En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring
Betänkande 1996/97:AU13
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1996/97:AU13
En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107)
Innehåll
1996/97 AU13 SAMMANFATTNING I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet att en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring införs den 1 januari 1998. I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i propositionerna 1996/97:1, 1996/97:107 och 1996/97:150 om förändringar i arbetslöshetsersättningen. Utskottet godtar i huvudsak regeringens förslag men förordar förändringar på några punkter. Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall bestå av en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen skall regleras i två lagar: en lag om arbetslöshetsförsäkring, som innehåller de materiella bestämmelserna, och en lag om arbetslöshetskassor, som innehåller de administrativa bestämmelserna. Den skall i första hand administreras av de nuvarande arbetslöshetskassorna. Det skall även inrättas en ny kompletterande kassa, som skall bildas av rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare på arbetsmarknaden. Den nya lagen utgör i huvudsak en sammanslagning och omarbetning av de nu gällande lagarna om arbetslöshetsersättning (ALF) och kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). I den mån det inte föreslås några sakliga förändringar kommer förarbetena till ALF och KAS att vara vägledande även för den nya lagen. Enligt den nya lagen skall dagpenning utgå i form av grundbelopp som motsvarar det nuvarande kontanta arbetsmarknadsstödet eller i form av inkomstrelaterad ersättning som är en motsvarighet till den inkomst- relaterade ersättningen enligt ALF. Innan den nya arbetslöshetsförsäkringen börjar gälla görs ett antal ändringar i ALF och KAS under 1997. Dessa ändringar innebär i korthet följande. Den 1 juli införs nya regler för hur det s.k. arbetsvillkoret skall uppfyllas. Huvudregeln innebär krav på sex månaders arbete på minst halvtid. Det införs också ett alternativt arbetsvillkor. Här föreslår utskottet en viss förändring i förhållande till propositionen, främst för att underlätta den administrativa hanteringen. Det införs en regel om samordning mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag. Arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen höjs. I proposition 150 har regeringen föreslagit att möjlighet öppnas för försök med att använda arbetslöshetsersättning vid andra situationen än vid öppen arbetslöshet. Detta sker genom åtgärderna Aktivare användning av arbetslöshetsersättning och Resursarbete och genom Tillfällig avgångsersättning. Förslagen i sak har i huvudsak tillstyrkts av utskottet i yttrandet AU7y till finansutskottet. Förslagen föranleder vissa ändringar i regelverket för arbetslöshetsersättningen som behandlas och tillstyrks i detta betänkande. Den 29 september 1997 höjs kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen från 75 till 80 % av den tidigare inkomsten. Nya samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med studier, permittering och bisyssla införs. Viss justering föreslås av utskottet när det gäller bisyssla. Reglerna om s.k. överhoppningsbar tid ändras i stort i enlighet med regeringsförslaget. Företagares möjligheter att erhålla arbetslöshetsersättning förbättras. Frågan om en företagare skall anses som arbetslös skall avgöras efter en samlad bedömning. Även möjligheterna för företagare att erhålla arbetslöshetsersättning vid tillfälliga uppehåll i verksamheten skall förbättras. Sättet att beräkna företagares dagpenning ändras. Från den 29 december 1997 höjs den högsta dagpenningnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 580 kronor och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet till 240 kr. Utskottet anser att frågan om indexering av högsta och lägsta dagpenningbelopp bör utredas. I den nya lagen om arbetslöshetskassor preciseras bestämmelserna om inträdesvillkor i förhållande till nu gällande bestämmelser. Utskottet förordar en viss justering i förhållande till propositionen. Samtliga motionsyrkanden avslås. Moderaterna yrkar avslag på propositionen i dess helhet och lägger fram ett alternativt förslag. Folkpartiet och Kristdemokraterna förordar en allmän och obligatorisk försäkring enligt 1994 års modell. Vänsterpartiet accepterar den nya arbetslöshetsförsäkringen men är kritiskt på några punkter. Enligt Miljöpartiet behövs det en översyn av hela socialförsäkringssystemet inklusive arbetslöshetsförsäkringen. Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Mil- jöpartiet avvisar helt eller delvis förslagen i proposition 150.
PROPOSITIONERNA
Proposition 1996/97:1 I proposition 1996/97:1 föreslår regeringen att riksdagen för utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 2. lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Proposition 1996/97:107 I proposition 1996/97:107 föreslår regeringen dels att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om arbetslöshetsförsäkring, 2. lag om arbetslöshetskassor, 3. lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor, 4. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal, 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 6. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 7. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 8. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 9. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 10. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 11. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 12. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter, 14. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 15. lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal, 16. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, 17. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister, 18. lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa, 19. lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 20. lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, dels att riksdagen 21. godkänner att regeringen fastställer den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet till 580 kr respektive 240 kr fr.o.m. den 29 december 1997.
Proposition 1996/97:150 I proposition 1996/97:150, avsnitt 6 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997, punkt 6.10, föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till 12. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 13. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 14. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 15. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 16. lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, 17. lag om ändring i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.
MOTIONER
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:107 1996/97:A36 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ersättning skall kunna ges till de familjemedlemmar som tidigare har ägt och arbetat i ett familjeföretag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:A37 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att återinföra en statlig obligatorisk arbetslöshetsförsäkring enligt de principer som gällde under år 1994, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en s.k. bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett efterskydd i arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att det av riksdagen i juli 1996 fattade beslutet om arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen skall genomföras, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en obligatorisk egenavgift till arbetslöshetsförsäkringen samt motsvarande sänkning av sjukförsäkringsavgiften enligt vad som anförts i motionen. 1996/97:A38 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde för den försäkring som infördes 1994, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en från arbetsmarknadens parter fristående a-kassa, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om arbetsvillkor för arbetslöshetsförsäkring i enlighet med ARBOM-utredningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om förändringar i arbetsvillkoret för ökad flexibilitet och för att tillförsäkra alla som arbetar tillträde till försäkringen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om komplettering av de allmänna villkoren för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslöshetsförsäkringens långsiktiga finansiering, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag angående rätten till a-kassa också för medlemmar i ekonomisk förening, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om att säkerställa familjehemsförälders rätt till a-kassa. 1996/97:A39 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny arbetslöshetsförsäkring som kan träda i kraft den 1 januari 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddet vid arbetslöshet på längre sikt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän arbetslöshetsförsäkring, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försäkringstiden skall omfatta 300 ersättningsdagar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försäkringens ersättningsnivå skall vara 75 %, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det för äldre skall finnas ett kompletterande grundskydd på normalt högst 200 ersättningsdagar med en dagersättning på 210 kr, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsvillkoret skall vara tolv månader eller motsvarande, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall finnas ett särskilt arbetsvillkor för unga nytillträdande på arbetsmarknaden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetslöshetsförsäkringen skall finansieras med såväl egenavgifter som skatt, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likabehandling av deltidsarbetande hos personaluthyrningsföretag, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyldigheten att ta erbjudet arbete, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sammanföring av all ersättning vid arbetslöshet till den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. 1996/97:A40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen för arbetslöshetsförsäkringen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "bortre parentes", 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjd kompensationsnivå till 85 % inom arbetslöshetsförsäkringen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de föreslagna dagpenningbeloppen inom arbetslöshetsförsäkringen, 5. att riksdagen beslutar om att återinföra tidigare följsamhet av a-kassan med inkomstutvecklingen enligt vad i motionen anförts, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om samordning med avgångsvederlag enligt vad i motionen anförts, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av arbetsvillkorets effekter för utsatta grupper, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en generösare alternativregel, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om begränsningsregel för kvalifikation till arbetslöshetsförsäkring enligt vad i motionen anförts, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordningsregel mellan arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt studiestöd, 11. att riksdagen beslutar om borttagande av deltidsbegränsningen enligt vad i motionen anförts, 12. att riksdagen beslutar enligt ARBOM-utredningens tolkning av inträdesvillkoren i form av den s.k. 17-timmarsregeln enligt vad i motionen anförts, 13. att riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförts om sanktionsregler. 1996/97:A41 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de två första åren som egen företagare skall kvalificera för arbetslöshetsersättning om en arbetslös person startar företag. 1996/97:A42 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen prövar idén med solidarisk arbetsbristfördelning i kombination med modellen flexibel arbetskraftsresurs och eventuellt återkommer till riksdagen med förslag i ärendet. 1996/97:A43 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesfiskarnas arbetslöshetsförsäkring. 1996/97:A44 av Erling Bager och Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning får beviljas även vid normal arbetslöshet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet yrkesfiske föreslås vidgas till att omfatta även viss försäljning och beredning av egen fångst, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör överväga om perioder med fiskestopp skall betraktas som överhoppningsbar tid både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om AMS-föreskrifter. 1996/97:A45 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningsregler för medlemmar i kooperativa företag och inträdesregler till a-kassan för unga medlemmar. 1996/97:A46 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en helhetssyn på socialförsäkringssystemen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat uppdrag för planerad utredning om vad som kan göras inför och efter en utförsäkring, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringarna, 4. att riksdagen beslutar att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skall vara 80 % av dagsförtjänsten för inkomstdelar motsvarande upp till 4,2 basbelopp i årsinkomst och 40 % för inkomstdelar däröver, 5. att riksdagen beslutar att stödbeloppet i KAS resp. grundbeloppet i den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skall vara 246 kr per dag, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordnad taknivå i alla försäkringar, 7. att riksdagen beslutar att högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen skall vara 589 kr, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsvillkor och utestängande, 9. att riksdagen beslutar att arbetsvillkoret skall vara fyra månaders arbete minst 70 timmar per månad alternativt 300 timmar under en sammanhängande tid av 120 dagar, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla anställningar där det föreligger normalt anställningsförhållande bör kunna räknas med i arbetsvillkoret, 11. att riksdagen avslår regeringens förslag om krav på medlemskap för att bli medlem i en arbetslöshetskassa, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av grupper som i dag blir utestängda från försäkringsskydd, 13. att riksdagen beslutar att gränsen för förlängd ersättningsperiod på 450 dagar skall gå vid 55 års ålder, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalning av statsbidrag, 15. att riksdagen beslutar att avstängningen från rätt till ersättning skall vara 20 ersättningsdagar för den som lämnat sitt arbete utan giltig anledning i de fall arbetet skulle ha varat mer än 10 dagar, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningsrätt för företagare m.m.
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:150 1996/97:A48 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. 1996/97:A49 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, 11. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. 1996/97:Fi44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 43. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:5) till lag 3 a § om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 44. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:6) till lag 3 a § om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 45. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:7) till lag 3 a § om ändring lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 46. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:8) om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, 47. att riksdagen avslår regeringens förslag (3:9) gällande 3 a § till lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. 1996/97:Fi45 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 29. att riksdagen, avslår regeringens förslag till lagändringar (regerings- förslag punkterna 12-17) i de delar de avser tillfällig avgångsersättning, 32. att riksdagen avslår regeringens förslag till lagändringar (regerings- förslag punkterna 12-17) i de delar de avser resursarbete.
Motion från allmänna motionstiden 1995 1994/95:Sf254 av andre vice talman Görel Thurdin och Marianne Andersson (c ) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att UD-makar får tillgång till trygghetssystemen.
Motioner från allmänna motionstiden 1996 1996/97:A208 av Sten Svensson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett vilandebegrepp för företagare i arbetslöshetsförsäkringen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning, som innebär införandet av ett vilandebegrepp i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär att regeln som föreskriver en minsta tid för att undgå återbetalningsskyldighet av utbetald arbetslöshetsersättning tas bort i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A212 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att viss utlandsvistelse bör betraktas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.
1996/97:A219 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade regler för att möjliggöra stöd för kompetensutveckling av ensamföretagare.
1996/97:A224 av Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring.
1996/97:A232 av Helena Frisk och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att politiska förtroendeuppdrag bör vara a-kassegrundande.
1996/97:A242 av Reynoldh Furustrand och Karin Olsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att undersöka hur ett svenskt system för omvandling av arbetslöshetsersättning som insats i ett kooperativt företag skulle kunna konstrueras.
1996/97:A258 av Christel Anderberg och Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för anställda i personaluthyrningsföretag.
1996/97:A260 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de problem som uppkommit med anledning av arbetslöshetskassornas tolkning av rätten till ersättning vid arbetslöshet för medlemmar i ekonomiska föreningar, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagstiftningen i syfte att undanröja de problem och hinder som har uppkommit med anledning av den tolkning av reglerna om rätt till arbetslöshetsersättning för medlemmar i ekonomiska föreningar som nu tillämpas.
1996/97:A265 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagares rätt till ersättning vid arbetslöshet. 1996/97:A271 av Marianne Jönsson och Ulla Rudin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. 1996/97:A277 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en finansiering av arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:A288 av Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till a-kassa för egenföretagare utan att han eller hon behöver avyttra sitt företag vid arbetsbrist. 1996/97:A291 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta överenskommelser mellan företag och fack att använda a-kassan. 1996/97:A298 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. 1996/97:A299 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande regelsystem i syfte att underlätta företagande på deltid. 1996/97:A304 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Sf208 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av samordningsreglerna för utbildningsbidrag enligt vad i motionen anförts om rättvisare regler i socialförsäkringen för studerande änkor. 1996/97:Sf215 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se över nuvarande lagstiftning gällande efterlevandepension och utbildningsbidrag. 1996/97:Sf242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän arbetslöshetsförsäkring. 1996/97:So424 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att änkepensionen inte skall påverka utbildningsbidraget. 1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslöshetsförsäkring för företagare.
Utskottet
I detta betänkande behandlas främst det förslag om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring som lagts fram i proposition 107. I vårpropositionen 150 har vissa ytterligare förslag om arbetslöshetsförsäkringen lagts fram. Dessa delar av proposition 150 har av finansutskottet hänvisats till arbetsmarknadsutskottet för att samtliga förslag som rör regelverket för arbetslöshetsersättningen skall kunna behandlas i ett sammanhang. I betänkandet tar utskottet också upp vissa regeringsförslag från hösten 1996 som tidigare bordlagts av utskottet.
Bakgrund
Inledning I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet bildades de första arbetslöshetskassorna. Det var kassor som bildades på frivillig grund av fackliga organisationer. Syftet med av arbetslöshetskassorna var att dessa skulle bistå medlemmar vid arbetslöshet. Formerna för statligt stöd till de arbetslösa diskuterades och utreddes under flera årtionden, innan riksdagen år 1934 fattade beslut i frågan. Då valde riksdagen att införa en frivillig försäkring administrerad av erkända arbetslöshetskassor med statsbidrag. Förordningarna om erkända arbetslöshetskassor och om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor trädde i kraft den 1 januari 1935. Denna konstruktion av arbetslöshetsförsäkringen gäller än i dag. Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig och bygger på medlemskap i arbetslöshetskassor. För närvarande finns det 40 arbetslöshetskassor. Av dessa är 35 startade på initiativ av fackliga organisationer. Den nuvarande lagstiftningen, som ersatte 1935 års förordningar, föreslogs av regeringen år 1973 (prop. 1973:56). Förslaget byggde i huvudsak på den s.k. KSA-utredningen, som hade presenterat sitt förslag i slutbetänkandet Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet (SOU 1971:42) år 1972. Förslaget antogs efter smärre justeringar av riksdagen, och man införde lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (ALF-lagen) respektive lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS-lagen). Dessa lagar trädde i kraft den 1 januari 1974. Förändringen innebar att man förutom stödformen arbetslöshetsförsäkring införde en ny stödform, kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Försäkringen och delar av den har utretts flera gånger under årens lopp. Den 15 juni 1995 bemyndigade regeringen chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur en ny arbetslöshetsförsäkring skulle utformas. Utgångspunkter för uppdraget var att föreslå regler för en långsiktigt finansierad sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Förslaget skulle utformas så att försäkringen hävdade arbetslinjen och att dess karaktär av omställningsförsäkring betonades. Utredningen, som arbetat under namnet Utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning, ARBOM, överlämnade i mars 1996 ett delbetänkande, Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - alternativ och förslag (SOU 1996:51), och i oktober 1996 slutbetänkandet En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (SOU 1996:150). I slutbetänkandet lämnades ett förslag som innebar att de nuvarande formerna för ekonomiskt stöd vid arbetslöshet, dvs. arbetslöshetsförsäkringen och KAS, skulle ersättas av en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Betänkandena har remissbehandlats. Under utredningens arbete beslutade riksdagen på förslag av regeringen om ett antal förändringar i reglerna för det ekonomiska stödet vid arbetslöshet.
Nuvarande reglering av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet Det nuvarande ekonomiska stödet vid arbetslöshet består som tidigare påpekats av två olika ersättningsformer: arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. Av de båda stödformerna är arbetslöshetsförsäkringen den mest betydande. Dessa ersättningsformer kan i korta drag beskrivas på följande sätt. För att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen krävs att den arbetslöse har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader (medlemsvillkor). För att bli medlem i en arbetslöshetskassa krävs att man förvärvsarbetar i snitt minst 17 timmar per vecka. Vidare krävs för rätt till ersättning att den arbetslöse under en viss period har utfört en viss mängd förvärvsarbete (arbetsvillkor) samt att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande m.m. (grundvillkor). Arbetsvillkoret innebär att den arbetslöse medlemmen måste ha förvärvsarbetat minst 80 dagar fördelade på minst fem månader under en ramtid av tolv månader före arbetslöshetens inträde. Endast dag då arbete utförts minst tre timmar får räknas. Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen utgår i form av dagpenning, dvs. ett per dag beräknat belopp. Dagpenning lämnas med 75 % av den försäkrades dagsförtjänst. Högsta dagpenning är för närvarande 564 kr. Den arbetslöse har rätt till ersättning under en period vars längd är beroende av hans eller hennes ålder. Tiden mäts i ersättningsdagar, inte i kalendertid. Arbetslöshetsersättning utges under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om den försäkrade fyllt 55 år eller under ersättningsperioden uppnår 55 års ålder är perioden i stället 450 dagar. Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år. Om ersättningsperioden gått till ända, men ett nytt arbetsvillkor har upp- fyllts under perioden, har den försäkrade rätt till ytterligare en ersättningsperiod. Arbetsvillkoret kan vid bestämmandet av en ny ersättningsperiod även grundas på s.k. med arbete jämställd tid, t.ex. arbetsmarknadsutbildning. Kontant arbetsmarknadsstöd utges till arbetslösa som inte är försäkrade en- ligt ALF-lagen och till arbetslösa som är medlemmar i en arbetslöshetskassa men som av ett eller annat skäl inte uppfyller kraven för rätt till arbetslös- hetsersättning. Vidare ges kontant arbetsmarknadsstöd till arbetslösa som har utförsäkrats från rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen efter 60 års ålder. Kontant arbetsmarknadsstöd lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år, dock längst tills den arbetslöse fyller 65 år. För att en arbetslös skall få kontant arbetsmarknadsstöd krävs på ungefär samma sätt som i försäkringen att han eller hon har arbetat under en viss period och har utfört en viss mängd förvärvsarbete (arbetsvillkor) samt att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande m.m. (grundvillkor). Det kontanta arbetsmarknadsstödet utgår i form av ett per dag beräknat belopp. Detta belopp är detsamma som den lägsta dagpenningen enligt arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 230 kr per dag. Kontant arbetsmarknadsstöd utges under högst 150 dagar (ersättnings- perioden). Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden 450 dagar. Om ersättningsperioden gått till ända men ett nytt arbetsvillkor har uppfyllts under perioden har stödtagaren rätt till en ny ersättningsperiod. I likhet med arbetslöshetsförsäkringen kan stödtagaren under pågående ersättningsperiod kvalificera sig för nya ersättningsperioder genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m. Till skillnad från ersättningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen kan den arbetslöse även kvalificera sig till kontant arbetsmarknadsstöd genom ett utbildningsvillkor. Utbildningsvillkoret innebär att den som i minst 90 kalenderdagar, under en ramtid av tio månader i anslutning till att han eller hon avslutar en utbildning, har stått till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande eller förvärvsarbetat har kvalificerat sig för stödet. Det krävs att utbildningen har varit på heltid, omfattat minst ett läsår och berättigat till studiesocialt stöd.
