Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Fru talman! Jag sänder mina tankar till vården och omsorgen, som har arbetat med denna pandemi i snart två år. Det fanns ingen luft i systemet innan pandemin drog igång. Och nu, två år efteråt, kan vi se att det fortfarande saknas luft i systemet.

Fru talman! I september 2021 tillkännagav riksdagen för regeringen att den senast den 10 november 2021 skulle återkomma till riksdagen med en skrivelse där regeringen redogör för de åtgärder som har vidtagits med anledning av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder och för sin inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid. I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse och uttalar bland annat att den förutsätter att regeringen också framöver redovisar vilka åtgärder som den har vidtagit och sin inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid. Debatten i dag utgår från regeringens skrivelse och våra svar.

Fru talman! Det finns ingen annan lag att använda sig av för tillfället. Smittskyddslagen är ju individinriktad. Dessutom har regeringarna sedan 2006 och fram till nu inte varit proaktiva för att bygga upp en struktur och lagar för större pandemier.

Just nu ökar smittspridningen. I jämförelse med övriga Europa har Sverige just nu en smittspridning som ökar men inte är totalalarmerande och en hyfsat gynnsam utveckling i övrigt. Vi kan även se att inläggningar på sjukhus ökar från en mycket låg nivå, fru talman.

Vaccinationerna betyder allt. I Sverige är nu 79,5 procent vaccinerade från tolv år och uppåt. Det är en hyfsad siffra, men jag skulle vilja se att vi kom upp till åtminstone 90 procent.

Allting kan ändras och bli värre - det vet vi. Det kan också bli bättre. Vänsterpartiet har under hela pandemin hävdat att det krävs noga avvägningar mellan effektiva smittskyddsåtgärder och invånarnas fri- och rättigheter. Vi ställer oss bakom lagen men har invändningar. Inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna är mycket allvarliga i sig, men det kan förvärras om inskränkningarna kvarstår under lång tid.

Frågan om proportionalitet är och förblir mycket svårbedömd i denna lagstiftning. Flera remissinstanser tittade på det när denna lag kom i sin första variant. Risken för en negativ påverkan på folkhälsan är uppenbar - vi måste titta på det - när inskränkningar nu kan införas med stöd i lagen. Särskild hänsyn måste tas till barns och ungas rätt till en god hälsa. Det är någonting vi måste ha spej på.

Vi vill också framhålla att tillämpningen av lagen riskerar att få värre konsekvenser för ekonomiskt utsatta grupper i Sverige. Personer som bor och lever trångt drabbas hårdare när aktiviteter och sociala mötesplatser stängs. Socioekonomiska faktorer måste vägas in.

Av lagen framgår att vissa av regeringens föreskrifter som har meddelats med stöd av den nya lagen ska underställas riksdagen inom en vecka genom en proposition i varje enskilt fall. Vi anser att det är för lång tid. I likhet med ett stort antal remissinstansers första utlåtanden, när vi antog covid-19-lagen i januari i år, förordar vi en kortare tidsfrist. "Omgående" är vårt bud, fru talman.

Vi har även andra invändningar. Regeringen föreslår även en möjlighet att införa förbud mot att vistas i en park, på en badplats eller på någon annan liknande särskilt angiven plats om det på platsen finns en stor risk för trängsel. För många människor är möjligheten att komma ut och röra på sig, i exempelvis en park eller ett annat grönområde, nödvändig för att de ska kunna bibehålla sin hälsa. Alla har inte sommarstugor, som ni kanske vet.

Om stranden, lekparken eller grönområdet i ett visst område helt stängs kan det leda till att personer blir väldigt begränsade i sina förutsättningar att komma ut. Det handlar främst om personer som har begränsade resurser och som är utan tillgång till bil. Vänsterpartiet ser även problem med hur man ska kontrollera ett sådant förbud och vem inom området som kan anses straffansvarig.

Vi kommer snart att ha en pandemidiskussion igen, fru talman, i januari. Då kommer detta förmodligen att lyftas bort, och det är vi glada för. Det är kanske en viss påverkan från Vänstern.

Fru talman! En av de mest grundläggande fri- och rättigheterna i vårt samhälle är rätten att samlas för att uttrycka sin åsikt och försöka bilda opinion. Manifestationer och demonstrationer är en naturlig del av varje demokrati. Den tillfälliga pandemilagstiftningen innebär att regeringen kan begränsa möjligheterna att samlas till opinionsyttringar på gator och torg. Vi försvarar medborgarnas rätt att uttrycka sig i form av manifestationer och demonstrationer och värnar denna grundläggande rättighet i vår demokrati. Därför vill vi att regeringen och myndigheterna särskilt ska titta på medborgarnas rätt till demonstrationsfrihet vid implementeringen av lagstiftningen. Hur länge ska vi ha ett vilande demonstrationsförbud? Jag lyfter därmed vår reservation och yrkandena 1-4 i vår motion.

Men det räcker inte med den här lagen. Vänstern, och förhoppningsvis fler partier, vill mer. Det räcker inte att västvärlden producerar, köper upp och paxar vaccin när ungefär 42,7 procent är vaccinerade i världen. Den egoboosten i väst slår nu hårt tillbaka. Mutationerna kommer att komma och gå. Hela världen måste vara vaccinerad i mycket större omfattning. I Tanzania är 1,5 procent färdigvaccinerade. I Kongo är det 0,3 procent. I Sydafrika är det 25 procent. Detta är en katastrof, inte bara för hela Afrika utan också för hela världen. Afrikas länder har små chanser att få kontroll över covid-19-pandemin om inte 70 procent av befolkningen är vaccinerade i slutet av 2022. Men det finns en vaccinationsdiskriminering som lämnar denna kontinent på efterkälken.

Nu gäller det för hela världen att gå samman. Mutationerna kommer att följa på varandra om inte hela världen vaccineras. Vi måste hitta en global struktur, lyfta patenten och dra igång en världsomfattande vaccinering.

Fru talman! Jag hade önskat att pandemin nu hade övergått i en postpandemisk fas och närmat sig en mer hanterlig epidemi. Så kommer det att bli, men det dröjer uppenbarligen ett tag till. Vi har fortfarande en pandemi. Vi har coronavirus som smittar och som gör att en del drabbas av svår sjukdom, och fler än 15 000 människor i Sverige har dött i pandemin.

När den nu gällande pandemilagen - eller det är snarare lagarna, eftersom det är två lagar - hanterades strax efter sommaren, precis som ledamoten Karin Rågsjö refererade till, fanns det en förhoppning hos oss alla att smittan skulle fortsätta att ligga på låga nivåer och förhoppningsvis ebba ut i takt med att fler vaccinerade sig med dubbla doser.

Jag är glad att så många har vaccinerat sig. Tack, alla ni som gjort det!

Nu erbjuds en påfyllnadsdos, och är du aktuell för den - ta den! Jag är glad att min hemregion Jönköping redan erbjuder oss över 50 år att ta en påfyllnadsdos förutsatt att det har gått sex månader sedan den senaste dosen, och jag har bokat in en tid för påfyllnad i mellandagarna. Jag önskar att alla i landet hade tillgång till det vaccin man behöver i rätt tid.

Fru talman! Det är vaccin som gör att vi kan slippa begränsningar och restriktioner. Utan vaccin kommer vi att behöva hålla ordentligt avstånd, och om smittan fortsätter att öka kommer det att krävas mer begränsningar. Därför måste vaccineringarna fortsätta i alla landets regioner så att alla som vill får sin första, andra och tredje dos.

Vaccin är alltid ett erbjudande, inget tvång. Men den som väljer att avstå får också ta konsekvenserna av behovet av större avstånd och inte utsätta riskgrupper för risk för smitta.

Fru talman! När de nu gällande pandemilagarna förlängdes till den 31 januari införde riksdagen en möjlighet till avstämning efter halva tiden. Det är den avstämningen som vi nu behandlar.

Kristdemokraternas uppfattning är att en regering måste kunna agera vid en kris och fatta nödvändiga beslut. Den möjligheten saknades i princip hela första året med pandemin. Det var för först vid den här tiden för ett år sedan som pandemilagen kom till, och den började användas i januari 2021.

Covid-19-lagen har en konstruktion som gör att begränsningar kan införas och tas bort på ett flexibelt sätt. Den innebär också en möjlighet till ingripande åtgärder som påverkar mötesfrihet och religionsfrihet. Därför får ingen regering förfoga över en sådan lag hur länge som helst. Riksdagen måste också alltid kunna gå in och upphäva den om den inte behövs för att minska smittan. Den möjligheten skaffade sig riksdagen genom det beslut vi fattade tidigare i höstas, och därför prövar vi nu förlängningen.

Fru talman! Inget av riksdagens partier har bedömt att lagen behöver upphävas nu. Den bör finnas kvar till den 31 januari. Den möjliggör därmed för Folkhälsomyndigheten att lämna de allmänna råd om försiktighetsåtgärder som meddelades i går och som gäller från och med i dag. Det är försiktighetsåtgärder som verkar rimliga utifrån den ökning vi ser av smittan nu, om än från låga nivåer. Men eftersom vi inte vill tillbaka till de höga nivåerna behöver vi försiktighetsåtgärder. Folkhälsomyndigheten behöver ha en möjlighet att ta fler steg om vi inte lyckas begränsa smittan.

