Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Herr talman! Sveriges stöd till Irak i kampen mot terrorsekten IS har varit mycket uppskattat. De utbildningsinsatser som vårt land har bidragit med har inneburit dels en ökad möjlighet för humanitärt stöd till civila i landet, dels en ökad möjlighet till självförsvar där terrorister har slagit till. Sverigedemokraterna är i grunden positiva till den här sortens arbete och menar att de svenskar som har tjänstgjort i landet förtjänar ett stort tack för sin insats.

Insatsen har av flera skäl främst riktats till området kring KRG-regionens huvudstad Erbil och den kurdiska regionen snarare än till övriga Irak. KRG-regionen har märkt ut sig med en förhållandevis god demokratisk och ekonomisk utveckling samt som en av de främsta och mest effektiva krafterna mot IS. Kurderna har också uppskattat det svenska bidraget. När jag i maj månad besökte Erbil var detta ett tydligt budskap: Våra soldater har gjort och gör skillnad.

I förra veckan förklarade Iraks premiärminister Haider al-Abadi att kriget mot IS är över sedan styrkor tagit kontroll över gränsområdet mot Syrien. IS är helt besegrat i Irak, deklarerade man.

Men riktigt så enkelt är det ju inte. Det förstår nog alla. IS finns fortfarande kvar i Irak, även om premiärministern formellt förklarat kriget avslutat. Det vi har sett är hur IS har tryckts tillbaka. Men vi har också sett hur IS-celler fortsatt slår till i flera områden. Därför menar vi att det fortsatt finns skäl till att bidra med utbildning till peshmergastyrkorna i Irak under nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Men, och det är ett stort "men", med tanke på vad som skett under bara de senaste månaderna är det kanske dags att börja fundera på vad som händer efter nästa år. På senare tid har vi sett starten av vad som närmast kan beskrivas som ett nytt inbördeskrig i Irak. Den irakiska regeringen har, trots diplomatiska medlingsförsök från KRG-regionen, valt att inta tidigare KRG-kontrollerade områden. I dessa anfall, som i stor utsträckning har bestått av Iranstödda shiamiliser, har man använt sig av amerikanska stridsvagnar och materiel ämnad att bekämpa IS.

Det är fullkomligt orimligt att Sverige ska bidra till att stötta en regering som använder sig av internationellt stöd för att slå mot den egna befolkningen. Av den anledningen menar vi att det svenska militära bidraget genom utbildningsinsatsen i Irak bör riktas till KRG-regionen under förutsättning att stödet används som det är tänkt och att KRG fortsätter att försöka lösa den nyuppkomna krisen med irakiska regeringen med diplomati.

Stödet ska vara ämnat att bekämpa IS och till försäkra sitt självförsvar. Vi anser inte att de svenska militära utbildningsinsatserna ska gå till trupper som direkt eller indirekt kontrolleras av det irakiska styret i Bagdad.

Vidare bör vi nu fundera på ett tillbakadragande under organiserade former. Iraks regering har, som sagt, förklarat kriget mot IS för avslutat och Sverige kan riskeras att dras in i ett inbördeskrig där vi efter inbjudan från regeringssidan tränar motparten. Jag misstänker att den irakiska regeringens inbjudan inte kommer att vara giltig särskilt länge under sådana förhållanden. Vi bör också, och det gäller alla sådana här insatser, fråga oss hur länge det är motiverbart att vara kvar.

Här skulle jag vilja passa på att fråga regeringen: Hur ser regeringens plan ut framgent? Påbörjar man nu en planering för tillbakadragande?

När IS invaderade norra Irak och Nineveslätten 2014 flydde de kurdiska styrkorna och den nationella irakiska armén. Den kristna och yazidiska befolkningen lämnades åt sitt öde, vilket fick horribla konsekvenser som närmast kan liknas vid ett folkmord. FN:s råd för de mänskliga rättigheterna konstaterade också i en resolution i september 2014 att IS övergrepp kan utgöra brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Händelserna under 2014 visar tydligt att den kristna och yazidiska befolkningen, även om de har fått ett viktigt stöd av de kurdiska peshmergastyrkorna under konfliktens gång, inte har några garantier om stöd från utomstående styrkor.

Eftersom politiken i Irak är starkt etniskt betonad är det viktigt att alla befolkningsgrupper har möjlighet att få skydd av militära styrkor. Därför behöver koalitionen, så länge den finns kvar, även stödja bygget av kristna och, i den takt sådana bildas, yazidiska självförsvarsgrupper. Kristna och yazidier är bland de svagaste minoriteterna i landet, och deras möjlighet till självförsvar är en förutsättning för skapandet av den autonoma provins som Iraks regering har utlovat.

Herr talman! FN:s expert på minoritetsfrågor har betecknat utvecklingen för området som förödande och oåterkallelig. Kriget har skapat en på vissa platser mycket allvarlig humanitär situation, och i nuläget är 11 miljoner människor i behov av humanitärt stöd samtidigt som Ochas sammanställning visar att hjälporganisationer sammanlagt efterfrågar ungefär 3 miljarder kronor för att hantera situationen. Jämför detta med att de nyanlända kommer att kosta de svenska skattebetalarna mer än 60 miljarder kronor, enligt uppgifter från Statskontoret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sverigedemokraterna anser att regeringen bör använda Sveriges begränsade resurser där de gör mest nytta och kraftigt öka stödet till humanitära insatser i krisens närområde. Detta var också precis vad de kurdiska företrädarna efterlyste under mitt besök. Ministern med ansvar för utrikesrelationer, Falah Mustafa Bakir, var tydlig med detta efter en fråga om vad vi i Sverige kan bistå med. Han sa, precis som vi sverigedemokrater i åratal har sagt, att det är bättre att vi hjälper flyktingarna där nere än att de ska ta sig till Europa och slutligen Sverige då det kostar så mycket mer att hjälpa dem i Sverige med vår levnadsstandard. Vi kan hjälpa så många fler där nere, var hans budskap.

Men jag kan, herr talman, konstatera att utskottet väljer att avstyrka vårt förslag om att just öka de humanitära insatserna i konfliktområden. Det beklagar jag givetvis.

Men det handlar inte bara om att öka de humanitära insatserna. För att utbildningsinsatsen ska kunna stödja styrkorna på ett ändamålsenligt sätt menar vi att man bör bredda den genom att regeringen utreder behov av och möjligheter till materiellt stöd.

Det är viktigt i sammanhanget att betona att det inte handlar om krigsmateriel för strid utan annat specialiserat, materiellt stöd. Sådant stöd skulle kunna vara kommunikations- och sjukvårdsutrustning, mobila internetanslutningar och datorer.

Vid besöket i Erbil i maj framkom just behovet av materiellt stöd. När vi var ute på fältet och tog del av hur de svenska soldaterna tränade kurdiska peshmergaförband i bland annat sjukvård framkom bristen hos peshmerga på ordentlig sjukvårdsutrustning.

De tränade visserligen på att lägga tryckförband med västerländsk utrustning, men eftersom de sannolikt inte kommer att ha tillgång till detta på fältet fick de även öva med trasor och pinnar, som antagligen kommer att vara det som de kommer att ha tillgång till. Likaså framkom att många av dessa unga soldater hade fått köpa sina egna uniformer och kängor, då det saknas resurser.