Riksdagens beslut den 12 juli 1996 m.m. Den 12 juli 1996 godkände riksdagen (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) ett förslag som framfördes i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) och som bl.a. rörde ändringar i ALF- och KAS-lagarna. Ändringarna innebar i huvudsak att arbetsvillkoren skärptes, att beräkningsgrunderna för dagpenningen ändrades och att det infördes en tidsbegränsning av rätten att uppbära arbetslöshetsersättning. Riksdagens beslut innebar att ändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 1997. Enligt ett senare riksdagsbeslut (bet. 1996/97:AU7, rskr. 1996/97:105) skall ändringarna träda i kraft den 1 juli 1997.
Ändringsförslag i budgetpropositionen (1996/97:1) Under hösten 1996 lämnade regeringen i budgetpropositionen ytterligare förslag till förändringar i ALF- och KAS-lagarna som innebar förändringar i förhållande till julibeslutet samma år. Dessa förslag rör bl.a. frågor om överhoppningsbar tid. Utskottet beslutade bordlägga dessa frågor i samband med behandlingen av budgetpropositionen.
Huvuddragen i proposition 1996/97:107 I den proposition som nu behandlas lämnas ett förslag på en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring som skall införas den 1 januari 1998. Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall bestå av en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen skall regleras i två lagar: en lag om arbetslöshetsförsäkring och en lag om arbetslöshetskassor. Den skall administreras av de nuvarande kassorna och en nyinrättad arbetslöshetskassa, som skall bildas av rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare på arbetsmarknaden. Innan den nya arbetslöshetsförsäkringen träder i kraft föreslås att det skall genomföras förändringar i de nuvarande ALF- och KAS-lagarna. Dessa förändringar skall träda i kraft vid olika tidpunkter: den 1 juli och 29 september 1997. Förändringarna i de nu gällande lagarna kan sammanfattas enligt följande. Den 1 juli 1997 införs nya regler för hur arbetsvillkoren skall uppfyllas och en ny regel om samordning med avgångsvederlag. Vidare höjs arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Den 29 september 1997 höjs kompensationsnivån till 80 %. Vidare införs nya samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med studier, permittering och bisyssla. Reglerna för s.k. överhoppningsbar tid förändras. Företagare skall ges möjlighet att i högre grad erhålla arbetslöshetsersättning i det fall han eller hon endast tillfälligt upphört med sin verksamhet. Även sättet att beräkna företagares dagpenning skall ändras. Från och med den 29 december 1997 skall den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet uppgå till 580 kr respektive 240 kr.
Förslag i vårpropositionen 1996/97:150 Regeringen föreslår i vårpropositionen att man skall kunna använda arbetslöshetsersättningen för andra situationer än vid öppen arbetslöshet. Enligt förslaget skall dessa försök ha viss begränsad omfattning. Regeringen presenterar sina förslag under tre avsnitt: Aktivare användning av arbetslöshetsersättning, Resursarbeten och Tillfällig avgångsersättning. Finansutskottet kommer vid sin behandling av propositionen att behandla förslagen i sak. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet lämnat synpunkter på förslagen, se yttrande AU7y, och på den lagstiftning som föreslås rörande resursarbete. Som redan nämnts har finansutskottet till arbetsmarknadsutskottet överlämnat de yrkanden i propositionen som rör lagstiftningsfrågor rörande arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet (regeringens förslag punkterna 12-17). Arbetsmarknadsutskottets behandling av förslagen i detta betänkande kommer därför att begränsa sig till själva lagstiftningen. Förslagen skall börja gälla från den 1 juli 1997.
Förslagen i proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring
Inledning Regeringen föreslår, som framgår av redogörelsen ovan, att det införs en ny lag om arbetslöshetsförsäkring. Den nya lagen utgör i huvudsak en sammanslagning och omarbetning av ALF- och KAS-lagarna såvitt gäller villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. Detta innebär att i den mån det inte föreslås några sakliga förändringar kommer förarbetena till dessa lagar att bli vägledande även för tolkningen av den nya lagen. Den nya försäkringen består av en grundförsäkring med dagpenning i form av grundbelopp som i princip motsvarar det kontanta arbetsmarknadsstödet. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning utgör en motsvarighet till den inkomstrelaterade ersättningen enligt ALF-lagen. De ändringar som föreslås, dvs. nya regler och arbetsvillkor, samordning med avgångsvederlag och höjd kompensationsnivå, återfinns även i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring som träder i kraft vid årsskiftet. Vidare skall det införas en lag om arbetslöshetskassor som innehåller de administrativa bestämmelserna. Dessa återfinns i det nuvarande systemet i ALF-lagen. Utskottet återkommer till denna reglering under rubriken En ny lag om arbetslöshetskassor. De bestämmelser som erfordras för en övergång till de nya lagarna skall enligt förslaget regleras i en särskild lag.
Behovet av en ny lagstiftning m.m.
Propositionen I propositionen konstateras att arbetslöshetsförsäkringen är en viktig och integrerad del av arbetsmarknadspolitiken, vars huvudsakliga syfte är att underlätta tillväxten genom att främja en snabb och effektiv omställning på arbetsmarknaden så att det går att kombinera en stigande sysselsättning med låg inflation och låg arbetslöshet. En aktiv omställningsförsäkring måste utformas så att den står i samklang med övrig sysselsättningspolitik och blir ett aktivt inslag i tillväxt- och fördelningspolitiken. En robust arbetslöshetsförsäkring och en utbyggd arbetsmarknadspolitik minskar också motståndet mot tekniska förändringar inom arbetslivet. Arbetslöshetsförsäkringen skall ses som en försäkringsersättning som faller ut när en person blir arbetslös främst på grund av en vikande konjunktur eller en pågående strukturomvandling. Försäkringen är ingen yrkesförsäkring utan skall göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhållanden, under en begränsad tid, söka sig till en ny anställning där hans eller hennes kompetens kan utnyttjas. En grundläggande princip i en försäkring för omställning är att den arbetslöse hela tiden aktivt söker arbete och deltar i den utbildning, praktik m.m. som arbetsförmedlingen anser lämplig. Under 1990-talet har situationen på arbetsmarknaden försämrats dramatiskt. Sysselsättningen har minskat med ca 550 000 personer på tre år. Under år 1996 var ca 347 000 personer eller 8,1 % av arbetskraften öppet arbetslösa. Dessutom var ca 195 000 personer i genomsnitt per månad sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen har ökat kraftigt. Utgifterna var under budgetåret 1989/90 ca 6 miljarder kronor och under år 1996 ca 35 miljarder kronor. Samtidigt har kostnaderna för den aktiva arbetsmarknadspolitiken ökat mycket kraftigt. Andelen långtidsarbetslösa, dvs. personer med minst sex månaders arbetslöshet, har stigit från 19 till 37 % av de arbetslösa mellan åren 1991 och 1996. Arbetsmarknadspolitiken har varit starkt inriktad på att både förhindra och bryta långtidsarbetslöshet. Antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen, dvs. inskrivna längre än två år, var vid årsskiftet 1996/97 över 200 000. På senare tid är det framför allt de med mycket långa inskrivningstider vid arbetsförmedlingen som har blivit betydligt fler. Antalet personer med en inskrivningstid på över fyra år har tredubblats det senaste året. I slutet av oktober 1996 utgjordes denna grupp av 84 000 personer. Arbetslöshetsförsäkringen skall stimulera till yrkes- och kompetensmässig omställning. Den som riskerar att inte snabbt hitta arbete skall vara beredd att anpassa sina krav på arbets- och lönevillkor. Försäkringen får inte skapa inlåsningseffekter eller motverka att de arbetslösa tar tillfälliga arbeten. För att medverka till detta är det viktigt att en tidsbegränsning i ersättningsrätten införs. Det finns dock forskningsresultat som tyder på att det är den låga arbetskraftsefterfrågan som förklarar utvecklingen i dag och att det i stor utsträckning är slumpen och i viss mån bostadsorten som avgör vem som står utan arbete under långa tider. Det är därför inte bara individernas ansvar att anpassa sig till den befintliga arbetsmarknaden. Samhället måste även ta ansvar för att det skall finnas förutsättningar för att få arbete eller andra lämpliga åtgärder som utbildning m.m. för de arbetssökande. Avsikten med att införa en tidsbegränsad ersättning har aldrig varit att fler människor skall bli beroende av socialbidrag. Tvärtom har syftet varit att öka den långtidsarbetslöses möjligheter till reguljärt arbete. Ett medel för att fler arbetslösa skall erhålla reguljära arbeten är individuella handlingsplaner. Det finns enligt regeringen ett betydande antal oklarheter förknippade med en tidsbegränsad ersättning. Regeringen kommer därför att tillkalla en utredning med uppgift att närmare analysera vilka åtgärder som kan göras inför och efter en utförsäkring. När utredningsarbetet visat på lämpliga åtgärder kommer förslag att lämnas om införande av en treårig tidsbegränsad ersättningstid. Ett beslut om detta bör kunna fattas med giltighet från den 1 juli 1999. Arbetslöshetsförsäkringen i sin nuvarande form är i princip tillgänglig för alla förvärvsarbetande på den svenska arbetsmarknaden. Tillsammans med KAS utgör den ett system som erbjuder en god ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Regeringen anser dock att detta system bör vidareutvecklas för att ytterligare underlätta för förvärvsarbetande och nytillträdande på arbetsmarknaden att skaffa ett bra skydd vid arbetslöshet. Detta bör ske genom att den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet ersätts med en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Denna försäkring bör bygga på de nuvarande arbetslöshetskassorna. Från arbetslöshetskassorna skall kunna lämnas såväl en grundersättning, som i stort motsvarar KAS, som en inkomstrelaterad ersättning. För dem som ännu inte har fått en fast förankring på arbetsmarknaden och inte har blivit medlemmar i en av de existerande arbetslöshetskassorna föreslås att en kompletterande arbetslöshetskassa bildas. Huvudmän för denna kassa skall vara rikstäckande organisationer på arbetsmarknaden som företräder företagare och anställda. Den kompletterande kassan skall agera konkurrensneutralt och vara underställd samma regelsystem som gäller för andra arbetslöshetskassor. Kassan skall ha karaktären av en övergångskassa till någon av de andra befintliga arbetslöshetskassorna. Förslaget om en allmän och sammanhållen försäkring innebär att de ändringar som riksdagen beslutade om rörande ALF-lagen och KAS-lagen den 12 juli och den 12 december 1996 bör utgå.
Motioner Moderata samlingspartiet har under ärendets beredning i utskottet yrkat avslag på propositionen i dess helhet. Partiet förklarar i motion A39 att frågan om hur arbetslöshetsförsäkringen skall vara utformad måste ses i ett vidare sammanhang. Avsaknaden av en gedigen och heltäckande strategi från regeringens sida innebär att arbetslösheten inte pressas tillbaka. Enligt Moderaterna krävs det insatser på fyra plan för att minska arbetslösheten. Dessa insatser kan sammanfattas enligt följande. - Företagens villkor måste förbättras. - Sverige måste bli ett av de främsta länderna vad gäller kunskap. - Arbetsmarknaden måste moderniseras. En ny tids flexibla villkor måste tillåtas påverka arbetsmarknadens funktionssätt. - Arbetsmarknadspolitiken måste bli effektivare. Det förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring som presenterats har enligt Moderaterna inget positivt samband med en samlad politik för fler arbeten. Moderaterna sammanfattar sin kritik i denna del på följande sätt. - Försäkringens eviga karaktär permanentar den för många nedbrytande rundgången mellan arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den riskerar att för gott ?låsa in? många i arbetslöshet. - Höjningen av ersättningsnivån påverkar negativt möjligheterna för de arbetslösa att få arbete. - Arbetslöshetsförsäkringens fortsatta koppling till de fackliga organisationerna gör den svårtillgänglig för många. Moderaterna avvisar därför förslaget i sin helhet och föreslår att riksdagen tillställs ett nytt förslag i sådan tid att det kan träda i kraft den 1 januari 1998 (yrk. 1). Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall vara en allmän arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla. Den bör administreras inom ramen för den allmänna försäkringen (yrk. 3). Försäkringen bör vara tidsbegränsad för att - i kombination med bl.a. förändrade regler om återanställning - säkerställa att den arbetslöse tar arbete i stället för att stanna i arbetslöshet. Ersättningstidens längd skall vara 300 dagar (yrk. 4). Den nuvarande arbetslöshetsersättningen bör bibehållas på nuvarande nivå, 75 %, med en högsta dagpenning om 564 kr (yrk. 5). Längden på arbetsvillkoret påverkar försäkringens kostnader men ger också besked om samhällets syn på arbete. En snabb inträdesrätt i arbetslöshetsförsäkringen riskerar att ge det felaktiga intrycket att bidragsberoende är något slags normalt tillstånd. Huvudregeln bör därför vara att arbetsvillkoret skall bestämmas till tolv månaders förvärvsarbete under en ramtid av 18 månader (yrk. 7). Denna regel bör dock kompletteras med två alternativ. För att kunna ta hänsyn till förändrade villkor för arbetets fördelning över tiden bör en regel som utgår från antalet utförda arbetstimmar införas. Den som förvärvsarbetat i minst 900 timmar under en sammanhängande tid om 360 dagar skall kunna kvalificera sig för ersättning. Arbetet måste dock ha utförts under tolv perioder om vardera 30 dagar med en arbetad tid av minst 45 timmar per period. Det andra alternativet rör unga arbetslösa. Denna grupps problem bör i första hand lösas genom att det införs ett modernt lärlingssystem. Om en person inte kan erhålla lärlingsutbildning förordas ett halverat arbetsvillkor (yrk. 8). Detta innebär att timvillkoret sätts till 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar. Arbetet skall vara fördelat på sex delperioder om vardera 30 dagar med en arbetstid av minst 45 timmar. Ersättningsnivån skall motsvara grundbeloppet. Denna möjlighet skall kunna utnyttjas högst en gång i livet. Det skall inte vara tillåtet att återkvalificera sig för nya ersättningsperioder genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För arbetslösa som är äldre än 58 år skall det finnas ett kompletterande skydd under normalt högst 200 ersättningsdagar (yrk. 6). Denna efterskyddsersättning skall utgå under högst ett kalenderår från den första ersättningsdagen. Nivån bör sättas till 210 kr per dag. Moderaterna anser vidare att i ett längre perspektiv bör arbetslöshetsförsäkringen få en annan utformning. På en framtida arbetsmarknad där arbetstiden blir helt individuell, där arbete under delar av livet varvas med andra sysselsättningar och där lönerna varierar mer än i dag under olika perioder av det yrkesverksamma livet, blir det svårt att konstruera ett för alla likadant försäkringssystem som är hållbart. Det behövs därför ett skydd som klarar olika arbetslöshetssituationer. En långsiktig lösning måste därför bli föremål för nödvändiga analyser (yrk. 2). I två motioner A277 (yrk. 11) och A304 (yrk. 1) som är väckta under den allmänna motionstiden framställer Moderaterna krav på införandet av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Folkpartiet liberalerna påpekar i motion A37 att partiet sedan länge har krävt att arbetslöshetsförsäkringen i likhet med övriga socialförsäkringar skall vara allmän och obligatorisk. Ersättning skall utgå enligt inkomstbortfallsprincipen och den bör ha karaktären av en omställningsförsäkring. Det förslag som regeringen presenterat innebär inte att det införs någon obligatorisk försäkring i enlighet med övriga socialförsäkringar. Folkpartiet förordar i stället (yrk. 1) en arbetslöshetsförsäkring i enlighet med den modell som gällde under år 1994. I detta system fanns en allmän och obligatorisk arbetslöshetskassa och en egenavgift togs ut som direkt skulle finansiera arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad som en omställningsförsäkring. För att uppnå detta bör det införas en ?bortre parentes? för ersättningsrätten (yrk. 2). Härigenom utformas arbetslöshetsersättningen som ett inkomstskydd vid arbetsbyte och inte som en permanent försörjningskälla. Genom en gräns för ersättningsrätten kommer det att bli en press mot arbetsförmedlingen att hitta nya lösningar åt den arbetslöse. Därigenom minskas utslagningen av arbetslösa. Den bortre gränsen bör sättas efter två år. Den bör kombineras med åtgärder för att snabbt få ut den arbetslöse i sysselsättning igen. Den bör också kombineras med någon form av efterskydd (yrk. 3). Införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring framförs även i den av Folkpartiet under allmänna motionstiden väckta partimotionen Sf242 (yrk. 10). Vänsterpartiet välkomnar i motion A40 regeringens förslag om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring eftersom det överensstämmer med vad partiet tidigare motionerat om. Vänsterpartiet accepterar den modell för finansieringen som föreslås i propositionen men anser att det i framtiden inte bör göras några ytterligare höjningar av finansieringsavgiften. Arbetslöshetsförsäkringen skall tillsammans med en aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildningsinsatser bidra till att den som drabbas av arbetslöshet tryggt kan förstärka sin position på arbetsmarknaden och söka arbete. Kompetensförstärkning och rörlighet skall stimuleras. Passiva ersättningsperioder skall vara kortvariga. Den individuella handlingsplanen skall prioritera ett aktivt förhållningssätt. Därför måste svårigheter att få tillfredsställande barntillsyn undanröjas. Det är inte reglernas fel att långtidsinskrivningen vid arbetsförmedlingarna ökar eller att den s.k. rundgången mellan åtgärder och ersättningsperioder blir vanligare. Det handlar snarare om brister i den ekonomiska politiken, att sysselsättningspolitiken varit svag och att regeringen negligerat behovet av en arbetstidsförkortning. Vad som anförts om inriktningen av arbetslöshetsförsäkringen bör ges regeringen till känna (yrk. 1). Vänsterpartiet avvisar en tidsbegränsad sammanlagd ersättningsperiod (yrk. 2). Det är enligt partiet inte relevant med en formellt bestämd tidsgräns inom ramen för de individuella handlingsplaner som sätter arbets- och kompetenslinjen främst. I stället för att angripa arbetslöshetsförsäkringens regler för återkvalifikation bör alternativa sysselsättningsprogram, arbetstidsförkortning och övergångslösningar till pension studeras av den utredning som skall tillsättas. Miljöpartiet de gröna konstaterar i kommittémotion A46 att förslaget i proposition 107 är bättre än de ogenomtänkta förslag som under de senaste åren har beslutats och sedan tagits tillbaka. Miljöpartiet konstaterar dock att det är ett isolerat förslag som bara berör ett delområde inom socialförsäkringssystemet och som utarbetats utan någon som helst tanke på samordning med de andra systemen. Miljöpartiet anser att det behövs ett helhetsgrepp på socialförsäkringssy- stemet av samma slag som den samlade översynen av skattesystemet (yrk. 1). Socialförsäkringssystemet skall främst vara ett socialt skyddsnät som skall ge en grundläggande försörjning till dem som av olika anledningar inte kan försörja sig själva. Systemet skall även vara heltäckande så att så få som möjligt ?faller mellan stolarna? och tvingas leva på socialbidrag. För att tillgodose kraven på helhetssyn och grundtrygghet bör socialförsäkringssystemen utformas med en kortvarig del (omställningsförsäkring) och en del som skyddar vid långvariga inkomstbortfall. Även om Miljöpartiet föredrar en allmän statlig försäkring anser partiet, i likhet med regeringen, att den nuvarande ordningen kan bibehållas om den kompletteras med en fristående kassa för den som av olika skäl inte kan eller vill bli medlem i någon av de nuvarande kassorna. Den kortvariga delen av försäkringen bör utformas som en modifierad inkomstbortfallsförsäkring med en högre procentuell ersättningsnivå vid låga inkomster och en något lägre procentuell ersättningsnivå vid högre inkomster (s.k. brutet tak). En lämplig maximal tid för den kortvariga omställningsförsäkringen bör vara två år. Vidare föreslås att försäkringar vid långvarig ohälsa eller arbetslöshet, dvs. mer än två år, samordnas till en försäkring. Den bör ge en grundtrygghet, i princip lika för alla, på ungefär samma nivå som garantibeloppet i dagens förtidspensioner. Miljöpartiet anser också att det är nödvändigt med en genomgripande organisatorisk reform av arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar och socialpolitik på lokal nivå. Syftet med reformen är att förbättra samordningen och effektiviteten i den totala organisationen. Det kan uppnås genom att de lokala arbetsförmedlingarnas och försäkringskassornas organisation och personal överförs till kommunerna, som får det administrativa huvudansvaret för de samlade verksamheterna. Miljöpartiet föreslår att uppdraget för den i propositionen aviserade utredningen skall utvidgas. Utredningen, som enligt Miljöpartiet bör vara parlamentarisk, bör få i uppdrag att utreda en total sammanslagning av försäkringsskyddet vid långvarig ohälsa och arbetslöshet samt en organisatorisk sammanslagning under kommunalt huvudmannaskap av arbetsförmedlingarnas, försäkringskassornas och delar av socialtjänstens verksamheter (yrk. 2). Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion A38 att arbetslöshetsförsäkringen är tänkt att vara en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter som betalas både av arbetsgivare och arbetstagare. Den höga arbetslöshetsnivån har lett till att försäkringen sedan flera år tillbaka är kraftigt underfinansierad och att denna brist täcks över statsbudgeten. Kristdemokraterna anser att det bör införas en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med en rimlig ersättningsnivå, som innebär att den arbetslöse inte skall behöva komplettera med socialbidrag. Alla som står till arbetsmarknadens förfogande skall omfattas av försäkringssystemet. Kristdemokraterna konstaterar att den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som infördes av fyrpartiregeringen hade alla förutsättningar att fungera på ett tillfredsställande sätt. Kristdemokraterna anser att det föreliggande förslaget bör avslås och föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde för den försäkring som infördes år 1994 (yrk. 1). Kristdemokraterna anser vidare att det bör införas en från parterna på arbetsmarknaden fristående kassa som administreras av staten (yrk. 2). Även i den under allmänna motionstiden väckta motionen A298 (yrk. 1) framställer Kristdemokraterna ett yrkande om införande av en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Utskottets överväganden Arbetslöshetsförsäkringen är till skillnad från andra socialförsäkringar inte en obligatorisk och allmän statlig försäkring. Det är en frivillig försäkring som bygger på medlemskap i arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna är privaträttsliga föreningar. Även om kassorna är privaträttsliga organ anses deras beslut rörande ersättningsfrågorna utgöra myndighetsutövning. Som framgått inledningsvis bildades de första kassorna för drygt 100 år sedan i anslutning till de tidigaste fackliga organisationerna. Formerna för statligt stöd till de arbetslösa diskuterades och utreddes under flera årtionden innan den första lagstiftningen infördes år 1935. Då valde riksdagen att införa en frivillig försäkring administrerad av erkända arbetslöshetskassor med statsbidrag. Alternativet, en obligatorisk allmän försäkring som funnits med i utredningsarbetet, genomfördes således inte. Vid införandet av den nuvarande lagstiftningen år 1974 bibehölls strukturen på arbetslöshetsförsäkringen. Införandet av det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) kan sägas var ett steg mot införandet av en allmän arbetslöshetsförsäkring. De förändringar som den dåvarande fyrpartiregeringen genomförde den 1 juli 1994 med en allmän obligatorisk försäkring som skulle träda i kraft vid det efterföljande årsskiftet innebar att det infördes en inkomstrelaterad ersättning i KAS-lagen. Efter regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen att med två undantag återställa arbetslöshetsförsäkringen till vad som gällde före den 1 juli 1994. Den allmänna obligatoriska försäkringen kom alltså aldrig i praktisk tillämpning. Arbetslöshetsförsäkringens uppgift är att ersätta den enskilde för inkomstförlust vid arbetslöshet under en omställningsperiod fram till ett nytt arbete. Det ursprungliga motivet bakom de första arbetslöshetskassorna har med tiden kompletterats med andra och för samhället centrala mål. Det samhälleliga stödet till arbetslöshetsförsäkringen syftar till att genom arbetslöshetsförsäkringens utformning stärka arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken. Med detta förstås att den arbetslöse så fort som möjligt skall övergå i reguljärt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen har alltid varit avsedd att vara en omställningsförsäkring. Ersättningsperioderna har alltid varit relativt korta och tidsbegränsade. Det är först genom 1974 års reglering som ersättningsperioden blev 300 dagar. Sambandet mellan arbetslöshetskassorna och de fackliga organisationerna har inneburit ett starkt fackligt engagemang i utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen. De fackliga organisationernas inflytande över arbetslöshetsförsäkringen har inneburit att nödvändiga strukturomvandlingar inom arbetsmarknaden har kunnat underlättas. Man har kunnat acceptera rationaliseringar eftersom den ekonomiska tryggheten för arbetstagarna har varit säkrad. Det är därför viktigt att även en framtida arbetslöshetsförsäkring accepteras av de fackliga organisationerna. En framtida arbetslöshetsförsäkring måste också få en bred uppslutning så att den blir stabil över tiden och inte utsätts för alltför stora förändringar. Den föreslagna arbetslöshetsförsäkringen uppfyller enligt utskottets mening dessa kriterier. Förslaget har utarbetats i samråd med de fackliga organisationerna, och en politisk majoritet stöder det. Genom att i huvudsak bygga de nya reglerna på en sammanslagning av de två tidigare regelverken uppnår man en kontinuitet som underlättar införandet och tillämpningen av det nya regelverket. Strukturen i arbetslöshetsförsäkringen bibehålls. Systemet blir enhetligt till skillnad från det system som fyrpartiregeringen införde. Även om det nuvarande systemet i viss mening kan sägas vara en ?allmän försäkring? innebär den nya arbetslöshetsförsäkringen att även grupper som valt att stå utanför arbetslöshetskassorna kommer att kunna omfattas av den inkomstrelaterade ersättningen. Utskottet anser att den nu förordade konstruktionen av en ny kassa är att föredra framför en rent statlig arbetslöshetskassa. Den nya kassan överensstämmer bättre med det övriga systemet och möjliggör en konstruktion som innebär att systemet blir kostnadsneutralt. Den nya arbetslöshetsförsäkringen innebär en anpassning till den framtida arbetsmarknaden. Den innebär också att alla som har en förankring på arbetsmarknaden kommer att kunna erhålla en inkomstrelaterad ersättning. Vidare underlättas möjligheterna för nytillträdande på arbetsmarknaden att omfattas av försäkringen. Utskottet kan konstatera att det regelsystem som Moderaterna förordar skulle leda till att allt fler människor skulle komma att stå utanför arbetslöshetsförsäkringen. Många skulle få svårt att uppfylla det hårda arbetsvillkoret. Konstruktionen av återkvalificeringsvillkoret leder till att stora grupper arbetslösa mycket snabbt skulle bli utförsäkrade. Av det anförda följer att utskottet anser att Moderaternas yrkande i motion A39 (m) yrkande 1-8. Det innebär också att motionerna A37 (fp) yrkande 1, A38 (kd) yrkandena 1 och 2, A40 (v) yrkande 1, A277 (m) yrkande 11, A298 (kd) yrkande 1, A304 (m) yrkande 1 och Sf242 (fp) yrkande 10 bör avslås. En fråga som tas upp av Miljöpartiet är om socialförsäkringssystemen borde samordnas. Utskottet anser att det är av vikt att de olika socialförsäkringssystemen är utformade på ett sådant sätt att den enskilde inte faller emellan systemen och ställs utan ersättning. Detta innebär inte nödvändigtvis att man måste ha ett och samma system. Skälet till uppdelningen i olika försäkringssystem är att de behandlar helt skilda situationer. Olika syften skall uppnås med systemen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att bifalla motion A46 (mp) yrkande 1 utan den bör avslås. När det sedan gäller frågan om införandet av en bortre gräns för ersättningsrätten anser utskottet - vilket framhållits flera gånger tidigare - att man bör överväga att införa någon form av begränsning. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring och det är inte rimligt att arbetslöshetsersättning skall kunna uppbäras under en mycket lång tid. I dag är i praktiken den enda gränsen för ersättningsrätt den tidpunkt då den arbetslöse erhåller ålderspension. En tidsbegränsning av ersättningsrätten får dock inte leda till att den enskilde står utan försörjning. Han eller hon skulle i sådant fall tvingas att söka socialbidrag. Det är också viktigt att utreda tänkbara alternativ och analysera för- och nackdelar med dessa. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att man bör reda ut de oklarheter som är förknippade med tidsbegränsad ersättning. Utskottet välkomnar därför den föreslagna utredningen. Av detta följer att utskottet inte kan ställa sig bakom Vänsterpartiets yrkande i denna del. Utskottet avstyrker motion 1996/97:A37 (fp) yrkandena 2 och 3 och A40 (v) yrkande 2. Med hänsyn till vad utskottet anfört om samordnade regelsystem finns det enligt utskottets mening inte heller skäl att vidga utredningens uppdrag till att bl.a. avse samordning av skyddet vid långvarig ohälsa och vid arbetslöshet på sätt som Miljöpartiet föreslagit. Mot denna bakgrund finner inte utskottet någon anledning att bifalla motion A46 yrkande 2. Motionen avstyrks därför.
Kompensationsnivå och dagpenningnivå
Propositionen
Förändringar under år 1997 I propositionen påpekas att den senaste ändringen av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen gjordes den 1 januari 1996. Då sänktes nivån från 80 till 75 % av den tidigare inkomsten. Två motiv angavs för sänkningen. Det ena var det statsfinansiella läget och det andra var att anpassa kompensationsnivån till nivåerna i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Regeringen föreslår nu att kompensationsnivån höjs till 80 % av den tidigare inkomsten. Tidigare har regeringen uttalat att denna höjning bör genomföras från den 1 januari 1998 och att den skall finansieras inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. I den nu framlagda propositionen anser regeringen dock att det genom finansieringsavgiftens höjning fr.o.m. den 1 juli 1997 blir möjligt att höja nivån redan fr.o.m. den 29 september 1997. Många arbetslösa får på grund av taket för dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen i dag en lägre kompensationsnivå än 75 % av sin tidigare inkomst. Om kompensationsnivån höjs till 80 % utan att nivån på högsta dagpenning höjs blir den grupp som ?slår i taket? större. Det högsta dagpenningbeloppet har för övrigt varit oförändrat sedan den 5 juli 1993 då nivån sänktes från 598 kr till 564 kr. Det är därför angeläget att det sker en viss höjning av det högsta beloppet. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen genom förordning fastställer högsta nivån på dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen till 580 kr och i det kontanta arbetsmarknadsstödet till 240 kr fr.o.m. den 29 december 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen Dagpenning skall lämnas i form av dels ett grundbelopp, dels en inkomstrelaterad ersättning. Dagpenning i form av grundbelopp, som är lika för alla, lämnas till den som uppfyller ett arbetsvillkor eller ett studerandevillkor. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning lämnas till den som förutom ett arbetsvillkor uppfyller medlemsvillkoret. Grundbeloppets nivå skall motsvara den högsta nivån på stödbeloppet i KAS, dvs. 240 kr. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning skall motsvara den högsta nivån på dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 580 kr. Båda dessa nivåer skall gälla från den 1 januari 1998.
Motioner Vänsterpartiet anser i motion A40 att det är tillfredsställande att ersättningsnivån justeras under år 1997 till 80 %. Vänsterpartiet anser dock att det är realistiskt att utan ytterligare skärpningar av kvalifikationsvillkor eller höjd finansieringsavgift finansiera en ytterligare höjd kompensationsnivå till 85 % fr.o.m. budgetåret 1999 (yrk. 3). Vänsterpartiet föreslår vidare att högsta dagpenning respektive högsta stödbelopp i KAS fr.o.m. den 29 december 1997 skall bestämmas till 620 respektive 260 kr per dag (yrk. 4). De nuvarande ersättningsnivåerna är alltför låga och alltfler löntagare hamnar ovanför ?taket? för dagpenningen. Vänsterpartiet föreslår också att följsamheten till den genomsnittliga förtjänstutvecklingen måste återinföras (yrk. 5). I kommittémotion A46 förklarar Miljöpartiet de gröna att i avvaktan på en klarare bild av finansieringsmöjligheterna och det statsfinansiella läget bör en begränsad höjning av ersättningsnivåer och grundbelopp genomföras. Ersättningsnivån bör enligt partiet vara 80 % för inkomster upp till en brytpunkt vid 4,2 basbelopp. För inkomster därutöver bör ersättningsnivån vara 40 % (yrk. 4). Stödbeloppet i KAS respektive grundbeloppet i den nya arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till samma nivå som det hade före den senaste sänkningen, dvs. till 246 kr/dag (yrk. 5). Vidare föreslår Miljöpartiet att ?taken? för de olika socialförsäkringarna samordnas (yrk. 6). Taket för de ersättningsgrundande inkomsterna bör vara 6,5 basbelopp, dvs. för närvarande ca 19 600 kr/månad. Den högsta dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen skulle i så fall bli 589 kr/dag (yrk. 7).
Utskottets överväganden En viktig förutsättning för att kunna höja kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen är att denna höjning finansieras genom förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har enligt utskottets mening presenterat en sådan finansiering, bl.a. genom den föreslagna höjningen av arbetslöshetskassornas finansieringsavgift fr.o.m. den 1 juli 1997, som gör det möjligt att höja kompensationsnivån redan fr.o.m. den 29 september 1997. De nu föreslagna regelförändringarna medger alltså att kompensationsnivån bestäms till 80 % av den försäkrades tidigare inkomst. En högre höjning av kompensationsnivån skulle för närvarande kräva ytterligare förändringar av regelverket. Utskottet är därför inte berett att för närvarande föreslå några ytterligare höjningar av kompensationsnivån. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna A40 (v) yrkande 3 och A46 (mp) yrkande 4 bör avslås. När det sedan gäller nivån på högsta dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen kan utskottet konstatera att denna har varit oförändrad sedan den 5 juli 1993, då den sänktes från 598 till 564 kr per dag. Även lägsta dagpenningnivån och det kontanta arbetsmarknadsstödet sänktes vid samma tidpunkt från 210 till 198 kr per dag. Sistnämnda belopp höjdes den 1 juli 1994 till 245 kr per dag. I samband med att kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänktes från 80 till 75 % av dagsförtjänsten sänktes även den lägsta ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet till 230 kr per dag. Regeringen föreslår nu att beloppet höjs fr.o.m. den 29 december 1997 till 580 kr. Som skäl anförs bl.a. att genom höjningen av kompensationsnivån till 80 % kommer fler att ?slå i taket?, dvs. de kommer på grund av tidigare inkomster att erhålla en lägre kompensationsnivå. Utskottet delar regeringens uppfattning att kompensationsnivån bör höjas till den nivå som föreslagits. Utskottet avstyrker därför motionerna A40 (v) yrkande 4 och A46 (mp) yrkandena 5 och 7. Utskottet delar regeringens uppfattning att kompensationsnivån bör höjas. Det nuvarande systemet innebär enligt utskottets mening att arbetslöshetsförsäkringen i allt mindre grad blir en inkomstrelaterad ersättning. Det kan noteras att mellan åren 1990 och 1993 fanns det uttryckliga bestämmelser som innebar att högsta dagpenningbelopp inom arbetslöshetsförsäkringen, stödbeloppet i KAS samt utbildningsbidragen årligen anpassades till löneutvecklingen för vuxna arbetare inom industrin. Utskottet har informerats om att det hos Socialdepartementet pågår ett arbete med att ta fram ett inkomstindex inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det vore värdefullt att få frågan om införandet av en indexering av såväl högsta som lägsta nivå på dagpenningbeloppet belyst. Detta bör kunna göras inom ramen för den utredning som skall ha till uppgift att analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A40 (v) yrkande 5 i den mån den inte kan anses vara tillgodosedd genom utskottets ställningstagande. Som utskottet påpekat under avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. finns det olika skäl till varför man har olika socialförsäkringssystem. Av detta följer att även nivåerna kan skilja sig åt mellan systemen. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom Miljöpartiets yrkande om att ?taken? på ersättningsnivåerna skall samordnas. Utskottet avstyrker därför motion A46 (mp) yrkande 6.
Samordningsregler avseende avgångsvederlag
Propositionen
Förändringar under år 1997 Endast den som saknar förvärvsinkomster betraktas som arbetslös enligt nuvarande regelsystem för kontant ersättning vid arbetslöshet. Till förvärvsinkomster räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och andra ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren. Under den tid förvärvsinkomster uppbärs är vederbörande inte berättigad till arbetslöshetsersättning. Genom en utveckling i praxis har avgångsvederlagen kommit att behandlas något annorlunda än andra förvärvsinkomster, nämligen på det sättet att den tid under vilken någon anses som arbetslös har begränsats till den uppsägningstid som gäller enligt anställningsskyddslagens bestämmelser, dvs. högst sex månader. Regeringen anser att avgångsvederlag i samband med avveckling av arbetskraft bör utgöra en del av företagens kostnader. Det finns enligt regeringen inte skäl för staten att bära dessa kostnader. Regeringen, som är medveten om att möjligheten att få arbetslöshetsersättning även om avgångsvederlag lämnas har betydelse vid omstruktureringar i arbetslivet, anser att det bör ske en samordning mellan dessa inkomster. Regeringen föreslår att samordningen bör ske genom att tid med avgångsvederlag skall räknas som tid under vilken en arbetslös utfört förvärvsarbete. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall bemyndigas att meddela föreskrifter om beräkning av denna tid. Förslaget gäller inte försäkringsersättningar som är baserade på kollektivavtal eller ideella skadestånd. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen Motsvarande regler föreslås skall införas i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Motioner Vänsterpartiet motsätter sig i motion A40 förslaget till samordning mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag (yrk. 6), eftersom en sådan regel kommer att motverka arbetslinjen och önskvärda strukturomvandlingar.
Utskottets överväganden Det finns enligt utskottets mening en risk för, vilket också påpekats av regeringen, att en samordning av avgångsvederlag med arbetslöshetsersättning kan motverka önskvärda strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Kostnader för att avveckla arbetskraft måste dock enligt utskottets mening ligga på företaget. Arbetslöshetsersättningen bör inte som i dag kunna hanteras som om den vore en del av avvecklingskostnaden. Med regeringens förslag kommer försäkringen att bli en försörjningskälla först när den uppsagde får anses sakna inkomst av förvärvsarbete, vilket står i överensstämmelse med grundtankarna bakom försäkringen. Skulle den uppsagde då inte ha lyckats få ett nytt arbete har vederbörande rätt till ersättning som arbetslös. Rätten till ersättning skjuts med andra ord framåt i tiden. Utskottet anser att den av regeringen valda modellen för samordning har stora fördelar. Enligt regeringens förslag till övergångsbestämmelser skall samordningsreglerna avseende avgångsvederlag tillämpas i de fall när den arbetslöses anställning har upphört efter den 1 juli 1997, oavsett vid vilken tidpunkt avtalet om avgångsvederlag träffades. Utformningen av övergångsbestämmelserna innebär alltså att de föreslagna samordningsreglerna kan komma att få effekter på avtal som ingåtts innan regeringen presenterade sitt förslag. Avtalsparterna har i dessa fall inte haft någon möjlighet att beakta den nya regleringen vid utformningen av avtalet. Förändringarna är sådana att avtalsparterna i många fall troligen skulle ha träffat en uppgörelse som varit annorlunda utformad om de känt till de föreslagna förändringarna. Utskottet utesluter inte att det skulle kunna uppstå tvister om tolkningen av sådana avtal. Utskottet anser att utgångspunkten bör vara att parter så långt som möjligt skall kunna förutse konsekvenserna av ingångna avtal. Man bör därför enligt utskottets mening i detta fall ta hänsyn till att den nya regleringen kan påverka förutsättningarna för avtal som redan träffats. Hänsyn bör också tas till att regleringen markant skiljer sig från gällande ordning. Enligt utskottets mening är propositionens övergångsbestämmelse alltför strikt utformad. De nya reglerna skulle kunna omfatta avtal som ingåtts ganska långt före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelsen kan lämpligen utformas så att de nya reglerna inte skall gälla avtal som träffats innan förslaget lades fram för riksdagen. Utskottet anser att tidpunkten bör bestämmas till den 14 mars 1997, dvs. dagen efter det att propositionen förelades riksdagen. Utskottet föreslår att övergångsbestämmelsen punkt 2 i lagen om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet och avtalet om avgångsvederlag har träffats efter den 14 mars 1997. Motsvarande övergångsbestämmelse punkt 2 till lagen om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreslås få följande lydelse.
Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje strecksatsen och tredje stycket tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet och avtalet om avgångsvederlag har träffats efter den 14 mars 1997. Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om samordning av arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag, dock med de angivna ändringarna av övergångsbestämmelserna. Motion A40 (v) yrkande 6 avstyrks.
