Insatser för att hantera omfattande elavbrott

Betänkande 2008/09:FöU2

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 november 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Insatser för att hantera omfattande elavbrott (FöU2)

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Svenska kraftnät har ett tillräckligt underlag för att kunna förebygga omfattande elavbrott. Riksrevisionen har också granskat om statens åtgärder ger förutsättningar för att omfattande elavbrott kan hanteras. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att underlaget för att kunna förebygga omfattande elavbrott förbättras samt att regeringen vidtar åtgärder för att statens förmåga att hantera omfattande elavbrott förbättras. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder. Detta eftersom regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på framställningen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-10-28
Trycklov till Gotab och webb: 2008-10-30
Trycklov: 2008-10-30
Justering: 2008-10-30
Reservationer: 1
Betänkande 2008/09:FöU2

Alla beredningar i utskottet

2008-10-21, 2008-10-28

Insatser för att hantera omfattande elavbrott (FöU2)

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Svenska kraftnät har ett tillräckligt underlag för att kunna förebygga omfattande elavbrott. Riksrevisionen har också granskat om statens åtgärder ger förutsättningar för att omfattande elavbrott kan hanteras. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att underlaget för att kunna förebygga omfattande elavbrott förbättras samt att regeringen vidtar åtgärder för att statens förmåga att hantera omfattande elavbrott förbättras. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan åtgärder. Detta eftersom regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-11-19
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:FöU2, Insatser för att hantera omfattande elavbrott

Debatt om förslag 2008/09:FöU2

Webb-tv: Insatser för att hantera omfattande elavbrott

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 147 Mats Berglind (S)
Herr talman! När vi kommer hem förväntar vi oss att det ska vara varmt och skönt, och slår vi på lampan utgår vi från att det ska bli ljust. Den dagen det inte fungerar tror jag att vi till mans blir rätt så skärrade, för vad göra om vi inte har tillgång till den el som vi är vana vid fungerar alldeles utmärkt? Vi har tyvärr vissa dåliga erfarenheter av katastrofer - stormen i Småland är väl ett bra exempel - där elsystemet slås ut och samhället inte fungerar. Det är inte bara privatpersoner som fryser och har mörkt omkring sig. Hela viktiga samhällsfunktioner är beroende av att vi har en ordentlig strömtillförsel. Och det handlar inte bara om värme och ljus. Hela IT-kommunikationssystemet bygger ju på el liksom telekommunikationerna. Därför är det väldigt viktigt att vi tar ett ordentligt grepp om hur elförsörjningen ska hanteras vid en eventuell kris. Det här trodde jag var en så övergripande fråga att vi skulle kunna prata ihop oss och ha en gemensam strategi och en gemensam ambition att lösa den på ett så bra sätt som möjligt. Men, tyvärr, så var icke fallet. Det beklagar jag, för det tycker jag hade varit bra. Nu har vi en reservation, en reservation som är gemensam med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som belyser vikten av de här frågorna. Herr talman! Jag vill passa på att yrka bifall till reservationen. Som sagt var tycker jag att det är sorgligt att vi inte kunde prata ihop oss i en så här viktig fråga. När regeringen vill försämra för sjuka och för dem som är arbetslösa och ge stora skattesänkningar till de mest rika är det klart att det blir strid. Vi kan inte börja kompromissa om en orättfärdig politik. Vi kan inte kompromissa när orättvisorna breder ut sig. Då blir det politisk strid. Men i en sådan här fråga, som är så övergripande och som inte borde innebära någon som helst politisk strid, borde vi tvärtom hjälpas åt att hitta den bästa lösningen. Därför är det att beklaga att det inte gick att komma framåt i den här frågan. Det är inte socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister som är ute och letar efter anledning till gruff och hittar på att det här inte fungerar, utan det är väl underbyggt. Riksrevisionens rapport belyser de brister som finns, så de är inte gripna ur luften. De har också mycket konkreta förslag i fem punkter, och för att det inte ska bli några missuppfattningar ska jag läsa fyra av dem innantill. Regeringen bör se till att det tas fram ett underlag så att regeringen själv kan bedöma om stamnätets dimensionering är rimlig relativt de kostnader som samhället kan drabbas av i händelse av svåra påfrestningar. Regeringen bör ställa tydligare krav på myndigheternas redovisning av operativ förmåga att hantera allvarliga störningar, givet de allmänt hållna mål som finns. Regeringen bör förbättra sin uppföljning av myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser. Regeringen bör säkerställa att ett nödvändigt utredningsarbete bedrivs avseende prioriteringsfrågor. Det är klart och tydligt vad Riksrevisionen har för åsikt i de här frågorna. Och vi reservanter ställer oss bakom Riksrevisionen och gör samma bedömning.

