Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Fru talman! Sedan 2015 deltar Sverige i den militära utbildningsinsats som den internationella koalitionen mot IS bedriver i Irak efter irakisk inbjudan. Koalitionen bedriver utbildning i bland annat Erbil där kurdiska peshmergaförband inom de irakiska säkerhetsstyrkorna tränas av den svenska insatsen i sjukvård, krigets lagar, strid i bebyggelse samt detektering av improviserade sprängladdningar.

Vi sverigedemokrater har vid tidigare ställningstaganden i riksdagen varit positiva till att Sverige deltar i den globala koalitionens utbildningsinsats mot IS, som genomförs i norra Irak.

I samband med statsminister Stefan Löfvens besök i Erbil i slutet av oktober 2016 utlovade han att det svenska styrkebidraget skulle fördubblas till 70 personer. Vi anser inte, med tanke på det skede som insatsen mot IS är inne i, att det är nödvändigt för Sverige att fördubbla sitt styrkebidrag. Aktat den svenska försvarsförmågan i Sverige och det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår egen omedelbara närhet anser vi inte heller att det är lämpligt att ytterligare belasta försvarsbudgeten.

Riksdagen godkände dock i december 2016 en utökning av det svenska styrkebidraget men motsatte sig en utökning av det geografiska mandatet eftersom man ansåg att det fanns behov av mer information om bidragets placering och säkerhetsläget i Irak. Vi sverigedemokrater ansåg att det dåvarande styrkebidraget från Sverige var fullt tillräckligt och påpekade att det föreslagna ökade svenska styrkebidraget inte föreföll vara särskilt välplanerat. I debatten framhöll vi bristerna i planeringen av det utökade bidraget och att man först beslutade om en utökning av numerären innan man visste var behovet var som störst och var den utökade numerären skulle placeras rent geografiskt. Det är en väldigt märklig ordning, minst sagt. Nu har regeringen återkommit i en proposition och föreslagit att den utökade numerären ska placeras på Al Asad-basen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag vill påpeka, fru talman, att vi inte har ändrat vår ståndpunkt när det gäller numerären och anser att regeringens förslag om ökad numerär bör avslås. I stället menar vi att riksdagen bör medge att regeringen ställer samma numerär som före decemberbeslutet, det vill säga en väpnad styrka bestående av högst 35 personer, till förfogande på plats till och med den 31 december 2017 och att om situationen så kräver tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka om högst 85 personer.

Vad gäller det utökade geografiska mandatet förlitar vi oss på Försvarsmaktens bedömningar om var det finns bäst förutsättningar för svenskt bidrag och anser inte att det ska finnas några hinder för att nuvarande styrkebidrag även kan placeras på Al Asad-basen.

Fru talman! För några veckor sedan, den 14-15 maj, hade jag förmånen att leda en svensk delegation från utrikes- och försvarsutskotten under en resa till Erbil i norra Irak för att bland annat ta del av den svenska insatsen på plats men också träffa kurdiska företrädare för att diskutera situationen som råder.

Jag kan börja med att konstatera att den svenska insatsen har tagits väl emot och uppskattas. Vi kan därför känna stolthet över våra duktiga militärer som verkligen gör skillnad, och jag vill passa på att rikta ett riktigt stort tack till dessa.

När vi var ute på fältet och tog del av hur de svenska soldaterna tränade de kurdiska peshmergaförbanden i bland annat sjukvård framkom bristen hos peshmerga på ordentlig sjukvårdsutrustning. De tränade visserligen på att lägga tryckförband med västerländsk sjukvårdsutrustning, men eftersom det är mest sannolikt att de inte kommer att ha tillgång till detta på fältet fick de även öva med trasor och pinnar, som antagligen kommer att vara det som de har tillgång till. Likaså framkom att många av dessa unga soldater fått köpa sina egna uniformer och kängor då det saknas resurser.

Vi sverigedemokrater har föreslagit att insatsen som Sverige bedriver bör breddas genom att regeringen utreder behov av och möjligheter till materiellt stöd. Vi avser självfallet inte krigsmateriel för strid utan annat specialiserat, materiellt stöd. Sådant stöd skulle kunna handla om just sjukvårdsutrustning och kläder men även kommunikationsutrustning, mobila internetanslutningar och datorer och små, förarlösa övervakningsplan liknande dem som använts i tidigare insats i Afghanistan. Jag hade hoppats att fler i utskottet med egna ögon och öron kunnat på plats få ta del av det behov som föreligger av just materiellt stöd. Men tyvärr har utskottet valt att avstyrka vårt förslag.

Vidare, fru talman, har vi sverigedemokrater föreslagit att regeringen bör använda Sveriges begränsade resurser där de gör mest nytta och kraftigt öka stödet till humanitära insatser i krisens närområde i stället för att fortsätta driva sin hopplöst ineffektiva invandringspolitik som gör att man tvingas skära 8 miljarder ur biståndet. Det är en summa som skulle kunna täcka hela den humanitära insatsen.

I våra samtal med de kurdiska företrädarna framkom detta med tydlighet. Ministern med ansvar för utrikesrelationer, Falah Mustafa Bakir, var tydlig med detta efter en fråga om vad vi i Sverige kunde bistå med. Han sa, precis som vi sverigedemokrater i åratal sagt, att det var bättre att vi hjälpte flyktingarna därnere än att de skulle ta sig till Europa och slutligen Sverige då det skulle kosta så mycket mer att hjälpa dem i Sverige med vår levnadsstandard. Vi kunde hjälpa så många fler därnere, menade han. Jag kunde inte annat än att säga: I totally agree! Jag hoppas att även mina kollegor från andra partier, som var med i delegationen, lyssnade på ministerns vädjan. Men jag kan, fru talman, konstatera att utskottet väljer att avstyrka vårt förslag om just att öka de humanitära insatserna i konfliktområden. Detta beklagar jag givetvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Irak är en i många avseenden problematisk statsbildning. Landets gränser speglar inte någon naturlig avgränsning av ett visst eller vissa folk utan är snarare en godtycklig indelning gjord av europeiska kolonialmakter. Eftersom Irak är ett lapptäcke av folkgrupper som visar uppenbara svårigheter att samexistera fredligt behöver landet en konstitutionell lösning som tar hänsyn till dess minoriteters legitima krav på utökat oberoende. Vi anser att ett utökat självstyre för landets minoriteter är en viktig pusselbit i landets politiska stabilisering.

Den kurdiska delen av Irak förtjänar att lyftas fram i debatten. Trots vissa motsättningar i relationen mellan Erbil och Bagdad kring framför allt budgetfördelning och vissa interna motsättningar mellan de kurdiska partierna är de fast beslutna att lösa problemen på fredlig och demokratisk väg. Med blodigt inbördeskrig i mitten av 90-talet i åminnelse verkar de olika partierna överens om detta. Jag tror att irakiska Kurdistan i viss mån kan vara ett föredöme i sin del av regionen, trots att de har en hel del att jobba med. De förtjänar i alla fall omvärldens stöd. Kurderna har under lång tid haft ett stort mått av självstyre och har visat prov på demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter.

