Fler bygglovsbefriade åtgärder

Fru talman! Nu byter vi ämne ganska radikalt, får man väl säga. Nu handlar det om fler bygglovsbefriade åtgärder. Det låter som en titel som förpliktar. Det känns som att titeln omfattar mer än vad den i själva verket gör. Men icke förty heter både propositionen och betänkandet så.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas reservation, som lyfter frågan om att även altaner bör vara bygglovsbefriade och att den frågan inte ska hamna i långbänk.

Vi kan konstatera att ett stort antal åtgärder redan i dag är befriade från bygglov. Man kan väl säga att det är en utveckling som startade 1979, när den folkpartistiska bostadsministern Birgit Friggebo lade fram förslag om att man skulle kunna bygga en komplementbyggnad på 10 kvadratmeter utan bygglov. Det var så friggeboden föddes. Sedan dess får man väl säga att friggeboden har varit en frihetssymbol. Det går faktiskt att ge människor ansvar att själva ta vissa beslut även när det gäller byggnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

Det fanns många farhågor och mycket kritik kring detta. Man trodde att detta inte skulle gå, men det har visat sig att det har gått väldigt bra. Med tiden har sedan många fler områden blivit bygglovsbefriade. Friggebodarna har blivit större. Vi har fått attefallshus, som är 25 kvadratmeter. De behöver visserligen en anmälan, men de är ändå bygglovsbefriade. Det handlar om mindre tillbyggnader, skärmtak och takkupor under vissa förutsättningar. Det finns väldigt många exempel i dag.

Vi i Liberalerna anser att plan- och byggreglerna i svensk bostadspolitik behöver reformeras och framför allt förenklas. Detta är naturligtvis ett steg i rätt riktning. Alliansregeringen lade ned mycket arbete för att brett få till regelförenklingar. Även under denna mandatperiod har Liberalerna tillsammans med majoriteten i utskottet stått bakom en hel del tillkännagivanden om förenklingar kring plan- och bygglagen.

När vi pratar om plan- och bygglagen och förenklade regelverk handlar det mycket om reglerna kring planarbetet. Det handlar om att korta överklagandeprocesserna och om att ställa andra, lite mer flexibla krav. Det handlar om en lokal anpassning till strandskyddet, och då är det viktigt, menar vi från Liberalernas sida, att det ska ske inom det generella strandskyddets ram och inom områden med lågt exploateringstryck.

Det som vi från Liberalerna vill framhålla är framför allt att vi ska få en förutsägbarhet i plan- och bygglovsprocessen, inte minst när det gäller tidsfaktorn, så att det inte går att förhala ett ärende hur länge som helst.

Fru talman! Därför välkomnar Liberalerna naturligtvis denna proposition. Detta är någonting som vi också har med i vårt förslag. I vårt budgetförslag, bland annat, tar vi upp detta. Det handlar om att det inte ska krävas bygglov för att montera solcellspaneler och solfångare på en byggnad om de följer takkonturerna och byggnadens konturer i övrigt.

Men vi kan även konstatera att förslaget innehåller en diskussion kring bygglovsbefrielse för altaner. Det känns nästan lite märkligt att den frågan ligger kvar och skvalpar. Med tanke på allt annat som har blivit bygglovsbefriat känns detta som en marginell företeelse, och det känns lite märkligt att man inte har lyckats få regelverket på plats just när det gäller altaner. Men det är kanske en synd som vi får dra tillsammans på något sätt.

Nu skulle det då finnas funderingar på om det skulle behövas en anmälan eller inte. Det känns lite som att vi har hamnat i långbänk helt i onödan när det gäller den frågan. Det har framkommit olika synpunkter hos remissinstanserna, och regeringen anger i propositionen att frågan bereds vidare. Det är väl bra i sig.

Fru talman! Från Liberalernas sida känner vi att det är väldigt angeläget att vi så snart som möjligt får till en ändamålsenlig befrielse från bygglov även för vanliga altaner och att detta kommer på plats utan att det hamnar i långbänk.