Jag hade hoppats att fler i utskottet hade på plats - med egna ögon och öron - kunnat få ta del av det behov av just materiellt stöd som föreligger. Men tyvärr har utskottet valt att avstyrka vårt förslag om även detta.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag tala om terrororganisationen Islamiska staten som nu har fördrivits från området. Trots att det mesta är lagt i ruiner vill många människor flytta tillbaka till sina hem och försöka bygga upp ett liv igen. Hus, kyrkor, sjukhus, skolor, vägar, elektricitet och det mesta av infrastrukturen behöver dock återuppbyggas.

Utöver detta kämpar de syrianer, assyrier, kaldéer med flera som bor i området för att behålla sina identiteter. De flesta talar fortfarande arameiska - det språk man talade i assyriska riket - men i takt med att den kristna gruppen blir mindre finns det också en risk för att deras språk, kultur och identitet hotas.

Regeringen bör stötta minoriteterna som bor på Nineveslätten att behålla sina identiteter samt bidra till återuppbyggnaden efter islamisternas fruktansvärda härjningar. Man bör också stödja de självförsvarsstyrkor som ger befolkningen skydd och trygghet. Det är av yttersta vikt att återuppbyggnad av området nu sker, för att förebygga nya konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Herr talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Herr talman! Vi ska ta ställning till fortsatt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Det är ungefär ett år sedan vi samlades här och tog ställning till ökningen till den nuvarande nivån om 70 personer. Och i dag handlar det om en förlängning. Jag ska fatta mig kort eftersom vi är tre företrädare för Socialdemokraterna som ska tala, och försvarsministern är här.

Situationen i Irak är komplex och karakteriseras av flera sammanflätade kriser. Beroendet av bistånd är stort i landet, till följd av utvecklingen det senaste året då Daish har drivits bort med framgång från stora delar av regionen. Det sätt på vilket de våldförde sig på både individer och samhällen har lett till att den humanitära nöden är stor. Sverige vill i det här läget bidra till en positiv utveckling i landet och har därför beslutat att gå in i ett långsiktigt biståndsengagemang på en mycket hög nivå.

Som vi alla vet ökade de militära ansträngningarna för att återta Daishområden under 2016 och 2017. Det har lett till goda resultat. Men för minoritetsgrupperna som har nämnts tidigare har Daishs härjningar varit fruktansvärda. Övergreppen på yazidier, kristna, kaldéer och många andra minoritetsgrupper, även muslimska grupper, har varit fruktansvärda. De får inte glömmas. Och de här grupperna har ett mycket stort behov av stöd och hjälp.

Jag var i Irak den 1 maj 2003. Då slutade kriget i Irak officiellt. Jag tänkte på det när jag hörde Björn Söder fråga regeringen om det finns en slutpunkt för vårt engagemang i Irak, liksom i debatten tidigare om det finns en slutpunkt för vårt militära engagemang i Afghanistan. Jag tror verkligen att man måste vara ödmjuk inför komplexiteten och svårighetsgraden i att bistå i sådana komplexa sammanhang. Själva frågeställningen och tanken bakom, att man funderar på att sätta en slutpunkt för ett engagemang utan att ta hänsyn till den verklighet som råder, visar inte bara på naivitet; det visar också att man inte är inkännande med de människor som har drabbats av alla de här fruktansvärda övergreppen.

Det räcker inte att bara skicka bistånd till människor vars hela tillvaro är i spillror på grund av Daishs härjningar. Det krävs säkerhet. Vi kan inte i denna debatt plocka isär de olika begreppen, igen, och tro att det går att definiera slutpunkter när man inte vet hur det kommer att utvecklas.

Jag kom att tänka på den 1 maj 2003 då jag stod på torget i Bagdad och George Bush förklarade kriget officiellt avslutat. Vem visste då allt som skulle komma och alla fruktansvärda händelser som har ägt rum därefter? Det handlade om just brist på säkerhet och brist på mycket annat också för den delen - brist på fungerande institutioner, brist på ett fungerande rättssamhälle och brist på humanitärt stöd. Det krävs alltså ödmjukhet och en förmåga till inkännande för de människor som lever i de här samhällena och en försiktighet när man försöker sätta slutpunkter för ett engagemang, eftersom man inte alls vet hur utvecklingen ska bli framöver.

Det är viktigt att vi minns de människor som har varit utsatta för dessa fruktansvärda övergrepp. Många av dem lever fortfarande på flykt, i flyktingläger i Mellanöstern. Jag har besökt Libanon ett par gånger. Dit har många av de som flydde från Irak och Syrien tagit sig. Men de är även i Turkiet. Till en början var situationen ganska hygglig. Men eftersom det har varit en lång och utdragen konflikt har situationen många gånger blivit fruktansvärd för flyktingarna. Och på sina håll, inte minst i Libanon, har en flyktingindustri utvecklats där man kan tjäna mycket pengar på flyktingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

För oss gäller det att ha förståelse för och känna ödmjukhet inför människor som flyr från de här fruktansvärda omständigheterna. Jag tror att det lilla bidrag vi har gett har varit viktigt. Vi ska vara uthålliga och ödmjuka inför att situationen kan förändras igen. Vi kan inte alls säga om detta är slutpunkt, avveckling eller om vi måste öka igen.

Med det vill jag yrka bifall till propositionen och avslag på reservationerna.

Herr talman! Min fråga skulle kanske egentligen riktas till försvarsministern, men eftersom Kent Härstedt är väl insatt i sin regerings politik vill jag ändå ställa den till honom. Det är samma fråga som jag ställde i mitt anförande om vilka planer man har framgent.

Vi riskerar nu att hamna i en situation där vi är delaktiga i att träna två sidor som kanske kommer att stå emot varandra i en kommande väpnad konflikt, med tanke på situationen i Irak och förhållandet mellan kurderna och irakierna.

Är det rimligt att Sverige tränar två sidor som kanske kommer att strida mot varandra? Och hur ser den svenska regeringens planer ut framgent, med tanke på hur situationen kan eskalera?

Herr talman! Nu sitter jag inte riktigt med i regeringen, utan killen från regeringen kommer att komma om en stund. Men jag tackar för frågan i alla fall.

Som jag sa i mitt anförande måste man vara ödmjuk inför situationen. I dag är situationen en helt annan än när vi hade diskussionen i det sammansatta utskottet för ett år sedan. Jag tror alltså att man ska vara lite försiktig med att vara väldigt bestämd och väldigt tydlig med exakt vilka vägskäl man ska komma till.

Vi står i nära dialog med våra partner och med regeringarna i regionen, som vi har ett bra utbyte med. Vi har också en dialog med FN och andra truppbidragare. Jag tror alltså att både vår regering och vår försvarsmakt kommer att kunna lösa de frågorna på ett bra sätt.

Jag tror inte att man ska fatta beslut i förväg här heller. Om de problemen dyker upp får man ta ställning till dem då.

Herr talman! Tyvärr tror jag inte att det handlar om ifall problemen kommer, utan det handlar om när de kommer. De kommer att dyka upp förr eller senare med tanke på den problematiska statsbildning som Irak är. Då måste ju regeringen ha gjort några omfall beroende på hur situationen utvecklar sig.

