Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat regeringens remisser till Lagrådet. Propositioner från 2012/13, 2013/14, 2016/17 och 2017/18 med lagförslag som har granskats av Lagrådet har gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att Lagrådets synpunkter och förslag i de flesta fall har godtagits av regeringen. I de fall regeringen inte har följt Lagrådet har den i regel argumenterat för sitt ställningstagande, vilket är bra enligt utskottet eftersom det är en viktig del för att upprätthålla kvaliteten i lagstiftningsarbetet.

I knappt 15 procent av de propositioner där Lagrådet har haft synpunkter eller förslag så har hela eller delar av lagförslagen avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts. Under senare riksmöten har det skett en viss ökning, vilket utskottet ser allvarligt på. Enligt utskottet är det angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Samtidigt konstaterar utskottet att granskningen inte ger en heltäckande bild av kvalitetsnivån i lagförslagen och att enskilda lagärenden inte har granskats närmare. Utskottet noterar också att det har rört sig om förhållandevis få lagförslag som avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. I drygt hälften av fallen har regeringen valt att i huvudsak eller delvis följa Lagrådets synpunkter och förslag. När ett förslag inte följts har regeringen också argumenterat för sitt ställningstagande. Därtill kommer att Lagrådet har lämnat olika typer av synpunkter och att omfattningen av Lagrådets kritik har varierat. Utskottet noterar även att Statsrådsberedningen nu har satt ytterligare fokus på kvalitetsfrågor i lagstiftningsarbetet

Utskottet har också för flera valår tillbaka granskat tidpunkten för när propositioner lämnas till riksdagen under våren. Granskningen visar att riksdagen behandlar ett ökande antal propositioner. De flesta lämnas in inom en vecka före, på eller efter sista inlämningsdag. KU understryker att anhopningen av propositioner på och kring sista inlämningsdag är djupt otillfredsställande. Detta och även avvikelser från planer skapar problem för riksdagsarbetet. Utskottet framhåller därför betydelsen av att:

• tidpunkten för inlämning av propositioner sprids,
• sena propositioner begränsas till nödvändiga fall,
• Regeringskansliet gör realistiska bedömningar i sin planering och
• kommunikationen fungerar med riksdagen vid ändringar i planen.

KU har även granskat hanteringen av handlingar och digitala arbetsytor i vissa arbetsgrupper i Regeringskansliet. I vissa arbetsgrupper ingår tjänstemän från ett eller flera departement och företrädare för myndigheter eller andra intressenter. Det arbetet räknas som internt arbete och handlingarna som skickas inom gruppen är inte allmänna handlingar. Utskottet betonar att det är viktigt att det finns ett tydligt beslut eller liknande som tydliggör vem som ingår i en arbetsgrupp om det ingår personer från andra myndigheter i gruppen.

Vidare har KU granskat Regeringskansliets upphandling. Granskningen visar på brister i att följa rutiner och i dokumentation, exempelvis har inte muntliga offerter dokumenterats. Enligt utskottet är det viktigt att upphandlingslagens dokumentationskrav efterlevs. Regeringskansliets rutin att begära in offerter från flera håll vid en direktupphandling efterlevs sällan. Enligt utskottet finns det skäl att följa den rutinen. Slutligen påpekar utskottet att upphandlingslagen kräver att myndigheten ska besluta om riktlinjer för direktupphandling.

Utskottet har också granskat regeringens användning av så kallade EU-sakråd. Utskottet pekar på vikten av att EU-sakråden inte ersätter andra former för samråd eller beredningar, utan de ska vara ett komplement för att öka regeringens kunskap och höja kvaliteten i underlagen. Det är också viktigt att dokumentera information från EU-sakråden om den sedan används i beredningen av ett ärende.