Handelspolitik

Betänkande 2016/17:NU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 mars 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om handelspolitik (NU13)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad. 

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 40

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-02-16
Justering: 2017-03-23
Trycklov: 2017-03-24
Reservationer: 28
Betänkande 2016/17:NU13

Alla beredningar i utskottet

2017-02-16

Nej till motioner om handelspolitik (NU13)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om handelspolitik. Motionerna handlar bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad. Utskottet tycker att riksdagen kan säga nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående insatser.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-03-28
Debatt i kammaren: 2017-03-29
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:NU13, Handelspolitik

Debatt om förslag 2016/17:NU13

Webb-tv: Handelspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 13 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Världen är sig inte riktigt lik, så som vi är vana vid att se den. Det är bra. Det är bra att utvecklingen inte står stilla. Om världen hade varit sig lik hade det varit en indikation på att vi står stilla, på att vi inte går framåt - vilket vi måste göra. Men världen ser inte ut som vi önskar. Och det är inte bra.

Handelspolitik

Vi lever i en tid då tidigare sanningar ställs på ända och ifrågasätts. Nya teser dyker upp och gör anspråk på våra sanningar men är i själva verket fake news. Faktaresistensen har tagit ett järngrepp om vår tillvaro, och det påverkar oss alla - i hela världen. Det påverkar våra möjligheter att dra nytta av varandras styrkor. Att avstå från det goda samarbetet leder i stället till svaghet. När misstron mot etablerade värden och normer växer sig stark tar den med sig inte bara det dåliga och det inte fungerande i fallet. Även mycket av det goda rämnar och går förlorat.

Tilliten och samarbetsförmågan, som så väl tar sig uttryck genom frihandeln, är just nu satta under press. Nationalister och isolationister på den högra sidan gör i ohelig allians gemensam sak och krokar arm med den i grunden handelsskeptiska och mot marknadsekonomin fullkomligt misstroende vänstern. De mörka krafterna - svarta och röda - har tagit flera kliv framåt.

I detta har alla vi frihetsvänner en utmaning att möta. Om detta måste vi tala i dagens handelsdebatt.

Herr talman! När mörka krafter gör vad de kan för att fördröja, krångla till och skjuta ned frihandelsavtal mellan öppna och toleranta länder i världen är det läge att fundera över vilken nytta den fria rörligheten har gjort för människors vardag. Den har skapat flöden av varor och tjänster över de av människan konstruerade gränserna. Den har ökat välståndet i världen och lyft upp fattiga till självförsörjande medelklass. Nu kan de planera sina liv över tid och har dessutom förmågan att förverkliga sina planer. Det är vad handeln har gjort i världen och för världen.

I lördags var det Earth Hour, detta märkliga påfund där västvärlden i missriktad välvilja mörklägger sig själv till ingen nytta för dem i andra delar av världen, som bara längtar efter mer ljus, mer upplysning och värme och fler möjligheter. Världen behöver inte mer av tomma symbolhandlingar utan mer av aktiv handling. Mer av öppen frihandel vore en välgärning för världens mörkaste vrår.

Vad skulle en trade hour kunna göra för att förbättra världen? Tänk er en timme, en dag, en vecka eller kanske ett helt år, där vi befrias från dyra tullar, begränsande standarder och handelskvoter, utan diskriminerande skatter och protektionistiska strömningar! En trade hour året runt skulle få världen att må så mycket bättre.

Herr talman! Nya begrepp möter oss i strida strömmar. För fem år sedan hade ingen hört talas om TTIP, CETA, TPP, brexit eller Trump. För fem år sedan var dessa begrepp helt okända. I dag är de realiteter, onda som goda.

Vi ser att världshandeln i dag är inne i ett mycket märkligt skede. Sedan några få år tillbaka minskar världshandeln, detta i en tid då världen behöver ha mer handel och handlingskraft, och vi behöver det bättre än någonsin.

Handel är på många sätt ett redskap för utveckling, inte minst för mindre välutvecklade länders ekonomier. Genom att man handlar växer ekonomierna, och utvecklingsländernas medborgare får större möjligheter att påverka sin framtid. Här spelar den nya tidens mönster, med ökat inslag av e-handel, stor roll. För Sveriges och Europas del är detta särskilt angeläget, då 80 procent av tillväxten nu sker utanför Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Att en vara exporteras från Sverige betyder de facto inte att den är enbart svensk. Så mycket som 40 procent av exporten från tillverkningsindustrin har i själva verket producerats i andra länder. Export är beroende av import, och därför är ökad frihandel i världen prioriterad då den utvecklar kompetens över gränserna. Därför blir det alldeles för begränsat att i handelspolitiken fokusera enbart på exporten. Jag har sagt det tidigare och kommer förhoppningsvis inte att behöva säga det så ofta framöver, men Sverige behöver inte en exportstrategi utan en samlad handelsstrategi som beaktar både export och import som delar av en utvecklad handel.

Protektionism är nog en av de mörkaste krafter som vandrar genom världen i dag. Det är ett av de största hoten mot en välfungerande världshandel. Sedan 2008 ökar protektionismen i världen. Kampen mot protektionism och för ökad frihandel är och måste vara Sveriges viktigaste mission i handelspolitiken.

I ett handelsberoende land som Sverige hotas den inhemska tillväxten om marknaderna sluts och etablerade handelspartner alltmer drar sig undan från yttre konkurrens. Om handel är världens universella språk är protektionismen närmast att likna vid dess munkavle - inte mycket blir sagt, och inga affärer blir gjorda.

Här har vi utmaningar. Vi ser att Storbritannien vill lämna Europeiska unionen. Detta kommer att påverka Sverige, vilken form upplösningen än kommer att ta. Sverige har Storbritannien som en av sina viktigaste handelspartner, framför allt i tjänstehandeln.

Kommerskollegium har gjort ett antal scenarier för att se hur det kommer att gå om vissa saker faller ut och andra inte faller ut. I samtliga dessa exempel visar det sig att det blir till nackdel för Sverige. Därför har Sveriges regering en stor uppgift i att se till att de här förhandlingarna kommer att gå i en riktning där man bevarar så mycket som möjligt av frihandeln och ser till att det blir så lite negativa konsekvenser som möjligt. Detta är ett tryck som Sveriges regering ska ställa på Europeiska unionen och dess förhandlare.

Men vi ser också att Sveriges regering har problem på handelsområdet. Jag har stor respekt för Sveriges handelsminister Ann Linde. Hon har i och för sig ett svårt uppdrag, och hon arbetar på halvtid med det och är EU-minister resten av tiden. Men regeringskonstellationen är byggd så att det finns ett miljöparti som gör vad de kan för att sätta gröna käppar i hjulet - att bromsa, utreda och se till att vi lägger in en massa mindre angelägna faktorer i diverse utredningar för att helt enkelt bromsa, förhindra och förhala.

Regeringens stödparti i riksdagen är Vänsterpartiet. Där är man i grunden handelsskeptisk. Man är i grunden mot marknadsekonomi. Jag är inte förvånad över att man i Vänsterpartiet gör vad man kan och höjer sina röster för att stoppa det ena frihandelsavtalet efter det andra och så vidare. Det är inte förvånande, för det ligger i grundideologin. Men det är en svår uppgift för en regering att bygga sitt regeringsunderlag på stöd från så svaga rön som vajar för vinden vid minsta nysning.

Herr talman! Sverige måste verka för att minska tullar och andra handelshinder. Vi måste verka för fler bi- och plurilaterala handelsavtal och funktionella tvistlösningsmekanismer i världen. Vi måste fortsätta stimulera företagande bland kosmopoliter och utveckla handelns möjligheter till export. Vi måste också se till att stimulera exporten av svenska välfärdstjänster. Vi måste motverka protektionismen och vara en tydlig röst för global frihandel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Sverige har en liten röst, men även en liten röst kan låta i ett stort rum. Det handlar om att formulera sig rätt, och det handlar om att artikulera tydligt. Det handlar om att säga vad vi verkligen står för.

Med detta vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 13.


Anf. 14 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

År 2016 och början av 2017 har varit en händelserik tid, särskilt när det kommer till sådant som påverkar internationell handel. Vad är det då som har hänt? Jo, TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, verkar ha avstannat, och CETA, Comprehensive Economic and Trade Agreement, har röstats igenom i Europaparlamentet. Donald Trump blev president i USA, och en av de första saker han gjorde var att lämna TPP, Trans-Pacific Partnership, och Storbritannien röstade för brexit och förbereder sig nu för att lämna EU. Premiärminister Theresa May har tydligen utryckt att hon är beredd på en hård brexit, och i dag utlöser hon artikel 50.

Alla dessa händelser påverkar givetvis Sverige både direkt och indirekt, då vi är ett exportberoende land som gynnas av frihandel. Men varför påverkar då detta Sverige? Jo, i och med att USA kommer att vara utanför TPP-avtalet går de miste om ett stort frihandelsavtal som troligtvis i stället kommer Kina till del. Både Australien och Nya Zeeland har varit tydliga med att de vill ha med Kina nu när USA har dragit sig ur. En försämrad eller minskad handel i USA ger också en försämrad handel i Sverige, då USA var Sveriges tredje största exportland 2016 med en andel som motsvarar 7,4 procent av Sveriges totala export.

Storbritannien är vårt femte största importland och vårt sjätte största exportland och därmed en viktig handelspartner för Sverige. Brexit är och kommer att vara förödande för Sveriges import och export om inte EU förhandlar fram ett ömsesidigt frihandelsavtal med Storbritannien.

Storbritanniens premiärminister Theresa May har släppt en handlingsplan - jag har den här - som heter The United Kingdom's exit from, and new partnership with, the European Union. Den innehåller tolv mål för ett utträde ur EU. I handlingsplanen är Mays regering tydlig med att man vill vara transparent i processen. Tidigare EU-lagstiftning ska vara tillämplig. Man vill stärka samarbetet inom Storbritannien och med Irland. Man vill ha reglerad invandring. EU-medborgare och brittiska medborgare som arbetar och studerar inom unionen ska kunna fortsätta göra det utan komplikationer.

Man vill inte begränsa rörligheten helt och hållet. Man vill skydda brittiska arbetares rättigheter. Man vill arbeta för ett frihandelsavtal med EU och upprätta frihandelsavtal med nya länder. Storbritannien ska också vara ledande inom företags- och innovationsutveckling. Man vill fortsätta att ha ett samarbete med EU inom rättssäkerhet och terrorism. Man vill på ett lugnt och säkert sätt lämna EU utan att skada någon part.

Mot bakgrund av dessa mål ser vi inga problem med att tillmötesgå kraven, och vi ser inte heller att man försöker plocka russinen ur kakan.

Herr talman! Den svenska regeringen har haft en tydlig ställning gentemot Storbritannien: Man accepterar inte en hård brexit. Statsminister Stefan Löfven har sagt att Storbritannien inte ska få plocka russinen ur kakan. Från EU:s sida har tongångarna varit ännu hårdare - man vill tydligt statuera att den som bryter sig loss från EU:s bojor ska straffas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sverigedemokraterna har hela tiden tagit brexit på allvar och var därför det första partiet att motionera om hur man ska hantera en brexit. Enligt motionen menar vi att ett handelsavtal med EU bör ingås skyndsamt. Det är viktigt för den svenska industrin men också för hela den europeiska handeln. Det skulle ge mer trovärdighet för EU och samtidigt underlätta för investeringar både i Sverige och i Storbritannien genom att företagen kan planera sin framtida verksamhet.

Sverigedemokraternas uppfattning är att Sverige ska vara en drivande kraft inom EU för att få till ett nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien.


Anf. 15 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Handelspolitiken har under det senaste året blivit allt intressantare. Den har rört sig från att vara en del av näringspolitiken till att alltmer vara en del av våra länders utrikespolitik. Jag tror att det är bra om Sverige hänger på i den utvecklingen och ser att de handelspolitiska beslut vi fattar också får stora konsekvenser för vår utrikespolitik.

Det pågår två skeenden som gör att jag tycker att det är en sådan utveckling vi ser. Det ena är handelsdebatten mellan Kina, EU och USA med anledning av överproduktionen av stål i världen. Efter Kinas enorma investeringar finns det i dag en överproduktion av stål, och någon måste dra ned. EU och USA har därför inte velat ge Kina marknadsekonomisk status inom ramen för WTO, och samtidigt har Kina dumpat sin överproduktion av stål på de europeiska och amerikanska marknaderna. Följden har blivit att USA har svarat med höga tullar och EU med höjda tullar, om än på betydligt lägre nivå.

Det andra skeendet är valet av Donald Trump som USA:s president, vilket innebär en rejäl omsvängning av USA:s handelspolitik. Exakt hur den kommer att se ut vet vi inte än, men presidentens kritik mot Naftaavtalet och TPP-avtalet har varit tydlig.

