Hälsa, lärande och trygghet

Betänkande 2001/02:UBU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 mars 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
PDF

Beslut

Skolhälsovård i förskolan (UbU6)

Skolhälsovården utökas till att gälla även elever i förskoleklass. Också fristående skolor ska erbjuda skolhälsovård i sina förskoleklasser. Den första hälsokontrollen som tidigare har ägt rum under det första läsåret i den obligatoriska skolan ska i stället äga rum under förskoleklassåret för de sexåringar som börjat i förskoleklass. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2003.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 35
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-01-31
Justering: 2002-03-07
Trycklov: 2002-03-11
Reservationer: 17
Betänkande 2001/02:UBU6

Alla beredningar i utskottet

2002-01-31

Skolhälsovård i förskolan (UbU6)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att skolhälsovården utökas till att gälla även elever i förskoleklass. Också fristående skolor ska erbjuda skolhälsovård i sina förskoleklasser. Den första hälsokontrollen som tidigare har ägt rum under det första läsåret i den obligatoriska skolan ska i stället äga rum under förskoleklassåret för de sexåringar som börjat i förskoleklass. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-03-20
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:UBU6, Hälsa, lärande och trygghet

Debatt om förslag 2001/02:UBU6

Webb-tv: Hälsa, lärande och trygghet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Herr talman! För ett tag sedan pratade jag med en skolläkare här i Stockholms län. Han var rätt bekym- rad. Alltför många barn mår allt sämre, vilket vi ock- så får rapporter om. Men han hyste ändå hopp, hopp om att skolhälsovården har förebyggande betydelse och kan bygga på de friskfaktorer som faktiskt alla barn har, inte bara arbeta akut med de sjuka och sva- ga faktorerna. Han passade på i det sammanhanget att nämna att han alltid pratar med elever och föräldrar om vikten av att äta tillsammans - minst en gång om dagen, gärna till frukost, och minst en festligare måltid i veckan. Han menade att det är det som lägger grun- den för en viktig social tillvaro och trygghet. Det är någonting som alla behöver. Dessvärre är det allt färre barn som ges denna friskhets- och trygghets- grund. Herr talman! Åt familjers i dag alltmer pressade situation, som också leder till att alltfler barn mår dåligt, borde vi ägna en helt egen debatt. I dag ska vi debattera ett betänkande som i dagsläget är betydligt smalare. I betänkandet Hälsa, lärande och trygghet finns egentligen bara en mera situationsanpassad formsak att besluta om, nämligen att alla de sexåring- ar som börjar i förskoleklass ska få sin hälsokontroll inom skolhälsovården i stället för inom landstingets barnhälsovård, BVC. Detta kan alla falla rätt naturligt. Alla sexåringar går inte i förskoleklass, men det viktiga är att inget barn faller mellan stolarna på skolhälsovården och BVC. I det uppdrag som ges till huvudmännen att hitta former och att reda ut det ekonomiska förutsätter vi att fallen förhindras och att även vaccination, som brukar ges av BVC vid den vanliga sexårskontrollen, hamnar på rätt plats med rätt kompensation. Resten av betänkandet gäller s.k. bedömningar. Men vi har ändå tagit oss friheten att tycka lite. Skolhälsovården ska vara till för alla elever, men i synnerhet för vissa. Den ska arbeta förebyggande och med sitt kunnande tillsammans med de övriga i sko- lan se till att elever ges bästa möjlighet i sin skolgång. Om detta råder det säkert inga delade meningar. Detta ska vara lika självklart om jag så går i en kommunal skola eller en friskola. Vi vet att det finns friskolor som av olika skäl inte kan ha en egen skol- hälsovård med erforderlig kompetens. Vår uppfatt- ning är att där resurser ingår för elevhälsa till de fri- stående skolorna ska de också ordna egen skolhälso- vård, antingen genom egna anställda eller genom inköp. Annars ska de ha tillgång till kommunens skolhälsovård, men då inte med sitt bidrag få ersätt- ning. Varje skola måste dock informera om hur skol- hälsovården är ordnad. Herr talman! Om vi här i riksdagen skulle ha våra mössor på oss, skrika åt varandra, byta ut våra lokaler och arbetsrum till trista, tråkigare och mindre arbets- mässiga och dessutom tvingas att äta på tider som inte passade och stänga friskvårdsavdelningen, då skulle vi nog högljudda. Dessutom skulle vi inte heller må bra. Men så är vardagen för många elever. Vuxna har ofta ett tydligt krav på vad som för- väntas av en god arbetsmiljö. Studier har också visat att arbetsplatser där vuxna ges möjlighet till inflytan- de, att se sammanhang och få feedback på sitt arbete, har stor betydelse för hälsan. Motsvarande gäller också för elever. Men det kan inte bara handla om att få kolla färger i trappuppgångar eller göra mysiga skolgårdar. Det kan heller inte bara handla om att ha demokratiråd där elever får tycka till, även om det också är viktigt. Att låta skolhälsovården få större tyngd även i dessa frågor om elevers arbetsmiljö skulle nog vara befogat. Herr talman! Låt mig som en beskrivning av det jag då tänker på läsa vad som står i arbetsmiljölagen. När jag säger företagshälsovård får ni andra tänka på skolhälsovård, och när jag läser om företag som ar- betsplats kan ni tänka på skola. Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälso- vård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertre- surs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att före- bygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha en kompetens att identifiera och beskriva samban- den mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. När t.ex. en arbetstagare är sjuk längre än en vecka behövs oftast ett sjukintyg från företagsläkaren eller någon annan. Vid långvarig frånvaro kopplas företagsvården in för hjälp. Likaså borde skolhälso- vården kunna fånga upp elever i riskzon. De elever som har ogiltig frånvaro ofta eller i längre perioder kan ha orsaker som de själva inte söker hjälp för. Herr talman! Låt mig skicka med dessa exempel till den bedömning om översyn som regeringen me- nar bör göras för att förbättra arbetsmiljön för elever. Likaså kan det finna skäl att i den fråga om ett nytt område - elevhälsa - som regeringen vill bereda definiera vad t.ex. en kurator och psykolog ska ha för basansvar, motsvarande den som skolhälsovården i dag har med kvalitetssäkringar m.m. Men, herr talman, under tiden som regeringen funderar vidare på hur man ska göra utifrån olika bedömningar finns det faktorer som vi kan påverka redan i dag för att elever ska må bättre. Två viktiga friskfaktorer är mat och rörelse. Det är nödvändigt att skolmaten ges ett annat fokus än vad den har på vissa skolor i dag. Visst måste det gå att planera så att ingen behöver äta lunch före kl. 11. Visst måste det gå att få äta i lugn och ro. Visst går det att erbjuda bra alternativ och en god mat utan att det behöver kosta mer. Dessutom borde det, med hänsyn till alla rapporter om övervikt bland barn, kunna finnas en bättre samordning mellan skolmaten och fritis när det gäller mellanmålen. Erfarenheter finns som visar detta. Med hjälp dessutom av en bra skolhälsovård kan också viktig information om barns behov vad gäller mat spridas. Många elever tycker när det gäller skolgymnasti- ken, somliga gläds, medan andra fasar. Men rörelse och motion måste återigen få bli naturliga inslag i vår vardag. Med tanke på hur många timmar barnen finns i skolan måste det här naturligt in i all verksamhet. Att planera så att fler barn får vardagsmotion på skoltid behöver inte innebära bara vuxenledda aktiviteter. Det kan lika mycket handla om att rasterna medger utevistelse och att det finns en bättre skolgårdsplane- ring. Det går att ha matte, NO eller andra ämnen utomhus i kombination med rörelse. Men, herr talman, även om vi blir bättre på skol- hälsovård och låter våra barn äta bättre och röra på sig mer, finns det orsaker som gör att alltför många ändå mår dåligt. Det är när bristen på ömsesidig re- spekt blivit så stor att både elever och vuxna i skolan mobbar eller mobbas. Attityder grundläggs tidigt. Därför spelar hemmet och föräldrarna stor roll, men det gör även skolan. Vi kan aldrig acceptera att människor kränks, blir hånade eller slagna. Vi anser att skolan t.o.m. måste kunna ställas till svars om den har underlåtit eller varit inak- tiv i handling när det gäller elever som utsätts för detta. Alltfler skolor tar problemen mer och mer på all- var. Men tyvärr har alltför många skolor mobbnings- planer som ligger på de alltmer dammiga bokhyllor- na. Och det är inte säkert att de som jobbar med pro- gram alltid har förebyggande program som ger do- kumenterad effekt, vilket är ett rimligt krav som de borde ha. Elever ska kunna känna sig trygga när de är i skolan eller på väg till eller ifrån den. I botten, herr talman, handlar det om ömsesidig respekt. Låt mig därför i detta sammanhang avsluta med att yrka bifall till reservation 1 under punkten 3 och för tids vinnande hänvisa resten för spännande läs- ning i betänkandet.

