Till innehåll på sidan

Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen

Betänkande 2014/15:JuU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 juni 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nya regler för övervakning inom EU (JuU22)

En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför beslutades lagändringarna med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter röstade för förslaget.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-05-19
Justering: 2015-06-04
Trycklov: 2015-06-05
Reservationer: 1
Betänkande 2014/15:JuU22

Alla beredningar i utskottet

2015-05-19

Nya regler för övervakning inom EU (JuU22)

En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Justitieutskottet förslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför måste lagändringarna beslutas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter måste rösta för förslaget.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-06-15
Debatt i kammaren: 2015-06-16

Protokoll från debatten

Anf. 105 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! För Sverigedemokraterna är det självklart att det måste finnas samarbete över nationsgränserna för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Vi är dock tydliga med att formen för samarbete inte får betyda allvarliga inskränkningar i enskilda länders förmåga att i slutändan faktiskt bestämma själva hur de vill utforma sin kriminalpolitik.

Förslaget i betänkandet Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen innebär ett försvårande av möjligheterna för enskilda länder att utreda brott. Huvudsakligen föreslås att brottsmisstänkta i Sverige med hemvist i ett annat EU-land ska slippa sitta häktade i Sverige under utredningen. I stället ska den misstänkte kunna befinna sig i sitt hemland med övervakningsåtgärder som administreras av den misstänktes hemland.

Det hör kanske inte till ovanligheten att de flesta partier i den här kammaren behandlar kriminalpolitiska frågor ur brottslingars eller misstänktas perspektiv. I det här fallet framgår det hur som helst väldigt tydligt. Själva huvudpoängen med förslaget beskrivs i betänkandet som att man ska främja alternativa åtgärder till tillfälliga frihetsberövanden under brottmålsprocessen. Med andra ord: Frihetsberövande åtgärder betraktas som dåligt för att det drabbar den brottsmisstänkte, och därför ska man försöka hitta mildare sätt att behandla brottsmisstänkta. Gäller det personer som begår brott i ett annat land betraktas det också som problematiskt att behöva sitta frihetsberövad i ett främmande land. Därför måste ett regelverk till för att man ska slippa sitta häktad i ett annat land.

Hur detta påverkar enskilda länders förmåga att utreda brott är av sekundär betydelse. Att det i förlängningen riskerar att drabba brottsoffer med utdragna utredningar eller att risken ökar för att den misstänkte aldrig dyker upp igen är av sekundär betydelse.

Att EU-medborgare i relativt hög grad begår brott i Sverige är ingen nyhet. Vissa brottskategorier utgörs nästan helt och hållet av kriminella EU-medborgare som ser Sverige som sin arbetsmarknad.

Fickstölder är exempelvis ett brott som har ökat lavinartat i Sverige, och polisen i Stockholm kunde konstatera att hela fyra av tio som grips har sitt ursprung i Rumänien. Organiserade stölder av båtar och båtmotorer, inbrottsräder, dieselstölder - det finns snart inte en enda brottskategori som inte systematiskt organiseras av utländska medborgare med hemvist i annat EU-land. Och dessa ska nu alltså inte kunna häktas i Sverige när de finns skäl för det, utan de ska erbjudas lite mer lediga förhållanden i sina hemländer under brottsutredningen!

Erkännande och uppföljning av beslut om övervaknings-åtgärder inom Europeiska unionen

Jag vill bara uppmana alla som läser tidningar att reflektera över hur effektiv en brottsutredning skulle bli om exempelvis ett mord har skett i Sverige, där förövarna är EU-medborgare från ett annat land. Hur effektivt blir det att inleda förhör med dem när de vistas i sitt eget hemland?

Jag ser uppenbara risker med det här förslaget, och jag tror inte att de överslätande formuleringar som finns i betänkandet egentligen motsvarar de risker som finns. Låt mig citera vad man i betänkandet skriver om Åklagarmyndighetens remissvar: "Åklagarmyndigheten påtalar bl.a. att brottsutredningar riskerar att förlängas och försvåras på grund av att den misstänkte inte finns i rättegångslandet och uttrycker oro över vad det kan komma att innebära för en effektiv brottsutredning." Vidare anger Åklagarmyndigheten att "språkproblem och begränsade möjligheter till en snabb kommunikation mellan myndigheter i olika medlemsstater kommer att ställa stora krav på åklagarna" om förslaget genomförs.

Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har även uttryckt oro då de anser att risken för ett undandragande från lagföring är större när den misstänkte kommer att lämna landet för att sedan självmant och på egen bekostnad återvända för eventuella förhör och rättegång.