Vad innebär då detta för Sverige? Exakt vad det innebär är givetvis svårt att gissa, men vi måste förhålla oss till vår handelspolitik som att den också är en del av utrikespolitiken. Om den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen vill ha en feministisk utrikespolitik måste den också ha en feministisk handelspolitik. Tyvärr ser vi i dag en regering som inte har det. Den är mer fokuserad på att till varje pris öka Sveriges export än att säkerställa vår viktiga röst i världen. Resultatet blir en politik som inte hänger ihop och där den ena handen inte vet - eller vill veta - vad den andra handen gör. Jag ska ta ett par exempel.

I februari reste statsministern och handelsministern med en delegation till diktaturens Iran. Iran har egentligen inte gjort några demokratiska framsteg sedan revolutionen 1979, men efter överenskommelsen om att lägga ned Irans kärnteknikprogram har landet, i stället för att mötas av sanktioner från omvärlden, öppnat upp sin marknad.

Trots ökad öppenhet för handel är det tydligt att man är en auktoritär diktatur. Bara under 2015 genomfördes enligt Amnesty minst 977 avrättningar. De som drabbas hårdast av regimens övergrepp och förtryck är etniska och religiösa minoriteter, hbtq-grupper, fackligt aktiva och sympatisörer till oppositionsgrupper. Många människor som bor i Sverige har under de senaste årtiondena flytt från diktaturens Iran. En del har fått avslag på sin asylansökan, till exempel Hamid Aryan - trots att han tillhör den kristna minoriteten. Jag undrar vad alla de svenska medborgare som har flytt från Iran tänker om regeringens närmanden till denna diktatur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! I Filippinerna styr sedan förra året den hårdföre presidenten Rodrigo Duterte. Han har gått till val på att minska brottsligheten, men hans metoder håller sig inte inom lagens råmärken. Genom utomrättsliga avrättningar har han dödat över 5 000 personer som misstänkts vara kriminella. Polisen har omvandlats till en dödspatrull, och medborgargarden har fått betalt för att döda misstänkta knarklangare. Samtidigt har oppositionen hotats; bland annat har oppositionspolitikern Leila de Lima, som kritiserat Duterte och hans metoder, hotats till livet och tvingats avgå som ordförande i kommissionen för mänskliga rättigheter.

Vad gör då Sverige? Ja, alliansregeringen beslutade sig för att stänga den svenska ambassaden i Manila 2008. Det var ett beslut vi från Vänsterpartiet beklagade. Den allvarliga situationen gällande mänskliga rättigheter, de filippinier som bor i Sverige och det växande antal svenskar som besöker Filippinerna är goda skäl till att Sverige bör ha en permanent närvaro i Manila, och den 7 november 2016 öppnade regeringen en ny svensk ambassad i öriket.

Samma vecka öppnade dock även vapentillverkaren Saab ett nytt kontor i samma stadsdel i Manila. När näringsministern besökte Filippinerna vid invigningen var Saab ett av de företag som ingick i delegationen. Filippinerna är också ett av de 26 länder som prioriteras i regeringens exportstrategi, och näringsminister Mikael Damberg har liksom andra företrädare för den svenska regeringen vid flera tillfällen hävdat att handel med och investeringar i dessa repressiva och odemokratiska stater är nödvändigt för att främja utvecklingen i länderna. Detta verkar enligt regeringens synsätt gälla även när handeln består av vapenexport.

Fram till 2028 vill Filippinerna köpa tolv nya stridsflygplan. Det handlar om en mångmiljardaffär som många vapentillverkare tävlar om, varav Saab är en. Nu marknadsför Saab en lång rad vapensystem i Filippinerna, bland annat kustövervakningssystem och ubåtar samt även landbaserade system. Sveriges ambassadör har i filippinska medier lyft fram möjligheterna för Saab att sälja bland annat ubåtar till landet. Samtidigt berömde han Dutertes skattereformer och betonade att de omfattande brott mot mänskliga rättigheter som sker inte avskräcker svenska företag från att göra affärer med landet.

Herr talman! Efter decennier av krig och långa förhandlingar har Colombias regering och Farc kommit överens om att lägga ned vapnen, efter mer än 50 år av konflikt. Freden ser äntligen ut att ha kommit till Colombia, vilket betyder att det är fred i hela Sydamerika.

Den svenska regeringen har lovat 950 miljoner kronor över en femårsperiod till fredsarbetet i Colombia. Samtidigt undertecknade näringsminister Mikael Damberg den 13 mars i år ett avtal om försvarssamarbete med Colombias regering. Avtalet har väckt kritik, inte minst eftersom Saab har riktat in sig på Colombia som nästa marknad för JAS 39 Gripen. Colombia behöver inte fler vapen. Bara under 2016 rapporterades över hundra mördade människorättsaktivister i landet. Det Colombia behöver är en långsiktig fredsprocess där antalet vapen i landet kraftigt minskas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Utöver detta är det väl fortfarande ingen av oss som har glömt Saudiaffären och allt smicker regeringen gav den diktaturen för att den skulle fortsätta handla med Sverige.

Har då den svenska regeringen inte gjort någonting bra? Jo, den har stärkt relationerna med Tunisien - det enda landet som kommit ur den arabiska våren som en ny demokrati. Det har varit positivt. Svensk handelspolitik skulle dock behöva fler sådana exempel, och tyvärr har regeringens exportstrategi låst fast regeringen i dess tänk på vilka länder som borde prioriteras. För oss i Vänsterpartiet är denna prioritering märklig, för samtidigt saknas en rad demokratiska länder som beräknas ha hög tillväxt de kommande åren, till exempel Ghana, Peru, Moçambique, Chile och Zambia.

Problemet med regeringens prioriteringar är inte bara att en del länder är diktaturer. Flera av länderna bygger också sin ekonomi på oljeexport.

Att peka ut oljestinna diktaturer är problematiskt ur två aspekter. Den ena aspekten är att deras ekonomier är ohållbara, då olja och fossila bränslen är förra seklets drivmedel. De har en svår väg att gå redan nu, när oljepriset är lågt, och de lär få det ännu tuffare när världen ställer om och lever upp till sina klimatambitioner.

Den andra aspekten är att svensk handel stärker diktatoriska styren och ser till att rådande ordning kan fortsätta. Det gör att Sveriges exportstrategi möjligtvis kommer att exportera produkter, men den kommer knappast att exportera demokratiska idéer. Frågan är om exportstrategin verkligen lever upp till regeringens ambitioner om en feministisk utrikespolitik.

Herr talman! Genom Lissabonfördraget har makten över förhandlandet av handelsavtal flyttats från regeringen till EU. Vänsterpartiet är kritiska till innehållet i flera av förhandlingarna som EU nu genomför och till sättet som de genomförs på. Insynen är för dålig, och EU driver en linje som leder till att storföretag kommer att få större makt och möjlighet att stämma stater.

Därför motsätter sig Vänsterpartiet TTIP-avtalet med USA, som just nu verkar ligga djupt nere i frysboxen.

Tjänstehandelsavtalet TISA riskerar att leda till att obalansen i världen, mellan rika stater i nord och fattigare stater i syd, består även i fortsättningen.

Vänsterpartiet är det enda partiet i Sveriges riksdag som tänker rösta emot CETA-avtalet med Kanada, som riksdagen kommer att rösta om i höst. Detta beror inte på att vi skulle tycka att det är fel att bedriva handel med Kanada. Det beror i stället på att vi ser hur man stärker storföretagens makt att påverka vår lagstiftning och våra regleringar och ser till att de kan stämma de stater som gör något annat än vad dessa företag vill.

Detta gör att man flyttar makt från demokratiska församlingar, som riksdagen, till storföretagens lobbyister och advokater. Det är en utveckling som vi i Vänsterpartiet inte kan ställa oss bakom.

Vänsterpartiet har sex reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservation 7.


Anf. 16 Hans Rothenberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Så fick vi ändå höra det på slutet - storföretag är det stora problemet för världen! Det är storföretagen som är hotet.

Skulle Håkan Svenneling vilja se färre storföretag? Tycker Håkan Svenneling att det är bra att storföretag krymper? Vad är det som är så farligt med stora företag? Stora företag är företag som har fungerat bra och givit miljontals människor arbetstillfällen. Varför är storföretag något så förfärligt?

Vänstern fortsätter att säga nej till ökad frihandel och bättre möjligheter för svensk konkurrenskraft, vilket är något som CETA-avtalet mellan EU och Kanada kommer att ge oss.

Vänsterpartiet var emot Nafta. Ni var emot EU. Ni är emot TTIP-avtalet. Nu är ni emot CETA-avtalet med Kanada. Men faktum kvarstår: Ökad frihandel är det som även i framtiden kommer att öka vårt lands möjligheter att påverka och att hävda oss internationellt samt förbättra svenska företags möjligheter att skapa arbetstillfällen i Sverige.

CETA-avtalet är i grunden ett av de mest moderna och framåtsträvande frihandelsavtal som förhandlats fram, och det stärker banden över Atlanten än mer.

Kanada och EU; EU och Kanada. Det här handlar inte om några krigiska, illasinnade diktaturer. Det rör sig inte om några utsugarnationer. Det här handlar om västvärldens kanske fredligaste och mest välutvecklade länder, som i många stycken visar stor humanitet när det gäller migrationsrörelser på båda sidor av Atlanten.

Varför, Håkan Svenneling, vill ni skjuta på ett sådant avtal, som kan bringa nytta till världen?


Anf. 17 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag tackar Hans Rothenberg för frågan.

Låt oss börja med frågan om storföretagen och varför det är problematiskt att de får diktera villkoren för politiken runt om i världen.

Storföretag har i många fall större ekonomier än många länder i världen. Storföretag ser till att gynna sina intressen, som inte är miljö, mänskliga rättigheter eller konsumenters rättigheter. Det handlar om att deras produkter ska sälja bättre, så att de ska tjäna mer pengar.

Att dessa storföretag är så stora och starka att de kan använda sin makt mot världens länder är någonting som oroar mig.

Jag tycker att Hans Rothenberg har fel bild av Vänsterpartiets handelspolitik. Vänsterpartiet är inte emot frihandel, utan vi är i högsta grad för frihandel. Men vi är för en fri och rättvis handel, och det är på detta område som jag tycker att många partier i Sveriges riksdag går bort sig. Man ser inte att handel inte per automatik leder till demokrati eller till sjysta villkor. Man ser inte heller de obalanser som finns mellan olika delar av världen och hur man genom frihandel ibland förstärker de obalanserna.

När jag var yngre och gick med i Ung Vänster, som är Vänsterpartiets ungdomsförbund, läste jag en bok om handel och handelspolitik. I den fanns en bild på två flygplan. Det ena var ett litet propellerplan; det andra var en stor jumbojet. De två planen hade lika villkor, men det kommer alltid att ta olika lång tid för dem att nå sin destination.

Spelreglerna är inte sjysta, oavsett om man har lika villkor. Villkoren är inte rättvisa, för jumbojeten kommer alltid att vara snabbare än propellerplanet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Så är det också med världens länder. Det är därför vi hela tiden måste lyfta fram att Sveriges röst i handelspolitiken borde vara mer som vår röst i utrikespolitiken. Vi ska värna en sjyst och rättvis värld, där vi står upp för de mänskliga rättigheterna.


Anf. 18 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Små flygplan kan inte växa sig större - det håller jag med om. Men små bolag kan växa sig större. De kan växa sig större genom att de får tillgång till större marknader och möjlighet att sälja mer av det som de har att erbjuda. Detta är marknadsekonomins dynamik, och frihandeln är marknadsekonomins viktigaste redskap.

Håkan Svenneling säger att Vänsterpartiet är för frihandel. Jag har under ett antal år kunnat läsa Vänsterpartiets motioner om handelspolitik, och jag kan säga att det är en kavalkad av saltomortala piruetter. Man vrider, vränger, vantolkar och misstror allting som har med handelns utveckling att göra och tolkar det till det negativa.

Det är precis detta som Vänsterpartiet gör nu, när frihandelsavtalet mellan EU och Kanada ska sättas under lupp.

Kommerskollegium är statens myndighet för handel. Man har verkat sedan år 1637 och är en av Sveriges äldsta myndigheter. Kommerskollegium har gjort en analys av CETA:s eventuella effekter på miljö, människors och djurs hälsa samt demokratiskt beslutsfattande. Låt mig läsa upp några exempel.

Kommerskollegium anser att CETA inte inskränker Sveriges rätt att reglera i någon större eller betydande utsträckning. Man anser att skyddet som ges till investerare i stort sett redan täcks av svensk lag och av Europakonventionen.

Kommerskollegium anser också att det inte finns någon risk för en nedkylningseffekt på EU:s lagstiftningsarbete. Dessutom menar man att EU:s nya tullkvoter för nötkött inte kommer att få någon direkt betydelse.

Misstror Håkan Svenneling och Vänsterpartiet Kommerskollegiums analys av CETA-avtalet?


Anf. 19 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag skulle säga att vi absolut är för att fler marknader öppnas upp för svenska företag och för företag i allmänhet. Jag tror att det finns stora fördelar med att vi inte har en massa tullar mellan Sverige och Kanada.