Om man inte vill hålla avstånd vid arrangemang med fler än 100 deltagare kan vaccinationsbevis användas. De är alltså ett alternativ till att hålla avstånd, och varje arrangör har att bedöma hur man vill ha det. Jag har den gångna helgen varit på arrangemang: en gudstjänst med fler än 100 deltagare där avståndskraven användes, och jag var på en konsert där vaccinationsbevis användes. Båda alternativen är möjliga att använda. Arrangören bestämmer.

Om regeringen bedömer att de vill förlänga pandemilagarna efter den 1 februari vill socialutskottet att regeringen på ett bättre sätt än hittills beskriver inte bara risken för smitta utan också konsekvenserna av vidtagna åtgärder. Riksdagen har att bedöma om lagarna är proportionerliga. Vill regeringen återkomma med förlängning kräver riksdagen bättre underlag nästa gång vi ska bedöma det.

Fru talman! Det är svårt att sia om utvecklingen av covid-19. Men om fler vaccinerar sig minskar vi behovet av begränsningar. Omvänt kommer behovet av begränsningar att finnas kvar om inte fler vaccinerar sig.

Smittan ökar men från låga nivåer. Den bör stanna där och gå ned igen. Det borde vara vårt gemensamma mål.

Sjukvården ser ett ökat behov av vård till covidsjuka personer, och en del behöver intensivvård. Sjukvården och äldreomsorgen har under en längre tid gjort fantastiska insatser. Skulle smittan öka mer kommer sjukvården och äldreomsorgen att drabbas hårt igen. Dit vill vi inte.

Smittan måste hållas tillbaka och gå ned igen. Tillsammans kan vi göra det genom vaccinationer och genom att följa de försiktighetsåtgärder som gäller från och med i dag.

Kristdemokraterna står bakom utskottets förslag.

Fru talman! Självklart står vi alla bakom den här lagen. I går kom också regeringen och Folkhälsomyndigheten med ett helt paket av åtgärder i olika steg. Vi hoppas att vi ska vara på steg 1 och sedan hamna på 0 igen - inte sant?

Exempelvis infördes ett tillfälligt stopp av karensdagen just för att få ned smittan. Många kan jobba hemma - vi själva, till exempel. Karensdagen gör dock att många med låga löner ibland tvingas gå till jobbet, helt enkelt för att inte förlora så mycket av inkomsten. Jag måste säga att ur smittskyddssynpunkt är det en självklarhet att ta bort karensdagen.

Jag undrar, fru talman, hur Acko Ankarberg Johanssons parti ser på frågan om karensdag.

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan! Vi tycker att det var välkommet att regeringen i går inte enbart presenterade försiktighetsåtgärder utan också lade till de ekonomiska kompensationer som krävs. Vi har återkommande från vårt parti och från socialutskottet krävt att man kombinerar smittskyddsåtgärder med ekonomiska kompensationer till dem som drabbas.

I går var faktiskt första gången regeringen presenterade båda sakerna samtidigt, vilket var mycket välkommet. Lite dystert är det att vi har behövt påtala så många gånger från kammaren att man måste göra båda sakerna samtidigt. Berättar man för mig att jag nog måste vara ännu noggrannare med att stanna hemma när jag är sjuk måste det också finnas ett ekonomiskt skydd som möjliggör det.

För alla de näringsidkare som nu ändå drabbas av försiktighetsåtgärderna måste det finnas en möjlighet till ekonomiskt skydd. Därför var gårdagens besked välkommet för vår del.

Fru talman! Jag tackar Acko Ankarberg Johansson för svaret.

Jag ser på karensdagen som en del av folkhälsoarbetet. När pandemin är över - vilket vi alla hoppas är ganska snart - hoppas jag självklart att vi ska ta bort den, just för att det är väldigt förebyggande när det gäller hälsa. En karensdag är inte bra för folkhälsan.

Hur ser Acko Ankarberg Johanssons parti på detta?

Fru talman! Kristdemokraterna har inget förslag om att generellt ta bort karensdagen. Däremot behöver man titta på hur den fungerar. Vi har haft många diskussioner till exempel om hur det ska fungera när man går hem efter halva dagen, så det finns all anledning att se över karensdagen, inte minst utifrån olika jobb. Det slår ju ganska olika och orättvist beroende på vilket arbete man har.

Det finns alltså all anledning att se över detta när vi närmar oss en mer normal situation. Någon form av karensdag tror vi dock behövs i sjukförsäkringen.

Fru talman! Dagens betänkande handlar som sagt var om ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen skulle återkomma med en skrivelse där man redogör för de åtgärder som vidtagits med anledning av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen samt hur man ser på en eventuell förlängning av dessa lagar.

Regeringens strategi har varit att genomföra åtgärder som syftar till att minska smittspridningen i offentliga miljöer, arbetsplatser etcetera genom att minska trängseln och förhindra att nya smittkedjor uppstår när människor samlas som normalt inte träffas.

De åtgärder som har vidtagits med stöd av lagen har haft avsevärd effekt med mindre trängsel och mindre folksamlingar. Följsamheten har varit god hos befolkningen.

Fru talman! Låt mig gå över till de insatser som har gjorts med stöd av covidlagen. I samband med att lagstiftningen började gälla sattes åtgärder in ganska snabbt. Bestämmelser om begränsningar på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, exempelvis gym, sportanläggningar, badhus och handelsplatser, infördes. Några månader senare infördes fler nya bestämmelser som innebar krav på smittskyddsåtgärder på museer, konsthallar, nöjesparker och djurparker. Även kommunerna fick ett kraftfullare mandat att införa vissa förbud för att minska trängseln.

Tidigare denna månad, fru talman, fattade regeringen beslut om att införa vaccinationspass för offentliga och allmänna sammankomster. Senast i går presenterade regeringen en ny åtgärdsplan i tre steg, varav det första steget börjar gälla i dag. I grunden handlar det om att skärpa kravet på att hålla avstånd och minska trängsel samt i vissa situationer använda munskydd.

Fru talman! När det gäller den del av lagstiftningen som handlar om smittskyddsåtgärder på serveringsställen är det samma sak där. Regeringen gav Folkhälsomyndigheten ett bemyndigande att utfärda föreskrifter för serveringsställen som syftar till samma sak, nämligen att begränsa trängsel och hålla avstånd mellan gästerna. I september i år upphävdes dessa restriktioner. Här kan man se hur fort det går i en pandemi.

I skrivelsen redovisas också vilka kraftfulla stödåtgärder som regeringen har tagit initiativ till för att minska de negativa effekterna av restriktionerna. De åtgärder som bland annat infördes var korttidsarbete och omställningsstöd. Inom kulturen, idrotten och kollektivtrafiken har stora stöd getts för att täcka intäktsbortfall. Både regeringen och våra expertmyndigheter ser ett behov av en förlängning av pandemilagen, som upphör den 31 januari nästa år.

Fru talman! Vi befinner oss tyvärr fortfarande i en pandemi. Det är viktigt att vi alla påminner oss om det. Vi måste hela tiden försöka ligga steget före. I omvärlden har smittan ökat markant i många länder. Fler och fler länder inför nya coronarestriktioner. I vårt land har vi haft en låg smittspridning under hösten, men tyvärr ser vi nu att smittspridningen ökar även här. Men fortfarande är det få som vårdas i intensivvården. Det gäller att ha kvar detta goda läge framöver.

Den dominerande deltavarianten kan nu ersättas av en ny mutation som är mer komplex. Den kallas omikronvarianten. Vad den innebär återstår för oss att se, men redan nu finns starka misstankar om en mer kraftfull smittspridning och en kortare inkubationstid.

En annan viktig fråga för oss är att få mer kunskap om hur våra vacciner verkar mot den nya varianten. Att vaccinera är, som flera har sagt i talarstolen, ett av de viktigaste verktygen för att bekämpa pandemin. Vi har god tillgång till vaccin, och det finns en beredskap för att uppdatera olika vacciner. Om det skulle visa sig att den nya varianten gör så att våra vacciner fungerar sämre kan det redan i början av våren finnas nya uppdaterade vacciner på marknaden.

Nu är det viktigt att all personal inom sjukvården, omsorgen, skolan och äldreomsorgen får nödvändig vila och andhämtning. Därför vill jag här från talarstolen uppmana er som lyssnar att, om möjligt, vaccinera er.

Med anledning av läget just nu har regeringen redan tagit initiativ till en ny lagrådsremiss. Man kommer att föreslå att den tillfälliga lagen förlängs till och med den 31 maj 2022. Vi får återkomma till frågan när ärendet dyker upp. Men jag vill också understryka att även om restriktionerna och lagstiftningen förlängs handlar det om att ha beredskap. Det handlar inte om att med automatik införa nya restriktioner.

Det är bra att en majoritet av utskottet ställer sig bakom skrivelsen. Jag noterar också att regeringen avser att återkomma med en ny skrivelse i vår utifrån det epidemiologiska läget och utifrån ny lagstiftning. Regeringen har funnit och kommer att finna en bra balans mellan samhällets behov och individens behov.

Socialdemokraterna står bakom förslaget, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Alla står bakom pandemilagen, även om vi hade ett antal frågor. Alla vet ungefär vad de ska göra nationellt. Där råder hyfsad enighet.