Då menar vi från Sverigedemokraterna att så länge inbjudan finns kvar från den irakiska regeringen är det bättre att vi koncentrerar oss på att utbilda de kurdiska peshmergaförbanden i stället för att, som det är nu, ha öppet även för de irakiska säkerhetsstyrkorna. Man kanske kommer att hamna i en situation där dessa två står mot varandra. Att vi då har bidragit till båda sidor är nog inte heller en god idé.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Eftersom kurderna kanske har ett större bekymmer på halsen än vad Irak har när det gäller sin egen överlevnad tycker vi att det är bättre att satsa på att stödja kurderna. Kurderna och Kurdistan i KRG-regionen utgör ett föredömligt exempel på hur man kan bygga stabilitet i området. Resurserna bör i första hand satsas där.

Jag är fortfarande lite nyfiken. Jag kan ju ställa en fråga till försvarsministern senare, men jag hade hoppats på att Kent Härstedt hade kunnat redogöra lite grann för hur regeringen ser på situationen utifrån hur den utvecklar sig.

Herr talman! Jag tror inte att svaret hamnar så långt ifrån det som jag sa. Man måste känna en ödmjukhet inför situationen. Vårt åtagande och våra överenskommelser med våra partner gäller ju såklart. Men förändras läget dramatiskt får man känna en ödmjukhet och ta ställning till det när det sker.

Som jag sa har läget förändrats dramatiskt på ett år. Jag drog ut tidslinjen ännu längre för att visa det som skedde 2003 och allt som har skett därefter. Det ger oss verkligen skäl att vara ödmjuka, men också flexibla och bestämda i vårt långsiktiga engagemang.

Du pratade om slutpunkter och sådant. Det tror jag inte att man ska ha med, för då har man inte insikt om hur komplext och långsiktigt det här är.

Herr talman! Alliansen och Moderaterna vill se ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Därför yrkar jag bifall till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets förslag. Det innebär att Sverige också under 2018 ska delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Isil som pågår i Irak. Den svenska väpnade styrkan föreslås bestå av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Men situationen i Irak är fortsatt mycket instabil. Det är också därför som utskottet föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen som handlar om återrapportering. Det finns så mycket osäkert som kan påverka insatsen, och det gör att vi ser ett extra stort behov av en regelbunden återrapportering från regeringen till riksdagen.

Utskottet vill också att riksdagen ska tillkännage för regeringen att de nationella målen för insatsen ska vara uppföljningsbara.

Vi känner ju till historien i Irak. Det har varit en mycket grym verklighet som utsatt människor för död och lidande av sällan skådat slag.

Efter flera år av terrorattacker i Irak gjorde Islamiska staten, Daish, under 2014 en rad snabba och omfattande erövringar av territorium och resurser i Irak. Från januari till juni 2014 intog Daish städerna al-Falluja, Mosul, Tikrit, Tal Afar och flera andra städer. Massavrättningar och massflykt följde. I slutet av juni 2014 utropade Daish sitt kalifat som påstods leda alla muslimer.

Daishs framfart och verksamhet har präglats av en besinningslös grymhet. Nu när kalifatet sägs vara besegrat måste också ansvar kunna utkrävas för alla bestialiska övergrepp som har pågått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

I slutet av juni 2014 bad Irak FN om hjälp. I september 2014 påbörjade USA bildandet av en global koalition mot Daish. Sverige anslöt sig strax därefter, i september. I juni 2015 beslutade denna kammare att Sverige på irakisk inbjudan skulle delta i den militära utbildningsinsats som nu pågår i Irak. Till denna insats bidrar 69 länder, och hela koalitionens insats går ut på att bland annat utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien.

Herr talman! Stora framsteg har gjorts sedan vi senast debatterade den här frågan i kammaren. Förra sommaren tog irakiska regeringsstyrkor tillbaka initiativet. Man drev ut Daish ur staden al-Falluja. I oktober samma år inledde irakiska regeringsstyrkor tillsammans med allierade en offensiv för att återta Mosul.

Efter nio månaders strider tog irakiska trupper tillsammans med allierade kontrollen över Mosul och den symboliskt viktiga al-Nuri-moskén.

I slutet av november i år meddelade Iraks premiärminister att Daish ur ett militärt perspektiv hade utraderats från Irak. Irans president meddelade samma dag att Daish var besegrat. Därmed hade kalifatet misslyckats. De grupperingar av Daish som finns kvar har inte längre kontroll över några städer. De är inte längre en territoriell kraft att räkna med. Men trots detta kommer hotet från Daish att kvarstå i form av att man kommer att använda andra metoder. Att i dag säga att problemet är löst är långt ifrån sanningen.

Herr talman! Efter det att Daish förlorade kontrollen över norra Irak bestämde sig KRG - den kurdiska regionen i norra Irak - att genomföra en folkomröstning om självständighet. Regeringen i Bagdad hävdade att omröstningen stred mot landets författning. FN:s säkerhetsråd uppmanade det kurdiska självstyret att ställa in folkomröstningen. Också grannländerna var mycket negativa till den. Men den genomfördes.

Efter folkomröstningen tog irakiska regeringsstyrkor tillbaka de så kallade omtvistade områdena som låg under kurdisk kontroll. Det har inneburit att Kurdistan har isolerats från omvärlden, och presidenten avgick den 1 november. Den 20 november olagligförklarades folkomröstningen av Iraks högsta domstol.

När Daish, den gemensamma fienden, är besegrat har de spänningar och de konflikter som finns inom Irak åter kommit upp till ytan. Det är det som gör den här insatsen både komplex och svårförutsägbar. Under tidigare anföranden här beskrevs det att det finns en risk för att inte bara svenska styrkor utan övriga styrkor i koalitionen kan hamna i ett läge där man kanske tvingas att välja sida. Det är därför som det är oerhört viktigt att regeringen följer detta mycket noga och kommer tillbaka till riksdagen och återrapporterar.

Det finns också några förändringar i propositionen. Regeringen föreslår en utökning av uppgiften, så att den inte omfattar bara träning utan också skydd och bevakning. Det föreslås också att de svenska styrkorna ska kunna verka på fler ställen, på samtliga av koalitionens baser. Här är det naturligtvis oerhört viktigt att detta föregås av en noggrann analys av säkerheten. Detta är vi från riksdagen väldigt måna om.

Det hade varit bra om regeringen hade kunnat beskriva hur behovet av träning för de irakiska styrkorna kommer att utvecklas över tiden. Det finns nämligen en möjlighet att hela insatsen kan komma att övergå i en ny fas, den så kallade fjärde fasen, under 2018. Frågan är hur behoven då kommer att se ut och hur detta påverkar insatsen. Detta är orsaken till att utskottet vill att regeringen återkommer till riksdagen med en rapport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Herr talman! Det finns ett otroligt stort behov av fortsatt stöd till Irak. Det finns behov av återuppbyggnad och behov av stöd i allt det som har förstörts under denna tid. Inte minst människor och samhällen men även infrastruktur och institutioner behöver återupprättas.

Det är bra att Sverige är med och stöder Irak, vad gäller både bistånd och civil återuppbyggnad, och att vi fortsätter att fullfölja det vi har givit oss in på, nämligen att bidra i kampen mot den internationella terrorismen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag ska redogöra för regeringens proposition om svenskt deltagande i koalitionens utbildningsinsats i Irak. Statssekreterare Salestrand, kabinettsekreterare Söder och Försvarsmakten har tidigare varit i sammansatta utskottet och presenterat och diskuterat propositionen.

