmjuka inför att vårt land står inför ett antal stora svårigheter.

Liberalerna välkomnar invandring. Vi tycker att det är viktigt att Sverige tar ansvar och ställer upp för människor i nöd. Vi tycker också att det är viktigt att människor kan komma hit och arbeta - precis som vi förväntar oss att kunna åka till andra länder och jobba där.

Samtidigt är Sverige ett litet land, och för att vi ska ha kapacitet att få ett fungerande samhälle måste vi också ha en arbetsmarknad, en bostadsförsörjning, en socialtjänst, ett rättsväsen och så vidare som hänger med och klarar stora flyktingströmmar när det brinner runt om i världen.

Hösten 2015 visade med önskad tydlighet att man på många håll i Sverige klarade det men att det på ett antal håll blev en väldigt stor påfrestning.

Detta innebär att vi har ett antal stora utmaningar på arbetsmarknaden, i utbildningsväsendet och på andra håll som vi måste hantera under kommande år.

En utmaning är den alltmer tudelade arbetsmarknaden. Vi får en mer tudelad arbetsmarknad mellan infödda och utrikes födda. Vi får en mer tudelad arbetsmarknad mellan kvinnor och män. Vi får också en mer tudelad arbetslöshet mellan dem som är arbetslösa en kort tid och dem som är arbetslösa under lång tid.

En orsak till detta är att vi har byggt vår arbetsmarknad på idén att vi inte ska ha så många så kallade enkla jobb med låga kvalifikationskrav. Sådana jobb tycker vi att vi inte behöver i Sverige. I stället vill vi slussa arbetskraften in i mer produktiva och effektiva sektorer i ekonomin. Detta har varit vägledande för svensk arbetsmarknadspolitik under årtionden.

I grunden har det varit bra. Det är bara det att vi nu har en situation där vi har fler och fler människor i landet som är arbetslösa och som inte har grundläggande utbildningskvalifikationer som gör att de blir anställbara i Sverige. Vi har helt enkelt en stor grupp människor som inte har utbildning. Samtidigt har vi en arbetsmarknad som fokuserar i huvudsak på dem som har utbildning.

En lösning på detta är att människor pluggar mer. Det är bra - det ska vi göra. Vi ska förbättra vår vuxenutbildning, våra kompletterande utbildningar och vår svenskundervisning, och vi ska införa yrkesskola och mycket annat. Men det kommer inte att räcka därför att många personer inte kommer att kunna sätta sig i skolbänken i tio femton år när de har kommit till Sverige eller kanske har flera barn och är i 30-35-årsåldern.

Vi måste öppna upp vår arbetsmarknad för jobb även för de personer som inte har så mycket utbildning med sig, som inte kan språket så bra och som inte har så många nätverk i Sverige eller meriter att visa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Detta är människor som är mycket sköra och som har mycket svårare att få en plats. Därför, herr talman, har vi i Liberalerna föreslagit en ny anställningsform som vi kallar för startjobb. Det finns andra varianter på den typen av förslag hos andra allianspartier.

Vi märker mycket tydligt att alla de expertorgan - Konjunkturinstitutet, EU-kommissionen, OECD, IMF, Finanspolitiska rådet, SNS Konjunkturråd, Arbetsmarknadsekonomiska rådet och så vidare - som granskar Sverige och tittar på vår arbetsmarknad konstaterar samma sak, nämligen att de höga ingångslöner som vi har i Sverige försvårar integrationen. Därför måste vi öppna upp vår arbetsmarknad mer så att den stora gruppen människor som inte har utbildning ska få en chans att komma in på vår arbetsmarknad.

För exempelvis kvinnor som har kommit till Sverige tar det mellan nio och elva år innan hälften har kommit in på arbetsmarknaden - hälften! För männen är motsvarande siffra mellan tre och fem år. Det är enorma skillnader i integrationsprocessen mellan utrikes födda kvinnor och män i Sverige, vilket inte är rimligt för ett land som har tydliga ambitioner på jämställdhetsområdet.

Herr talman! Jag vill ta upp ännu en fråga som är viktig för integrationen, nämligen hur våra skolor fungerar. Vi har i Sverige en växande segregation - det vet vi. Denna segregation är i hög grad en följd av vår boendesegregation. Det betyder att i de områden där många nyanlända och utrikes födda bor blir utmaningarna i skolorna väldigt stora.

Det betyder att en större del av de barn som kommer till Sverige - de som har tvingats fly hit eller som invandrar hit av egen fri vilja - hamnar i skolor som redan har väldigt tunga utmaningar.

I en klass på låt oss säga mellanstadiet går det i genomsnitt 25-30 elever. Om det kommer in en eller två personer från Syrien i en sådan klass är det inte något stort problem. Dessa ungdomar kommer ganska snabbt att lära sig svenska och komma in i det hela. Det är jobbigt till en början, men det kommer att gå rätt bra.

Men om det kommer in fem, sju eller tio elever som inte kan ett ord svenska och som nästan luftlandsätts ned i en svensk skolklass blir det väldigt svårt att klara av att ge dessa ungdomar rimliga förutsättningar att kunna gå vidare i sina studier. Detta betyder att många andra ungdomar i dessa skolor byter till en annan skola och väljer bort dessa skolor.

Herr talman! Jag och mitt parti menar att vi, om vi vill att skolan ska fungera i Sverige också för de nyanlända eleverna, måste ha en mycket jämnare fördelning av var de nyanlända barnen och ungdomarna ska gå i skolan. Det måste bli en mycket jämnare fördelning. Det är orimligt att bara några skolor tar ett stort ansvar. Vi vet vilka kommuner det är - det är de som redan har stora sociala utmaningar framför sig.

En annan sak är att om vi har så stora ordningsproblem som vi har i många av våra skolor drabbar det de nyanlända pojkarna och flickorna särskilt hårt. De är i mer behov av extra stöd, lärarledd undervisning, lugn och ro, och de är i mer behov av att skolan präglas av en trygg miljö. De har råkat ut för saker tidigare, och de har större behov av att lära sig saker för att de inte kan språket och så vidare.

Om vi inte kan tackla ordningsproblemen i den svenska skolan, där det är fullständigt kaos på en del håll i dag och där många elever känner sig otrygga, kommer vi inte att klara integrationsutmaningarna. Det hänger ihop. Allt handlar inte om pengar, sa någon tidigare. Det är mycket riktigt - allt handlar inte om pengar. Det handlar också om vilka värderingar och attityder som präglar vår utbildning och om att ge alla dessa barn och ungdomar goda förutsättningar att få ett gott liv i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag ber om ursäkt, herr talman, för att jag har dragit över min talartid.

(Applåder)


Anf. 18 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Vi debatterar integration. Det är en fråga som berör de människor som längtar efter att bli en del av vårt samhälle, inte enbart politiker i riksdagens kammare. Det är en fråga som diskuteras flitigt hemma vid köksborden, på de kalas jag går på, i idrottsföreningen och i kön på Konsum eller Ica, om man handlar där. Det diskuteras på de föräldramöten eller andra möten man deltar i. Överallt diskuteras integration.

Här i riksdagen är alla - nej, herr talman, nästan alla - partier ivriga att hitta förslag och lösningar som man tror ska leda till en bättre integration. Det är en politik som ger människor förutsättningar att få bostad, jobb och utbildning.

Lösningarna skiljer sig åt beroende på ideologi, men de flesta av oss har lösningar som vi känner oss övertygade om ska ge människor förutsättningar att starta sina liv och bli en del av vårt samhälle. Dessa lösningar ska också bidra till att minska motsättningarna i vårt land och ge människor möjlighet att utveckla samhället och ta ansvar för vår gemensamma välfärd.

Det finns som sagt inte en gemensam lösning för en lyckad integration. Detta märker vi inte minst när vi läser motioner och reservationer i dag. Det är många förslag och olika idéer, tankar och lösningar.

Herr talman! Det finns inte ett svar. Några menar att sänkta skatter och sänkta löner är nyckeln till en lyckad integration, medan vi socialdemokrater är helt övertygade om att kunskap bygger Sverige starkt.

Svenska och samhällskunskap under asylprövningstiden är självfallet en bra början. Nyckeln är det svenska språket, och kunskaper om samhället är viktiga och avgörande. Det finns bara goda erfarenheter av det arbete som numera görs när etableringen startas från dag ett.

Vi satsar på utbildning, utbildning, utbildning. Kunskap kommer alltid att vara den bästa förutsättningen för att få ett jobb. Det är tydligt i statistiken. Oavsett var man är född är det den som har kunskap som har den bästa förutsättningen att ta steget ut på arbetsmarknaden och få ett jobb.

Fler ställer redan nu klockan. Man tar bussen till jobbet, skolan eller praktiken. Allt fler sitter på bussen på väg till en sysselsättning. Men fler - många fler - måste och ska få chansen. Man ska få chansen att starta sitt liv. Alla som kan bidra på arbetsmarknaden ska självfallet göra detta. Det är när dörren till arbetsmarknaden öppnas som möjligheten att starta sitt liv öppnas. Det är jobb och inkomst som ger möjlighet att köpa det där huset eller skriva på det där hyreskontraktet till lägenheten som familjen så väl behöver.

Dörrar måste öppnas, och kunskaper måste tas till vara. En del erfarenheter måste kompletteras med utbildning. Förutsättningarna skiljer sig åt, och därför behöver vi ett batteri av åtgärder som är anpassade till personen. Individuella lösningar och individuella planer är avgörande för att vi ska få en lyckad integration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

En jämställd arbetsmarknad diskuterades här i förra veckan. Kvinnors och mäns arbetsmarknad är inte jämställd, vare sig när det gäller lön, arbetstidsmått eller karriärvägar.

