Folkbildningsfrågor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Lawen Redar (S), Lotta Finstorp (M), Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M), Aron Emilsson (SD), Lars Mejern Larsson (S), Per Lodenius (C), Ann-Britt Åsebol (M), Anna Wallentheim (S), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linköping (SD), Anna Sibinska (MP), Viktor Wärnick (M) och Cassandra Sundin (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 16 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 som bl.a. handlar om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor, allmän kurs på folkhögskolor, bidraget till folkbildningen, folkhögskolors betygssättning och åldersgräns samt tolkfrågor. Förslagen i motionerna finns i bilagan.

Folkbildningsrådet informerade utskottet den 27 november 2018, och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) informerade utskottet den 24 januari 2019.

Allmänt

Statskontoret har lämnat slutrapporten 2018:10 En folkbildning i tiden – en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget. En delrapport lämnades i april 2016, och en lägesbeskrivning lämnades i april 2017. Som en del i det uppdraget lämnade Statskontoret i maj 2018 promemorian Folkbildningen – ett förslag till utvärderingsmodell utifrån syftena med statsbidraget (dnr 2014/199-5).

En särskild utredare har på den dåvarande regeringens uppdrag gjort en översyn av samhällets behov av och tillgång till tolkar samt den offentliga sektorns användning av tolkar (dir. 2017:104). Utredaren lämnade betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talande språk (SOU 2018:83) i december 2018.

Utskottets överväganden

Vikten av folkbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör vikten av folkbildning med hänvisning till att de till stor del är tillgodosedda.

Jämför reservation 1 (C).

Motionerna

Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S) understryker i motion 2018/19:1975 yrkande 4 behovet av en stark folkbildning med aktiva studieförbund och folkhögskolor. Motionärerna påtalar att folkbildningen är viktig både för civilsamhället, genom att främja mångfald, demokrati och ett ökat kulturdeltagande, och för vuxenutbildningen.

I motion 2018/19:1179 yrkande 3 av Joakim Järrebring m.fl. (S) framhåller motionärerna vikten av folkbildning i form av studieförbund och folkhögskolor för att höja utbildningsnivån i samhället. Motionärerna anger att folkbildningen måste få förutsättningar att fortsätta verka även i andra politiska och ekonomiska tider.

Även Per Lodenius m.fl. (C) lyfter i motion 2018/19:2446 yrkande 16 fram vikten av folkbildning. Enligt motionärerna bidrar folkbildningen till att skapa rum för reflektion och ge oss djupare kunskap om vår värld. Folkbildningen bidrar enligt motionärerna även med en struktur som understöder en bred bildningsverksamhet och som inte kan ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en stark folkbildning. Folkbildningen ger fler möjlighet att aktivt delta i demokratin och i det demokratiska samtalet, ger en mötesplats för människor med olika bakgrund och förutsättningar, bidrar till att utjämna de utbildningsklyftor som finns i samhället samt bidrar till att bredda kulturintresset och till att öka delaktigheten i kulturlivet. Av dessa skäl lämnar staten ett bidrag till folkbildningen som för 2019 uppgår till drygt 4,3 miljarder kronor.

Utskottet anser att motionsyrkandena till stor del är tillgodosedda och avstyrker därmed motionerna 2018/19:1179 (S) yrkande 3, 2018/19:1975 (S) yrkande 4 och 2018/19:2446 (C) yrkande 16.

Utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en ny utvärderingsmodell för folkbildningen med hänvisning till att regeringens beredning av frågan inte bör föregripas.

Jämför reservation 2 (M).

Motionen

Lotta Finstorp m.fl. (M) konstaterar i motion 2018/19:2863 yrkande 10 att Statskontoret i sin promemoria från maj 2018, Folkbildningen – ett förslag till utvärderingsmodell utifrån syftena med statsbidraget, har övervägt hur en ny utvärderingsmodell för folkbildningen kan byggas upp. Motionärerna framhåller behovet av att en effektiv utvärderingsmodell kommer på plats.

Utskottets ställningstagande

Statskontoret anger i promemorian (dnr 2014/199-5) att det alltid kommer att finnas ett behov av utvärdering och uppföljning som har ett internt perspektiv, och att det därför finns ett behov av att Folkbildningsrådet och Studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna fortsätter att genomföra utvärderingar inom områden som har aktualiserats på annat sätt än genom ett indikatorsystem och utifrån folkbildningens egna behov. Statskontoret överväger i promemorian om det finns anledning att låta en aktör utanför folkbildningen genomföra en annan typ av utvärdering, som tillgodoser statens behov av information, och diskuterar olika alternativ och deras för- och nackdelar. Statskontoret lämnar också förslag till hur ett indikatorsystem skulle kunna utformas och vad det skulle kunna innehålla. Promemorian bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet anser inte att regeringens beredning av promemorian bör föregripas och avstyrker därmed motion 2018/19:2863 (M) yrkande 10.

