Frågor om rösträtt, valsystem m.m.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation. Frågan om vem som ska ha eller inte ska ha rösträtt i kommun- och landstingsval kan man närma sig på olika vis. När man ställer upp kriterierna kan man gå in på en lång rad detaljföreskrifter om antal år och vistelser. Det är svårt att göra det utan att det ger upphov till gränsdragningsproblem där några kan tycka att reglerna är godtyckliga, andra att de är felaktiga eller orättvisa. Vi föredrar att knyta rösträtten till medborgarskapet. Då är gränsen klar och tydlig. Den fråga som infinner sig är självfallet om det är ett rimligt krav. Är det så svårt att bli medborgare att det för med sig oönskade utestängningseffekter? Vi anser inte det. Det kanske främst illustreras av att i Sverige föranleder det inte att något ögonbryn höjs att den nyblivne medborgaren på väg till välkomstceremonin åtföljs av tolk.

Herr talman! En grundbult i ett demokratiskt system är möjligheten att välja sina företrädare i öppna och fria val. Att invånarna också använder den möjligheten är avgörande för att systemet ska fungera. I dag ser vi oroande tendenser till minskat valdeltagande, och bland förstagångsväljarna är valdeltagandet lägre än bland övriga grupper. En viktig plats för att väcka det politiska intresset är skolan, och inför val bjuds de politiska partierna och ungdomsförbunden in till i princip alla skolor. Det är bra. Om det inte vore så skulle troligen valdeltagandet bland förstagångsväljarna vara ännu lägre. Många elever som under ett valår går tredje året i gymnasieskolan får rösta i de val som hålls det året, men det finns samtidigt flera i klassen som inte får göra det. Bland dem som går tredje året är intresset för valet och de politiska partiernas närvaro i skolan som störst. Vi är övertygade om att det intresset och engagemanget skulle öka ytterligare om alla elever i klassen hade rätt att rösta. Tyvärr är det inte så eftersom rätten att rösta är kopplad till den dag man fyller 18. Vänsterpartiet anser att rösträtten i stället ska vara kopplad till det år man fyller 18. Jag började detta anförande med att påpeka att möjligheten att välja sina företrädare i öppna och fria val är en grundbult i ett demokratiskt system. Hur man får den rätten kan vi ha olika syn på, men vi brukar i alla fall vara överens om att det är en grundbult, att det är viktigt att man får välja sina företrädare. I Sverige finns många kvinnor och män som sedan många år lever och arbetar här men som ändå inte har möjlighet att rösta i riksdagsval. Det finns till och med människor som är politiskt aktiva och har uppdrag i kommunala församlingar som inte har möjlighet att vara med och påverka hur staten ska reglera den verksamhet som de har ansvar för i den kommunala församling där de sitter. Rätten att rösta och därigenom påverka sitt liv skiljer sig mellan val till kommun och landsting och val till riksdagen. I valet till kommun får de rösta som är mantalsskrivna i kommunen och medborgare i ett EU-land eller Island eller Norge. Om personen är medborgare i ett annat land infaller rösträtten om man varit mantalsskriven och bosatt i Sverige tre år i följd. I valet till riksdagen krävs att man är svensk medborgare. Vänsterpartiets uppfattning är att rätten att delta i riksdagsval, EU-parlamentsval och folkomröstningar ska följa samma regelverk som val till kommun och landsting. Människor som är bosatta i Sverige ska ha möjlighet att välja sina företrädare på alla nivåer. Därmed vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 1.

