Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltillskott till Postnord AB

Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i finansutskottets betänkande 28 om kapitaltillskott till Postnord AB.

Det är nu nästan ett decennium sedan näringsminister Maud Olofsson å alliansregeringens vägnar presenterade ett samgående mellan svenska Posten och Post Danmark. Det var en affär som vi socialdemokrater motsatte oss och reserverade oss emot. Vi var kritiska på flera punkter.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anförde i vår reservation mot samgåendet att det saknades ordentliga analyser och underlag och att frågan var bristfälligt beredd av regeringen.

Vi sa dessutom följande: Ur rent affärsmässig synpunkt anser vi vidare att samgåendet bör avvisas. Postens omsättning utgör drygt 70 procent av det sammanslagna bolagets omsättning, men svenska staten får bara 60 procent av aktievärdet och mindre än hälften av röstvärdet.

Vidare sa vi tre partier i opposition följande: Detta måste betecknas som en dålig affär och kan inte bortförklaras med hänvisning till att det rör sig om en förhandling. I så fall blir slutsatsen att regeringen är en dålig förhandlare.

Vi var inte ensamma om kritiken. Nutek sa till exempel att det föreföll rent affärsmässigt vara en dålig affär för svenska staten. I efterhand måste väl alla konstatera att detta var en riktigt dålig affär. Sverige äger 60 procent av bolaget men har ändå bara 50 procent av rösterna. Styrelsen består av fyra personer från respektive ägare, men ordföranden saknar utslagsröst. Sedan sammanslagningen har den danska verksamheten gått med nästan 2 miljarder kronor i förlust och den svenska verksamheten över 6 miljarder plus. Med sig i bagaget hade dessutom den danska verksamheten betydande åtaganden till anställda i Danmark, så kallade särliga villkor, som innebär en rätt till tre års uppsägningstid utan arbetsplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltill-skott till Postnord AB

Aktieägaravtalet som Maud Olofsson och alliansregeringen slöt 2009 innebär att svenska staten som ägare tar en större risk än danska staten men har inte ett större inflytande.

I stället för att lägga all kraft på att värna en stabil utveckling av postverksamheten i hela vårt land har bolaget under de här åren efter sammanslagningen tvingats hantera en dramatisk utveckling i den danska verksamheten. Den danska regeringen har påskyndat digitaliseringen, vilket har inneburit dramatiska förändringar för postverksamheten i Danmark, och Postnord har haft svårt att anpassa sig till detta, inte minst på grund av just de särliga villkor en del av personalen hade med sig in i det gemensamma bolaget.

Läget är nu sådant att Postnord behöver tillskott från sina ägare, och efter en noggrann analys föreslås det bli 2,2 miljarder. Som ägare av 60 procent av bolaget kunde vår andel av det beloppet ha blivit 1,8 miljarder.

Men som Tobias Wikström skrev på ledarplats i Dagens industri: Den nuvarande näringsministern Mikael Damberg, Socialdemokraterna, har skött förhandlingarna skickligt, och Sverige behöver bara betala 400 miljoner kronor, trots att svenska staten äger 60 procent.

Vi går alltså in med ungefär 18 procent av det kapitaltillskott som görs, trots att vi äger 60 procent. Det är riktigt bra förhandlat, givet de usla förhandlingskort som Maud Olofsson och Alliansen lämnade över.

Man kunde kanske förvänta sig att allianspartierna, eller i alla fall Maud Olofssons eget parti, på något sätt visade att man lärt sig något av denna usla affär. Men självkritiken lyser med sin frånvaro. Tvärtom försöker man i sitt särskilda yttrande slå ifrån sig och lägga hela ansvaret för den situation som Postnord har hamnat i på den regering som nu städar upp efter Alliansens tillkortakommanden. Det är inte särskilt vackert och långt ifrån ansvarstagande, särskilt med tanke på att det skedde fler dåliga affärer under den förra alliansregeringen - Nuon, för att nämna ett annat exempel.

Fru talman! Åter till själva ärendet. Givet utvecklingen i Danmark fattade Postnords styrelse i början av året beslut om att påbörja införandet av en ny produktionsmodell i Danmark. För att finansiera den här omställningen bad företaget ägarna om finansiellt stöd i början av året. Svenska staten i form av regeringen anlitade då legala och finansiella rådgivare och gjorde en grundlig analys av planen, kapitalbehovet och den nya produktionsmodellen. Regeringen gjorde också en granskning av aktieägaravtalet.