Den ojämställda arbetsmarknaden drabbar kvinnor hårt, och då inte minst kvinnor i etableringen. Vi har en ojämn fördelning av arbetsmarknadsinsatser i etableringen, och kvinnors möjligheter måste verkligen förbättras.

Regeringen har fokus på problemet. Precis som många andra viktiga aktörer ute i samhället har regeringen fokus på ojämställdheten, där kvinnors situation på arbetsmarknaden måste stärkas. Vi har ett jobb att göra, herr talman.

Det finns också goda exempel. Det finns snabbspår för lärare och snabbspår för vårdpersonal, som pågår runt om i vårt land. Det är en fantastiskt bra metod som tar vara på människors kompetens, rustar dem med tillräckliga kunskaper, tar vara på deras erfarenheter och tar vara på den lust som människor har. Samtidigt skaffar man arbetskraft till de bristyrken som vi har i samhället. Snabbspår är en lyckad modell.

Jag är säker på att alla ni, precis som jag, träffar många människor med ett enormt driv, som gör ett bra jobb för en lyckad integration.

I måndags var det exempelvis fantastiska arbetsförmedlare i Landskrona som berättade om sitt arbete. Jag träffade i Landskrona även entreprenörer som på olika sätt bidrog med att ge sin bild både av lösningar och av utmaningar när det gäller integration.

I förra veckan var jag i Härnösand. Där fanns det ett imponerande stort lag med volontärer som på olika sätt bidrog för att skapa en bättre integration och för att hjälpa människor att bli etablerade i samhället.

Så ser det ut runt om i vårt samhälle. Som sagt, ni alla ser det säkert. Det är fantastiskt att se den kärlek, den kunskap och den erfarenhet som människor så gärna vill dela med sig av, både i sina yrkesroller och som volontärer i civilsamhället.

Det är synd att detta goda arbete inte ges samma utrymme i medierna som en hel del annat. Det är verkligen synd. Men en sak är säker: Detta är inte några alternativa fakta.

Eftersom många nyanlända är i yrkesverksam ålder och har både utbildning och erfarenhet är det viktigt att vi kartlägger vad människor bär med sig.

Att använda asyltiden är givetvis viktigt. Som jag sa tidigare är det inte bara viktigt att människor lär sig språket och får kunskaper om hur samhället fungerar. Det är också viktigt att man kartlägger människors erfarenhet och kunskap och att man kartlägger vad människor har med sig.

Vi har många bristyrken i vårt land, och om vi tar till vara människor som kommer till oss kan vi faktiskt komma till rätta med en del av arbetskraftsbristen med hjälp av dessa människor.

Utbildning och bättre matchning är avgörande för en lyckad integration. Fler måste gå vidare till reguljär utbildning; det är nödvändigt. Några behöver komplettera sin utbildning, medan andra behöver längre utbildning. En del har längre väg till arbetsmarknaden än andra; det vet vi alla. En del behöver lönesubventioner, andra behöver det inte. Men en sak är gemensam för oss alla, nämligen att det ska gå att leva på en lön och att klyftorna i samhället måste minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 19 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Jag ställde några frågor i mitt anförande, och jag upprepar dem.

Att komma ut och få fäste i arbetslivet så fort som möjligt och börja knyta kontakter och få ett nätverk är oerhört viktigt. Annelie Karlsson sa i sitt anförande att fler ska få chansen och att det krävs ett batteri av åtgärder.

Något som har varit en viktig del är möjligheten till praktik inledningsvis. Nu har regeringen valt att ta bort möjligheten till praktik under asyltiden, vilket jag tycker är märkligt. Det känns som att det går i fel riktning. Vi skulle gärna se att man återinför möjligheten att få praktik men också möjligheten att få jobba från dag ett. Om annat gäller ska undantag göras åt ett annat håll än vad som görs i dag. Vi tycker att man ska se till att människor kan använda sig av antingen det kort som Migrationsverket sätter in ersättning på eller hitta ett sätt som gör att det går att betala lön. Det är sådana praktiska saker som behövs.

Från Centerpartiets sida skulle vi hellre se att man gjorde någonting åt de praktiska problemen än att ytterligare försvåra. Hur har man resonerat när man väljer att försvåra möjligheterna för de nyanlända att under asyltiden komma ut i praktik?


Anf. 20 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Annika Qarlsson frågade varför vi har tagit bort möjligheten till praktik under asylprövningstiden. Jag tror egentligen inte att det är så svårt att förstå. Regeringen satsar på dem som har fått uppehållstillstånd och säger att asylprövningstiderna måste kortas. När man väl har fått uppehållstillstånd och är kommunplacerad ska man så snabbt som möjligt rustas för att komma ut på arbetsmarknaden. Där har vi en utmaning. Vi har många människor som har kommit till oss, och vi har många människor som står och väntar på att bli en del av samhället. De väntar på att få nyckeln till sin lägenhet och få möjlighet att starta sitt liv och komma ut i jobb.

Vi har begränsat med resurser för att se till att korta denna process. Då tycker jag att det är rimligt att de som har fått ett uppehållstillstånd också är de som får nyckeln till arbetsmarknaden i första hand. Det är de som har fått uppehållstillstånd och som ska starta sitt liv i Sverige som också har nyckeln till arbetsplatserna. Det är dessa människor som ska skaffa sig sin försörjning.

Däremot har denna regering, till skillnad från den regering som Annika Qarlssons parti var en del av, börjat ge människor möjlighet till undervisning i svenska och samhällskunskap från dag ett. Det tycker jag är en riktigt bra början. Det är en början som sedan skapar förutsättningar för människor att ganska snabbt, när de väl har fått sitt uppehållstillstånd, gå ut på arbetsmarknaden och få sin första praktik och starta sin väg för att få en försörjning genom ett arbete.

Jag tycker ändå att denna regering - till skillnad från den förra, som satsar på att rusta människor och förbereda dem på det liv som kommer när de har fått sitt besked, samtidigt som man trots den stora belastningen också gör allt för att korta handläggningstiderna - visar att man tar detta på allvar. Det är bättre att vi rustar människor med kunskaper om samhället och med kunskaper i svenska språket än att vi låter dem vara sysselsatta.


Anf. 21 Annika Qarlsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Jag uppskattar mycket att människor får möjlighet till undervisning i både svenska och samhällskunskap. Det motsätter jag mig inte, utan jag tycker att det är mycket bra och välkomnar det.

Men jag måste ändå säga att jag tycker att det är konstigt att man tar bort möjligheten till praktik. Utifrån att var och en av dem som kommer hit och söker asyl har sin historia, sin bakgrund, sina behov och olika saker med sig tycker jag att det är fel att stänga denna möjlighet. När man har öppnat upp för andra delar undrar jag varför man var tvungen att stänga denna. Men där har vi olika uppfattningar.

Min andra fråga handlar om Migrationsverkets agerande. Man tömmer en mängd olika flyktingboenden och samlar ihop människor på andra ställen. Det skapar en mycket stor turbulens. Vi ser ungar som får lämna sitt fotbollslag, sin klass och sin skola och flytta till andra änden av Sverige. Vi ser även de ideella krafter som med hull och hår har gått in och lagt ned många timmar på att knyta band. Det kan handla om att renovera ett hus eller göra andra insatser för att skapa möjligheter och förutsättningar för att börja skapa livslånga band. Hela detta agerande sätter både de orter där man rycker bort människor och de orter där man tvingar in människor - kommuner som har en mycket stor belastning, har en mycket prekär situation och har en jättestor utmaning - på pottkanten.

Jag var i Hultsfred i måndags. Där har man den största andelen nyanlända, i relation till sin befolkning, med de 688 som kom förra året. Där bryter man nu mot lagen och säger att man inte kan hjälpa fler. Men Migrationsverket fortsätter att flytta människor dit, trots att kommunen skulle behöva boendena.

Hela detta agerande blir kontraproduktivt i båda ändar. Min fråga till regeringsföreträdare blir därför: Är detta bra, och vad gör ni?


Anf. 22 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Jag delar den problembild som Annika Qarlsson ger. Jag tycker inte heller att det känns bra när vi river upp människor som har påbörjat en etablering i samhället och flyttar dem till ett annat ställe.

Däremot står jag till hundra procent bakom att alla kommuner måste ta sitt ansvar, eftersom det är en helt annan sak. Det är en fråga som vi måste fortsätta diskutera. Jag välkomnar att Centerpartiet är berett att fortsätta den diskussionen. Att man ser till att alla kommuner tar sin del av ansvaret och att man ser till att skapa förutsättningar för människor att komma till en kommun och starta sitt liv är en sak. Men det är inte bra när man har startat en etablering och sedan tvingas bryta upp den. Precis som Annika Qarlsson möter jag denna problembeskrivning när jag är ute i olika kommuner. Det är en fråga som vi kan fortsätta diskutera. Jag har ingen annan uppfattning än att jag ser problemet. Men jag välkomnar också att vi kan fortsätta att diskutera det.


Anf. 23 Christian Holm Barenfeld (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Annelie Karlsson talade mycket om utbildning i sitt anförande. Hon sa till och med att man satsar på "utbildning, utbildning, utbildning".

Vi har från Moderaternas sida ingenting emot att man satsar på utbildning, utan vi tror att det är bra. Samtidigt vet vi att många kommer till Sverige utan utbildning. Det är till och med så att vissa varken kan läsa eller skriva och dessutom inte talar vårt språk. Det kan vara personer i vuxen ålder, kanske inte sällan i samma ålder som jag och Annelie Karlsson. Då är frågan: Om man saknar detta, är det utbildning genom ett helt skolsystem som är den bästa lösningen?