Iraks premiärminister förklarade förra helgen Daish besegrat i Irak. Det är en militär seger, men kampen är långt ifrån avslutad. Daish är en organisation som står för barbari och omänsklighet. Den internationella koalitionen, till vilken Sverige bidrar, har fortsatt en viktig roll att fylla i att långsiktigt bekämpa Daish.

Irakiska försvarsstyrkor kommer även i fortsättningen att vara i behov av utbildning för att upprätthålla säkerheten i landet, säkerställa att Daish inte återfår territoriell kontroll och stå emot asymmetriska hot från Daish. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att stå solidariskt i denna gemensamma ansträngning.

Regeringen har föreslagit ett fortsatt svenskt bidrag till koalitionen. Regeringen föreslår att det svenska bidraget ska få utökat mandat vad gäller både geografisk placering och vilken typ av uppgifter man kan genomföra.

I och med premiärminister al-Abadis uttalande förra helgen blir det än mer viktigt att vara flexibel i syfte att vara en fortsatt relevant och trovärdig partner i koalitionen. Regeringen föreslår därför att det svenska bidraget, utöver utbildning, ska kunna medverka med förmågor för skydd och bevakning av koalitionens utbildningsplatser. Detta tillsammans med att det svenska bidraget ska kunna verka på koalitionens samtliga baser borgar för att Sverige ska förbli en trovärdig, lyhörd och aktiv del av koalitionen.

Sveriges engagemang när det gäller Irak är brett och långsiktigt. Vår Irakpolitik följer tre huvudspår.

Det första är politiskt och syftar till att ge ett stöd till långsiktiga och hållbara lösningar genom en inkluderande politisk process. FN har en särskild central roll för att stödja detta arbete. Vi stöder därför Unamis och UNDP:s ansträngningar för nationell försoning genom både politiska och finansiella medel.

Det andra spåret i vårt stöd till Irak är bistånd. Sverige är en stor humanitär givare till Irak och utgör en av de allra största givarna av icke öronmärkt stöd till FN:s humanitära organisationers kärnbudgetar. De flexibla kärnstöden tillåter humanitära aktörer att agera fort och effektivt för att möta humanitära behov i kriser som den i Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sverige ger även ett betydande riktat stöd genom Sida. Det är ett stöd som under 2017 uppgick till 188 miljoner kronor. Under året lanserade vi även en ny femårig strategi för Irak med fokus på freds- och statsbyggande samt jämställdhet, och det omfattar upp till 1 miljard kronor.

Det tredje spåret är det militära, som syftar till att bistå de irakiska försvarsstyrkorna så att de kan besegra samt stå emot och långsiktigt bekämpa Daish. Folkrätten och mänskliga rättigheter är en integrerad del i vår insats liksom säkerhetsrådsresolutionen 1325.

Det är viktigt att det finns en bredare ansats än den strikt militära när det gäller insatserna att hantera de politiska grundorsakerna till konflikten. Det internationella samfundet har ett ansvar för att bistå Irak med detta.

Återtaget territorium måste nu stabiliseras. Sverige bidrar även här, bland annat genom vårt stöd till UNDP:s stabiliseringsfond som hittills uppgår till 90 miljoner kronor. På kort sikt innebär detta återuppbyggnad av infrastruktur och säkerställande av grundläggande samhällstjänster, inte minst för att möjliggöra återvändande för internflyktingar.

På lång sikt krävs inkluderande politiska och ekonomiska reformer för att möjliggöra nationell försoning och förhindra att nya terroristgrupper växer fram eller att Daish får fäste på nytt.

Sverige har varit drivande vid inrättandet av den civila EU-insatsen EUAM Iraq, EU Advisory Mission in support of Security Sector Reform in Iraq, vars syfte är att stötta de civila aspekterna av en säkerhetssektorreform i Irak. Detta vet vi är nödvändigt, och här ska Sverige spela en roll. Vi kommer att bidra med sex personer till denna insats.

Sedan Mosul föll i juli i år accelererade den irakiska offensiven mot Daish, och nu har den irakiske premiärministern, som jag tidigare nämnde, förklarat Daish militärt besegrat. Vårt uppdrag är dock inte klart. I syfte att skapa förutsättningar för en hållbar seger mot Daish krävs mer än enbart militära medel. Som jag tidigare har redogjort för är Sverige också en viktig bidragsgivare i detta. Utan utveckling och inkludering kommer Irak fortsatt att vara dåligt rustat att stå emot extremism, såsom Daish.

Vi måste ha klart för oss att detta är svåra uppdrag, området är farligt och situationen är komplex med många olika typer av säkerhetshot, som har regionala förgreningar och implikationer. Det är därför viktigt att man i riksdagen, när man skickar ut män och kvinnor på detta slags uppdrag, är tydlig med sitt entydiga stöd, att man står upp för vad man har gjort och vad som är nödvändigt.

Det finns en oerhört viktig sak att säga: Vi får med oss ett för svensk försvarsmakt viktigt erfarenhetskapital när vi deltar i olika typer av internationella operationer. Även om fokus är nationellt försvar har den kompetens som skapas i praktiken från internationella operationer en direkt positiv effekt på svensk försvarsförmåga. Detta är min bestämda uppfattning. Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra, och Sveriges deltagande i OIR är ett exempel på detta.

Herr talman! Jag tänkte ställa samma fråga till försvarsministern som jag tidigare ställde till Kent Härstedt.

Jag vill gärna ha svar på hur regeringen funderar framgent vad gäller hur Irak har intagit tidigare kurdkontrollerade områden med tanke på den utveckling som vi har sett i området under de senaste månaderna. Vi riskerar nu att träna två sidor som kanske ställs mot varandra i en väpnad konflikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det måste finnas någon tanke hos regeringen om hur den ska agera utifall ett scenario blir verklighet där det hela eskalerar till öppen väpnad konflikt.

Herr talman! För det första tar vi inte ställning mellan olika delar i denna situation, utan ser oss som en del av en koalition där vi genomför de uppgifter som vi tilldelas inom ramen för de överenskommelser som görs i koalitionen.

För det andra sa jag i mitt huvudanförande att vi jobbar med flera spår. Det första är ett politiskt spår, det andra är ett humanitärt spår och det tredje är det militära spåret. Men i praktiken finns också ett diplomatiskt spår.

Både KRG och den irakiska sidan har tydligt sagt att de ska lösa eventuella interna konflikter genom dialog. Peshmerga ingår dessutom som en del i den samlade säkerhetssituationen, också utifrån den irakiska regeringens synsätt.

Utifrån de spår som jag har redogjort för, samt den diplomatiska roll som jag här har markerat, är tanken att vi ska kunna klara uppgifterna inom ramen för koalitionen på ett bra sätt. Vi tar inte ställning för olika sidor i detta.

Herr talman! Jag skulle vilja ha ett kort svar från försvarsministern på frågan: Är det rimligt att Sverige tränar två sidor som riskerar att stå mot varandra i en väpnad konflikt?

Herr talman! Jag har nyss redogjort för hur komplext detta kan vara. Vi jobbar med de här olika spåren. Jag nämnde tre stycken i mitt huvudanförande. Sedan finns det också en diplomatisk dimension. Jag har även redogjort för både KRG:s och den irakiska sidans syn: att eventuella problem ska lösas internt genom dialog. Det är så vi får försöka hantera saken. Att ensidigt ta ställning i det här sammanhanget tror jag inte är särskilt uppbyggligt eller konstruktivt. Vi är en del av en internationell koalition, och vi gör upp om olika uppgifter inom ramen för denna.