Anf. 2 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag står bakom alla våra reservatio- ner i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2 under punkt 3. I dag ska vi diskutera den proposition som heter Hälsa, lärande och trygghet tillika de motioner från allmänna motionstiden som berör just elevers välmå- ende i skolan. Jag skulle allra först vilja uppehålla mig vid rubri- ceringen och ordningen på de tre viktiga begreppen hälsa, lärande och trygghet. Jag tror att det egentligen inte finns någon särskild tanke med den ordning som begreppen kommer i. Ändå skulle jag vilja penetrera den lite grann, för vad är det som är det allra vikti- gaste för oss om inte tryggheten? Egentligen skulle den här propositionen, tycker jag, hetat Trygghet, hälsa och lärande. Av människor grundläggande behov är tryggheten det allra starkaste. Det är det behov som måste vara uppfyllt för att hälsan i dess vidare mening ska finnas och för att ett effektivt lä- rande ska kunna ske. Vi kristdemokrater tycker att regeringens förslag till en rad åtgärder i propositionen är väldigt bra. Vi tycker att det är viktigt att de lyfts fram. Men sedan finns det ett par tre grejer som vi har invändningar emot. Vi är betänksamma över att regeringen inte på allvar tar tag i barns fysiska behov av rörelse och ett ökat utrymme för aktiviteter. Det vet vi främjar lä- randet och också hälsan. Vi tycker att man skulle kunna ta tag i mobb- ningssituationen, och om det har vi fört ett antal de- batter i kammaren. De flesta känner till Kristdemo- kraternas absoluta ståndpunkt om en nollvision för mobbning. Jag skulle vilja uppehålla mig vid två begrepp som är så viktiga, och det är arbetsmiljön för barnen och tryggheten. Egentligen saknar propositionen en ordentlig analys av begreppet trygghet. Jag återkommer till det och tar i stället upp det som är konkret, som kan åt- gärdas och som många kommuner har åtgärdat. Jag vill gärna säga att det finns problem på många håll i skolan och att vi måste peka på dem. På andra håll finns de inte, för det finns kloka och visa kommun- politiker och skolledare som har tagit tag i en rad problem. Herr talman! Äckligt, blött på golvet, dålig lukt, ingen tillgång till tvål och handdukar och ibland inte ens något toalettpapper. Så beskrivs elevers inställ- ning till skoltoaletter. Det är barnsköterskan och ad- junkten Barbro Lundblad, sektionen för vårdveten- skap vid Göteborgs universitet, som har gjort en stu- die bland elever i grundskolan i Göteborg om deras uppfattning om skoltoalettens standard och vilka hinder som finns för att använda toaletten under skol- tid. Undersökningen visar att 35 % av eleverna undvi- ker att gå på skoltoaletten. 16 % uppger att de aldrig går dit. Förutom att toaletterna upplevdes som smut- siga kände barnen sig otrygga under toalettbesöket. Det är inte bra, menar Barbro Lundblad, att barn håller sig de sex, sju, åtta timmar som en skoldag varar. Det kan få konsekvenser längre fram i livet i form av urinvägsinfektioner, njurskador och andra problem. Barnen berättar väldigt tydligt vad de vill och ger förslag till åtgärder, som att städa oftare eller att ha separata flick- och pojktoaletter. Ett barn skrev som förslag att eleverna skulle dela toalett med lärarna, för då skulle inte toaletterna fortsätta att se ut som de gjorde. Rapporten ska presenteras den 27 april. Denna miljö vill vi inte att våra barn ska ha. Där- för är det bra att propositionen kommer och att den får ett konkret genomslag på olika håll, för vem kan lära sig engelska glosor eller träna Pythagoras sats om man sitter och är kissnödig på lektionerna? Det här är alltså inte vilken sak som helst. Toa- letterna är ingen skitsak. Toaletterna är en i allra högsta grad viktig point i människors liv. Det är väl därför som vi på olika sätt åtgärdar just denna viktiga del i nästan alla sammanhang där vi vill att miljön ska vara attraktiv. Arbetsmiljön, och dit hör toaletterna i skolan för barnen, är jätteviktig, och den kan vi åtgärda med relativt enkla grepp. Det är inga större saker som måste till. Men det finns andra saker som är svårare, och jag är kritisk till att propositionen uppehåller sig vid de åtgärder som är enklare att ta tag i och glömmer bort att samtidigt analysera de svårare och djupare sakerna som har med tryggheten att göra. Det är enklare att bygga om och fräscha upp toaletterna än att skapa ordning och reda när det är svåra relationsproblem hos otrygga elever. Men hälsa och lärande har att göra med tryggheten i skolans vardag, tryggheten såsom den upplevs hos eleverna. När jag har frågat mina vänner varför de är trygga har jag fått liknande svar av dem alla. Det har med uppväxtförhållanden att göra, det handlar om värde- ringar och normer som föräldrarna lärde och vad de har lärt i skolan. Det handlar om tryggheten i det specifika sammanhanget just i det samhället, i den kamratkretsen och i den tidsanda som fanns då. Vi har samma ansvar. Att erbjuda våra barn en uppväxtmiljö som skapar trygghet är den bästa grun- den för hälsa, lärande och tillväxt i ett land. Vi ska hjälpa barn att konstruera en referensram som ger självförtroende: Jag duger och du duger också. Barnet måste tidigt få lära sig tillit både till sig själv, sin förmåga att lära och till sin omgivning. Familjen, kamraterna i skolan och lärarna är de människor som barnet lever nära, och det är de som ska stödja de vanor som utvecklar och stärker tryggheten hos ele- verna. Föräldrarna har huvudansvaret för sina barn. Det säger vi åter och återigen. Men en stor del av sin uppväxttid är barnen i skolan. Det finns som tur är fortfarande en tilltro till vad skolan kan göra för att skapa trygghet, men det räcker inte. Förväntningarna på föräldrarna och deras engagemang är nödvändiga. Det behövs en rejäl samverkan. Det är ett samarbets- projekt mellan föräldrar och skola att skapa trygghet hos elever och barn. Men det räcker inte med tryggheten hos enskilda elever. Tryggheten måste också skapas i det sociala samspelet. Vilka värden tränas i skolan? Vilka norm- system erbjuder trygghet? Barn lär sig att de ska vara bussiga, att de ska samarbeta, men tyvärr är det oftast individuella prestationer som betygssätts och räknas. Herr talman! Våra svenska barn växer in i sam- hällets normsystem och lär sig vad som gäller, men vännerna som kommer från andra länder och från andra kulturer får det svårt. Det är viktigt att vi svenskar är trygga i vår kultur för att vi ska kunna respektera människor från andra kulturer. Tryggheten är basen för en skola där hälsa och lärande ska sti- muleras och finnas. Forskningen anses vara en av de viktigaste ga- ranterna för skolans utveckling. Vi satsar mycket på pedagogisk utveckling men sällan på de grundläg- gande frågor som har med tryggheten att göra. Här måste vi omprioritera med fokus på själva grunden för barns lärande: den upplevda tryggheten. Herr talman! Ett av mina små barnbarn, Ida, fick en docka i julklapp. Dockan har en klump i botten som gör att den, så fort den läggs åt sidan, ställer sig upp. Den klumpen vill jag ska symbolisera trygghe- ten. Den måste finnas som bas för att människan ska kunna tro på sig själv och sina möjligheter och för att hon ska kunna tro på sina medmänniskor. Tryggheten stimuleras av nära relationer och upplevs i form av självförtroende som tar sig uttryck i respekt för andra. Vi kan åtgärda yttre omständigheter i arbetsmiljön som t.ex. gruppindelning. Vi kan införa mindre grup- per med nära vuxenrelationer. Vi kan på detta sätt stimulera de nära relationerna och ge möjlighet till inre trygghet hos våra barn och elever. Det skulle jag önska att vi kunde fokusera ännu mycket mera på. Där ligger grunden till den skola som vi alla efter- strävar.