Under förhandlingarna har regeringen hela tiden anfört att Danmark måste ta ett stort ansvar för den uppkomna situationen, och regeringen har också kontinuerligt haft kontakt med oppositionen i den här frågan och flera gånger lämnat information i näringsutskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltill-skott till Postnord AB

Förhandlingarna har tagit lång tid och har varit tuffa på grund av aktieägaravtalets konstruktion. Men Sverige har fått gehör för att Danmark ska ta ansvar för de kostnader som relaterar till historiska avtal mellan danska staten och postanställda, de så kallade särliga villkoren. Regeringen är också överens med den danska regeringen om att se över styrningsmodellen för bolaget för att säkerställa att den är ändamålsenlig och effektiv. Det aktieägaravtal som slöts 2009 var inte bra, varken för ägarna eller för bolaget. Att det dessutom inte var bra för kunderna borde Alliansens företrädare nu kunna erkänna.

Det är som sagt i Danmark som situationen varit mest akut, men den situationen har förstås påverkat hela bolaget och därför också den svenska verksamheten. Även med det här kapitaltillskottet står Postnord inför stora utmaningar. Postnord måste förbättra sig avsevärt för att kunna vinna tillbaka förtroendet hos svenska folket. Man ska kunna lita på posten, oavsett var man bor.

Genom den nya postförordningen som träder i kraft vid årsskiftet får Postnord förutsättningar att höja sin kvalitet och sin effektivitet. Och det behövs verkligen. Digitaliseringen och den ökande e-handeln är viktig och positiv för Sverige som helhet, och postverksamheten måste anpassa sig till denna nya verklighet. Regeringen inte bara välkomnar utan driver också på digitaliseringen, inte minst hos svenska myndigheter, och arbetar också på flera sätt för att främja e-handeln.

Fru talman! Genom att bolaget nu fått en långsiktig finansieringslösning är förutsättningarna bättre för bolaget att fokusera på den oerhört viktiga kvalitetsfrågan. Kvalitet är och ska vara bolagets fokus framöver. Det är ett hårt jobb framåt som såväl näringsutskottet som regeringen kommer att följa noga, för när posten inte fungerar kan det få förödande konsekvenser för näringslivet och för enskilda som kan hamna hos kronofogden och få betalningsanmärkningar för att räkningar inte kommit fram i tid. Posten måste fungera; det är en grundläggande förutsättning i vårt välfärdssamhälle. Postnord måste nu jobba hårt för att Sveriges invånare ska kunna känna förtroende för bolaget igen.

Avslutningsvis vill jag tacka samtliga partier för att de inser stundens allvar och i bred enighet är beredda att ge det här kapitaltillskottet till Postnord.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Engström, David Lindvall, Ingemar Nilsson och Fredrik Olovsson (alla S).

Fru talman! Postnord har en längre tid kämpat med flera problem. Det är bristande kvalitet, vikande lönsamhet och fallande brevvolymer, inte minst i den danska delen av verksamheten.

Digitaliseringen har inneburit en stor omställning för företaget. Man har försökt genomföra ett antal förändringar i takt med detta, men man har inte lyckats hålla jämna steg med hur digitaliseringen har förändrat postverksamheten. Under första halvåret 2017 minskade brevvolymen med ungefär 20 procent i Danmark och 7 procent i Sverige. Bolaget har kunnat konstatera att man måste göra mycket större omställningar av postverksamheten framöver, inte minst i Danmark med en ny produktionsmodell. Att klara omställningen kräver nytt kapital från ägarna. Det innebär miljardbelopp totalt sett med lån och skattepengar som även fortsättningsvis måste in i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltill-skott till Postnord AB

För Alliansen är det viktigt att vara tydlig: Vi säger ja till ett ägartillskott i dag, men det bör vara en engångsföreteelse. Vi tar på detta sätt ansvar för Postnord och för en fungerande postverksamhet i Sverige. Men det innebär inte att vi är fullt ut nöjda med regeringens hantering av frågan de senaste åren. Förändringen inom posten har varit känd i flera års tid; ändå har regeringen agerat på ett passivt sätt.

När riksdagen nu tillmötesgår regeringens förslag om att skjuta till pengar anser vi att det är rimligt att regeringen löpande informerar riksdagen och näringsutskottet om utvecklingen i företaget. Vad är det för åtgärder man vidtar i bolaget? Vad gör ägaren i sammanhanget för att på olika sätt säkerställa att vi inte hamnar i en sådan här situation igen med ytterligare ett ägartillskott?