Det intressanta är hur situationen i världen ser ut. Det hjälper inte att det finns många olika vacciner och att vi vaccinerar oss om mutationerna kommer att välla in över världen. Det handlar om att vaccinera hela världen. 42,7 procent är vaccinerade i hela världen. Det är inte jättemycket, och i en del länder är extremt få vaccinerade.

Fru talman! Jag undrar hur Socialdemokraterna ser på frågan om hur vi kan agera mer internationellt i frågan. Det hänger ihop med pandemilagen. Vi måste ta olika steg för att försöka begränsa smittan. Ett av de stegen måste vara en helt annan hållning till länder där befolkningen inte är vaccinerad. Vi ska göra allt vad vi kan för att länder ska kunna bygga upp en struktur för att vaccinera sin befolkning. Det kan synas som att detta inte hänger ihop med frågan, men det gör den.

Hur ser Mikael Dahlqvist och Socialdemokraterna på förutsättningarna att Sverige kan göra mer när det gäller det internationella arbetet med pandemin, specifikt riktade insatser till länder som har få vaccinerade och en dålig hälsostruktur?

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för frågan.

Fru talman! Jag delar Karin Rågsjös oro. För att bekämpa pandemin effektivt måste vi utrota den i hela världen. Precis som Karin Rågsjö beskriver har tyvärr merparten av länderna inte kommit så långt med vaccineringen eller ens haft tillgång till vaccin.

Regeringen och Socialdemokraterna värnar om internationell solidaritet. I det ingår bland annat tillgången till vaccin. Därför har regeringen via EU hårt drivit processen med att få fram det internationella vaccinationsprogrammet. Sverige har också beställt betydligt fler doser av vaccin än vad vi behöver med bland annat avsikten att ge bort till alla länder som behöver vaccin. Mer behöver göras. Vad jag har förstått trycker regeringen på i dessa frågor i de sammanhang där det behövs.

Fru talman! Ja, det låter lovande. Det finns länder som har ställt sig bakom förslaget att tillfälligt lyfta patenten och göra något mer radikalt. USA och Frankrike har uttryckt detta. Man kan väl inte säga att EU direkt ligger i startgroparna för att göra detta. Det krävs mer än att förmedla ett antal doser vaccin då och då - det behövs något mer manifest i världen.

Fru talman! Jag undrar, Mikael Dahlqvist, hur ni kommer att agera. Kommer ni att trycka på mer i dessa sammanhang, exempelvis i EU, för att hitta en mer framkomlig väg att vaccinera exempelvis kontinenten Afrika?

Fru talman! Tack så mycket för dina synpunkter, Karin Rågsjö!

Jag är övertygad om att regeringen gör det den kan i de forum den företräder Sverige i för att få till en mer effektiv internationell vaccinering. Det är klart att EU är en stor organisation med många olika länder och synpunkter, men jag tycker ändå att regeringens företrädare i officiella framträdanden har varit tydliga med hur viktigt det är att vi får till en spridning av vaccin över hela vår värld, fru talman.

Jag tror att det är viktigt att vi jobbar vidare i den frågan, precis som du beskriver, Karin Rågsjö. Jag är övertygad om att regeringen och alla vi som jobbar med frågan gör det vi kan för att få till den här utvecklingen. Om vi inte lyckas med det här kommer vi nämligen att ha en pandemi i många, många år, för viruset kommer att mutera så länge det cirkulerar.

Fru talman! Den här debatten handlar om den skrivelse från regeringen där regeringen redogör för de åtgärder som har vidtagits med anledning av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Regeringen redogör även för sin inställning till lagarnas fortsatta giltighet.

I dag beslutar vi dock inte om en förlängning av lagen, trots titeln på betänkandet SoU8. Det kan ändå vara bra att säga för nytillkomna tittares och lyssnares skull. Förlängningen kommer att behandlas längre fram i särskild ordning, i en proposition från regeringen.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att smittspridningen av covid-19 fortfarande pågår. Faran är inte över, och smittspridningen ökar - om än från låga nivåer. Det är viktigt att vi fortsätter vara rädda om varandra, hålla avstånd, vara noggranna med hygien och vaccinera oss.

Fru talman! Pandemilagstiftningen möjliggör vaccinbevis, något som kanske är den viktigaste smittskyddsåtgärden utöver vaccinationerna i sig och försiktighetsåtgärder. Sifo visade i en undersökning i förrgår att åtta av tio svenskar tycker att det är rätt att ställa hårdare krav på ovaccinerade än på vaccinerade. I samma undersökning från Sifo tycker nio av tio att arbetsgivare inom vård och omsorg ska kunna kräva vaccinbevis för personalen. Det finns alltså en överväldigande majoritet i Sverige som tycker att det här är rätt väg att gå - även om de mest som är mest högljudda är de som är motståndare till vaccinbevis. Det är dem vi hör mest av, men de utgör som sagt inte en majoritet.

För Moderaterna är det fortsatt helt centralt att Sverige håller smittspridningen nere, att sjukhusinläggningarna minskar och att vi gör allt för att människor inte ska bli svårt sjuka i covid-19 och därmed hamna i intensivvården. Samtidigt ska vidtagna åtgärder och begränsningar av människors frihet alltid stå i rimlig proportion till det behov som finns av att skydda de allra mest sjuka och sköra - äldre personer och personer med allvarliga sjukdomar.

Vi moderater anser att vägen ut ur pandemin är vaccinering, att vaccinbevis ska användas effektivt och brett som en viktig smittskyddsåtgärd samt att smittspridningen måste fortsätta hållas nere i samhället.

Vaccinationerna är som sagt vägen ut ur pandemin, fru talman. Men tyvärr kommer en tredje dos att dröja ett tag i vissa regioner, även om vi i dag har hört goda exempel från Region Jönköping. Jag vet att många regioner jobbar på väldigt hårt, men jag ska säga några ord om varför det kommer att dröja i vissa regioner. Låt mig bara kort dra några datum!

Den 29 september i år avvecklade regeringen, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, de flesta restriktioner och rekommendationer rörande covid19. Den 20 oktober slog dåvarande generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson, fast att västvärlden ska vara försiktig med att väldigt snabbt ge en tredje dos. En vecka senare meddelade Folkhälsomyndigheten att alla över 65 år ska ges en tredje dos, liksom personal på SÄBO och inom hemsjukvård och hemtjänst. Det ska göras efter sex månader från den andra dosen.

Fru talman! Det är klart att den här ryckigheten kan vara lite svår att förstå, och det kan även bristen på framförhållning vara. Den försvårar ju regionernas arbete. Jag anser - och det är faktiskt inte bara jag som oppositionspolitiker som anser det, utan jag har Coronakommissionen med mig där - att regeringen har varit senfärdig. Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet, skriver kommissionen. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga både för att stoppa och för att kraftigt begränsa smittspridningen i landet, skriver kommissionen vidare.

När man ger så olika besked med bara någon veckas mellanrum kan jag tycka att det hade varit lite klädsamt av regeringen att inte lasta regionerna för att vara långsamma. Regionerna gör nämligen det de kan utifrån de förutsättningar de får från den nationella nivån. Jag tycker att det är bra att vi påminner varandra om det.

Fru talman! Avslutningsvis har vi det här med frihet - ett begrepp som är helt centralt för mig som liberal moderat. Vi moderater tror på största möjliga frihet för alla människor. I debatten sägs det ibland att vaccinbevis skulle innebära minskad frihet, när det i stället är så att användningen av vaccinbevis under pandemin faktiskt ökar människors frihet. Och för att säga det uppenbara, på förekommen anledning: Sverige kommer inte att tvinga någon att vaccinera sig. Men om man som vuxen väljer att inte vaccinera sig kommer det att få konsekvenser under en pågående pandemi.

Låt oss komma ihåg att dessa konsekvenser ju drabbade oss alla för inte så länge sedan, innan vaccinen fanns på plats. Innan vaccineringen kom igång var det framför allt de äldre och personer i riskgrupper som fick göra stora uppoffringar genom att inte träffa vänner, familj och släkt under väldigt långt tid. Vaccinationerna var det som gjorde det möjligt att bryta den sociala isoleringen, och det var många väldigt tacksamma för. Låt oss inte glömma det!

Fru talman! Jag har två frågor till Ulrika Heindorff från Moderaterna.

Det är ju så att det är två och en halv månad sedan som Folkhälsomyndigheten kom med sin rekommendation att alla inom äldreomsorgen skulle vaccineras. Det är två och en halv månad sedan. I dag, fru talman, är det 55 procent - eller vi kanske har kommit upp i 60 procent - som är vaccinerade inom hemtjänsten, vilket jag menar är ett stort misslyckande för regionerna. Det är dessutom så att regioner med stora överskott - exempelvis min egen hemregion Region Stockholm, som har 7 miljarder i överskott - inte har lyckats blåsa upp möjligheterna att vaccinera dem som ska ta den tredje dosen.

Jag måste säga att man väl inte bara kan stå och peka på Folkhälsomyndigheten och regeringen som skyldiga i en situation som har inneburit att vi nu står här utan att den tredje dosen har levererats specifikt till de sköraste. Jag tycker att det är ett misslyckande från regionernas sida.