Vi anser med andra ord att dagens regelverk måste ändras. När det gäller de juridiska oklarheterna ska man ha som klar målsättning att de facto få till denna bygglovsbefrielse. Jag utgår från att ministern inte har någon annan synpunkt i det fallet. Men, som sagt, det får absolut inte hamna i långbänk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

Jag tänker inte minst på det som jag hänvisade till förut: att det finns många andra åtgärder som faktiskt är bygglovsbefriade i dag. Då blir detta helt omotiverat. Det är för att tydliggöra det som vi har en reservation.

Fru talman! En liberal politik, generellt sett när det gäller detta område, handlar mycket om friare regler och snabbare processer. Det handlar i grunden om att förenkla bostadsbyggandet, vilket i sin tur ska leda till fler och billigare bostäder. Men bygglovsbefrielse i fråga om solpaneler har också syftet att vi ska kunna få till en hållbar fossilfri elproduktion i landet. Det blir alltså lite dubbla syften. Även om detta kanske inte dramatiskt ökar bostadsbyggandet står vi helt bakom beslutet och tycker att det är bra.

Fru talman! Det finns förstås ingen fråga som är viktigare än hur vi ska klara klimatutmaningen och skapa en mer hållbar värld. Detta betänkande från civilutskottet, Fler bygglovsbefriade åtgärder, är ett litet men inte oviktigt steg på resan mot att nå klimatmålen.

Klimat behöver integreras i alla politikområden och på alla nivåer i samhället för att styra mot en cirkulär och biobaserad ekonomi utan utsläpp av växthusgaser. Som ett led i regeringens arbete med att förenkla regelsystemet för bygglov och avlasta våra byggnadsnämnder och rättsväsendet, liksom för att underlätta och påskynda omvandlingen till förnybar el, föreslår vi att montering av solcellspaneler och solceller på byggnader i detaljplanerade områden undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 augusti i år.

Solen finns där, oavsett mänsklig inblandning, och allt fler inser fördelarna med att tillvarata dess energi. Den gångna månaden är det många som nyss har installerat solcellspaneler som med glädje har sett hur räkneverken tickat i takt med de många soltimmarna.

För den enskilde fastighetsägaren är det positivt att det blir så enkelt som möjligt att installera solceller. Det gör att fler kommer att ta steget. För kommunerna är det positivt med tydlighet och förenklingar. Det är bättre att tjänstemän kan ägna sig åt att handleda intresserade privatpersoner i hur man lämpligast och på effektivast möjliga sätt installerar solpaneler än att de måste lägga tid på bygglovsansökningar. Förslaget från regeringen kan alltså bidra till att de högt satta målen om solenergiutbyggnad faktiskt nås.

Branschen bedömer att förslaget kommer att innebära minskade kostnader vid installation av en solenergianläggning för många fastighetsägare, vilket antas höja utbyggnadstakten. Det är precis vad vi regeringspartier eftersträvar.

Framför allt är det bra att regelverket nu blir tydligare. Någon generell bygglovsplikt för montering av solcellspaneler finns inte i dag, men en montering kan vara bygglovspliktig inom detaljplanerat område om åtgärden innebär att byggnaden till exempel byter färg eller taktäckningsmaterial. Det saknas vägledande rättspraxis, och det här förslaget kommer att göra att likvärdigheten i bedömningarna över landet ökar efter den 1 augusti.

Fru talman! För klimatets och för regelförenklingens skull vill jag därmed yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

(Applåder)

Fru talman! Uppdraget till Boverket är betydligt bredare än det som här läggs fram om bygglovsbefrielse för solceller och solfångare.

Jag vill börja med att deklarera att Centerpartiet självklart står bakom regelförenklingarna, även om det finns fler restriktioner än jag tycker borde vara nödvändigt. Förnybar el har en potential som kan utnyttjas betydligt mer och som redan är på stark frammarsch. Detta ska främjas ytterligare.

Fru talman! Det är dock svårt att kommentera förslag som inte läggs. Altaner är ett sådant, liksom komplementbyggnader och komplementbostadshus. Det skulle ha varit välkommet att ta ställning till detta, och då speciellt förslag om komplementbostadshus, eftersom behovet av fler bostäder är skriande. Bostadsbyggandet minskar nu efter att ha ökat under alliansregeringens tid. Med en rödgrön regering är gapet mellan behovet och antalet tillgängliga bostäder större än någonsin i modern tid, och varje litet tillskott vore välkommet.