Anf. 3 Sofia Jonsson (C)
Herr talman! Det här betänkandet behandlar, som flera sagt tidigare, många viktiga delar av skolans verksamhet och många olika delar. I flera av dessa har vi en samsyn. Det är viktigt. Det är viktigt att vi visar att vi i stort är överens om hur viktigt det är med hälsa, lärande och trygghet i våra skolor. Men på några punkter skiljer vi oss åt. Vi är några som vill gå ytterligare några steg fram och säga: Vi ska visa att det går att göra mer åt skolidrotten, hälsan och maten. Det är en tydlig skillnad i inställning. Det viktiga är att det finns tidiga insatser som ger alla elever en ärlig chans och en bra start i skolan. Det är viktigt att vi har en bra arbetsmiljö och en trygghet för alla. Vi ska visa att vi bryr oss genom att satsa resurser på skolan så att vi kan få fler lärare, fler skolsköterskor och fler kuratorer men också genom att vi reformerar skolan och ser till att den blir mer anpassad efter varje elev och varje individs behov. Det är ju de första åren och de tidiga insatserna som är det absolut viktigaste för varje elevs fram- gång, trygghet och förmåga att ta till sig kunskap i skolan. För att skapa en trygg skola behövs det ett tydligt ledarskap på alla plan - ett ledarskap som innebär att vi aldrig någonsin accepterar en endaste kränkning av något slag, oavsett om det handlar om mobbning, rasism eller någonting annat. Det ska vara en nolltole- rans, där vi och alla andra reagerar på de första sig- nalerna och den första kränkningen och inte väntar tills de första slagen är utdelade. Det måste också finnas tydliga lagar och regler. Det ska finnas färdiga handlingsplaner på varje skola, så att alla direkt vet vad som ska hända och vilka åtgärder om ska sättas in. Lärarna måste alltid rap- portera händelser till både skolledning och föräldrar, och man ska veta vilka sanktioner som kommer att sättas in om man gör någonting. Mobbning har vi diskuterat ett antal gånger i riks- dagen. Vi har också diskuterat det i våra medier. I den senaste debatten sade vår skolminister att vi ska fort- sätta att arbeta och sända tydlig signaler, och vi ska sätta in ytterligare insatser. Jag skulle vilja höra med Socialdemokraternas representant vilka ytterligare insatser och vilka ytterligare tydliga signaler som riksdagen kan fatta beslut om. Herr talman! Skolan är elevernas arbetsplats. Det behövs en omgivning som passar den arbetssituation som man har i skolan. Både den sociala och den fy- siska miljön måste anpassas efter elevernas behov. Det ska vara en miljö som ger lust att lära och där man känner sig trygg och har förmågan att ta till sig kunskap och kan vara schyst. Trivs man inte i skolan - trivs man inte i den miljö som finns där - är det väldigt svårt att lära sig saker. Den skolplikt vi har innebär att eleven måste vara i skolan oavsett om han eller hon tycker att miljön är bra eller dålig. Det är varje kommuns och varje skolas ansvar, uppgift och skyldighet att se till att elevernas arbetsplats och miljö är bra och att ingen mår dåligt av att vara i skolan. Som arbetsplats lyder skolan under arbetsmiljöla- gen, men alla delar av denna tillämpas inte ur elever- nas perspektiv. Regeringen skrev i propositionen att det ska göras en översyn av elevernas inflytande över arbetsmiljöfrågorna. Det är viktigt att man som elev får det inflytandet tidigt och att man kan vara med och utforma den miljö som man går till varje dag. Vi föreslår exempelvis att arbetsmiljölagen skulle kunna förändras så att elevskyddsombuden får ytter- ligare förstärkningar och ytterligare rättigheter. Herr talman! I många år har Centerpartiet påtalat vikten av idrott och hälsa i skolan. Bakgrunden är att många idrottslärare, idrottsledare, forskare och läkare har rapporterat om att elevers och barns fysiska status blir allt sämre. Vi vet att förebyggande hälsovård i form av regelbundna fysiska aktiviteter och bra kost- vanor har stor betydelse för de resultat som man presterar i skolarbetet. Ökad kunskap om motion och kostvanor är till stor nytta för att öka välmåendet och för att slippa sjukdomar som är relaterade till bristan- de motion. Dessutom vet vi att god fysik underlättar för eleverna att tillgodogöra sig annan undervisning i skolan. I många kommuner och på många skolor har man tagit initiativ och satt eleverna och lärarna i rörelse. De har rört sig på rasterna. De kan, som Catharina Elmsäter-Svärd sade, använda matematik på jympa- timmarna. De är ute och springer av sig efter varje lektion. Dessa initiativ är viktiga, och det är viktigt att vi stöder dem och ser till att förutsättningarna finns. Regeringen skriver att man tänker stimulera sko- lorna att arbeta ännu mer med detta. En annan fråga till Socialdemokraterna i dag är vilka insatser som hittills är gjorda och vad vi kan vänta framöver i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten och hälsan i skolan. Herr talman! Skolan har också en viktig uppgift i att förebygga ätstörningar. Matvanor och förhållandet till mat grundläggs tidigt. En lugn miljö i skolmatsa- larna, bra skolmåltider och hemkunskapsundervisning är alla viktiga delar i att förebygga ätstörningar. En väl fungerande skolhälsovård och samarbete med sociala myndigheter är andra viktiga delar. En osund kroppsfixering ska motarbetas genom att aktivt arbeta med attityder. Skolans sex- och samlevnads- undervisning bör också ta upp hälsa och relationen till mat. Herr talman! Jag inledde med att framhålla vikten av att vi tillsammans visar på styrkan och säger att det här är viktigt. Det handlar om att vi kan samarbeta och lägga en bra plattform, en bra grund och skapa bra förutsättningar för skolorna att arbeta med hälsa, trygghet och lärande. Det är väldigt viktigt. Det räcker inte med bara fina texter i våra skrifter - i betänkanden och protokoll. Det krävs aktiv hand- ling. Jag hoppas att vi även fortsättningsvis kan visa detta och få till stånd en ökad handlingskraft när det gäller de här frågorna. Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 4 under punkt 6.

Anf. 4 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Vi folkpartister tycker att proposi- tionen om elevhälsa i många stycken är ganska bra. Det är positivt att begreppen lärande och hälsa ses i ett sammanhang. Skolans kunskapsuppdrag ger ju nyckeln till väldigt många sociala problem i skolan. Det gäller elever som inte hänger med, kommer efter, är otrygga och känner att de inte fungerar socialt i skolan. Folkpartiet är också positivt till förslaget till la- gändring om hälsovård för förskoleklassen. Det tyck- er vi är bra, även om vi tycker att utskottet borde ha skrivit mer om den negativa urholkning av skolhälso- vården som har ägt rum under senare år. Det är viktigt att vi får tillbaka skolsköterskan i skolan och att vi får en skolhälsovård där eleven har en regelbunden kontakt med skolsköterska och med läkare som tidigt kan upptäcka olika problem - inte bara fysiska utan även psykiska - så att man inte behöver gå vidare till utanförliggande psykiatrisk vård osv. Men som helhet är det grepp regeringens har tagit i linje med vad Folkpartiet har föreslagit. Det finns dock några riktiga brister. I ett betän- kande som handlar om hälsa, lärande och trygghet borde det naturligtvis också finnas några förslag om vad man ska göra åt mobbning och våld och om hur man ska skapa trygghet i skolan. Vi i Folkpartiet efterlyser verkligen några tydliga förslag och några tydliga skrivningar som berör elevernas trygghet. Vi föreslår en rad förtydliganden när det gäller kampen mot mobbning. De förbyggande åtgärderna är de viktigaste: uppföljning av skolornas antimobb- ningsplaner, läxläsningshjälp och specialundervisning så att elever inte kommer efter och därför börjar få ett osocialt beteende. Vi vill betona rektors ansvar. Vi efterlyser också ett klarläggande av vilka åt- gärder som skolan ska få vidta när grov mobbning till sist ändå inträffar. Här behöver rektors befogenheter klargöras. Det behöver förtydligas att skolan har en rapporteringsskyldighet. Föräldrarna måste informe- ras - både föräldrarna till barn som gör sig skyldiga till våld i skolan och, inte minst, föräldrarna till de barn som mobbar. Vi behöver, herr talman, en tydlig- het om skolans rätt att vid grov mobbning som sista åtgärd också flytta mobbare. Vi behöver också ett förtydligande om att skolan ska vara skyldig att till polisen anmäla brott som begås i skolan. Först som sist behöver vi alltså ett klarläggande av principen att det när grov mobbning inträffar inte är offret som ska flytta. Är man tvungen att välja måste skolan alltid stå på offrets sida. Vi har i Sverige sett alltför många exempel de senaste åren på att föräldrar t.o.m. säljer sina hus eller byter sina lägen- heter för att flytta till en annan skola när barnet inte står ut med den mobbning det har utsatts för. Vi behöver också tydliga förslag om uppföljning. De elever som har gjort sig skyldiga till grov mobb- ning måste naturligtvis tas om hand, gå i resursskolor, delta i projekt för samarbete med familjen och se de problem som finns där, med målet att komma tillbaka i vanlig undervisning. Förutom om mobbningen saknar vi också tydliga formuleringar om behovet av speciallärare i skolan. Specialpedagogernas antal har minskat kraftigt. Det gör att det stöd som alla är överens om borde sättas in tidigt i skolan inte sätts in. Det finns framför allt väldigt få speciallärare i skolan som är utbildade för grundskolenivå. De har kanske specialpedagogisk utbildning, men de har inte den ämnesutbildning som skulle behövas. Sammanfattningsvis vill jag säga att det i en bitvis bra proposition tyvärr inte finns några riktiga förslag om kampen mot mobbning och om hur speciallärarna ska komma tillbaka till skolan. Sådana förslag från regeringens sida har vi saknat de senaste åren. Avslutningsvis vill jag för att spara tid nöja mig med att yrka bifall till Folkpartiets reservation 6 un- der punkt 9.