Reglering för nya folkhögskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ändring av regelverket för nya folkhögskolor.

Jämför reservation 3 (SD).

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) anser i motion 2018/19:647 yrkande 3 att nuvarande regelverk bör ändras så att aspirerande folkhögskolor inte behöver vara beroende av en befintlig folkhögskola för att få sin folkbildningsverksamhet godkänd. Eftersom statsbidraget inte utökas då antalet aktörer ökar kan, enligt motionärerna, konkurrensen leda till att det blir svårare för nya aktörer att starta upp sin verksamhet. Detta i sin tur kan enligt motionärerna hämma folkbildningens demokratisyfte.

Bakgrund

Enligt 5 § förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen (folkbildningsförordningen) beslutar Folkbildningsrådet vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. Vidare beslutar Folkbildningsrådet om tillstånd att bedriva nya folkhögskolor med statsbidrag.

Folkbildningsrådets styrelse har i riktlinjer fastställt kriterier vid prövning av statsbidrag till nya folkhögskolor. Som statsbidragsmottagare har man enligt riktlinjerna ansvar för att se till att den verksamhet som finansieras med statsbidrag syftar till att uppfylla statens syften med bidraget samt gällande statsbidragsvillkor. Folkbildningsrådet har angett att rapportering ska ske korrekt och i rätt tid, vilket kräver kvalitetssäkring av interna processer. Folkhögskolan ska vidare som ansvarig anordnare formulera målen för verksamheten, kvalitetssäkra och utveckla sin verksamhet, och dessutom arbeta med intern kontroll samt risk- och väsentlighetsanalys. Folkbildningsrådet påpekar att en viktig aspekt är folkhögskolans ansvar för det studeranderättsliga arbetet, något som även regleras i folkbildningsförordningen. Sedan 2000 har ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagare prövats årligen. Enligt Folkbildningsrådet har det ekonomiska utrymmet för att ta in nya statsbidragsmottagare utgjort en begränsning.

År 2007 införde Folkbildningsrådet en möjlighet att söka om statsbidrag för försöksverksamhet. Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer kan Folkbildningsrådet tilldela den sökande organisationen ett administrativt bidrag för en försöksverksamhet under tre år, om de finner att organisationen inte har tillräcklig erfarenhet av organiserad folkbildningsverksamhet för att direkt bli statsbidragsmottagare men har förutsättningar att inom tre år uppfylla kraven. Efter försöksverksamhetens slut görs en motsvarande bedömning som vid ansökan om att starta en ny statsbidragsberättigad folkhögskola. Till ansökan ska bifogas en överenskommelse om samverkan mellan en folkhögskola och den sökande organisationen under försöksperioden. Det har enligt Folkbildningsrådet aldrig hänt att en folkhögskola har fått avslag på sin ansökan på grund av avsaknaden av en s.k. fadderskola.

Den 1 januari 2019 fanns 156 statsbidragsberättigade folkhögskolor samt en försöksverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2018/19:647 (SD) yrkande 3.

Allmän kurs

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att andelen allmänna kurser på folkhögskolor bör minskas rejält.

Jämför reservation 4 (SD).

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) anser i motion 2018/19:647 yrkande 4 att allmänna kurser årligen bör utgöra ca 15 procent av folkhögskolans verksamhet. Motionärerna påtalar att procentsatsen i dag är 40–50 procent, vilket gör att folkbildningen felaktigt får kompensera för det ordinarie utbildningsväsendets misslyckanden.

Bakgrund

Enligt 11 § förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska en folkhögskola anordna allmänna kurser främst avsedda för studerande som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. Dessa kurser ska årligen utgöra minst 15 procent av folkhögskolans verksamhet.

Pedagogiken på folkhögskolorna är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarnas behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolorna enligt Folkbildningsrådet bra på att fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer.

Uppgifter från Folkbildningsrådet: Under slutet av 1990-talet och fram till 2016 var allmän kurs fortfarande större än de särskilda kurserna, men de särskilda kurserna har ökat. Den allmänna kursen samlar ungefär lika många deltagare i dag som 1968, men den utgör en betydligt mindre del av den ordinarie verksamheten, ca 45 procent, jämfört med då. Specialiseringen i form av ett stort och varierat utbud av särskilda kurser har gett folkhögskolorna möjlighet att möta nya behov av utbildning och bildning.