För att få en konstitutionell lösning i Irak menar vi att regeringen bör använda sitt inflytande och komplettera den militära insatsen med en politisk process för att påverka den irakiska regeringen i riktning mot utökat självstyre för de olika minoriteterna. Det gäller inte bara för de kurdiska delarna utan även för de kristna på Nineveslätten. Nineveslätten i norra Irak var ju en del av det historiska assyriska kungariket och har under en längre tid befolkats av i huvudsak assyrier, syrianer och kaldéer. För att få till en långsiktigt stabil och trygg situation i Irak anser vi att ett ökat självstyre för de olika minoriteterna är den enda lösningen.

Fru talman! Eftersom politiken i Irak är starkt etniskt betonad är det varken rättvist eller ändamålsenligt att en grupp ska behöva luta sig mot en annan för sitt militära försvar. När IS invaderade norra Irak och Nineveslätten 2014 flydde de kurdiska styrkorna och den nationella irakiska armén. Den kristna och yazidiska befolkningen lämnades åt sitt öde, vilket fick horribla konsekvenser som närmast kan liknas vid ett folkmord. FN:s råd för de mänskliga rättigheterna konstaterade också i en resolution i september 2014 att IS övergrepp kan utgöra ett brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Händelserna under 2014 visar tydligt att den kristna och yazidiska befolkningen, även om de fått ett viktigt stöd av de kurdiska peshmergastyrkorna under konfliktens gång, inte har några garantier om stöd från utomstående styrkor. Av denna anledning har man lagt grunden för en egen försvarsstyrka som kallas NPU. Styrkan är dock liten och tränas av ett privat säkerhetsföretag och får finansiering av privata donationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi ser det som ytterst angeläget att även de svagaste minoriteterna i Irak har möjlighet att försvara sig själva och säkra sin överlevnad. Därför har vi föreslagit att regeringen arbetar för att koalitionen mot IS också inkluderar NPU i sina stödinsatser.

Fru talman! Att delta i internationella insatser belastar försvarsbudgeten. I en situation där Sverige inte har ett existensförsvar att tala om, samtidigt som det säkerhetspolitiska läget i vår omedelbara närhet ser fortsatt allvarligt ut, anser vi det inte lämpligt att ytterligare belasta försvarsbudgeten.

Sverigedemokraterna anser därför att regeringen redan nu ska tillskjuta ökade resurser till försvaret genom lån och sedan justera detta i kommande budget. Vi vill generellt se kraftigt ökade resurser till försvaret, men vi anser att regeringen åtminstone ska tillskjuta additionella medel i syfte att kompensera för de indirekta ekonomiska påfrestningar som det innebär för Försvarsmakten att genomföra insatsen i Irak.

Avslutningsvis, fru talman: När regeringens förra proposition i samma ämne behandlades i riksdagen ställde sig riksdagen bakom det som anfördes av utrikesutskottet om behovet av att utvärdera de insatser som Sverige har genomfört i Irak sedan insatsen inleddes.

Utskottet noterade då, enligt uppgift från Försvarsdepartementet, att Försvarsmakten i samband med varje rotation genomför utvärdering och uppföljning. Utskottet framhöll att det är viktigt att analysera och utvärdera effekterna av det svenska styrkebidraget i internationella fredsfrämjande insatser.

Utskottet ansåg att det är av stor vikt att de erfarenheter som gjorts av det svenska förbandet på plats nu utvärderas grundligt. Betydelsen av att tidigt fånga in relevanta utmaningar är en viktig lärdom från insatsen i Afghanistan.

Utskottet ansåg att de erfarenheter som hittills har gjorts av den svenska militära utbildningsinsatsen bör sammanställas av regeringen i samråd med Försvarsmakten och återrapporteras till riksdagen.

I den senaste propositionen, som utskottet nu behandlat, skriver regeringen att "det svenska bidraget utvärderas och följs upp kontinuerligt av Försvarsmakten i samband med varje rotation. Regeringskansliet [.] tar del av denna utvärdering och väger in Försvarsmaktens utvärdering i de analyser som löpande görs i utformningen av insatsens mandat och i samband med de överväganden som görs inför att regeringen till riksdagen föreslår en förlängning av insatsen."

Men ingenstans står att regeringen, enligt tidigare riksdagsbeslut, ämnar återkomma till riksdagen med en återrapport angående utvärdering och uppföljning. Av denna anledning vill vi åter betona vikten av att riksdagen får ta del av en sammanställning av erfarenheter som hittills gjorts av den svenska militära utbildningsinsatsen genom en återrapport till riksdagen.

De borgerliga partierna har tidigare påpekat vikten av just utvärdering och uppföljning. Men då de själva missade att motionera om detta i det betänkande som vi nu debatterar hade det varit klädsamt om de hade kunnat backa upp vårt yrkande, då det är precis vad de själva föreslår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag kan bara konstatera att de borgerliga partierna sitter kvar i sandlådan med hink och spade och att vi på grund av detta missar möjligheten att för regeringen åter betona vikten av att riksdagen får ta del av en sammanställning av erfarenheter som hittills gjorts av den svenska militära utbildningsinsatsen genom en återrapport till riksdagen angående utvärdering och uppföljning.

Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 1 och 2, och jag ber om ursäkt för att jag överskred min talartid.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets förslag om att riksdagen bifaller regeringens proposition gällande Sveriges fortsatta deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak.

Fru talman! Terrorismen hotar inte bara stater och individer, utan den hotar även de värderingar som det öppna samhället vilar på. Det finns mycket tydliga nationella säkerhetsskäl till att vi ska delta i kampen mot terrororganisationen Isil/Daish.

Sedan vi i december debatterade frågan om det svenska bidraget till den internationella koalitionens utbildningsinsats här i kammaren har Sverige och Stockholm tillsammans med flera andra länder och städer drabbats av fruktansvärda terrordåd. Gärningsmannen som kapade lastbilen här i Stockholm hann ungefär 500 meter på Drottninggatan. Fem personer miste livet under den ohyggliga färden. Storbritannien har genomlidit tre attacker de senaste månaderna. Exemplen i Europa, i Irak, i Syrien och i går i Iran är alltför många.

Fru talman! Moderaterna har varit drivande för skärpta åtgärder mot terrorism. I går kunde en gemensam överenskommelse presenteras. Där ingår bland annat signalspaning under förundersökning, utökad kameraövervakning och skärpta straff för vissa terroristbrott.

Men det räcker naturligtvis inte med nationella överenskommelser och åtstramningar. Vi måste bekämpa terrorismen på alla nivåer. Daishs fruktansvärda handlingar gör att vi, av moraliska och medmänskliga skäl, måste delta också i den internationella kampen mot terrorismen.