Jag förväntar mig därför att bostadsministern när han håller sitt tio minuter långa anförande förklarar sina och regeringens tillkortakommanden, eftersom gapet mellan vad som skulle behöva byggas och vad som faktiskt byggs var 15 000 bostäder bara under 2016. Det är ett gap som enligt de byggprognoser som vi har sett kommer att öka under 2018 och 2019.

Tydligare än så blir det inte hur kombinationen av missriktade subventioner och åtgärder på det finansiella området, som amorteringskrav och andra kreditbegränsningar, stoppar byggandet och hindrar nya bostadsköpare att förverkliga sina bodrömmar.

Regelförenklingar är det bästa sättet. Men regelförenklingsambitionen borde också omfatta de stöd och bidrag som finns i samband med solcellsinstallationer hos privatpersoner. Regelkrångel ska inte vara hindret för människors vilja att leva klimatvänligt.

För att fler människor ska kunna motiveras att investera i klimatsmarta alternativ föreslår Centerpartiet ett grönt avdrag. Avdraget ersätter dagens riktade miljöstöd och sänker i stället skatten bland annat på solceller, som vi diskuterar här i dag.

Vi vill se fler solceller på taken och fler laddboxar vid husen. Vi vill se klimatsmarta produkter och gröna tekniska lösningar som är tillgängliga för fler. De ska vara en del av vår vardag, vilket det här förslaget från regeringen underlättar.

Krångliga subventioner och långa väntetider slipper man med ett enda grönt avdrag som görs direkt vid köptillfället. På så sätt får vi ytterligare fart på sådana miljöinvesteringar som det bäddas för med bygglovsbefrielserna och möjliggör för privatpersoner att göra dem.

Det gröna avdraget sänker trösklarna för människor att göra den första gröna investeringen och är en morot för att fler ska göra den gröna omställning som vårt klimat och vårt elberoende långsiktigt kommer att behöva. Det sänker kundens kostnad direkt vid köpet, man behöver inte göra en särskild ansökan och man slipper vänta på att myndigheten ska behandla ansökan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

Ett grönt avdrag är smidigare än dagens befintliga krångliga bidrag och stöd både för hushåll och för myndigheter, eftersom hanteringen av ett antal befintliga stöd försvinner och det blir ett automatiskt avdrag på fakturan i stället för att man ska söka stödet hos Energimyndigheten och Boverket i efterhand.

Om man äger sin bostad ska avdraget omfatta installation av solceller, installation av solvärme, lagring av energi, installation av laddboxar för elbilar både i egnahem och bostadsrättsföreningar, mätare, styrsystem och kartläggning för effektivare energianvändning. Det ska omfatta 60 procent av arbetskostnaden, det vill säga dubbla dagens ROT-avdrag, plus ett avdrag på 60 procent av materialkostnaden upp till ett tak på 20 000 kronor för allt utom energilagring. Där sätts taget högre, till 50 000 kronor. Förslaget innebär en satsning på 550 miljoner kronor per år.

Nuvarande krångliga stöd är också begränsade av att det bara finns en viss pott pengar avsatt. Det gör att den som vill göra en klimatsmart investering med stöd av bygglovsbefrielse inte kan vara säker på att vid årets slut få något stöd, eftersom pengarna kanske är slut. Det blir också mer generöst än vad branschen själv har efterfrågat.

Fru talman! Det är bra att reglerna för installation av solceller underlättas. Från vår synpunkt kan man ifrågasätta varför det inte tillåtits i områden som är av riksintresse för totalförsvaret. Man kan även ifrågasätta det kommunala veto som finns kvar mot att tillåta bygglovsbefrielse och återinföra lovplikt i detaljplan.

Om detta har vi dock inte följdmotionerat, så vi får stå vårt kast och ställa oss bakom regeringens förslag. Det nuvarande stödet till solceller är fortfarande omgärdat av regelkrångel och är därför oåtkomligt för många. Jag hoppas därför att det kommer att åtgärdas så snart som möjligt efter valet.