Utbildning ska vi ha, men vi föreslår också en förstajobbetanställning. Det är en ny anställningsform där man både arbetar och har inslag av utbildning under tiden. Kommer man till Sverige som vuxen har man nämligen sannolikt gjort en massa saker i sitt liv som gör att man har kunskaper, även om de inte kommer från utbildning, som man borde kunna använda i sitt yrkesliv.

I den situation vi har i dag har hälften av dem som kommer hit inte ett jobb efter åtta år, samtidigt som Annelie Karlsson och regeringen säger att de ska ha jobb inom två år. Nu har man sagt detta i två och ett halvt år, och vi ser att det inte riktigt är fallet. Regeringen har lagt fram förslag och sagt saker, men det blir inte mycket verkstad. Hur ska Socialdemokraterna och Annelie Karlsson se till att folk faktiskt kommer i arbete snabbare än vad de gör i dag? Jag hör många ord, men jag ser väldigt få förslag - och ännu färre lagförslag som vi faktiskt röstar om i kommaren - som gör verklig skillnad för dem som berörs.


Anf. 24 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Man kan säga att man hör många ord från de nuvarande regeringspartierna, men jag hör ännu fler ord från dem som hade regeringsmakten i åtta år och som nu säger till oss - som haft regeringsmakten i drygt två år - att det tar alldeles för lång tid. Det har ju inte börjat ta längre tid sedan vi tog över regeringsmakten, trots att vi har ett mottagande som är oändligt mycket större än under de åtta borgerliga åren, men nu går det tydligen att snacka om att det tar lång tid. Det tar inte ett dugg längre tid nu än det gjorde när Christian Holm Barenfelds parti hade regeringsmakten.

De lösningar vi kommer med nu - med utbildning, utbildning, utbildning - är rätt, men det är inte så att vi bara tänker utbilda akademiker. Ibland hör jag borgerliga företrädare säga att alla inte kan ha förutsättningar och att man kan lära sig jobbet på jobbet. Vi har ett batteri av olika utbildningar. Att människor ska ha kunskap och få göra ett jobb betyder inte att alla ska bli akademiker; det finns arbeten som kräver betydligt mindre utbildningsinsatser, men det krävs kunskap för att man ska stå stark på arbetsmarknaden.

Jag tror att det är detta som skiljer våra partier åt allra mest. Jag tycker att man ska ha tillräcklig kunskap för att stå stark på arbetsmarknaden när man går in på den. Man ska kunna få en anställning som är trygg, man ska få en lön att leva av och man ska kunna starta sitt liv. Man ska kunna skriva sitt hyreskontrakt. Christian Holm Barenfeld är dock mer intresserad av hur vi ska kunna vara med och finansiera så att arbetsgivare ska få billigare arbetskraft med hjälp av outbildade människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi har två helt olika sätt att lösa problemet på, och det tror jag att vi ska ha respekt för. Du och jag tycker väldigt olika om hur arbetsmarknaden ska fungera, Christian Holm Barenfeld. Så är det!

(Applåder)


Anf. 25 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Vi kan nog vara överens om att vi tycker ganska olika, och det ska man respektera. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vi fokuserar på det vi faktiskt talar om, nämligen integration, hur jobben ska bli fler och hur fler ska komma i arbete.

Jag har svårt att se att det inte skulle vara att satsa på dem som kommer hit om man fick dem i arbete med utbildning - exempelvis förstajobbetanställningen, där du får både arbete och utbildning. Att vara i arbete är en del av integrationen och något som rustar personen. Jag har inget emot att Annelie Karlsson säger "utbildning, utbildning, utbildning", men jag tycker att det är ett problem när regeringen glömmer bort jobb, jobb och jobb. När det gäller många av de förslag som läggs fram ser man nämligen i undersökningar att de beräknas leda till färre jobb.

Nu ser vi att jobben växer till, för vi är i en högkonjunktur. Under en period för sex sju år sedan befann vi oss i en internationell finanskris, och det påverkar ju också. Vi vet att när det går bra för ett land är det lättare för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma in - och vi vet att så fort konjunkturen vänder är det just de personerna som drabbas. Vi är nu i en högkonjunktur, och vi har haft ett jättestort inflöde till Sverige. Vi vet också att en högkonjunktur inte varar för alltid. Det gör att vi behöver rusta med utbildning, men vi måste också se till att vidta andra åtgärder som gör att folk kan komma i arbete.

Den nuvarande regeringen återkommer jättegärna till den tidigare regeringen. Vi moderater har varit tydliga med att vi gjorde mycket som var väldigt bra men att vi hade behövt göra mer när det gäller integrationen. Det är därför vi moderater har gått igenom och sett över vår politik. Nu levererar vi många förslag - nya och skarpa förslag - som är anpassade till dagens Sverige.


Anf. 26 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! "Nya och skarpa förslag" - jag hör rätt mycket av de gamla förslagen, nämligen: Gör det billigare, sänk skatten, se till att man får 60 procent av lönen när man jobbar. Det ska alltså göras billigare för den enskilde.

Sedan har vi det vanliga mantrat att det ska löna sig att jobba. Det har alltid lönat sig att jobba! Med våra förslag lönar det sig varenda dag. Sju dagar i veckan lönar det sig att jobba, Christian Holm Barenfeld. Det lönar sig alltid att arbeta framför att ha ersättningar; det är aldrig full täckning på de ersättningar vi föreslår. Däremot skapar de förutsättningar för att du ska slippa gå från hus och hem om du drabbas av arbetslöshet eller inte får in en fot på arbetsmarknaden. Det är också en skillnad när det gäller hur vi ser på svensk arbetsmarknad och hur den ska fungera, herr talman.

Man talar om att det ska löna sig att arbeta och att man har förslag om detta. Våra förslag är att se till att rusta människor för att komma in på arbetsmarknaden och sedan ha statliga subventioner för dem som inte står tillräckligt starka för att komma in av egen kraft. Det kommer alltid att behövas statliga subventioner på arbetsmarknaden för människor i samhället, skulle jag tro - oavsett om det gäller människor i etableringsinsatser eller människor som är födda här. Människor har olika förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Däremot ska man kunna leva på sin lön. Där skiljer vi oss också åt. Hur ska det se ut på arbetsmarknaden? Vi säger att människor ska stå starka på arbetsmarknaden, och sedan är vi med och delar på risken om de inte kan komma in av egen kraft. Det är också att rusta människor för arbetsmarknaden. Vi har två helt olika sätt att se på detta och hur det ska se ut, men kom aldrig och smeta på Socialdemokraterna åsikten att människor inte ska gå till jobbet! Det är därför vi rustar människor i en högkonjunktur, för att de ska stå starka när lågkonjunkturen kommer.

Utbildning, utbildning, utbildning! Det står vi fast vid.

(Applåder)


Anf. 27 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag tror ändå att vi är ganska överens om problembilden. Vi har en större grupp människor som står långt bort från arbetsmarknaden. Vi har en stor grupp människor som har kommit till vårt land de senaste åren och som har låg utbildning, bristande språkkunskaper - vilket är fullt naturligt - och så vidare. Frågan är hur vi ska kunna öppna arbetsmarknaden för den gruppen.

Ungefär varannan person som nu befinner sig i etableringsinsatser, alltså ca 30 000 av 60 000, saknar utbildningsnivå motsvarande svensk gymnasiekompetens. Många av dessa personer vill jobba. De kanske inte har möjlighet, kan eller orkar sätta sig i skolbänken i Sverige i ytterligare tio år. Vi har också redan ganska många invandrare i Sverige som har utbildning men inte jobb som motsvarar deras utbildningsnivå. Det ska vi inte glömma; vi har ganska många högutbildade chaufförer och annat i Sverige som kanske skulle vilja jobba som ingenjörer i stället.

Min fråga till Socialdemokraterna, herr talman, blir som följer. Konjunkturinstitutet, EU-kommissionen, OECD, IMF, Finanspolitiska rådet, SNS Konjunkturråd och Arbetsmarknadsekonomiska rådet - alla dessa olika organ har tittat på svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad, och de konstaterar i grund och botten samma sak. De går lite olika långt och har varierande förslag, men i grund och botten konstaterar de samma sak: De höga ingångslönerna i Sverige är problematiska för integrationen.

Frågan till Socialdemokraterna är om alla dessa organ har fel. Är det er bedömning att alla andra har fel? Det är bara Socialdemokraterna som har rätt; alla andra har alltid fel - eller?


Anf. 28 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Man skulle kunna spela upp replikskiften från tidigare debatter, för jag tror inte att de som sitter hemma och lyssnar på oss skulle höra om det var i dag, i höstas, i våras eller hösten dessförinnan. Det är nämligen samma mantra som upprepas - Fredrik Malm låter ungefär likadant. Det talas om de höga ingångslönerna. Det finns problem med att lönerna är för höga, och vi måste sänka lönerna på den svenska arbetsmarknaden. Detta är nyckeln!

Jag är glad för att Fredrik Malm säger att vi är överens om problembilden - det är ju ett steg på vägen. Dock har jag snart ingen tro kvar på att vi skulle kunna bli överens om resten, för jag kommer med en dåres envishet att hävda att det är parterna som ska sätta ingångslönerna. Detta ska vi inte diskutera i riksdagens kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är inte en fråga för politiken att diskutera hur lönebildningen i samhället ska se ut - det har vi överlåtit åt parterna. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Detta är en modell som har tjänat oss väl. Jag är inte beredd att, som Fredrik Malm, säga att det vore bättre om vi tog över och satte minimilöner i Sverige. Det måste nämligen vara det som är Fredrik Malms modell.