Trots att Daish har gjort hårt motstånd gör den internationella koalitionen mot Daish, där Sverige medverkar, skillnad. Det verkar nu som om striderna som pågår i Syrien och i Irak om de Daishkontrollerade områdena går in i sitt slutskede - det är i alla fall vad vi hoppas.

I gryningen i tisdags inledde den USA-stödda kurdisk-arabiska alliansen SDF ett anfall mot staden ar-Raqqa i Syrien, som är Daishs självutnämnda huvudstad. Uppgifter gör gällande att mellan 3 000 och 4 000 terrorister finns i staden och att hårda strider väntar.

Också i Irak har irakiska och kurdiska styrkor med flygstöd från USA gjort framsteg i kampen mot Daish, även om det går i långsam takt. Striden om Mosul fortsätter och pågår fortfarande. Koalitionen ser nu ut att kunna omringa Mosul. En slutstrid, som man har talat om under att antal månader, ser ut vara någonting som vi går till mötes.

Men många svårigheter kvarstår, fru talman. Fler än 100 000 civila har redan flytt Mosul. De humanitära behoven, som redan finns, kommer troligtvis också att öka i takt med att offensiven fortsätter.

Trots nederlagen i norra Irak finns det en stor risk att Daish kommer att fortsätta att utgöra ett stort säkerhetshot i Irak och i regionen i form av bland annat självmordsattacker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sverige kan och ska hjälpa till i kampen mot Daish. Vi moderater har tidigare hävdat att Sverige borde och kan göra mer. Därför välkomnar vi fördubblingen av det svenska deltagandet i den militära utbildningsinsatsen i Irak.

Vi välkomnar även att det svenska bidraget ska kunna bedriva utbildning också vid Al Asad-basen i centrala Irak. Tyvärr gör den begränsade kapaciteten vid Al Asad-basen att detta i nuläget inte är genomförbart, vilket innebär att det svenska bidraget fortsätter att vara verksamt vid basen i Erbil. Skulle läget ändras bör regeringen hålla riksdagen informerad om detta.

Fru talman! När riksdagen bemyndigar regeringen att sända svensk väpnad trupp på uppdrag i ett annat land är det ett betydande ansvar. Som tragiska erfarenheter har visat går det inte att utesluta förluster av människoliv i samband med fredsfrämjande uppdrag och krishanteringsinsatser. Därför är det viktigt att vi fattar dessa beslut i kammaren.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka alla de svenska kvinnor och män som deltar och har deltagit i Sveriges fredsfrämjande internationella insatser.

Fru talman! Jag tillhör dem som för tre veckor sedan hade den stora förmånen att få besöka det svenska förbandet i Erbil i Irak. Jag använde ordet förmån - det rör sig naturligtvis om en krigszon med mycket elände och många tragedier, men det finns ändå en stor respekt för det svenska förband som finns på plats och för den insats som förbandet gör.

Jag tror att det är en viktig erfarenhet för oss riksdagsledamöter, som ganska ofta fattar denna typ av beslut i kammaren, att få komma ned på plats, träffa förbandet och se hur utvecklingen går. Det är oerhört viktig kunskap att ha med sig.

På plats i Erbil fick vi se hur den grundläggande utbildningen gick till. En grupp kvinnliga officerare från peshmerga fick grundläggande skytteutbildning och grundläggande första-hjälpen-utbildning. Det var imponerande att se. Men jag, som genomgick den svenska värnpliktsutbildningen för 25 år sedan, tog även med mig hem att den kunskap som vi har i Sverige och den utbildning som vi har här också är oerhört imponerande. Det märks när vi är ute på detta sätt.

Jag tror att man ska ta med sig det här, fru talman. Nu går vi in i en period när vi inte bara kommer att ha yrkessoldater i Sverige, utan vi kommer också att ha värnpliktiga soldater. Vi bör dra nytta av de kontraktssoldater som vi har, som har varit ute och gjort dessa jobb, när vi ska utbilda våra värnpliktiga. Berömmet från deltagande från de övriga länderna har varit oerhört samstämmigt när det gäller hur våra soldater uppträdde och att vi använde soldater och inte enbart officerare i utbildning. Jag tror att det där är någonting vi ska ta med oss.

Det är naturligtvis ett politiskt svårt läge i Irak. Alla bedömare på plats säger att IS i Mosul snart är militärt besegrat, men landet i sig har stora problem och det finns inte någon enkel lösning. Det som kanske är positivt är hur fort människor kommer igång och försöker bygga upp sin stad igen. Nu pågår slutstriderna i västra Mosul med mänskliga sköldar och mycket otäcka saker, men i de östra delarna kommer rapporter om att skolor öppnar och man börjar med utbildningsinsatser. Det finns framtidstro och vilja att bygga upp och skapa ett samhälle i fred och gemenskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

När IS/Daish är militärt besegrat kommer ändå den typ av terrorattacker som vi ser nu att fortsätta. Vi ser dem i Europa, men det är än värre i närområdet. Det kan också betyda att den polis som finns på plats, den blå, civila polisen, också behöver stöd och hjälp för att kunna motarbeta de terrorattacker som sker i området.

Det beslut som riksdagen debatterar i dag innebär en förstärkning av den svenska insatsen. Vi går från 35 till 70 personer, alltså en fördubbling av insatsen, utöver den tillfälliga insatsstyrkan på 150 personer som vi kan skicka ned om stöd och hjälp skulle behövas.

Vi kommer att fortsätta att utbilda och träna förband i sjukvård, detektering av sprängladdningar, folkrättsliga regler och strid i bebyggelse men också ha tillägget att vi ska jobba med hantering av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, alltså göra insatser och kunna förebygga och hjälpa till om sådana saker inträffar. Vi har fått rapporter om att sådana ämnen finns i området och att de används.

Vi har från svensk sida en kunskap och någonting som vi kan visa upp på ett bra sätt när det gäller det här, tycker jag, och vi kan hjälpa den irakiska regeringens trupper på området.

Fru talman! Jag vill avsluta med att tydligt deklarera att jag känner stor respekt för och stor tacksamhet mot de kvinnor och män som genomför de här insatserna. Det är en mycket viktig signal att vi får ta de här besluten i Sveriges riksdag så att de känner att vi står bakom dem och att det här är någonting som Sverige tror på och kan hjälpa till med.

Med de orden, fru talman, yrkar jag bifall till det förslag som finns från det sammansatta utskottet.

Fru talman! Jag vill börja med att sända mina djupaste kondoleanser till alla de offer och anhöriga runt om i världen som har drabbats av terrorismens grymma, förvridna ansikte som har slitit barn från sina föräldrar och föräldrar från sina barn. Jag tänker på Stockholm, Manchester, London, Kabul, Bamako - listan kan tyvärr göras lång. Terrorister angriper självaste grunden i vårt levnadssätt, vår demokrati, våra mänskliga rättigheter och vår kultur. Vi kan inte låta ondskan vinna. Det är kring det här som vi måste samarbeta i Sveriges riksdag, lokalt, nationellt, regionalt och globalt.