Herr talman! I val till Sveriges riksdag har samtliga svenska medborgare som bor eller någon gång bott i Sverige och senast på valdagen fyller 18 år rösträtt. Utomlands boende svenska medborgare upptas i röstlängd till tio år efter utflyttandet och ska, om de fortsatt vill rösta, därefter vart tionde år skriftligen meddela sin adress till Skatteverket. Dock accepteras en röst från en utlandssvensk om den avges senast dagen före valdagen, även om personen tidigare inte är upptagen i röstlängden. Rösträtt till riksdagen regleras i regeringsformen, och det är av stor betydelse för demokratin hur ett valsystem är uppbyggt och hur det fungerar. Om att på olika sätt förändra det handlar detta betänkande, liksom flera av de 33 motioner som behandlas i betänkandet och som utskottet avstyrker. Motionerna behandlar alltifrån sänkt rösträttsålder till mer personval, mindre personval, mer inslag av personval, borttagande av spärrgränsen, ändrade valkretsindelningar, valsystemets proportionalitet, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden. Utskottets förslag är, som sagt, att samtliga motioner avslås eftersom en hel del av vad som anförts av motionärerna redan åtgärdats eller är på väg att utredas. Så har till exempel flera av frågorna nyligen avhandlats i Grundlagsutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande 2008 och som låg till grund för en ny grundlagsreform, vilken vi antog så sent som förra året. De övergripande målen för Grundlagsutredningens arbete var att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. Utredningen behandlade bland annat frågor om valsystemet, folkomröstningar, förhållandet mellan riksdagen och regeringen samt domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. Grundlagsutredningen slog fast att rösträttsålder och myndighetsålder bör vara densamma, liksom att det finns anledning att ha olika valdagar för riksdags- respektive landstings- och kommunval. Man gjorde bedömningen utifrån tidigare utredningsarbete i frågan. Utskottet har trots det tillsatt en egen grupp för uppföljning av 2010 års val. Den ska särskilt beakta administrativa och organisatoriska frågor. Det arbetet ska redovisas under hösten. Herr talman! Jag tycker att det i betänkandet finns många kreativa motioner som kan belysas i den parlamentariska kommitté som tillsattes av regeringen i höstas för att just göra en översyn av delar av valsystemet. Kommittén ska bland annat överväga om det finns skäl att ändra reglerna om mandatfördelning vid riksdagsval, att införa krav på förhandsanmälan av partier och kandidater inför ett val och att införa ett system med utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner på liknande sätt som i val till landstingsfullmäktige, om det bör inrättas möjligheter att använda elektroniskt röstningsförfarande och om partierna bör få använda partisymboler på valsedlarna. Uppdraget i fråga om förslag som rör proportionaliteten i val till riksdagen och val till kommunfullmäktige, offentliga valförberedelser och valkretsindelningen vid val till riksdagen ska redovisas senast den 14 december 2012. Det är mot bakgrund av det ovan redovisade som jag anser att motionärernas idéer i någon form kommer att belysas av de utredningar som nu finns tillsatta. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära ordet i denna debatt. Vi har varit överens om nästan alla frågor i betänkandet. Det handlar om att vi i de flesta fall säger nej eftersom en fråga antingen nyligen behandlats i en utredning eller också är på väg in i en utredning. När Jonas Åkerlund var uppe i talarstolen och sade att vi ska minska antalet människor som har rösträtt i kommun- och landstingsval i Sverige, att hundratusentals människor inte längre ska få rösta fastän de bott här i många år, kanske vuxit upp här och betalar skatt i sin kommun, då kände jag att det var viktigt att begära ordet. Jag vill fråga Jonas Åkerlund: Tror du att en sådan ändring, att avskaffa rätten för många människor att rösta i Sverige, skulle bidra till ökad integration? Om man avskaffade rätten för många människor att rösta, tror du att det skulle öka eller minska motsättningarna mellan olika grupper i Sverige? Om vi jobbar för en mer deltagande demokrati där så många människor som möjligt så snart som möjligt när de kommer hit kan vara med i beslutsfattandet och får möjlighet att delta i demokratiska beslutsprocesser tror jag att de också känner sig beredda att ta ett större ansvar för det gemensamma, känner att de får större möjligheter att bli integrerade och känner sig delaktiga i samhället. Det tror jag, och det är synd att man kan stå i Sveriges riksdag och säga att man skulle vilja minska möjligheten att kunna delta i val genom att avskaffa rösträtten för en hel del människor. Jag tycker ärligt talat att det är ganska upprörande.