Min andra fråga berör karensdagen, för det var den som flaggades från regeringen i går. Det var i ett paket runt hela pandemilagen, så att säga. Jag undrar förstås hur Moderaterna och Ulrika Heindorff ställer sig till karensdagen, fru talman - inte bara till att man tar bort den tillfälligt utan även framgent. Ser man ändå att smittspridningen och ojämlikheten när det gäller folkhälsa ökar om vi har en karensdag? Det kan nämligen till och med mätas.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Jag kan börja med den sista, som gällde karensdagen. I går kom det ju nya bud från regeringen i frågan.

Man kan väl börja med att säga att exceptionella situationer självklart kräver exceptionella åtgärder. Det fanns en utökad karensdag tidigare, och vi moderater får liksom följa situationen. Nu är den borttagen, och den nya inriktningen kom i går. Vi är beredda att göra ett nytt ställningstagande, vilket jag får diskutera med mina moderata kollegor inom ramen för socialförsäkringsutskottet, där de besluten tas. Det kan vara så att man ska gå tillbaka till slopad karensdag; man får helt enkelt följa situationen. Man ska dock komma ihåg att detta inte är något man gör lättvindigt, utan det är något som görs på grund av en exceptionell situation såsom en pandemi.

När det gäller Karin Rågsjös andra fråga tror jag att jag redogjorde ganska bra för detta i mitt anförande tidigare. Det har inte varit en optimal situation för regionerna när det gäller att följa utvecklingen och de rekommendationer som har getts på nationell nivå. Det är klart att de går tillbaka i kapacitet när man den 29 september säger att restriktionerna och rekommendationerna tas bort.

De stora lokaler för vaccination som fanns togs bort, och annan verksamhet som tidigare funnits där återupptogs på grund av att restriktionerna togs bort. Sedan dröjde det några veckor innan detta med den tredje dosen kom, en vecka efter att generaldirektören gett ett lite annorlunda besked. Så det är klart att det inte har varit en optimal situation för regionerna att agera i med tanke på den ryckighet som man upplevt från Folkhälsomyndighetens sida i denna fråga, som jag tror att ledamoten också kan se.

Fru talman! Man kan fundera, Ulrika Heindorff. Om det går två och en halv månad och regionerna vet att de ska vaccinera inom hemtjänsten men inte lyckas göra det blir jag väldigt förundrad. Det handlar också om regionernas bristande förmåga. Vad ska vi göra? Ska vi skicka hem kallelser till folk, kanske? Det vimlar inte av kallelser hem till de ovaccinerade just nu. Jag tycker att regionerna har varit saktfärdiga i denna fråga.

Folkhälsomyndigheten - jag vet inte om det var generaldirektören, Anders Tegnell eller vem det var - gick ut och sa just det jag pekar på, nämligen att vi måste se till att hela världen vaccineras. Jag tycker att det är ett stort problem att inte vi i riksdagen tillsammans kan lyfta detta. Om vi inte får bukt med pandemin i hela världen kommer vi att stå här nästa år också, med olika förslag till den åttonde pandemilagen. Så vill inte jag ha det. Jag tror alltså att man ska titta lite på detta.

När det sedan gäller karensdagen rör det sig om en klasslag, utifrån mitt sätt att se det. När jag har varit småsjuk har jag kunnat jobba hemma, som riksdagsledamot men även tidigare. Det finns alltid förutsättningar för oss som kan sitta hemma. Men de som jobbar inom förskola och skola, i affär och på bussen, de som har de låga inkomsterna och de ensamstående mammorna kan nästan inte överleva om de är hemma när karensdagen är införd. Det innebär att de går till jobbet sjuka. Det kan inte vara en hit för folkhälsan.

Jag tycker att man ska ta bort misstron mot människor. Att människor ligger och vilar sig hemma på sofflocket när de faktiskt inte är sjuka är inte något jag har sett i min närhet. Jag hoppas att vi är flera som kan lyfta karensdagen när den dagen kommer. Jag tycker att det är en självklarhet att man tar bort den nu, tillfälligt i alla fall.

Fru talman! Vi får helt enkelt återkomma längre fram när det gäller slopad karensdag. Men detta är också, som jag ser det, kopplat till pandemins utveckling.

Vad gäller regionerna och deras arbete tycker jag ändå att de, utifrån de förutsättningar som getts från den nationella nivån och med den ryckighet som har varit och de olika besked som har getts, har gjort ett gott arbete. Jag tror inte att det handlar om pengar. Du nämnde överskott i någon region och liknande, men jag tror inte att det är där det ligger. Jag tror att det behövs gemensamma krafter - att vi på nationell nivå och regionerna arbetar tillsammans.

Det handlar om information. Vi vet att det finns socioekonomiska skillnader när det gäller vaccinationerna, och där har vi ett stort arbete att göra för att nå alla. Det är jätteviktigt för att vi ska komma ur pandemin att vi når alla grupper. Vi har ungefär 85 procent vaccinerade. Gott så hittills, men det är klart att vi måste upp högre. Därför får väl vi med gemensamma krafter, både moderater, vänsterpartister och alla andra partier i denna kammare, arbeta för att fler ska vaccinera sig.

Fru talman! Tidigare i höst skickade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att vi önskade se en skrivelse om vilka åtgärder regeringen vidtagit samt hur regeringen ser på lagarnas fortsatta giltighet.

Fru talman! Jag tror att flera av oss ledamöter har fått mejl och meddelanden från medborgare om att dagens debatt avser en eventuell förlängning av covid-19-lagen. Så är inte fallet, utan i dag debatterar vi den skrivelse som vi efterfrågat tidigare i höst. Propositionen om att förlänga lagen kommer senare i veckan, och debatten inför ett sådant beslut kommer att hållas först senare, nästa år.

Fru talman! Pandemin påverkar fortsatt världen och vår tillvaro här i Sverige. Vi ser helt naturligt en bred flora av inställningar till såväl restriktionernas närvaro som deras icke-närvaro. För att ha en sansad och nyanserad bild behöver man ta mycket i beaktande och noga väga restriktionernas effekter för den enskilde men också för samhället i stort.

Sverigedemokraterna har tidigt kritiserat regeringen för dess senfärdighet i pandemins tidiga skede. Detta beskrivs tydligt också av Coronakommissionen, som likt oss bland annat lyft fram att Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet. Den svenska pandemiberedskapen var också undermålig.

Vidare drabbades äldreomsorgen särskilt, och rapporter visar att smittan tog sig in på boenden via personal snarare än via anhöriga. Enligt en annan underlagsrapport visar forskning också att risken att avlida i covid-19 var högre på boenden med hög personalomsättning och på större boenden. Detta är ett stort misslyckande för Sverige.

Sverige har också den högsta dödligheten i Norden, och vården har utmanats särskilt. Vårdpersonal har gjort en heroisk insats och ett heroiskt arbete under hela pandemin och i synnerhet då topparna varit som störst. På sina ställen har det liknat krigszoner, med avsaknad av sängplatser, skyddsutrustning, syrgasmaskiner och så vidare.

Med tanke på regeringens senfärdighet skulle jag våga påstå att pandemilagen i någon mening ändå har använts med försiktighet.

Fru talman! Då vi befann oss i ett stökigt parlamentariskt läge utan regering ansåg vi från Sverigedemokraterna att det inte låg inom ramen för en övergångsregerings befogenheter att fatta beslut om förordningar för att möjliggöra ett införande av vaccinationsbevis, vilket vi också framförde. Vi hade en statsministeromröstning runt hörnet och ansåg att den först skulle avhandlas - att införandet av vaccinationsbevis inte var så akut att det inte skulle kunna vänta tills Sverige på riktigt hade en regering på plats.

Redan tidigt, då den första propositionen om införande av pandemilagen skulle behandlas, framförde vi invändningar mot den långtgående delegation som regeringen fick. Sverigedemokraterna menade bland annat att fler typer av skrifter skulle underställas riksdagens prövning. Vi fick inget gehör för de förslag som vi lade fram. Vi ser dock, likt alla andra partier, ändå positivt på att pandemilagen finns.

Riksdagen har med anledning av pandemilagen alltså inte behandlat frågan om vaccinationsbevis. Det är helt enkelt övergångsregeringen som har lagt fram den i dess helhet utifrån Folkhälsomyndighetens hemställan. Den har därmed inte heller passerat Lagrådets konstitutionella prövning och inte heller genomgått en gedigen beredningsprocess.

Vi har såklart tittat på förslaget, och det är vår uppfattning att samtliga tre bevis ska ligga till grund för ett pass. Det vill säga att förutom vaccinationsbevis ska även tillfrisknandebevis och ett negativt test vara giltiga. Detta skulle vara mer inkluderande, enligt vår mening, och därför mer fördelaktigt. Med detta sagt är det trots allt så att vi inte kan påverka åt vare sig ena eller andra hållet.

Fru talman! Vi kan trots en del frågetecken längs vägen se stora fördelar med det nu införda vaccinationsbeviset och den typ av ventil som det ändock utgör. Det bygger på frivillighet och ger arrangörer möjlighet att maximera sina event. Vaccinationsbeviset öppnar således upp för att inte behöva ta hänsyn till andra restriktioner som annars åläggs, och det är oerhört positivt, enligt oss. Det gäller i synnerhet nu när vi är i ett läge med mer restriktioner och en ökad smitta. Vaccinationsbeviset kan också komma att tillämpas i en allt bredare kontext.