Hur mycket för höga är ingångslönerna, och vilka är det som har för höga ingångslöner? Det finns ju inte bara en ingångslön i Sverige. Det förbund som jag kommer ifrån, Handelsanställda, har ingångslöner som jag tycker är ganska låga. Kommunal har en annan ingångslön. I byggbranschen har man en procentuell lön när man är lärling, tills man har fått sitt yrkesbevis. Enligt industriavtalet har man ytterligare en annan ingångslön.

Vilka av dessa ingångslöner är det som är för höga? Vilka är det som ska sänkas? Vilka parter är det som har tecknat avtal med för höga ingångslöner, enligt Fredrik Malm, om han nu skulle ta över lönebildningen från parterna? Jag är inte beredd att ta den diskussionen, men tydligen är Fredrik Malm beredd att göra det.

(Applåder)


Anf. 29 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag tror att mitt namn nämndes 10-15 gånger i föregående inlägg - Fredrik Malm upprepar samma mantra och så vidare.

Men, herr talman, det är inte jag som upprepar något mantra här. Det jag frågade Annelie Karlsson och Socialdemokraterna rör vad ett antal olika organ konstaterar om Sveriges ekonomi och arbetsmarknad. Det handlar om Konjunkturinstitutet, EU-kommissionen, OECD, IMF, Finanspolitiska rådet, SNS Konjunkturråd och Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Alla dessa säger inte samma sak, och alla dessa har inte samma förslag, men den problembild som de alla konstaterar finns är i grund och botten densamma. Vi har i dag i Sverige en arbetsmarknad som inte släpper in en stor grupp av de nyanlända. Ett problem med detta är att de höga ingångslönerna försvårar integrationen.

Är det bättre att människor lever på bidrag i stället? Socialdemokraterna talar sig varma för att människor ska kunna leva på sin lön, men en lön är ju högre än ett bidrag. Är det då bättre att människor lever på bidrag? Jag tycker inte det.

Herr talman! Jag ser med ganska stor ödmjukhet på den här frågan. Precis som Moderaterna tidigare konstaterade gjorde vi mycket som var bra under alliansåren, men vi hade kunnat gå ännu längre. Vi hade också en finanskris 2011 som slog ut lika många jobb i Sverige som det kom asylsökande 2015, det vill säga ungefär 160 000.

Vi har ett omvandlingstryck på ekonomin, med ökad outsourcing. Vi har en digitalisering. Vi har fått personer som har varit sjukskrivna att komma in i arbetskraften och bli aktivt arbetssökande igen. Vi har i Sverige ett behov av att skapa en boom med nya jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Då blir frågan till Socialdemokraterna: Har alla de här expertorganen fel? Är det bara Socialdemokraterna som har rätt, och alla andra har alltid fel? Om det är Socialdemokraternas inställning visar detta inte på särskilt stor ödmjukhet inför de utmaningar som vi står inför.

(Applåder)


Anf. 30 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Jag ska inte nämna Fredrik Malm vid namn så många gånger. Det jag däremot tänker nämna är att den ideologi som vi socialdemokrater står för - som innefattar den svenska modellen, som har tjänat oss väl - kommer att finnas kvar oavsett vad som händer. Vi kommer inte att fråga vad någon annan tycker om vår ideologiska övertygelse.

Parterna får ta diskussionen om ingångslöner. Vi behöver inte diskutera detta mer, för det här är min bestämda uppfattning. Jag kommer heller inte att ha någon annan uppfattning när vi går härifrån - detta är parternas uppdrag.

Det är intressant att diskutera lönernas betydelse. Jag tror också att lönerna har betydelse. Det går inte att begära att någon ska betala full lön när den anställer en person som inte har prövats på arbetsmarknaden - en person som av ett eller annat skäl har ett arbetshinder.

Det är ju därför vi har subventioner. Det är därför vi säger: Följ kollektivavtalet, men få subventioner från staten! Det är därför vi betalar en del av lönen. Vi delar den risken gemensamt i stället för att låta den enskilde betala. Jag tycker att det är en mycket smartare modell.

Allianspartierna tycker inte att det är ett dugg märkligt att vi diskuterar subventioner när vi pratar om till exempel ROT och RUT. Det tycker de däremot när vi pratar om att vi ska subventionera för den enskilde, och detta tycker jag är fult.

Att subventionera i samband med ROT och RUT är tydligen en lyckad arbetsmarknadsmodell. Det är tydligen en lyckad modell för att få människor i sysselsättning. Men när vi subventionerar för den enskilde anser de att människor ska ha en drivkraft - om man bara får en lön ska man lära sig att leva på den! En lägre lön är bättre än ingen lön alls!

När vi pratar om andra grupper i samhället ska man i stället stimulera och subventionera så att det inte blir så mycket svartarbete, och man ska - beträffande RUT och ROT - se till att man får en sjyst arbetsmarknad.

Det här är märkligt. Huruvida man ska stimulera eller använda sig av morot och piska beror på vilka människor vi pratar om.

(Applåder)


Anf. 31 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Miljöpartiet vill att Sverige ska vara ett medmänskligt och välkomnande land där alla kan delta på sina egna villkor.

Under 2015 kom historiskt många asylsökande till Sverige på kort tid. Varenda en av de 162 877 personer som sökte asyl är en människa av kött och blod - en människa som bär på minnen och drömmar, som har en historia och en längtan efter en framtid. Varenda en är en människa vars rätt till liv och frihet är absolut.

Sverige gjorde under 2015 mer än något annat EU-land för att hjälpa människor som söker skydd. Vi gjorde det som resten av EU borde ha gjort - vi tog ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Insatserna från kommuner, landsting och civilsamhället har varit både avgörande och ovärderliga. Förra höstens erfarenheter visar dock att vi behöver arbeta mer för att förstärka kapaciteten i mottagningssystemet, så att det fungerar väl både i tider när det kommer många och i tider när det kommer få. Vi behöver också fortsätta att driva på för en ordning i EU där alla medlemsländer tar gemensamt ansvar för att ta emot asylsökande.

Miljöpartiet och regeringen arbetar hårt för att effektivisera mottagandet, förbättra etableringen och se till att korta vägen till jobb och studier för nyanlända. Tidiga insatser är en nyckel i detta arbete. Många insatser genomförs redan nu för att se till att de personer som har kommit till Sverige ska kunna lära sig svenska, utbilda sig eller få sin tidigare utbildning validerad och komma in på arbetsmarknaden.

Det är inte en gemensam historia, hudfärg, religion eller etnicitet som förenar oss i Sverige, utan det är vår gemensamma framtid. Miljöpartiet står fast vid vår tro på ett öppet Sverige som välkomnar människor hit. Därför är det vår skyldighet att bygga ett samhälle där systemen klarar av våra visioner.

Sverige står nu bättre rustat för att klara av etableringen av dem som kommit till Sverige de senaste åren och dem som kommer att komma framöver. Regeringen har genomfört många åtgärder som förbättrat etableringen och höjt mottagandekapaciteten, och vi har också den starkaste arbetsmarknaden i hela EU.

Fler människor som kommer hit på flykt ska kunna lära sig svenska från dag ett och kunna arbeta från dag ett. Ju tidigare vi underlättar för människor att lära sig svenska och att få sina kvalifikationer och betyg validerade, desto tidigare ger vi möjligheter till att skapa branschkontakter inom personens yrke och till att etablera privata kontakter och nätverk. Därmed kommer människor också tidigare i arbete eller startar företag.

Historiskt har Sverige klarat av att växa på ett bra sätt. Två årtionden efter Balkankriget ser vi att de som sökte en fristad i Sverige och gjorde det till sitt nya hemland har etablerat sig i en sådan utsträckning att det är fler av dem som läser vidare på högskolan än infödda svenskar. Sverige växte och skapade möjligheter av en stor utmaning. I dag ser vi också hur ensamkommande barn lyckas väldigt väl och faktiskt ännu bättre än flyktingbarn som kommit hit med sina familjer.

Långa handläggningstider i asylprocessen är och har de senaste åren varit ett stort problem, i synnerhet för den enskilde individen som tvingas leva i ovisshet om sin framtid under lång tid, vilket i sin tur kan påverka personens hälsa och etablering negativt. Att väntan på asylbeslut görs så kort som möjligt är det enskilt viktigaste för en bra start i Sverige.

Att få ned handläggningstiderna har varit en viktig prioritet för regeringen. Under 2016 ökade regeringen kraftigt anslagen till Migrationsverket för att hantera det stora antalet asylsökande. Det handlade om ökade kostnader för boenden men också om att myndigheten skulle kunna öka sin kapacitet att registrera och pröva asylansökningar och anställa mer personal för att kunna korta handläggningstiderna.

En av de största reformer som vi har gjort under denna mandatperiod, också budgetmässigt, är att alla Sveriges kommuner nu ska ta ansvar och hjälpa till med flyktingmottagandet. Vi har tillfört 10 miljarder till kommuner och landsting årligen i generella statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Syftet med den bosättningslag som har införts nu är just att få till stånd en jämnare fördelning av mottagandet av nyanlända mellan landets kommuner och att kommuner som har goda förutsättningar för etablering ska ta emot nyanlända i en något större utsträckning än tidigare. Alla ska hjälpa till.