Ett av syftena med statens stöd till folkbildningen är att verksamheten ska bidra till att jämna ut utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Folkhögskolan har sedan starten varit ett accepterat komplement till det ordinarie utbildningssystemet – ursprungligen folkskolan och nu grund- och gymnasieskolan. Folkhögskolan är en erkänd utbildningsform i utbildningssystemet, och allmän kurs är inplacerad i den nationella referensramen för kvalifikationer (SeQF) som visar hur omfattande kunskaperna, färdigheterna och kompetensen är.

Av årsredovisningen för Folkbildningsrådet för 2017 framgår att antalet deltagare i allmän kurs var 25 880 stycken och i särskild kurs 38 490 stycken.

Utskottets ställningstagande

Ett av syftena med folkbildningen är att bidra till att jämna ut utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Utskottet ser det som positivt att folkhögskolorna kan fånga upp och locka de personer som av olika skäl inte har kunnat påbörja eller fullfölja gymnasial utbildning. Folkhögskolans unika pedagogik och flexibla förutsättningar är här värdefullt. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2018/19:647 (SD) yrkande 4.

Fritidsledarutbildning i Uppsala

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att se över möjligheten att förlägga en fritidsledarutbildning till Uppsala med hänvisning till att det är huvudmannen för respektive folkhögskola som fastställer skolans kursutbud.

Motionen

Solveig Zander (C) påtalar i motion 2018/19:2252 att det i dag är brist på utexaminerade fritidsledare. Motionären vill att man ser över möjligheten att förlägga en fritidsledarutbildning till Uppsala.

Bakgrund

Drygt 20 folkhögskolor bedriver fritidsledarutbildning. Det är huvudmannen för respektive folkhögskola som fastställer skolans kursutbud. Folkbildningsrådets kriterier för statsbidrag hindrar inte en folkhögskola från att starta en viss kurs. De begränsningar som finns är att verksamheten ska ligga i linje med statens syften med stödet till folkbildningen och att minst 15 procent av en enskild folkhögskolas verksamhet ska vara allmän kurs.

Utskottets ställningstagande

Eftersom det är huvudmannen för respektive folkhögskola som fastställer skolans kursutbud anser utskottet att motionsyrkandet inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därmed motion 2018/19:2252 (C).

Satsningen på föräldrars delaktighet i lärandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att studieförbundens satsning på föräldrars delaktighet i barns lärande bör fortsätta, med hänvisning till att frågan behandlades så sent som i samband med budgetpropositionen 2019.

Motionen

Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) anser i motion 2018/19:2334 yrkande 8 att studieförbundens insatser för att öka föräldrars delaktighet i barns lärande bör fortsätta som en del i att överbrygga läsklyftorna. Motionärerna påtalar att elevers möjlighet att få hjälp med läxor inte ska bero på föräldrars utbildningsbakgrund eller förmåga att betala för läxhjälp.

Bakgrund

Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:89) att öka anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen, utgiftsområde 17, med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att möjliggöra studieförbundsinsatser som skulle syfta till att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan. Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1, bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:95) att ta bort satsningen och minska anslaget med 50 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan behandlade utskottet frågan om studieförbundens insatser för att öka föräldrars delaktighet i barns lärande i samband med budgetpropositionen för 2019. Utskottet anser inte att motionsyrkandet nu bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motion 2018/19:2334 (MP) yrkande 8.

Stödet till folkbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som berör det generella stödet kontra stöd till korta projekt.

Jämför reservation 5 (C, L).

Motionen

Christer Nylander m.fl. (L) framhåller i motion 2018/19:2037 yrkande 5 att stödet till folkbildningen måste präglas av långsiktighet och att man måste vända trenden att det generella stödet minskar till förmån för olika korta projekt, där det offentliga så att säga beställer verksamhet.

Bakgrund

Folkbildningsrådet har kommenterat att de i sina budgetunderlag har framfört önskemål om en ökning av det generella stödet till folkbildningen samt att tidigare regeringar valt att öka de specialdestinerade medlen till studieförbund och folkhögskolor.

Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen, utgiftsområde 17, uppgår för 2019 till drygt 4,3 miljarder kronor. Enligt Folkbildningsrådets regleringsbrev för 2019 ska under anslaget 30 miljoner kronor användas för utgifter för fler uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser för utrikes födda kvinnor. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen, utgiftsområde 17, uppgår för 2019 till 170 miljoner kronor och får användas för insatser för att stärka kunskaper i svenska och om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende (prop. 2018/19:1, bet 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:95).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att motion 2018/19:2037 (L) yrkande 5 bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför yrkandet.

Dela ut bidrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att den statliga medelstilldelningen till folkbildningen bör ske av en aktör som är oberoende av de verksamheter som får medel.

Jämför reservation 6 (SD).

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) anser i motion 2018/19:647 yrkande 2 att den statliga medelstilldelningen till folkbildningen bör skötas av en aktör som är oberoende av de verksamheter som får medel. Enligt motionärerna bör det utredas om och hur en ny eller befintlig myndighet skulle kunna ha hand om medelstilldelningen.

Bakgrund

Folkbildningsrådets viktigaste uppgift är att fördela statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund och säkerställa att pengarna används på rätt sätt. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen regleras i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen. Uppdragen regleras via förordningar, riktlinjer och regleringsbrev. Folkbildningsrådet har tre medlemsorganisationer som representerar den svenska folkbildningsverksamheten, Studieförbunden i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

I den senaste folkbildningspropositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172) skrev regeringen:

Sammantaget kan det konstateras att Folkbildningsrådets dubbla roller i viss mån innebär en motsättning som uppmärksammas med jämna mellanrum och tydliggörs i de fall då det råder motstridiga åsikter bland Folkbildningsrådets bidragsmottagare. Regeringen menar dock att Folkbildningsrådet trots denna motsättning har hanterat sitt uppdrag väl och att den rådande ordningen bör bestå tills vidare.

Utskottet angav inte någon annan uppfattning (bet. 2013/14:KrU8).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning och avstyrker därmed motion 2018/19:647 (SD) yrkande 2.

Bidrag till studieförbundet Ibn Rushd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att statliga medel till studieförbundet Ibn Rushd bör stoppas.

Motionen

Markus Wiechel och Richard Jomshof (båda SD) anser i motion 2018/19:440 yrkande 6 att statliga medel till studieförbundet Ibn Rushd bör stoppas. Motionärerna anser att Ibn Rushd är en underorganisation till Muslimska brödraskapet, som har tydliga kopplingar till extrema islamistgrupper.

Bakgrund

Folkbildningsrådet har angett följande: Folkbildningsrådets uppföljning av studieförbundens verksamhet sker på flera olika sätt, och syftar sammantaget till att upptäcka och förebygga felaktig bidragsanvändning samt till att kontrollera att villkoren för statsbidrag uppfylls. Varje år sammanställer Folkbildningsrådet resultaten av uppföljningen av statsbidragsvillkoren i en rapport per studieförbund. Denna rapport tar Folkbildningsrådets styrelse ställning till.

Folkbildningens modell för uppföljning bygger på att varje studieförbund (och folkhögskola) själv ansvarar för sin verksamhet. Folkbildningsrådets uppföljningsarbete är inriktat på att kontrollera att studieförbunden har utformat sitt kvalitetsarbete och genomför internkontrollen i enlighet med de krav som ställs.

Folkbildningsrådets styrelse har fastställt riktlinjer för utredning och granskning samt återkrav av statsbidrag och avveckling. När misstankar finns om att bidrag används på ett felaktigt sätt granskar Folkbildningsrådet verksamheten. Det innebär att Folkbildningsrådet inte kan uttala sig om all den verksamhet som bedrivs, utan bara om vilka slutsatser som kan dras av uppföljningsarbetet.

Hur studieförbunden uppfyller statens syfte med stödet till folkbildningen presenteras och analyseras i den årliga rapporten Folkbildningens betydelse för samhället – Folkbildningsrådets samlade bedömning.

Folkbildningsrådets samlade uppföljningsarbete ger ingen indikation om att någon särskild åtgärd behöver vidtas vad gäller statsbidraget till Ibn Rushd. Ibn Rushd har ett väl utvecklat kvalitetsarbete, granskar en stor andel av sin verksamhet i den egna internkontrollen och har strikta rutiner för hur samverkan med medlemsorganisationer och andra föreningar utformas. Folkbildningsrådets bedömning är att förbundet gör en relativt hård bedömning av vilken verksamhet som kan genomföras och rapporteras. Förbundets värdegrund och styrdokument ligger väl i linje med statens syften med statsbidraget.