Anf. 5 Jan Björkman (S)
Herr talman! Det har varit intressant och kon- struktivt att lyssna till de inlägg som har gjorts här under morgonen. Elevers hälsa är temat för denna debatt, som byg- ger på propositionen om hälsa, lärande och trygghet. Jag kan konstatera att det finns en stor samstämmig- het om inriktningen när det gäller elevvårdande ar- bete och skolhälsovård. Det är ett oerhört viktigt tema. Vi vet, vilket flera har varit inne på, av de under- sökningar som har publicerats att många av våra elever mår bra, har det bra, trivs och trivs också i skolan. Men vi vet samtidigt att alltför många barn inte mår bra. En rad exempel på detta har tagits upp både i propositionen och betänkandet och i de inlägg som redan har gjorts. Det handlar om stress, depres- sion, ätstörningar, rökning, alkohol- och narkotika- missbruk, allergier osv. Man kan säga att de psykoso- ciala hälsoproblemen har ökat samtidigt som vi i större utsträckning har kunnat hantera de fysiska hälsoproblemen. Vi vet också att faktorer som samhällsmiljö, soci- algrupp, kön, etnicitet, utländsk bakgrund osv. är betydelsefulla i ett folkhälsoperspektiv. Propositionen tar upp en rad aspeker på elevhäl- san och föreslår ett antal åtgärder för att stödja ele- vers hälsa. Utgångspunkten är att arbetet med elev- hälsa ska ses som en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för god hälsa. Yvonne Andersson var inne på hur viktigt det är att barn känner sig trygga för att ha möjlighet att lära sig någonting, för att fungera i vardagen och ha ett utvecklande liv. Jag tror att det är en viktig utgångs- punkt både för elevhälsoarbetet och för skolans arbete i vardagen i allmänhet. Känner barnen sig inte trygga är det också svårt för dem att känna glädje i att lära sig någonting och att få läroprocesserna att fungera. Ett konkret förslag i propositionen gäller att skol- hälsovården också ska omfatta eleverna i försko- leklassen. Vi är utskottet överens om att det är bra att ansvaret för skolhälsovården också för förskoleklas- sen överförs till kommunerna den 1 juli 2003. När det gäller elevernas arbetsmiljö, som flera har varit inne på, konstaterar regeringen, vilket utskottet också ställer sig bakom, att elevernas roll och ansvar i fråga om arbetsmiljön behöver förtydligas och stär- kas. Det är därför som regeringen också ämnar ta initiativ till en översyn av arbetsmiljölagen ur ett elevperspektiv. Man kan också säga, vilket inte har berörts här, att frågan om elevernas arbetsmiljö också hanteras av Skollagskommittén och finns med som ett tydligt direktiv till den. Det ger oss förutsättningar att komma tillbaka till detta område. Regeringen föreslår också ett nytt verksamhets- område, elevhälsa, som ska omfatta skolhälsovården, elevvården och de specialpedagogiska insatserna. Man konstaterar också att uppdraget för elevhälsan ska vara detsamma som för skolan i dess helhet. Det tror jag är viktigt. Regeringen konstaterar att en del frågor behöver beredas ytterligare. Därför vill man återkomma, vilket flera har berört här, till verksamhetsområdet elevhäl- sa. Och det får vi naturligtvis anledning att göra så småningom. Regeringen tar också upp frågan om kompetens- och kunskapsutveckling inom detta område. Det tror jag också är oerhört viktigt, inte bara att det finns pengar till detta område utan att det också finns möj- ligheter att rekrytera kompetent personal. Där har staten sin uppgift att tillhandahålla utbildning och se till att det finns den typen av kompetens. Men kom- munen har också ansvar för att se till att det anställs personal i vardagen för att jobba med dessa frågor. Utöver dessa förslag som vi i stort är överens om i utskottet, och som jag därmed hoppas kommer att bli riksdagens beslut, även om det sker en del medskick på olika områden från olika partier, tar vi också upp ett antal motioner som har väckts under allmänna motionstiden. Många av dem berör mobbning och kränkande behandling. I dessa motioner framförs en rad förslag för att stärka insatserna mot mobbning. Det tycker jag är alldeles utmärkt. I avvaktan på att Skollagskommittén ska bli klar med sitt arbete och komma med sitt förslag, där krän- kande behandling och det som hänger ihop med detta är ett viktigt område, har vi valt att säga att vi gärna vill invänta Skollagskommitténs förslag innan vi tar ställning till olika lagregleringar som kan bli följden av detta arbete. Låt mig samtidigt säga att vi alla är överens om nolltolerans mot mobbning och alla former av krän- kande behandling. Det finns tydliga föreskrifter mot mobbning i skollagen och i våra läroplaner. Rektor, som någon var inne på, har ett ansvar för att hand- lingsprogram mot mobbning upprättas och att de också används i de olika skolorna och inte bara upp- rättas. Det genomförs en rad aktiviteter inom ramen för detta område. Under förra året och detta genomförs ett antimobbningsprojekt som Utbildningsdepart- mentet har initierat och som flera i denna kammare har bidragit till. Detta antimobbningsprojekt heter Tillsammans. Sofia Jonsson undrade vad som sker just nu. En av de saker som har skett under de senaste veckorna är att Skolverket har fått regeringens uppdrag att lyfta fram goda exempel i arbetet med att minska mobb- ning och annan kränkande behandling. Skolverket ska också ta fram en forsknings- och kunskapsöversikt. En annan sak som kan bidra till en positiv utveck- ling är att vi får fler vuxna i skolan. Om vi har fler vuxna i skolan som ser barnen och ser vad som hän- der och som kan vara ute på rasterna osv. underlättar det att man upptäcker och förhindrar mobbning. Det som vi kallar för Wärnerssonpengarna möjliggör för kommunerna att anställa ytterligare vuxna i skolan. Jag tror att det också kan vara en viktig förutsättning. Jag kan nämna att utbildningsutskottet förra året anordnade en offentlig utfrågning på detta område med inriktning på forskning om mobbning. I någon mening har detta seminarium fått en fortsättning. Det anordnas nämligen ett forskarseminarium i Örebro i augusti där man ska ta upp forskningsrön kring mobbning. Det tror jag också kan bidra till att öka kunskaperna på detta område och förståelsen för vad man ska göra. Avslutningsvis vill jag säga att vi får anledning att komma tillbaka till dessa frågor, bl.a. om fler lagänd- ringar och konkreta förslag, när Skollagskommittén har lagt fram sitt förslag, när översynen av arbets- miljölagen är genomförd och när den ytterligare be- redningen av verksamhetsområdet elevhälsa har skett. Jag ser fram emot att vi ska kunna fortsätta en kon- struktiv diskussion precis som i dag när det gäller mobbning när dessa resultat föreligger. Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motionsyrkan- den.