Anf. 148 Ulf Grape (M)
Herr talman! I elens barndom förbrukades strömmen där den producerades. Fabrikerna var placerade i närheten av vattendragen. Med hjälp av vattenturbiner tillverkade man el. Dåtidens teknik för att transportera elström var inte speciellt utvecklad. Man klarade bara av några hundra meter innan effektförlusterna blev för stora. Det var först när systemen med trefas växelström utvecklades, bland annat av Jonas Wenström på Asea, som ledningslängderna kunde öka. Den här metoden användes första gången 1893 på en 14 kilometer lång ledning mellan Hellsjön i Dalarna och gruvorna i Grängesberg. Man kan säga att stamnätets - det som är föremål för dagens debatt - vagga låg i Dalarna. I dag består stamnätet av 15 000 kilometer ledning som förbinder produktionsanläggningar som är spridda över hela landet med region- och lokalnäten där användarna finns. Stamnätet är också det nät som förbinder oss med utlandet. Dagens debatt handlar om statens insatser för att hantera omfattande elavbrott. Underlaget till det betänkande som försvarsutskottet lämnar är en granskning som Riksrevisionen har gjort som en förstudie under 2006 och som en mer fördjupande granskning under 2007. Det som har granskats är om regeringen och Svenska kraftnät har ett tillräckligt underlag för att förebygga omfattande elavbrott. Man har också granskat om statens åtgärder ger förutsättningar för att hantera ett omfattande elavbrott, om ett sådant inträffar. Däremot har Riksrevisionen inte bedömt sannolikheten för att ett omfattande elavbrott ska inträffa. Man har heller inte granskat nätbolagens åtgärder eller samhällets förmåga att med reservkraft kunna mildra konsekvenserna av ett omfattande elavbrott. Jag vill redan nu påpeka att detta att Riksrevisionen inte har granskat förekomsten av reservkraft inte innebär att det inte finns någon sådan. Reservkraft finns hela tiden tillgänglig, både i form av startklara kraftverk och i form av lokala reservkraftsaggregat vid till exempel sjukhus. I Sverige är vi tack och lov förskonade från återkommande och omfattande elavbrott. Om man ska gå på den definition som Riksrevisionen har gjort har vi aldrig haft något sådant här i Sverige. Vi är förskonade av det enkla skälet att vi har en hög säkerhet i vårt stamnät och i våra lokal- och regionalnät. Vi är också förskonade tack vare att elsäkerhetsarbetet är lika gammalt som elen själv. Det startade samtidigt som vi fick elström till hushållen och industrin för över 100 år sedan. Herr talman! Stamnätet är ett nätverk av högspänningsledningar och transformatorer som täcker hela Sverige. Uppbyggnaden är sådan att om ett fel uppstår i en ledningssträcka så kan elen dirigeras om till en annan ledningssträcka utan att det ens blinkar till i våra lampor. Denna redundans i stamnätet är kanske den viktigaste faktorn för att upprätthålla en hög tillförlitlighet. Stamnätets motståndskraft gentemot olika typer av påfrestningar bygger på två förutsättningar. Dels är det själva nätets fysiska och logiska egenskaper, dels förmågan hos ansvarig personal att vidta nödvändiga åtgärder när så behövs. De fysiska och logiska egenskaperna i stamnätet utvecklas kontinuerligt och byggs hela tiden på baserat på dimensioneringsregler, tekniska standarder och olika riskfaktorer. Utbyggnaden och förstärkningen behöver också göras på grund av att stamnätet hela tiden transporterar ökande energimängder. Med den här uppbyggnaden kan stamnätet vid varje given tidpunkt själv klara av stora påfrestningar oberoende av orsak. Förmågan hos ansvarig personal att vidta nödvändiga åtgärder bygger på att man kan sin sak och att man bedriver ett systematiskt arbete med att sammanställa och redovisa risk- och sårbarhetsanalyser. Eftersom el inte är en lagervara utan förbrukas i samma sekund som den tillverkas förutsätts att arbetet sker i linjeorganisationen så att det blir ett integrerat instrument i den ständiga avvägningen mellan risker, åtgärder och resurser. Detta kontinuerliga arbete med att hantera och förebygga elavbrott 24 timmar om dygnet 365 dagar om året ska vi ha i åtanke när vi bedömer förmågan hos stamnätsoperatören att hantera även omfattande elavbrott. Likväl kan det inträffa. Den 23 september 2003 inträffade ett stort elavbrott i södra Sverige och östra Danmark som varade i nästan sex timmar i de mest utsatta delarna. Orsaken till elavbrottet var en kombination av fel i stamnätet. Det började med ett ventilfel vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Några minuter senare uppstod det ett tekniskt fel i ett ställverk utanför Varberg. Kombinationen av dessa två händelser ledde till en större påfrestning på stamnätet än vad det tålde. För att undvika en total kollaps kopplades stamnätet isär till två separata delar, och inom loppet av några sekunder klappade den södra delen ihop och elavbrottet där var ett faktum. Elavbrottet 2003 lamslog stora delar av samhället. Vid tusentals arbetsplatser kunde verksamheten inte fortsätta, tågtrafik stannade och mycket av den samhällsservice som vi normalt tar för given fick stora problem. Nästan tre miljoner människor berördes. Ett så stort elavbrott har vi bara haft en gång tidigare i Sverige, och det var 1983 då stora delar av södra Sverige blev utan ström i upp till tio timmar. De åtgärder som vidtogs efter den lärdomen var att ytterligare förstärka de fysiska och logiska egenskaperna och öka redundansen i stamnätet. Nya ledningar till södra Sverige har byggts och viktiga transformatorstationer har byggts om. För