Fru talman! Från och med den 1 augusti ska man inte längre behöva bygglov för att sätta upp solceller eller solpaneler på huset. Det är ingen revolution, men det är en förenkling i vardagen, en minskad byråkrati och en ökad frihet som underlättar det större sammanhanget: omställningen till 100 procent förnybar energi.

Överenskommelsen just om 100 procent förnybar energi mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är ett historiskt och avgörande avtal som skapar långsiktig trovärdighet och grund för investeringar på den viktiga energimarknaden, vilket har efterfrågats i flera decennier i Sverige. Här har vi alltså en bred politisk plattform som har varit otroligt viktig, som jag ser det.

De fossila bränslena är på väg ut. Förhoppningsvis går det relativt fort. Vi vet att de har skadat vår planet i stor utsträckning. Användningen av fossila bränslen är grundorsaken till att vi nu ser ett allt varmare klimat på jorden och att många av planetens olika arter, både i havet och på land, riskerar att hotas liksom möjligheterna till ett bra liv för oss människor.

Kärnkraften, som länge var en förhoppning bland många, är också på väg ut. Den har visat sig alldeles för dyr. Det är väldigt svårt att investera i ett energislag som har så höga kostnader och som måste omgärdas av så mycket säkerhetsarrangemang för att över huvud taget kunna accepteras i samhället. Alla säkerhetsrisker är fortfarande inte lösta, särskilt inte när det gäller avfallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

Solenergi är däremot på väg att bli en riktig folkrörelse. Att installera solenergi är lönsamt både för hushållen och för samhället i stort. Satsningen på ett ökat stöd för att investera i solenergi - vi är nu uppe i drygt 1 miljard i årets budget - har också varit viktig, även om det avgörande är att sol- och vindenergi i dag hör till de mest ekonomiska energislagen.

Dessutom vet vi att ekonomin vad gäller lagring av energi förbättras kraftigt. Där sker en omfattande utveckling när det gäller batterier, vätgas och andra metoder att lagra sol- och vindenergi. Detta kommer också att bidra till en fortsättning, så att det förnybara växer och blir en mer stabil grund för energisystemet som helhet.

Avskaffandet av kravet på bygglov är ytterligare ett steg i att göra det enklare och billigare att producera sin egen el. Solenergibranschen får nu ännu bättre förutsättningar och anställer också allt fler.

Det andra sammanhanget handlar om plan- och bygglagen och arbetet med att göra det lättare och snabbare att gå från tanke till handling när det gäller byggandet av både bostäder och annat.

Vi har under denna mandatperiod genomfört en rad förändringar som gör att det blir lättare för kommunerna att få fram planer och bostäder. Länsstyrelserna ska främja bostadsbyggande. Kommunerna ska kunna få förhandsbesked så att de inte lägger ned arbete och tid helt i onödan.

Ytterligare insatser är på väg genom att översiktsplanerna stärks och förtydligas. Vi har också infört en ny regel som innebär att kommunernas avgifter måste reduceras om bygglovet blir försenat. Även detta ska förhoppningsvis leda till att intresset ökar för att korta tiden för bygglovsprocessen.

Ett omfattande arbete läggs nu ned för att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Detta är den viktigaste och mest omfattande förändring vi kan göra för att få ned tiden och för att effektivisera planarbete och bygglov. Med gemensamma standarder som används av alla kommuner och myndigheter minskar kostnaderna och tiden för hantering i alla led.

Den proposition - och det betänkande - som riksdagen behandlar i dag är den andra i regeringens förslag för att öka friheten för medborgarna genom att minska byråkrati och onödigt krångel. Jag instämmer i utskottets uttalande om att det arbetet måste fortsätta.

Till exempel fortsätter arbetet med att se om vi inte kan göra de så kallade attefallshusen lite större - att gå från 25 till 30 kvadratmeter tycker jag är en intressant och bra väg. Det skulle möjliggöra att attefallshusen i större utsträckning kunde vara bostäder på riktigt och att de visioner som man hade från den borgerliga regeringen, som inte alls har infriats, i större utsträckning skulle kunna genomföras.