Arbetsvillkor
Propositionen
Ändringsförslag år 1997 Regeringen föreslår en skärpning av arbetsvillkoren under budgetåret 1997. Enligt regeringen bör rätten till arbetslöshetsersättning bygga på en fast förankring på arbetsmarknaden. De nuvarande arbetsvillkoren i ALF-lagen och KAS-lagen innebär enligt regeringen inte en tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför att dessa villkor skärps. Som huvudregel skall krävas att den arbetslöse under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha förvärvsarbetat under minst sex månader. Endast månad då förvärvsarbete utförts under minst 70 timmar får räknas in. Regeringen föreslår att denna regel skall kompletteras med en alternativregel. Alternativregeln innebär att den som inom samma ramtid förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar också skall ha rätt till ersättning. Förvärvsarbetet skall ha utförts under sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad tid av minst 45 timmar. Huvudprincipen skall vara att man uppfyller arbetsvillkoret genom reguljärt förvärvsarbete. Vid prövning av arbetsvillkoret skall bortses från vissa typer av subventionerade arbeten, exempelvis arbete med rekryteringsstöd. Ovanstående förändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebar att arbetsvillkoret uppfylldes eller i vissa fall den genomsnittliga arbetstiden i allt förvärvsarbete under hela ramtiden. Studier som finansieras med särskilt utbildningsbidrag skall vid kvalificering till ytterligare ersättningsperioder jämställas med förvärvsarbete. Förändringarna avseende normalarbetstiden och det särskilda utbildningsbidraget föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen De ovan beskrivna arbetsvillkoren föreslås även ingå i den nya arbetslöshetsförsäkringen.
Motioner Folkpartiet liberalerna anser i motion A37 att beslutet från den 12 juli 1996 avseende arbetsvillkoret bör stå fast, dvs. att arbetsvillkoret skall vara nio månaders förvärvsarbete och minst 80 timmars arbete per månad (yrk. 4). Vänsterpartiet förklarar i motion A40 att man accepterar utformningen av det nya arbetsvillkoret när det gäller huvudregeln. Detta beror på att det är resultatet av överläggningar med fackföreningsrörelsen. Däremot bör regeringen inom kort återkomma med en redovisning för det nya arbetsvillkorets effekter för olika utsatta grupper på arbetsmarknaden och för försäkringens täckningsgrad (yrk. 7). Utformningen av det alternativa arbetsvillkoret innebär inte någon lättnad när det gäller att erhålla arbetslöshetsersättning enligt Vänsterpartiet. Det alternativa villkoret bör utformas så att minst 450 timmar skall uppfyllas under ramtiden men antalet arbetade timmar per månad skall kunna variera (yrk. 8). Vänsterpartiet anser vidare att regeln att anställningar med offentliga subventioner inte kvalificerar är ologisk och bör avvisas (yrk. 9). Det avgörande bör vara att ett anställningsförhållande råder och att lön betalas ut enligt avtal för det arbete det gäller. De föreslagna reglerna om förändringar i arbetsvillkoret innebär enligt Miljöpartiet de gröna i kommittémotion A46 att det sätts upp flera spärrar bl.a. mot grupper med tillfälliga anställningar och nytillträdande ungdomar (yrk. 8). För att undvika detta bör arbetsvillkoret bestämmas till fyra månaders förvärvsarbete med minst 70 timmars arbete per månad, alternativt 300 timmars arbete under en sammanhängande tid av 120 dagar. Någon precisering av hur det alternativa villkoret skall fördela sig på 30-dagarsperioder behövs inte (yrk. 9). Vidare bör alla anställningar där det föreligger normala anställningsförhållanden kunna räknas in (yrk. 10). Miljöpartiet vill även att det görs en omfattande kartläggning av de grupper som i dag blir utestängda från ett fullgott försäkringsskydd (yrk. 12). Enligt kommittémotion A38 av Kristdemokraterna finns det inget bärande skäl att frångå det nio månaders arbetsvillkor som föreslogs av ARBOM-utredningen och som riksdagen tidigare beslutat om (yrk. 3). Det är angeläget att öka flexibiliteten vid beräkningen av arbetstiden så att inte rätten till ersättning blir beroende av när man förlagt sin arbetstid. För att åstadkomma detta krävs att man slopar kravet på minsta antal arbetade timmar per månad. Det är den totala mängden arbete över en tidsperiod som bör vara avgörande för rätten till ersättning. Vidare bör det finnas en lägre tröskel för nytillträdande på arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma med förslag om förändringar i arbetsvillkoret för att öka flexibiliteten och för att ge alla som arbetar tillträde till försäkringen (yrk. 4). I en motion A271 väckt under den allmänna motionstiden påpekar Marianne Jönsson och Ulla Rudin (båda s) att det arbetsvillkor som beslutades om den 12 juli 1996 kan få oönskade effekter. Motionärerna vill därför att man väger in detta när man utformar en ny arbetslöshetsförsäkring. Helena Frisk och Ann-Kristine Johansson (båda s) uppger i motion A232 att människors möjligheter att engagera sig politiskt inskränks ganska påtagligt i och med att politiska förtroendeuppdrag inte kvalificerar till arbetslöshetsersättning. Motionärerna föreslår därför att en förändring bör ske i detta avseende.
Utskottets överväganden Det arbetsvillkor som regeringen föreslagit innebär en skärpning jämfört med de regler som gäller i dag. Däremot innebär förslaget en lindring jämfört med det arbetsvillkor som riksdagen beslutade om den 12 juli 1996. Sistnämnda arbetsvillkor innebär att det under ramtiden krävs reguljärt förvärvsarbete i minst 80 timmar per månad under minst nio månader. Det bör noteras att det infördes en särskild reglering som rörde vissa grupper av halvtidsanställda, nämligen arbetstagare som arbetar inom ett kollektivavtalsområde med kortare arbetstid än 40 timmar per vecka. I likhet med regeringen anser utskottet att rätten till arbetslöshetsersättning under en första ersättningsperiod bör bygga på en fast förankring på arbetsmarknaden. Det skall krävas att sökanden har förvärvsarbetat reguljärt i en viss omfattning. Utskottet anser också liksom regeringen att nuvarande arbetsvillkor inte innebär en tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet ställer sig därför bakom en skärpning av arbetsvillkoret. Regeringens förslag till huvudregel är väl avvägt. Förslaget innebär ett starkare krav på sökandenas anknytning till arbetsmarknaden utan att det får effekten att stora grupper ställs utanför försäkringen. Genom att välja ett villkor som understiger 80 timmar per månad undviks risken för att halvtidsarbetande inte skall kunna uppfylla kraven. Utskottet tillstyrker förslaget i denna del och avstyrker motionerna A37 (fp) yrkande 4, A38 (kd) yrkande 3, A46 (mp) yrkandena 8 och 9 delvis. För de grupper som har en god anknytning till arbetsmarknaden men ändå inte förvärvsarbetar i den omfattningen att de uppfyller ett arbetsvillkor enligt huvudregeln bör det införas en alternativ möjlighet att kvalificera sig. Arbetsmarknadsutskottet anser därför i likhet med regeringen att det bör införas någon form av alternativt arbetsvillkor. Det bör vara så utformat att det är möjligt att uppfylla villkoret även om man har relativt oregelbundna arbetstider som varierar från tid till annan. Vad gäller den närmare utformningen av villkoret vill utskottet anföra följande. Utskottet har under hand upplysts om att det av regeringen föreslagna alternativa villkoret innebär en hel del administrativa problem. Det innebär att det införs ett nytt tidsmått. I den nuvarande lagstiftningen utgår man från att sökanden skall uppfylla ett tidsmått som är fördelat på ett antal kalendermånader. I regeringsförslaget löper däremot tidsmåttet över ett visst antal dagar. Ett arbetsvillkor som utformats på det sättet kräver tillämpningsföreskrifter och omfattande förändringar av utbetalningsrutinerna. För att kunna avgöra om villkoret har uppfyllts krävs att arbetslöshetskassorna har tillgång till mycket detaljerade arbetsgivarintyg som visar hur den enskilde har arbetat varje dag. I vissa fall kan kassorna, på grund av reglerna om överhoppningsbar tid, vara tvungna att begära in arbetsgivarintyg som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det kan alltså bli mycket svårt för kassorna att fastställa om sökanden är berättigad till ersättning eller inte. Även sökanden kommer i många fall att få det mycket svårt att bilda sig en uppfattning av om han eller hon uppfyller kraven för arbetslöshetsersättning. Till detta kommer alltså att arbetsgivarna drabbas av merarbete. Många arbetsgivare kommer att tvingas lägga om sina administrativa rutiner. Enligt utskottets mening kan man inte heller bortse ifrån att ett införande av det alternativa arbetsvillkor som regeringen har föreslagit skulle komma att kräva ett omfattande arbete hos AMS och arbetslöshetskassorna. Det finns en uppenbar risk för att de problem som följer av det föreslagna villkoret inte går att lösa innan villkoret skall börja att tillämpas. Av det skäl som nu angetts förordar utskottet att det alternativa villkoret så långt som möjligt anpassas till utformningen av huvudvillkoret. Detta innebär att man bör utgå från kalendertidsberäkning. En sådan förändring i förhållande till regeringens förslag innebär dock inte att man behöver frångå övriga föreslagna villkor, dvs. omfattningen av sökandens arbetsinsats och kravet att insatsen skall ha utförts inom vissa intervall. Utskottet föreslår därför att 12 § första stycket punkt 2 i förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring, 6 § första stycket punkt 2 andra strecksatsen ALF-lagen och 6 § första stycket andra strecksatsen KAS-lagen får följande lydelse.
- haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor). Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A38 (kd) yrkande 4, A40 (v) yrkande 8, A46 (mp) yrkande 9 delvis. När det sedan gäller frågan om vilket slags arbete som skall kunna ge rätt till ersättning instämmer utskottet i regeringens bedömning. Huvudprincipen bör vara att endast reguljära arbeten skall kvalificera, men att de undantag för vissa typer av subventionerade arbeten som gäller i dag även bör gälla i framtiden. Utskottet anser också i likhet med regeringen att anställningar som subventioneras med någon form av rekryteringsstöd inte bör få tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret den första ersättningsperioden. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna A40 (v) yrkande 9 och A46 (mp) yrkande 10. I propositionen föreslås i övrigt inte någon förändring av vad som skall anses som förvärvsarbete. Utskottet anser inte heller att det bör göras några förändringar utöver vad som framgår ovan. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A232 (s). Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har framställt krav på olika former av redovisningar från regeringen för det förändrade arbetsvillkorets effekter. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom dessa krav. Därför avstyrker utskottet motionerna A40 (v) yrkande 7 och A46 (mp) yrkande 12. När det sedan gäller motion A271 kan utskottet konstatera att denna är tillgodosedd genom det förslag som regeringen nu har lagt. Motionen avslås således.
Samordning med studiestöd
Propositionen
Förändringar under år 1997 Enligt nuvarande 4 § ALF- och 4 § KAS-lagarna lämnas inte ersättning till den som deltar i utbildning om det inte finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses bl.a. att den arbetslöse bedriver studier på deltid, under förutsättning att studierna inte hindrar honom eller henne från att söka och ta heltidsarbete, samt att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa kan hindra honom eller henne från att ta arbete. Några egentliga regler om vad som skall gälla för den som får studiestöd finns inte. Regeringen anser att arbetslöshetsersättning i normalfallet inte bör lämnas när en studerande får någon form av studiestöd, som helt eller delvis består av bidrag. Det kan dock finnas situationer där det kan vara befogat att bevilja arbetslöshetsersättning trots att personen i fråga bedriver vissa studier med studiestöd. Det kan röra sig om en person som varaktigt vid sidan av sitt deltidsarbete har studerat och uppburit studiestöd. En sådan person bör kunna få arbetslöshetsersättning för det inkomstbortfall som uppstått på grund av att han eller hon ofrivilligt fått lämna arbetet. Detta förslag föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen Ovanstående regel föreslås ingå i den nya arbetslöshetsförsäkringen.
Motioner Vänsterpartiet förordar i motion A40 en generös syn på möjligheten för arbetslösa att utnyttja tiden i arbetslöshet till meningsfulla studier. Vänsterpartiet föreslår därför att det införs en samordningsregel mellan arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt studiestöd (yrk. 10).
Utskottets överväganden Utskottet anser i likhet med regeringen att en person som uppbär någon form av studiestöd, som helt eller delvis består av bidrag, normalt inte skall anses som arbetslös, eftersom det kan ifrågasättas om han eller hon verkligen står till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet delar dock regeringens uppfattningen att det kan finnas situationer där det kan vara befogat att lämna arbetslöshetsersättning, exempelvis vid deltidsstudier som är påbörjade före arbetslöshetens inträde. Regeringsförslaget tillstyrks således. En samordningsregel mellan studiemedel och arbetslöshetsersättning skulle innebära ett avsteg från den ovan angivna principen. Utskottet avstyrker därför motion A40 (v) yrkande 10.
Samordning med bisyssla
Propositionen
Förändringar under år 1997 I den nuvarande regleringen finns ingen beloppsgräns då arbetslöshetsersättningen samordnas med bisyssla. Detta innebär att de totala inkomsterna under arbetslösheten kan bli betydande. Regeringen anser att bisyssla bör få betydelse både i början av arbetslösheten, när det gäller att bedöma om verksamheten är en bisyssla, och under tiden i arbetslöshet, då inkomster som överstiger en viss nivå bör reducera arbetslöshetsersättningen. Inkomster av verksamheten bör inte få ha överstigit 1 400 kr per vecka i genomsnitt för att betraktas som en bisyssla. Bisysslan bör inte heller få hindra den sökande från att aktivt söka och anta nytt heltidsarbete. Den får inte heller utvidgas under arbetslösheten. Den del av inkomsten av bisysslan som överstiger 1 400 kr per vecka skall till hälften reducera ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen I den nya försäkringen föreslås att inkomstgränsen i bisysslereglerna bör knytas till grundbeloppet. Inkomstgränsen för vad som skall anses som bisyssla föreslås motsvara sex grundbelopp.
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör införas en beloppsgräns för bisyssla. De nuvarande reglerna medför i vissa fall direkt stötande resultat. Arbetslösa kan få höga inkomster av sina bisysslor och ändå erhålla arbetslöshetsersättning. För att förhindra detta bör arbetslöshetsersättningen reduceras i vissa fall när det föreligger en bisyssla. I likhet med regeringen anser utskottet att den föreslagna nivån på den inkomst av bisyssla som den enskilde kan uppbära utan avräkning är väl avvägd. Den som har en bisyssla kan med den föreslagna regeln erhålla ca 5 600 kr per månad utöver sin arbetslöshetsersättning. Det finns enligt utskottets mening dock inte något skäl till varför inte hela det överskjutande beloppet skall avräknas från den fastställda dagpenningen. Utskottet föreslår därför att samordningsregeln utformas så att inkomster som överstiger 1 400 kr per vecka i sin helhet avräknas från dagpenningen. Motsvarande förändring bör införas i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Utskottet föreslår att 23 § tredje stycket ALF-lagen skall ha följande lydelse.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger 1 400 kr per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen. Vidare föreslår utskottet att 39 § tredje stycket i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
Överhoppningsbar tid
Propositionen
Förändringar under år 1997 För att beviljas arbetslöshetsersättning krävs som tidigare påpekats att den arbetslöse under en ramtid av tolv månader närmast före arbetslösheten utfört förvärvsarbete. I ramtiden inräknas inte (?överhoppas?) tid då den arbetslöse har varit hindrad att arbeta på grund av exempelvis styrkt sjukdom, heltidsutbildning eller vård av eget barn eller adoptivbarn som inte fyllt två år. Med anledning av att adoptivbarn oftast kommer till familjen en tid efter sin födelse föreslås att den överhoppningsbara tiden för vård av adoptivbarn knyts till tidpunkten för barnets ankomst till adoptivfamiljen i stället för till barnets ålder. Vidare föreslås en utvidgning av reglerna för överhoppningsbar tid till att även avse sökande som inte har arbetat på grund av att han eller hon följt med sin maka eller make vid dennes arbete i utlandet. Det krävs dock att makan eller maken arbetat hos en arbetsgivare med säte i Sverige och att lönen utbetalas härifrån.
Motioner Under den allmänna motionstiden har framställts två motioner som båda tar upp problematiken med s.k. medföljande vid utlandsarbete. Jan Backman (m) föreslår i motion A212 att reglerna för överhoppningsbar tid för utlandsstationerade medföljande bör ändras. I motion Sf254 (yrk. 1), som väcktes riksdagsåret 1994/95, framför Görel Thurdin och Marianne Andersson (båda c) kravet på att UD-makar skall få tillgodoräkna sig tid i utlandet som överhoppningsbar tid.
Utskottets överväganden Utskottet vill i detta sammanhang ta upp vissa problem som utskottet uppmärksammats på och som rör ersättningsrätten för de personer som arbetar utomlands. Det leder för långt att gå in på alla de frågeställningar som uppkommer vid utlandstjänstgöring varför utskottet valt att behandla några frågor som rör ersättningsrätten inom EU. Genom Sveriges medlemskap gäller EG:s förordning om social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, rådets förordning (EEG) nr 1408/71. Av förordningens artikel 67 följer att en person som flyttat till ett EU- eller EES-land och som blivit arbetslös där har rätt att tillgodoräkna sig kvalifikationsperioder som han eller hon fullgjort i en annan medlemsstat eller i ett EES-land, för det fall att han eller hon inte har arbetat tillräckligt i detta land för att uppfylla de nationella kraven för ersättningsrätt. En vanlig uppfattning är att om man uppfyller kraven för ersättningsrätt i ett EU-land så övergår ersättningsrätten automatiskt om man flyttar till ett annat EU-land. Så är inte fallet. Som framgår av artikel 67 måste en arbetslös för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning uppfylla de nationella kraven i det land där han eller hon söker ersättning. Utskottet bortser då från reglerna för de s.k. tremånaderssökandena. För att en arbetslös person från ett annat EU- eller EES-land skall kunna erhålla ersättning från den svenska arbetslöshetsförsäkringen krävs alltså att han eller hon uppfyller de svenska kraven. Detta innebär att det inte är tillräckligt att den arbetslöse kan tillgodoräkna sig kvalifikationstid genom arbete. Det krävs också att han eller hon blir medlem i en arbetslöshetskassa, dvs. uppfyller det s.k. inträdesvillkoret. För att kunna göra det krävs att han eller hon har arbetat under en viss tid. Det ovan beskrivna problemet kan även drabba hemvändande svenskar vilket kan belysas med följande exempel. A är snickare. Han har arbetat i Sverige från år 1985 till år 1996. Under sin yrkesverksamma tid har han varit medlem i en arbetslöshetskassa. I början av år 1996 flyttar han utomlands och arbetar där tills han blir arbetslös den 1 februari 1997. A flyttar då hem. Under sin tid utomlands har han utträtt ur den svenska arbetslöshetskassan. När A kommer hem kan han inte beviljas inträde i arbetslöshetskassan eftersom han inte har något arbete. Detta får till följd att A inte kan erhålla någon arbetslöshetsersättning. Utskottet övergår härefter till att behandla förslagen om överhoppningsbar tid. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna förändringarna av reglerna om överhoppningsbar tid. Utskottet anser dock att bestämmelsen som reglerar överhoppningsbar tid för medföljande make eller maka bör utvidgas så att den även omfattar sammanboende. Detta kan man åstadkomma genom ett tillägg till berörda lagrum med innebörden att med make eller maka jämställs person, med vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars. Med ovan angivna tillägg tillstyrker utskottet regeringens förslag i nu berörda delar. Motionerna A212 (m) och Sf254 (c) yrkande 1 avslås i den mån de inte får anses vara tillgodosedda genom detta förslag. Utskottet återkommer till ytterligare förslag på förändringar av reglerna om överhoppningsbar tid vid behandlingen av regeringens förslag om Aktivare användning av arbetslöshetsersättning.