att ytterligare förstärka den andra förutsättningen för stamnätets motståndskraft har Svenska kraftnät genomfört en omfattande övning där över 200 personer från både elbranschen och berörda myndigheter deltog. Syftet med övningen var att träna och utvärdera elförsörjningens förmåga att hantera stora störningar inom områden som krishantering, samverkan mellan driftcentraler, reparationsinsatser och informationshantering. Den direkta slutsatsen från övningen är att samverkan och informationsutbyte är grundläggande för att snabbt trygga och återställa driften i elnäten. Nu ska den här övningen utvärderas och vart och ett av de medverkande företagen och myndigheterna ska få en genomgripande återkoppling som underlag för ytterligare förbättringar. I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att nämna Stan Kaplans teorem: Hälften av alla problem orsakas av att människor använder samma ord för olika saker. Den andra hälften orsakas av att människor använder olika ord för samma saker. Herr talman! Eftersom vi medvetet har minskat vår elproduktion här i Sverige är vi numera en nettoimportör av elektricitet. Den överföringskapacitet som finns mellan våra grannar i Europa och oss är begränsad och därigenom blir Sverige ett eget prisområde där balansen är sådan att vi har högre konsumtion än den tillgängliga produktionskapaciteten. Denna för svensk del medvetna strategi medförde tidigare, när balansen var den omvända, att vi kunde ha förhållandevis låga elpriser till gagn för hushållen och den elintensiva basindustrin. Nu för tiden är en sådan protektionistisk strategi kontraproduktiv eftersom vi inte kan tillgodogöra oss de fulla effekterna av en konkurrensutsatt elproduktion. Norden är och har varit en föregångare inom EU vad gäller att utveckla en fungerande elmarknad. Nästa steg i den utvecklingen bör vara att ha en gemensam systemoperatör för de nordiska stamnäten. På så sätt kan konkurrensen stärkas och elpriserna bli lägre. Genom att ta bort gränshinder förvandlas få stora aktörer på små nationella marknader till flera mindre aktörer på en större marknad. Därmed förbättras konkurrensen och förutsättningarna för fortsatta elprisökningar minskar. Inte bara konkurrensen förbättras, utan även säkerhetsnivån. Med ett gemensamt nordiskt stamnät och ett ökat utbyte av el med vår omvärld ökar redundansen väsentligt vilket är bra för den totala tillgängligheten. Herr talman! Med utgångspunkt i den granskning som Riksrevisionen lämnat vill Socialdemokraterna att en nationell reservkraftsstrategi utarbetas. Syftet med strategin ska vara att säkerställa de verksamheter som anses samhällsviktiga vid en svår påfrestning och att ha ändamålsenliga regler och incitament för beslut om reservkraftslösningar. Strategin ska öka möjligheterna att optimalt använda nationellt och internationellt mobila reservkraftsaggregat i en akut situation. Men, stopp ett tag - hur tänker man då? Ska eventuella skador på stamnätet lösas med att vi lånar mobila reservkraftsaggregat och placerar ut dem lite här och var? Hur lång tid tar det då innan några få får tillbaka strömmen? Dagar, veckor eller månader? Vi pratar ju stamnät här, det stamnät dit vattenkraftstationerna, kärnkraftverken och vindkraftparkerna över hela Sverige är anslutna. Precis som exemplet från 2003 visar går det att hålla tillgängligheten uppe i delar av stamnätet eftersom produktionsanläggningarna är spridda över hela Sverige. Mobila reservkraftsaggregat på stamnätsnivå känns ju lite felplacerat. Antingen vill Socialdemokraterna rikta uppmärksamheten från en nordisk redundans i stamnäten i tron att prisområdet ska bli vad det en gång var eller också har man inte förstått frågan. Det senare verkar mest troligt eftersom det inte hände mycket mellan den varning som vi fick vid elavbrottet 2003 och den förstudie som Riksrevisionen gjorde hösten 2006, och som alltså ligger till grund för den rapport som Socialdemokraterna har hämtat sitt motionsmaterial ur. Fokus låg under den förra mandatperioden i stället på att brister i elnätet skulle åtgärdas genom att elbolagen fick kompensera sina elkunder med pengar i händelse av ett elavbrott. Herr talman! Vi har all rätt att ställa krav på den grundläggande säkerheten inom elförsörjningen eftersom den är så fundamental för hela samhällets funktion. Men det ställer också krav på oss politiker att kraven på åtgärder är relevanta i sammanhanget. Regeringen har med anledning av Riksrevisionens rekommendationer vidtagit en rad åtgärder. Utskottet gör bedömningen att dessa påbörjade åtgärder bör avvaktas. Några ytterligare åtgärder från riksdagens sida behövs därför inte nu. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Anf. 149 Mats Berglind (S)
Herr talman! De första tre fjärdedelarna av Ulf Grapes inlägg har jag faktiskt inte så mycket att protestera mot. Det var en imponerande genomgång av vad som har hänt, vilka risker som Sverige har utsatts för och som tyvärr kan upprepas. Men på slutet handlade det om att det är vi socialdemokrater och miljöpartister och vänsterpartister som inte begriper detta och att vi inte kan dessa frågor. Jag ska erkänna att inte jag heller kan dessa tekniska frågor. Men det som vi lutar oss mot är Riksrevisionen som har gjort en rapport där man har kommit fram till detta. Det finns en del medborgare som brukar hävda att när politiker debatterar med varandra ger de inte svar på frågor som ställs. Jag ska därför göra saken väldigt enkel för Ulf Grape. Har majoriteten förtroende för Riksrevisionen?