Men förenklingsarbetet måste göras med omsorg. Planarbete är viktigt och nödvändigt för att vi ska få ett bra samhälle och städer där vi klarar utmaningar som hållbarhet och segregation.

En sida av denna fråga som inte har varit uppe så mycket är att vi har en situation ute i kommunerna med brist på folk och kompetens. Ofta är det svårt att hinna med. Man arbetar för fullt med nya planarbeten och tillstånd, och då blir det extra viktigt att rensa bort frågor som tar timmar men som det egentligen inte är rimligt att satsa resurserna på.

Jag tycker också att man ska se på frågan om att ta bort kravet på bygglov för solenergi när det gäller bostäder. Detta är en sak som växer och som tar mer och mer av kommunernas resurser i anspråk. När vi från och med den 1 augusti får bort detta i de allra flesta fall kommer det att bidra till att tiden kortas, så att det övriga - och ofta viktigare - arbetet hinns med bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att bostadsministern inte använde sina tio minuter för anförandet, vilket minskade mina möjligheter att förbereda mig, så låt oss inte slösa med tiden!

Fru talman! Man kan inte bo i en bygglovsbefrielse, hur gärna man än vill. Men det skulle underlätta för den bostadslöse och för den som har ytor i anslutning till sin bostad som kan upplåtas till en person - till exempel en student, en nyanländ eller en person som har fått jobb på en annan ort - om man på ett enkelt sätt kunde göra de ombyggnader som behövs och dessutom kunde hyra ut denna bostad med någon form av skattereduktion.

Allt detta är centerpolitik, och det vore välkommet om dessa åtgärder gällande komplementbostäder och komplementbyggnader kunde föras fram till riksdagens bord så fort som möjligt. Men det är givetvis välkommet med energipolitiska satsningar som vi helt ställer oss bakom.

Peter Eriksson gav en lång redogörelse för politiska åtgärder som det faktiskt råder full enighet om i civilutskottet. En del är till och med sådant där det finns ett tillkännagivande från utskottet som är baserat på allianspartiernas gemensamma motioner.

Det är ju bra att regeringen genomför allianspolitik. Dessvärre har det dock inte gett något resultat på bostadsmarknaden, eftersom det har kombinerats med andra åtgärder som vi kommer att diskutera många gånger inför valet: missriktade subventioner, amorteringskrav och kreditrestriktioner. Detta har gjort att bostadsbyggandet stannar av, vilket är oerhört allvarligt.

Peter Eriksson tog också upp kompetensbristen. Den gör att det också finns skäl att regelförenkla ansökningsförfarandet när det gäller möjligheten att få bidrag till solel och att genomföra ett grönt avdrag på det sätt som jag redogjorde för i mitt huvudanförande.

Fru talman! Jag beklagar att Ola Johansson inte hade tid att förbereda debatten; jag hoppas att det kan bli lättare framöver.

Från min sida tycker jag att det är väldigt bra och viktigt att vi har en stor enighet i frågorna om regelförenkling. Jag upplever att det är så. Jag har inte alls något problem med att genomföra de saker som vi har gjort här, som från början har föreslagits av allianspartier; det må vara Centern, Moderaterna, KD eller Folkpartiet - eller Liberalerna heter de ju nu för tiden!

Det är utmärkt när det kommer bra förslag. Jag är inte lika pessimistisk som Ola Johansson vad gäller att detta inte har gett någon effekt. Jag tror att det har en viss betydelse att vi kan göra det enklare för människor. Om vi så snabbt som möjligt till exempel kan få in lite större attefallshus tror jag att detta kommer att kunna bidra till att fler bostäder byggs i Sverige, vilket ju vore väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

Att vi nu bygger dubbelt så mycket som under den förra mandatperioden, när Centern hade möjlighet att påverka dessa frågor i ännu större utsträckning, har dock i första hand att göra med andra saker. Det har att göra med att vi har en mer aktiv bostadspolitik generellt, att man ute i kommunerna har ett engagemang på ett helt annat sätt samt att vi har incitament och åtgärder från regeringens sida som stöder ett aktivt arbete med att ta fram nya planer och fler bostäder ute i kommunerna.