Regeringen har också ökat ersättningen till kommuner för nyanlända som har särskilda behov, till exempel behov av en tillgänglighetsanpassad bostad eller närhet till specifik sjukvård.

Ett sätt att snabbt få fram fler bostäder, som Miljöpartiet drivit, är att göra det enklare för privatpersoner att hyra ut redan befintliga rum eller bostäder. I vårändringsbudgeten för 2016 tillförde regeringen 10 miljoner kronor till länsstyrelserna för att just skapa förutsättningar att förmedla eller på andra sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. Framöver kommer denna satsning att fördubblas.

Vi har även gjort satsningar på traumavård. Förekomsten av sjukdomar som kräver vård när personer kommer till Sverige har i stor utsträckning påverkats av upplevelser, trauman och risker som den asylsökande har exponerats för under flykten. Detta tillsammans med separation från familjemedlemmar innebär en ökad risk för psykisk ohälsa. Det är något som påverkar individen väldigt starkt och som också försämrar etableringen. På Miljöpartiets initiativ har regeringen därför beslutat att satsa på vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända med 40 miljoner årligen 2017-2020.

År 2015 kom 35 000 ensamkommande barn till Sverige. Sverige gjorde en enorm insats när så många asylsökande kom under kort tid. Människor ställde upp och blev gode män åt ensamkommande och engagerade sig i idrottsföreningar som anordnade aktiviteter på asylboenden, och boendepersonal och lärare har gjort sitt yttersta för att välkomna de unga ensamma killarna, som det ofta är, i samhället.

Nu ser vi dock hur oron sprids bland dem som kommit till Sverige som ensamkommande och bland dem som arbetar med ensamkommande på olika sätt. Åldersuppskrivningar verkar ske godtyckligt enligt många. Avslagen kommer löpande, eftersom många som kom under 2015 och väntat på beslut nu börjar få besluten. Återtagandeavtalet med Afghanistan oroar, även runtflyttandet mellan skolor och kommuner, och gör att situationen känns mycket svår. Därför har vi de senaste veckorna och månaderna fått rapporter om ökat antal självmordsförsök bland ensamkommande barn och en ökad psykisk ohälsa.

Därför är det positivt att flera viktiga förändringar för den här gruppen nu håller på att genomföras. Åldersbedömningarna ska bli mer rättssäkra, ske tidigare i asylprocessen och kunna överklagas.

En ny lagstiftning, som snart läggs fram för riksdagen, kommer att göra att ensamkommande barn ska kunna gå klart gymnasiet i Sverige, därefter få en tid på sig att söka arbete och då få möjlighet till permanent uppehållstillstånd eller sedan söka uppehållstillstånd på någon annan grund. Detta är något som har varit viktigt för Miljöpartiet och som vi har varit starkt pådrivande för att kunna genomföra.

Regeringen har också beslutat att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för ensamkommande barn. Syftet är att sprida aktuell kunskap, framgångsrika metoder och effektiva processer till de kommuner, landsting och ansvariga myndigheter som genomför insatser för dessa barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi arbetar ständigt för åtgärder som kan förbättra situationen för svårt utsatta grupper, som ensamkommande. Under denna mandatperiod har regeringen stärkt kommuners mottagande genom att skolschablonen för asylsökande har höjts med 50 procent, genom att boendeformen stödboende inrättats och genom att tillföra mycket resurser till civilsamhällets organisationer, som gör ett oerhört viktigt arbete under asyltiden. Vi kommer att fortsätta arbeta för att förbättra situationen, inte minst för ensamkommande barn, vad gäller den psykiska ohälsan och stressen av att hela tiden bli runtflyttad mellan boenden, skolor och kommuner.

Att hitta ett arbete är nyckeln till en god och snabb etablering i samhället. Därför är det positivt att frågan om hur fler asylsökande kan få arbeta från dag ett bereds på Regeringskansliet. Skatteverket har också fått i uppdrag av regeringen att komma med förslag som innebär att Migrationsverket ges möjlighet att rekvirera så kallade samordningsnummer för samtliga asylsökande. De förändrade reglerna, som ska träda i kraft den 1 juli 2017, kommer antagligen att väsentligt underlätta Arbetsförmedlingens arbete med asylsökande.

Det är viktigt att fler asylsökande har rätt och möjlighet att arbeta och att hinder för detta undanröjs. Därför är det bra att frågan om asylsökandes möjligheter att ta del av tjänster hos Arbetsförmedlingen ses över och att en översyn av reglerna för att få AT-UND görs.

Sveriges arbetsmarknad går mycket bra nu. Sveriges ekonomi går också mycket bra. Att så många människor har kommit hit på kort tid är en utmaning, men det är också en historisk möjlighet att göra Sverige till ett ännu bättre land för fler.

(Applåder)


Anf. 32 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Mycket behöver göras gällande integrationen. Vissa saker har gjorts och vissa saker är vi överens om. I mitt tidigare replikskifte med Annelie Karlsson pratades det om snabbspåren. De tror vi egentligen alla är bra. Framgångsrika och lyckade har de hittills däremot inte varit, för det är en mycket liten andel av dem som är inskrivna som över huvud taget har fått ta del av dem. Där tror jag att vi behöver jobba allihop för att det som inte har lyckats ska bli lyckat.

När det sedan gäller att få den som kommit hit i arbete har jag tidigare i debatten vid flera tillfällen lyft fram RUT-avdraget, som jag vet att Miljöpartiet har uttryckt positiva åsikter om förr. Men samtidigt är man med i regeringen och ser till att strama åt det. Regeringen halverar det medan vi vill tredubbla det.

Vi vill också ha förstajobbetanställningen, som handlar om att folk ska jobba och utbildas samtidigt. Samtidigt säger vi att man inte ska betala skatt på inkomster förrän man har tjänat 12 000 kronor. Detta gör att det blir en bra ersättning. Vi vet att Miljöpartiet i den här frågan måste samarbeta med Vänsterpartiet, så vad är Miljöpartiets konkreta förslag för att den med låg utbildning som har kommit till Sverige ska komma i arbete?

Vad gäller arbetskraftsinvandringen har LO-facken och övriga socialdemokrater varit ute och sagt att man inte ska se på samma sätt på en städare som på en it-tekniker, utan it-teknikern är mer välkommen. Hur ser Maria Ferm på detta samt på integrationsaspekten av att man nu skickar ut personer som har jobbat här i flera år på grund av att någon tidigare arbetsgivare har gjort något misstag? Vad är Maria Ferms synpunkter på arbetskraftsinvandringen, både s-förslaget och vad gäller dem som måste återvända?


Anf. 33 Maria Ferm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Tack, Christian, för väldigt många olika frågor, som alla är intressanta!

När det gäller vår syn på vad som behövs både arbetsmarknadsmässigt och utbildningsmässigt för att människor ska komma i arbete är svaret att det behövs väldigt många olika åtgärder, eftersom människor som kommer till Sverige har väldigt många olika bakgrunder. Vissa kommer hit med en hög utbildning, och andra kommer hit med viss utbildning. Ytterligare andra som kommer hit har inte studerat över huvud taget tidigare och är kanske i medelåldern. Då kan man kanske inte förvänta sig att de kan utbilda sig igenom detta.

Vi behöver därför se till att det även finns snabba vägar in på arbetsmarknaden. Redan i dag har vi olika sätt, till exempel traineetjänster, extratjänster i välfärden och moderna beredskapsjobb. Det handlar helt enkelt om åtgärder av olika slag.

Christian Holm Barenfeld nämnde själv snabbspåren. Det finns ett tjugotal snabbspår till bristyrken. Vi har även sett till att inrätta ett snabbspår till företagande. Många som kommer hit har företagarbakgrund och har drivit ett eget företag i hemlandet. Vi kan inte förvänta oss att alla ska bli anställda, utan det måste finnas olika sätt att starta upp här i Sverige.

Vi har vidare gjort en historisk satsning på utbildning. Detta är väldigt viktigt för många av dem som kommer hit. De behöver dessutom kunna validera sin utbildning och sina faktiska kunskaper.

Det handlar om lite av varje. Jag tycker att det vore bra om vi kunde genomföra den förändring som gör att fler asylsökande kan arbeta från dag ett. Detta tror jag att Moderaterna tidigare har ställt sig positiva till.

Frågan om arbetskraftsinvandring får jag återkomma till i min nästa replik.


Anf. 34 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Som Maria Ferm säger kommer vissa till Sverige med hög utbildning, andra kommer med en något lägre utbildning och en stor mängd kommer också i stort sett helt utan utbildning. Jag delar Maria Ferms analys om att vi behöver göra olika insatser här.

Problemet är att det största regeringspartiet säger att vi ska satsa på utbildning, utbildning och utbildning. Om man inte har någon utbildning när man kommer hit och är medelålders eller äldre ungdom måste vi se på vad människor har gjort tidigare och vilka kunskaper vi kan dra nytta av. Traineetjänster, extratjänster och statliga beredskapsjobb tas upp. Som jag sa i mitt anförande har Stefan Löfven och regeringen totalt utlovat 85 000 sådana, men inte ens 5 000 har kommit på plats.