Problemet är att det 1 600 sidor tjocka CETA-avtalet handlar väldigt lite om att sänka tullar, och det är inte heller på den punkten som avtalet har fått kritik. Kritiken handlar i stället om de andra delarna, där man flyttar över makt från demokratiska församlingar till storföretag på ett sätt som vi inte gillar.

Grejen är att vi har rätt i våra saltomortaler. Verkligheten visar detta, som när Rumänien blev stämda av ett kanadensiskt gruvföretag för att man ville ställa miljökrav på hur gruvan skulle drivas och krav på att gruvan inte skulle förstöra en gammal by. Det kanadensiska bolaget kräver ett skadestånd som motsvarar Rumäniens hela sjukvårdsbudget.

Fallet med Moorburg, som handlar om Vattenfalls stämning av den tyska staten, eller egentligen Hamburgs kommun, visar på hur svenska statliga bolag använder sig av denna typ av tvistlösningsmekanismer för att se till att de får igenom sina miljövillkor som de vill. Annars hotar de med att stämma den tyska staten på otroligt stora belopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Detta visar hur farligt det blir när man går vid sidan av det ordinarie rättssystemet. Det visar också varför man i stället borde kunna hålla sig inom demokratiska länders rättssystem.

Kommerskollegium har, precis som Hans Rothenberg var inne på, analyserat riskerna med CETA-avtalet. Man gjorde det under sommaren, när alla var på semester, och man gjorde det väldigt snabbt, genom att skicka ut till några få. Bland annat skickade man till Uppsala universitet, vars huvudchef har företrätt Vattenfall i tvisterna med Tyskland.

Detta visar på hur Kommerskollegium har blandat ihop korten och inte kan skilja på om det är en akademi eller ett företags intressen som ger svar. Man har sedan helt och hållet gått på detta yttrande, vilket jag tycker är skadligt för svensk demokrati.


Anf. 20 Said Abdu (L)

Herr talman, församlade ledamöter! Jag vill inleda mitt anförande på samma sätt som jag börjar varje morgon, med en kopp kaffe. Det är en dryck som kan sägas vara en förutsättning för den svenska arbetsmarknaden och dess starka fikatradition. För mig och många med mig står den dessutom för något annat, för varje gång jag ser en kopp kaffe ser jag fred, frihet och värdet i att vårt land står starkt och behåller sina gränser öppna mot omvärlden.

För att vi som människor ska kunna utvecklas behöver vi möta andra människor. För att nya idéer ska formas måste influenser tillåtas komma från många olika håll. För att vårt välstånd ska fungera måste handelsvaror kunna röra sig fritt över kontinentgränser. För att vårt näringsliv ska kunna utvecklas måste entreprenörer kunna komma till vårt land för att förverkliga sig själva och sina affärsplaner.

Herr talman! I veckan fyllde Romfördraget 60 år och med det grunden till den europeiska union som fortfarande, 60 år senare, utgör det främsta fredsprojektet genom tiderna. För de flesta av oss som fötts efter Romfördragets undertecknande är krig något främmande. För oss finns det inte i vår föreställningsvärld att kaffekranen en gång stängdes till vårt land. Vi har hört om nöden, och vi har hört om glädjen när de första båtarna med varor återvände efter det fasansfulla andra världskrigets slut.

Om du inte upplevt det själv, fråga en äldre anhörig. Om du inte har någon äldre anhörig, fråga en äldre person. Om du inte finner någon äldre person kan du få fråga min familj som en gång lämnade krig och förtryck.

Herr talman! Handeln är en frihetsfråga lika mycket som en tillväxtfråga. När vapnen tystnar möts människor och utvecklar sig själva i mötet med andra människor. Tjänster och varor byts frivilligt, i dag på en global marknad i takt med att freden sprider sig över världen. För en liberal finns det få saker som är finare.

I det långa perspektivet går utvecklingen åt rätt håll, samtidigt som vi nu står inför en liberal backlash i vår omvärld, som hotar just denna frihet. Den hotas av vänster såväl som av höger, av globaliseringskritiker, protektionister och populistiska nationalister. Regeringen vill stänga gränser och straffa det näringsgivande flyget. Och Sverigedemokraterna vill lämna EU och svika den fredliga gemenskap som garanterat vårt kaffe i över 60 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Hur löser minskade möten våra framtida utmaningar? Ja, det är svårt att förstå. Men handeln är frihet, herr talman, och friheten måste försvaras.

Den fria rörligheten på EU:s arbetsmarknad är en av unionens hörnpelare. Dessvärre kvarstår stora utmaningar. Inte minst gäller det tjänsters rörlighet över gränser mellan medlemsstaterna. Beräkningar visar att om medlemsstaterna fullt ut skulle genomföra den lagstiftning som redan finns på plats för att öka rörligheten för tjänster skulle EU:s bnp kunna stiga med över 2 000 miljarder kronor. Nu måste steg tas för att samla medlemsländerna bakom denna ambition och för att fullt ut skapa en inre marknad för tjänster. Jag vill därför yrka bifall till Liberalernas reservation 15 om tjänstedirektivet.

Frihandel är grunden för vårt välstånd i Sverige och i de industrialiserade länderna, herr talman. Frihandel leder till en effektivare hushållning med resurser och till snabbare teknikspridning. Det är så vi sprider energieffektiva lösningar till nytta för både människor och klimatet. Vi står nu inför nästa generations gröna frihandel, och där har vi en skyldighet att riva handelshindren när det gäller klimatvänliga varor och tjänster.

Oaktat president Donald Trumps intentioner, herr talman, måste regeringen ta sitt ansvar och fortsätta att vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handelsavtal mellan EU och USA. Vi behöver samtidigt vårda och ratificera CETA-avtalet mellan Kanada och EU. Lika viktiga är de pågående handelssamtalen med Singapore och Ghana. Varje frihandelsavtal som sluts gynnar svenska företag, men det gynnar allra främst världens fattiga. Det är bekymmersamt att regeringens stödparti Vänsterpartiet angriper flertalet av just dessa handelsavtal. Vi ser det i EU-parlamentet både från Vänsterpartiet och från Miljöpartiet.

För tids vinnande yrkar jag avslutningsvis bifall bara till reservation 1 och, som jag gjorde tidigare, reservation 15.

(Applåder)


Anf. 21 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Förra veckan - det känns som om det var i går, för tiden går fort när man har roligt här i riksdagen - hade vi i näringsutskottet en debatt om näringsfrågor. Jag tog där upp det faktum att i regeringen vet inte den ena handen vad den andra gör och tog exemplet välfärdsföretag, då särskilt inom vård och omsorg. Å ena sidan låter man Ilmar Reepalu ge förslag på vinstbegränsning i vård- och omsorgsföretag, å andra sidan åker sjukvårdsminister Wikström utomlands för att marknadsföra svensk vård tillsammans med Swecare. Det kan tyckas lite märkligt. Uppenbarligen vill man på något konstigt sätt begränsa området vård- och omsorgsföretag samtidigt som man tycker att det är jättebra att exportera detta. Men det är en politik som inte hänger ihop på något sätt.

Swedfund är ett delstatligt bolag, för det är sammanslaget med olika intressenter och finansierat med riskkapital. Men det är staten som står för det som ett biståndsorgan, kan man säga, genom riskkapital. Där vill man skapa hållbart företagande.

Ett exempel är företaget Scandinavian Care, som har byggt upp cancercenter på olika platser i världen. Under tio år har man bland annat öppnat åtta cancercenter i Egypten och Ghana. Sedan kan man i och för sig ifrågasätta om svenskt statligt riskkapital ska hamna i icke demokratiska länder. Det handlar naturligtvis om att bygga upp demokratiska organisationer i dessa länder. Frågan är - och jag slänger ut den helt öppet - om det svenska statliga kapitalet ska användas där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Trade for aid, brukar man säga. Det är just hjälp till självhjälp som vi tycker att mycket av biståndspengar ska handla om, och då handlar det om just handel och export.

Om vi fortsätter på området svenska aktörer inom välfärdstjänster vet vi att de håller internationellt hög klass och att de på många sätt är banbrytande. Ny medicinsk teknologi, innovation och nya behandlingsmetoder kan bidra till en positiv hälsoutveckling både lokalt och globalt. Och det ger sysselsättning, skatteintäkter och tillräckligt stort underlag för att göra nya medicinska landvinningar i dessa svenska företag. Som en följd av olika valfrihetsreformer i Sverige finns det företag i dag, tack och lov, vars tjänster möter en stor efterfrågan utomlands.

Men, herr talman, ett problem som är övergripande för dessa företag är möjligheten att använda hemmamarknaden som referens vid upphandlingar utomlands. De många politiska begränsningar som har byggts upp i denna sektor i Sverige har begränsat möjligheterna för dem att göra riktiga exportsatsningar, oavsett om minister Wikström eller Damberg är med eller inte.

Välfärdstjänster måste på något sätt ses som lika självklart som att vi exporterar bilar, och har gjort i många år, eller stål eller vad det nu kan vara. Den globala konkurrensens mekanismer är desamma oavsett vad vi handlar med. Här finns en stor potential för svensk välfärd att bidra till övriga världen.

Utvecklingen av digitaliseringen av de flesta branscher går i en rasande takt. Digitaliseringen förkortar ledtider och förenklar affärer på många sätt. Samtidigt vet vi att nya komplikationer uppstår. Moment som rör tillgänglighet, säkerhet och juridik ställs i många fall inför drastiska förändringar, vilket ställer helt nya krav på verksamheter.

Vården har på vissa områden kommit långt med digitaliseringen. Det finns tv-reklam om att man genom en app i mobilen kan få direkt kontakt med en läkare. Det är jättebra. Man behöver inte ens gå till vårdcentralen.

Jag var på Grönland för ett par år sedan. Där har de utvecklat ett fantastiskt system för att via satellittelefon med mera nå människor som bor otillgängligt på den grönländska landsbygden.

Samtidigt som vi har kommit långt med digitaliseringen på vissa områden har vi sackat efter på andra. Inom sjukvården och socialtjänsten används till exempel fortfarande fax. Därför ska vi kanske inte föra fram att vi är förebilder i allt.

Genom att underlätta och stödja export av vårdtjänster ökar möjligheten för svenska företag att etablera sig i andra länder, vilket bidrar till avkastningen och därigenom skatteinkomster i Sverige. Dessa intäkter kan användas till att förstärka den svenska välfärden och sjukvården och inte minst till att komma vidare i digitaliseringen och utvecklingen av nya tjänster och behandlingar.

Herr talman! Vi vet att små och medelstora företag växer mest och ger flest jobb. Det är inget som säger att vi inte ska kunna utveckla detta även genom bättre handels- och exportinsatser. Men alla affärer börjar lokalt. Därför bör även exportrådgivningsinsatser vara lokalt och regionalt tillgängliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Business Sweden har utvecklat ett nätverk med exportrådgivning över landet. Jag hoppas att det ska komma många små och medelstora företag till godo så att de kan få möjlighet att komma ut i världen med både produkter och tjänster inom vård och omsorg.

Vi har även en potential att locka utländska patienter till Sverige för specialistvård. Vi kan bidra till att höja kunnandet i den svenska vården genom att läkare ser Sverige som ett attraktivt, spännande och bra land att arbeta och bo i. Vårdföretagarna förespråkar givetvis detta, men vi borde alla dela denna åsikt och se denna potential.

(Applåder)


Anf. 22 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Globaliseringen innebär att världens länders ekonomier blir alltmer sammanflätade. För ett litet exportberoende land som Sverige är det viktigt. Exporten är en grundbult i vår ekonomi och skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. När det gäller att nå den lägsta arbetslösheten i EU till 2020 spelar Sveriges export en nyckelroll.

Nyheterna präglas mycket av Trump och brexit. Vad ska hända? Trump vill föra in USA på en mer protektionistisk väg. Han är inte intresserad av frihandel utan vill att amerikanska företag ska handla amerikanskt.

Storbritannien förhandlar nu om sitt utträde ur EU. Oron är stor för vad detta ska leda till för svenska företag. Storbritannien är i dag Sveriges fjärde största handelspartner. Många svenskar känner en oro för det som händer i vår omvärld.

Samtidigt går det bra för Sverige. 150 000 fler människor har ett arbete att gå till sedan regeringsskiftet. Långtidsarbetslösheten är en av de lägsta i EU. Vi har 70 000 fler utbildningsplatser. Dessutom ökar direktinvesteringarna från utlandet.

I dag uppgår exporten till nästan hälften av Sveriges bnp. Många exportföretag går bra, men en stor utmaning är att få fler små och medelstora företag att ta steget ut. Detta är en av prioriteringarna i regeringens exportstrategi.

Problembilden för svensk export är att vi är beroende av export till länderna i vårt närområde. 70 procent av svensk export går till EU. Samtidigt ser vi att 80 procent av den förväntade tillväxten i världsekonomin kommer att ske utanför Europa. Därför måste vi arbeta med att nå tillväxtmarknaderna där.

Bara 10 procent av de svenska företagen exporterar, men det finns en enorm potential för små och medelstora företag att våga och vilja ta steget ut. Möjligheterna är stora, men det krävs insatser. Tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen kan även ett litet företag med rätt produkt sälja sin vara eller tjänst på den internationella marknaden.