Anf. 6 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag skulle vilja höra lite grann hur man från regeringspartiet tänker sig att arbeta för en djupare analys kring just barns upplevda trygghet i skolan och i deras uppväxt. Kommer man att arbeta vidare med den frågan? Vi efterlyser att man tar tag i många av de delar som det kan göras något åt. Andra behöver vi söka mer kunskap om, och vi behöver hitta nya vägar för att få denna upplevelse av barns trygghet.

Anf. 7 Jan Björkman (S)
Herr talman! Jag tror att Yvonne Andersson och jag är helt överens om utgångspunkten, nämligen att en av de viktigaste förutsättningarna för barns lärande är att de känner sig trygga. Där är skolan en viktig komponent i detta. Familjerna är en annan viktig komponent för att barn ska känna sig trygga. Också samarbetet mellan skola och hem är viktigt för att skapa denna trygga situation för barnen. Vi vet att alla barn inte har samma förutsättningar. Det innebär också att skolan i sitt arbete måste vara kompensatorisk och kunna stötta de barn ytterligare som kanske inte har samma förutsättningar som sina kompisar. Det är en viktig del i att bygga upp trygg- heten för dessa barn. Den ökade personaltätheten i skolan tror jag också att vi kan vara överens om är en viktig del i att skapa denna trygghet. När vi får en mer fördjupad diskussion kring detta tror jag att de ytterligare forskningsinsatser om vad man ytterligare kan göra som vi nu kan se på detta område och som vi i utskottet har bidragit till att stimulera fram kan bidra till detta. Man får se detta som ett samlat paket när det gäller hur vi skapar den- na trygghet. Det är en rad olika komponenter som ingår i det konkreta arbetet för att ge alla barn de bästa förutsättningarna för både lärsituation och en positiv vardag.

Anf. 8 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Man är tacksam för varje sådant svar. Jag tror att vi här har ett kärnproblem. Min andra fråga är: Skulle Jan Björkman kunna tänka sig att arbeta för att skolan organiseras så att barnen i förskolan och inte minst i den vanliga skolan har möjlighet att få fasta vuxenrelationer, dvs. att en lärare kanske inte behöver ha huvudansvar för mer än 15 barn eller att man har minigrupper i förskolan? Forskningen i dag visar nämligen att detta skapar en trygghet som är svår att få när många barn möter många vuxna.

Anf. 9 Jan Björkman (S)
Herr talman! Jag tror att vi är överens om grund- frågan, att det är viktigt att ge alla barn dessa förut- sättningar och att vi måste jobba för att skapa dessa förutsättningar. Jag tror också att Yvonne Andersson och jag och andra i denna kammare kan bidra till att stimulera detta tänkande ute i varje skola. Däremot är jag inte så säker på att vi ska reglera fram detta utan att det i stället ska växa fram som ett naturligt led av den dialog som vi kan ha mellan politiker på den centrala nivån och politiker och skolfolk ute i vardagen. På det sättet skapas det samtalsklimat och den miljö som gör att vi kan få en situation där barn i större utsträckning än i dag känner sig trygga. Jag tror att anonymiteten i många skolor är ett be- kymmer. Man känner sig inte sedd. Jag träffade en äldre skolpolitiker som hade varit med länge som sade: Om jag blev rektor för en skola skulle det första jag gjorde vara att stå och hälsa alla barn välkomna varje morgon för att de skulle se att jag brydde mig. Att bli sedd och känna att någon vuxen bryr sig om en tror jag är en oerhört viktig signal till barnen.

Anf. 10 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! När det gäller arbetet mot mobbning väntar många i skolvärlden på besked. Det har rått mycket stor oklarhet under de senaste åren om skolan har rätt att vid grova och extrema fall av mobbning flytta eller omplacera en mobbare och vidta åtgärder även om mobbaren själv inte går med på att flytta. Nu är det så att förslag angående skolans befo- genheter kommer från Skollagskommittén först långt efter valet. Det är tråkigt, men det är ingenting att göra åt. Men jag tror att väldigt många är intresserade av, inte i detalj vilka förordningar vi ska få men själ- va grundinställningen som ordföranden i utbildnings- utskottet har. Därför ställer jag en mycket enkel frå- ga: Anser Jan Björkman att det i en skola ska vara möjligt att fatta beslut om att omplacera en människa som gör sig skyldig till grov mobbning även om mobbaren själv eller hans föräldrar inte är med på det?

Anf. 11 Jan Björkman (S)
Herr talman! Den frågan har vi ju diskuterat tidi- gare i den här kammaren i flera omgångar. Min be- dömning är väl att som en yttersta konsekvens måste svaret vara ja. Men jag vill gärna se att det här hänt en väldig massa saker innan man kommer dithän. Jag tror att det som Sofia Jonsson tog upp, nämligen tidiga reaktioner, att tidigt ge de signalerna från vux- envärlden att man inte accepterar kränkande beteen- de, är oerhört viktiga. Man får inte låta bli att vidta åtgärder i en sådan situation för att sedan hantera den i dess yttersta konsekvens på det sätt som Ulf Nilsson tog upp. Jag ser gärna att vi får förslag från Skollagskom- mittén, som behandlar det här området. Därifrån kan vi få ett seriöst och genomarbetat förslag att ta ställ- ning till när det gäller hur en sådan lag skulle kunna se ut.

Anf. 12 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Jag tackar Jan Björkman för det sva- ret. Tyvärr finns inte en sådan tydlighet i dag om vilken rätt skolan har. Vi har ett antal exempel på grov mobbning där budskapet till alla elever på sko- lan är att de som har utsatts flyttar, medan de som har gjort sig skyldiga till mobbningen går kvar. Naturligtvis är de förebyggande insatserna allra viktigast. Men jag tror också att vetskapen om att det kan bli konsekvenser av ett handlande i sig verkar just förebyggande. Jag tycker naturligtvis att det är bra att Jan Björkman ändå säger att den här möjligheten ska finnas. Men jag tycker att det är väldigt tråkigt att vi ska behöva vänta så länge på ett klarläggande av lagstiftningen i den här frågan.

Anf. 13 Jan Björkman (S)
Herr talman! Jag är kanske inte lika oroad över att det dröjer några månader innan Skollagskommittén är klar med sitt förslag. Men det kan bero på att jag inte är lika fixerad vid tiden före valet och tiden efter valet som Ulf Nilsson är. Det kan möjligen ha sina politis- ka förklaringar. Men jag tycker att det är bra att vi får ett genom- arbetat förslag från Skollagskommittén som behand- lar det här problemet. Det finns ju redan en lagregle- ring kring det. Gymnasieskolan ger möjligheten till avstängning. I grundskolan är det rektor som har ansvaret för de disciplinära åtgärder man ska vidta. Behövs det någon ytterligare lagstiftning om detta tycker jag att det är bra att frågan är ordentligt ge- nomarbetad via Skollagskommittén och ser fram emot att vi får förslag. I kommittén finns också Ulf Nilssons parti företrätt och kan framföra sina syn- punkter.