Herr talman! Nyligen kom rapporter om att Daishs territoriella kontroll över Irak är över. Den irakiska regeringen uppger sig nu ha full kontroll över gränsen mot Syrien, och alla Daishs fästen ska ha tagits tillbaka. Att terrorsekten Daish inte längre har kontroll över några signifikanta städer i Irak är utmärkt. Men tyvärr är Iraks problem långt ifrån lösta med detta. Daishs sympatisörer och andra salafistiska grupperingar finns fortfarande kvar och är aktiva i både Irak och Syrien. Den syriska konflikten fortsätter alltjämt och bidrar till stor osäkerhet i grannländerna. På hemmaplan finns en multitud av politiska utmaningar för den irakiska regeringen att hantera. Högst upp på listan torde stå att etablera en bättre fungerande relation med den kurdiska minoriteten i norr. Terrorangrepp och alla andra allvarliga säkerhetsproblem är fortfarande vanligt förekommande. Säkerhetsläget är kort sagt fortfarande mycket känsligt. Det är i det ljuset Sveriges och andra länders bidrag till irakisk säkerhet bör ses.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Propositionen föreslår att Sverige fortsätter att ställa upp med en styrka på 70 man för att förbättra säkerhetssituationen i Irak. De svenska soldaterna ska hjälpa till med utbildning av Iraks egna säkerhetsstyrkor för att på så sätt bygga upp deras förmåga att på längre sikt själva kunna hantera sin egen säkerhet. Sverige har sedan en längre tid tillbaka trupper på plats i Irak. Kammaren har nu att fatta beslut om en förlängning av detta. Vissa saker har dock förändrats sedan vi senast tog beslut. Inte minst har spänningarna mellan den irakiska centralregeringen och kurderna i norr ökat, vilket innebär att vi behöver följa situationen på plats extra noga. Ifall en situation uppstår då våra trupper behöver lämna landet för att trygga sin säkerhet får en extra evakueringsstyrka om högst 150 personer tillföras för att snabbt få ut all vår personal och utrustning.

Sverige är ett land som vill och kan ta ett internationellt ansvar. Det gör vi med vår biståndspolitik och vår utrikespolitik. Vi gör det också genom att delta i den här typen av internationella insatser. Genom att utgöra en del i den breda koalition av länder som stöttar Iraks regering bidrar vi till att bygga säkerhet tillsammans med andra, precis som vi gör på många andra platser runt om i världen. Att Sverige bidrar till den här typen av insatser är viktigt. Svenska soldater besitter en hög kompetens, såväl inom de militära aspekterna som inom till exempel genderfrågor och mänskliga rättigheter. Om vi kan bidra till att sprida de kunskaperna och därigenom öka Iraks stabilitet och förmåga att hantera sin egen säkerhet är mycket vunnet.

De senaste årens flyktingströmmar visar tydligt att Mellanösterns konflikter inte kan betraktas som ett problem som inte berör oss. Tvärtom påverkas även Sverige i högsta grad av säkerhetssituationen i exempelvis Irak. Det ligger därmed i både det svenska och det irakiska folkets intressen att landets säkerhetsapparat stärks, så att landet kan röra sig bort från de mångåriga konflikterna och in i en period av frihet, trygghet och välstånd. Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Situationen i Irak är, som har framgått av de tidigare inläggen, mycket knepig - instabil, brukar vi säga. Det är ett Irak som också befinner sig i en mycket instabil region där det verkar många aktörer med egna intressen. Det gör att stabilisering i Irak i sig även innebär stabilisering i regionen som helhet.

Sverige har deltagit med militär personal i utbildning och rådgivning av peshmergan som en del av de irakiska säkerhetsstyrkorna. Det tycker jag är viktigt att understryka. Det är Iraks säkerhetsstyrkor vi utbildar. Vi har funnits både i Bagdad och i Erbil. Vi har gjort detta på inbjudan av den irakiska regeringen, och det är det folkrättsliga mandatet, grunden för vår närvaro. Vi gör också detta som en del i den internationella koalitionen för att bekämpa Daish. Även här vill jag understryka vikten av att vi både medverkar för att stabilisera och medverkar för att återuppbygga. Det gäller i Irak precis som i andra länder där vi deltar militärt. Här har vi, vilket också har berörts tidigare, en återuppbyggnadsinsats. Det satsas 1 miljard under perioden 2017-2022, och det är en viktig del i vårt ansvarstagande. Vi brukar tala om "responsibility to protect", och det är det som det handlar om i alla tre delarna i det sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Propositionen som vi nu har att behandla och som vi yrkar bifall till ändrar dock en del av förutsättningarna för det svenska bidraget, som tidigare har varit helt inriktat på att bedriva träning av irakiska försvarsstyrkor i norra Irak. Nu är det också möjligt att omfatta skydd och bevakning vid koalitionens utbildnings- och grupperingsplatser. Det ändrar naturligtvis bilden lite. Det riskerar att insatsen blir splittrad på flera ställen, och det är inte en stor grupp vi har. Detta gör att läget förändras.

Vi ser också naturligtvis de säkerhetsmässiga utmaningarna, såväl i Irak som i närområdet. Oklarheten vad gäller koalitionens insats måste tas på stort allvar. Det gäller även andra länders deltagande. Vi har ju hört att Tyskland har ett kortare mandat än vad Sverige nu går in i för den här insatsen, och det är klart att den typen av förändringar kan komma att spela roll även för vår svenska närvaro, precis som för koalitionen som helhet.

Det faktum att insatsen är fasindelad har också betydelse. När Daish nu är besegrat ska insatsen enligt plan övergå från fas tre till fas fyra. Det ska handla om stöd och stabilisering. Man ska gå från storskalig förbandsutbildning till utbildning för att upprätthålla lag och ordning samt motverka asymmetriska hot. Den exakta utformningen av den här insatsen ska göras i samverkan med irakiska myndigheter. Exakt när detta kommer att inträffa finns det ännu ingen tydlighet omkring, men jag utgår från att det som har hänt den senaste veckan och premiärministerns uttalande kommer att få inverkan i den här delen.

Det svenska styrkebidraget uppgår till högst 70 personer på plats för 2018, om inte någonting inträffar som gör att vi måste gå in med en förstärkning. Även här vill jag understryka vad som har sagts tidigare: Det är viktigt att vi inte blir en del av någon intern konflikt i Irak och att vi verkar stabiliserande med vår närvaro. Det gäller inte minst värnandet av 1325 och värnandet av mänskliga rättigheter. Vi ska vara ett öga och ett öra på plats för att följa detta.

Vi ser att det är minoriteters rätt som trampats på, och det har i många stycken bidragit till att bygga upp konflikten. Jag vill här understryka att det har begåtts fasansfulla övergrepp under Daishs härjningar i Irak mot yazidier, kristna, kurder men också shiamuslimer, som inte ska glömmas i det här sammanhanget. Det finns många oförrätter som har begåtts och som i sig är en grund för kommande konflikter om de inte tas om hand.