Fru talman! När den förra regeringen 2013 beslutade sig för att fasa ut det svenska biståndet till Irak var Irak ett medelinkomstland med en ekonomisk och social utveckling som åtminstone gick åt rätt håll, även om det var en lång väg att gå. Fyra år senare är bilden dessvärre en helt annan. Landet är i dag djupt splittrat av svårlösta konflikter som framför allt involverar Daishs framfart i vitala delar av landet. Därför var det välkommet och nödvändigt att den rödgröna regeringen i höstas beslutade om att ta fram en femårig biståndsstrategi för Irak. Med uppemot 1 miljard kronor för att stärka demokrati, samhällsbyggnad och kvinnors rättigheter har Sverige visat på ett fortsatt omfattande och djupgående engagemang i landets framtid.

Fru talman! Banden till Irak är nära och starka. Uppskattningsvis har 2 procent av Sveriges befolkning sina rötter i Irak. Ett stort mellanfolkligt utbyte har pågått under en lång tid, alltsedan det svenska konsulatet upprättades för mer än ett sekel sedan. År 2009 återöppnades den svenska ambassaden i Bagdad. Iraks angelägenheter är alltså också Sveriges.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

I dag ska vi fatta beslut om en viktig och dessvärre alldeles nödvändig aspekt av det svenska internationella samarbetet med Irak: den militära insatsen. Sverige har en lång historia av att delta vid internationella insatser. Den svenska utlandsstyrkan har i dag personal vid elva konfliktområden runt om i världen.

Den 25 juni 2014 efterfrågade Irak i ett brev till FN:s generalsekreterare hjälp för att bekämpa Daish genom bland annat utbildningsstöd och materiellt stöd till det irakiska försvaret. FN:s säkerhetsråd antog den 15 augusti 2014 resolution 2170 om kollektiva och nationella åtgärder mot Daish, Nusrafronten och andra grupper med kopplingar till al-Qaida och mot de brott som grupperna begår i Irak och Syrien.

Det svenska styrkebidraget till den så kallade koalitionen mot IS har sedan dess i huvudsak verkat i norra Irak och har rådgivning och utbildning av de irakiska försvarsstyrkorna som sin huvuduppgift. Den militära planen utgör endast en del i en bredare strategi tillsammans med andra krishanteringsinstrument, såsom humanitära åtgärder och inte minst diplomati.

Det finns ett stort behov av att formulera en politisk agenda för Irak post-Daish. Detta måste innefatta åtgärder för försoning och statsbyggande, och det svenska biståndet kommer att kunna vara en viktig del i detta.

Jag yrkar bifall till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om Sveriges fortsatta och utökade deltagande i den militära insatsen i Irak. Med bifall till förslaget i betänkandet medger riksdagen att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2017. Det folkrättsliga mandatet för insatsen bygger på en irakisk inbjudan att delta i utbildningsinsatser som genomförs av den globala koalitionen mot Daish.

Fru talman! För Centerpartiet kan det förändrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde inte vara en ursäkt för att Sverige ska backa från internationella militära och civila insatser. Inte heller får utvecklingen av vårt eget territoriella försvar leda till att vi isolerar oss och ensidigt ser inåt. Den oroliga omvärlden gör att vi måste vara fortsatt beredda att ta internationellt ansvar och bidra med våra förmågor för att få en säkrare och stabilare omvärld.

Fru talman! Centerpartiet anser därför att det är angeläget att Sverige fortsätter att delta i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Situationen är fortsatt allvarlig, och det påverkar även oss i Europa och i Sverige.

Senast vi i kammaren debatterade frågan om Sveriges fortsatta engagemang var i december. Nu föreligger en proposition från regeringen om att fortsätta med en väpnad styrka om högst 220 personer. Denna gång avser mandatet till och med nyårsafton 2017. Vi ska som nation delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Daish.

Insatsen har nu pågått i tre år, och den är viktig för att återfå kontroll, för att människor ska få trygghet och för att bygga ett stabilt, demokratiskt och öppnare samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det handlar om att besegra Daish och grupper med kopplingar till olika terrorgrupper och att beivra de brott som pågår, också i framtiden. Det är en insats med folkrättsligt mandat att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att förebygga och motverka terroristhandlingar.

Att det svenska bidraget skulle kunna ha större numerär är viktigt. I december, när detta diskuterades senast, var vi i kammaren inte beredda att ge ett öppet mandat för det fortsatta arbetet. Nu har regeringen återkommit, och det finns mer information om uppdragets placering, uppgift och säkerhetsläge.

Det blir ett tillägg med fler uppgifter, bland annat inom sjukvård, detektering av improviserade sprängladdningar, hantering av incidenter med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen och även utbildning inom strid i bebyggelse. Denna utveckling av bidraget tror vi är viktig. Ytterst handlar det om att vi bidrar till att säkra respekten för mänskliga rättigheter, ha god helhetssyn och sträva efter långsiktiga resultat.

För att Sverige ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt och nå så långt som möjligt i resultat är det viktigt att vi på bästa sätt kan ta del av utvärderingar och utveckla instrumenten i ett aktivt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Här finns mer att göra. Vi i Alliansen står bakom att vi borde se mer tydliga och konkreta målsättningar från regeringen avseende den pågående och fortsatta insatsen.

Vi kan ta del av utvärderingar av tidigare insatser i bland annat Afghanistan. Där ser man att det går att göra mer när det handlar om att presentera strategier för både pågående och nya insatser. Fallet Irak är ett exempel.

För oss är det viktigt att efterlysa tydligare målsättningar från regeringen och att det inför kommande propositioner finns en tydlig återkoppling och uppföljning till kammaren om insatsens utförande och vilka lärdomar man drar av de insatser som genomförs.

Jag tillstyrker förslaget och tackar för ordet.

Fru talman! Enkelt uttryckt stöder Vänsterpartiet propositionen om en fortsatt svensk utbildningsstyrka för peshmerga, som i Irak kämpar mot Daish. Jag kunde stanna där, men det är klart att jag måste utnyttja tiden något mer. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Det har ibland ifrågasatts om det finns ett kristallklart folkrättsligt stöd för denna insats. Det menar vi att det finns. I juni 2014 efterfrågade Irak i ett brev till FN:s generalsekreterare hjälp för att bekämpa Daish genom bland annat utbildningsstöd, precis som Pernilla Stålhammar nämnde, och även materiellt stöd till det irakiska försvaret.