Anf. 14 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Under 90-talet har stora förändringar skett inom skolans område. Förändringar i huvud- mannaskap, nya läroplaner, nytt betygssystem är några exempel. De här förändringarna har skett sam- tidigt som det gjorts stora ekonomiska neddragningar. Ett exempel man kan ta är den kraftiga ökningen av antalet särskolebarn, där Skolverket som ett skäl anger de resursminskningar som skett inom grund- skolan. Barns och ungdomars hälsa följer tydliga mönster utifrån klass, kön och etnisk bakgrund. Hälsa, livs- villkor, levnadsvanor och livsstilar skiljer sig åt mel- lan grupper av ungdomar. För en vänsterpartist är det ingen nyhet att samhällets orättvisor påverkar indivi- dernas möjlighet till utveckling och ett gott liv. Barns och ungas fysiska hälsoproblem har efterhand kanske kunnat hanteras på ett bättre sätt samtidigt som psy- kosociala problem som mobbning, våld och sexuella trakasserier har ökat. Skolans miljö påverkas naturligtvis i hög grad av det omgivande samhället och dess utveckling. Vux- nas otrygghet på arbetsmarknaden, arbetslöshet och otrygga familjeförhållanden påverkar naturligtvis barns och ungas uppväxtvillkor och därigenom också situationen i skolan. Till detta kan läggas en utveck- ling där ungdomars möjlighet till en rik fritid på många håll beskurits. Stängningar av fritidsgårdar, neddragningar av satsningar på ungdomskultur på- verkar naturligtvis barns och ungdomars möjlighet till en utvecklande fritid. Den rapport som Rädda Barnen har tagit fram och som presenterades i dagarna visar med stor tydlighet på ökade klyftor i samhället. Bl.a. pekar studiens upphovsman Tapio Salonen på att ekonomiskt knappa förhållanden får effekter på barns chanser längre fram i livet. Möjligheterna till utbildning, hälsa, arbete och etablering i vuxenlivet påverkas. Herr talman! Skolan kan vara och ska utgöra en miljö där lusten att lära främjas och utvecklas, en miljö där barn, ungdomar och vuxna trivs. En skola där man trivs är en viktig del i ett hälsofrämjande arbete. Därom tror jag att alla är överens. Ansvaret för elevhälsan kan primärt sägas vara att arbeta med skolrelaterade frågor. Men i arbetet måste man inse att elevernas förutsättningar och vardag i skolan påverkas av den samlade livssituationen. An- svaret för att ge barn och ungdomar det stöd de har rätt till måste ses i ett samlat perspektiv, där man får bortse från olika organisationsgränser. Vänsterpartiet betonar i flera sammanhang den generella välfärdens betydelse för möjligheterna till ett gott liv. I arbetet med barns och ungdomars hälsa är det därför av största vikt att lyfta fram just den generella välfärden. Utgångspunkten i det förslag som vi nu diskuterar är propositionen Hälsa, lärande och trygghet. Försla- get har tagits fram i samverkan mellan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Utgångs- punkten för oss i Vänsterpartiet har varit ett hel- hetstänkande och en samverkan kring omsorg om eleven, där all personal i skolan tar sitt ansvar. Det gäller att skapa en god arbetsmiljö såväl fysiskt som psykosocialt. Innan förslagen om den nya elevhälsan kan bli verklighet återstår en hel del arbete. Vänsterpartiet ser fram mot att aktivt kunna delta i det arbetet. Det är ett arbete som måste präglas av att skapa en skolmiljö där begrepp som trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet, delaktighet, inflytande och självkänsla samt möjligheter att få använda alla sina sinnen och utveckla kreativitet inte bara är begrepp utan en självklar verklighet för alla elever. I det sam- manhanget vill jag redan nu deklarera att jag tror att vi också måste ha en resursdiskussion. I detta betänkande behandlas också en del andra frågor, bl.a. frågor som rör mobbning. Först och främst vill vi från Vänsterpartiet understryka vad utskottet säger: "Skolans arbete skall präglas av en nolltolerans mot mobbning. Detta gäller mellan ele- ver, mellan vuxna och mellan vuxna och elever." Jag tror att alla är överens om det här. Det är bra att vi har en samsyn i den frågan. Sedan återstår en diskussion om hur man når målet och vilka metoder man ska använda. Från en del borgerliga partier kommer förslag som kan beskrivas som hårdare tag och enklare lösningar. Jag tittade på Folkpartiets hemsida för ett tag sedan. Där kunde man läsa under rubriken "En trappa av sanktioner" om ett antal lösningar. Jag vill vända mig till Folkpartiets representant i debatten och ställa två frågor. Varför denna fokuse- ring på att flytta elever, och på vilket sätt tror ni att det löser problemen? Hur gör vi i Folkpartiets skola med de vuxna som utsätter elever för mobbning? Den frågan är ställd mot bakgrund av det faktum att vux- enmobbning faktiskt förekommer i skolan. Jag tänker också kort kommentera den diskussion som har förts här om behovet av rörelse och fysisk aktivitet. Jag tror också att det är en fråga där vi i grunden är överens. Jag tror att alla politiska partier säger att rörelse är viktigt. Därför tänkte jag redan nu ge ett tips till partierna. På torsdag i samband med att utskottet ska justera betänkandet om skolan finns en vänsterpartistisk reservation som jag rekommenderar er att ta del av. Läs den och eventuellt stöd den. Re- servationen rör frågan om hur vi ska stimulera ökad rörelse i bl.a. skolan. Herr talman! Avslutningsvis hoppas jag som vänsterpartist att vi i och med dagens beslut tar några första steg mot en skola där alla elever har en möjlig- het att påverka, ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Detta ska kunna ske oberoende av föräld- rarnas utbildningsbakgrund, oberoende av om elever- na är killar eller tjejer och oberoende av om de är funktionshindrade eller har annan etnisk bakgrund. Jag yrkar bifall till förslaget i utbildningsutskot- tets betänkande.

Anf. 15 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Lennart Gustavsson säger inled- ningsvis att en anledning till de problem som finns i dag är bl.a. att barn kommer från otrygga familjeför- hållanden. Jag skulle vilja veta vad Lennart Gustavsson och hans parti gör för att trygga familjeförhållandena för barn. Det har snarare varit en politik som successivt försöker att utrota familjen som den trygga miljö som barnet så väl behöver. Det finns otaligt mycket forsk- ning som pekar på och visar att trygga familjeförhål- landen är det som ger den status ett barn behöver för att möta livets utmaningar både när det gäller lärande och övriga framgångar i livet. Vad tänker Lennart Gustavsson göra för barnets möjligheter att uppleva tryggheten i sin familj?

Anf. 16 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! En av de viktigaste förutsättningarna för att vara trygg är att ha makt över sitt eget liv. Jag sade i mitt anförande att bl.a. vuxnas otrygghet på arbetsmarknaden och arbetslöshet påverkar naturligt- vis barn och ungas uppväxtvillkor och därigenom också situationen i skolan. Jag pratade också om behovet av en rik fritid. Jag pekade på en del av de saker som har hänt under 90-talet i fråga om ned- dragningar. Vänsterpartiet försöker återställa en del av de neddragningar som har skett under 90-talet så att barn och unga faktiskt ges möjligheten till ett rikt liv. Familjerna har en viktig betydelse för barns upp- växt. Därom råder ingen diskussion. Men naturligtvis ser familjerna olika ut beroende på bl.a. arbetslöshet och segregation.

Anf. 17 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag tror inte på det resonemanget. Inte heller har jag sett att man vid några av de sympo- sier som har genomförts när det gäller forskningen på området har ansett att det är barnets makt över sitt liv som ger det trygghet de första åren. Snarare är det de nära relationerna med en eller två vuxna, med en fast hand och ett varmt hjärta, som gör att det går att etablera de fasta strukturerna för ett barn. Det är snarare fråga om en söndersplittring om det ska organiseras och göras så att barnet förs från för- äldrarna - där det naturligaste umgänget sker för att barnet ska växa till. Lennart Gustavsson citerade ändå vad han sagt ti- digare om vad som skulle utgöra trygga familjerela- tioner. Därför undrar jag vad Lennart Gustavsson och hans parti gör för att öka möjligheterna för föräldrar- na att ha ett engagemang tillsammans med sina barn och för att öka möjligheterna till de nära vuxenrela- tionerna i skolan, dvs. det som ger styrkan och trygg- heten som sedan mynnar ut i att barnet kan ha makt över sitt liv.

Anf. 18 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Det här blir svårt: Jag kommer i den här repliken att använda tiden för att göra någonting som kan te sig omöjligt, nämligen försöka förklara generell välfärd för en kristdemokrat. Vi har under denna mandatperiod försökt att för- stärka den generella välfärden, som jag som vänster- partist anser utgör en av grunderna för att skapa tryg- ga förhållanden i samhället. Vi har arbetat för att förstärka resurserna till barnfamiljerna på olika sätt. De flesta av de sätt som vi har använt för att förstärka resurserna till barnfamiljerna har motarbetats av Kristdemokraterna. Vi har olika syn på hur vi faktiskt ska se till att skapa trygghet i samhället. Det får vi faktiskt respek- tera. Kristdemokraternas variant med en glorifiering av familjen och att lyfta fram familjebegreppet har stora brister. Man måste erkänna att det finns en stor skillnad mellan en höger och en vänster och våga stå upp och säga att det behövs en generell välfärd som bas för att skapa ett tryggt samhälle - där familjen naturligtvis har stor betydelse.

Anf. 19 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Herr talman! Lennart Gustavsson säger i replik- skiftet med Yvonne Andersson att trygghet är makt över sitt eget liv. Låt mig då fråga Lennart Gustavs- son om han medger att trygghet för en elev också kan innebära att jag har makt, möjlighet och rätt att välja en skola - även om den skolan skulle vara en friskola.