Osäkerheten kräver att vi från svensk sida är varsamma med fortsättningen. Vi har från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sida landat i ett uppdrag till regeringen att återkomma. Det är välkommet. Under punkt 2 har hela sammansatta utskottet enats om att begära att regeringen återkommer till utrikesutskottet för att informera och klara ut om förutsättningarna har förändrats till följd av osäkerheterna.

Jag vill på den här punkten kort beröra en annan fråga. Jag har lyssnat till Sverigedemokraterna och läser deras reservation. De antyder att vi bara skulle vara i norra Irak. Frågan är: På vilken inbjudan? Den är från den irakiska regeringen. Skulle vi ta det folkrättsliga mandatet från Kurdistans regering? Hur ser regeringen ut i Kurdistan just nu, med tanke på hur situationen är med en president som avgått och val som inte har hållits?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi ser att peshmergan också internt är oenig. Det finns olika bilder från olika grupper. Det pågår en maktkamp. Det skulle vara att sända ut svenska soldater i en mycket osäker situation. Det skulle dessutom sakna folkrättsligt mandat, om det inte är så att Sverigedemokraterna har något särskilt avtal med den irakiska regeringen. Jag yrkar med andra ord avslag på den reservationen.

Slutligen vill jag även här beröra målformuleringar. Det är bra att vi på den här punkten har kunnat enas om att uppmana regeringen att gå vidare och göra målen uppföljbara och att utveckla målen. Jag välkomnar att hela utskottet har ställt sig bakom Alliansens krav även i den här delen. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi har en inbjudan från Iraks regering att delta i insatsen. Hur länge den kommer att kvarstå vet vi inte med tanke på hur situationen är. Nu hävdar premiärministern att IS är besegrat. Samtidigt ser vi den situation som håller på att utvecklas mellan kurder och den irakiska regeringen.

Än så länge finns det ett mandat vi har att arbeta efter. Jag menar att vi bör förbehålla oss rätten att kunna välja var vi vill placera våra soldater. Vi har tidigare varit i Erbil. Vi utökade det geografiska mandatet ganska nyligen.

Vi menar från Sverigedemokraternas sida att vi nu bör fokusera på Kurdistan och att hjälpa kurderna i första hand så länge inbjudan kvarstår. Jag tror som sagt att den kommer att upphöra ganska snart.

Sedan säger Kerstin Lundgren att utvecklingen i Kurdistan är bekymmersam. Ja, det är den. Under det besök jag var på i våras besökte jag det kurdiska parlamentet i Erbil. Jag lyssnade på både regeringssidan och oppositionssidan.

Alla där var övertygade om att de mindre konflikter man har i Kurdistan, eller KRG, ska lösas politiskt. Man ville över huvud taget inte riskera att hamna i den situation man hade på 90-talet med ett blodigt inbördeskrig. Det var allas fasta övertygelse.

Med hjälp från omvärlden kan irakiska Kurdistan fungera som en stabil region i en ganska orolig omvärld och utgöra ett föredöme. Därför bör vi också fokusera på att hjälpa kurderna i det här skedet.

Fru talman! Jag hör att Björn Söder och Sverigedemokraterna uppenbarligen tror på det de hör från KRG. Men vad hör han från den irakiska regeringen? Mandatet är givet av den irakiska regeringen. Tror Björn Söder att den irakiska regeringen ger mandat att bara vara och stötta peshmergan och ta ställning? Det är vad Sverigedemokraterna säger.

De vill inte vara en part och på det sättet ta ställning. Men de vill tydligt markera att det bara är peshmergan och KRG man ska stötta och inte den irakiska regeringen. Utgångspunkten är att Sverigedemokraterna vill att vi inte ska delta i någonting som handlar om den irakiska regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag förstår över huvud taget inte vilket mandat som Sverigedemokraterna ser framför sig. Från vem ska vi få uppdraget att sända svenska soldater till KRG för att fortsätta att göra vad, att utbilda? Kampen mot Daish är över. Nu är det att stötta KRG i kampen mot den irakiska regeringen. Det är så man måste uppfatta Sverigedemokraternas markering.

Fru talman! Med den inställning som Kerstin Lundgren har förstår jag inte varför hon över huvud taget vill att Sverige ska fortsätta att vara nere i Irak. Det finns ett mandat. Vi har fått en inbjudan från irakiska regeringen att vara där för att utbilda de irakiska säkerhetsstyrkorna, inkluderat peshmergaförbanden.

Innan vi utökade det geografiska området hade vi placeringen i norra Irak i Erbil. Det var väl inte konstigt. Att vi nu väljer att fortsätta i Erbil och framför allt fokusera på peshmergaförbanden i det syfte som inbjudan medger är väl inte något märkligt.

Det är märkligare att vi helt plötsligt inte kan säga att vi bara fokuserar på Erbil när vi tidigare har kunnat göra det, utan nu gäller hela Irak i så fall och även de andra irakiska säkerhetsstyrkorna.

Vi måste kunna välja var vi vill placera våra soldater utifrån det mandat vi har fått. I det mandatet finns det att vi kan välja att placera våra soldater i Erbil, vilket vi gjorde tidigare, och vi kan välja att fokusera på att utbilda peshmergaförbanden.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Kerstin Lundgren. Det är samma fråga som jag ställde till försvarsministern. Är det rimligt att Sverige bidrar till att utbilda två sidor som snart kommer att kunna stå i en väpnad konflikt gentemot varandra?

Fru talman! Jag hörde just att det var två sidor som skulle stå mot varandra. Den ena sidan ville uppenbarligen Sverigedemokraterna stötta.

Vår hållning är samma som regeringens. Vi deltar för att stärka säkerhetsstyrkorna och säkerheten i Irak som helhet. När vi ser att man går över i fas fyra, som handlar om att bygga lag och ordning och att stå emot asymmetriska hot, ska det planeras i samverkan med de irakiska myndigheterna. Det kan inte ske i bara en del. Det måste vara samsyn i hela den globala insatsen.

Sverige utgör en del av en större insats. Sverige gör inte en egen unik insats. Det är utgångspunkten. Vi är också här en del av en större insats. Det gör att vi måste verka gemensamt och förhoppningsvis gå över i fas fyra under det kommande året.

Fru talman! Som tidigare nämnts är Irak ett land vars moderna historia har kantats av diktatur, konflikt och oroligheter. Saddam Husseins tyranni, kriget med Iran, invasionen av Kuwait med det efterföljande första Gulfkriget satte sin prägel på landet under 1980- och 1990-talen.

Efter attackerna i USA den 11 september 2001 och efter att påstådda massförstörelsevapen hittats i Irak invaderade amerikanska trupper landet 2003, helt i strid med folkrätten.

Efter den USA-ledda invasionen vidtog en brutal ockupation av Irak. Bombningar med civila dödsoffer, systematisk tortyr, mord och våldtäkter blev näst intill dagliga inslag. De numera ökända bilderna från Abu Ghraib-fängelset, som visar amerikanska soldater som förnedrar och torterar irakiska interner, är en påminnelse om ockupationens grymhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fortfarande är Irak ett land som präglas av USA:s ockupation, även om den nu är formellt avslutad. Institutionerna är svaga, och tilltron till regeringen är svag. Tortyr är fortfarande vanligt förekommande och möjligheten att arbeta fackligt ytterst begränsad. Våldet är fortfarande utbrett och drabbar hela det irakiska samhället. Kristna och hbtq-personer är två grupper som drabbats hårt av våld och attacker de senaste åren. Det nuvarande blodiga inbördeskriget i Syrien och Daishs tidigare närvaro i landet har också bidragit till problemen i Irak.