FN:s säkerhetsråd antog i augusti 2014 resolution 2170 om åtgärder mot Daish. Irak välkomnade militärt stöd i kampen mot Daish genom ett brev till FN:s säkerhetsråds ordförande i september 2014. I november 2015 antog säkerhetsrådet en resolution i vilken medlemsstater som har kapacitet uppmanas att i enlighet med folkrätten, särskilt Förenta nationernas stadga samt de mänskliga rättigheterna, flyktingrätten och humanitärrätten, vidta nödvändiga åtgärder i bland annat Irak för att förstärka och samordna sina insatser för att förebygga och motverka terroristhandlingar som begås av bland andra Daish.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi anser att det finns folkrättsligt stöd för insatsen, även om den irakiska regeringen har stora problem med ett viktigt kriterium, nämligen kontroll över territoriet. Med detta sagt är vi ändå oerhört kritiska mot den process som lett fram till bildandet av Daish och behovet av att bekämpa dem.

Någon gång, någon enstaka gång, vore det klädsamt att få höra en viss självkritik, framför allt från företrädare för Alliansen, om att det var lögner och folkrättsbrott som ledde fram till kriget mot Irak och att det var osedvanligt dumt att föreslå att JAS-plan skulle skickas dit för att bistå USA-koalitionen.

I ljuset av erfarenheterna från Irak men också de Natoledda krigen i Afghanistan och Libyen står det alltmer klart: Det är oftast inte övningar, upprustning och krig som leder till lycka och välstånd eller ens fred, apropå en del teorier om vad som säkrar freden också i vårt närområde.

Nato är ingen fredsorganisation. Man har misslyckats å det grövsta i Afghanistan och Libyen. Och i Irak har inte USA:s krig mot terrorismen direkt minskat densamma utan haft precis motsatt effekt och i nästa steg skapat de enorma flyktingvågor som också Sverige nu ska stänga gränserna för.

Jag ska lyssna noga och skulle vara uppriktigt glad om det fanns något av en reflekterande självkritik. I så fall ska jag offentligt uttrycka min uppskattning för den.

Fru talman! Jag vill, som Stig Henriksson, inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Min bedömning är att det inte finns någon militär operation som är så moraliskt och humanitärt angelägen som den som just nu, förhoppningsvis, går mot sitt slut i det område som den svenska insatsen ska ske i.

Mattias Ottosson sa att sannolikt kommer terroristattentat att följa även efter en militär seger över IS. Jag är något mer hoppfull därvidlag. Jag tror inte att man kan utesluta att den ökade frekvens av terror som världen har sett de senaste veckorna är ett mer eller mindre desperat utslag av de framgångar som den globala koalitionen nu har. Förhoppningsvis är det en sista dödsryckning från den vidriga organisation som Daish/IS utgör.

Jag välkomnar fördubblingen av den svenska insatsen och de nya inriktningarna mot sjukvård och CBRN. Liberalerna har under ett par års tid här i riksdagen i samband med dessa propositioner föreslagit att också dessa beståndsdelar borde ingå, inte minst eftersom försvarsministern vid ett personligt besök i operationsområdet slog fast att peshmerga drabbas av bland annat kemiska vapen.

Fru talman! Björn Söder och Sverigedemokraterna motsätter sig en utökning av insatsen och pläderar i stället för att hjälpa människor humanitärt där de finns i dessa konfliktområden. Jag har alltid haft svårt att få den logiken att gå ihop. Jag var förundrad under många år när Sverigedemokraterna ville kalla hem svensk trupp från Afghanistan för att i stället hjälpa med bistånd.

Björn Söder och Sverigedemokraterna! Det är bland annat genom fredsfrämjande operationer, tror jag, som man aktivt bidrar till att minska behovet av flykt för människor över världen. Möjligen kan den migrationsvåg som vi såg hösten 2015 delvis kopplas till ett minskat militärt engagemang i Afghanistan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sverigedemokraterna har också en reservation gällande en finansiell kompensation till Försvarsmakten för de internationella insatserna. Då vill jag ändå upplysa Sverigedemokraterna om att vi har ett anslag för internationella insatser där medel är avsatta. Om de pengarna inte utnyttjas kommer de att brinna inne och återföras till statskassan. Så jag har svårt att förstå det kravet.

Fru talman! Läser man propositionen och betänkandet noga märker man att vi hade ambitioner att snabbt gruppera oss också i södra Irak, vid Al Asad-basen. Nu visade det sig vara lättare sagt än gjort. Det framgår av propositionen att man måste ha en framförhållning på 18-24 månader.

Det tillsammans med att försvarsministern efter koalitionens möte förra sommaren 2016 kom hem och utlovade en svensk sjukvårdsinsats, som nu inte heller kommer att materialiseras, gör att man måste ställa sig frågan vilken planering och framförhållning som regeringen har i dessa sammanhang.

SD tycker också att det är orättvist att andra partier i det sammansatta utskottet inte yrkar bifall till att man ska ha mätbara mål och utvärderingsmål för insatsen.

Fru talman! Det är min bestämda uppfattning att man behöver ta ett helhetsgrepp när det gäller nationella utvärderingsbara mål för samtliga insatser som Sverige är engagerat i. Enligt uppgift till det sammansatta utskottet pågår det nu ett beredningsarbete i Regeringskansliet. Det är min förhoppning att man då kan återkomma till den problematiken.

Fru talman! Allan Widman ifrågasätter vårt resonemang kring det här med att man ska hjälpa människor på plats och att vi motsätter oss en fördubbling av det här bidraget. I det skede som insatsen mot IS är inne i nu slåss man om de västra delarna i Mosel, gamla stan och så vidare. Den irakiska delen av Kurdistan är just nu förhållandevis ganska stabil. Ministern för utrikes relationer sa till oss i samtal att man önskar att få hjälp med att hantera flyktingsituationen i området snarare än att man låter flyktingar ta sig till Europa och sedan Sverige. Det sa han uttryckligen till oss när vi var på besök där.

Sammantaget är det då rimligt att vi samtidigt som insatsen pågår - i det skede som man nu är inne i - ökar de humanitära insatserna för att ta hand om flyktingkrisen i området. Vi är ju inte motståndare till insatsen, utan vi är motståndare till det utökade bidraget, som vi anser vara fullständigt ogenomtänkt.

Vid sitt besök i Erbil utlovade Stefan Löfven i stundens ingivelse detta bidrag, utan att det var planerat eller att det fanns ett bekräftat behov. Det har sedermera behandlingen av hela det här ärendet visat. Man beslutar om att utöka numerären av styrkan, men man vet inte var den ska placeras.

I min värld utgår man från att det finns ett behov och att det är bekräftat var behovet finns. Då beslutar man att öka insatsen utifrån det behovet. När jag har haft samtal med Försvarsmakten har de ställt sig frågande. Man vill inte bekräfta, men man vill inte heller dementera att detta verkligen är någonting som Stefan Löfven lovade på plats utan att han hade tänkt igenom det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi anser att behovet just nu är att öka de humanitära insatserna i Irak och behålla den styrka som man har haft sedan tidigare på 35 soldater.

Fru talman! Jag anser naturligtvis att det behövs både en militär insats och humanitära, civila insatser parallellt. Under den tid som vi var verksamma i Afghanistan gjorde jag mig till tolk för detta ett antal gånger i den här kammaren.