Vi har också frågan om digitaliseringen, fru talman. Det är någonting som särskilt bör beaktas. Den har kommit mycket längre i postverksamheten i Danmark än i den i Sverige. Jag skulle säga att vi snarast borde välkomna en fortsatt utveckling och lära mer av den danska utvecklingen. Det gagnar medborgare, svenska företag och offentlig förvaltning att fortsätta ställa om och ta vara på digitaliseringens möjligheter. Men i förlängningen får det effekter på Postnord och dess verksamhet.

Vi anser att regeringen snarast bör återrapportera till riksdagen och näringsutskottet vad man som ägare gör för att på olika sätt säkerställa att man tar tag i de allvarliga kvalitetsproblemen i Postnords verksamhet. Det här är inget nytt; det har pågått sedan hösten 2016 med rapportering om allvarliga problem och klagomål - post som hanterats ovarsamt och post som inte kommit fram, vilket fått effekter för både enskilda och företag. Senast häromveckan var det problem med hanteringen av e-handeln inför den svenska julen. Det här är naturligtvis inte okej.

Vi kan konstatera att antalet klagomål som inkommer från både privatpersoner och företag har ökat och att kvaliteten i linje med det har sjunkit över tid i den svenska postverksamheten. Det bekräftas av EU-kommissionens postorgans undersökning, vilket är allvarligt. Att posten funkar väl är en viktig och grundläggande samhällsservice. När den inte funkar kan det få förödande konsekvenser för både enskilda människor och företag.

Vi utgår ifrån att regeringen tar sitt ägaransvar och ställer tydligare krav på bolaget för att höja kvaliteten i postverksamheten, men vi ställer oss bakom ägartillskottet.

Fru talman! Vi har inte olika syn på hur Postnord fungerar i dag. Det fungerar inte tillfredsställande. Jag tror att vi alla är upprörda och oroliga över vad som kommer att hända när handeln ökar inför julen. Kommer paketen att komma fram i tid, och - kanske ännu allvarligare - får alla invånare i Sverige sina räkningar så att de slipper hamna hos kronofogden? Om detta är vi helt överens - det fungerar inte tillfredsställande i dag.

Men det jag efterlyste i mitt inlägg var någon form av självkritik utifrån denna dåliga affär. Jag lyssnade noga, men jag hörde ingen sådan självkritik från Lars Hjälmered.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltill-skott till Postnord AB

Därför måste jag ta tillfället i akt att fråga Lars Hjälmered och Moderaterna: Vilken omprövning av er politik har ni gjort? Tycker ni fortfarande att det här var en bra affär, givet utvecklingen för den svenska postverksamheten?

Fru talman! Jag var inte politiker i näringsutskottet när det begav sig och tog inte aktiv del i arbetet med samgåendet mellan svenska och danska posten. Jag har ingen anledning att ifrågasätta uppsåtet när frågan kom från bolaget i fråga och från de fackliga organisationerna och när det beskrevs som att stordriftsfördelar skulle vara lösningen för ett modernt logistikföretag. Men alldeles riktigt tycker jag att det går att vara självkritisk i efterhand och se att den här affären inte föll ut på ett önskvärt sätt.

Den föll ut på samma sätt som när Åsa Westlund och hennes kollegor shoppade tysk, dansk och polsk kolkraft genom Vattenfalls försorg för ett decennium sedan. Det kanske var rätt på den tiden, men i efterhand har det visat sig att det inte var rätt och rimligt för skattebetalarna.

Jag tycker att det alltid finns rimliga skäl att fundera på vilken roll de olika statliga företagen har. Vad är deras uppdrag, och hur förvaltas de på ett klokt sätt? Det skärptes till under alliansåren, och jag kan konstatera att det har fortsatt under den här regeringen.

När det gäller posten, fru talman, måste man göra ett ägartillskott nu utifrån att posten ska finnas och funka i Sverige och för att både hushåll och företag ska kunna räkna med det. Men det är den lilla frågan. Jag skulle säga att de stora utmaningarna på sikt är åtminstone två.

Den ena utmaningen är kvalitetsproblemen, som är helt förödande. Folk säger: Kan jag lita på att posten ens kommer fram? Där måste både ägarrepresentanterna och bolaget ta sig i kragen.