Fru talman! I ett brev från Iraks dåvarande utrikesminister till FN:s generalsekreterare den 25 juni 2014 efterfrågade Irak hjälp med att bekämpa Daish, bland annat genom utbildningsstöd och materiellt stöd för det irakiska försvaret. Den 15 augusti samma år antog FN:s säkerhetsråd resolution 2170. Denna insats har folkrättsligt stöd i och med begäran från Iraks erkända regering. Ett folkrättsligt stöd är alltid ett nödvändigt villkor för att Vänsterpartiet ska stödja den här typen av insatser.

Vänsterpartiet stöder regeringens förslag om att en svensk väpnad styrka till utgången av december månad 2018 ska delta i den militära utbildningsinsatsen, framför allt för att säkerställa att alla minoriteter i Irak behandlas med den folkrättsliga respekt som anges i de mänskliga rättigheterna. Det svenska bidraget är inte så stort numerärt, men det viktiga är vad man lyckas med och att man faktiskt bidrar till att stärka säkerheten i Irak.

Den internationella koalitionen mot Daish har alltså haft till syfte att bekämpa Daish och stabilisera Irak. Nu, när Iraks premiärminister Haider al-Abadi förklarat kriget mot Daish i Irak över, menar vi i Vänsterpartiet att det är viktigt att säkerställa att Irak ställer om från kampen mot Daish till att skapa en varaktig fred i ett Irak där respekten för mänskliga rättigheter är självklar och där militären inte vänder sig mot landets minoriteter.

Därmed ställer vi oss bakom utskottets förslag.

Fru talman! Jag ska fatta mig ytterligt kort. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag. Inte minst exemplet Afghanistan har väl lärt oss alla här i kammaren att militär seger och verklig säkerhet är två helt olika saker. Det tycks också råda bred enighet om att det finns underliggande spänningar i Irak och dess närområde som vid en militär seger över Daish riskerar att komma i mer öppen dager.

Det finns två tillkännagivanden från utskottet. Det första gäller det som tas upp vid varje internationell insats, nämligen att de mål som regeringen fastställer för våra militära insatser måste vara uppföljbara. Det är glädjande att utskottet är enigt på den här punkten. Mer anmärkningsvärt är att försvarsminister Peter Hultqvist i sitt anförande valde att inte kommentera den här punkten över huvud taget. Jag utgår från att regeringen lyssnar på riksdagen, särskilt när den är enig.

Punkt 2 handlar om regelbundna återrapporteringar till riksdagens utrikesutskott. Det ska ske i mars, juni och september nästa år. Detta understryker det allvar med vilket det sammansatta utskottet ser på situationen i Irak och hur volatil den är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

I sina anföranden gällande Afghanistan och insatsen i Irak har försvarsministern betonat att Sverige genom deltagande lär sig interoperabilitet. Det äger sin riktighet. Detta lär sig våra militära förband på plats i Afghanistan och Irak. Men jag tycker att det är väl värt att betona att våra främsta bevekelsegrunder när det gäller deltagande i fredsfrämjande verksamhet handlar om att se till att konflikter och osäkerheter inte sprider sig och om ett humanitärt ansvar för våra medmänniskor.

Fru talman! Det vi diskuterar här är det fortsatta svenska deltagandet i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Låt mig först säga att jag välkomnar att utskottet har ställt sig bakom Alliansens begäran om tillkännagivande vad gäller återrapportering, alltså att regeringen ska återrapportera den 31 mars, den 30 juni och den 30 september 2018 om insatsens utformning, och att det ska vara uppföljbara målsättningar. Det är viktigt.

Det handlar om att en svensk väpnad styrka, bestående av högst 70 personer, ska stå till förfogande på plats i Irak till och med den 31 december. Det är på inbjudan av den irakiska regeringen som vi finns där för att hjälpa till i bekämpningen av terrorsekten Daish/IS.

Bakgrunden är att den irakiska regeringen i juni 2014 i ett brev till FN efterfrågade hjälp med att bekämpa terrorsekten. Man begärde utbildningsstöd och materiellt stöd till det irakiska försvaret. I september samma år tillkännagav USA bildandet av en koalition mot terrororganisationen IS, och kort därefter anslöt sig Sverige till koalitionen.

Vi finns alltså där för att förebygga och motverka terrorhandlingar som begås av IS/Daish. Under det senaste året har det glädjande nog varit stora framgångar. Terrorsekten har steg för steg kunnat motas bort från Irak. Det är bra och glädjande.

Men jag vill också påminna om att i skuggan av koalitionens militära segrar över Islamiska staten är en tragedi av historiska proportioner på väg att inträffa. Den ursprungsbefolkning som har bebott det vi i dag kallar Irak i tusentals år är på väg att för alltid försvinna från regionen. Då tänker jag på att antalet kaldéer, syrianer och assyrier, det vill säga kristna, sedan 2003 har minskat från 1,5 miljoner till omkring 200 000. Deras uråldriga byggnader på Nineveslätten har helt eller delvis förstörts. Det faktum att befolkningen på Nineveslätten lämnats åt sitt öde av både den kurdiska peshmergan och de irakiska styrkorna vid Islamiska statens framryckningar 2014 har bland de kristna skapat ett misstroende gentemot såväl Erbil som Bagdad.

Även om återuppbyggnadstakten skulle öka tvekar många att återvända innan en långsiktig säkerhetslösning finns på plats. Att lokalbefolkningen bemannar polis och militär i området är därför en avgörande del i arbetet med att tillförsäkra flyktingar och internflyktingar rätten att återvända.

Nineveslätten ska enligt ett beslut av Iraks regering 2014 omvandlas till en provins. Det innebär att området inte längre kommer att styras inom ramen för den nuvarande provinsen Nineve. Den irakiska centralregeringen har tvingats fokusera på statens överlevnad, och en fungerande politisk lösning för Nineveslätten har därför ännu inte förverkligats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Kristdemokraterna anser att Sverige skulle kunna agera proaktivt och initiera en dialog med Bagdad i syfte att sätta ljus på och rädda en extremt sårbar minoritetsgrupps fortsatta existens i Irak.

Förutom att erbjuda administrativt stöd för uppbyggnad av en fungerande provins på Nineveslätten anser vi att Sverige inom ramen för koalitionens stabiliseringsstöd framöver även bör erbjuda Iraks regering att utbilda invånare på Nineveslätten för tjänstgöring inom ramen för de irakiska säkerhetsstyrkorna och irakisk polis.

Allra sist vill jag framföra ett tack till de soldater och den personal från Sverige som finns på plats i Irak för den storartade insats de har gjort och gör. Jag vill också framföra ett tack till deras anhöriga som finns hemma i Sverige. Jag önskar dem en god jul.

Fru talman! Den svenska insatsen i Irak är en del i ett internationellt arbete för att bekämpa terrorsekten Daish. Sverige är ett av 69 länder som deltar i den internationella insatsen. Den irakiska regeringen har i ett brev till FN:s säkerhetsråd välkomnat den internationella insatsen, och FN:s säkerhetsråd uppmanar världssamfundet att på alla olika sätt bidra till kampen mot Daish.