Anf. 150 Ulf Grape (M)
Herr talman! Jag är ny här i riksdagen, och jag kan kanske inte alla turer. Men en sak begriper jag, och det är att när Riksrevisionen lämnar en rapport hanteras den. Det känns därför som lite tårta på tårta att behöva debattera Riksrevisionens rapport ordagrant i denna kammare. Det är det ena. Sedan kan jag till att börja med säga att säkerheten i vårt stamnät är väldigt hög. Det har aldrig inträffat något elavbrott enligt Riksrevisionens bedömning. Det har inträffat två stora elavbrott som har varit allvarliga i sig. Men det säger också en hel del om vad nätets konstruktion klarar varje dag, varje sekund. Man hanterar små elavbrott utan att vi märker någonting. Eftersom el konsumeras i samma sekund som den produceras måste man hantera de små elavbrotten på samma sätt som stora elavbrott. Därför finns det hos driftspersonalen hos stamnätsoperatören Svenska kraftnät en mycket hög kompetens att hantera stamnätets funktion så att det är öppet och tillgängligt. Det finns en rad åtgärder som Riksrevisionen lämnade förslag på, och det var i juni 2007. Det har flutit lite vatten under broarna sedan dess, och åtgärder har vidtagits med anledning av dessa rekommendationer. Jag tycker, som sagt, att Socialdemokraterna skjuter över målet när de talar reservkraftsstrategi på stamnätsnivå. Vi har reservkraft, och vi behöver naturligtvis reservkraft. Men den behöver vi på lokalnätsnivå nära användarna. Jag tror därför att man behöver tänka ett varv till där.