Anf. 20 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Det är intressant med frågan om att makt utgörs av möjligheten att välja. Då ska man veta vilka förutsättningar man har att välja. Det är betydligt intressantare att läsa de moderata förslagen där valfriheten sätts i högsätet och man utgår från allas lika möjlighet att faktiskt välja. Svaret blir ett par frågor: På vilket sätt ska man i det moderata samhället ge alla en möjlighet att fak- tiskt välja? Är det skolpengen?

Anf. 21 Catharina Elmsäter-Svä (M)
Herr talman! Låt mig då inte krångla till det så mycket för Lennart Gustavsson, så att han får en chans att kunna svara om huruvida rätten att välja skola skulle innebära trygghet och makt för en elev. Vi har en vanlig kommun där det finns ett antal kommunala skolor och där det också finns några friskolor. Det är inte så konstigt i dag att inom en och samma kommun ha möjligheten och rätten att välja en skola oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola. Jag frågar väldigt enkelt, herr talman: Medger Lennart Gustavsson att det kan vara en trygghet att veta för en elev i t.ex. grundskolan att det i en vanlig svensk kommun finns möjlighet att välja skola, även om det är en friskola?

Anf. 22 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Den största tryggheten en elev har är att han vet att han har tillgång till en bra skola. Den absolut största tryggheten är att det finns tillgång till en bra skola. Vi ska senare i dag diskutera de fristå- ende skolorna. Vänsterpartiets inställning är solklar i frågan. Vi vill att det är närhetsprincipen som ska gälla. Tryggheten består i att jag som elev vet och kan vara trygg i att det finns en skola i min närhet som är bra och som ger mig möjlighet att utvecklas och växa.

Anf. 23 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Lennart Gustavsson ställde två frå- gor till mig. Den första var vad jag vill göra åt vuxna som i skolan utsätter barn för mobbning. Svaret är enkelt men viktigt: Sådana vuxna ska naturligtvis inte finnas i skolan. De ska bort därifrån så snart som möjligt. I den mån det förekommer att lärare beter sig illa föreslår Folkpartiet en lärarlegitimation som dels ska bidra till att höja statusen på läraryrket, dels är en markering av hur viktigt läraryrket är. Legitimationen ska kunna dras in vid uppenbara fall av misskötsel. Vår inställning till vuxnas beteende i skolan är alltså kristallklar. Den andra frågan var varför Folkpartiet fokuserar på att splittra elever. Den är svårare att svara på efter- som Folkpartiet inte fokuserar på att splittra elever. Folkpartiet fokuserar på att skolan ska vara trygg för alla och att ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Ibland kan medlet vara att skolan måste ha något större befogenheter än i dag att gripa in när det har gått riktigt långt. Men målet är att alla ska vara trygga i skolan.

Anf. 24 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Jag tackar Ulf Nilsson för svaret. Det var klargörande. Jag ville med mina frågor foku- sera på ett problem. Vi har en fråga där vi i stort sett är eniga, nämli- gen att vi ska bekämpa mobbning och alla former av diskriminering. Det finns en stor samsyn i den frågan. Då finns det en risk att kraften i den samsynen går om intet om vi väljer att av olika partitaktiska skäl lyfta fram frågor som i mina ögon snuttifierar arbetet. Därför frågade jag, och jag är tacksam för svaret.

Anf. 25 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Jag vill avsluta med att ställa samma fråga till Lennart Gustavsson som jag ställde till Jan Björkman: Anser Lennart Gustavsson att det finns fall där skolan bör ha laglig rätt att flytta elever som gjort sig skyldiga till mycket grov mobbning?

Anf. 26 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Jag ska svara med att citera vad ut- skottet säger, och det överensstämmer med min åsikt: "Utskottet anser att det är viktigt att avstängning som en ren repressiv åtgärd mot en elev som inte bättrat sig genom de åtgärder som elevvårdskonferensen beslutat inte bör få förekomma. En eventuell flyttning av en elev skall vara en del i en väl genomtänkt plan för att få eleven att bättra sig och inte utsätta kamrater eller lärare för mobbning, övergrepp eller fara." Det svarar tydligt på den fråga som Ulf Nilsson ställde.

Anf. 27 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Den proposition vi nu debatterar handlar om tre frågor inom området elevhälsa. Den första gäller ett konkret förslag. I propositionen före- slås att förskoleklassen ska ingå i skolhälsovården, och att den första allmänna hälsokontrollen ska göras på de elever som går i förskoleklassen. Det är naturligtvis en fördel att på det här sättet knyta förskolebarnen till skolhälsovårdens arbete. Man får bl.a. en kontinuitet i hälsoarbetet, vilket ökar möjligheten till tidig upptäckt och behandling av sjukdomar eller besvär hos barn, för att framöver kunna följa upp dem i skolan. Regeringen aviserar i propositionen att det också kommer en översyn av arbetsmiljölagen i syfte att förtydliga elevens inflytande över arbetsmiljön i sko- lan. Det är något som Miljöpartiet av naturliga skäl länge har drivit, och vi vill ge eleverna betydligt stör- re möjligheter att själva påverka miljön i skolan. Eleverna har också genom sina organisationer drivit detta. Bl.a. har elevorganisationen Svea varit mycket aktiv i frågan. Det är viktigt att vi får ordentliga lagliga rättig- heter för eleverna - rättigheter som motsvarar det som gäller på de vuxnas arbetsplatser, t.ex. skyddsombudens befogenheter. Det kom inget förslag i propositionen om hur det här ska se ut i detalj, men regeringen deklarerar att man är beredd att komma med ett sådant förslag. Den tredje delen handlar också om en mera bred skiss för en omställning av skolans hälsoarbete i dess helhet. Det handlar om en kraftsamling där olika resurser, som skolläkare, skolsköterskor, specialpe- dagoger, kuratorer, psykologer, lärare och elever, ska samverka i en större enhet. Det är det som jag kallar elevhälsan. Det här är en naturlig åtgärd, som natur- ligtvis främjar en helhetssyn på eleven och det peda- gogiska arbetet i skolan och det som tidigare har varit lite mera separat hälsovård och sjukvård. Vi vet att en del av skolans problem i dag är re- sultatet av de tidigare nedskärningarna. Man har sku- rit ned bland personalen. Just bland kategorierna skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer och speci- alpedagoger har man skurit ned kraftigt. Det betyder att elever i behov av särskilt stöd inte har fått det stöd som de är berättigade till. När nu resurserna förs tillbaka till skolan och man börjar en uppbyggnad av de här delarna och får in fler vuxna i skolan är det naturligt att man också tar itu med en omorganisation av den här verksamheten. Det är rätt tidpunkt att tänka över de här frågorna. Vi hoppas att det ska komma ett förslag relativt snart. Förslaget i propositionen har tagits fram i samver- kan mellan regeringen, Miljöpartiet och Vänsterparti- et, och vi står självfallet bakom de här bedömningar- na. Det är också tydligt att samtliga partier delar upp- fattningen att det här är angeläget, och vi ser fram mot ett arbete där detaljerna i förslagen ska utformas. Jag är övertygad om att det blir en bred majoritet även där. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet. Jag vill bara kort nämna någonting positivt om de motioner som har tagits upp i det här sammanhanget som berör mobbning. Det är med stor glädje som vi ser att mobbningsfrågan har fått en så stor uppmärk- samhet som den nu har överallt - här i riksdagen, ute i skolorna och i debatten. Barnombudsmannen upp- märksammar frågan, liksom Rädda Barnen osv. Det är ett arbete på bred front. Jag påminner mig om hur det var förra mandatpe- rioden när det här startade. Då hade vi från Miljöpar- tiets sida förslag om att lagstiftning mot mobbning skulle skrivas in i skollagen. Det rönte stort motstånd då. Det andra var att vi krävde att det skulle skrivas in i läroplanen att det ska finnas program mot mobbning vid varje skola. Där skulle det vara ett program som också innehöll delar när det gäller både det förebyg- gande arbetet och åtgärderna. Det diskussionen då handlade om var om det verkligen var vettigt att ha en lagstiftning. Barnombudsmannen gick in och krävde lagstiftning. Så småningom blev det en lagstiftning mot mobb- ning. Vi ser redan nu resultatet, bl.a. den uppmärk- samhet som mobbningsfrågan får när man med åbe- ropande av lagrummet kan driva exempelfrågor till domstol. Det är naturligtvis ett instrument som har bidragit till att mobbningsfrågan får den uppmärk- samhet som är till gagn för den. Jag vill nämna att man också på departementsnivå har tagit initiativ. Det är ovanligt att man från depar- tementet själv driver en kampanj i mobbningsfrågan. Skolverket gör det naturligtvis, men man anser också från regeringens sida att skolan är så viktig att man tar egna initiativ, tar fram material, går ut i skolorna och arbetar med frågorna. Det är glädjande. Jag vet inte om jag ska ta upp Folkpartiets envisa fasthållande vid frågan om huruvida man ska få flytta elever eller inte. Det är naturligtvis en detalj i det hela. Det kan vara en bit i det gemensamma arbetet att man håller frågan levande, att Folkpartiet har tagit på sig att i alla sammanhang prata om den frågan. Jag ska inte vara elak och kräva ytterligare förklaringar. Frågan kommer ju att få sin lösning när Skollags- kommittén ger sitt betänkande till hösten. Med det vill jag tacka för ordet.