Ibn Rushd välkomnar enligt studieförbundets ledning extern granskning, uppföljning och studier av verksamheten. Eftersom de är hårt ansatta av den pågående debatten, har de också själva begärt att en granskning av verksamheten genomförs, vilket inte är något som normalt sker. Studieförbunden kan själva tillsätta externa granskningar inom ramen för det egna uppföljningsarbetet, vilket också förekommer, men Folkbildningsrådet fattar själv beslut om sina granskningar.

Ett beslut om återtag av statsbidrag eller ifrågasättande av rätten att uppbära statsbidrag måste grundas på en granskning av den faktiska verksamheten. Folkbildningsrådet har riktlinjer som nämns ovan för utredning och granskning samt återtag av statsbidrag och avveckling. En prövningsgrupp som utses av representantskapet granskar ärendet innan beslut fattas.

Folkbildningsrådets styrelse har beslutat att anlita extern forskarkompetens i syfte att genomföra en studie av studieförbundet Ibn Rushds verksamhet i förhållande till Folkbildningsrådets demokrativillkor och statens syften att statsbidraget ska stödja verksamhet som stärker och utvecklar demokratin. Studien ska presenteras för styrelsen vid ett sammanträde den 22 maj 2019.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att resultatet av ovannämnda studie av studieförbundet Ibn Rushds verksamhet bör avvaktas och avstyrker därför motion 2018/19:440 (SD) yrkande 6.

Betyg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör betygssättning på folkhögskolorna.

Jämför reservation 7 (SD).

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) anser i motion 2018/19:647 yrkande 1 att elever som studerat allmän kurs på folkhögskola ska kunna begära betygssättning som är likvärdig med den på komvux. Motionärerna påtalar att kvotsystemet i antagningsprocessen, för dem som studerat på folkhögskola, innebär att det måste finnas ett visst antal sökande till en utbildning från folkbildningskvoten, annars antas ingen från kvoten.

Ett liknande yrkande framställs av Patrick Reslow m.fl. (SD) i motion 2018/19:375 yrkande 12. Motionärerna anser att frivilliga betyg på folkhögskolorna bör införas för de elever som vill få betyg, detta för att möjliggöra för de elever som har studerat på en folkhögskola att söka sig vidare till studier på högskola eller universitet.

Bakgrund

Enligt 11 § förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen ska folkhögskolan utfärda intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folkhögskola till en studerande, som efter genomförd allmän kurs på gymnasial nivå uppnår de krav som ställs för grundläggande behörighet till högskolestudier enligt högskoleförordningen (1993:100) eller yrkeshögskolestudier enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

Under 2017 utfärdades 1 796 intyg om grundläggande behörighet från folkhögskolans allmänna kurs. Hösten 2017 sökte ca 5 500 personer som gått på folkhögskola till utbildning vid universitet och högskolor, varav ca 3 300 personer antogs till studier.

Enligt Folkbildningsrådet gäller följande för urval till högskoleutbildningar på grundnivå:

Steg 1: Varje högskoleutbildning bestämmer den huvudsakliga fördelningen mellan

• betyg (minst 1/3-del)

• högskoleprov (minst 1/3-del)

• alternativt urval (högst 1/3-del).

Då alternativt urval används i väldigt liten utsträckning görs vanligen fördelningen mellan de andra två grupperna. Vanligast är att man antar 2/3 på betyg och 1/3 på högskoleprov.

Steg 2: Fördelning i betygsurvalsgruppen görs i proportion till hur många som söker med behörighet för respektive urvalsgrupp:

• gymnasiebetyg/komvux direktgruppen

• gymnasiebetyg/komvuxbetyg kompletteringsgruppen

• folkhögskolans studieomdöme.

Då samma studerande kan prövas i båda gymnasiebetygsgrupperna görs först fördelningen mellan de båda första grupperna sammanlagt och folkhögskolans urvalsgrupp, och först därefter görs fördelningen mellan de två gymnasiebetygsgrupperna.

Som helhet kan man enligt Folkbildningsrådet inte se att folkhögskolestuderande förfördelas. Som grupp för den samlade antagningen antas drygt 60 procent av de behöriga sökande. Men enstaka studerande som söker en mer udda högskoleutbildning, med få folkhögskolestuderande som sökande, kan drabbas av att det inte blir någon plats alls åt folkhögskolan. Då dröjer det också innan någon reservantagning görs eftersom ingen antagen hoppar av. Här skulle man enligt Folkbildningsrådet möjligtvis kunna göra en annan matematisk fördelning för att minimera den lilla urvalsgruppens nackdelar.