Anf. 151 Mats Berglind (S)
Herr talman! Som jag sade finns det de som påstår att när politiker debatterar med varandra och ställer frågor får de inga svar. Det blir svårt att som åhörare då hänga med i debatten och förstå vad sakfrågan handlar om och vilka olika åsikter som politikerna har. Jag ställde en väldigt enkel fråga: Har majoriteten förtroende för Riksrevisionen? Jag vet inte vad svaret handlade om, om jag ska vara riktigt ärlig. Jag tappade tråden lite grann. Det handlar om att Riksrevisionen har lagt fram en rapport med fem tydliga punkter som man anser bör åtgärdas från statsmakternas sida. Det viftas undan utan några som helst sakargument. Då är det väl inte så konstigt att man ställer frågan: Finns det inget förtroende för Riksrevisionen? Jag skulle faktiskt vilja ha ett svar, Ulf Grape. Har majoriteten förtroende för Riksrevisionen?

Anf. 152 Ulf Grape (M)
Herr talman! Jag vet inte om jag blev missförstådd där, men jag tror att jag svarade på den frågan, nämligen att den rapport som Riksrevisionen har lämnat hanteras seriöst och att åtgärder är vidtagna. Nu har jag sagt det två gånger, och då borde det ha sjunkit in. Det som stör mig i reservationen och som är knepigt att hantera utan att tala på teknisk nivå är hur i herrans namn man ska kunna koppla reservkraft på stamnätet direkt. Vi hanterar - nu måste jag läsa innantill - 150 miljarder kilowattimmar per år i stamnätet. Det blir rätt mycket. Jag tror att denna mobilitet i reservkraftslösningarna är borta för länge sedan om vi på något sätt ska kunna hantera de avbrott på stamnätet som vi här diskuterar. Det låter sig inte göras över huvud taget. Tänket är därför fel. Detta ska man lösa på andra nivåer. Redundansen i nätet måste öka. Det är där som man har lösningen på stora avbrott i stamnätet. Det är också där som man kan åtgärda det utan att det förflyter alltför lång tid.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-11-20
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens styrelses framställning angående insatser för att hantera omfattande elavbrott

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår framställning 2007/08:RRS14 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2007/08:Fö8, 2007/08:Fö9 yrkandena 1-3, 2007/08:Fö261 yrkandena 28 och 29 samt 2008/09:Fö293 yrkandena 40 och 41.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0104026
    m830014
    c24005
    fp20008
    kd20004
    v02002
    mp01603
    Totalt147140062
    Ledamöternas röster