Vi måste också verka för att företagare, som har varit hårt drabbade till följd av pandemi och restriktioner, får en möjlighet att leva fullt ut. Detta är oerhört viktigt.

Det är bra att regeringen har tagit fram en trestegsmodell med restriktioner och därmed är en aning mer förutseende, pragmatisk och transparent än tidigare. Det är viktigt att restriktionerna också följs så att smittspridningen blir så låg som möjligt.

Fru talman! Vi har en jämförelsevis ganska hög vaccinationsgrad, och majoriteten av befolkningen är faktiskt vaccinerad. Detta möjliggör ett vaccinationsbevis, vilket annars hade varit helt otänkbart.

Det är en förhållandevis liten del av befolkningen som inte är vaccinerad och som i någon mening drabbas negativt av införandet av vaccinationsbevis, och att döma av alla mejl som kommit kan jag säga att man är bra på att driva frågan. Med vår inställning skulle den lilla gruppen ovaccinerade inte drabbas. Endast de som de facto är sjuka skulle uteslutas.

Fru talman! Sverigedemokraterna har hela tiden haft inställningen att det är viktigt att verka för en ökad vaccinationstäckning genom ökad tillgänglighet, fullgod smittspårning och ökad testkapacitet. Närvaron ute i landet måste öka. För att slippa restriktioner framöver måste vi nå en så hög vaccinationsgrad som möjligt. Det är ett faktum. Då behöver vi ha en fortsatt god kunskapsspridning som även når de grupper i exempelvis utanförskapsområden som av någon anledning valt att inte vaccinera sig. Låt mig dock poängtera att ansvaret att vaccinera sig ligger på den enskilde.

Det betänkande vi debatterar nu är som sagt en skrivelse utifrån de lagar som förfaller den 31 januari 2022. Sverigedemokraterna har valt att inte följdmotionera på denna skrivelse eftersom vi inväntar den proposition som väntar runt hörnet om bland annat en förlängning fram till den 31 maj.

Vi noterar också att regeringen föredömligt och på eget initiativ tänker återkomma till riksdagen i mars med sin beskrivning av regeringens inställning till om lagarna ska fortsätta gälla till och med maj, vilket är bra. Dock framför vi i utskottets ställningstagande att vi förväntar oss, inte minst med hänsyn till den proportionalitetsbedömning som utskottet har att göra, att regeringen även presenterar ett mer fördjupat underlag, inte minst om lagarnas konsekvenser, men också en något utökad redovisning i stort.

Fru talman! I går kom Folkhälsomyndigheten och regeringen med ett helt paket med åtgärder av diverse slag. En av dessa var ett tillfälligt stopp av karensdagen.

Vilken är Sverigedemokraternas syn på karensdagen, dels det tillfälliga stoppet, dels vad gäller att ta bort karensdagen mer långsiktigt för folkhälsans skull? Den slår nämligen ganska hårt mot människor som inte kan jobba hemma, och det är en ganska stor och spridd grupp. De riskerar att bli sjukare om de går till jobbet och riskerar även att smitta andra, även när det inte råder pandemi. Det kan handla om influensa och annat.

Vi lever i mutationernas tid. Hur tycker Sverigedemokraterna och Linda Lindberg att vi ska agera internationellt? Det hänger ju ihop. Vi kan vaccinera oss flera gånger om och förlänga pandemilagar, men hur ska vi verka för att få hela världen vaccinerad? Först då kan vi sätta punkt för denna pandemi.

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för frågorna.

När det gäller karensavdraget har vi i princip samma ingång som Vänsterpartiet. Redan i mars 2020 när regeringen lade fram förslaget om en schabloniserad karensersättning menade vi att full ersättning skulle utgå. Det har vi också framfört tydligt i många olika sammanhang.

Vad gäller karensavdraget i övrigt har vi budgeterat för att kunna plocka bort det för vissa yrkesgrupper, till exempel vård- och skolpersonal.

Jag tror att vi och Vänsterpartiet är ganska överens i dessa frågor.

Precis som Karin Rågsjö säger är det av stor vikt att vi får en bred vaccinering över hela världen. Så fort vi öppnar upp för resor tilltar smittspridningen, och då är vi tillbaka på ruta ett och får stänga ned. Därför är det viktigt att arbeta med detta, vilket jag tror att man gör. Det ligger dock inte riktigt på oss i socialutskottet att titta på det.

Fru talman! Jag tackar Linda Lindberg för svaret, specifikt om karensdagen. Det ska bli intressant att följa detta i ert samarbete med Moderaterna och Kristdemokraterna, för de är ju inte lika pigga på att plocka bort karensdagen. Det blir en följetong i den större följetong vi alla befinner oss i. Jag hoppas att man tar tag i karensdagen och ser vilka konsekvenser den får för personer som inte kan jobba hemifrån, vilket är en stor grupp.

Det drabbar särskilt ensamstående mammor med låg inkomst. Det ekonomiska avbräck som blir när en dag så att säga försvinner betyder mycket för dessa familjer, men det verkar svårt för övriga partier att förstå att ekonomin kan vara väldigt skör för vissa människor. De har inte 67 000 i arvode för att sitta i riksdagen utan tjänar kanske 22 000 i månaden.

Fru talman! Det är bra att vi har en gemensam syn och ingång när det gäller karensavdraget. Vi ville som sagt redan i mars förra året att det skulle utgå full ersättning och inte bara en schablonersättning för karensdagen eftersom det annars skulle kosta den enskilde att vara hemma.

Vi får arbeta vidare med denna fråga i en bredare kontext.

Fru talman! Jag avser att ställa två frågor till ledamoten Lindberg utifrån hennes anförande.

Ledamoten kritiserar regeringen för dess senfärdiga agerande i pandemins början samtidigt som hon kritiserar övergångsregeringen för beslutet att införa vaccinpass. Hur ser ledamoten på att regeringen å ena sidan kritiseras för att vara senfärdig och å andra sidan kritiseras när den agerar snabbt?

Så till min andra fråga. Hur ser ledamoten på att staten och regionerna har ett delat ansvar för hälso- och sjukvården i Sverige? Det innebär att det är regionerna som utför exempelvis vaccinationer och som ansvarar för budgeten, arbetsmiljön och arbetsfördelningen. Därför vill jag fråga hur ledamoten ser på förhållandet mellan stat och region när det gäller hälso och sjukvården.

Fru talman! Tack för frågan, Mikael Dahlqvist! Det är såklart en balans. Det är uppenbart att regeringen initialt har varit väldigt senfärdig i dessa frågor. Detta är också något som tydligt framförs i både det första och det andra delbetänkandet från Coronakommissionen. Det är ett alltså faktum, och vi vet alla att det har varit så.

När det kommer till frågan om vaccinationsbevis finns det en konstitutionell del i det hela, och jag tror att man behöver vara noga med att skilja mellan saker. Jag säger inte att vaccinationsbevis är dåligt och heller inte att det inte borde införas, men vi hade en statsministeromröstning som låg precis runt hörnet. Det är vår uppfattning att det borde ha kunnat vänta tills vi hade en regering på plats som kunde ställas till svars för de saker som görs.

När det gäller förhållandet mellan stat och region är det klart att man har ett delat ansvar. Vi har alla, var och en, ett ansvar. Vi har ett ansvar att vaccinera oss och att hålla oss till de restriktioner som finns, och det är oerhört viktigt att vi alla tar det ansvaret. Som Dahlqvist vet, med tanke på de dragningar som vi har haft i utskottet, har det varit väldigt ryckigt. Det har svängt kraftigt när det gäller restriktioner och prioriterade grupper, och det är kanske inte helt enkelt för regionerna att förhålla sig till sådana snabba svängningar.

Min uppfattning är att det borde vara en mer transparent och flexibel riktning till regionerna så att de kan göra prioriteringar utifrån det underlag som finns och vilka som de facto vill vaccinera sig för tillfället. Då hade vi kunnat öka vaccinationstakten betydligt mer än vad som görs i dag.

Fru talman! Tack så mycket för svaret på frågan, Linda Lindberg!

Det återstår fortfarande en fundering från min sida. Det gäller Linda Lindbergs kritik mot vaccinationspass och att regeringen tog beslut under rådande omständigheter. Samtidigt kritiserar ledamoten regeringen för att vara senfärdig. Jag skulle vilja att ledamoten förtydligar hur hon ser på detta samband. Kritiken från Coronakommissionen får vi utvärdera när vi får hela skrivelsen och utvärderingen är gjord.

Regionernas agerande under pandemin är också intressant, fru talman. Jag tycker ibland att man skjuter budbäraren, det vill säga regeringen. Regeringen är ytterst ansvarig - inget snack om den saken - men vi vet att regionerna, med den ordning vi har i vårt land och det sätt som vi styr på, har ett jättestort ansvar. Min fundering, Linda Lindberg, är: På vilket sätt menar du att regeringen skulle ha agerat annorlunda gentemot regionerna?