Företagare
Propositionen
Förändringar under budgetåret 1997 I propositionen konstateras att enligt gällande regler anses en företagare som arbetslös när hans eller hennes personliga verksamhet har upphört annat än tillfälligt. Detta innebär i normalfallet bl.a. att företagaren skall ha avyttrat fast egendom och rörelsetillgångar, att inregistrerat företag avregistrerats etc. Orsaken till att företagares ersättningsberättigade arbetslöshet anses inträffa först när verksamheten lagts ned annat än tillfälligt är främst kontrollsvårigheter och risk för konkurrenssnedvridning. Regeringen anser att dessa principer i huvudsak skall gälla även fortsättningsvis när det gäller att bedöma om en företagare har upphört med sin verksamhet definitivt. Enligt regeringens mening är det en risk att en alltför snäv innebörd av arbetslöshetsbegreppet avhåller människor från att starta nya verksamheter. Regeringen föreslår därför att en samlad bedömning bör göras. Enstaka omständigheter, såsom en kvarvarande skyldighet att vara registrerad för mervärdesskatt eller innehav av F-skattesedel, skall inte få vara styrande. Inte heller det förhållandet att en företagare, som har sin privatbostad på samma fastighet som rörelsen eller i anslutning till denna, bor kvar på näringsfastigheten efter den definitiva nedläggningen av rörelsen bör ensamt innebära att arbetslöshetsersättning inte kan utgå. Det bör vara möjligt för en företagare som blivit arbetslös att under vissa förhållanden hyra ut lokaler eller arrendera ut mark. Vid en samlad bedömning bör man även beakta en medlems roll i ett kooperativ eller en ekonomisk förening. Enbart innehavet av ett förtroendeuppdrag eller tillhörigheten till ett kooperativ eller en förening bör inte vara avgörande för den enskildes möjlighet att erhålla ersättning. Det väsentliga vid bedömningen bör vara medlemmens funktion och inflytande samt ekonomiska engagemang och beroende av kooperativet eller föreningen och om detta hindrar personen i fråga från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Genom att det skall göras en samlad bedömning av relevanta förhållanden förbättras även möjligheten för företagare som är partiellt arbetslösa att få ersättning. Detta gäller dock inte de företagare som utnyttjar hela eller delar av sin restarbetsförmåga i det egna företaget. Denna grupp kommer inte att vara berättigad till någon arbetslöshetsersättning. Regeringen anser att det bör finnas en möjlighet för företagare som endast tillfälligt upphör med sin verksamhet att i vissa fall kunna erhålla arbetslöshetsersättning. Genom att införa en regel om att företaget inte behöver läggas ned definitivt med åtföljande krav på omedelbar avyttring av lager och inventarier med risk för underpriser, kan risktagandet för den som står inför att starta ett företag minskas. Förslaget kan bidra till att fler vågar starta företag samt att onödig kapitalförstöring undviks. Regeringen föreslår därför att det införs en regel om att en företagare i vissa fall skall kunna betraktas som arbetslös vid ett tillfälligt uppehåll i en och samma verksamhet. Uppehållet i rörelsen får dock inte till någon del vara av säsongskaraktär. Möjligheten att få ersättning under ett avbrott skall begränsas till en gång. Rätten till ersättning skall vara knuten till både personen och företaget. Någon egentlig verksamhet får inte bedrivas i företaget under uppehållet och den försäkrade måste anmäla sig som arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande. I likhet med när verksamheten avvecklas definitivt skall företagaren även i dessa situationer kunna hyra ut lokaler eller arrendera ut mark. När det gäller uppdragstagarbegreppet har regeringen funnit att det är så komplext att det inte lämpar sig att reglera i lag utan bör vara en fråga för rättstillämpningen. Regeringen anser dock att tillämpningen bör ske med utgångspunkt i att det skall finnas realistiska möjligheter för en uppdragstagare att erhålla arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag. Enligt de nuvarande reglerna för beräkningen av företagares dagpenning motsvarar dagsförtjänsten för företagare till 1/260 av årsinkomsten. Denna utgör den högsta av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade inkomsterna av verksamheten som företagare de senaste tre åren. Regeringen anser att det är rimligt att arbetslöshetsersättningen för företagare beräknas på en genomsnittsinkomst och inte på inkomsten under enstaka år. Ett rättvisare resultat skulle uppnås om beräkningen görs på genomsnittsinkomsten under en längre tid. Regeringen föreslår därför att dagpenningen för företagare skall beräknas på ett genomsnitt av inkomsterna från rörelsen under de senaste tre åren, exklusive avvecklingsåret, före arbetslöshetens inträde. Om verksamheten bedrivits under kortare tid än tre år bör genomsnittsberäkningen ske på den tid som verksamheten faktiskt bedrivits. I detta fall bör även avvecklingsårets inkomster inräknas. Om företagaren har bedrivit verksamhet kortare tid än tolv månader och innan dess varaktigt haft anställning som arbetstagare kan dagsförtjänsten, om det är till fördel för honom eller henne, beräknas på grundval av inkomsten som anställd. Samtliga förändringar föreslås träda i kraft den 29 september 1997.
Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring Bestämmelser som motsvarar ovan angivna lagändringar föreslås i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Medlemsvillkoret för företagare bör dock ändras till tolv månader.
Motioner Miljöpartiet de gröna förklarar i kommittémotion A46 att det stöder förslaget att beslut om företagares ersättningsrätt bör ske efter en samlad bedömning i det enskilda fallet. Miljöpartiet anser dock att ytterligare ansträngningar bör göras för att se över och precisera villkoren för företagare, uppdragstagare, kulturarbetare och andra både när det gäller kvalificeringsvillkoren och fortsatt rätt till ersättning (yrk. 16). Flera motioner behandlar frågor som rör ekonomiska föreningar och kooperativa företag. Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion A38 att det kan vara svårt för medlemmar i ekonomiska föreningar att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör återkomma med förslag som undanröjer risken för att medlemskap i ekonomisk förening i sig skall diskvalificera den arbetslöse från arbetslöshetsersättning (yrk. 7). Sven-Erik Österberg (s) uppger i motion A45 (delvis) att ett sätt att underlätta för kooperativa företag är att man jämställer medlemmar i kooperativa företag med deltidsarbetslösa. I en motion A260 som är väckt under den allmänna motionstiden påpekar Ronny Korsberg (mp) att en del av de problem som medlemmar i ekonomiska föreningar har att erhålla arbetslöshetsersättning beror på arbetslöshetskassornas tolkning av gällande regler. Han föreslår därför att regeringen gör en översyn av dessa regler och lämnar ett förslag till riksdagen som undanröjer problemen (yrk. 1-2). Sten Svensson (m) tar upp frågor rörande närstående. I motion A36 anför han att man i propositionen inte har behandlat problemet med att avgöra hur rätten till ersättning för de familjemedlemmar som tidigare har arbetat i och varit delägare i ett företag som drivs inom familjen skall vara utformad. De nuvarande reglerna innebär att om ett familjeföretag går så dåligt att verksamheten inte längre kan försörja två personer kan den ena delägaren, exempelvis hustrun, inte erhålla arbetslöshetsersättning med mindre än att företaget läggs ned. Detta gäller under förutsättning att hon har ägt andelar i företaget. Sten Svensson förslår att ersättning skall kunna ges i dessa situationer under förutsättning att företaget inte kan ge en rimlig försörjning åt båda delägarna. För rätt till ersättning skall dock krävas att maken eller makan säljer sina andelar i företaget och träder ur styrelsen, samt i övrigt visar att han eller hon inte längre har några bindningar till företaget. Under den allmänna motionstiden har väckts flera motioner i vilka motionärerna framställer krav på att det skall införas möjligheter för företagare att erhålla arbetslöshetsersättning under tillfälliga uppehåll i rörelsen. Centerpartiet begär i motion N252 (yrk. 10) att det skall införas möjlighet för en företagare att erhålla arbetslöshetsersättning utan att han eller hon tvingas att avveckla verksamheten. I motion A265 föreslår Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) att reglerna om arbetslöshetsersättning reformeras och att försäkringsersättning utges till företagare även under uppehåll i rörelsen som inte är av säsongskaraktär eller årligen återkommande. Motsvarande krav framställs av Sten Svensson (m) i motion A208 (yrk. 1-2). Vidare föreslår motionären att den regel som föreskriver att en företagare måste ha sitt företag nedlagt en viss minsta tid för att undgå återbetalningsskyldighet för utbetald arbetslöshetsersättning tas bort (yrk. 3). Även Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (båda c) ansluter sig i motion A288 till kravet att företagare skall ha rätt att erhålla arbetslöshetsersättning utan att företaget avvecklas. Britta Sundin m.fl. (s) anser i motion A219 att det finns ett behov av ändrade regler för att ensamföretagare skall kunna få stöd för kompetensutveckling i tillfälliga krissituationer. I motion A242 anser Reynoldh Furustrand och Karin Olsson (båda s) att det bör tillsättas en utredning för att undersöka hur ett svenskt system för omvandling av arbetslöshetsersättning till insats i ett kooperativt företag skulle kunna vara konstruerat. Roland Larsson (c) föreslår i motion A299 att det görs en översyn av nuvarande trygghetssystem och arbetsrättslagstiftning för att stimulera företagande på deltid. Carl-Johan Wilson (fp) föreslår i motion A41 att en arbetslös, som startar företag, under de första två åren som företagare skall kunna kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.
Utskottets överväganden En mycket viktigt åtgärd för att minska arbetslösheten är att stimulera nyföretagande. Det är troligen inom den privata sektorn som den nödvändiga sysselsättningsökningen kommer att ske under de kommande åren. Regeringen har i vårpropositionen aviserat förslag om särskilda småföretagarsatsningar som bl.a. syftar till att förbättra villkoren för kapitalförsörjning och att minska arbetskraftskostnaderna, se prop. 1996/97:150 s. 89 f. De ekonomiska trygghetsreglerna är väsentliga för viljan att satsa på nyföretagande. Många av dem som överväger att starta eget har tidigare inte sysslat med sådan verksamhet. Det är därför naturligt att de kan känna viss tveksamhet. Tveksamheten kan bl.a. bero på att de känner oro över vilken ersättningsrätt de har i det fall företaget blir olönsamt och de själva blir arbetslösa. Man kan därför inte tillräckligt understryka vikten av att det finns ett väl utvecklat ersättningssystem för denna grupp. Även om det nuvarande regelsystemet medger att även företagare kan erhålla arbetslöshetsersättning finns det ett behov av reformering av vissa av dessa bestämmelser. När det gäller frågan om när en verksamhet skall anses ha upphört annat än tillfälligt delar utskottet regeringens åsikt att det behövs en förändring av nuvarande principer för företagares rätt till arbetslöshetsersättning för att undvika oönskade effekter. Genom att införa en regel som innebär att man skall göra en samlad bedömning av relevanta förhållanden blir det möjligt med en mer nyanserad bedömning av företagarens situation. Utskottet instämmer i regeringens syn att när det gäller ekonomiska föreningar och kooperativ bör man beakta medlemmens roll. Enbart innehavet av ett förtroendeuppdrag eller tillhörigheten till ett kooperativ eller en förening bör inte vara avgörande för den enskildes möjlighet att erhålla ersättning. Det väsentliga vid bedömningen bör vara medlemmens funktion och inflytande samt ekonomiska engagemang och beroende av kooperativet eller föreningen liksom om detta hindrar personen i fråga från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Den föreslagna förändringen bör enligt utskottets mening leda till att det blir lättare t.ex. för personer som är verksamma i kooperativ och ekonomiska föreningar att erhålla arbetslöshetsersättning. Ett mer nyanserat synsätt skall också kunna anläggas i de fall rörelsen är ett familjeföretag, vars lönsamhet minskat så att inte alla delägare som arbetar i företaget kan försörja sig på verksamheten. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del. Motionerna A36 (m), A38 (kd) yrkande 7, A45 (s) delvis och A260 (mp) yrkandena 1-2 får anses vara tillgodosedda genom förslaget varför de bör avslås. Utskottet ställer sig även bakom förslaget att en företagare skall kunna göra ett tillfälligt uppehåll i sin verksamhet utan att det påverkar ersättningsrätten. Regeringens förslag är väl avvägt och bör leda till att en del av de betänkligheter som en person kan ha mot att starta företag kommer att minska. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A208 (m) yrkandena 1-3, A219 (s), A265 (c, m, fp, kd), A288 (c) och N252 (c) yrkande 10 i den mån de inte får anses tillgodosedda genom detta förslag.
När det sedan gäller det motionsförslag som framförts angående en utredning som skall behandla en omvandling av arbetslöshetsersättning som insats i ett kooperativt företag, kan utskottet konstatera att regeringen i proposition 1996/97:150 s. 90 aviserat att den kommer att öka insatserna för kooperativt företagande. Utskottet är därför inte berett att föreslå att det skall göras något tillkännagivande i denna del. Utskottet avstyrker därför motion A242 (s). Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget om ytterligare översyn av reglerna för bl.a. företagarnas rätt till arbetslöshetsersättning. Utskottet avstyrker därför motionerna A46 (mp) yrkande 16 och A299 (c). Slutligen vill utskottet påpeka att det redan i dag är möjligt för arbetslösa som startar eget företag att genom denna verksamhet kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Den bör även påpekas att i propositionen föreslås att medlemsvillkoret för alla företagare från och med den 1 januari 1998 skall bestämmas till tolv månader. Utskottet anser därför att motion A41 (fp) bör avslås.
Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka
Propositionen
Den nya arbetslöshetsförsäkringen De nuvarande reglerna för den som inte är helt arbetslös och för den som före arbetslösheten arbetat i mindre omfattning än heltid är inte enhetliga när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Regeringen föreslår därför att det i den nya arbetslöshetsförsäkringen bör införas enhetliga regler för grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen när ersättningen skall beräknas under del av vecka. Regeringen har i detta sammanhang övervägt om deltidsreglerna skall ändras. Den nuvarande regleringen som ges i förordning innebär att ersättning lämnas under längst en ersättningsperiod i samband med deltidsarbete. Detta kan ställa den enskilde inför mycket svåra val. Regeringen anser att denna begränsning bör vara kvar för att motverka en ytterligare ökning av deltidsanställningarna. Regeringen kommer att ge den utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt i uppdrag att se över möjligheterna att ta bort deltidsbegränsningarna. Vidare anser regeringen att deltidsanställda bör ha samma rätt till åtgärder, program och arbete som de som arbetat heltid. Därför ges arbetsförmedlingarna i uppdrag att öka insatserna för de deltidsanställda.
Motioner Vänsterpartiet kräver i motion A40 att den speciella deltidsregeln slopas i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring (yrk. 11).
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör införas enhetliga regler för grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning vid beräkning av ersättning under del av vecka. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag i denna del. När det sedan gäller deltidsarbetslösas ersättningsrätt delar utskottet regeringens uppfattning att effekten av ett borttagande av nuvarande begränsningsregler för de deltidsarbetslösa skulle leda till ytterligare ökning av antalet deltidsanställningar och en försämrad ställning för arbetstagare på arbetsmarknaden. Detta är ingen önskvärd utveckling. Det går dock inte att bortse från att många deltidsarbetslösa ställs inför svåra val och att många väljer att lämna arbetet för att inte förlora ersättningsrätten. Det är självfallet inte tillfredsställande att människor på detta sätt kan förlora anknytningen till arbetslivet. Utskottet ställer sig därför bakom att den utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt ges i uppdrag att med förtur utreda frågan om borttagande av deltidsbegränsningen. Utskottet ser med tillfredsställelse på att arbetsförmedlingarna ges i uppdrag att öka insatserna för de deltidsarbetslösa i avvaktan på att frågan utreds. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion A40 (v) yrkande 11 bör avslås.
Enhetliga ersättningsperioder
Propositionen
Den nya arbetslöshetsförsäkringen Regeringen föreslår att ersättningsperioden i den nya arbetslöshetsförsäkringen i likhet med i den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen, i normalfallet bör vara högst 300 ersättningsdagar. Detta bör gälla oavsett om den sökande har kvalificerat sig till grundbelopp eller inkomstrelaterad ersättning. När det gäller grundbeloppet innebär regeringens förslag en förlängning av ersättningsperioden jämfört med KAS. Om den sökande har fyllt 57 år bör ersättningsperioden vara högst 450 ersättningsdagar. Att regeringen valt en ålder på minst 57 år för rätt till den längre ersättningsperioden beror dels på bedömningen att långa ersättningsperioder riskerar att förlänga arbetslösheten, dels på att den särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärden för gruppen långtidsarbetslösa över 55 år - offentliga tillfälliga arbeten, OTA - särskilt för de yngre inom denna grupp bör ge ökade möjligheter till återgång till reguljärt arbete.
Motioner Miljöpartiet avvisar i kommittémotion A46 förslaget att flytta åldersgränsen för förlängd ersättningsperiod på högst 450 ersättningsdagar (yrk. 13). På dagens arbetsmarknad är det mycket svårt för äldre som blivit arbetslösa att erhålla ett nytt arbete. Så länge det inte har preciserats vad som skall hända efter ersättningsperiodens slut bör nuvarande åldersgräns bibehållas.
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens bedömning att det kan vara lämpligt att sökanden fyllt 57 år för att ha rätt till en ersättningsperiod som omfattar 450 ersättningsdagar. Miljöpartiets invändning mot höjningen av åldersgränsen riktar sig främst mot det förhållandet att det inte finns någon precisering av vad som skall hända efter ersättningsperiodens slut. Utskottet utgår från att den utredning som skall analysera frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt även kommer att belysa hur de äldre arbetslösa kommer att påverkas av en sådan begränsning. För det fall utredningens resultat skulle visa att denna grupp drabbas särskilt hårt av en sådan reglering förutsätter utskottet att regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder för att motverka sådana olägenheter. Utskottet kan därför inte se något hinder mot att åldersgränsen höjs. Med hänsyn till det ovan anförda anser utskottet att motion A46 yrkande 13 bör avslås.
Sanktionsregler
Bakgrund Enligt ALF-lagen skall en försäkrad avstängas från rätt till ersättning om han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning, har skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, ha avvisat erbjudet lämpligt ar- bete, eller, utan att uttryckligen har avvisat sådant arbete, ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställningen inte har kommit till stånd. Avstängningstiden beräknas i normalfallet till 45 ersättningsdagar i det fall den försäkrade lämnat sitt arbete utan anledning och till 60 ersättningsdagar i övriga fall. I avstängningstiden inräknas bara dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats eller dagar under vilka den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får i normalfallet inte överstiga 112 respektive 168 kalenderdagar. I fråga om kortvariga anställningar som den försäkrade har lämnat eller avvisat gäller kortare avstängningstider. Om medlemmen har avstängts från rätt till ersättning påverkar inte avstängningen ersättningsperiodens längd på annat sätt än att perioden skjuts framåt i tiden. Om en försäkrad har, medvetet eller av grov vårdslöshet, lämnat en oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som har betydelse för bedömningen av ersättningsrätten och kassan därvid bedömer att medlemmen inte bör uteslutas, skall medlemmen frånkännas sin rätt till ersättning. Frånkännandet skall gälla under minst 130 dagar. Om det finns särskilda skäl kan frånkännandet gälla under färre dagar. Har den försäkrade genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra honom eller henne åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättningen utgått obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han eller hon insett detta, skall det som betalats ut för mycket återbetalas. Om det föreligger särskild anledning kan återbetal- ningsskyldigheten helt eller delvis efterges. Motsvarande avstängningsregler finns i KAS-lagen. Regeringen föreslår att i huvudsak motsvarande avstängningsregler skall gälla i den nya arbetslöshetsförsäkringen.
Motioner Vänsterpartiet förklarar i motion A40 att de sanktionsregler som infördes den 1 januari 1996 utgör en omotiverat kraftig skärpning och innebär orimligt höga straffsatser. Det finns flera exempel som visar att även mycket svårbedömda fall har lett till allvarliga konsekvenser för den arbetslöse. Vänsterpartiet anser därför att bestämmelsen avseende avstängningstiden bör återgå till 20 ersättningsdagar för den som sagt upp sig på egen begäran, eller tackat nej till erbjudet lämpligt arbete (yrk. 13). Även Miljöpartiet de gröna anser att avstängningsreglerna för den som sagt upp sig själv från sitt arbete är alltför stränga. Dessa regler har motiverats av en önskan att stävja missbruk men innebär samtidigt problem för den som kan ha fullt legitima skäl att sluta sin anställning. I dagsläget tillämpas dessa strängare regler även om psykiska skäl eller andra orsaker till uppsägningen understöds av läkarintyg. Miljöpartiet föreslår därför i kommittémotion A46 att avstängningstiden bör minskas till 20 dagar i fall där arbetet skulle ha varat mer än 10 dagar (yrk. 15).