Den svenska insatsen är fokuserad på att träna peshmergasoldater men utökas nu, i och med detta beslut, till möjligheten att också arbeta med skydd och bevakning i den internationella insatsen. Detta visar på vikten av att fatta återkommande och regelbundna beslut om hur insatsen ska utformas. Det handlar om att ha möjlighet att göra förändringar över tid. Det går inte att säga att vi ska ta ett beslut som ska gälla för två, tre, fem eller tio år, utan det handlar om att hela tiden följa situationen och att förändra det arbete som görs och den insats som Sverige ställer upp med utifrån hur situationen förändras.

I betänkandet från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet finns det en bred enighet om att fortsätta utveckla målformuleringarna för de svenska insatserna. Vi har under ett antal år arbetat med att utveckla dem. Regeringen har tagit betydliga steg för att förtydliga och utveckla målformuleringarna. Det finns också i dag övergripande målformuleringar för alla insatser som Sverige deltar i, både militärt och civilt. Detta är ett ständigt pågående förbättringsarbete. Och utifrån den motion som de fyra borgerliga partierna har väckt är vi brett eniga i utskottet om att fortsätta det arbetet. Vi har också i bred enighet slagit fast att det ska vara en regelbunden återrapportering till utrikesutskottet, även det utifrån den borgerliga motion som finns.

Man kan på ett sätt säga att det egentligen inte behövs, för det finns alltid en möjlighet för ett utskott och för riksdagen att efterfråga information. Och det är inte så att vi tidigare inte har fått några återrapporter. Men det läge som råder i Irak i dag och den osäkerhet som vi alla känner inför den fortsatta utvecklingen gör att det känns extra angeläget att få regelbundna återrapporteringar. Det beslut som vi föreslår att riksdagen ska fatta i dag ska ses som ett särskilt understrykande av detta med återrapporteringar.

Fru talman! Jag vill instämma i Mikael Oscarssons tack till personalen. Jag vill utvidga det till ett tack också till den personal som deltar i den insats i Afghanistan som vi debatterade tidigare. Det är viktiga uppgifter som svenska kvinnor och män ställer upp på och emellanåt ytterst riskerar sina liv i. Det gäller både de militära insatserna och de civila insatserna. Det är viktigt att komma ihåg det och att visa vår uppskattning för den personal som deltar på ett mycket bra sätt. De gör väldigt professionella och engagerade insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag vill yrka bifall till förslaget i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande vad gäller den fortsatta insatsen i Irak.

Fru talman! Jag vill tacka alla i de båda utskotten, som har samverkat kring detta, för ett gott samarbete och spänstiga meningsutbyten.

Avslutningsvis önskar jag oss allihop en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Jag besökte Erbil och det svenska bidraget i maj. Vi var ute och tittade på hur de utbildade de kurdiska peshmergaförbanden i sjukvård. Det framkom uppgifter om att många av de kurdiska soldaterna dog av förblödning. Man hade inte kompetens att lägga tryckförband. Man hade inte heller utrustning för att kunna lägga tryckförband.

Vi har tidigare hört företrädare för Socialdemokraterna och försvarsministern säga att man tittar på helheten - det politiska stödet, det humanitära stödet och det militära stödet. Vi har i en motion i anslutning till propositionen efterfrågat att man skulle utreda behov av och möjligheter till materiellt stöd, till exempel sjukvårdsutrustning. I betänkandetexten bemöts den motionen med prat om hur mycket Sverige bidrar med i humanitärt stöd till Irak. Det materiella stöd som vi efterfrågar nämns inte över huvud taget.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Kenneth G Forslund, som är utskottets ordförande och representant från regeringssidan: Hur ser man på detta med att utreda behovet av och möjligheterna till materiellt stöd, till exempel i form av sjukvårdsutrustning? Det är det som efterfrågas väldigt starkt.

Fru talman! Björn Söder hade möjligheten att besöka den svenska insatsen. Det är en möjlighet som också flera andra riksdagsledamöter har givits och tagit. Detta är viktigt för att skapa en återkoppling till riksdagen och till det arbete som vi gör i utrikesutskottet, i försvarsutskottet och i det sammansatta utskottet. Det handlar om att få kunskap om hur förutsättningarna för insatsernas genomförande är.

Den diskussion om stöd till materiel för peshmerga som Björn Söder tar upp har åtminstone tidigare varit väldigt fokuserad på att vi skulle ge stöd i form av militär materiel, alltså vapen. Det är någonting som har avvisats tidigare.

Däremot är det en annan sak med den här typen av stöd, som väl ändå får sägas vara mer humanitärt. Frågan är om detta inte kan rymmas inom det humanitära stöd som vi ger. Jag ser inte en uppenbar motsättning eller konflikt. Vi brukar vara noga med att vi ska hålla isär humanitära insatser och militära insatser. Samtidigt måste vi ha en samordning av dem. I det här fallet kan man naturligtvis fundera på hur detta skulle vara möjligt.

Det är egentligen Björn Söder som ska ställa frågorna i detta replikskifte. Men i ett rent kunskapsinhämtande syfte frågar jag ändå Björn Söder: Har Björn Söder identifierat någonting som hindrar att vi i det humanitära stödet exempelvis skulle bidra med förstaförbandssatser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Nej, det tror jag inte. Det humanitära stödet kanske kan innefatta det också. Men då hade man från utskottets sida kanske kunnat uttrycka det tydligare i texten. Allan Widman var i fråga om det förra betänkandet inne på hur utskottet hade behandlat måluppföljning och liknande. På samma sätt skulle man kanske ha kunnat vara tydlig i denna text med hur man såg på detta.

Sedan denna insats kom till har vi från Sverigedemokraternas sida varit tydliga med att vi vill ha ett materiellt stöd samtidigt som vi ökar det humanitära stödet. Men det får inte avse krigsmateriel. Till skillnad från Liberalerna, som har varit tydliga med att de vill se krigsmaterielstöd, har vi varit väldigt tydliga med att detta inte ska ha med krigsmateriel att göra.

Som jag sa i mitt anförande handlar det om sjukvårdsutrustning. Men det handlar också om sådana basala saker som uniformer och kängor. Det kanske inte kan räknas som humanitärt stöd, men det är inte heller krigsmateriel. Vi vet sedan vi var där att soldater till och med får köpa sina egna uniformer och kängor för att det inte finns resurser. Det är också ett exempel på materiellt stöd som vi skulle kunna bistå med.

Jag tycker att majoriteten i utskottet kunde ha varit lite tydligare i betänkandetexten när det gäller att man ser positivt på detta. Nu avslår man bara motionen rätt upp och ned.

Jag vill avslutningsvis passa på att önska fru talmannen och övriga ledamöter i kammaren här en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Fru talman! Att dela ut uniformer och kängor tror jag blir svårt att bokföra som någonting annat än militär materiel. Där tror jag alltså inte att vi har någon möjlighet att komma framåt, även om jag delar Björn Söders uppfattning att behovet absolut finns där.

När det gäller det humanitära stödet och möjligheterna att bistå med exempelvis medicinsk materiel tycker jag att det rimliga är att vi i det fortsatta uppföljningsarbetet tar reda på om det är möjligt att göra detta inom ramen för det humanitära stöd som vi ger till Irak.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)