Fru talman! Om Mikael Dahlqvist hade lyssnat på vad jag sa i mitt anförande hade det kanske stått lite klarare vad jag tycker i frågan om förhållandet mellan stat och region. Det är ändå så att det är Folkhälsomyndigheten och i någon mån regeringen som ger direktiv till regionerna om hur de ska arbeta med vaccineringen. Min uppfattning är att det stundtals har varit ganska otydligt där. Man har varit tydlig med vilka grupper som ska prioriteras före andra. Jag tror att om man hade pekat lite mindre med hela handen hade det nog varit enklare för regionerna att öka vaccinationsgraden. Det är min bestämda ingång i denna fråga.

Återigen: Man måste skilja mellan äpplen och päron. Vi tyckte inte att det var fullt lämpligt att en övergångsregering skulle gå vidare med förordningen. Vi hade en övergångsregering som inte kunde komma och besöka utskottet därför att man var en övergångsregering. Vi hade också en övergångsregering som exempelvis inte tog skriftliga frågor eller annat, och då kan man tycka att det borde tittas på det rent konstitutionella i frågan.

Med detta sagt finns det ingen anledning för ledamoten att oroa sig för att vi skulle vara emot vaccinationsbeviset.

Fru talman! Jag noterade att ledamoten Linda Lindberg flera gånger lyfte fram att vi inte behandlar en förlängning. Det gör vi ju indirekt, för det mandat vi gav oss själva var att vi ville kunna stämma av efter två månader. Nog hade vi haft möjlighet att upphäva lagen i dag.

Jag vill bara ha tydlighet från Sverigedemokraterna, som precis som Kristdemokraterna hade möjlighet att följdmotionera om att upphäva lagen. Vi valde att inte göra det, och så gjorde även övriga partier i utskottet, också Sverigedemokraterna. Jag vill därför fråga: Visst är vi överens om att vi ska förlänga lagen till den 31 januari, eller vad är Sverigedemokraternas inställning?

Fru talman! Tack för frågan, Acko Ankarberg Johansson! Du har helt rätt, exakt så är det.

Jag tänker på ingången i de mejl som har kommit, där jag uppfattat många medborgare så att det är den nya pandemilagen som vi ska behandla i dag. Men det är ju inte det vi gör, utan vi behandlar i sak den skrivelse som vi har efterfrågat från regeringen. Det är möjligt att jag har varit otydlig där. Det är alltså detta vi hanterar här i dag, inte den nya propositionen.

Sedan är det klart att vi har haft möjlighet att följdmotionera och föra fram att vi skulle vilja upphäva lagen, men det är inte något som vi har tankar kring över huvud taget. Den ska ligga fast till och med januari.

Fru talman! Tack, ledamoten, för tydliggörandet!

Jag får också jättemånga mejl. Det är ganska smidigt att säga att vi inte behandlar det man tror och sedan inte riktigt ta ansvar för de beslut som fattas.

Jag har medverkat till och tänker trycka på för att lagen ska fortsätta att gälla till den 31 januari. Det står jag för därför att den smitta som nu finns gör att vi behöver ha en regering som kan vidta åtgärder. Däremot tänker jag göra vad jag kan, och jag är väldigt glad över att regeringen redan har lyssnat. Man måste plocka bort de mest ingripande delarna. Vi har motionerat om detta tidigare.

Jag vill stå för de beslut som jag tar, och därför är det viktigt för mig att få klarhet. Jag tackar ledamoten för att hon tydliggör Sverigedemokraternas ställning. Det låter bra.

Fru talman! Det är jätteviktigt och bra att Acko Ankarberg Johansson lyfter upp frågan här. Jag vill vara tydlig med att vi också står bakom alla beslut vi fattar. Vi har ingen annan avsikt än att stå bakom pandemilagen fram till den 31 januari.

Fru talman! När riksdagen i september debatterade och beslutade om en förlängning av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen hade Centerpartiet några principiella invändningar som vi följde upp med reservationer.

Som helhet ställde vi oss dock bakom att lagarna skulle förlängas till den 31 januari. Det var bra att besluten kunde fattas med brett stöd genom en överenskommelse om att regeringen efter halva tiden skulle återkomma med en skrivelse till riksdagen. Det är, fru talman, viktigt att vi kan hitta breda majoriteter i för Sverige viktiga frågor. Nu debatterar vi denna skrivelse. Det är en styrka för Sverige att vi även inför det beslut som riksdagen ska fatta har en bred enighet.

Med tanke på den utveckling vi nu ser med ett ökat antal smittade var det ett klokt ställningstagande i september att låta lagarna gälla fram till den 31 januari. Mycket talar för att de måste förlängas ytterligare.

Den svenska vaccinationskampanjen har varit framgångsrik. Snart har mer än 80 procent av befolkningen äldre än tolv år fått två vaccinationer. Vi är fortsatt oroade över att det finns områden i landet där vaccinationstäckningen är för låg, till exempel i de utsatta områdena. Vi är också oroade över att de regionala skillnaderna när det gäller den tredje vaccinationen är så stor. Bland de äldre som finns på våra äldreboenden är täckningsgraden god, men bland de äldre som har hemtjänst har det i flera regioner gått för långsamt.

Utskottet har tagit del av redovisning från Folkhälsomyndigheten, från Sveriges Kommuner och Regioner och från regeringen. Det är beklagligt att vi fortfarande ser mönstret att vilja lägga skulden på någon annan. Det skulle inte behöva vara så. Regeringen borde, precis som Coronakommissionen har påpekat, i ett krisläge visa att det är regeringen som styr landet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på Vänsterpartiets reservation.

Fru talman! Jag tackar Aphram Melki för hans inlägg. Jag vill också förtydliga att även Vänsterpartiet ställer sig bakom hela lagen, so far. Men vi hade några invändningar.

Min fråga handlar om gårdagens besked. Folkhälsomyndigheten och regeringen gav väldigt tydliga besked om vad man ska göra framgent i olika steg - steg ett, två och tre. Bland annat infördes ett tillfälligt stopp av karensdagen beroende på smittläget, eftersom så många inte kan jobba hemma när de är sjuka och att det är en markant risk för ökad smittspridning om människor så att säga inte har råd att vara hemma när de är sjuka. Detta gäller en väldigt stor grupp. Och väldigt många kan inte jobba hemma. Det är förskollärare, busschaufförer, affärsbiträden och hemtjänstpersonal - ett stort gäng så att säga.

Fru talman! Min fråga till Centerpartiet och Aphram Melki är hur Centerpartiet ställer sig till att man tillfälligt tar bort karensdagen.

Min andra fråga är hur Centerpartiet ställer sig till karensdagen mer ur ett folkhälsoperspektiv. Det är jag nyfiken på.

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för frågan.

Vi i Centerpartiet har varit involverade i de stödåtgärder som vidtogs när pandemin startade under 2020. Man kompenserade bland annat företagen, vilket vi var väldigt glada för. Man tog även bort karensdagen. Det har vi inte varit emot. Det finns en poäng i att man under dessa exceptionella omständigheter kan hjälpa till. Vi vet att många inte ska åka till jobbet när de är sjuka och så vidare, så att vi kan minska smittspridningen. Det tycker vi har varit okej. Men i stort tycker vi att karensdagen i ett normalt läge är ett instrument som inte ska tas bort. Det är en arbetsmarknadsåtgärd som har med viljan att gå till arbetet att göra och som överskuggar det andra. I vanliga fall är vi alltså inte för att karensdagen ska tas bort.

Fru talman! Det var raka besked från Centerpartiet och Aphram Melki angående det tillfälliga borttagandet av karensdagen.

I vanliga fall när vi inte har en pandemi - vi hoppas att vi snart ska vara där - ser inte Centerpartiet och Aphram Melki då karensdagen som en risk för att människor går till jobbet trots att de är sjuka?

Jag känner många som inte kan jobba hemma. Och min bild är att karensdagen för familjer med låg inkomst och dålig ekonomi, till exempel ensamstående mammor, är ett gissel. Man tvingas alltså ibland att vara så ekonomisk mot sin familj och sina barn att man går och jobbar fast man är snuvig. Det är aldrig bra.

Karensdagen är alltså ingenting som är bra för folkhälsan. Och min bild är att människor ändå i stor utsträckning går och jobbar. De går till sitt arbete. Det är inte 20 procent som ligger på soffan och är sjukskrivna för att det inte finns någon karensdag. Jag tror att det är en väldigt felaktig bild som man skickar ut till människor som inte kan jobba hemma - till busschauffören, till förskolläraren, till affärsbiträdet och till övriga som inte kan vara hemma.

En del har råd att vara hemma. Karensdagen betyder ingenting för dem. För andra blir det ett enormt ekonomiskt avbräck. På totalen är detta ett stort aber, något negativt, för folkhälsan och för smittspridningen av även andra åkommor än covid-19.

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för frågan. Jag ser förstås ett bekymmer med att det finns grupper som har det ekonomiskt svårare än andra. Men Centerpartiet anser att det är en arbetsmarknadsåtgärd som skulle slå åt det andra hållet och på ett negativt sätt om man skulle ta bort karensdagen permanent. Incitamentet att stanna hemma blir lite större om man känner sig snuvig och inte har covid-19 och det inte finns någon karensdag. Jag pratar om hur det är i vanliga fall. Vi har tidigare haft väldigt långa sjukskrivningstider.