Eftersom många av de nya jobben tillkommer i just små och medelstora företag är det viktigt att dessa också ökar sin export. Studier pekar på att små och medelstora företag som börjar exportera också ökar antalet anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sverige är en liten marknad, och för att svenska företag ska kunna växa och anställa behöver de fler kunder världen över. Norden och Europa kommer att fortsätta att vara viktiga marknader, men fler företag behöver också nå ut till de växande marknaderna i Asien, Afrika och Sydamerika. När fler svenska företag ges möjlighet att exportera till växande ekonomier skapas fler jobb i Sverige.

I exportstrategin finns det 22 konkreta insatser utpekade som regeringen nu arbetar med. Det är inte bara fokus på små och medelstora företag. Vi får inte glömma bort de stora exportföretagen i Sverige och deras möjlighet att vinna inte minst de stora affärerna på en global arena. Det betyder också mycket för svensk ekonomi.

En viktig del i exportstrategin är att företag som vill ge sig ut i världen ska veta vart de kan vända sig lokalt. Föregående talare tog upp de regionala exportcentren. Detta förslag har nu blivit verklighet. Det finns sex regionala exportcenter runt om i Sverige, och fler är på gång.

Regeringen har också tagit beslut om att stärka närvaron på viktiga marknader. Vi har öppnat generalkonsulatet i New York igen, och vi öppnar nya ambassader i Tunisien, Filippinerna och Peru. Business Sweden öppnar också utlandskontor i Singapore och Teheran.

Herr talman! Det finns över 150 svenska företag representerade i Kanada, och många är framgångsrika. Ungefär 21 000 personer är sysselsatta i hela Sverige tack vare exporten till Kanada. Till denna siffra kan läggas lite fler än 13 000 personer som sysselsätts i kanadensiska bolag i Sverige.

Exporten från Sverige till Kanada minskade dock med 23 procent mellan 2006 och 2015. CETA är därför ett viktigt frihandelsavtal för Sverige, inte minst med tanke på att USA nu vänder sig inåt.

CETA-avtalet är det mest ambitiösa, moderna och omfattande avtal som endera av parterna någonsin har slutit. Avtalet är brett och djupgående. Det omfattar bland annat tullar, tjänster, investeringar, handelsprocedurer, offentlig upphandling, immaterialrättsligt skydd, sysselsättning, miljö och hållbar utveckling.

Avtalet medför att ca 99 procent av tullarna mellan EU och Kanada avvecklas. EU och Kanada ges ökat tillträde till varandras marknader för tjänster och investeringar.

CETA-avtalet kommer att underställas riksdagens godkännande för ratificering. Regeringen kommer att lämna en proposition till riksdagen under hösten 2017.

Sverige har som ett exportorienterat land stora intressen av att främja en fri och rättvis handel. Regeringen arbetar därför för att riva handelshinder samtidigt som man står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Regeringen driver detta i samtliga handelsavtal.

Sverige ska vara en stark röst för fri och rättvis handel. Men lika starkt ska vår röst ljuda för de värderingar som präglar vår svenska modell: demokrati, frihet, jämlikhet och rättvisa.

Handel med nya delar av världen innebär både utmaningar och möjligheter. Jag är övertygad om att den internationella debatten om handel och investeringar behöver fördjupas och även handla om fördelning. Om globaliseringens vinster hamnar hos ett fåtal människor är det inte konstigt att det ifrågasätts och leder till att protektionistiska krafter vinner gehör. Valet i USA handlade delvis om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Den tillväxt som globaliseringen skapar måste fördelas på ett mer rättvist sätt. De nordiska ländernas konkurrenskraft visar i ett internationellt perspektiv att öppenhet går att förena med trygghet och jämlik fördelning.

(Applåder)


Anf. 23 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Handelspolitik är ett av de områden där Moderaterna och Socialdemokraterna står varandra närmast. Vi har en traditionell, ganska klassisk, förnuftig och praktisk syn på handel - den berikar.

Jag skulle vilja spetsa till Anna Walléns påstående om fördelning. Handel är den bästa fördelningspolitiska handling man kan utföra länder och människor emellan i världen.

Det finns dock några saker där vi skiljer oss åt. Jag tänker på export av välfärdstjänster. Det talar regeringen om ibland, inte med stora ord, men man säger välfärdstjänster emellanåt. Detta är en av de mest oupptäckta och outnyttjade möjligheterna för Sverige och svenska företag - att kunna gå på export.

Om vi tittar på statistiken för handel mellan Storbritannien och Sverige ser vi att det är just tjänstehandeln som sticker ut. Den är betydligt större än varuhandeln. För att svenska företag som ägnar sig åt välfärdstjänster ska kunna gå på export är det en sak som behövs: referenser från en hemmamarknad som fungerar. Men det är just det den inte gör i Sverige.

Tillsammans med Vänsterpartiet har regeringen och Socialdemokraterna tagit spjärn för att begränsa möjligheterna för välfärdstjänsteföretagen. Hur tror Anna Wallén och Socialdemokraterna att svensk välfärdsexport ska kunna öka om man inte får sälja på hemmaplan?


Anf. 24 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag tar till mig de första orden. Moderaten Hans Rothenberg benämnde en socialdemokrat som praktisk och förnuftig. Det är bra - vi behöver berömma varandra ibland också.

När det gäller möjligheter för svenska välfärdsföretag att gå på export tycker jag absolut att det är viktigt. I flera av de frihandelsavtal vi förhandlar om, bland annat CETA, öppnar man upp för möjligheten att delta i offentlig upphandling, vilket är viktigt.

Hans Rothenberg säger också att vi har en hemmamarknad när det gäller välfärdsföretag som inte fungerar. Det kan jag absolut instämma i, herr talman. Det handlar om att människor som ska använda välfärdsföretagens tjänster inte har rätt till vissa delar. Vi har exempel på barn som inte får den hjälp och det stöd som de behöver i skolan därför att välfärdsföretagen prioriterar vinster snarare än att ge det stöd som barn och ungdomar har rätt till.

Regeringen vill begränsa vinstuttagen i välfärden. Vi tycker att skattepengarna ska användas till det de är menade att gå till, nämligen dem som behöver vård och omsorg och de unga som går i skolan. Det tycker vi är viktigt.

Vi vill inte förbjuda dessa företag att existera i Sverige, så som Alliansen ofta vill påskina. I en debatt vi hade i förra veckan var det också mycket fokus på detta, och man fick det att låta som att det inte finns någon möjlighet för dessa företag att verka.

Är Hans Rothenberg helt nöjd med hur det ser i välfärdssektorn i Sverige, med de privata välfärdsföretagen?


Anf. 25 Hans Rothenberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Det var ett av de mest väntade svaren jag kunde få på min fråga.

Socialdemokraterna erkänner aldrig att man motverkar, men man lägger fälleben, man hindrar och man försvårar. Samtidigt säger man att det fortfarande är möjligt att bedriva välfärdsverksamhet i privat regi. Men det är väldigt mycket svårare. Det är egentligen enklare att göra det utomlands. Därför skulle det vara intressant om Sveriges handelsminister och regeringen på allvar drog nytta av de ambitioner och möjligheter som svenska välfärdsföretag har att kunna gå på export.

En sak som bekymrar mig med Socialdemokraterna är deras kompisar i regeringen och stödet till regeringen. Det är inte den öppna, toleranta och tillåtande attityden som Miljöpartiet och framför allt Vänsterpartiet visar upp. Vänsterpartiet är det tredje bromshjulet på det fordon som Stefan Löfven försöker köra med styrfart framåt. Vi hörde detta tidigare i inlägget från Vänsterpartiets Håkan Svenneling. Han misstror till och med Kommerskollegiums analyser av CETA-avtalen. Att skylla på att det är semestertid när man gör en undersökning och att man har ont om tid kan man kanske göra, men det är inte detsamma som att kvaliteten på rapporten är dålig.

Jag har tittat på de uppdrag som Kommerskollegium har fått från regeringen sedan 2007. Det hände något vid årsskiftet 2014/2015. Från att tidigare ha varit offensiva uppdrag där man ser på möjligheter blir det defensiva uppdrag som präglas av Miljöpartiets och Vänsterpartiets kritiska hållning till handel.

Jag har en speciell fråga: Hur känns det att ha sådana kompisar att styra Sveriges rike med?


Anf. 26 Anna Wallén (S)

Herr talman! Denna debatt är viktig. Jag har precis redogjort för regeringens förhållande till frihandel och vilka möjligheter som svenska företag har att gå på export och så vidare. Och så går man in och sjunker till en lägre nivå, men när Hans Rothenberg gör det hakar jag gärna på.

Du frågade hur det känns med sådana kompisar, Hans Rothenberg, men vi kanske ska blicka ut över din sida av plenisalen och fundera över de kompisar som finns i Alliansen, om det nu över huvud taget finns en allians. Det är nya bud, och det är diskussioner i tidningarna om vem som gör vad och så vidare. Jag tror att Hans Rothenberg ska vara mer orolig över sina så kallade kompisar i Alliansen och de diskussioner man har i hans eget parti just nu. Han borde fokusera mer på det och vara mindre orolig över regeringssamarbetet.


Anf. 27 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Som Vänsterpartiets representant i denna debatt känner jag mig inte som Anna Walléns kompis utan snarare som den blåslampa på regeringen som jag vill vara i det oppositionsparti vi är, även om vi kommer överens om gemensam budget och står bakom den tillsammans.

Herr talman! Utrikesminister Margot Wallström sa följande i den utrikespolitiska deklarationen 2015: "Nu formas en feministisk utrikespolitik vars mål är att motverka diskriminering av kvinnor, förbättra kvinnors villkor samt bidra till fred och utveckling." Vidare sa hon: "En feministisk utrikespolitik ska genomsyra hela utrikesförvaltningens arbete och syftar till att stärka kvinnors rättigheter, öka kvinnors tillgång till resurser och öka kvinnors representation."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Iran är utan tvekan en av vår tids hårdaste och mest auktoritära diktaturer. Brotten mot de mänskliga rättigheterna är många, omfattande och systematiska. Förtrycket av kvinnor är systematiskt och genomsyrar alla delar av det iranska samhället. Bara under 2015 genomfördes minst 977 avrättningar, enligt Amnesty.

Världsfacket International Trade Union Confederation rankar i sitt globala rättighetsindex för 2016 situationen i totalt 141 länder. Latinamerika är fortfarande den kontinent där våldet mot fackligt aktiva är som grövst, och Colombia toppar återigen listan över flest mord på fackligt aktiva.

Den fråga jag funderar på är de satsningar som regeringen gör i dessa länder, framför allt vapenexport till Colombia men också handel med Iran. Hur rimmar egentligen detta med den utrikespolitiska deklarationen? Är detta Sveriges handelspolitik? Är detta en feministisk handelspolitik?


Anf. 28 Anna Wallén (S)

Herr talman! Tack för din fråga, Håkan Svenneling!

Jag får ofta denna fråga av människor när jag är ute och reser i Sverige. Det har varit stor uppmärksamhet kring regeringens olika resor till Iran. Mitt svar då och nu är att regeringen tycker att det är oerhört viktigt att vi har en dialog med dessa länder. Det handlar framför allt om att handel skapar och bygger broar mellan människor. I stället för att isolera Iran helt, som man har gjort under en längre tid, ser vi en möjlighet för oss i Sverige, som har en feministisk regering, att vara där och diskutera dessa frågor.

Vid alla de möten som regeringen och andra representanter har haft på plats i Iran har man lyft fram frågor om mänskliga rättigheter och om kvinnors rättigheter. Vi tror också att svenska företag som har en svensk företagskultur kan bidra till detta arbete.

Ett litet steg på vägen är att det just nu pågår en fotoutställning i Iran som heter Swedish dads. Jag vet inte om Håkan Svenneling känner till den. På utställningen beskrivs svenska pappor som är hemma och föräldralediga för att visa den stora jämställdhet som Sverige har i förhållande till många andra länder.


Anf. 29 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag tycker i grunden att det är bra att regeringen vill föra dialog med olika länder. Jag tror att det är ett viktigt sätt att jobba för en positiv utveckling i världen. Men det handlar också om på vilket sätt man för denna dialog. Där tror jag att regeringen förtjänar en del kritik.

Man kan absolut ägna sig åt feministisk politik. Men väldigt mycket har handlat om symbolpolitik - att man dyker upp med en kvinnlig delegation när Iran dyker upp med en manlig delegation. Det är snyggt. Men frågan är varför man över huvud taget ska dyka upp på iraniernas spelplan och varför man ska tacka ja till deras inbjudan och åka till en diktatur i stället för att föra en dialog på en internationell arena.

Jag tror att man i grunden tänker att man genom handel ska skapa demokratiska rättigheter. Problemet är att det är mycket sällan som vi har sett sådana tydliga resultat av handel. Det tydligaste exemplet på det är Kina. Man har hela tiden sagt att Kina ska bli mer demokratiskt och bli bättre på mänskliga rättigheter ju mer vi handlar med dem. Och vi handlar mer än någonsin med Kina. Men samtidigt ser vi att Kinas utveckling går åt fel håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det talas i Kina om att Kina bygger en ny kinesisk mur. Man bygger helt enkelt en mur digitalt mot omvärlden för att övervaka sina medborgare.