Utskottets överväganden Den förändring som genomfördes den 1 januari 1996 rörande avstängningsreglerna innebar att dessa skärptes. Vid den behandling som föregick förändringen konstaterade utskottet i sitt yttrande till finansutskottet (1995/96:AU2y s. 25 f.) att ambitionen med förslaget var att göra det försäkringsmässiga inslaget tydligare. Vidare påpekades att en grundläggande försäkringsrättslig princip är att den som avsiktligt framkallar ett försäkringsfall inte skall ha rätt till ersättning enligt försäkringen. Utskottet ansåg att det låg i linje med detta att tydligare markera att den som avstår från möjligheter till arbete måste vänta innan han eller hon kan få ersättning på grund av sin arbetslöshet. Utskottet ansåg även att förslaget var motiverat av besparingsskäl. Vidare konstaterade utskottet att den enda sakliga förändringen som föreslogs vad gällde skäl som skulle utgöra grund för avstängning avsåg sådana personer som lämnat sitt arbete efter att ha utsatts för kränkande särbehandling. Utskottet bedömde att den förändring av avstängningsreglerna i lagens 29 § som då gjordes och som trädde i kraft den 1 januari 1996, utgjorde en uppmjukning i förhållande till de regler som dittills gällt i sådana fall. Utskottet anförde att det liksom tidigare måste finnas starka skäl för att en försäkrad skall anses ha giltig anledning att sluta en anställning (prop. 1973:56 s. 184). En anställd som behandlats kränkande kan ha sådana starka skäl. Ett läkarintyg skulle enligt utskottets uppfattning kunna tala för att den utsatte verkligen tagit illa vid sig. Normalt torde dock ett sådant intyg - om det alls är möjligt att införskaffa - inte kunna styrka mer än den drabbades upplevelse och besvär. Även sådant som kan framkomma genom kontakter t.ex. med den fackliga organisationen eller med en anpassningsgrupp bör kunna ingå i underlaget för bedömningen. Normalt bör det också krävas att konstruktiva försök gjorts på arbetsplatsen att komma till rätta med problemen. Det kan dock tänkas fall då den drabbade inte bör lastas för att sådana försök inte kommit till stånd, anförde utskottet. Vidare kan det i fråga om mycket små arbetsplatser vara så att den enda utredning som står till buds består av motstridiga uppgifter från de berörda - arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta bör inte utesluta att arbetstagaren ändå kan anses ha haft giltig anledning att lämna arbetet. Utskottet ville med det anförda framhålla att det inte bör vara någon absolut förutsättning att förhållandet styrkts med läkarintyg eller liknande och att försök gjorts att komma till rätta med problemen. Förhållandena skiftar alltför mycket för att det skall vara möjligt att i förväg slå fast vad som kan utgöra giltig anledning och vad som skall krävas för att visa detta. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet betonade i sitt yttrande att den som lämnar arbetet efter att ha utsatts för kränkande särbehandling inte skall avstängas. Vad utskottet anfört i det ovan refererade yttrandet, som finansutskottet anslöt sig till, bör enligt utskottets mening alltjämt ha giltighet. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom de yrkanden Vänsterpartiet och Miljöpartiet framfört. Utskottet avstyrker därför motionerna A40 (v) yrkande 13 och A46 (mp) yrkande 15.
Övriga ändringsförslag
Förändringar under år 1997 Utöver ovan angivna förändringar föreslår regeringen att det fr.o.m. den 29 september 1997 införs en regel om att arbetslöshetsersättning inte får lämnas till personer som är permitterade utan lön. Om det finns särskilda skäl skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få föreskriva om undantag. Vidare föreslås - vilket framgått ovan - en höjning av den finansieringsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten för att delfinansiera statens kostnader för arbetslöshetsersättningarna. För att bl.a. finansiera de höjda ersättningsnivåerna föreslås att finansieringsavgiften höjs till 131 % av den genomsnittligt utbetalade dagpenningen fr.o.m. den 1 juli 1997. För den enskilde innebär förslaget att medlemsavgiften höjs från i genomsnitt för närvarande 41 kr till ca 64 kr per månad.
Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring Utöver de förslag som redogjorts för tidigare föreslås att samordningsreglerna rörande pensioner och arbetslöshetsersättning blir enhetliga. Reglerna skiljer sig i dag mellan ALF-lagen och KAS-lagen. För att göra den nya lagstiftningen enklare föreslås att samma regler för samordning av pension skall gälla för grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen. Regeringen anser att de samordningsregler som gäller enligt ALF-lagen skall gälla för grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen. Vidare föreslås att det skall vara möjligt att växla från grundbelopp till inkomstrelaterad ersättning i en ersättningsperiod eller mellan två ersättningsperioder. Därutöver förelås att en enhetlig karenstid om fem dagar för varje ersättningsperiod införs.
Övriga motioner
Allmänna villkor
Bakgrund För att en arbetslös skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning krävs att han eller hon bl.a. uppfyller vissa allmänna villkor. De allmänna villkoren innebär att den arbetslöse är arbetsför och i övrigt oförhindrad att ta ett arbete, är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete, är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och inte kan erhålla lämpligt arbete. I proposition 1996/97:107 föreslås ingen förändring av dessa regler.
Motioner I två motioner behandlas frågor som mer allmänt rör utformningen av de allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. För att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen inte uppfattas som något annat än en omställningsförsäkring föreslår Moderata samlingspartiet i motion A39 att en arbetslös inte skall kunna neka erbjudet arbete annat än av mycket starka skäl (yrk. 11). Några särskilda lönenivåer skall inte läggas fast för att definiera arbeten som inte behöver accepteras. Kristdemokraterna anser i motion A38 att det bör införas en precisering av bestämmelserna om de allmänna villkoren för ersättningsrätt med innebörden att den arbetslöse själv måste vara aktivt arbetssökande (yrk. 5). Även två andra motioner rör frågor som har anknytning till de allmänna villkoren för ersättningsrätt. I motion A291 föreslår Karin Starrin (c) att det skall vara tillåtet att träffa överenskommelser mellan företag och fackliga organisationer om att använda arbetslöshetsersättningen för att reducera arbetstiden och därigenom undvika uppsägningar. Carl-Johan Wilson (fp) föreslår i motion A42 att man prövar en idé om en solidarisk arbetsbristfördelning i kombination med flexibel arbetskraftsresurs. Detta innebär att i en arbetsbristsituation bibehåller företaget sin personalstyrka. Personalen delar på den kvarvarande arbetstiden och på den lön och arbetslöshetsersättning som utgår.
Utskottets överväganden I de nuvarande bestämmelserna i ALF-lagen och KAS-lagen, lagar som reglerar vilka allmänna villkor som den arbetslöse måste uppfylla för att erhålla arbetslöshetsersättning, finns det inte något uttryckligt krav på att han eller hon skall vara aktivt arbetssökande. Inte heller i den nya lagen finns det någon sådan bestämmelse. Syftet med de allmänna villkoren är att säkerställa att den som söker arbetslöshetsersättning verkligen är arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande. Vidare syftar villkoren till att säkerställa att den arbetslöse söker arbeten med viss omfattning och varaktighet. Man kan i allmänhet utgå från att personer som drabbats av ofrivillig arbetslöshet är aktivt arbetssökande. Någon rimlig anledning till att dessa personer inte aktivt skulle söka arbete föreligger inte. Om det ändå finns skäl att misstänka att en arbetslös inte är aktivt arbetssökande, ger lagstiftningen goda möjligheter att ingripa mot honom eller henne. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A38 (kd) yrkande 5. Vad sedan gäller den fråga som behandlas i motion A39 (m) yrkande 11 vill utskottet anföra följande. Enligt nuvarande regler skall ett erbjudet arbete anses som lämpligt om, inom ramen för tillgången på arbetstillfällen, skälig hänsyn tagits till den försäkrades yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt andra personliga förhållanden. Detta innebär att ett arbete inte är olämpligt enbart av det skälet att det inte överensstämmer med den arbetslöses utbildning eller yrkesverksamhet. Anställningsförmånerna skall vara förenliga med de förmåner som utgår till den som är anställd enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, vara skäliga i förhållande till de förmåner som vid jämförliga företag utges till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer. Arbetet får inte hänföra sig till en arbetsplats där en olovlig konflikt pågår och förhållandena på arbetsplatsen skall motsvara lagstadgade skyddsbestämmelser. Motsvarande regler föreslås i den nya arbetslöshetsförsäkringen. De nuvarande riktlinjerna för vad som skall anses vara lämpligt arbete har utarbetats i praxis. Tidigare lön får i princip inte vara avgörande för om ett arbete skall anses vara lämpligt. Detsamma gäller den utgående kassaersättningen till medlemmen. Endast om den erbjudna lönen väsentligen understiger kassaersättningen kan arbetet anses vara olämpligt. Med väsentligt avses att den erbjudna lönen understiger kassaersättningen med mer än 10 %. Detta innebär att den arbetslöse i princip måste acceptera en lön som kraftigt understiger vad han eller hon tidigare har haft. En person som innan arbetslösheten inträdde hade en inkomst av 16 500 kronor per månad, vilket i dag ger högsta möjliga ersättning, förväntas att acceptera en lön på ca 11 000 kronor, dvs. ca 35 % under tidigare lön. Med en förändring av ersättningsnivån till 80 % måste den arbetslöse acceptera en löneminskning på minst 28 %. Regeringen har i denna del inte lämnat några förslag, varför ovan nämnda principer får antas gälla även i framtiden. Som framgår av ovanstående redogörelse förväntas den arbetslöse acceptera stora förändringar både vad gäller arbetets innehåll och lönenivån. Utskottet anser att denna praxis utgör tillräckligt incitament för omställning. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom nämnda motion. Motion A39 (m) yrkande 11 bör därför avslås. När det sedan gäller frågan om det skall vara möjligt att träffa överenskommelser om att använda arbetslöshetsersättningen för att reducera arbetstiden och därigenom undvika uppsägningar vill utskottet anföra följande. Som framgår av den inledande redogörelsen krävs för rätt till ersättning att sökanden är arbetslös. Med detta förstås att han eller hon p.g.a. arbetsbrist inte kan utföra avlönat arbete för annans eller egen räkning och inte heller utför arbete för egen räkning i affärsmässigt, vinstgivande syfte. För arbetstagare inträder arbetslöshet i normalfallen när anställning upphör (prop. 1973:56 s. 229 f.). Frågan är då om en person kan anses som arbetslös i försäkringens mening när han eller hon frivilligt accepterat att reducera sin arbetstid. Utskottet har uppmärksammats på att det för närvarande pågår en rättslig prövning av denna fråga. Ett företag som hade ekonomiska problem träffade en överenskommelse med de fackliga organisationerna, med innebörden att samtliga arbetstagare skulle sägas upp p.g.a. arbetsbrist. Vidare enades man om att varje uppsagd anställd på den sista anställningsdagen skulle återanställas i företaget med en arbetstid som motsvarade 80 % av den tidigare gällande arbetstiden. I överenskommelsen reglerades också en framtida tidpunkt, då de anställda skulle återgå till heltidsarbete. Avsikten var att arbetstagarna skulle ansöka om arbetslöshetsersättning motsvarande den tid arbetet reducerats. Den berörda arbetslöshetskassan nekade att utge ersättning. Vid efterföljande prövning i länsrätten fann domstolen att sökanden inte var berättigad till ersättning. Länsrättens dom överklagades till kammarrätten som ännu inte har tagit ställning i målet. Utskottet anser att man bör avvakta domstolarnas slutliga ställningstagande innan några förändringar av nuvarande regler övervägs. Utan att ta ställning i sakfrågan kan dock utskottet konstatera att det finns skäl som talar mot att man använder arbetslöshetsersättningen som en långsiktig inkomstutfyllnad. Det finns uppenbara risker för att arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring annars minskar. Vidare kan arbetslöshetsersättningen i dessa fall bli en inkomstutfyllnad som innebär en subvention av vissa företag, branscher eller verksamhetsområden. Mot detta skall ställas bl.a. det förhållandet att genom överenskommelserna bibehåller de berörda arbetstagarna kontakten med arbetslivet. Vidare kan de stanna kvar på orter som är mycket hårt drabbade av arbetslöshet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A42 (fp) och A291 (c).
Familjehem
Bakgrund Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad. Enligt praxis kan en person i egenskap av familjehemsförälder eller fosterhemsförälder inte erhålla medlemskap i en arbetslöshetskassa. Inte heller är det arbete som han eller hon utför tillgodoräkningsbart i arbetsvillkoret och utgör inte heller s.k. överhoppningsbar tid.
Motioner Enligt vad Kristdemokraterna anför i motion A38 kan inte en familjehemsförälder erhålla arbetslöshetsersättning. Detta beror på att han eller hon inte omfattas av arbetstagarbegreppet. Regeringen bör därför återkomma med förslag som säkerställer familjehemsföräldrars rätt till arbetslöshetsersättning (yrk. 8).
Utskottets överväganden Utskottet är inte berett att i nuläget föreslå någon förändring jämfört med den praxis som gäller i dag. Utskottet avstyrker därför motion A38 (kd) yrkande 8.
Anställda vid uthyrningsföretag
Motioner Moderata samlingspartiet förklarar i motion A39 att deltidsarbetande inom uthyrningsföretag måste behandlas lika med deltidsarbetande inom andra branscher vad gäller rätt att få arbetslöshetsersättning (yrk. 10). Som läget är nu kan denna grupp inte ?fyllnadsstämpla?. Detta beror på rekommendationer utfärdade av Arbetsmarknadsstyrelsen. Christel Anderberg och Patrik Norinder (båda m) framställer motsvarande yrkande i motion A258.
Utskottets överväganden I ett meddelande den 27 februari 1996 förklarade AMS (nr 5/1996) att man ansåg att anställda vid uthyrningsföretag inte var ersättningsberättigade. Meddelandet var föranlett av att AMS hade uppmärksammat att en del arbetslöshetskassor hade olika tillämpning avseende rätten till arbetslöshetsersättning för arbetstagare som var anställda i uthyrningsföretag. Den uppfattning som AMS gav till känna överensstämde med den rättspraxis som finns inom detta område. Av ett flertal avgöranden i Försäkringsöverdomstolen framgår att domstolen har funnit att en person som vid återkommande tillfällen anlitats av ett personaluthyrningsföretag skall anses vara tillsvidareanställd vid företaget i den omfattning som svarar mot personens arbetsutbud. Detta gäller oavsett hur anställningsavtalet i det enskilda fallet är utformat. Frågor rörande bl.a. uthyrningsföretag har nyligen varit föremål för utredning. Den 11 juli 1996 tillkallades en särskild utredare som skulle utvärdera och analysera effekterna och konsekvenserna av 1993 års lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Utredningen redovisade uppdraget i mars 1997 i slutbetänkandet av Utredningen för utvärdering av avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet (SOU 1997:58). I betänkandet tar utredningen upp frågan om anställda i uthyrningsföretag skall ha den rätt till deltidsutfyllnad som deltidsanställda i andra branscher på vissa villkor har. Utredningen anser att deltidsanställning inom till exempel detaljhandeln eller sjukvården inte är att jämställa med den ?deltid? som uppstår inom uthyrningsbranschen, när en anställd inte kan få uppdrag som motsvarar heltidsarbete. I det förra fallet är deltiden bestämd till ett i förväg preciserat antal arbetstimmar, den anställde kan överblicka sitt arbetsschema och har möjlighet att under övrig tid ta eventuella erbjudanden om annat arbete, dvs. hon/han står till arbetsmarknadens förfogande. Inom uthyrningsbranschen däremot, konstaterar utredningen, är deltiden inte avtalad utan följer av att företaget inte fått in tillräckligt med uppdrag för att kunna erbjuda den anställde heltidsarbete. Om ett sådant arbetsunderskott uppstår, och hur stort det i så fall blir, går inte att överblicka i förväg, och den anställde står under väntan på uppdrag till uthyrningsföretagets förfogande. Den anställde kan enligt utredningen snarare beskrivas som permitterad än som arbetslös; hon/han har en anställning men arbetsgivaren kan till följd av låg orderingång inte erbjuda några arbetsuppgifter. Sådana situationer kan uppstå även i andra branscher, men berättigar ingenstans till ersättning från arbetslöshetskassan. Utredningen anser att denna typ av problem, som kan sägas följa av uthyrningsbranschens inriktning mot den temporära arbetsmarknaden, bör lösas genom avtal. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa denna beredning och är därför inte berett att i nuläget förorda en förändring av rätten till arbetslöshetsersättning för de anställda vid uthyrningsföretagen. Utskottet avstyrker därför motionerna A39 (m) yrkande 10 och A258 (m).
Yrkesfiskares ersättningsrätt
Bakgrund Yrkesfiskare kan, enligt den nuvarande regleringen av arbetslöshetsersättningen, i vissa fall erhålla ekonomisk ersättning vid arbetslöshet. Enligt 25 § förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring får AMS, om det finns särskilda skäl, föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än de som sägs i 4 § fjärde stycket ALF-lagen. Med stöd av detta bemyndigande har AMS meddelat föreskrifter som innebär att yrkesfiskare under vissa omständigheter kan erhålla arbetslöshetsförsäkring. För närvarande regleras denna ersättningsrätt i AMS föreskrift AMSFS 1991:15. Den nuvarande regleringen av yrkesfiskares rätt till arbetslöshetsersättning kan beskrivas på följande sätt. Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa bildades år 1963 och var den första arbetslöshetskassan för egna företagare. Kassan omfattar enbart yrkesfiskare bosatta i Sverige och medlemsantalet är ca 2 000. Både anställda och företagare kan vara anslutna, men kassan har enbart företagare som medlemmar. Som företagare räknas den som får sin inkomst av fiske enligt det s.k. manslottsystemet samt fiskare som direkt påverkas av om båten blir stillaliggande av orsaker som berättigar till arbetslöshetsersättning. Manslottsystemet innebär att nettovinsten av fångsten går till varje man ombord och till båtägaren i form av manslotter. Samtliga i besättningen räknas som rörelseidkare och är skyldiga att betala in skatt och egenavgifter. Yrkesfiske består av fiske ombord samt av förberedelse- och avslutningsarbete i samband med fiskeresa. En del av detta arbete kan ske på land. Annan verksamhet, som kan ha viss anknytning till fisket, omfattas inte av begreppet yrkesfiske. En yrkesfiskare kan även bedriva sidoverksamhet, exempelvis fiskodling eller försäljning av fisk från egen butik, men vid arbetslöshet från yrkesfiskeverksamheten gör arbetslöshetskassan en bedömning av om sidoverksamheten är att betrakta som bisyssla. För att en företagare skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning krävs i nuläget att han eller hon har avvecklat sin rörelse definitivt och avyttrat fast egendom och rörelsetillgångar. För fiskare gäller dock speciella regler. Enligt ovan nämnda föreskrifter kan en fiskare som är företagare endast erhålla arbetslöshetsersättning i force majeure liknande situationer när fiske omöjliggörs p.g.a. ishinder, andra väderleks- eller miljöförhållanden, maskin- eller båthaveri, motor- och vinschbyte eller drivmedelsbrist till följd av importsvårigheter eller fångstbegränsningar beslutade av Fiskeriverket eller av EU. Vid arbetslöshet som inte beror på situationer som kan betraktas som force majeure, dvs. om fiskaren upphört med att fiska på grund av exempelvis konkurs, erhåller han eller hon inte någon arbetslöshetsersättning. Däremot har han eller hon möjlighet att ansöka om KAS, trots att han eller hon egentligen uppfyller ett medlemsvillkor i arbetslöshetskassan. Inträdesvillkoret i Sverige Fiskares arbetslöshetskassa är tolv månader. Arbetsvillkoret innebär för yrkesfiskare att den försäkrade ska styrka minst 80 dagars fiske under en ramtid av tolv månader. Har det inte funnits tillfälle att fiska på grund av fångstbegränsningar får i arbetsvillkoret tillgodoräknas även annat förvärvsarbete samt tid i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Dagpenningen grundas på avgiftsunderlag för egenavgifter avseende yrkesfiskare enligt deklarationsblanketten för den senast deklarerade inkomsten. Dagsförtjänsten bestäms liksom för andra företagare till 1/260-del av nettoinkomsten. Tid då fiskaren uppburit arbetslöshetsersättning räknas bort.