Detta är i stort den förändring som har skett under denna mandatperiod. Det är helt rätt att amorteringskravet påverkar, men den stora fråga som nu skapar lite oro är att det finns ett större utbud av bostäder.

Fru talman! I vissa delar råder det stor enighet, och det är bra. Men för att vi ska nå ett verkligt resultat på bostadsmarknaden och i bostadsbyggandet krävs grundläggande och långsiktiga blocköverskridande reformer; det tror jag att bostadsministern och jag är överens om.

Att de bostadspolitiska samtal som fördes under förra våren inte ledde till något vidare resultat kan vi också vara överens om, även om vi är oeniga om orsaken till det.

Jag brukar säga så här om regelförenklingar: De är viktiga, men det är som att trimma seglen. Har man trimmade segel finns det förutsättningar för att fartyget förflyttar sig, förutsatt att det blåser. Blåsten tycks ha avstannat avsevärt. Inte ens 5 miljarder i byggsubventioner har åstadkommit något mer än en lätt bris. I stället ser vi en bostadsmarknad som tycks gå i kvav de närmaste åren, just som vi står här och talar, och det beklagar jag.

Jag ser givetvis fram emot fler debatter om regelförenklingar och vet att vi kommer att få en sådan i nästa vecka. Den välkomnar jag också. Den gäller krav på detaljplan utanför planlagt område. Det är också centerpolitik.

Jag hoppas att vi tillsammans kan fortsätta att åstadkomma de regelförenklingar som krävs. En förändrad bostadspolitik efter valet, med verkliga reformer, kommer att skapa förutsättningar för lite vind i seglen när vi nu har trimmat dem gemensamt.

Fru talman! Att vi har fördubblat bostadsproduktionen och byggandet under den här mandatperioden jämfört med tidigare beror inte på att vi har suttit med armarna i kors, utan det beror på att vi har en mer aktiv bostadspolitik nu än den som har varit tidigare.

Det finns en oro på marknaden i dag, framför allt när det gäller bostadsrätter och särskilt i Stockholmsregionen. Det beror i grunden på att det finns ett väldigt stort utbud av just bostadsrätter, framför allt i prisklassen premium och uppåt. Däremot är jag inte alls lika orolig som Ola Johansson över att marknaden i Sverige som helhet kommer att stanna av helt. Det är jag inte så länge som vi har en aktiv politik för att styra över mot fler hyresbostäder, eftersom det är fler hyresbostäder som det är störst behov av, framför allt för ungdomar och för människor som har kommit till Sverige och som inte har möjlighet att få lån på flera miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

Risken i det här läget är att vi får en ny regering som tar bort de incitament som finns nu för att göra precis det som är nödvändigt på bostadsmarknaden, alltså att bygga fler hyresbostäder till rimliga kostnader. Detta skapar de investeringsstöd vi har i dag. Det är redan i dag 12 000-13 000 bostäder som har beviljats stöd, och det kommer att bli fler eftersom vi nu ser att också storstäder som Uppsala och Stockholm satsar på att använda sig av investeringsstöden för att bygga fler hyresrätter.

Fru talman! Jag gjorde det kanske lite enkelt för mig i mitt anförande genom att göra det som betänkandet handlar om till en plan- och bygglagsfråga. Sedan har debatten även utvidgats till att bli lite mer energipolitisk, och energiöverenskommelsen har kommit in i bilden.

Som jag sa i anförandet tycker vi från Liberalernas sida att det här är en jättebra åtgärd, för vi ser inget motsatsförhållande mellan förnybar energi och till exempel kärnkraft. Fossilfri elproduktion är ju vad vi behöver för att klara klimathotet. Det är en absolut nödvändighet. Vad vi däremot är tydliga med är att den ska ske i mer marknadsmässiga former och att energislagen ska konkurrera med varandra utifrån sin egen styrka.

När det gäller detta med lönsamhet får man nu ganska kraftiga subventioner för installation av solpaneler. Det är till och med så att man från branschens sida har ifrågasatt detta, för i och med att man måste ansöka om subvention bromsar det upp installationerna. Nu får vi en förenkling den 1 augusti på bygglovssidan, och det är jättebra. Men själva subventionssystemet bromsar upp i och med att man måste ansöka och invänta svar på sin ansökan om subvention. Man får ju bygga som privatperson, men det blir ändå ett regelkrångel kring detta.