Jag undrar verkligen hur man tänker kring den svenska handelspolitiken, och hur den ska kunna vara feministisk och bidra till en positiv utveckling. Jag är mycket orolig för att man i stället hamnar i ett läge där man stöder Irans diktatur och andra typer av diktaturer genom att upprätthålla handeln och genom att upprätthålla den rådande ordningen och att det därigenom leder till att kvinnor inte får starkare rättigheter i dessa länder. Då tror jag, tyvärr, att fina fotoutställningar kommer att göra ett för litet avtryck i förhållande till de pengar som vi slussar in i den iranska diktaturen.


Anf. 30 Anna Wallén (S)

Herr talman! Jag kan konstatera att jag och Håkan Svenneling har lite olika uppfattningar om hur vi ska förhålla oss när det gäller handelspolitiken. Men jag står fast vid det som jag sa i min första replik, nämligen att jag tycker att det är viktigt att vi bygger broar genom handel och att vi har samtal med Iran.

Man kan tycka att det var symbolpolitik att vi åkte till Iran med en helt kvinnlig delegation. Men jag tycker ändå att det är mycket viktigt att visa hur det svenska samhället ser ut. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi har väldigt många kvinnor i ledande positioner - hälften av regeringen består av kvinnor och så vidare. Det tycker jag är viktigt att visa upp när vi ska påbörja ett samarbete med ett land där kvinnor nästan inte har några rättigheter.

Håkan Svenneling har tidigare kritiserat andra delar, bland annat när det gäller handelsdelegationer. Jag hade hoppats att han lite grann skulle ta upp det i dag. Där tycker jag att Håkan Svenneling har lite rimlig kritik när det gäller att det behövs mer transparens i fråga om vilka som deltar i regeringens handelsdelegationer och vad syftet är för de svenska företag som deltar i de handelsdelegationer som reser till olika länder. Det finns nämligen stora möjligheter, och det finns en stor kompetens hos våra svenska företag. Men jag tycker att det är viktigt att öka transparensen och visa vilka som ingår i dessa handelsdelegationer och vilken typ av affärer de är där för att främja.


Anf. 31 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Både statsminister Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg har varit hårda mot Storbritannien i medierna. Däremot betonade finansminister Magdalena Andersson i går att det är viktigt att vi motarbetar protektionism. Storbritannien har, precis som jag sa i mitt anförande, lagt fram en handlingsplan för att lämna EU på ett ömsesidigt sätt.

Då är min fråga till Socialdemokraterna: Är regeringen beredd att tillmötesgå Storbritannien för att inte skapa protektionism och för att inte skada europeisk handel?


Anf. 32 Anna Wallén (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Jag tackar Johan Nissinen för frågan.

Jag och regeringen tycker att Storbritanniens utträde ur EU är en oerhört svår fråga. Det är i dag som Storbritannien lämnar in sin formella ansökan om utträde ur EU, och förhandlingarna ska börja. Det har aldrig tidigare hänt i EU:s historia att ett land har lämnat unionen.

Det är oerhört viktigt för Sverige att ha bra relationer med Storbritannien. Som jag sa i mitt anförande är Storbritannien Sveriges fjärde största handelspartner i dag. Vi har många svenska företag i Storbritannien, och det är många svenskar som bor där.

Vi har sagt att vi verkligen vill vara med och stötta upp att Storbritannien ska få ett så bra avtal som möjligt med EU. Men det är också svårt att ge dem ett för bra avtal, eftersom det skulle sända signaler till andra EU-länder: Kolla vad bra det gick för Storbritannien. Vi kan också lämna EU och vara med och ta russinen ur kakan.

Jag kan därför inte säga exakt var vi kommer att landa, men jag kan försäkra Johan Nissinen om att regeringen kämpar för att ha goda relationer med Storbritannien, som är mycket viktigt för Sverige.


Anf. 33 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Det gläder mig att höra att Socialdemokraterna ändå har en så pass öppen inställning till att vi ska försöka göra detta så bra som möjligt.

Men av det som framgår av själva handlingsplanen kan jag inte se att de plockar några russin ur kakan om man tillmötesgår deras krav, utan det är ganska ömsesidigt från båda hållen. Jag tror därför att det blir en ganska fair deal för båda. Därför hoppas jag att man kan tillmötesgå detta till i stort sett hundra procent och att man accepterar att det faktiskt är väljarna i Storbritannien som har valt att gå ur EU. Demokratin är ändå kärnan. Och vi som demokrater måste respektera detta.


Anf. 34 Anna Wallén (S)

Herr talman! Vi måste absolut respektera det beslut som Storbritannien har fattat och förhålla oss till det.

Förhandlingarna kommer att påbörjas i dag. Det som jag ser som stora utmaningar är att Storbritanniens förhandlingar om utträde måste vara klara inom två år och att man parallellt med det ska förhandla om ett frihandelsavtal med EU. Normala frihandelsförhandlingar kan ta fem sex år. Jag ser det därför som en jättestor utmaning att allt detta ska hinnas med på så kort tid. Men jag håller också tummarna för att det ska bli så bra som möjligt för alla inblandade.


Anf. 35 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Sverige är beroende av handel med andra länder. Nästan hälften av Sveriges bnp härrör från svensk export. Ungefär 1 miljon människor i vårt land jobbar i företag som exporterar varor eller tjänster.

Från att vi huvudsakligen har exporterat varor har tjänsteexporten blivit allt viktigare, och ökningstakten är mycket hög. I dag är ungefär 70 procent av vår export varuexport, och resterande 30 procent är tjänsteexport.

Det viktigaste varorna i exporten förra året var verkstadsvaror, till exempel maskiner, elektronik, telekommunikation och fordon för vägar. Även läkemedel och produkter som kommer från råvaror, till exempel järn, stål, papper och oljeprodukter, är viktiga exportvaror för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Inom tjänsteområdet är det affärstjänster, tele-, data- och informationstjänster, som dominerar tätt följda av resor, det vill säga turism inom Sverige eller genom svenska rese- och turistföretag.

Man får inte heller glömma bort att vi är duktiga inom immaterialrättsområdet. Det är en stor svensk exportvara. Utländska bolag betalar för att använda svenska rättigheter, patent och licenser.

Störst andel av exporten går till EU-länder. Förra året låg Tyskland i topp som enskilt största mottagarland. Därefter kom Norge och USA. Tyskland ligger även i topp när det gäller vår export av tjänster följt av Norge och Nederländerna.

Vi är inte bara beroende av export. Vi behöver också importera. Våra varuexporterande företag behöver material och delar för att producera sina produkter som sedan går på export. De behöver också köpa affärstjänster som marknadsföring, forskning och utveckling.

Vi importerar också varor och tjänster för svensk konsumtion. Vi vet väl alla att en del av denna import - och export - över världen kan ifrågasättas. Det skeppas en del skräp som vi inte skulle behöva handla med. Det skeppas också en del varor som vi själva skulle kunna konsumera mer miljövänligt och ekonomiskt i vårt land.

Internationell handel är viktig för oss i dag för jobb och försörjning. Men den internationella handeln är också viktig ur andra aspekter. Historien har tyvärr visat hur redan rika länder har berikat sig på andra länders bekostnad. Skrupelfria företag utnyttjar bristfällig lagstiftning i andra länder för tjäna pengar eller sin storlek för att utöva påtryckningar på länder i olika beslutandeprocesser.

Det är förstås inte okej. Världens resurser behöver fördelas och utnyttjas mer rättvist. I dag är det orättvist. Den internationella handeln behöver därför regleras. Utgångspunkten måste vara att handeln ska stödja demokratisk utveckling och långsiktig ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och värna ett rättvist resurs- och miljöutrymme. Endast det kan säkra fred och välstånd i världen.

Internationell handel möjliggör också att nya tjänster och produkter som kan bidra till att lösa fattigdomsproblem och miljö- och klimathot kan tas till vara av fler. Det har under ett antal år pågått förhandlingar om hur man skulle kunna göra lättnader för export och import av gröna varor och tjänster. Tyvärr har de förhandlingarna nu stått stilla ett tag. Det viktigt att de får ny fart och att regeringen är aktiv i den frågan.

Det är glädjande att utskottet delar uppfattningen att en rättvis och en fri handel inte står mot varandra utan måste gå hand i hand och följas åt. Jag är också glad över att regeringen i sin utrikesdeklaration utlovat att Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet av FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Vi har också hört regeringen betona vikten av att stå upp för miljön, människors och djurs hälsa och löntagares intressen och att handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut.

I utskottet har vi också noterat att rättvis handel har fått en mer framträdande roll i EU-kommissionens nya handelsstrategi. Det är ett steg i rätt riktning. Fler steg behöver tas. Regeringens inriktning inom handelspolitiken, det exportfrämjande och investeringsfrämjande arbetet och exportstrategin svarar upp mot utskottets förväntningar. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer.


Anf. 36 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Jag anser att CETA-avtalet med Kanada är dåligt eftersom storföretag kommer att kunna stämma stater. Det fokuserar i väldigt hög utsträckning på regelsamarbete och inte så mycket på sänkta tullar. Det riskerar att försämra skyddet för miljö, klimat och konsumenter i framtiden, vilket borde vara en kärnfråga för Miljöpartiet.

Det har också en negativ listning av tjänster, vilket om man förenklar det lite innebär att liberalisering och avreglering blir norm och inte undantag. Det kommer att försvåra återtagandet av vinster i välfärden eller om man i framtiden inte längre vill driva tågtrafiken som om det vore en marknad.

När Europaparlamentet röstade om CETA-avtalet med Kanada röstade Miljöpartiets fyra ledamöter nej till avtalet. Europaparlamentarikern Max Andersson har sagt: När man läst avtalet är det uppenbart att CETA riskerar att begränsa vårt politiska manöverutrymme när det gäller att skydda miljö, konsumenter och fackliga rättigheter.

I Sverige har tonen dock varit annorlunda. Här har Miljöpartiet varit för CETA-avtalet. Partiledaren Gustav Fridolin har bland annat försvarat CETA-avtalet i ett replikskifte här i riksdagens kammare med Jonas Sjöstedt i januari. Även Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Pernilla Stålhammar har sagt: Miljöpartiet står bakom CETA-avtalet. Någon som inte har varit för CETA-avtalet är riksdagsledamoten Carl Schlyter. Han är nästa talare här på tur. Han har sagt: Omförhandla om ni vill kalla er rödgröna.

Det kan inte vara lätt att vara miljöpartistisk väljare eller riksdagsledamot. Förutom att ni har ändrat alla era åsikter före valet till det direkt motsatta efter valet verkar det inte helt solklart vad Miljöpartiet tycker i vissa frågor. Vad tycker egentligen Miljöpartiet om CETA-avtalet?


Anf. 37 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för den frågan! Det finns en stor oro bland våra medlemmar och flera människor som är aktiva i den gröna rörelsen att vissa delar i avtalet ska göra det svårare att värna miljö och demokratiskt fattade beslut. Man måste ta den oron på allvar. Det gör också regeringen.

Miljöpartiet har tillsammans med det andra regeringspartiet Socialdemokraterna därför beslutat att ge Kommerskollegium ett nytt uppdrag att göra fördjupade konsekvensanalyser av avtalets effekter på en mängd olika områden, framför allt de områden som våra egna medlemmar och alla andra kritiker av avtalet har pekat ut som bekymmersamma.

Den redovisningen ska presenteras senast den 1 maj. Jag väntar med stort intresse på att få ta del av den. I väntan på den ser jag egentligen inte någon anledning att lämna något tydligare besked än att jag vill se det underlaget först. Därefter kommer jag gärna med fler kommentarer.


Anf. 38 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Kommerskollegium har nyligen fått uppdraget att se över vilka risker som finns med CETA. Det som uppdraget har fått kritik för är att man inte kommer att göra någon remissomgång eller i större utsträckning fråga miljörörelsen och andra ideella rörelser vad de tycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

När man läser uppdraget ser man att det är väldigt inriktat på de statliga myndigheterna och vad staten ska göra för någonting. Nu verkar det ändå som att man från Kommerskollegiums sida har öppnat upp en aning. Man har bland annat bjudit in miljörörelsens företrädare till ett samtal. Men det är väldigt oklart på vilket sätt miljörörelsen kan påverka den granskning som Kommerskollegium gör.

Jag skulle vilja ha svar på varför man låter Kommerskollegium få uppdraget i stället för att göra som man brukar göra i Sverige när regeringen lägger fram propositioner, vi ändrar våra lagar och så vidare, då man har en reell remissomgång där alla som vill vara för eller emot eller tycka någonting kan säga sitt. Då får regeringen ett bättre underlag inför att lägga fram en proposition i höst.