För dem med högre utbildning är snabbspåren en bra och viktig del för att vi ska kunna ta vara på kompetens och kunna validera deras kunskaper. Problemet är att ungefär 4 procent av de berörda - redovisningen av siffror är dålig - befinner sig i snabbspåren. Vi har alltså 96 procent kvar. Därtill vet vi att många som ännu inte har fått uppehållstillstånd kommer att få det. Situationen kan alltså bli än värre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vad kan vi då göra för att de som har väldigt låg utbildning ändå ska komma i arbete utan att behöva vänta i massor av år och gå igenom hela det svenska utbildningssystemet i vuxen ålder? Jag ser även fram emot att få svar på hur Maria Ferm ser på arbetskraftsinvandring. Det gäller dels Socialdemokraternas förslag om att man inte är välkommen till Sverige som arbetskraftsinvandrare om man inte är välutbildad, för LO:s medlemmar ska först få jobb, dels att de som har varit här under många år skickas ut trots att de har haft jobb.


Anf. 35 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Låt mig börja med arbetskraftsinvandringen. Miljöpartiet har under lång tid tyckt att det regelverk som vi har är bra och värdefullt. Människor som får erbjudande om arbete här ska kunna komma hit och arbeta, under förutsättning att de får lika goda villkor som andra människor som arbetar i Sverige har. Det är företagen som bäst kan bedöma behovet av arbetskraft, men de måste såklart först annonsera ut det i Sverige och i EU innan de söker arbetskraft utifrån. Denna hållning har vi fortfarande, och vi tycker att regelverket är viktigt.

Att många människor som under lång tid har arbetat här skickas ut eller blir av med sina uppehållstillstånd på grund av att arbetsgivaren exempelvis har begått mindre fel, missat att betala in någon försäkring ett antal år tidigare eller liknande är ett jätteproblem. Detta vill vi rätta till, för även det här är en viktig fråga. Det blir väldigt märkligt om enskilda individer ska drabbas för ett mindre misstag från arbetsgivarens sida som kanske har skett för länge sedan.

Jag delar inte bedömningen att regeringens politik för utbildning och arbetsmarknad endast består av utbildning, utbildning och utbildning. Tvärtom utgörs den av en hel palett av olika åtgärder. Det handlar om att försöka underlätta för människor att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Detta gäller även de som inte har någon utbildning och som kanske snarare behöver snabbkvalificerande tjänster än utbildning.

Men vi ska även satsa på utbildning. Det handlar om en kombination av dessa båda saker. Det centrala är att se att alla är individer och att olika insatser behövs eftersom det handlar om olika människor.


Anf. 36 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Tack, Maria Ferm, för ett bra anförande! Det kändes som om du försökte ge svar på en del frågor redan från början, men jag skulle vilja fördjupa mig lite för att höra om jag uppfattade dig rätt.

Det som många gånger förenar Miljöpartiet och Centerpartiet är synen på invandring, och det gäller både möjligheter och utmaningar som självklart följer med. Vi ser ett stort reformbehov på arbetsmarknads- och bostadsområdet och när det gäller ansvaret för mottagandet.

Låt oss tala om praktiska frågor, för det är sådant som händer här och nu som vi måste göra något åt direkt. Vi är ju eniga om att det är bra att människor tidigt kommer in och kan etablera sig på arbetsmarknaden och börjar få kontakter och nätverk som gör att de får det där jobbet. Men varför väljer regeringen att ta bort möjligheten att få praktik redan från början? Det har kommit fram synpunkter och jag har även själv ställt frågor från talarstolen om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Något som är kopplat till att kunna arbeta är att man måste begära undantag. Vi tycker tvärtom att man redan från dag ett ska ha möjlighet att arbeta. I detta finns en del praktiska problem, till exempel att man måste ha de fyra sista siffrorna för att kunna få löneutbetalningar och liknande. Men om jag förstod Maria Ferm rätt är detta på gång och kommer under 2017.

Jag vill även höra något om den sista delen som också hör ihop med detta paket. Vi ser gärna att det finns en möjlighet till spårbyte. Om man har kommit hit och söker asyl men krokar i någonstans och får möjlighet att stanna på andra villkor borde man i större omfattning kunna byta spår till att bli arbetskraftsinvandrare. Pågår något arbete med en förändring i rätt riktning vad gäller detta?


Anf. 37 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Tack, Annika Qarlsson, för frågorna!

Vad gäller praktik för asylsökande är vi inne i ganska stora förändringar. När det för bara några år sedan kom väldigt många under kort tid blev handläggningstiderna långa, och det blev än mer centralt att människor hade en sysselsättning under asyltiden och inte gick sysslolösa och hamnade i passivitet. Annars hade vägen till arbetsmarknaden blivit ännu längre. Det fanns även andra insatser såsom svenskundervisning på asylboendet.

Nu ser vi att handläggningstiderna kommer att kortas rejält. Möjligheten till praktik eller att Migrationsverket har hand om detta kommer att ändras under det kommande halvåret. Det blev visserligen även en förändring vid årsskiftet. I sommar kommer dock denna möjlighet att löpa ut.

Vi beräknar att handläggningstiderna på Migrationsverket kommer att vara mycket kortare efter det. Då är behovet av att praktisera inte lika väsentligt, utan man kommer i stället snabbt in i etableringsuppdraget.

Vi har snarare satsat på hur man kan underlätta för fler asylsökande att arbeta direkt. Det handlar exempelvis om att se över avräkningarna mot dagersättningen, som gör att det inte är lönsamt att arbeta. Vi ska även se över samordningsnumren för att möjligheterna att öppna bankkonto ska bli bättre. Vi ser över rätten att få AT-UND och de krav som finns för detta. Jag vet dock inte om rätt lösning är att helt ta bort det, men vi måste se hur vi kan underlätta för så många som möjligt att kunna arbeta direkt under asyltiden. Vårt fokus har alltså varit på detta.

Vad avser spårbyte sänktes tiden från sex till fyra månader under den förra mandatperioden. Det är lättare att byta spår nu. Förslagen är intressanta, men jag känner inte till att något sådant arbete pågår.


Anf. 38 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Jag tackar för svaren på alla mina frågor. Jag vill ta upp ett område till, nämligen de omflyttningar som sker just nu. Migrationsverket tömmer boenden, och man samlar dem på andra ställen.

Jag har ett lysande exempel från Kroppefjäll i Melleruds kommun. Där finns verkligen civilsamhället med runt omkring. Man har bra verksamhet, och det har fungerat väldigt väl. Men boendet ska vara tömt till den 31 maj. Det skapar en oro bland alla de människor som nu tvingas iväg och ska flyttas någon helt annanstans. Men det skapar också en frustration bland civilsamhällets alla krafter, som har gått in och engagerat sig stort. Det är den ena delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Den andra delen gäller Hultsfred, där jag var i måndags. Där fortsätter man att plocka in ännu fler, fast Hultsfreds kommun just nu till och med bryter mot lagen och säger: Vi har mer än vad vi klarar av, och vi kan inte ta emot fler! Vi har inte boenden! Vi har inte någonting! Andra kommuner måste vara med och hjälpa till!

Hultsfred har satt stopp. Man bönar och ber hos Migrationsverket: Kan vi inte få del av dessa lägenheter? Då skulle vi klara att hjälpa dem som är här och inte har någonstans att bo!

Men man får inte gehör.

Detta skapar en oerhörd frustration i båda ändar. Man skulle kunna tycka att det vore bra om vi kunde lösa detta någon gång i framtiden med ett annat system. Centerpartiet skulle gärna se att vi gav kommunerna ansvaret redan från början, med en jämnare fördelning.

Men läget är akut nu, och regeringen måste göra någonting åt det akuta läget. Jag skulle gärna vilja höra vilka signalerna till Migrationsverket är när det gäller de här frågorna.


Anf. 39 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Att människor tvingas flytta till nya boenden och att man stänger ned boenden runt om i Sverige innebär en stor förändring. Det är en väldigt stor fråga. Det handlar i stor utsträckning om att det kom oerhört många människor på kort tid 2015. Då behövde man öppna många boenden, även akutboenden, och tränga in människor i boenden som inte var så himla bra, men göra det snabbt, så att människor fick tak över huvudet. Migrationsverket klarade också att ge alla människor tak över huvudet i den svåra situation som rådde.

Antalet asylsökande har nu minskat kraftigt i Sverige och Europa. Då kan vi inte från statens håll ha en massa tomma boenden runt om i Sverige. Det kostar pengar, och det finns inget sätt att försvara det. Dessutom finns lagen om offentlig upphandling, som styr vilka boenden man ska stänga beroende på vilka boenden man har upphandlat och när.

Det Migrationsverket försöker göra är att stänga boenden mellan terminerna, så att man inte rycker upp barnen mitt i terminen när de går i skolan. Man har stängt akutboenden och de boenden där människor tidigare varit tvungna att tränga ihop sig.

Men precis som Annika Qarlsson är jag orolig för vad det här gör, dels med personerna som behöver flytta - det är önskvärt att de i så stor utsträckning som möjligt ska kunna bo kvar i samma kommuner, inte behöva flytta så långt och så vidare - dels med civilsamhället. Det var så pass många som gav sitt allt under den hösten och kände att staten inte riktigt fanns där och som kanske också nu känner att staten inte tar ansvar. Jag tror verkligen att man behöver ta det på allvar och se vad man kan göra för att inte den känslan ska finnas och för att man ska kunna ta hand om det engagemanget, så att det inte försvinner.


Anf. 40 Fredrik Malm (L)

Herr talman! När det gäller invandring, mottagning och asyllagstiftning har vi ett system som är ganska komplicerat redan som det är. Det Miljöpartiet har bidragit med det senaste året är att göra det till en enda stor röra. Det är fullständigt bisarrt, herr talman, hur man har lyckats röra till det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Först går Miljöpartiet och regeringen fram med en lagstiftning som innebär att man drar ned de tillfälliga uppehållstillstånden till bara 13 månader, vilket skapar en enda stor röra i delar av integrationsprocessen. Nu försöker Miljöpartiet parera detta, eller på något sätt lappa och laga, genom att komma fram med ett nytt lagförslag som ska innebära någon sorts speciellt gymnasie-TUT, ett tillfälligt uppehållstillstånd för gymnasiestudier, för de personer som har hamnat i kläm på grund av den lagstiftning som Miljöpartiet tidigare drivit igenom.