Motioner I två motioner framställs det yrkanden som rör yrkesfiskares arbetslöshetsersättning. I motion A43 föreslår Agne Hansson (c) att fiskarna skall kunna erhålla inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning även vid ?normal arbetslöshet?. Vidare föreslås att begreppet yrkesfiske skall vidgas så att det även omfattar viss försäljning och beredning av den egna fångsten. Slutligen föreslås att de nuvarande föreskrifterna som AMS utfärdat för Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa bör vara kvar även efter den 1 januari 1998. Erling Bager och Sigge Godin (fp) framställer i motion A44 motsvarande yrkanden (yrk. 1-2 och 4). Motionärerna föreslår därutöver att man bör överväga om perioder med fiskestopp skall betraktas som överhoppningsbar tid, både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning (yrk. 3).
Utskottets överväganden I propositionen behandlas inte frågan om yrkesfiskares ersättningsrätt i den framtida arbetslöshetsförsäkringen. Utskottets ståndpunkt är att yrkesfiskare även i fortsättningen bör kunna erhålla arbetslöshetsersättning. Frågan är då om ersättningsrätten bör utvidgas. ARBOM-utredningen behandlade i sitt slutbetänkande (SOU 1996:150 s. 220 f.) frågan om yrkesfiskares ersättningsrätt. Utredningen föreslog att den särskilda regleringen för yrkesfiskare skulle bibehållas och att ersättningsrätten skulle utvidgas. Utredningens förslag innebar i huvudsak följande. Yrkesfiskare skulle kunna erhålla arbetslöshetsersättning även vid s.k. normal arbetslöshet. Detta innebar att förutom vid force majeure-liknande situationer skulle yrkesfiskare, som var att betrakta som företagare, även ges rätt till arbetslöshetsersättning i de fall då de hade upphört med verksamheten annat än tillfälligt. Vidare ansåg utredningen att begreppet yrkesfiske skulle utvidgas. I begreppet yrkesfiske skulle ingå även viss beredning och försäljning av egen fångst. En förutsättning skulle vara att denna verksamhet kunde bedrivas jämsides med fiske på heltid. Beredning av fångst som krävde en större arbetsinsats skulle därför inte omfattas av begreppet yrkesfiske. Inte heller annan försäljning, t.ex. av annan fisk än från den egna fångsten, skulle få förekomma. Utredningen påpekade också att det fanns vissa problem i samband med perioder av internationella fiskestopp. Under dessa perioder betraktas fiskaren som arbetslös och erhåller därför arbetslöshetsersättning. Perioderna betraktas inte som överhoppningsbar tid varför det i vissa fall kan bli svårt för fiskaren att uppfylla arbetsvillkoret. Utredningen ansåg att man borde överväga om perioder med fiskestopp skulle betraktas som överhoppningsbar tid både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning. Utskottet anser att man bör se över yrkesfiskares ersättningsrätt i syfte att lösa de problem som tas upp i motionerna. Man bör vid denna översyn särskilt överväga om denna grupp skall kunna erhålla ersättning vid normal arbetslöshet. Även en utvidgning av begreppet yrkesfiske så att det även omfattar viss beredning och försäljning av egen fångst bör övervägas. Genom en sådan utvidgning skulle man underlätta situationen framför allt för fiskare som bedriver småskaligt fiske. Detta skulle i sin tur bl.a. främja utvecklingen i glesbygdsområdena. Utskottet vill i detta sammanhang även beröra en förändring av reglerna som rör ersättning vid arbetslöshet under del av vecka. I den nuvarande 27 § ALF- lagen framgår att, om det föreligger särskilda skäl, arbetslöshetskassan kan föreskriva att försäkrad, som under en kalendervecka i fyra dagar utför arbete i sådan utsträckning att hel dagpenning inte kunnat utgå för någon av dagarna, inte heller skall ha rätt till dagpenning för den femte dagen. Utskottet har upplysts om att Sveriges fiskares arbetslöshetskassa med stöd av denna bestämmelse avslår ansökningar om arbetslöshetsersättning om fiske bedrivits i fyra dagar under en kalendervecka. I förslaget till den nya arbetslöshetsförsäkringen finns det ingen regel som motsvarar bestämmelsen i ALF-lagen. Utskottet anser därför att man även bör se över om det är möjligt att inom ramen för den nya lagen om arbetslöshetsersättning meddela föreskrifter som reglerar det fall som beskrivits ovan. I annat fall bör regeringen återkomma med lagförslag i denna del. Utskottet utgår från att översynen bedrivs med största skyndsamhet. Vad utskottet har anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A43 (c) och A44 (fp) yrkandena 1-4 avslås i den mån de inte får anses tillgodosedda med vad som anförts.
En ny lag om arbetslöshetskassor
Propositionen Den nya arbetslöshetsförsäkringen skall administreras av arbetslöshetskassor. Dessa arbetslöshetskassor skall ha en lagfäst skyldighet att samverka med varandra i organisations- och utvecklingsfrågor. De skall också informera den enskilde om vilka andra kassor som är verksamma inom hans eller hennes yrkesområde. Den kompletterande arbetslöshetskassan skall kunna bildas av rikstäckande organisationer som företräder anställda respektive företagare på arbetsmarknaden. Den skall godkännas av regeringen. Enskilda skall inte kunna vara medlemmar i kassan. Däremot skall de kunna ansluta sig till den och därigenom omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen. Både arbetstagare och företagare skall kunna ansluta sig till kassan. Finansieringsavgift skall utgå i huvudsak i enlighet med de regler som gäller i dag. Kostnaderna för tillsynsverksamheten skall inte längre bestridas av finansieringsavgiften utan genom arbetsgivaravgiftsmedel enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Riksdagen skall inför varje budgetår bestämma hur mycket av arbetsmarknadsavgiften som får användas för tillsynen. Arbetslöshetskassorna får besluta om olika medlemsavgifter för olika medlemskategorier. Begränsningarna av arbetslöshetskassornas eget fria kapital skall tas bort. Det nuvarande kravet på anknytning till arbetsmarknaden för att bli medlem i en arbetslöshetskassa preciseras. Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa skall endast den ha som under en sammanhängande period av fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och alltjämt arbetar minst i denna omfattning. Även den som uppfyller studerandevillkoret i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring kan under vissa förutsättningar bli medlem i en arbetslöshetskassa. Kravet på 17 timmars arbete behöver i dessa fall inte vara uppfyllt. Reglerna om återkrav av statsbidrag förtydligas. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om återkrav och om att en arbetslöshetskassa inte skall ha rätt till statsbidrag helt eller delvis för en viss tid överklagas hos en allmän förvaltningsdomstol. Vid återkrav får beloppet jämkas eller helt efterges, om det finns synnerliga skäl. En bestämmelse om att rätt till utträde ur en arbetslöshetskassa inte får begränsas återinförs också. Möjligheten för Arbetsmarknadsstyrelsen att vägra registrering av vissa uppgifter återinförs. Regeln om att arbetslöshetskassa skall föreslå den ledamot i en arbetslöshetskassas styrelse som företräder staten och som skall utses av Arbetsmarknadsstyrelsen tas bort. Den nuvarande KAS-administrationen tas den 1 januari 1998 i huvudsak över av den kompletterande arbetslöshetskassan. För att möjliggöra införandet av den nya allmänna och sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen kommer regeringen att tillkalla en särskild utredare.
Motioner I två motioner behandlas frågor som rör vilka krav som bör ställas på dem som söker medlemskap i en arbetslöshetskassa. Vänsterpartiet anser att den föreslagna regeln bör ändras och föreslår i motion A40 att en person som kan uppvisa ett anställningsavtal som innebär att han eller hon har fått anställning i sådan omfattning att det s.k. 17- timmarsvillkoret uppfylls bör ha rätt att omgående erhålla medlemskap (yrk. 12). Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion A46 att kraven skall slopas (yrk. 11). I motion A45 (delvis) föreslår Sven-Erik Österberg (s) att man tar bort regeln som föreskriver att man måste ha en pågående anställning vid den tidpunkt man söker inträde i en arbetslöshetskassa.
Utskottets överväganden Som framgår av redogörelsen ovan föreslår regeringen att bestämmelserna om inträdesvillkoren skall preciseras i den nya arbetslöshetsförsäkringen i förhållande till nu gällande bestämmelser. Dessa innebär bl.a. att en sökande inte kan bli medlem i en arbetslöshetskassa om han eller hon förvärvsarbetar i genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka, den s.k. 17-timmarsregeln. Syftet med regeln är att endast personer med tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden skall omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Den nuvarande bestämmelsen saknar uppgift om vilken ramtid som genomsnittsberäkningen skall avse. Bestämmelsen har kommit att tillämpas på olika sätt av arbetslöshetskassorna. Det finns exempel på att personer som förvärvsarbetat mycket kort tid har medgetts inträde i en arbetslöshetskassa. Utskottet anser i likhet med regeringen att man bör vidmakthålla kravet på att en inträdessökande måste ha tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden för att kunna bli medlem i en arbetslöshetskassa. Den nuvarande ordningen är enligt utskottets mening inte godtagbar utan regeln bör preciseras. Det bör införas en ramtid inom vilken en viss minsta mängd förvärvsarbete skall ha utförts. Den längd på ramtiden som regeringen har valt är i och för sig väl avvägd men utformningen av bestämmelsen kan ändå enligt utskottets mening i vissa fall leda till orimliga konsekvenser för den enskilde. Detta gäller särskilt i de fall inträdessökanden arbetar halvtid. Om inträdessökanden är ledig under en vecka, exempelvis på grund av vård av sjukt barn, kan det leda till att han eller hon inte uppfyller kravet på att ha förvärvsarbetat i genomsnitt 17 timmar under fyra veckor. Följden blir att den inträdessökandes möjlighet att erhålla inträde i kassan kan förskjutas med flera veckor. Detta är inte tillfredsställande. Regeln bör i stället utformas på ett sådant sätt att det är möjligt för den inträdessökande att under ramtiden vara ledig under en begränsad tid utan att möjligheten att bli medlem i kassan förskjuts alltför långt. En sådan lösning kan åstadkommas genom att ramtiden förlängs till viss del utan att kravet på förvärvsarbete utvidgas i motsvarande grad. Utskottet föreslår därför att 34 § första stycket andra meningen i lagen om arbetslöshetskassor skall ha följande lydelse.
Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst denna omfattning. Utskottet vill i detta sammanhang även beröra frågan från vilken tidpunkt medlemskapet skall anses gälla när det har beviljats. Av författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelse framgår att medlemskapet skall anses gälla från den tidpunkt då ansökan gjordes, förutsatt att förvärvsarbetet då hade påbörjats. Detta innebär att medlemskapet kommer att gälla från en tidpunkt som i de flesta fall kommer att ligga före dagen för beslutet om beviljandet av medlemskapet. Frågan är då vad som skall gälla i de fall inträdessökanden har ansökt om medlemskap före den tidpunkt då sökanden började förvärvsarbeta i den omfattning som medför att inträdesvillkoret uppfylls. Detta framgår inte klart av författningskommentaren. Enligt utskottets mening skall utgångspunkten vara att medlemskapet skall anses gälla från den tidpunkt då ansökan om medlemskap gjordes. Om ansökan gjordes före den tidpunkt då sökanden började förvärvsarbeta i den omfattning som medför att inträdesvillkoret uppfylls, skall medlemskapet i stället anses gälla från sistnämnda tidpunkt. Detta kan belysas med följande exempel. A påbörjar den 1 juli ett arbete på deltid med en arbetstid på 10 timmar per vecka. Samtidigt som A börjar arbeta ansöker han om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Den 1 oktober utökas A:s arbetstid till 17 timmar per vecka. Efter ytterligare fyra veckor beviljas han inträde i arbetslöshetskassan. Enligt utskottets mening skall A:s medlemskap i detta fall gälla från den 1 oktober. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A40 (v) yrkande 12, A45 (s) (delvis) och A46 (mp) yrkande 11. Utskottet har ingen erinran i övrigt mot förslaget. Med den ändring som angivits ovan tillstyrker utskottets regeringens övriga förslag vad gäller införandet av en ny lag om arbetslöshetskassor.
Statsbidrag, finansiering och kostnader
Propositionen Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen finansieras i första hand genom arbetsgivaravgifter i form av arbetsmarknadsavgiften och med finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna. I den mån dessa avgifter inte är tillräckliga finansieras den resterande delen med allmänna skattemedel. Det kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras genom arbetsmarknadsavgiften. Arbetsmarknadsavgiften - som regleras i lagen om socialavgifter - används även till att finansiera utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknadsavgiften uppgår sedan den 1 januari 1996 till 5,42 % på lönesumman för förvärvsarbetande. För den som är skyldig att betala egenavgifter, dvs. den som har inkomst av annat förvärvsarbete utan att betraktas som arbetsgivare, uppgår avgiften till 3,3 % fr.o.m. den 1 januari 1997. Arbetsmarknadsavgiften väntas inbringa 39 miljarder kronor under budgetåret 1998. Enligt regeringen bör den nuvarande ordningen för finansiering bestå bl.a. på grund av sin enkelhet. Vissa justeringar föreslås dock. Dessa kan beskrivas på följande sätt. Uppdelningen av arbetslöshetsersättningen i ett grundbelopp och en frivillig inkomstrelaterad del innebär att ersättningen kommer att innehålla ett obligatoriskt inslag, grundbeloppet. Av den totala arbetslöshetsersättningen budgetåret 1998 beräknas den del av ersättningen som avser grundbeloppet uppgå till ca 51 %, dvs. ca 15,9 miljarder kronor. Resterande del, dvs. ca 15 miljarder kronor, kommer att avse inkomstbortfallsersättningen. Med denna uppdelning anser regeringen att det är naturligt att arbetsmarknadsavgiften, som i princip erläggs för samtliga förvärvsarbetande, i första hand skall gå till kostnaderna för ersättning enligt grundförsäkringen. Detta innebär att statsbidraget till grundbeloppet i första hand skall finansieras genom arbetsmarknadsavgiften. Statsbidraget till den inkomstrelaterade ersättningen till den del som ersättningen överstiger grundbeloppet föreslås i första hand finansieras genom finansieringsavgifter. I den mån dessa avgifter inte räcker till utbetalningarna bör resterande del finansieras genom arbetsmarknadsavgiften och i sista hand genom allmänna skattemedel. Intäkterna i form av finansieringsavgifter beräknas för budgetåret 1998 uppgå till 2,6 miljarder kronor. Detta innebär att ca 83 % av den inkomstrelaterade ersättningen kommer att behöva täckas med medel från arbetsmarknadsavgiften. När de gäller finansieringen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder anser regeringen att det är rimligt att den ersättning i form av utbildningsbidrag som lämnas till kassamedlemmar som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder och som då ersätter kassaersättningen bör finansieras i samma ordning som arbetslöshetsersättningen. Regeringen föreslår därför att arbetsmarknadsavgiften även i fortsättningen skall finansiera utbildningsbidragen till de medlemmar i arbetslöshetskassorna som uppfyller villkoren för att få inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. Regeringen aviserar även förändringar vad gäller utbetalningarna av statsbidragen. För närvarande finns det ingen enhetlig ordning för när arbetslöshetskassorna skall betala ut ersättning till sina arbetslösa medlemmar. Varje kassa bestämmer själv när detta skall ske. I praktiken innebär detta att det sker utbetalningar varje vecka, vilket får till följd att statsbidrag utbetalas varje vecka. För att bl.a. förbättra statens kassahållning kommer regeringen att senare under året besluta att utbetalningen av statsbidrag till arbetslöshetskassorna skall ske månadsvis fr.o.m. oktober 1997.
Motioner I fyra motioner framställs förslag på höjningar av egenavgifter som ett sätt att delfinansiera arbetslöshetsersättningen. Moderata samlingspartiet förklarar i motion A39 att den allmänna försäkring som förordas bör finansieras genom en kombination av skatt och egenavgift (yrk. 9). Egenavgiften är betydelsefull, inte främst som finansieringskälla, utan som ett inslag i en ansvarsfull lönebildning. Genom det nuvarande systemet motverkas inte höga lönekrav som i sig är arbetslöshetsdrivande. Avgifterna bör tillåtas växla i takt med växande eller fallande arbetslöshet. Det bör ankomma på regeringen att efter ett ställningstagande av riksdagen i principfrågan återkomma med ett detaljerat förslag. Moderaterna anser också att det finns starka skäl att sammanföra all ersättning vid arbetslöshet till den allmänna försäkring som partiet förordar (yrk. 12). Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken kommer därigenom att avse själva åtgärden. I motion A277 (yrk. 12) framställer Moderaterna motsvarande yrkande om finansieringen. Folkpartiet liberalerna anser att egenavgifterna bör höjas så att de som har arbete i större utsträckning än i dag är med och finansierar arbetslöshetsförsäkringen. I motion A37 anser Folkpartiet att egenavgifterna bör höjas så att statsbidraget till arbetslöshetsförsäkringen på sikt blir 75 % (yrk. 5). Löntagarkollektivet skall kompenseras genom en sänkning av sjukförsäkringsavgiften. En obligatorisk egenavgift för arbetslöshetsförsäkringen bör inrättas efter samma principer som prövades år 1994. Avgiften bör tas ut på den del av inkomsten som är försäkrad. Kristdemokraterna förklarar i kommittémotion A38 att målet måste vara en finansiering där egenavgifter och företagens arbetsgivaravgifter balanserar inkomster och utgifter över en konjunkturcykel (yrk. 6). En sådan förändring av finansieringen måste ske successivt. En modell där arbetsgivare och arbetstagare bär finansieringsansvaret för arbetslöshetsförsäkringen kommer också att vara ett incitament till en bättre fungerande lönebildning. I kommittémotion A46 förklarar Miljöpartiet de gröna att regeringens finansieringsförslag är oklart. I avvaktan på en klarare bild av finansieringsmöjligheterna och det statsfinansiella läget de närmaste åren bör man endast genomföra begränsade höjningar av ersättningsnivåer och grundbelopp (yrk. 3). Vidare förklarar Miljöpartiet att det är viktigt att arbetslöshetskassorna även i framtiden skall kunna göra utbetalningar vid olika tider under månaden oberoende när statsbidraget inkommer. Det kräver att kassorna har en viss likviditet. Det är viktigt att kassornas likviditetsbehov tillgodoses när omläggningen av utbetalningsrutinerna sker (yrk. 14).
Utskottets överväganden Enligt utskottets mening bör den grundläggande principen vara att produktionen i allt väsentligt skall bära kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. För närvarande sker detta genom att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen i huvudsak finansieras genom arbetsgivaravgifter i form av arbetsmarknadsavgiften. Vidare finansieras en del av arbetslöshetsförsäkringen genom finansieringsavgiften. Genom det förslag som regeringen presenterat öppnas en möjlighet för arbetslöshetskassorna att differentiera medlemsavgifterna så att de kan besluta om att de arbetslösa medlemmarna skall kunna betala en lägre avgift. Härigenom kan kostnaderna för arbetslöshetsersättning fördelas på ett sådant sätt att man undviker att belasta denna utsatta grupp ytterligare. Utskottet delar regeringens synpunkter att arbetsmarknadsavgiften även i fortsättningen bör finansiera utbildningsbidragen till dem som är medlemmar i arbetslöshetskassor och som uppfyller villkoren för att få inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. Utskottet avstyrker därför motionerna A37 (fp) yrkande 5, A38 (kd) yrkande 6, A39 (m) yrkandena 9 och 12, A46 (mp) yrkande 3 och A277 (m) yrkande 12. Regeringen har aviserat att den kommer att besluta om att utbetalningen av statsbidragen skall ske månadsvis fr.o.m. oktober 1997. Detta motiveras bl.a. av att man genom åtgärden förbättrar statens kassahållning. Den förändring som föreslås innebär i vissa fall att det kan dröja ganska länge innan de arbetslösa får sitt ekonomiska stöd. Detta kan leda till stora problem för den enskilde, eftersom han eller hon under en längre tidsperiod kan komma att sakna medel för sitt uppehälle. Till detta kommer att arbetslöshetskassorna genom förändringen inte längre kan anpassa sina utbetalningar av arbetslöshetsersättningen till de löneutbetalningsrutiner som gäller inom respektive verksamhetsområde eller bransch. Utskottet delar därför inte regeringens ställningstagande att utbetalningen av statsbidragen endast skall ske månadsvis. Enligt utskottets mening bör det även finnas en möjlighet för arbetslöshetskassorna att få statsbidragen utbetalade var fjortonde dag. Den merkostnad som detta föranleder i förhållande till den förändring regeringen aviserat bör kunna täckas av den besparing som de strängare avräkningsregler som utskottet föreslår vad gäller bisysslor innebär. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A46 (mp) yrkande 14 i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom utskottets tillkännagivande.
