Genomförande av krishanteringsdirektivet

Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU17

Regler om krishantering av banker EU-anpassas (FiU17)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s krishanteringsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning. Syftet är dels att förebygga att banker, kreditinstitut och värdepappersföretag får problem, dels att ge möjligheter att hantera en kris om den uppstår. Bland annat genom att rekonstruera eller avveckla företag.

I första hand är det bankens ägare och långivare som ska bära eventuella förluster, men under speciella omständigheter kan det krävas extra stöd. I dag betalar de svenska bankerna en avgift till en stabilitetsfond som ska användas för att finansiera åtgärder. Efter lagändringarna, som börjar gälla den 1 februari 2016, kommer bankerna i stället betala en årlig så kallad resolutionsavgift. När en tillräckligt stor buffert har byggts upp i den nya resolutionsreserven ska bankerna i stället för resolutionsavgift börja betala en riskavgift, som baseras på hur hög risken är i just den bankens verksamhet.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den ska utreda om de nya reglerna om riskavgifter kan göras tydligare. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen.

Datum för beslutet: 17 december 2015
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

Betänkande 2015/16:FiU17 (pdf, 12 MB)
Sammanfattning
Utskottet behandlar regeringens proposition 2015/16:5 Genomförande av krishanteringsdirektivet.
Propositionen innehåller lagförslag för att genomföra det s.k. krishanteringsdirektivet. Direktivet innebär att det införs ett ramverk för resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag. Även företag som ingår i samma koncern som sådana företag omfattas.
Centralt i resolutionsprocessen är att företagets ägare och långivare snarare än staten ska bära eventuella förluster i företaget. Krishanteringsdirektivet syftar inte bara till att göra det möjligt att rekonstruera eller avveckla kreditinstitut och värdepappersföretag. Det ska även bidra till att undvika att enskilda företag hamnar i problem som kan tvinga fram en resolution. Direktivet innehåller bestämmelser om resolution,
Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida
1

Förslag

2

Beredning

Beredning i utskottet: 2015-12-01
Justering: 2015-12-10
Trycklov: 2015-12-11
Betänkande 2015/16:FiU17

Regler om krishantering av banker EU-anpassas (FiU17)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur EU:s krishanteringsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning. Syftet är dels att förebygga att banker, kreditinstitut och värdepappersföretag får problem, dels att ge möjligheter att hantera en kris om den uppstår. Bland annat genom att rekonstruera eller avveckla företag.

I första hand är det bankens ägare och långivare som ska bära eventuella förluster, men under speciella omständigheter kan det krävas extra stöd. I dag betalar de svenska bankerna en avgift till en stabilitetsfond som ska användas för att finansiera åtgärder. Efter lagändringarna, som ska börja gälla den 1 februari 2016, kommer bankerna i stället betala en årlig så kallad resolutionsavgift. När en tillräckligt stor buffert har byggts upp i den nya resolutionsreserven ska bankerna i stället för resolutionsavgift börja betala en riskavgift, som baseras på hur hög risken är i just den bankens verksamhet.

Finansutskottet föreslår också att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den ska utreda om de nya reglerna om riskavgifter kan göras tydligare. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

3

Debatt

Bordläggning: 2015-12-15
Debatt i kammaren: 2015-12-16
4

Beslut

Beslut: 2015-12-17
2 förslagspunkter, 2 acklamationer

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Genomförande av krishanteringsdirektivet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om resolution med den ändringen att 1 kap. 2 §, 3 kap. 19 §, 7 kap. 4 §, 27 kap. 13 § och 30 kap. 2 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut,
3. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
4. lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land,
5. lag om ändring i lagen (1981:7) om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land,
6. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
8. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
9. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
10. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
11. lag om ändring av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
12. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
13. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
14. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse med den ändringen att 6 a kap. 1 §, 6 a kap. 2 §, 13 kap. 8 a § och 16 kap. 1 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
15. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
16. lag om ändring i lagen (2005:1047) om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens,
17. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med den ändringen att 8 a kap. 1 §,  8 a kap. 2 §, 8 a kap. 3 §, 8 b kap. 17 §, 23 kap. 3 b § och rubriken närmast före 8 a kap. 1 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
18. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),



2. Riskavgifter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om riskavgifter och tillkännager följande för regeringen. Regeringen ska utreda hur bestämmelserna om riskavgifter i lagen om resolution kan utformas så att kriterierna för hur riskavgifterna ska fastställas blir tydligare reglerade i lagen, och därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen om resolution.