Jag funderar också på den stora oro som Jonas Eriksson beskriver. Vad känner du själv, Jonas? Hur mycket oro känner du inför CETA-avtalet? Känner du så mycket oro att det, om granskningen från Kommerskollegium kommer fram till att det är negativt för miljö, djurs hälsa eller konsumenterna, är en tillräckligt stor oro för att då säga nej till CETA-avtalet?


Anf. 39 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Det var många frågor i inlägget. Du började med att nämna, Håkan Svenneling, att man brukar skicka på remiss. Färdigförhandlade avtal brukar man inte skicka på remiss. Det har inte den här regeringen gjort, och det har inte tidigare regeringar gjort. Man försöker i stället att under förhandlingens gång, när man framförhandlar den här typen av avtal, föra en dialog med olika aktörer under hela processen.

I det uppdrag som Kommerskollegium har fått tar man verkligen detta på allvar. De har fått i uppgift att analysera CETA-avtalet när det gäller bestämmelser om investeringsskydd inklusive domstolslösningen, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor, tjänstehandel samt forum för regleringssamarbetet.

Man ska analysera bestämmelserna om investeringsskydd och domstolslösningens effekter på svensk lagstiftning, svenskt policyutrymme, svenska skyddsnivåer och särskilt möjligheten att utan krav på kompensation från investerare införa strikt lagstiftning om förnybar energi, natur- och miljöhänsyn vid gruvverksamhet, kemikalier, integritetsfrågor och djurskydd. Vidare ska möjligheten att införa eller bevara monopol och andra allmännyttiga företag analyseras. Det är bara en fjärdedel av uppdraget som jag nu läser upp.

Jag har stort förtroende för att Kommerskollegium på ett väldigt bra och professionellt sätt hanterar de synpunkter som kommer in bland annat från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket, Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter. När vi har fått de underlagen kan vi också ta ställning till vilka eventuella åtgärder man behöver vidta för att säkra det som är viktigt för oss i Sverige.

(Applåder)


Anf. 40 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Jag ställde en fråga i ett tidigare replikskifte till Socialdemokraternas Anna Wallén: Hur känns det att ha sådana kompisar? Jag tycker att det senaste replikskiftet visade så tydligt, tydligare än jag någonsin själv skulle kunna beskriva, hur det spretar i regeringsunderlaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jonas Eriksson höll ett trevligt anförande. Mycket av det han säger kan jag ställa upp på. Det var en beskrivning av hur läget är, och en ganska bra beskrivning. En del kan jag inte ställa upp på. Det är bara att konstatera att det är de fattiga länderna i världen som har de högsta tullarna. Det är de fattiga länderna som skulle må bäst av frihandel. Detta tycker jag att Miljöpartiet borde ta ad notam och driva hårdare.

Men Miljöpartiet i riksdagen och Miljöpartiet i världen är ibland två olika partier. Vi kanske kommer att få ta del av det i nästa inlägg. Jag väljer att fokusera på Jonas Eriksson, gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen. Det är du som är Miljöpartiet original i den här debatten.

Miljöpartiet väljer protektionism framför välstånd, öppenhet och handel i EU-parlamentet. När man i februari röstade om CETA-avtalet med Kanada valde Miljöpartiets fyra ledamöter att rösta nej, och det var tyvärr inte första gången. Vi hörde nyss en diskussion mellan Svenneling och Eriksson om Kommerskollegium och huruvida de ska utreda och ta reda på hur det egentligen är. EU och Kanada - två vänliga makter i världen - vill ha mer av frihandel. Och Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör allt vad de kan för att krångla till, utreda och fördröja. Varför är ni så skeptiska till CETA-avtalet och till Kommerskollegium?


Anf. 41 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Ursäkta att jag var på väg från talarstolen, Hans Rothenberg! Jag vill självklart ha ett replikskifte med dig, och det gläder mig att vi till stora delar har en samsyn vad gäller handelspolitiken.

Protektionism är ingenting som Miljöpartiet står för och inte heller nationalism. Vi är verkligen för öppna gränser och att människor ska kunna röra sig globalt, arbeta och söka sig till andra kulturer och njuta av och ha utbyte av dem.

Jag kan också vara tydlig med att vi har förtroende för svenska myndigheter och verk. Däremot är vi inte beredda att köpa grisen i säcken. Det är självklart att man sakligt måste granska alla typer av avtal som vi ingår som stat eller för den delen som privatpersoner, men nu är det Sveriges riksdag och regeringens arbete vi talar om.

Det är oerhört viktigt att man bereder olika beslutsärenden. Det finns också ett lagligt krav på detta. För min del är jag glad att vi har Miljöpartiet i regeringen, som tar beredningskravet på allvar och ser till att vi fattar beslut på välgrundade underlag.


Anf. 42 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Det är bra att man har på fötterna, Jonas Eriksson. Det är bra att man har underlag. Sedan 2007 har Kommerskollegium i olika omgångar fått i uppdrag av regeringen att undersöka svenska näringslivsintressen i relation till Kanada och att se över de ekonomiska relationerna med Kanada. Dessutom har de fått i uppdrag att förbereda förhandlingsstarten med Kanada. Detta är offensiva uppdrag.

Sedan 2014 har det, som jag har nämnt tidigare, varit en betydligt mer skeptisk linje. Här ska man se på konsekvenser för djurs hälsa och demokratiskt beslutsfattande. Det har Kommerskollegium också kommit fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag har stor respekt för Kommerskollegiums rapporter även om de produceras under semestertid. Jag har stor respekt för deras slutsatser, som bygger på kompetens och kvalitet sedan 1642.

Detta är ett frihandelsavtal som har manglats många gånger i skuggan av det transatlantiska partnerskapet TTIP med USA, och det är ett av de bästa frihandelsavtalen någonsin. Det enda jag kan vara skeptisk till är den nya tvistlösningsmekanismen, som inte är bättre än den gamla - ISDS. Men detta avtal vill ni likväl, trots att det är förhandlat och ska komma fram till beslut i riksdagen under hösten, fortsätta att utreda och nagelfara. Ni vill fortsätta att hitta kryphål och små skavanker i hörnen.

Jag förstår att ni i Vänsterpartiet vill gräva djupt i den här pölen. Ni är emot storbolag, ni är emot marknadsekonomi och ni är emot frihandel. Men jag tycker att Miljöpartiet någon gång också borde sätta ned foten och säga: Nu är det färdigutrett. Nu går vi till beslut om CETA. Nu står vi upp för vår regering, och nu står vi upp för Sverige.

(Applåder)


Anf. 43 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! En av de slutsatser som Kommerskollegium drog i sin rapport, som gjordes under sommaren förra året, var att det behövdes ytterligare analyser. Det är vad man säger själv på Kommerskollegium: Tiden har varit för knapp, och man har bara kunnat göra en övergripande analys.

Analysen var i och för sig positiv när det gäller avtalet. Man bedömde att man inte kunde se att Sveriges möjligheter att fatta demokratiska beslut skulle påverkas eller förändras. Äganderätten skulle inte förändras i någon omfattning. Det fanns massor med chill effects som man inte heller kunde se någon stor risk för. Men Kommerskollegium betonade att det var en översiktlig analys, och man sa själv att det behövdes fördjupade analyser. Detta tar vi på allvar, och vi har också sett till att sådana analyser är på gång.

Jag vet inte om Hans har möjlighet att svara på detta, men nog ser jag en skillnad mellan ISDS och ICS. Det du sa förvånar mig lite grann. Det handlar mer om formen för hur man löser tvister och inte vad man kan tvista om. Det viktigare är egentligen vad man kan tvista om. Det är det första steget. Ska man över huvud taget kunna stämma eller inte stämma? Sedan är frågan: Var ska stämningen ske, och hur ska den gå till? Där tycker jag egentligen att det finns mycket mer att diskutera, men det tillåter inte tiden i detta replikskifte.

(Applåder)


Anf. 44 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Handelspolitik är rubriken för det vi talar om i dag. Men handelspolitik har blivit något annat. Jag tror att i princip alla partier skulle kunna skriva under på att handel och frihandel har gynnat Sverige historiskt.

Men vad är handel i dag? Förut var det tullar, kvoter och kvantitativa begränsningar. Det vi talar om i dag är något helt annat. Det finns några kvarvarande tullar till både Kanada och USA, och det finns lite protektionistiska drag kvar i vissa lagstiftningar. Till exempel är de strikta mot andra länder när dessa försöker vara med på upphandlingar. Men huvuddelen av de nya avtalen är något helt nytt - något helt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Därför förstår inte jag Hans Rothenbergs oro för att analysera detta i grunden. Titta på de 65 bilaterala investeringsavtal vi har sedan tidigare! De är på 8, 12 och 20 sidor. Jag tror att något avtal är på 30 sidor. Man kom överens om principer: Vi vill handla med varandra, och om det blir diskriminering ska vi ta det till domstol. Men nu talar vi om avtal som är på 1 600 eller 2 000 sidor och som i detalj ska reglera hur kommuner, landsting och stater ska få eller inte få reglera sin verksamhet. Det är något helt väsensskilt från tidigare frihandel. Det här är inte frihandel. Det här är detaljreglerad handel, som kan gynna vissa eller andra.

Jag håller helt och hållet med om utskottets bedömning av min motion om konsekvensanalyser: Det här ska vi studera noggrant. Frågan är inte om det finns åsiktsskillnader i Miljöpartiet. Frågan är om det finns åsiktsskillnader i Moderaterna. Vissa vill inte veta vad de gör, och andra vill veta vad de gör.

Vad är det då vi talar om konkret? Det finns vissa som säger att det här är så bra och att det inte är någon fara. Men Kommerskollegium har inte ens svarat på alla frågor. Exakt vilka verksamheter faller inom ramen för undantagen i sektion B om marknadstillträde och C om nationell behandling? Hur ska man tolka undantagen när det kommer till liberalisering?

I Kommerskollegiums analys av CETA-avtalet står det till exempel att alla tjänsteaktiviteter som regleras på kommunal, lokal och landstingsnivå är utanför de åtaganden som Sverige har gjort i CETA. Men detta undantag gäller bara de verksamheter som i dag är non-conforming, alltså inte i enlighet med avtalet. Dem behöver man inte skriva in i annex 1 om åtaganden och undantag. Men man kan tänka sig att man fattar ett beslut som minskar konformiteten med avtalet, till exempel på lokal nivå, och inte har ett specifikt undantag i annex 2 där man säger att man vill göra saker i framtiden som minskar konkurrensen. Detta omfattas inte garanterat av undantagen. Här finns ingen konsensus. Vi vet inte.

Den lokala nivån är bara explicit undantagen i det fall en åtgärd på denna nivå bibehåller en redan avvikande åtgärd eller genomför en åtgärd som innebär en ännu högre grad av liberalisering. Att Moderaterna vill ge frikort till alla liberaliseringar är inget nytt. Men socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister vill gärna veta att vi kan återföra järnvägsunderhållet i statlig regi om vi skulle vilja det. Vi skulle gärna vilja veta att om vi vill införa en reglering av vinster i välfärden omöjliggörs inte det av ett avtal och någon annan än Sveriges riksdag får bestämma om det. Vi skulle gärna vilja veta att till exempel ett förslag om gruvskatt är möjligt utan att bryta mot avtalet.

Är det orimligt att vi vill säkerställa att vi har det regleringsutrymmet när det finns tveksamheter rörande avtalets undantag, som delvis ger sådana möjligheter men inte garanterar dem, och hur man ska tolka de här artiklarna? Jag tycker att det är självklart att ett land ska säkerställa att man har de här möjligheterna innan man säger ja till avtalet.

Skulle det vara en katastrof om avtalet blev lite försenat? Nej. Inte ens de beräkningar som kommissionen har gjort säger att CETA-avtalet skulle ge mer än 0,03 procent i engångs- men dock permanent effekt på tillväxten. 0,03 procent är en faktiskt ganska positivt och högt räknad siffra, för den är baserad på de absolut mest ambitiösa genomförandena av avtalet. Dessutom har man använt en metod som heter CGE, som har blivit kritiserad för att ofta överskatta de ekonomiska effekterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag tror faktiskt att det skulle säkerställa att vi kan upprätthålla de demokratiska val vi gör här i riksdagen, att vänta några månader på att kanske få 0,03 procents tillväxt. Det är värt väntan. Så otåliga är inte miljöpartister, och inte andra heller, hoppas jag.

Ett annat exempel där det blir problematiskt att veta hur man ska tolka avtalet är när det gäller arbetsrätt och hållbar utveckling. Det finns en möjlighet att besluta om åtgärder som stärker arbetsrätten och hållbar utveckling, men de är villkorade till en generell överensstämmelse med avtalet. Och i den generella överensstämmelsen med avtalet och enligt den jurisprudens som finns från OECD finns det ett problem, nämligen att de krav man ställer ska vara legitima. I en demokrati tycker jag att det ska vara riksdagen som bestämmer vad som är legitimt och inte, men i det här fallet, om det uppstår en konflikt, är det en skiljedomstol som gör det.