För att öka sina chanser till antagning är det därför enligt Folkbildningsrådet extra viktigt att de folkhögskolestuderande också gör högskoleprovet för att prövas i ytterligare en urvalsgrupp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd och avstyrker därför motionerna 2018/19:375 (SD) yrkande 12 och 2018/19:647 (SD) yrkande 1.

Åldersgräns

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att folkhögskolorna borde få ta in elever som fyllt 16 år med hänvisning till att motionen till viss del är tillgodosedd.

Motionen

Annika Qarlsson och Mikael Larsson (båda C) anser i motion 2018/19:2724 att folkhögskolorna borde få ta in elever som fyllt 16 år. Motionärerna framhåller att elever som gått ut grundskolan utan godkända betyg och elever som hoppat av gymnasiet riskerar att få ett onödigt glapp i sina studier som reglerna ser ut i dag. Detta kan t.ex. gälla de s.k. hemmasittarna.

Bakgrund

Det kommunala uppföljningsansvaret omfattar alla ungdomar mellan 16 och 20 år. Enligt 29 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska en hemkommun löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Hemkommunen ska erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.

Från och med den 1 augusti 2018 finns det enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen en möjlighet för folkhögskolor att anta studerande som är yngre än 18 år. Studieplatsen måste då dock finansieras på annat sätt än genom statsbidrag, exempelvis genom kommunala medel.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till den ändring i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen som skedde 2018, som innebär att folkhögskolorna kan ta in elever som fyllt 16 år om studieplatsen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag t.ex. kommunala medel, anser utskottet att yrkandet till viss del är tillgodosett och avstyrker motion 2018/19:2724 (C).

Tolkfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om tolkars utbildning med hänvisning till att regeringens beredning inte bör föregripas.

Jämför reservation 8 (KD).

Motionerna

Lotta Olsson (M) konstaterar i motion 2018/19:1625 att behovet av tolkar ökar i Sverige och att tolkuppdragen kan vara av väldigt olika karaktär. För enklare tolkuppgifter borde det enligt motionären räcka med att ha det språk som ska tolkas till eller från som modersmål och en kortare utbildning. Motionären anser att regeringen bör se över möjligheten att inrätta även en enklare tolkutbildning.

Robert Halef (KD) framhåller i motion 2018/19:412 vikten av att myndigheter i så stor utsträckning som möjligt anlitar endast auktoriserade tolkar.

Bakgrund

En särskild utredare har på dåvarande regeringens uppdrag gjort en översyn av samhällets behov av och tillgång till tolkar samt den offentliga sektorns användning av tolkar (dir. 2017:104). Utredaren lämnade betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talande språk (SOU 2018:83) i december 2018.

Utredningen föreslår bl.a. att stat och offentlig sektor i huvudsak ska nyttja tjänster från tolkar som är auktoriserade eller har registrerats med godkänd utbildning. Det kan även gälla tolkar vars kompetens blivit validerad. Från 2024 ska det enligt utredningens förslag inte längre vara möjligt att arbeta som tolk inom staten om man saknar både utbildning och auktorisation, annat än i undantagsfall.

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens beredning inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2018/19:412 (KD) och 2018/19:1625 (M).

Reservationer

1.	Vikten av folkbildning, punkt 1 (C)

av Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 16 och

bifaller delvis motionerna

2018/19:1179 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3 och

2018/19:1975 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S) yrkande 4.

Ställningstagande

Jag vill understryka att kontakter med andra och bildning är centrala delar för att kunna orientera sig, forma självständiga uppfattningar och aktivt delta i samhället. Här spelar civilsamhällets alla delar en mycket viktig roll. Ett exempel är folkbildningen där vi skapar rum för reflektion och gemensamt får djupare kunskap om vår värld. Bildning vidgar våra vyer och gör oss friare. Samhället berikas när goda möjligheter finns för människor att gå samman och lära sig mer om något ämne gemensamt. Här bidrar folkbildningen också med en struktur som understöder en bred bildningsverksamhet. Denna verksamhet fyller, vill jag poängtera, en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretag.

Jag kan se att det finns hinder i systemen för ökad integration. Centerpartiet vill alltid se till individen, oavsett om personen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Vi vill att den enskilda människan ska få utvecklas genom bl.a. samröre med det civila samhället. Det handlar om bildning, inte bara utbildning. Då kommer fler människor att få tillgång till det som civilsamhället och folkbildningen kan erbjuda.

2.	Utvärdering, punkt 2 (M)

av Lotta Finstorp (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Viktor Wärnick (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2863 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 10.