Regeringen och den så kallade oppositionen står som bekant bakom det här betänkandet. Till sitt försvar inför de uppenbara riskerna skriver de följande: "Om det framkommer omständigheter som talar för att brottsutredningen och lagföringen riskerar att avsevärt försvåras eller förlängas, bör det kunna vara skäl för att inte fatta ett beslut. En avvägning måste dock alltid göras mot lagstiftningens syfte, dvs, att främja användningen av alternativ till frihetsberövanden."

Med andra ord bör man överväga om man ska inkludera avgörande nackdelar för brottsutredningen, men det viktigaste, och där tyngdpunkten ska ligga, är att den misstänkte slipper sitta häktad i det land där denne misstänkts ha begått ett brott.

Tydligare än så blir det inte. Hela tyngdpunkten i betänkandet syftar till att göra tillvaron för brottsmisstänkta lite enklare, och om det skulle innebära stora risker för brottsutredningars utfall eller verkställande av lagföring nöjer sig regeringen plus sällskap med formuleringen att det bör kunna vara skäl för att inte tillåta dessa alternativ till normal häktning och frihetsberövande.

Avslutningsvis kan jag bara konstatera att skiljelinjen är tydlig. Vi värnar de svenska brottsoffren och förutsättningarna för effektiva brottsutredningar. Ni andra utgår från brottsmisstänktas och brottslingars perspektiv.

Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.


Anf. 106 Lawen Redar (S)

Herr talman! Under det gångna året har majoriteten av partierna i justitieutskottet och riksdagen beslutat om flera förslag gällande det brottsbekämpande och brottsutredande arbetet på EU-nivå. Det har avsett erkännande och verkställighet av frihetsberövande, ömsesidigt erkännande av domar och beslut i brottmål och, nu, erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom EU.

Syftet med alla dessa åtgärder är att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna, effektivisera det brottsutredande arbetet, utbyta kompetens och erfarenhet hos de rättsvårdande myndigheterna, förbättra skyddet för brottsoffret och allmänheten samt höja rättssäkerheten för alla EU-medborgare.

Erkännande och uppföljning av beslut om övervaknings-åtgärder inom Europeiska unionen

Vi socialdemokrater vill öka samarbetet inom brottsbekämpningen och menar att medlemsstaterna har mycket att vinna på den här typen av tätare samverkan. Särskilt i fråga om den grova organiserade brottsligheten är det helt nödvändigt att effektivt kunna arbeta över gränserna på mellanstatlig nivå.

Betänkandet om erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom EU handlar i korthet om att införa ett nytt svenskt tvångsmedel. Beslut om övervakningsåtgärd innebär att en misstänkt person kan komma att vägras lämna vistelseorten den befinner sig på i en medlemsstat eller föreläggas att vid en viss tidpunkt befinna sig hos en viss myndighet i medlemsstaten.

En svensk medborgare som begår brott i annan medlemsstat kan komma att bli föremål för övervakningsåtgärder i Sverige ifall den befinner sig här. Och en unionsmedborgare som begår brott i Sverige kan bli föremål för övervakning i sitt hemvistelseland om den befinner sig där.

Utskottets förslag i betänkandet syftar alltså till att möjliggöra en övervakningsåtgärd på den plats där den misstänkte befinner sig, just för att effektivisera utredningen och för att den fria rörligheten inte ska utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet, och inte någonting annat.

Men, herr talman, för att detta ska vara möjligt måste myndigheten som beslutat om en övervakningsåtgärd låta verkställigheten ske i en annan medlemsstat. Myndigheten i den verkställande staten kommer att behöva erkänna det översända beslutet och utan dröjsmål vidta alla åtgärder som krävs för att följa upp de aktuella skyldigheterna.

I sammanhanget är det viktigt att understryka att om en övervakningsåtgärd visar sig vara oförenlig med lagstiftningen i Sverige får svenska myndigheter anpassa övervakningsåtgärden så att den blir förenlig med svensk lagstiftning. Det finns även regler för när en stat kan vägra att erkänna ett annat lands beslut om övervakningsåtgärd, till exempel om den gärning som har begåtts inte utgör ett brott enligt svensk lag.

En lämplighetsavvägning ska alltid göras - det framgår också av betänkandet. Men sedan handlar principen om ömsesidigt erkännande om att medlemsstaterna ska ha en acceptans för varandras rättssystem.

Avslutningsvis förekommer det en kommittémotion från Sverigedemokraterna. Man yrkar avslag på utskottets förslag i betänkandet i sin helhet. Huvudargumentet är att man vill motsätta sig varje steg mot överstatlighet och federalism.