Men det jag inte riktigt förstår är hur denna ovilja att öka militära insatser och ovilja att vara kvar kan samsas med tanken på att färre människor ska vara på flykt. Det är min bestämda uppfattning, fru talman, att genom att skapa säkerhet på plats i operationsområdena minskar behovet av flykt för enskilda människor.

Varken biträdande eller ordinarie utrikesministern kan styra över människors beteende. De som känner ett behov av att fly kommer att fly, kanske oavsett humanitära och civila insatser.

Björn Söder säger att det inte behövs någon utökning. Som det ser ut är Daish snart besegrat. Inte minst striderna i Mosul visar att det ändå kan bli relativt utdraget. Vi har under de senaste dagarna fått rapporter om att man nu från IS omgrupperar styrkor från ar-Raqqa till andra områden i Irak.

Vi ska inte ta slutlig framgång för given. Det är vår skyldighet att tillsammans med i praktiken alla andra västländer göra det som vi kan i det här operationsområdet. Det är min bedömning, fru talman, inte minst mot bakgrund av vad Björn Söder själv som ögonvittne har berättat, att behoven är oändliga.

Fru talman! Jag tror inte att en fördubbling av den svenska insatsen kommer att vara en avgörande faktor för slutstriderna i västra Mosul. Jag tror faktiskt inte det.

Vi är inte motståndare till insatsen. Vi har varit positiva till den från första början. Vi vill att den svenska insatsen ska vara kvar i Irak tills vidare i den numerär som man tidigare hade på 35 soldater.

Varför går vi inte med på en utökad insats? Det belastar givetvis den svenska försvarsförmågan och det svenska försvaret. Så är det ju. Det finns visserligen ett konto avsatt för internationella insatser som skulle belastas. Men det blir ju indirekta kostnader för det svenska försvaret. Det finns materiel som inte kommer att återsändas. Det finns soldater som hade kunnat stanna i Sverige och bygga upp den svenska försvarsförmågan på plats här. Dessa indirekta kostnader för försvaret belastar inte kontot för internationella insatser.

Sedan vet vi att kontot för internationella insatser är väldigt belastat. Därmed föreslår vi att regeringen ska tillskjuta mer pengar till försvaret för att kompensera för de indirekta kostnaderna.

Allan Widman brukar säga att man ska rösta på sin egen politik. Det är det vi gör. Vi har föreslagit ökade anslag till Försvarsmakten bland annat som kompensation för de indirekta kostnaderna.

Men jag vill återgå till situationen i Irak. Man får faktiskt lyssna till dem som befinner sig där nere. Man kan inte leva i sin egen bubbla här i Sverige och tro att om vi ökar invandringen och mottagandet av flyktingar här så löser vi problemen där nere.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Ministern för utrikesrelationer har vädjat till Sverige. Det som vi kan bistå med i detta läge är ökade humanitära insatser för att hjälpa flyktingar i de kurdiska delarna. Då måste man lyssna på det, tycker jag. Därför föreslår vi att man ökar dessa insatser, men inte att man ska fördubbla numerären.

Fru talman! Jag vill inte vara övermaga och säga att en fördubbling av den svenska insatsen blir avgörande, men jag tror att den kommer att ha betydelse. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Jag tycker att det finns en grundläggande skyldighet att göra så mycket som man kan. Jag bedömer att det är det som regeringen nu föreslår och som riksdagen med stor sannolikhet kommer att ställa sig bakom.

När det gäller anslaget för internationella insatser 6.1.2 har det under ett antal år varit ett problem att man inte har lyckats att spendera de pengar som har funnits avsatta för just internationella insatser. Då är det ett antal hundra miljoner kronor som tyvärr dras in från försvarets budget. Men under det innevarande budgetåret kommer insatserna att finansieras via det anslaget.

Skulle man kompensera på andra sätt kommer pengarna att föras tillbaka till statskassan. Det blir alltså ett nollsummespel. Det kan man tycka vad man vill om, men det är så det ser ut här och nu. Därför är Sverigedemokraternas yrkande i grunden felaktigt eller åtminstone ologiskt.

Man ska inte heller glömma bort att våra internationella insatser, inte minst under den så kallade strategiska timeouten, har haft en stor betydelse för Sveriges operativa förmåga. Det har varit skarpa insatser långt hemifrån där saker har behövt fungera.

Fru talman! Utan dessa internationella insatser är det min bedömning att det svenska försvaret skulle vara väsentligt svagare än vad det är nu. Undersökningar som Försvarsmakten har gjort visar också att de internationella insatserna är viktiga för att vi ska kunna rekrytera unga män och kvinnor också till det nationella försvaret. Därför är jag ledsen över att Sverigedemokraterna inte följde med oss.

Avslutningsvis sa Björn Söder att vi inte röstade på vår egen politik. Det gjorde inte heller Björn Söder i fallet Mali.

Fru talman! Vad vi i dag diskuterar är fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Låt mig börja med att för Kristdemokraternas räkning yrka bifall till förslaget.

Fru talman! Den tid vi befinner oss i är en väldigt orolig sådan. Islamistisk terror plågar människor runt om på jordens yta. Jag tror att många av oss i Sverige tittar på mobilen på morgonen för att se vad som har hänt under natten och om det har skett något nytt terrorattentat. Tyvärr har det alltför ofta kommit nya rapporter. De har kommit från London, Manchester, Paris, Bagdad och Jerusalem. Vi har också haft ett terrorattentat här på Drottninggatan, då fem människor fick sätta livet till. I många fall leder spåren direkt till IS/Daish.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Sverige har många skäl att agera, och vi är nu en del av den internationella koalitionen. Dagens förslag handlar om en utökning, en fördubbling. Detta är rätt. Kristdemokraterna anser att vi ska agera. Sverige har gjort bra saker, och vi borde kunna göra ännu mer. Detta är dock en viktig del.

Låt oss ta Irak som exempel. Där pågår ett folkmord. Kristna och andra minoriteter utsätts för folkmord. Det finns alltså all anledning att agera. Som tidigare talare har sagt befinner sig internationella koalitionen förhoppningsvis i ett slutskede i och med att man inringar Mosul. Fortfarande är situationen förfärlig. Det kan finnas uppemot 200 000 civila kvar. Många flyr och blir dödade av Isis under flykten.

Just nu har den internationella koalitionen framgång. Låt oss hoppas att det vi ser är dödsryckningar. Vi vet inte, men låt oss tro det. Den svenska insatsen kommer då att vara väldigt viktig genom att vi fortsätter att utbilda, utrusta och hjälpa till där vi kan.

Detta skulle inte vara möjligt utan enskilda människor, soldaterna. Sverige har sedan 1949 gjort en rad internationella militära insatser. Svenska män och kvinnor har riskerat livet för andra människors frihet. Detta är en del av det hela.