Det här förslaget ska, som jag har förstått det, omfatta dels personer som har tillfälliga uppehållstillstånd, dels personer som har avvisningsbeslut. Sveriges riksdag ska således fatta ett beslut som innebär att man ska överpröva Migrationsverkets beslut. Sedan ska de här personerna få fyraåriga tillfälliga uppehållstillstånd för att läsa på gymnasiet. Men möjligheten att därefter etablera sig i Sverige är kopplad till att man får ett examensbevis. Det innebär att ni flyttar över hela bördan på rektorer, socialsekreterare och skolpersonal. Ni överprövar Migrationsverkets beslut om avvisning och säger att personen ska vara kvar i ytterligare några år. Sedan får man stanna om man har slutbetyg. Det innebär att ni förflyttar bördan från Migrationsverket, som är den myndighet som ska ansvara för detta, till landets rektorer och socialsekreterare. Det är inte rimligt. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring från Miljöpartiet till hur man ser på det här.


Anf. 41 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Stort tack, Fredrik Malm, för att jag får möjlighet att reda ut lite saker som du har missuppfattat vad gäller den här lagstiftningen!

För det första hänger det inte på slutbetyg. Det handlar bara om att man ska ha gått gymnasiet. Man behöver inte ha godkänt i alla ämnen. Man ska helt enkelt ha gått gymnasiet, enligt den här nya lagstiftningen.

För det andra är den lagstiftning som vi kommer med till riksdagen under våren någonting som vi aviserade redan när den tillfälliga lagen togs. Det står med i den propositionen att vi kommer att återkomma till riksdagen med kompletterande bestämmelser kring regler för gymnasiet.

Med den tillfälliga lagen har man möjlighet att få permanent uppehållstillstånd om man får ett arbete. Vi var oroliga för att det skulle leda till att barn och unga skulle hoppa av gymnasiet i panik för att de ville hitta ett arbete och få permanent uppehållstillstånd. Vi såg inte massavhopp från gymnasiet som något särskilt positivt, utan vi ville hellre att ungdomar skulle gå gymnasiet. Därför kommer den här kompletterande lagstiftningen, som säkerställer att en stor kull ungdomar kommer att kunna gå gymnasiet och känna en trygghet i att de får stanna i Sverige under den tiden samt efteråt ges möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och i så fall få permanent uppehållstillstånd.

Detta hänger också ihop med att Migrationsverket i somras kom med en ny tolkning av lagstiftningen. Den lag vi tog i våras sa att alla barn och barnfamiljer som kom före den 24 november skulle få permanent uppehållstillstånd och prövas mot den gamla lagstiftningen, det vill säga om de över huvud taget fick uppehållstillstånd. Den tolkningen gjordes om i somras av Migrationsverket, så att barn mellan 16 och 18 som saknade ordnat mottagande i stället skulle få tillfälliga uppehållstillstånd och avvisas på 18-årsdagen. De som var 17 ½ och fick avslag skulle få uppskjuten verkställighet. Det är också ändrat, så att de ensamkommande barnen kommer att kunna få stanna precis som tidigare. De kommer inte att få permanent uppehållstillstånd, men de kommer att kunna gå klart gymnasiet för att sedan etablera sig.


Anf. 42 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Nu blir det ännu rörigare. Det betyder att Miljöpartiet har bidragit med att driva igenom en lagstiftning i Sverige som innebär att en person som är 15 år och elva månader förmodligen får en annan längd på sitt tillstånd än en person som är 17 år och kommer hit. En person som är 17 ½ får så kallad uppskjuten verkställighet för att sedan avvisas när vederbörande fyller 18 år. Men oavsett om en person har skyddsskäl eller inte ska man nu ha en särskild lagstiftning som innebär att man ska gå gymnasiet. Detta ska i sin tur villkoras av att man sedan får ett examensbevis eller motsvarande.

Herr talman! Jag tolkar detta som att det regeringen försöker åstadkomma är att rätta till den väldigt stora röra som den nya tillfälliga asyllagen har skapat. Men när regeringen försöker lappa och laga i det här skapar den en ny jättemärklig röra som man ska försöka tolka. Därutöver flyttas ansvaret över från Migrationsverket, som är ansvarig myndighet, och en enorm press läggs på rektorer, skolpersonal, socialsekreterare och andra personer som är nära de här ungdomarna.

Herr talman! Det hade varit bättre om man hade hållit sig till det vi kom fram till i migrationsöverenskommelsen. Det hade varit bättre med lite längre tillfälliga uppehållstillstånd. Då hade det funnits en planeringshorisont och en möjlighet för integrationen att fungera, i stället för att man hela tiden ska titta på klockan och undra vilken dag man kanske måste lämna Sverige. Då hade man fått en fair chans att etablera sig.

För en del av ungdomarna kommer skyddsskäl att kvarstå. Det betyder att de är inne i någon sorts ekorrhjul där de får förnyade uppehållstillstånd något år i taget och så vidare. Det kommer tyvärr att skapa ännu mer oreda.


Anf. 43 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Det är inte fler som får uppehållstillstånd. Det är fortfarande så att du får uppehållstillstånd som antingen flykting eller skyddsbehövande, eller så får du stanna på grund av att det saknas ordnat mottagande i hemlandet. Det kan vara så att det inte finns någon som kan ta hand om ett barn och att det är osäkert att avvisa ett barn dit. De grunderna finns nu, och de kommer att finnas framöver. Det blir inte någon förändring där.

Skillnaden är att människor kommer att kunna gå klart gymnasiet och sedan etablera sig på arbetsmarknaden. Fredrik Malm kallar det att rätta till problem i lagstiftningen. Så kanske man kan se på saken. I så fall hoppas jag verkligen att Liberalerna stöder tillrättningen av de problem som ni uppenbarligen ser med lagstiftningen.

Det handlar inte om att lägga mer ansvar på lärare och rektorer. Fredrik Malm försökte i sin första replik säga att ansvaret skulle flyttas från Migrationsverket till lärarna och rektorerna. Det handlar inte om att klara betygen, utan det handlar om att gå gymnasiet. Det är antagligen därför som de organisationer och personer som arbetar med ensamkommande barn också är positiva till förändringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag ser fram emot förändringen, och jag hoppas att den kan bidra till lite mer trygghet och stabilitet, särskilt i en tid när vi ser att många börjar tappa hoppet om myndigheterna och känner stor osäkerhet inför framtiden, med den psykiska ohälsa som det har lett till. Det är oerhört viktigt att få förslaget på plats under våren. Om det finns fler saker som kan redas ut med förslaget sätter jag mig gärna och gör det efteråt. Jag hoppas att ni kommer att vara positiva när förslaget snart ska behandlas i kammaren.


Anf. 44 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Det är frustrerande att representera det minsta partiet. Man kommer sist på talarlistan. Det är inte bra - det måste vi förändra. Inte nog med det får man inte heller begära replik förrän man har hållit sitt huvudanförande. Man får inte begära replik fastän man har en massa åsikter om det som har sagts innan. Det är jättejobbigt! Till råga på allt har alla mina yrkanden på integrationsområdet behandlats i andra betänkanden, så jag har inga reservationer att yrka bifall till, herr talman. Det är ingen bra dag!

Men jag har flera särskilda yttranden till betänkandet som i alla fall talar om var Kristdemokraterna står när det gäller integrationspolitiken. Det är bra. Jag ska här försöka tala lite grann om vilka förslag vi har på integrationsområdet.

För oss är utgångspunkten att integrationspolitiken ska ge människor förutsättningar att ta ansvar för sina egna liv. De som kommer som flyktingar eller arbetskraftsinvandrare ska så snabbt som möjligt ges verktygen för att kunna delta i samhällsgemenskapen. De som söker asyl hamnar i dag ofta i en lång tid av väntan och passivitet. Det är något som vi har pratat om i dag. Det är inte bra.

Vi behöver få in personer i arbetsliv, i aktivitet och i gemenskap. Vi menar att vi på så sätt ger förutsättningar för en bra etablering på svensk arbetsmarknad.

De som får uppehållstillstånd, även de som bara får tillfälliga sådana, ska ges möjlighet till en meningsfull vardag. Det ska ske från dag ett. Man ska få veta både sina rättigheter och sina skyldigheter i det svenska samhället.

Sverige har tagit emot ungefär en kvarts miljon människor under en kort tid. Det är en stor utmaning att integrera alla dessa personer. Kommunerna och civilsamhället har gjort enormt stora insatser, men vi från staten ska också göra vårt.

Herr talman! Om vi tittar på kostnaderna för migrationen kan vi säga att Migrationsverket har i runda slängar 60 miljarder i kostnader. På integrationen läggs ungefär 30 miljarder. Det är fråga om enormt stora summor, ungefär 90 miljarder för migrations- och integrationspolitiken. Om samhället lägger så stora resurser från våra gemensamma skattepengar på integrationen måste arbetsmarknaden fungera så att människor så snabbt som möjligt kan bli en del av det svenska samhället.