Jag tycker att utskottets förslag i betänkandet visar på det som vi socialdemokrater menar är värdet med det mellanstatliga unionsarbetet. Med samarbete, kompetensutbyte och övergripande stöd kan vi bekämpa den organiserade brottsligheten, som i sin form i dag är gränsöverskridande och därmed svårutredd. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

(Applåder)

(forts. § 12)


Anf. 107 Anti Avsan (M)

Erkännande och uppföljning av beslut om övervaknings-åtgärder inom Europeiska unionen

Fru talman! Justitieutskottets betänkande är ett uttryck för det arbete som pågår inom EU med att förbättra samarbetet på det straffrättsliga området. Det bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut i brottmål. Det lyftes också fram och stod i centrum vid antagandet av Stockholmsprogrammet, som alliansregeringen arbetade hårt med.

Just ömsesidigt erkännande är viktigt om man ska nå framgång i det arbete som måste ske inom ramen för Europeiska unionen, som en baksida av det som vi tycker är viktigt och eftersträvansvärt, nämligen fri rörlighet. Det är viktigt att människor kan röra sig över EU-ländernas gränser. Men vi måste också hantera baksidorna av det. Just därför är det straffrättsliga samarbetet viktigt.

Det här handlar inte om att på något vis införa en gräddfil för personer som är misstänkta för brott. Man kunde nästan få den uppfattningen av Adam Marttinens inlägg. När man ska fatta beslut i frågor om tvångsmedel gäller alltid en proportionalitetsprincip. Men det är också en tillämpning av de regler som gäller.

I det här fallet tillskapas ytterligare ett tvångsmedelsalternativ. Det finns alltid en tvångsmedelstrappa. Det finns också alltid en påföljdstrappa för den som i förlängningen döms för brott.

Ett av syftena som anges i EU:s rambeslut från RIF-rådet 2009 är att säkerställa en effektiv lagföring i brottmål. Man kan tänka sig många olika situationer när den typen av beslut aktualiseras.

Jag ska inte upprepa innehållet i förslagen som finns i justitieutskottets betänkande och ursprungligen i propositionen. Dem redogjorde Lawen Redar för på ett bra sätt.

I EU:s rambeslut står det att det handlar om att "säkerställa en effektiv lagföring i brottmål". Det kan vara på det sättet att man inte står inför situationen att ytterst anhålla och i förlängningen häkta någon som finns här i landet. Brottsmisstankar kan uppkomma även i ett senare skede.

För att gagna svenska intressen "ska ett svenskt beslut om övervakningsåtgärder inte få fattas om det är olämpligt med hänsyn till utredningen eller lagföringen av brottet". Det kan också tänkas att man börjar med ett beslut som gäller övervakningsåtgärder. Om det inte är tillräckligt kompletterar man med ett frihetsberövande som leder till en europeisk arresteringsorder.

Det här är också en ytterligare möjlighet att hantera frågor om brott och straff mellan EU-länder. Ytterst finns det också rättssäkerhetsgarantier i den lagstiftning som då blir följden av detta, och det kommer ju till uttryck genom vägransgrunder.

Erkännande och uppföljning av beslut om övervaknings-åtgärder inom Europeiska unionen

Jag ser inte någon större risk för att man skulle verkställa beslut från andra europeiska länder som strider mot principerna i svensk rättsordning. Rambeslutet innebär inte någon skyldighet att införa någon form av nya regler nationellt i Sverige, utan det omfattas av bestämmelserna som redan i dag finns i rättegångsbalken om reseförbud och anmälningsskyldighet.

Jag vill tillägga att bara för att man inför den här typen av regler innebär det inte någon som helst rätt för en person som är misstänkt för brott att inte bli frihetsberövad. Den frågan förfogar inte den misstänkte över huvud taget över.

Sedan kan jag också peka på det som har nämnts här tidigare, att det i och för sig finns farhågor för att saker och ting inte alltid kommer att fungera optimalt, om man ska tillämpa just bestämmelserna om övervakningsåtgärder. Men å andra sidan finns det inget som hindrar att man fattar beslut om frihetsberövande och att det leder till en europeisk arresteringsorder.

Både Åklagarmyndigheten och andra remissinstanser som har framfört kritik har ändå landat i slutsatsen att det är lämpligt och rimligt att införa de regler som föreslås i betänkandet.

Sammantaget anser jag att reglerna är väl avvägda. Jag yrkar bifall till utskottets förslag, vilket innebär att jag yrkar att reservationerna ska avslås.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-06-17
Förslagspunkter: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:3096 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S105008
    M75009
    SD04207
    MP22003
    C21001
    V20001
    FP19000
    KD13003
    Totalt27542032
    Ledamöternas röster
  2. Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:116 punkt 1.
    Omröstning i sakfrågan
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S105008
    M75009
    SD11407
    MP22003
    C21001
    V20001
    FP19000
    KD14002
    Totalt27714031
    Ledamöternas röster
  3. Övriga lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i passlagen (1978:302),
    2. lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.