Låt mig avsluta med att vända mig till soldater, såväl de som befinner sig där nu som de som har gjort andra internationella insatser, och anhöriga: Tack för er insats! Den har betytt mycket och betyder just nu mycket - inte minst under den insats som pågår i Irak och som ska utökas.

Fru talman! Många av de etniska minoriteterna i Irak har drabbats väldigt hårt. Av de kristna, om vi tar dem som exempel, finns bara ett fåtal kvar i livet. De är så få som ett par hundra tusen; det finns en siffra som säger 180 000. Tidigare var de över miljonen.

Vi har i vår följdmotion föreslagit att man också ska verka för att inkludera andra grupper i den globala koalitionens insats i norra Irak än bara de irakiska säkerhetsstyrkorna och peshmergaförbanden. Vi tycker bland annat att man ska hjälpa de kristna grupperna på Nineveslätten, vilka i dag behöver luta sig mot privata säkerhetsföretag och donationer för att kunna tillgodose sin egen säkerhet.

Visst kan man svara att detta inte ingår i den globala koalitionens insatser som bara är till för att stödja de irakiska säkerhetsstyrkorna på inbjudan av den irakiska regeringen. Vi har dock lagt fram förslaget att åtminstone även de kristna grupperna ska inkluderas så att deras försvarsförmåga ökar.

Det är lite märkligt att Kristdemokraterna inte kan backa upp ett sådant förslag. Partinamnet antyder att de borde kunna ställa upp bakom de kristna och deras situation, även i Mellanöstern. Man borde kunna rikta en vilja till regeringen att i sina diskussioner också inkludera de kristna grupperna.

Fru talman! Jag vill fråga Mikael Oscarsson varför det är så tyst från Kristdemokraternas sida vad gäller detta och varför de inte vill backa upp Sverigedemokraternas förslag om att också verka för att inkludera de kristna grupperna i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Björn Söder vet mycket väl att Kristdemokraterna under lång tid och under många år har agerat för minoriteter i allmänhet, och särskilt kristna minoriteter. Vi har inte minst upplyst om situationen i Mosul. Vi har agerat i Europaparlamentet, med Lars Adaktusson i spetsen, och gjort tydliga avtryck. Vi har fått med oss en majoritet i Europaparlamentet för att man ska se detta som ett folkmord och på olika sätt agera. Björn Söder vet naturligtvis att så är fallet.

Det särskilda yttrandet, som Kristdemokraterna är med på, handlar om att påpeka att det behövs en utvärdering i ett samlat grepp.

Fru talman! Jag vet att ni i Kristdemokraterna har gjort väldigt mycket. Framför allt har Lars Adaktusson gjort mycket i Europaparlamentet för situationen för de kristna. Det ska ni givetvis ha all heder av. Men det svarar inte riktigt på min fråga om varför ni inte backar upp vårt yrkande som lyder på följande sätt:

"Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att även kristna självförsvarsgrupper inkluderas i koalitionens stödinsatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

"Det här är ett väldigt konkret yrkande om att man också ska verka för att inkludera de kristna självförsvarsgrupperna. Jag förstår inte och fick inget svar från Mikael Oscarsson, fru talman, om varför Kristdemokraterna inte kan backa upp detta, om de nu är så måna om de kristnas situation som de säger. Jag vet att de är det i många andra sammanhang.

Jag vill gärna ha ett svar från Mikael Oscarsson om varför Kristdemokraterna inte kan stödja Sverigedemokraternas förslag när det gäller detta och kanske även verka inom Alliansen för att få med sig de andra partierna. Då hade vi kunnat få ett tillkännagivande. Kristdemokraterna har all möjlighet att inom Alliansens nätverk kunna få med kollegorna på ett sådant förslag.

Fru talman! Detta betänkande handlar om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen. Som Björn Söder är fullt medveten om handlar det om en utökad insats för att utbilda förband inom bland annat sjukvård, detektering av improviserade sprängladdningar, hantering av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen och så vidare.

Vi är tillsammans med övriga allianspartier med i ett särskilt yttrande som handlar om att det behövs tydligare utvärdering, i likhet med det som skedde i Afghanistan, och tydligare målsättningar.

Björn Söder kan vara viss om att Kristdemokraterna fortsätter kampen för att vara en tydlig röst för de minoriteter som förföljs bara för att de är kristna och mot det folkmord som pågår.

Fru talman! Daish är en organisation som står för barbari och omänsklighet. Den måste bekämpas, och det är nödvändigt med en militär seger. Slutstriden har inletts i Mosul, och striderna har påbörjats i ar-Raqqa. Det är nödvändigt att Sverige ger sitt bidrag till den internationella koalitionen och deltar i det internationella arbetet för att bekämpa denna barbariska organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag är stolt över att vi i dag kan presentera en fördubbling av det svenska bidraget. Detta har vuxit fram utifrån en diskussion med de andra i koalitionen om vad som just nu är de viktigaste insatserna. Det har från tid till annan bedömts på olika sätt. En tid ansåg man att sjukvårdsinsatser skulle vara av väsentlig betydelse från svensk sida. Nu har man kommit fram till - och det är det som propositionen handlar om - att insatsen ska fördubblas, med inriktning på kemiska, radiologiska och nukleära ämnen, där Sverige har en specialkompetens och kan bidra på ett utomordentligt sätt.

Sveriges engagemang när det gäller Irak är brett och långsiktigt. Vår Irakpolitik följer tre huvudspår. Det första är politiskt och syftar till att ge stöd till långsiktiga och hållbara politiska lösningar genom en inkluderande politisk process. FN har en särskilt central roll för att stödja det arbetet. Vi stödjer därför Unamis och UNDP:s ansträngningar för nationell försoning, genom både politiska och finansiella medel.

Det andra spåret i vårt stöd till Irak är bistånd. Sverige är en stor humanitär givare till Irak, och en ny femårig strategi för Irak med fokus på freds- och statsbyggande samt jämställdhet kommer att lanseras under andra halvan av 2017 och omfatta upp till 1 miljard kronor.

Det tredje, slutligen, är det militära spåret, som syftar till att bistå de irakiska försvarsstyrkorna och stå emot och slutligen besegra Daish. Folkrätten och mänskliga rättigheter är en integrerad del i vår insats, liksom FN:s säkerhetsråds resolution 1325.

Det är nödvändigt för det internationella samfundet att tillsammans besegra Daish. Detta måste ske militärt men kräver även en bredare ansats när det gäller insatserna samt att politiska grundorsaker till konflikten hanteras. Det internationella samfundet har ett ansvar för att bistå Irak med detta.

Återtaget territorium måste stabiliseras. På kort sikt innebär detta återuppbyggnad av infrastruktur och säkerställande av grundläggande samhällstjänster, inte minst för att möjliggöra återvändande för internflyktingar. På lång sikt krävs inkluderande politiska och ekonomiska reformer för att möjliggöra nationell försoning och förhindra att nya terroristgrupper växer fram eller att Daish får fäste på nytt.