Kristdemokraterna har framför allt tre frågor som vi har lyft upp i de budgetmotioner som diskuterades under hösten. Det är ett asylprogram, det vill säga att snabba på integrationen redan från dag ett, introduktionsanställningar, som jag ska återkomma till, och bostadsfrågorna. De är de tre viktiga frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Med asylprogrammet menar vi att man måste börja mycket tidigare med etableringen. Det finns möjlighet till språkundervisning, men det har varit civilsamhället som har kommit in där. Det har varit lite olika på olika boenden. Det har inte funnits någon gemensam struktur. Vi menar att asylprogrammet ska vara obligatoriskt oavsett om du bor i asylboende eller i EBO, eget boende. Det är tre saker som ska ingå i asylprogrammet, nämligen professionell sfi redan från dag ett, samhällsorientering samt jobb och sysselsättning.

Vi anser att det är viktigt att tidigarelägga svenska för invandrare. Man har mer tid när man har kommit hit än senare när man är inne i jobbsökarfasen. Vi tänker oss ungefär 15 timmar i veckan sfi och vidare ungefär nio timmar i veckan samhällsorientering om rättigheter och skyldigheter, om demokratins förutsättningar, jämställdhet, hur arbetsmarknaden fungerar och så vidare.

Här finns en sak till jag vill nämna, herr talman, när det gäller integrationen. Kvinnor som kommer hit till Sverige ska så tidigt som möjligt få veta alla sina rättigheter. Vi kvinnor som lever i Sverige i dag har alla rättigheter, och vi vet vad jämställdhet är och att vi har en mängd rättigheter. Men det skapas parallella samhällen där kvinnor inte får del av dessa rättigheter. Det finns kvinnor som lever med olika förutsättningar, och kvinnor drabbas av hedersnormer. Det måste vara tydligt från dag ett vad som gäller i fråga om rättigheter för de kvinnor som kommer hit. Det gäller även för de män som inte har tänkt sig att de ska bidra till att upprätthålla de rättigheter vi efter lång tid har lyckats åstadkomma i Sverige.

När det gäller jobb och sysselsättning är det synd, och det var även Annika Qarlsson inne på, att praktiken har försvunnit. Även om det blir fråga om kortare asylprövningstider - inte ett till ett och ett halvt år - kommer vi ändå att behövs satsa mer på någon form av arbete eller sysselsättning för den första tiden. Den asylsökande kan hitta ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden, få praktik i en förening, en organisation eller en kommun, eller bli sysselsatt med att hjälpa till på boendet.

Människor behöver göra någonting. Många av dem vi möter på asylboenden säger att de blir tokiga eftersom de inte har någonting att göra. Vi måste sätta någonting i händerna, vad det nu än är. Sysselsättning är oerhört viktigt för att stärka människors självförtroende och för att de ska komma in i en gemenskap i det svenska samhället.

Frågan om utbildningsnivån på många av dem som kommer hit har varit uppe. Vi vet genom Arbetsförmedlingen att 49 procent saknar gymnasiekompetens och att 34 procent inte ens har utbildning som når upp till grundskolenivå. Jag vet att Arbetsförmedlingen någonstans har skrivit att man inte ens tror att alla kommer att kunna ta till sig utbildning. Jag högaktar och tycker att det är bra att Socialdemokraterna lyfter upp frågan om utbildning, men det är faktiskt inte i alla lägen som det är lösningen. Det beror lite grann på åldern på den som kommer hit och hur mycket denne kan ta till sig av utbildning.

Sverige har i dag dåliga resultat att luta sig mot när det gäller att skapa förutsättningar för nyanlända att komma i arbete. Bland dem som har kommit till Sverige är efter åtta år i Sverige 25 procent helårsanställda eller företagare, enligt riksdagens utredningstjänst.

Andelen som efter 15 år i Sverige har helårsanställning är 34 procent. Det är väldigt lite. Därför menar jag att vi måste lägga de stora resurser vi lägger på detta på rätt saker, och vi måste ge rätt incitament till arbete. Jag tror inte att skapandet av statliga beredskapsjobb, traineejobb och extratjänster är lösningen, utan vi måste få med hela samhället. Vi kan inte bara ha de riktade åtgärderna, där vi från politiken talar om exakt var människor ska jobba någonstans. Vi måste få med oss alla företag. Alla arbetsgivare måste vara en del av mottagandet av nyanlända, särskilt nu när vi har en sådan stor grupp nyanlända utan utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vårt andra förslag, vid sidan av asylprogrammet, är introduktionsanställningar. Det har varit mycket diskussion om att vi från politiken sätter lönerna. Men vårt förslag handlar inte om att vi politiker ska gå in i lönesättningen. Det är en ny anställningsform vi talar om. Vi tror att det är en bättre introduktion.

Vi ser i dag att Arbetsförmedlingen har fullt upp. Det läggs mycket resurser på Arbetsförmedlingen. De ska titta på hur länge en person har varit arbetslös för att man ska kvalificera sig för olika insatser, om man har rätt ålder, om man har varit sjuk eller arbetslös under tillräckligt lång tid och så vidare. Det är många krav som gör att människor antingen faller in i eller ut ur systemet hos Arbetsförmedlingen. Det kräver mycket administration. Det gör att den enskilde kan känna att man plötsligt är för gammal eller för ung för att komma in i ett visst program. Det finns inte heller någon anställningstrygghet i dessa anställningar.

Därför har vi lagt fram ett förslag om introduktionsanställning, där vi vill korta vägen till arbetslivet för dem med lite lägre utbildning. Vi tror att man ändå kan få ett bra förhållande i detta. Vi har valt ut dem som tjänar under 22 000 kronor, för enligt Medlingsinstitutets statistik handlar det när det gäller denna summa i princip om utbildningar som inte kräver gymnasiekompetens. Man får då 75 procent av kollektivavtalsenlig nivå och får lära sig jobbet under 25 procent. Under introduktionsanställningens tid kanske man inte kan svenska så bra, man kanske inte förstår arbetslivet så bra och man kanske inte har lika lätt att ta till sig utbildning och kunskap på det nya arbetet.

Vi tror att detta är ett sätt att skapa incitament för hela arbetsmarknaden att erbjuda möjligheter till en anställning med lite lägre ingångslön. För att ge incitament till arbetsgivarna att satsa på den person det gäller kommer man sedan in i vanlig LAS och får en anställningstrygghet inom en ganska kort period.

Det handlar alltså om att minska regelkrånglet och att vi inte ska behöva lägga oss i lönesättningen. Det handlar om att ge företagare möjlighet att anställa personer som man vill men kanske med en lite lägre ingångslön eftersom man vet att det tar tid att utbilda en viss person. Det handlar om att minska krånglet och att ta bort Arbetsförmedlingens arbetsbörda på området.

Detta är några av de förslag vi har vid sidan av bostadsfrågan, som jag tror att jag för tillfället får lämna över till bostadsdebattörerna i mitt parti.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Eclund (KD).


Anf. 45 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag ska inte komma med något svavelosande angrepp på någon annan utan bara konstatera att jag glömde att yrka bifall till Liberalernas reservation 11 under punkt 3. Jag gör det i stället nu, för man vill ju inte ta ifrån kammaren möjligheten att rösta på detta förslag.

Integration

Förmågan att ändra åsikt skiljer den vise från den envise, som någon sa.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-03-01
Förslagspunkter: 4, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Mottagande och insatser under asyltiden

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1316 av Maria Ferm (MP),

      2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 14 och 36,

      2016/17:2907 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD),

      2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 38 samt

      2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M75009
      SD04007
      MP23002
      C00202
      V00174
      L17002
      KD15001
      -0101
      Totalt235413736
      Ledamöternas röster
    2. Insatser inom etableringsuppdraget

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:295 av Amir Adan (M),

      2016/17:830 av Michael Svensson (M),

      2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 6, 12, 14 och 16,

      2016/17:1624 av Johan Andersson m.fl. (S),

      2016/17:1635 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 6,

      2016/17:1642 av Yilmaz Kerimo m.fl. (S) yrkande 7,

      2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 3, 10, 19, 20, 22 och 23,

      2016/17:2511 av Sven-Olof Sällström och Magnus Persson (båda SD) yrkande 14,

      2016/17:2513 av Fredrik Eriksson (SD),

      2016/17:2880 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M),

      2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 4, 14, 40 och 41,

      2016/17:3003 av Per Åsling och Solveig Zander (båda C),

      2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 13 och 14,

      2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 21 och 22,

      2016/17:3344 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1 och 3 samt

      2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 7, 16 och 26.
      • Reservation 4 (M)
      • Reservation 5 (SD)
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (V)
      • Reservation 8 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M07509
      SD00407
      MP23002
      C00202
      V00174
      L10162
      KD15001
      -0011
      Totalt144759436
      Ledamöternas röster
    3. Nyanlända invandrares kompetens

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

      2016/17:1635 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,

      2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 24 och

      2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 11, 15, 16, 22 och 23.
      • Reservation 9 (C)
      • Reservation 10 (V)
      • Reservation 11 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S104018
      M75009
      SD40007
      MP23002
      C00202
      V00174
      L01702
      KD15001
      -1001
      Totalt258173836
      Ledamöternas röster
    4. Samhällsinformation

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3,

      2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 21,

      2016/17:1243 av Lotta Olsson (M),

      2016/17:2041 av Stefan Jakobsson (SD),

      2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 21,

      2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 19 och 29,

      2016/17:3288 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkande 2 och

      2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 8.
      • Reservation 12 (M)
      • Reservation 13 (C)
      • Reservation 14 (V)
      • Reservation 15 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M07509
      SD40007
      MP23002
      C00202
      V00174
      L00172
      KD15001
      -1001
      Totalt184755436
      Ledamöternas röster