Enligt de uppgifter som jag har sett är det ganska lönsamt att helt utan subventioner sätta upp solpaneler i dag. Hur länge anser ministern att vi behöver subventionera den här typen av energi? Från Liberalernas sida tycker vi att vi egentligen inte skulle ha beslutat om detta från början.

Fru talman! Jag tackar Lars Tysklind för frågan.

Grunden är faktiskt en stor satsning som man gjorde i Tyskland för ett par decennier sedan. De gröna i den tyska regeringen drev igenom att man skulle stödja utvecklingen av sol- och vindenergi. Det var tyska energikonsumenter som fick betala satsningen, men den har vi alla på hela planeten haft stor glädje av.

Subventioner kan ibland vara väldigt viktiga för att utveckla nya och starka idéer, uppfinningar och system. Det skulle jag inte säga är fallet i dag på den här marknaden, för solenergi är lönsamt redan i dag. Men regeringens satsning handlar om att skynda på utvecklingen. Vi ser nu också att det är en snabb utveckling. Att sätta upp solceller håller på att bli en folkrörelse, och det stärker Sverige och energimarknaden. Särskilt i ljuset av att vi också ser en utveckling när det gäller lagring av energi kommer detta att vara en väldigt viktig del i det svenska energisystemet framöver, vilket det redan i dag är i flera andra länder, som Tyskland med flera.

Tillsammans blir vattenkraften, solenergin och vindkraften en väldigt stark bas, och biobränslena också för den delen - jag tittar på Centern här - i det svenska energisystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler bygglovsbefriade åtgärder

Fru talman! Det blir intressant att diskutera vattenverksamhet och vattenkraft i morgon. Det kanske blir en påkoppling till detta när det gäller förnybar energi och både avigsidor och framsidor med denna.

Jag tycker nog att ministern sätter huvudet på spiken lite grann när han säger att solceller är en etablerad teknik i dag. För att komma över tröskeln, så att säga, kan det ju krävas stöd till forskning och den biten. Men när vi i dag har en etablerad teknik tycker vi att det är direkt felaktigt att fortsätta att subventionera den, för det är en teknik som skulle kunna leva helt på egna meriter.

Jag skulle vilja passa på att ställa en annan fråga. Siffran 5 miljarder kronor till bostadssubventioner nämndes. På något vis motiverar summan i sig att man har byggt ett visst antal lägenheter. Men finns det över huvud taget några belägg för hur mycket som skulle ha byggts utan subventionerna? Från Liberalernas sida har vi helt motsatt oss detta. Vi tycker att det bara snedvrider marknaden och är kostnadsdrivande. Kan ministern verkligen påvisa att dessa 5 miljarder kronor har fått det resultat som påstods här i debatten?

Fru talman! Att i efterhand bevisa hur det hade varit om allting hade varit annorlunda är ibland lite svårt. Men jag kan säga att jag vet att det finns en hel del bostäder runt om i Sverige som inte hade blivit byggda utan investeringsstöd. Jag har till exempel varit i Jokkmokk och tittat på nya bostäder, jättefina, som har byggts med hjälp av investeringsstödet och som blev fullbokade på en gång när bygget var färdigt. Det var 25 år sedan man senast byggde i Jokkmokk.

Det finns ett stort bostadsbehov runt om i Sverige, även på mindre orter, därför att det pågår en urbanisering. Det behövs stöd för att få fram hyresnivåer som är rimliga i ett läge där bostadskostnaderna för nybyggda bostäder i Sverige är lite för höga.

Så mycket som 5 miljarder om året är det inte vi satsar. Vi har i budgeten 3 miljarder till investeringsstödet. Denna satsning stöder en förändring som innebär lägre byggkostnader. Det positiva med investeringsstödet är att vi får en förstärkning av de företag som bygger hus till lägre kostnader på ett hållbart sätt, i stor utsträckning med träkonstruktioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 juni.)