Ställningstagande

Bildningsresan är livslång, och den kan ta sig många olika uttryck. Folkhögskolan är, anser vi, en viktig möjliggörare av sådana bildningsresor. Studier vid folkhögskolan kan förbereda inför fortsatt utbildning eller arbetsliv. I enlighet med alliansregeringens proposition Allas kunskap – allas bildning (2013/14:172) fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera statsbidraget till folkbildningen. Utvärderingen presenterades våren 2018, och Statskontorets huvudsakliga intryck var mycket positivt. Samtidigt finns förbättringsområden, bl.a. hur folkhögskolorna ska nå utanför sina traditionella målgrupper. Statskontoret fick även i uppdrag att föreslå en modell för hur folkbildningen kan utvärderas på ett mer regelbundet och systematiskt sätt. Ett förslag har nu presenterats, och det är önskvärt att en effektiv utvärderingsmodell kommer på plats.

3.	Reglering för nya folkhögskolor, punkt 3 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Jonas Andersson i Linköping (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:647 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Det finns en rad olika kriterier för att en aspirerande folkhögskola ska vara berättigad till statsbidrag. Bland annat ska den aspirerande folkhögskolans verksamhetsinriktning överensstämma med syftet för statens stöd till folkbildningen, ha god kännedom om utbildningsformen och vara demokratiskt styrd. Ett ytterligare krav för att en aspirerande folkhögskola ska kunna få statligt stöd är att skolan måste samköra med en befintlig folkhögskola genom ett slags faddersystem. För att Folkbildningsrådet ska godkänna en sökande organisation som självständig folkhögskola och mottagare av statsbidrag är nämligen ett av villkoren att verksamheten ska omfatta minst 500 deltagarveckor per år i samarbete med en befintlig folkhögskola under de två åren före ansökningsåret.

Statsbidraget utökas inte utifrån ett ökat antal godkända aktörer, vilket innebär att befintliga folkhögskolor ökar konkurrensen om medel om de hjälper en aspirerande folkhögskola att starta folkbildningsverksamhet. De har således, anser vi, mycket starka incitament att inte upprätta ett samarbete med en aspirerande folkhögskola. Detta hämmar givetvis utvecklingen inom folkbildningsområdet, och nya skickliga aktörer som vill förmedla bildning i folkbildningens anda får mycket svårt att göra detta utanför redan befintliga folkbildningsinstitutioner. Det leder, anser vi, till att det blir svårt för nya bildningsinriktningar att utvecklas, dvs. bildning som inte värderas av olika maktaktörer. Det innebär i förlängningen också att nuvarande system hämmar folkbildningens demokratisyfte.

4.	Allmän kurs, punkt 4 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Jonas Andersson i Linköping (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:647 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4.

Ställningstagande

Allmän kurs kan ge de som upplevt att de inte passat in i ordinarie utbildningssystem en andra chans att nå gymnasie- och högskolebehörighet. I samband med att folkbildningsväsendet reformerades 1991 slog regeringen fast att allmän kurs skulle utgöra basen för folkhögskolornas verksamhet och uppgå till 15 procent av den totala statsfinansierade verksamheten. Under många år har andelen varit avsevärt högre än 15 procent och är numera 40–50 procent. Det är givetvis bra att många ges chans att studera på allmän kurs; samtidigt skulle denna utveckling kunna innebära att folkbildningen kompenserar för det ordinarie utbildningsväsendets misslyckanden. Om så är fallet är det mycket olyckligt. Vi anser inte att folkbildningens huvudsakliga roll i det moderna samhället ska vara ett reservkomvux. Vi anser att de särskilda kurserna bör ges ett större fokus. Givetvis ska allmän kurs kunna komplettera ordinarie utbildningssystem genom att tillgodose en utbildningsmetod som passar vissa människor bättre, men allmän kurs bör inte vara folkhögskolans huvudsakliga verksamhet. Därför bör vi, i stället för en minimimålsättning om minst 15 procent allmän kurs, etablera en ny målsättning om att allmän kurs bör utgöra ca 15 procent av folkhögskolornas verksamhet.

5.	Stödet till folkbildning, punkt 7 (C, L)

av Christer Nylander (L) och Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att stödet till folkbildningen ska präglas av långsiktighet. Trenden att det generella stödet minskar till förmån för olika korta projekt där det offentliga beställer verksamhet behöver vändas, även om projekten kan vara nog så lovvärda.