En annan tveksamhet i Kommerskollegiums analys som vi borde fördjupa oss i är att de säger att det finns generella undantag när det gäller skola, vård och omsorg på EU-nivå - sedan har Sverige gjort ett specifikt nationellt undantag för skolan - men problemet är att möjligheterna att gå till skiljedomstolen gäller åtaganden i kapitel B, C och D. Det betyder att även om de här sektorerna skulle ha fullgoda undantag kan man fortfarande använda tvistlösningsmekanismen för dem.

Tycker ingen här att det vore bra att ta reda på hur vi ska säkerställa skyddet? Jo, utskottet föreslog det, och det tycker jag är den enda rimliga hållningen här.

Antalet skiljedomsförfaranden ökar. År 2015 satte man rekord med 70 nya förfaranden. Hittills, trots att Sverige har många avtal med många länder, har inte Madagaskar, Armenien eller andra stämt oss. Det kan bero på att deras företag kanske inte har tillgång till jurister som kostar 9 000 kronor i timmen i samma utsträckning som företag i större länder. Men vi har sett en tendens de sista åren att fler och fler västländer nu faktiskt stäms.

Om TISA, TTIP och CETA genomförs innebär det inte att vi lägger till 3 avtal till 65, utan beräkningarna visar att man faktiskt trefaldigar möjligheterna att kunna stämma vårt land. Då är det väl bra att säkerställa att det de kan stämma oss för är begränsat till det som inte är undantaget, där vi inte har försökt med rättsliga medel och att skriva in allting rätt i alla annex? Det är väl bra att kunna säkerställa att de undantagen är verkliga och inte kan undermineras av rättsprocesser? Det tycker jag är fullt rimligt att vi tar reda på innan vi fattar beslut här i riksdagen.

Jag tackar utskottet för att det har tillstyrkt förslagen. Motionen avstyrks, men man har ändå bifallit idén att vi ska veta vad vi gör innan vi skriver på så här komplicerade avtal.


Anf. 45 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Kommer du att rösta nej till CETA-avtalet i Sveriges riksdag, Carl Schlyter?


Anf. 46 Carl Schlyter (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Jag kan inte sia om framtiden. Jag vet inte ens om avtalet någonsin kommer att komma till Sveriges riksdag. Det ska ratificeras av alla länder. CETA-avtalet kommer att börja gälla interimistiskt för de delar som EU har kompetens över redan när det kanadensiska parlamentet godkänner det. Resten ska vi behandla här. Det är precis det jag efterlyst, alltså att alla ska känna sig trygga med det svaret.

Jag känner stor tveksamhet till det här avtalet. Det är ingen hemlighet. Jag har läst det här ganska noga och suttit i EU-parlamentets handelsutskott, och jag känner igen flera problem med det här avtalet från tidigare handelsavtal. Så ja, jag är skeptisk. Men hur jag ska rösta kan jag inte veta i dag, för jag vet inte hur regeringens proposition i ärendet ser ut. Det får vi alltså vänta med tills den kommer.


Anf. 47 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Alternativa fakta och fake news nämnde jag i mitt inledningsanförande. Det är just det som världen plågas av. Det finns en brist på tillit i världen. Den bristen har byggt upp skepsis mot de värden som har byggt vår välfärd. Det är därför vi ser brexit, och det är därför vi ser tveksamheter mellan USA och Stillahavsområdet när det gäller deras handelsavtal. Det är därför vi ser mycket av misstänkliggöranden.

Det här är ingen bra utveckling i världen. Det är ingen bra utveckling när man vill vända och vrida på det som är de goda krafterna och se det mörka i varje detalj. Mannen med hornen i pannan, bockfötterna och den tveeggade svansen letar alltid i detaljerna för att hitta problemen.

Jag har följt Carl Schlyter och hans korståg för att granska och nagelfara i stort sett alla handelsavtal som är under förhandling. Från den dagen han trädde in i riksdagen och vi hamnade i EU-nämnden ihop har vi i korridorer mötts och bytt ord, tankar och åsikter om de här avtalen. Jag har aldrig hört Carl Schlyter säga något gott, något positivt, om frihandelsavtal, allra minst om avtal mellan det vänliga landet Kanada och EU. Det som sägs är alltid kritiskt.

Carl Schlyter har under många år haft möjlighet att med sin egen utredningstjänst begrunda sina egna ståndpunkter och komma fram till en åsikt, men inte ens nu vet Carl Schlyter att han verkligen är emot detta.


Anf. 48 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Jag tycker att det är lite märkligt att kalla sin motståndare i kammaren för en demon med horn i pannan. Jag tycker att det är en väldigt dålig debatteknik att göra så. Jag hade önskat att du i stället faktiskt förespråkade dina egna ideal och bemötte mig i sakfrågan, Hans Rothenberg.

Jag frågade: Kan du garantera att de undantag som vi har gjort i annex 1 och 2 är tillämpbara i de kommuner som kanske vill ändra i en verksamhet? Kan du svara på det i stället för att bluddra om djävulen? Och kan du i stället svara på min fråga om undantagen i artikel 8.9.1 är fungerande eller inte? Kan du svara på om undantaget för arbetsrätt och hållbar utveckling kommer att kunna tillämpas så som det är tänkt när de är villkorade med de grejer i OECD:s tidigare praxis som jag inte är ensam om att vara tveksam till?

Även om du tycker att det är negativt att man grottar ned sig ska jag fullt och fast erkänna: Ja, jag är en nörd, och jag är stolt över det. Jag gillar att grotta ned mig i detaljer. Jag ser inte att det är något djävulskt i det, utan det är bara bra. Jag vill veta effekterna av de beslut jag fattar. Att jag inte kan svara på hur jag kommer att rösta beror på att jag inte vet hur propositionen kommer att se ut. Det är väl inte så konstigt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Däremot tycker jag att du i stället borde bemöta de argument som faktiskt är konkreta och korrekta och som jag inte är ensam om. Hundratals professorer i internationell handelsrätt har kritiserat de nya avtalen. Varför inte vara lite nyfiken? Varför inte läsa på detaljerna lite? Det är väl spännande och intressant att veta? Jag skulle snarare vilja ha ett svar från dig: Hur tänker du lösa de inbyggda konflikter som ett stort antal forskare har pekat på?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Carl Schlyters frågor måste anses vara retoriska eftersom Hans Rothenberg inte har fler repliker.)


Anf. 49 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Man skulle nästan vilja dela med sig av sin tid till Hans Rothenberg i dag; det är väldigt intressant att följa denna debatt.

Det är också intressant, fru talman, att höra Carl Schlyter. Jag uppskattar verkligen hans djupdykning i CETA-avtalet, tillsammans med näringsutskottet. Det är intressant när vi diskuterar detaljer och också ser vilken effekt de kan få.

Jag kan också förstå Hans Rothenbergs oro över att det parti som ska lägga fram den proposition som han väldigt gärna vill säga ja till faktiskt positionsförflyttar sig i dag, från det som Pernilla Stålhammar sa i debatten i februari om utrikespolitiken: "Miljöpartiet står bakom CETA-avtalet." I dag har både Jonas Eriksson och Carl Schlyter gjort en tydlig positionsförflyttning och säger: Vi vet inte, vi har inte bestämt oss, vi ska fundera. Vi ska läsa en konsekvensanalys som kommer den 1 maj.

Det är en ganska stor positionsförflyttning, skulle jag säga, för ett parti som i denna fråga har farit och flugit lite som en vindflöjel. Man vet inte riktigt var Miljöpartiet står. Och efter i dag vet vi nog ännu mindre. Det tycker jag i och för sig är positivt - man kan faktiskt tänka sig att lyssna på den kritik mot CETA-avtalet som finns.

Jag träffade en av Sveriges experter på handelspolitik, och han sa att det sitter i detaljerna. Det är där problemen och det man behöver fundera på finns. Därför uppskattar jag Carl Schlyters nörderi när det gäller de olika detaljerna; jag tror att det är väldigt viktigt.

Jag tror också att det i grunden är bra att man gör en konsekvensanalys. Jag har ingenting emot det. Men jag har kritik mot den konsekvensanalys som Jonas Eriksson talade mycket om, och vilka som ska yttra sig - det är bara statliga myndigheter. Carl Schlyter är ju själv sprungen ur miljörörelsen. Jag undrar hur det känns när miljörörelsen inte får yttra sig och komma med sin kritik mot CETA-avtalet.


Anf. 50 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Du tog upp lite olika saker. Först vill jag bara tydliggöra att vad Miljöpartiet här i riksdagen tycker om handelspolitik är det som Jonas Eriksson säger. Han är ytterst ansvarig för politiken. Om någon annan har en annan nyans är det ett personligt tillägg till den grundinställningen, för det är Jonas Eriksson som svarar för vår handelspolitik; det ska det inte råda någon tveksamhet om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Så om du vill veta vad Miljöpartiet tycker är det Jonas Eriksson som svarar. Om Pernilla säger en sak och jag en annan är det vår personliga touch på åsikten, och det tycker jag är befriande. Ska vi börja kasta på varandra här för att vi inte alla är robotar som upprepar talepunkter?

Väljarna röstar på oss. Det finns till och med personval i Sverige för att väljarna ska kunna få sin personliga touch, och det tycker jag bara är positivt. Vem vill engagera sig politiskt om man, när man till slut blir invald i den finaste församlingen i Sverige, som en papegoja ska sitta och upprepa talepunkter? Nej, fy och usch! En sådan demokrati vill inte jag leva i! Det tycker jag bara är hälsosamt.

Nu höll jag på att tappa bort mig när det gäller din andra fråga, för jag blev så engagerad i den första. Du är kanske inte helt ovetande, Håkan Svenneling, eller så är du kanske det, men jag hade en dialog med handelsministern här i kammaren, där jag framförde precis samma synpunkt. Detta är ett komplicerat avtal av en ny sort - även om det finns ett i ungefär samma stil i Korea och man håller på i flera andra länder. Därför är det viktigt att människor med detaljkunskap - det finns ju, som tur är, många nördar här i samhället, som har något att tillägga - får en möjlighet att spela in.

Handelsministern sa då att vi inte brukar göra så, men jag tror inte heller att vi brukar godkänna investeringsavtal som är så här omfattande. Då kanske man kan ändra på vad man brukar göra.


Anf. 51 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Schlyter kan verkligen inte anklagas för att vara en papegoja här i kammaren, utan du är uppenbart en person som står för dina åsikter och det du tror på.

Jag blir dock lite konfunderad när linjen är att det som Jonas Eriksson säger är det som gäller. Man undrar då vad de många miljöpartister som uttalar sig i denna debatt tycker. Du nämnde dig själv och Pernilla Stålhammar, men vi har också Max Andersson, som sitter i Europaparlamentet. Vad betyder det han säger för Miljöpartiets åsikter?

Och så har vi er egen partiledare, Gustav Fridolin, som under partiledardebatten i januari försvarade CETA nästan hårdare än någon annan har gjort i denna kammare. Är det inte Gustav Fridolin utan Jonas Eriksson jag ska lyssna på? Är det hans åsikter som gäller som Miljöpartiets åsikter? Jag blir faktiskt inte riktigt klok på vad Miljöpartiet exakt tycker trots att jag tror att jag har fått alla argument.

Så här brukar vi inte göra, och vi borde göra annorlunda. Jag tycker att det är bra att Schlyter ligger på handelsministern om att vi borde göra annorlunda. Jag tycker verkligen att vi borde göra annorlunda i Sverige just i frågan om CETA-avtalet. Vi är så fast i det som Carl Schlyter själv lyfte upp i sitt inledningsanförande: Vi är alla i grunden för frihandel. Vi vill alla se handel; det har tjänat Sverige väl.

Men det måste också ske på vissa premisser, och de premisserna håller vi på att fundamentalt ändra i Sverige just nu. Då måste man också analysera det. Problemet har varit att vi inte velat ha den typen av ganska saklig debatt i Sverige. Vår debatt ser helt annorlunda ut jämfört med debatten i Tyskland, Österrike, Storbritannien eller Nederländerna. Det tycker jag är väldigt allvarligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Nu är vi kanske på väg att få en bättre debatt i Sverige; jag hoppas att så blir fallet. Men vi ser fortfarande myndigheter i Sverige som producerar rena pamfletter för en enda åsikt och en enda sanning.


Anf. 52 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Jag vet inte om jag kan hjälpa dig, Håkan Svenneling, att bli mindre konfunderad. Vi har separata val till EU-parlamentet, och Max Andersson är vald i det valet. Det han säger är alltså det han gick till val på. Vi har en minister, Gustav Fridolin, som företräder regeringens linje, och jag tycker nog inte att skillnaden är så stor jämfört med vad Jonas sa.

Även regeringens linje är, precis som Socialdemokraterna har sagt här, att frihandel är bra och att vi tror mycket på detta men vill säkerställa att möjligheterna att reglera kvarstår. Jag hörde inte Gustavs inlägg, men det är ungefär vad regeringen brukar säga. Så stor skillnad tycker jag inte att det är att du behöver bli fundersam.

Om jag lägger till en mer kritisk dimension är det en åsikt som delas av många i miljörörelsen, många i Miljöpartiet och många i Europeiska gröna. Det är inte konstigt att den åsikten också finns företrädd här i Sveriges riksdag.