Det finns olika kategorier av människor som har tyngre arbeten. Då får man titta på andra åtgärder för att hjälpa dessa människor och underlätta deras arbete. Men att ta bort karensdagen permanent är ingenting som Centerpartiet står bakom.

Fru talman! Jag tackar för en bra, viktig och klargörande debatt. Det är alltid trevligt att komma in på slutet i debatten just för att man har fått höra alla goda argument och just för att man faktiskt kan ta med sig en och annan sak. Det är så demokrati ska fungera.

Fru talman! Covid-19-pandemin har dödat 5 miljoner människor världen över, och den är inte slut. Vården i Sverige är utmattad. Människor som i dag blir sjuka i någonting helt annat än covid-19 eller som råkar ut för en olycka riskerar att inte kunna få den vård som de ska kunna få i Sverige på grund av att vården har haft fullt upp och på grund av att vården har varit uttjänt på grund av pandemin.

Det har från talarstolen riktats en hel del tack till de medarbetare i vården som har slitit dygnet runt alla årets dagar - och alla årens dagar, som det nu håller på att bli - för att få detta att funka trots de brister som har funnits. Jag instämmer i dessa tack. Vi ska också vara oroliga för vad som ligger framför oss. Det är därför som Liberalerna ställer sig bakom en förlängning av denna lag, alltså helt enkelt därför att vi ser att behovet även framöver är stort.

Fru talman! Detta är också en lagstiftning som vi måste väga mot en massa andra saker. Detta handlar inte bara om smittspridning och sjukdom och de konsekvenser som sjukdom kan få. Det handlar också om rörelsefrihet, mötesfrihet, äganderätt och näringsfrihet. Både rätten till liv och äganderätten, näringsfriheten, rörelsefriheten samt mötesfriheten kommer ur alla individers rätt till den egna kroppen. Ytterst handlar alla dessa rättigheter, inklusive att vården ska funka, om och kokar ned till individens rätt.

Det är därför Liberalerna har följdmotionerat. Vi har följdmotionerat om att vi när vi fortsätter med den här lagstiftningen och när den nya lagen kommer måste göra avvägningar inte bara ur folkhälsoperspektiv utan också mot andra saker, till exempel grundläggande fri- och rättigheter. Där har Liberalerna fått stort medhåll i utskottet. Därför har vi valt att inte följa upp den motionen, utan vi har nått vad jag uppfattar som konsensus i utskottet och skickat med till regeringen att vi behöver väga av mot fler saker och ha ett bredare perspektiv.

Fru talman! Det är också ur det perspektivet som Liberalerna tidigare argumenterat och nu argumenterar för att det viktigaste i pandemilagstiftningen kommer att behöva vara kraven på att hålla avstånd - inte andra restriktioner, som faktiskt inte behövs om människor håller avstånd och som inte är lika effektiva.

Ett sådant exempel är det här med öppettider. Det har ju varit en ganska löjeväckande syn när staten försökt införa restriktioner för öppettider. Absolut, folk har inte varit ute och festat till klockan fyra längre, för det har man inte fått. Men i stället har folk börjat festa klockan fyra minuter över tolv, runt lunch.

Det har varit så, fru talman, att den typen av restriktioner har visat sig inte fungera, helt enkelt därför att människor ganska lätt kommer runt dem. De funkar inte. Det som funkar är att hålla avstånd, och att hålla avstånd är inte heller en lika stor inskränkning av näringsfrihet, mötesfrihet, äganderätt och rörelsefrihet som till exempel restriktioner för öppettider. Det är därför det är viktigt att sådan här lagstiftning blir effektiv och välavvägd.

Fru talman! I sammanhanget tycker jag att man också ska nämna det här med covidpass eller bruket av vaccinationsbevis.

I debatten och i tongångarna från regeringen vid presskonferenser och andra pressframträdanden har det låtit som att covidpassen ska vara en ytterligare åtstramning. Det är inte det budskap som har förmedlats i utskottet eller vid andra tillfällen när regeringen inte haft en pressmikrofon och en kamera i ansiktet. Där har det tvärtom låtit som att covidpassen snarare ska vara en lättnad. Restriktioner med pandemilagstiftning införs, men om man har covidpass ska det innebära en lättnad.

Det här skulle innebära att man som individ har ett fritt val. Man kan antingen vaccinera sig och få ett bevis som man kan visa upp, och då får man så att säga friare spelrum, eller välja att inte göra det och då omfattas av fler restriktioner.

Men det innebär också, och det kanske är det viktigaste i detta, att näringsidkare och andra som ordnar olika evenemang kan välja. Vill man följa hårda restriktioner som handlar om till exempel avstånd, som vi varit inne på, eller vill man införa vaccinpass i sin verksamhet och då få lite lättare restriktioner?

Om vaccinpassen används på det senare sättet är Liberalerna väldigt positiva till dem. Det har vi formulerat och framhållit tidigare. Men om vaccinpassen i stället skulle innebära en ytterligare restriktion, då skulle vi vara ganska kritiska. Det är viktigt att regeringen håller sig till det som man har förmedlat i samtal utanför mediernas ljus och inte kör på med den retorik som man har haft medialt.

Här tål väl också att sägas att det går att använda pandemipass redan i dag. Den som har en tillställning får begära pass i dörren som visar att man är vaccinerad. Vaccinering är ju inte en diskrimineringsgrund. Det är inte diskriminerande att säga nej till någon som inte är vaccinerad. Vi har lagstadgat vad som är diskrimineringsgrunder, och det här är inte en av dem. Det är inga konstigheter. Det är faktiskt också en del av näringsfriheten att man får säga nej till vem man vill så länge man inte diskriminerar.

Fru talman! Jag ska säga en sak till. Jag ser att min tid har gått ut, men eftersom det inte är jag som anmält min tid i den här debatten tar jag mig den friheten.

Coronakommissionen strök ju under att regeringen har varit senfärdig i sin hantering av pandemin. Det har varit ett hattande. Det stora problemet med detta, tycker jag, är att det har skadat förtroendet för de åtgärder som vi från staten beslutar om.

Jag blev kontaktad av en person nu i veckan inför den här debatten. Det var inte ett av massmejlen som går ut, utan det var en person som jag känner som berättade om sin situation. De har ett barn som går på förskolan, men eftersom förskolorna inte har förtroende för det offentligas agerande inför de massor av hårdare restriktioner än de restriktioner och rekommendationer som kommer från staten.

Det här är ju inte heller tanken. Det tycker jag är ett viktigt medskick: Man ska inte heller vara hårdare än de restriktioner och rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten, för den gör en avvägning. Folkhälsomyndigheten gör en avvägning mellan olika saker. Smittspridningen är en sådan sak. Men att barn ska få sitt behov av förskolepedagogik tillgodosedd är en annan sådan sak, och man måste väga saker mot varandra. Det har inte en enskild förskolepedagog kompetens att göra; det har inte heller en enskild smittskyddsläkare kompetens att göra. Det måste göras som en avvägning mellan flera professioner, och den avvägningen gör Folkhälsomyndigheten.

Det sista jag vill säga är att jag vill uppmana dem som lyssnar på den här debatten att följa restriktionerna och följa rekommendationerna men lita på att avvägningarna görs och att de görs på ett rimligt sätt.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag får påpeka att ledamöterna alltid har ansvar för den tid som finns anmäld.)

Fru talman! Jag har använt mycket av tiden. Det vill jag göra; jag tycker att det här är en viktig diskussion, och det har dessutom blivit en ganska bra diskussion.

Tack för anförandet, Joar Forssell! Jag tackar också för slutklämmen - att man ska följa rekommendationerna. Händer det något annat på vägen, typ som på den här förskolan, tycker jag att man ska ta sig an det och titta på det.

Min fråga rör karensdagen. I går gick regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten ut och angav ett tillfälligt stopp för karensdagen av smittskyddsskäl. Det handlar om att väldigt många inte kan jobba hemma. Det är en stor grupp - busschaufförer, förskollärare, lärare, vårdpersonal, omsorgspersonal - som inte kan jobba hemma, och en del av de personerna drabbas hårt också ekonomiskt av karensdagen.

Min första fråga till Joar Forssell och Liberalerna är hur ni ser på att man just nu lyfter bort karensdagen under en period.

Min andra fråga rör något lite intressant. Vi pratar ju om smittskydd av diverse slag i den här debatten. Jag undrar hur Liberalerna ser på karensdagen generellt. Är det något som gynnar folkhälsan, eller är det något som ni vill ska kvarstå? Är det något som gör att folk blir friskare, eller vad är Liberalernas inställning till karensdagen?

Fru talman! På den första frågan är svaret solklart: Ja, vi tycker att det är positivt att man tar bort karensdagen i samband med pandemin. Det är rimligt att man kan göra det i vissa situationer.

På den andra frågan är svaret också tydligt: Vi tycker att karensdagen ska vara kvar när det inte är särskilda situationer, till exempel den här pandemin. Vi ser att det är en avvägning mellan olika saker, och det är en rimlig sådan. Men jag förstår att Vänsterpartiet vill annorlunda. Det har väl Vänsterpartiet velat även före pandemin, ska man vara ärlig med.

Den karenslagstiftning vi haft är en rimlig avvägning. Vi har inga förslag om att ändra den. Men vi behöver kunna vara flexibla när vi står inför den typ av situation som pandemin innebär.