Regeringen stöder, som jag tidigare sa, UNDP:s stabiliseringsfond, Funding Facility for Immediate Stabilization, för att bidra till återuppbyggnad och möjliggöra för internflyktingar att återvända till befriade områden. Specifikt handlar stödet om grundläggande återuppbyggnad, infrastruktur, kapacitetsstöd, livsuppehälle samt försoning. Det irakiska ägarskapet betonas särskilt. År 2016 gavs 90 miljoner kronor, och 2015 gavs 35 miljoner kronor. Sverige verkar även för ökat EU-engagemang för långsiktiga stabiliseringsinsatser i Irak.

Sverige är en av de allra största givarna av icke öronmärkt stöd till FN:s humanitära organisationers kärnbudgetar. De flexibla kärnstöden tillåter humanitära aktörer att agera fort och effektivt för att möta humanitära behov i kriser som den i Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Den största mottagaren av humanitärt kärnstöd från Sverige är FN:s flyktingorgan UNHCR, som mottar 750 miljoner kronor i svenskt kärnstöd i år. Detta gör Sverige till UNHCR:s enskilt största givare av kärnstöd. UNHCR spelar en central roll, inte bara för att ta hand om de många människor som tvingas på flykt av Daish utan även för att dessa ska kunna återvända hem när konflikten avslutas. Detta är alltså mycket viktigt. Vårt bidrag i dessa sammanhang är betydligt större och bredare än bara den militära insatsen.

Även stödet till UNDP:s stabiliseringsfond, som hittills uppgår till 125 miljoner kronor, bedöms vara viktigt för att hjälpa internflyktingar att återvända till sina hem. Internflyktingarnas säkra återvändande är beroende av att de kan erbjudas stöd och stabilitet. Insatser för att bygga upp grundläggande samhällsservice och infrastruktur i de områden som återtas är därmed viktiga och utgör ett komplement till det humanitära biståndet.

Sverige ger även betydande riktat humanitärt stöd till Irak genom Sida. Sedan 2014 har Sverige bistått Irak med mer än 400 miljoner kronor i humanitärt stöd. Bara under 2016 uppgick vårt humanitära stöd till över 200 miljoner kronor.

Vi jobbar alltså på ett brett fält med dessa frågor, och vi ser inte enögt på den militära insatsen. Det är inte lätt att hantera dessa svåra frågor; det finns inga enkla lösningar, oavsett vad vi kanske säger i Sveriges riksdag ibland. Jag vill betona att vi ger vårt bidrag och gör en bred insats, och vi försöker också vara med och hantera flyktingfrågor på plats.

Det militära läget på marken är just nu sådant att Daish har förlorat mer än 50 procent av det territorium man erövrat sedan 2014. De irakiska säkerhetsstyrkorna gör framsteg, och Daish har inte lyckats återerövra något territorium. I Mosul är nu den östra delen av staden befriad. Människor börjar återvända, och barn går återigen i skolan. Striderna i västra Mosul, som vi får betrakta som inringat, pågår och är i slutskedet.

Det är klart att mycket återstår att göra i dessa sammanhang och att koalitionen måste ha ett tydligt stöd. Vi står alltså nu inför en förlängning och en utökning av vårt bidrag när det gäller utbildningsinsatsen i Irak. Jag är stolt över det. Sverige kommer bland annat, som jag sa tidigare, att utbilda förbanden när det gäller kemiska ämnen och har internationellt en framträdande roll på detta område. Det är bra att vi kan bidra med den kompetensen.

När det sedan gäller förläggningen av förbandet är tanken att den nytillförda delen av vårt bidrag ska förläggas vid Al Asad-basen. Det finns ett behov av och en efterfrågan på utbildningsbidraget. Det gäller att från svensk sida vara öppen på ett flexibelt sätt så att den svenska styrkan kan förläggas på olika ställen, och det är därför vi vill ha ett bredare mandat på denna punkt.

Genom att vi kan förlägga detta till Al Asad-basen nära Bagdad ökar effekten av det svenska bidraget, men det handlar alltjämt bara om utbildning. Den geografiska placeringen har ingen inverkan på mandatet. Den geografiska flexibiliteten innebär inte att vi lämnar norra Irak.

När det sedan gäller inrangerandet av det nya bidraget sker det naturligtvis i samförstånd och resonemang med den övriga koalitionen och är beroende av när olika rotationer sker förbandsvis på basen. Så det finns många praktiska aspekter på när man rangerar in och ut förband; jag vill ha detta klarlagt så att vi inte blir alltför principiella i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Den internationella koalitionen har sedan hösten 2014 tränat ca 65 000 soldater och befäl inom de irakiska försvarsstyrkorna. Sverige har utbildat 900 personer sedan augusti 2015, enligt det riksdagsmandat som gäller. Det handlar om sjukvård, krigets lagar, folkrätt, strid i bebyggelse och detektering av improviserade sprängladdningar. Detta är kunskaper som har förmedlats och som man har haft mycket stor nytta av.

Vi måste ha klart för oss att detta är svåra uppdrag. Det är ett farligt område och en komplex situation, med många olika typer av säkerhetshot som har regionala förgreningar och implikationer. Det är därför väldigt viktigt att man i riksdagen, när man skickar ut män och kvinnor på denna typ av uppdrag, är tydlig med sitt entydiga stöd för detta - att man står upp för vad man har gjort och vad som är nödvändigt.

Jag vill också säga att jag, i olika internationella kontakter, på plats i Erbil i november 2015 och i kontakter som jag sedan dess från tid till annan har haft med den irakiska sidan, har fått klart för mig att man på olika sätt är väldigt nöjd med den svenska insatsen. Det har för mig varit en förmån att få besöka området och ta del av vad man säger från både den kurdiska och den irakiska sidan och också träffa det svenska förbandet. Det svenska förbandet är en uppskattad del av koalitionen hos den irakiska statens företrädare.

Jag delar uppfattningen att denna insats, precis som Afghanistaninsatsen, bör utvärderas och att en sammanställning av de erfarenheter som kan dras ska lämnas till riksdagen i en rapport. Det är över huvud taget inte en kontroversiell fråga. Sedan kan man diskutera en lämplig tidpunkt. Jag vet inte om ett och halvt års insats är det optimala tidsspannet för att göra utvärderingen. Men den frågan kan övervägas, och jag är öppen för resonemang på den punkten. Det är i alla fall viktigt att dra slutsatser av det vi har varit med om för att vi på olika sätt ska kunna ta med oss dem i en framtid i andra insatser så att vi hela tiden kan bli bättre.

Det finns en oerhört viktig sak att säga. Vi får med oss ett för svensk försvarsmakt viktigt erfarenhetskapital när vi deltar i olika typer av internationella operationer. Även om fokus är nationellt försvar har den kompetens som skapas i praktiken från internationella operationer en direkt positiv effekt på svensk försvarsförmåga. Det är min bestämda uppfattning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)