Jag vet att du, precis som jag, är orolig för många delar i avtalen. Vi vill vara säkra på att vi i Sveriges riksdag inte gör ett misstag när vi röstar om detta, oavsett om vi röstar ja eller nej, så att vi vet vad vi får och inte köper grisen i säcken. Problemet med avtalen är att säcken är så stor och innehållet så svårtytt. Det vore bra att glänta lite på säcken och kolla vad som finns inuti så vi vet vad vi får på köpet. Det tycker jag att alla här ska göra, och det är faktiskt det vi röstar för i dag; det är det utskottet har bestämt.


Anf. 53 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Jag tänker inte ifrågasätta Carl Schlyters kompetens på detta område, som vida överstiger min egen när det gäller handelsfrågor och handelsavtal. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att till punkt och pricka läsa varje ord i dessa avtal. Då hade jag kanske kunnat bemöta Carl Schlyter på en helt annan nivå.

Men jag dristar mig ändå att fråga hur Carl Schlyter tänker kring den skrämseltaktik jag upplever att han använde sig av i sitt tidigare anförande i talarstolen.

Carl Schlyter säger: I handelsavtal regleras Sveriges hållning när det gäller hur vi ska förhålla oss till välfärdsföretag eller järnvägsunderhåll, om vi ska fortsätta att få besluta om det och så vidare. Jag tycker inte att det är med sanningen överensstämmande.

Carl Schlyter har varit väldigt pigg på att hänvisa frågor till andra ledamöter om exakt var en paragraf står någonstans. Vi skulle begränsas i att själva kunna besluta om välfärdsföretagen eller järnvägsunderhållet, som Carl Schlyter tog upp här.


Anf. 54 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Tack, för frågan! Jag kanske gjorde en lite snabb genomgång i talarstolen eftersom jag ville hinna med så mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Avtalet är uppbyggt så att man för första gången någonsin har en negativlista. I alla tidigare handelsavtal har det funnits en positivlista, det vill säga att om man vill ha marknadstillträde ska man uttryckligen skriva det.

Det här är det första avtalet där det finns en negativlista. Liberaliseringen är den princip som man utgår från. Vill man inte ha den på något område måste man skriva in det. Det blir liksom ett undantag i stället för en regel.

Även om man har skrivit in ett sådant undantag uppstår problemet att det inte är vattentätt. Enligt den tradition som man tidigare har haft är de verksamheter som faller inom ramen för undantagen inte klarlagda. De har varit föremål för omfattande akademisk debatt.

Inom ramen för WTO har tidvis en begränsad tolkning tillämpats där endast offentliga tjänster som anses ha en grundläggande funktion för statens myndighetsutövning, till exempel polis, med säkerhet omfattats. Genom en sådan tolkning skulle ett flertal offentliga tjänster, exempelvis inom vård och utbildning, inte omfattas av detta undantag. Det finns dock alternativa tolkningar som även de har varierat över tid.

Det är värt att nämna att Sverige under det senaste decenniet har genomfört en mängd avregleringar som gör att offentliga verksamheter agerar på marknader som även innefattar privata och kommersiella aktörer. Det gäller till exempel vård, skola och omsorg.

Undantagen är formulerade så att de är vattentäta om det inte råder en konkurrens. Om det finns en konkurrenssituation tar den över ibland. Eftersom vi har bjudit in verksamheter på det sätt som vi har gjort i Sverige, vilket i vissa fall är unikt i EU, finns det möjlighet att dessa undantag inte omfattar de sektorerna.


Anf. 55 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Tack, Carl Schlyter, för det klargörandet!

Min följdfråga är då hur negativt man ska tolka detta. Tyvärr känner jag det som att man blir lik dem som man umgås med. Det är ett talesätt som visar att man väljer vad man läser och vilka fakta som man tar del av. Man kan välja att läsa alla handelsavtal väldigt kritiskt. Det har säkert Carl Schlyter belägg för. Men man kan också välja att läsa det mesta positivt, om man tänker på att motsatsen till handel i världen skulle innebära så oerhört mycket mer problem och fler krig än vad vi hittills har sett.

EU har ändå reglerat vissa områden, och det borde också Carl Schlyter kunna erkänna som har suttit i Europaparlamentet. Utan en demokratisk församling på den nivån skulle vi ha haft ännu sämre förutsättningar, inte minst för fredsarbetet i Europa. Därför blir det lite som när man ropar efter vargen för många gånger, att trovärdigheten i Carl Schlyters argumentation blir så negativ att man till slut inte kan ta den till sig. Det tycker jag är väldigt tråkigt. Bland alla korn av misstänksamhet finns det säkert också korn av sanning.


Anf. 56 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Jag tackar för den påminnelsen. Min egen självbild är att jag alltid vill vara positivt inriktad och lösningsorienterad. Men så hamnar jag i handelsavtalen, och då blir jag frustrerad när jag ser att man upprepar samma misstag i flera av de handelsavtal som nu är på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag tar till mig den kritiken. Min grundsyn är ju att man ska komma med positiva förslag. Det var någon här tidigare som sa att dessa avtal brukar ta flera år att komma fram till. Men det är just för att de är så komplicerade och allomfattande. Varför inte göra det enklare vid det första steget? Varför inte identifiera de 100 lagförslag som på ett omotiverat sätt hämmar handeln? Sedan tar man tag i dem och ser vilka ändringar som kan göras i respektive land.

Sedan avskaffar vi de tullarna. I Sverige är det helt okontroversiellt att avskaffa tullar. Vissa länder vill fortfarande ha en tull på 1 euro per liter olivolja. Det finns motsättningar i EU, men här i Sverige är vi ganska överens.

Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Det är det som vi faktiskt gör med de nya handelsavtalen. Där har vi ett problem.

Det är ganska sunt att läsa något med kritiska ögon. Då upptäcker man fler problem som kan åtgärdas. Det är synd om man upptäcker problemen för sent.

Sedan håller jag helt med dig om att man inom ramen för EU-parlamentets arbete fick väldigt många nya idéer och tankar. Där är det en mycket större spännvidd, på både gott och ont, än här i riksdagen. Men det mesta var absolut gott. Det finns många moderna handelsidéer som vi skulle kunna plocka hem till Sveriges riksdag.


Anf. 57 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Det känns nästan som att förbandet skulle komma efter rockbandet i dag. Men det får väl vara så.

Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationerna 1 och 14.

Under 100 år mellan 1870 och 1970 hade Sverige tillsammans med Japan den högsta tillväxten i världen. Båda länderna tog sig från fattigdom till välstånd, och det i mångt och mycket genom handel med andra länder. Det möjliggjordes genom att vi investerade och sålde varor i andra länder, men också genom import av bland annat råvaror, reservdelar och maskiner som vi behövde. Utlandshandeln, fungerande lagar, regler och samhällsinstitutioner gjorde Sverige till ett framgångsrikt land.

Hälften av alla varor och tjänster som produceras i vårt land säljs till andra länder, och vi importerar nästan lika mycket. Det gör också Sverige till ett av världens mest exportberoende länder. Små länder som Sverige är mer beroende av frihandel än stora länder för att nå välstånd. Vårt handelsberoende är nästan fyra gånger så stort som USA:s. Därför finns det också en stor enighet mellan de politiska partierna i Sverige om att frihandel är viktigt.

I november förra året var vi några representanter från näringsutskottet som åkte till USA för att följa den sista veckan före presidentvalet. Och det gick inte att missförstå Donald Trumps budskap både till det amerikanska folket och till omvärlden. Med sin slogan "Make America Great Again" drog han fram som en virvelvind på olika politiska möten och i massmedier. På ett av mötena som jag själv hade möjlighet att besöka sa han tydligt att han skulle riva upp och omförhandla handelsavtal som inte var tillräckligt fördelaktiga för USA.

Redan under sin första arbetsvecka i Vita huset skrev Trump under en order om att man skulle lämna förhandlingarna kring frihandelsavtalet TTP - ett avtal där totalt elva länder vid Stilla Havet ingår. Om det är en övergripande signal om hur USA tänker hantera sin handelspolitik ser det inte ljust ut för EU:s frihandelsavtal med USA. Men EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström är försiktigt positiv och hoppas att förhandlingarna kan återupptas så småningom, och det får vi verkligen hoppas.

Handelspolitik

Ett annat orosmoment, som flera tidigare har nämnt, är förstås Storbritanniens utträde ur EU. Eftersom Storbritannien är en av Sveriges största handelspartner och många svenska företag finns i landet blir saken ganska komplicerad. Detta får vi återkomma till.

Fru talman! I betänkandet kan man även läsa om regeringens exportstrategi, men här nämns inte ett enda ord om att det är viktigt att på hemmaplan ha konkurrenskraftiga villkor för företagen. Ska vi kunna konkurrera på en global marknad kan man inte som regeringen nu gör höja skatter på jobb och företagande, införa kilometerskatt på avstånd och slå till med en flygskatt. Allt detta försämrar villkoren för svenska företag när det gäller att kunna sälja sina varor och tjänster på en internationell marknad.

Avslutningsvis vill jag säga att fortfarande lever väldigt många människor i fattigdom. FN räknar med att 1,2 miljarder människor lever på under 1,25 dollar om dagen. För att komma bort från fattigdom är frihandel en nyckel till förändring. Även om vi inte ska blunda för att det också kan finnas en baksida med att billiga varor produceras i utvecklingsländer måste vi underlätta för fattiga länder att sälja varor till oss i den rikare delen av världen. Det är bara så företag i fattiga länder kan konkurrera med företag i den rikare delen, och det är så välstånd kan skapas.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-03-29
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 14, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Främjande av internationell handel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7-9,

      2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 30,

      2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 12,

      2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 1, 6, 7 och 11,

      2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

      2016/17:3186 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7.
      • Reservation 1 (M, C, L, KD)
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940019
      M073011
      SD00398
      MP23002
      C01804
      V18003
      L01603
      KD01006
      -0011
      Totalt1351174057
      Ledamöternas röster
    2. Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 4 och

      2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2.
      • Reservation 3 (M, C, L, KD)
      • Reservation 4 (V)
    3. Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 6,

      2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1 och 7 samt

      2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940019
      M007311
      SD00398
      MP21022
      C18004
      V01803
      L16003
      KD10006
      -0011
      Totalt1591811557
      Ledamöternas röster
    4. Insyn och konsekvensanalyser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 6 och

      2016/17:1871 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 1.
      • Reservation 8 (V)
    5. Tjänstehandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 5.
      • Reservation 9 (V)
    6. EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 10 och

      2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11.
      • Reservation 10 (M)
      • Reservation 11 (SD)
    7. Handel med gröna varor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13 och

      2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.
      • Reservation 12 (M)
    8. Övrigt om internationell handel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:2081 av Edward Riedl (M),

      2016/17:2910 av Caroline Szyber och Désirée Pethrus (båda KD) yrkande 2,

      2016/17:3026 av Said Abdu och Lars Tysklind (båda L) yrkande 1,

      2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11 och

      2016/17:3272 av Penilla Gunther (KD).
    9. Främjandet av EU:s inre marknad

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9,

      2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14 och

      2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 13 (M)
      • Reservation 14 (C)
      • Reservation 15 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930119
      M172011
      SD39008
      MP23002
      C00184
      V18003
      L00163
      KD10006
      -1001
      Totalt185723557
      Ledamöternas röster
    10. Exportförbudet för snus

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:113 av Johan Nissinen m.fl. (SD),

      2016/17:299 av Erik Andersson (M),

      2016/17:308 av Jesper Skalberg Karlsson och Erik Bengtzboe (båda M) och

      2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24.
      • Reservation 16 (M, SD)
    11. Metall- och skrothandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:115 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 17 (SD)
    12. Övrigt om handel på den inre marknaden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1014 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S),

      2016/17:1350 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1 och 2 samt

      2016/17:1393 av Jimmy Ståhl (SD).
    13. Vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

      2016/17:316 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 8,

      2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 3-5, 9, 10, 12, 13, 15 och 16,

      2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3, 6, 7, 9 och 12,

      2016/17:3150 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

      2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 30.
      • Reservation 18 (M, C, L, KD)
      • Reservation 19 (SD)
    14. Vissa frågor om Bussiness Sweden och Exportkreditnämnden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:111 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

      2016/17:468 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 4,

      2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7 och 9,

      2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 11,

      2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5 och

      2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 29.
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (C)
      • Reservation 22 (V)
    15. Övrigt om handels- och investeringsfrämjande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:232 av Edward Riedl (M),

      2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

      2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13,

      2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 4 och 5,

      2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 23,

      2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

      2016/17:3399 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 4.
      • Reservation 23 (M)
      • Reservation 24 (SD)
      • Reservation 25 (C)
      • Reservation 26 (KD)
    16. Vissa övergripande frågor om hållbart företagande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkandena 2 och 3,

      2016/17:811 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,

      2016/17:1195 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt

      2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8.
      • Reservation 27 (M, C, L, KD)
      • Reservation 28 (V)
    17. Barnarbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkandena 4 och 5.