6.	Dela ut bidrag, punkt 8 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Jonas Andersson i Linköping (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:647 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen. Rådet styrs av rådets egna stadgar och dess medlemmar. Medlemmarna är Studieförbunden i samverkan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas riks-organisation (RIO). Folkbildningsrådet fattar beslut om medelstilldelningen till folkbildningsaktörerna, och genomför även granskningar och uppföljningar av att medlen använts korrekt. Även om Folkbildningsrådet har många egna kontrollsystem för att säkra att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt, upplever vi att det är problematiskt att en organisation som består av de aktörer som bedriver folkbildningsverksamhet fördelar och följer upp medelsanvändningen inom Folkbildningsrådet. Vi föreslår därför att en ny aktör som är oberoende av de verksamheter som får medel ska få i uppdrag att fördela medlen till folkbildningen. Det bör därför utredas om och hur en nystiftad eller befintlig myndighet kan handha folkbildningens medelstilldelning. Denna myndighet bör, anser vi, även få i uppdrag att se över möjligheterna till förbättrad uppföljning av folkbildningsverksamheten och större insyn i hur skattemedlen används utan att folkbildningens frihet påverkas negativt, eller nämnvärt.

7.	Betyg, punkt 10 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Jonas Andersson i Linköping (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:375 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 12 och

2018/19:647 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

En deltagare som studerat för högskolebehörighet inom folkbildningen kan, menar vi, inte vara säker på att studierna vid folkhögskola bedöms rättvist vid antagningen till olika universitetsutbildningar. Kvotsystemet i antagningsprocessen gör så att om inte tillräckligt många från samma kvot söker en utbildning antas ingen från den kvoten. Söker inte tillräckligt många en utbildning inom folkbildningskvoten i antagningsprocessen har den som studerat vid folkhögskola därför inte chans att komma in på utbildningen genom folkhögskolemeriterna. Detta är självklart problematiskt för den som studerat inom folkbildningen för att söka vissa utbildningar på högskola och universitet. Därför föreslår vi att elever som studerat vid folkhögskola ska kunna begära betygssättning som är likvärdig med den på komvux.

8.	Tolkfrågor, punkt 12 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:412 av Robert Halef (KD) och

avslår motion

2018/19:1625 av Lotta Olsson (M).

Ställningstagande

Enligt en undersökning beställd av Kammarkollegiet anlitas tolkar som inte är auktoriserade i en stor del av tolkuppdragen hos Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, dvs. tolkar som saknar formell kompetens. Detta innebär, anser jag, att man inte kan vara säker på att informationen blir korrekt överförd. Det är ytterst viktigt att svenska myndigheter anlitar de mest kvalificerade tolkarna för sina uppdrag. Att anlita tolkar med lägre kompetens kan drabba enskilda som berörs hårt med förödande konsekvenser. Bland annat har kristna flyktingar riktat kritik mot de tolkar som Migrationsverket har använt sig av. Att Migrationsverket inte använder sig av certifierade tolkar kan få katastrofala konsekvenser för människor på flykt från förföljelse. I avtal med tolkförmedlingarna bör därför myndigheterna ställa krav på att enbart auktoriserade tolkar med god kompetens får tolka.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:375 av Patrick Reslow m.fl. (SD):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa frivilliga betyg på folkhögskolorna och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:412 av Robert Halef (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det i så stor utsträckning som möjligt endast är auktoriserade tolkar som får uppdrag av myndigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:440 av Markus Wiechel och Richard Jomshof (båda SD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Ibn Rushd och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:647 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till likvärdiga betyg för de som studerar på allmän kurs på folkhögskola och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en aktör som är oberoende av mottagarna av statliga medel ämnade för folkbildningen bör handha medelstilldelningen till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra nuvarande regelverk för aspirerande folkhögskolor så att en aspirerande folkhögskola inte är beroende av en befintlig folkhögskola för att få sin folkbildningsverksamhet godkänd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara en målsättning att allmän kurs utgör runt 15 procent av folkhögskolornas statligt finansierade verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1179 av Joakim Järrebring m.fl. (S):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskolor och studieförbund och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1625 av Lotta Olsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta enklare typer av tolkutbildning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1975 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark folkbildning med aktiva studieförbund och folkhögskolor och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. (L):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principer för stöd till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2252 av Solveig Zander (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förlägga en fritidsledarutbildning till Uppsala och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2334 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta stödja föräldrarnas delaktighet i sina barns utbildning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till folkbildning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2724 av Annika Qarlsson och Mikael Larsson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att folkhögskolorna bör få ta emot elever även innan de fyllt 18 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:2863 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera folkbildningen regelbundet och tillkännager detta för regeringen.