Anf. 28 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Gunnar Goude talar om vikten av omorganisering av elevvårdsteamet osv., som jag tror kan vara bra. Men jag vill ändå höra hur Miljöpartiet ställer sig till att satsa mera kraft på att också omor- ganisera den ordinarie verksamheten. Skulle t.ex. en tänkbar lösning att organisera an- svarstagandet för elever i mindre grupper kunna vara en modell för att man ska slippa använda så mycket kraft till elevvårdsarbete? Jag menar att det förebyg- gande arbetet kanske skulle vara en modell att efter- sträva. Vi behöver mycket bra elevvård nu. Det är inte det jag talar emot, utan jag talar för att vi ska satsa ännu mer på den ordinarie verksamheten för att förhindra att så många elever hamnar inom elevvår- dens område.

Anf. 29 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Jag uppfattar det nog som att den här omorganisationen kommer att leda till att just sådana här frågor kan diskuteras i en lite bredare grupp. Man ska alltså inte skilja ut de här områdena utan få en organisation där det är naturligt att kurator, special- pedagog, lärare och övrig personal tillsammans dis- kuterar de här frågorna. Det kan t.ex. gälla grupp- storlekar och små förändringar i skolan som man gör i förebyggande syfte. Det är nog tänkt att just det här helhetsperspekti- vet ska genomsyra skolans hela verksamhet, att man ska få en helhetssyn på lärandet och att man inte ska skilja ut hälsoarbetet, sjukvården eller andra delar som separata enheter. De ska just vävas samman, och man ska få in alltihopa i planeringen av det som vi tidigare kanske har kallat det pedagogiska arbetet.

Anf. 30 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag tackar för det svaret. Jag hoppas att vi över partigränserna ska kunna arbeta ännu mer med att hitta tänkbara modeller och lösningar för att förändra skolans inre organisation, så att vi kan möta alla elever med tanke på deras behov och förutsättningar och därmed förhoppningsvis kan förebygga en rad av de problem som man i dag tving- as ta hand om i elevvården. Jag tackar för svaret och ser fram emot att vi ska hitta nya möjliga vägar.

Anf. 31 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Jag delar helt Yvonne Anderssons syn på det här och tycker också att det är lite av kär- nan i förslaget. Jag tror att vi med tillförsikt kan se fram emot en samverkan.

Anf. 32 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 6 under punkt 9. Sedan ska jag tala om mobbning. Det inträffar någonting mycket lustigt i den här debatten. Vi verkar alla vara överens - då kan man undra vad det är vi debatterar. När vi sedan kommer till några konkreta punkter i debatten, t.ex. flyttningen av de mycket våldsamma personer som inte på något sätt låter sig påverkas, är det stopp. Det är ett slags mystisk rundgång i debatten. Jag ska berätta lite grann om bakgrunden till det här. Mobbning har nämligen ingenting med 90-talet att göra. Jag stötte på det 1977. Min son, som då gick på förskola, sade till mig: Mamma, säg till dem att inte kalla mig för utlänning! Han var så liten att han inte visste vad "utlänning" betydde. Han var redan ett offer, fast han heter Hellström, därför att jag bröt. Jag stötte också på detta ännu tidigare, när min storebror började skolan. Han mobbades därför att han inte såg ut precis som alla andra. Rumänien var på den tiden fascistiskt. Han fick stryk därför att man antog att han var jude. Detta påverkade hela hans liv, och jag undrar om inte den mycket allvarliga psykis- ka sjukdom som drabbade honom i 20-årsåldern hade en delförklaring i den systematiska mobbningskam- panjen. Vi var inte judar, men han såg ut som en jude, och det räckte. Vad jag vill påpeka med detta är att det i den soci- alpsykologiska mekanismen för mobbning finns en oerhört farlig destruktiv del, och det är att man orga- niserar sig i grupp mot ett lovligt byte. Offret är ett slags jaktbyte för gruppen. Denna attityd finns i fasc- ismen som en grundläggande psykologisk mekanism. Denna attityd finns också i kommunismen. Det kan vara rasfiender. Det kan vara klassfiender. Grunden är densamma: Träning i hat, glorifiering av våld. Därför är vi i Folkpartiet fixerade vid mobbningen. Vi tycker inte att någon demokrati kan acceptera en glorifiering av våld och ett agerande som är inspirerat av en systematisk hatindoktrinering.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-03-20
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 4, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skolhälsovård för förskoleklassen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1000), såvitt avser 14 kap. 1, 3 och 7 a §§.
  2. Hälsokontroller för alla sexåringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub9 yrkande 1.
  3. Arbetsmiljö

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub9 yrkande 3, 2001/02:Ub214 yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande 14, 2001/02:Ub322 yrkande 3, 2001/02:Ub439, 2001/02:Ub446 yrkande 18 och 2001/02:So634 yrkande 15.
    • Reservation 1 (fp)
    • Reservation 2 (m)
    • Reservation 3 (kd)
    Ledamöternas röster
  4. Verksamhetsområdet elevhälsa

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub8 yrkandena 1 och 2, 2001/02: Ub9 yrkandena 2 och 5, 2001/02:Ub216, 2001/02:Ub489, 2001/02:So617 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:So634 yrkande 6.
    • Reservation 4 (m)
    • Reservation 5 (kd)
    • Reservation 6 (fp)
  5. Kompetens- och kunskapsutveckling
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub10 yrkandena 5 och 6, 2001/02:Ub11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub334 samt 2001/02:So271 yrkande 2.
    • Reservation 7 (fp)
  6. Barns och ungdomars hälsa och ohälsa

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub8 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Ub9 yrkandena 4 och 6, 2001/02:Ub11 yrkande 3, 2001/02:Ub322 yrkande 7, 2001/02:Ub468 yrkande 2, 2001/02:Ub527 samt 2001/02:So612 yrkande 7.
    • Reservation 8 (m)
    • Reservation 9 (kd)
    • Reservation 10 (c)
    Ledamöternas röster
  7. Mobbning och annan kränkande behandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub232 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub246, 2001/02:Ub322 yrkande 4, 2001/02:Ub324 yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub435 yrkandena 1 och 4, 2001/02:Ub443, 2001/02:Ub462 yrkandena 1, 2 och 4, 2001/02:Ub516, 2001/02:A211 yrkande 16 samt 2001/02:A228 yrkande 14.
    • Reservation 11 (m)
    • Reservation 12 (kd)
    • Reservation 13 (c)
  8. Information till föräldrar i samband med mobbning
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub462 yrkande 3.
    • Reservation 14 (m, c, kd)
  9. Flyttning av elever som mobbar och andra åtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub10 yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub217, 2001/02:Ub221 yrkande 34, 2001/02:Ub222 yrkande 11, 2001/02:Ub225 yrkandena 1, 6, 7 och 8, 2001/02:Ub233 yrkande 4, 2001/02:Ub304, 2001/02:Ub324 yrkande 1, 2001/02:Ub367, 2001/02: K284 yrkande 4, 2001/02:So634 yrkande 7 samt 2001/02:A229 yrkande 23.
    • Reservation 15 (kd)
    • Reservation 16 (m, fp)
    Ledamöternas röster
  10. Polisanmälning av brott i skolan
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub10 yrkande 2, 2001/02:Ub222 yrkande 12 och 2001/02:Ub225 yrkande 5.
    • Reservation 17 (m, fp)