Den andra och större utmaningen handlar om digitaliseringen. Diskussionen om posten handlar om att det är ett problem att man ställer om. Jag skulle snarare säga att vi behöver en utökad agenda för digitalisering av den offentliga sektorn i Sverige och även för företag och enskilda. Ta vara på digitaliseringens möjligheter med allt positivt det innebär! Postutmaningen får vi hantera över tid. Men det är där mer av diskussionen behöver vara.

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered! Jag hörde ändå någon självkritik i ditt inlägg, och jag tror att det är välkommet för skattebetalarna och medborgarna att höra att det finns dåliga affärer som är gjorda av den förra alliansregeringen.

Ändå kan jag inte låta bli att tycka att det är lite konstigt att man talar om Vattenfall och underlåter att nämna den största och värsta skandalen, nämligen köpet av Nuon. Hur många miljarder har den affären nu kostat skattebetalarna - är det 44 miljarder? Också där får man gärna vara lite självkritisk.

Du, Lars Hjälmered, sitter ju i näringsutskottet nu. Jag tycker att ett rimligt besked till de svenska väljarna inför valet 2018 skulle vara att Moderaterna eller Alliansen har gjort upp med utförsäljningspolitiken. Affären med Postnord syftade ju egentligen till att lägga ut företaget på börsen, och ni har gjort många liknande dåliga affärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltill-skott till Postnord AB

Apoteket är ett exempel - ni sålde ut fyra bolag för 5,9 miljarder, och några år senare var bara ett av dessa bolag värt lika mycket. Moderaterna i Stockholms läns landsting, som jag bor i, har reat ut tillgångar. Vårdcentralen Serafen såldes för 700 000 kronor. Kort tid därefter såldes den för 20 miljoner. Er nuvarande partiledare var delaktig i att sälja ut stora delar av Stockholms verksamhet. Ni sålde ut för 3,4 miljoner, och sedan sålde man vidare för 81,7 miljoner.

Har ni gjort upp med den politiken, eller tänker ni fortsätta sälja ut våra gemensamma verksamheter till underpris på det här sättet? Tänker ni vara mer varsamma med skattebetalarnas pengar? Det är ju faktiskt det detta handlar om. Vi vill ha en väl fungerande postverksamhet i Sverige, men vi vill också ha varsamhet med skattebetalarnas pengar framöver.

Fru talman! För några år sedan hade vi en diskussion om huruvida svenska staten skulle äga en spritfabrik. Det tyckte Åsa Westlund och hennes partikollegor var en kärnuppgift för politiken och samhället. Jag tycker att en kärnuppgift är att se till att polisen kommer om det begås brott och se till att skolan och vården fungerar. Det är möjligt att vi skiljer oss åt lite grann där. Jag tror att vi på båda kanter har att idka självkritik och fundera på olika affärer som har varit, för att detta ska hanteras på ett klokt sätt.

Jag tror också att det enskilda hushåll och företag förväntar sig är att postservicen funkar som en grundläggande samhällsservice. Där kan vi konstatera att utvecklingen har gått i fel riktning de senaste åren. Postens kvalitet har sjunkit. Människor lägger ett brev eller paket på lådan och förväntar sig att det ska fungera, och det har det inte gjort. Tyvärr tycker jag också att regeringen har hanterat detta rätt valhänt och dåligt, ärligt talat. Man har pratat men inte tydligt agerat för att ställa krav på bolaget på ett rimligt sätt. Jag har mycket högre förväntningar på regeringen att som ägarrepresentanter för Postnord med kraft ta tag i detta. Med grund i det beslut vi ska fatta i dag ska man också löpande återrapportera till riksdagen.

Bortom detta hoppas jag att vi kan få till en bredare diskussion om digitaliseringen. Det är nämligen en otrolig möjlighet för offentlig förvaltning att effektivisera och utveckla. Det handlar om vårdbrev, och det handlar till exempel om kontakten för mig som förälder när det gäller mina barns utbildning. Det handlar om företags kommunikation med myndigheter eller kunder. Vi är bara i början av detta, och jag skulle snarast vilja säga att det politiska ansvaret handlar om att på olika sätt utveckla detta ännu mycket mer.

Det kommer i sin tur naturligtvis att ställa krav på postverksamheten, men den diskussionen tror jag ger större nytta över tid för att ta vara på dessa möjligheter och inte fastna i eventuella historiska händelser en bit bak i tiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)