Det är intressant att notera hur Vänsterpartiet använder pandemin. Det står alla partier fritt, men man använder pandemin för att föra fram en massa annan politik som man alltid brinner för.

Patenten är annan sådan sak. Det lyftes fram i Vänsterpartiets anförande att man vill slopa patenten för vaccinerna så som de ser ut nu. Det är vi kritiska till från Liberalernas sida. Vi tror att det är viktigt med en tydlig patentlagstiftning som skapar incitament för innovatörer att vara med och bidra, i det här fallet läkemedelsbolag till pandemibekämpningen.

Det finns andra sådana exempel. När man lyssnar på Vänsterpartiet i den här debatten och i andra debatter om pandemin kan man skönja ett mönster av att Vänsterpartiet lyfter in alla möjliga frågor som det alltid brinner för. Alla partier är i sin fulla rätt att göra så, men jag tror inte att man ska tolka karensdagen utanför pandemin som en pandemifråga.

Fru talman! Vi ser på pandemin också ur ett folkhälsoperspektiv, och då dyker det ju upp andra frågor. Självklart kör vi våra frågor i paritet med pandemin.

Jag tackar för svaret när det gäller karensdagen.

När det gäller patenten är det väldigt intressant. Det är inte bara Vänsterpartiet som driver detta, utan det är också exempelvis Frankrike, USA, Vårdförbundet och Läkare Utan Gränser. Vi i det här landet, Joar Forssell, har full täckning. Precis som hela väst har vi köpt in jättemycket vaccin och kommer att kunna vaccinera oss flera gånger om. Samtidigt kan man se att vaccinationsgraden i Afrika är förskräckande låg, och man kan inte säga att vi i väst direkt har bidragit till att få igång vaccinationerna i Afrika.

Självklart är det så, Joar Forssell från Liberalerna, att vi kommer att leva i mutationernas rike om vi inte gör någonting samfällt över världen. Om man just under pandemin - just i den situation som vi befinner oss i nu - kunde lyfta patenten skulle det betyda väldigt mycket, inte bara för Afrika utan också för alla i den här salen.

Jag är väldigt orolig för att vi kommer att få leva med det här om vaccinationstäckningen i världen inte blir högre, specifikt på de ställen där man har extremt låg vaccinationstäckning och där antalet personer som fått två sprutor är nästan noll. Jag tror inte att det vore bra för folkhälsan, demokratin eller någonting annat.

Jag har väldigt svårt att förstå att ett parti som Liberalerna, som tidigare har varit väldigt intresserat av andra delar av världen och som har haft ett internationellt patos, inte kan titta på den här frågan ur ett folkhälsoperspektiv och ur ett rättviseperspektiv.

Fru talman! Jag delar såklart oron över att pandemin ska få nya mutationer och ökad spridning och att det ska komma nya smittor. Jag delar dock inte euforin över att kunna använda planekonomi i stället för marknadsekonomi för att tillgodose de behov som uppstår i pandemiers spår.

Liberalerna var i januariavtalet pådrivande för att Covax ska få mer resurser. Det behövs ju pengar, infrastruktur, kompetens och så vidare för att bekämpa pandemin i andra delar av världen. Där har Sverige ett ansvar som ett stort biståndsland - där delar vi uppfattning.

När det gäller patent är det ju så att rätten till någonting som man själv har uppfunnit skapar möjlighet och incitament för fler att vara med och bidra till en utveckling därför att man får någonting för att man till exempel hittar på ett nytt vaccin.

Det är intressant, fru talman, att Vänsterpartiet lyfter fram USA som ett gott exempel; det brukar ju inte Vänsterpartiet göra. I det här fallet tycker jag dock faktiskt att USA är ett dåligt exempel. USA gick ut och pratade om att man ville slopa patenten, men samtidigt hade man ett exportstopp för råvaror och sådant som behövs i tillverkningsindustrin för att vaccin ska kunna tillverkas.

Det är ju inte så att vaccin är någon Breaking bad-verksamhet och att man kan stå vid sin spis och koka ihop det lite hur som helst, utan man behöver de här sakerna. Det behövs delar från 30 länder och från 90 företag för att man ska kunna tillverka dessa vacciner. Då behöver vi fri handel - då behöver vi att varor kan röra sig fritt över världen. Det kommer varken en, två, tre eller tio femårsplaner från Vänsterpartiet att lösa. Vi behöver fri handel, och vi behöver patent.

Fru talman! Det känns roligt, och lite ovant, att vara tillbaka här i kammaren efter tre år på Regeringskansliet. Det känns hedrande och viktigt att delta i en debatt om något så angeläget som hur vi hanterar covid-19-pandemin.

Jag har de senaste åren arbetat väldigt mycket med detta på Regeringskansliet. Jag har jobbat med att bereda åtgärder som krävts för att hejda pandemins framfart och lindra konsekvenserna för samhället. Jag har följt arbetet med testning och vaccinering och försökt säkra att så få som möjligt insjuknar i denna sjukdom.

Precis som många av er andra har varit inne på har det gjorts enorma insatser av stora delar av samhället och av sjukvården under de senaste åren. Tyvärr kommer det att krävas väldigt mycket av oss även framöver. Detta har varit, och är även fortsättningsvis, en otroligt viktig uppgift för oss och, såklart, för regeringen.

Covid-19 kommer att vara en stor utmaning för hela samhället och för världen under lång tid. Smittspridningen ökar nu återigen överallt, även om det ser bättre ut i Sverige. Vi har mindre belastning på sjukvården, och vi har inte lika hög smittspridning. Det är dock väldigt oroande, och det går väldigt snabbt.

Därför ser vi nya restriktioner och rekommendationer som börjar gälla i dag. Det kommer även fortsättningsvis att vara en period då vi kommer att behöva tänka efter, hålla avstånd och göra det vi kan för att inte förvärra utvecklingen.

Vi ser ändå ut att ha ett bättre läge än andra länder. En stor del av detta handlar om att vi under dessa år har haft en hög vaccinationstäckning. Vi har väldigt många som har gått och vaccinerat sig. Vi behöver dock fortsätta att jobba med det, för det är ännu inte så att det inte är ett problem att människor inte vaccinerar sig. Det ser också olika ut i olika delar av landet, med den tredje dosen och på olika områden i samhället. Där finns det väldigt mycket kvar att göra.

Vi behöver fortsätta arbetet med att underlätta för vaccintillgången i andra länder. En av de sista saker som Miljöpartiet var med och beredde och fattade beslut om i regeringen var att donera 1 miljon vaccindoser till Rwanda. Sverige har gjort väldigt mycket i arbetet med att säkra att världen får mycket större tillgång till vaccin. Vi behöver fortsätta detta arbete - annars kommer pandemin att förlängas, och mutationerna riskerar att bli värre än i dag.

Det är också viktigt att vi följer upp arbetet med de åtgärder som tas fram och säkerställer att de är logiska och proportionerliga. Ett av de viktigaste sätten att få människor att känna tillit till samhället, och därmed också vilja hjälpa till och vilja vaccinera sig, är att de känner förtroende för de åtgärder som presenteras. Det är viktigt att människor vet att åtgärderna kommer i rätt tid, att de är proportionerliga och att de inte finns kvar längre än de behövs men att de finns där när de behövs. Därför är det också viktigt att detta är någonting som tydliggörs i det här betänkandet.

Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder

I dag debatterar vi alltså regeringens skrivelse Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Dessa lagar har tagits fram för att det ska finnas fler verktyg än vad som fanns tidigare för att förhindra smittspridning. Tidigare fanns bara den trubbiga ordningslagen, som dels drabbade vissa områden och branscher mycket hårt, dels inte kunde användas i andra delar där detta hade behövts för att minska smittspridningen.

Nu finns dessa lagstiftningar. De är tillfälliga men nödvändiga, och de kommer att fortsätta vara det en tid framöver. Nu kan man ha mer träffsäkra åtgärder och rikta in de verktyg man behöver för att människor ska hålla avstånd eller för att införa restriktioner på ett mycket bättre sätt än tidigare.

Anledningen till att dessa lagar har behövt tas fram är att svensk lagstiftning tyvärr inte var anpassad på det sätt som krävdes för den här pandemin. Nu har vi mycket bättre möjligheter att göra någonting.

Med dessa lagar kan man införa olika typer av restriktioner, och regeringen och Folkhälsomyndigheten har i några olika steg presenterat vad som kan krävas om man behöver återinföra fler. Vi kan hoppas att vi inte hamnar i ett sådant läge, inte minst eftersom den höga vaccinationstäckningen gör att vi trots en hög smittspridning har färre som är i behov av sjukvård nu än förra året. Man kan dock införa restriktioner för till exempel badhus och handelsplatser samt för privata sammankomster och offentliga tillställningar.

Som vi alla vet bedömer Folkhälsomyndigheten att dessa lagar bör gälla ytterligare en tid. Det är bra att skrivelsen om vilka åtgärder som har vidtagits har gått igenom och att vi fortsätter att följa upp det arbetet. Det är också positivt att det redan i dag utreds vilka verktyg vi behöver vid framtida pandemier, så att vi inte vid risk för pandemier framöver hamnar i lägen där vi inte har de verktyg som vi behöver.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Rättsväsendet