Ändringsförslag i proposition 1996/97:150
Inledning Som framgår av den inledande redogörelsen föreslås att det skall vara möjligt med en flexiblare användning av arbetslöshetsersättningen. Dessa möjligheter föreslås införas på prov under en begränsad tid. För det första föreslås att det skall vara möjligt med en aktivare användning av arbetslöshetsersättningen. Detta innebär att regeringen skall ha möjlighet att för särskilda projekt göra undantag som innebär att arbetslösa kan erhålla arbetslöshetsersättning trots att de under projekttiden inte är arbetslösa eller står till arbetsmarknadens förfogande. För det andra föreslås att det införs en möjlighet för offentliga arbetsgivare att efter överenskommelse med arbetstagarorganisationerna inrätta s.k. resursarbeten. Till dessa arbeten kan långtidsarbetslösa som får arbetslöshetsersättning tas in som en extra resurs i det ordinarie arbetet i syfte att åstadkomma kvalitetshöjande insatser. För det tredje föreslås att det skall införas en tillfällig avgångsersättning. Enligt förslaget skall arbetslösa som har fyllt 60 år och varit arbetslösa under lång tid ges möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning fram till ålderspensioneringen. Finansutskottet har till arbetsmarknadsutskottet överlämnat de yrkanden i propositionen som rör lagstiftningsfrågorna avseende förslagen om en aktivare användning av arbetslöshetsersättningen och den tillfälliga avgångsersättningen, se propositionen s. 33 punkterna 12-17. Arbetsmarknadsutskottets behandling av förslagen i detta betänkande kommer därför att begränsas till lagstiftningsfrågor föranledda av förslagen. Arbetsmarknadsutskottets synpunkter på de nya åtgärderna som sådana behandlas i utskottets yttrande till finansutskottet, AU7y. I yttrandet behandlar arbetsmarknadsutskottet även regeringens förslag till resursarbeten. Utskottet kommer alltså i detta betänkande att behandla vissa ändringar i den lagstiftning som reglerar arbetslöshetsersättningen och som följer av förslaget om införande av lagen om försök med resursarbete.
Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen
Propositionen Enligt gällande regler skall den som får ersättning förutom att vara arbetslös även stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta innebär att det i princip inte får finnas något som hindrar personen från att ta erbjudet lämpligt arbete. I praktiken innebär detta att den arbetslöse inte får ägna sig åt någon annan verksamhet än aktivt arbetssökande för att kunna erhålla arbetslöshetsersättning. En viss begränsad möjlighet att delta i utbildning med bibehållen arbetslöshetsersättning finns dock. Den nuvarande restriktiva ordningen är enligt regeringen i vissa fall kontraproduktiv. Den kan passivisera i stället för att främja en återgång till arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför att det på försök införs en möjlighet att använda arbetslöshetsersättningen på ett mer aktivt sätt. Exempel på sådana situationer är praktik som inte ryms inom de vanliga praktiksystemen och ökade möjligheter till utbildning. Försöksverksamheten skall också ge ett större utrymme för olika lokala initiativ. Detta ökar det lokala inflytandet i arbetsmarknadspolitiken. Regeringen föreslår att det införs bestämmelser som innebär att regeringen bemyndigas att medge undantag från de bestämmelserna i ALF- och KAS-lagarna som hindrar att arbetslöshetsersättningen används på ett mer aktivt sätt. Motsvarande undantag föreslås bli införda i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Avsikten är att regeringen skall ges rätt att för särskilda projekt göra undantag som innebär att arbetslöshetsersättning får lämnas till personer som deltar i projektet trots att de inte kan anses som arbetslösa eller står till arbetsmarknadens förfogande. Bemyndigandet gäller endast personer som redan erhåller arbetslöshetsersättning. Grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden skall prioriteras. Dessa grupper är ungdomar, långtidsarbetslösa, äldre, arbetshandikappade och utomnordiska medborgare. Den arbetslöses ersättning skall beräknas enligt vanliga regler. Ersättningsdagarna under den aktuella verksamheten skall inte ingå i ersättningsperioden. Verksamheten skall betraktas som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Genom deltagande i försöksverksamheten återkvalificerar sig projektdeltagarna för nya ersättningsperioder. Åtgärden skall enligt regeringen bedrivas på heltid. Försöksverksamheten föreslås pågå fr.o.m. den 1 juli 1997 till utgången av december 1998. Vidare föreslås att den omfattar en sammanlagd summa av arbetslöshetsersättning till deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till högst 500 miljoner kronor för år 1997.
Motioner I kommittémotion A48 motsätter sig Moderata samlingspartiet att förslaget införs och yrkar därför att regeringens lagförslag avslås (yrk. 2-6, samtliga yrkanden delvis). I partimotion Fi43 anger Folkpartiet liberalerna att partiet anser att regeringens förslag att den under budgetåret 1997 skall kunna använda högst 500 miljoner kronor för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetsersättningen bör avslås. Detta yrkande behandlas i arbetsmarknadsutskottets yttrande 1996/97:AU7y. Till följd av avslagsyrkandet anser Folkpartiet i kommittémotion A49 att regeringens lagförslag i dessa delar bör avslås (yrk. 6-10, samtliga yrkanden delvis). Även Vänsterpartiet förklarar i motion Fi44 att det motsätter sig förslaget och att regeringens lagförslag därför bör avslås (yrk. 43-47). I motion Fi46 vänder sig Kristdemokraterna mot de bristfälliga beslutsunderlaget i propositionen. Enligt Kristdemokraterna bör regeringen återkomma med förslag om hur man genom samverkan på lokal nivå mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa samt lokala företag, fackliga och ideella organisationer skall få avgöra detaljutformningen av åtgärden. Behandlingen av motionen kommer att ske i finansutskottet. Arbetsmarknadsutskottets ståndpunkt beträffande motionen framgår av utskottets yttrande till finansutskottet.
Utskottets överväganden I sitt yttrande till finansutskottet förklarar arbetsmarknadsutskottet att det tillstyrker att arbetslöshetsersättning i viss begränsad omfattning inom ramen för en försöksverksamhet skall kunna lämnas även i andra situationer än vid öppen arbetslöshet. Utskottet förordar där att verksamheten skall bedrivas i form av särskilda projekt där arbetslöshetsersättning som försöksverksamhet får lämnas till personer som redan får ersättning enligt gällande regler om arbetslöshetsersättning. Enligt utskottets uppfattning i yttrandet bör riksdagen godkänna att regeringen under budgetåret 1997 för försöksverksamheten får disponera en sammanlagd summa av arbetslöshetsersättning till deltagarna i verksamheten som totalt uppgår till högst 500 miljoner kronor. För att möjliggöra försöksverksamheten bör förändringar göras i de nuvarande reglerna i ALF-lagen och KAS-lagen, och motsvarande bestämmelser bör införas i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. När det gäller regeringens lagförslag har utskottet i huvudsak ingen erinran. Utskottet vill dock beröra en fråga som gäller reglerna om överhoppningsbar tid. Den föreslagna verksamheten skall betraktas som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av förslaget till ändringar av bl.a. 7 § ALF- lagen framgår att deltagande i försöksverksamheten skall återkvalificera för nya ersättningsperioder, dvs. vara s.k. jämställd tid. Kravet för att verksamheten skall anses som jämställd tid är att den fullföljts av den enskilde. Frågan är då vad som gäller i det fall personen avbryter verksamheten. Av lagförslaget framgår inte om i dessa fall tiden i verksamheten skall betraktas som överhoppningsbar tid. Det kan noteras att tid i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder betraktas som överhoppningsbar tid i motsvarande situation. Utskottet anser att också tid i denna verksamhet bör anses som s.k. överhoppningsbar i de fall den enskilde inte fullföljt verksamheten. Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet att förslagen till ändring i 8 § ALF- respektive KAS-lagen samt 17 § förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring bör kompletteras med en punkt som innebär att för en person som inte har fullföljt sådan verksamhet som angetts ovan skall tiden i verksamheten vara överhoppningsbar vid beräkningen av ramtiden. Utskottets förslag rörande 8 § i ALF-lagen respektive KAS-lagen framgår av bilaga 2. Vad gäller bestämmelsen i 17 § förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring föreslår utskottet att man förutom ovanstående tillägg bör göra en redaktionell omarbetning av bestämmelsen. Enligt utskottets mening bör bestämmelsen utformas enligt följande.
När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, 3. yrkesinriktad rehabilitering, 4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag, eller 5. deltagit i verksamhet där ersättning enligt 3 a § har utgått, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som följer av 19 §. Med dessa förändringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del. Motionerna A48 (m) yrkandena 2-6 samtliga delvis, A49 (fp) yrkandena 6-10 samtliga delvis och Fi44 (v) yrkandena 43-47 avstyrks.
Resursarbeten
Propositionen Regeringen beviljade i december 1995 medel till ett arbetsmarknadspolitiskt projekt inom vård och omsorg och som har bedrivits i samverkan med Svenska kommunalarbetareförbundets sektion i Kalmar, Länsarbetsnämnden i Kalmar län och Kalmar kommun, den s.k. Kalmarmodellen. Arbetsgivaren, Kalmar kommun, har fått möjlighet att utöver lägsta nivå på bemanningen på en arbetsplats höja nivån på den kommunala servicen genom att ta in arbetslösa som en extra resurs i det reguljära arbetet. I gengäld har arbetsgivaren åtagit sig att med arbetslösa täcka alla vikariatsbehov som understiger 14 dagar inom det berörda området. Preliminära bedömningar visar enligt regeringen att projektet har haft positiva effekter. På grundval av erfarenheterna från detta projekt föreslår regeringen att en tillfällig lag införs om försök med resursarbete i offentlig verksamhet. Försöksverksamheten skall pågå i hela landet och bedrivas fr.o.m. den 1 juli 1997 intill utgången av år 1998. Långtidsarbetslösa som uppbär arbetslöshets ersättning skall kunna delta i åtgärden. De arbetslösa skall delta i åtgärden på heltid. 10 % av tiden bör dock användas till att söka arbete. Ersättningen skall benämnas utbildningsbidrag och det skall vara möjligt för arbetsgivaren att komplettera ersättningen. En anvisning till resursarbete får omfatta högst sex månader med möjlighet till förlängning till nio månader. Den tid i resursarbete som berättigar till utbildningsbidrag skall anses som s.k. jämställd tid och kunna kvalificera för ytterligare ersättningsperioder. Stat, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och de allmänna försäkringskassorna skall kunna vara anordnare. Detta förslag föranleder vissa ändringar i 14 § ALF- respektive KAS-lagen och ett tillägg till 22 § i förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring.
Motioner Både Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har yrkat avslag på förslaget om en lag om försök med resursarbete. Av detta följer att de även yrkar avslag till de följdändringar som förslaget föranleder. Sistnämnda framgår av Moderaternas kommittémotion A48 (yrk. 2-3 och 6, samtliga delvis) och av Folkpartiets kommittémotion A49 (yrk. 6-7 och 10, samtliga delvis). Av partimotion Fi45 framgår att också Miljöpartiet de gröna har yrkat avslag på förslaget. Även Miljöpartiet yrkar att de föreslagna följdändringarna avslås (yrk. 32). Kristdemokraterna vill också avslå förslaget men har inte yrkat avslag av de föreslagna följdändringarna. Vänsterpartiet kan acceptera förslaget med vissa restriktioner. Vänsterpartiet har inte framställt några yrkanden i den del som berörs i detta betänkande.
Utskottets överväganden Som framgår av utskottets yttrande till finansutskottet tillstyrker utskottet med vissa justeringar den nya åtgärden resursarbete och en lag i ämnet. Utskottet har inga erinringar mot de förslag till förändringar i den nuvarande regleringen av arbetslöshetsersättningen och den nya lagen om arbetslöshets- ersättning som läggs fram i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna A48 (m) yrkande 2-3 och 6 samtliga delvis, A49 (fp) yrkande 6-7 och 10 samtliga delvis och Fi45 (mp) yrkande 32.
Tillfällig avgångsersättning
Propositionen Enligt regeringen är det många äldre personer som varit inskrivna vid förmedlingen under längre perioder och som har haft svårt att återgå till den reguljära arbetsmarknaden. Denna grupp kräver stora resurser vid arbetsförmedlingen i form av personal och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen föreslår därför att arbetslösa som har fyllt 60 år men inte 65 år skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning, som benämns tillfällig avgångsersättning, fram till dess de uppnår pensionsåldern utan krav på aktivt arbetssökande eller annan aktivitet. Som villkor för att den arbetslöse skall kunna erhålla tillfällig avgångsersättning gäller att han eller hon under tiden fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. den 15 april 1997 har fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd under minst 12 månader. Erbjudandet föreslås gälla mellan den 1 juli och den 31 december 1997. Ersättningen skall enligt förslaget betalas ut till dess att personerna fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära hel förtidspension eller återgår i arbete. Det skall inte vara möjligt att erhålla tillfällig avgångsersättning samtidigt som den arbetslöse erhåller inkomst av arbete.
Motioner Moderata samlingspartiet i kommittémotion A48 (yrk. 2-3, delvis, och 7) och Folkpartiet liberalerna i kommittémotion A49 (yrk. 6-7, delvis, och 11) anser att regeringens lagförslag i dessa delar bör avslås. Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi45 att förslaget innebär att erbjudandet endast gäller en slumpmässigt utvald grupp och under en begränsad tid. Förslaget medför att vissa grupper kommer att få möjlighet att bli arbetsbefriade med god ersättning fram till pensionen. Andra, som varit något halvår för unga eller saknat någon månad i kvalificeringstiden, kommer att få fortsätta enligt gamla regler. Detta är inte likhet inför lagen, anför Miljöpartiet, och yrkar avslag på förslaget (yrk. 29). Som framgår av utskottets yttrande till Finansutskottet motsätter sig inte Kristdemokraterna förslaget som sådant (se motion Fi46). Kristdemokraterna anser dock att den arbetslöse bör ha varit arbetslös i minst två år för att kunna ta del av åtgärden. I arbetsmarknadsutskottets yttrande framgår hur utskottet ställer sig till den av Kristdemokraterna föreslagna förändringen.
Utskottets överväganden I yttrandet till finansutskottet tillstyrker utskottet förslaget om tillfällig avgångsersättning. När det gäller själva lagförslaget kan utskottet vid en granskning av motiveringen till detta konstatera att propositionen i denna del är mycket kortfattad. Införandet av en ny ersättningsform som skiljer sig från övriga ersättningsformer väcker naturligen en rad frågeställningar. En sådan fråga är vad som händer om en person som uppbär tillfällig avgångsersättning börjar arbeta igen. Om han eller hon på nytt blir arbetslös, återgår man då till att tillämpa de vanliga reglerna? Om man gör det, har den arbetslöse då förbrukat ersättningsdagar under den period han eller hon uppbar tillfällig avgångsersättning? Krävs det alltid att den arbetslöse uppfyller ett nytt arbetsvillkor för att han eller hon skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning på nytt? En annan fråga är om personer som formellt uppfyller kraven på tolv månaders arbetslöshet under perioden den 1 januari 1996 till den 15 april 1997 men därefter blivit utförsäkrade kan erhålla tillfällig avgångsersättning. Ytterligare en fråga är hur den tillfälliga avgångsersättningen förhåller sig till socialbidrag. Kan en person som uppbär socialbidrag på grund av att han eller hon erhåller låg arbetslöshetsersättning, och som begär att få tillfällig avgångsersättning fortsätta att samtidigt uppbära socialbidrag? I normalfallet krävs nämligen att den som uppbär socialbidrag aktivt söker arbete. Detta strider mot tanken med tillfällig avgångsersättning. Till detta kommer en rad praktiska frågor. Som exempel kan nämnas hur man ansöker om tillfällig avgångsersättning och vem som beslutar om det. Ytterligare en fråga är om den som erhåller tillfällig avgångsersättning får vistas utomlands. Med hänsyn till vad som anförts ovan anser utskottet att det är viktigt att dessa frågor klaras ut. Utskottet förutsätter att saken regleras i en förordning, eller om så erfordras att regeringen återkommer till riksdagen i frågan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker motionerna A48 (m) yrkandena 2-3, delvis, och 7, A49 yrkandena 6-7, delvis, och 11 och Fi45 förslaget avslås yrk. 29.
Avstängningsregler rörande lagen om tillfälliga offentliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA)
Propositionen I propositionen har regeringen, utan att föreslå någon lagändring, behandlat frågan om avstängningsreglerna i förhållande till OTA. Regeringen uppger att det har rått en viss oklarhet om reglerna om avstängning från rätten till ersättning i samband med OTA. Regeringen framhåller vikten av att dessa regler tillämpas likformigt och konsekvent samt att tillämpningen inte leder till att personer kan avböja att delta i en viss arbetsmarknadspolitisk åtgärd och i stället få arbetslöshetsersättning. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet anförde i samband med att avstängningsreglerna avseende OTA behandlades i utskottets yttrande till finansutskottet (1995/96:AU6y). Utskottet anförde bl.a. följande.
Frågan kan ställas om det är rimligt att avstänga en arbetslös som inte vill acceptera ett erbjudande om sådant arbete eller lämnar arbetet. Utskottet vill för sin del hänvisa till att avstängningsreglerna enligt 29 § 1-3 inte är ovillkorliga. En viss skälighetsbedömning skall ske genom att det skall saknas ?giltig anledning? att lämna arbetet resp. att det erbjudna arbetet skall vara ?lämpligt?. Utskottet anser det rimligt att man vid prövningen av dessa rekvisit väger in den speciella situation som målgruppen för åtgärden befinner sig i. Man bör kunna se betydligt mildare på dessa ?vägransfall? än på övriga fall. Detta ställningstagande gäller fortfarande. Uttalandet skall enligt utskottets mening dock inte tolkas på det sättet att utskottet anser att äldre arbetslösa alltid har rätt att avböja ett erbjudande om OTA utan att drabbas av avstängning.
Riksdagens beslut den 12 juli m.m. Utskottet har inledningsvis redogjort för de förändringar i nuvarande regelsystem som riksdagen beslutade den 12 juli respektive 12 december 1996 och som skall träda i kraft den 1 juli 1997. Regeringen anser att dessa förändringar inte längre med hänsyn till de nu behandlade förslagen är aktuella. Regeringen föreslår därför att dessa inte ikraftträdda regler bör upphävas. Utskottet delar regeringens synpunkt och föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. Av detta följer att utskottet även avstyrker motion A224. I denna motion anser Hans Karlsson (s) att det är angeläget att regeringen noga följer konsekvenserna av de förändringar i arbetslöshetsersättningen som beslutades den 12 juli 1996. De nu behandlade förändringsförslagen innebär också att de förslag som regeringen lämnade i budgetpropositionen 1996/97:1 bör avslås.
Samordning mellan utbildningsbidrag och änkepension
Motioner Vänsterpartiet i motion So424 (yrk. 16), Birgitta Gidblom m.fl. (s) i motion Sf215 och Ulla Hoffman m.fl. (v) i motion Sf208 anser att regeringen bör se över nuvarande lagstiftning gällande efterlevandepension och utbildningsbidrag. Med dagens ersättningsregler utgår efterlevandepension till efterlevande make eller maka även om han eller hon förvärvsarbetar eller uppbär arbetslöshetsersättning. Om personen påbörjar en utbildning som berättigar till utbildningsbidrag, exempelvis arbetsmarknadsutbildning, samordnas utbildningsbidraget och efterlevandepensionen. Den ekonomiska situationen för den enskilde försämras därmed när den enskilde övergår från att passivt uppbära ersättning till att delta i en aktiv åtgärd som berättigar till utbildningsbidrag. I syfte att stimulera kompetenshöjning behöver en förändring göras av dagens samordningsregler.
Utskottets överväganden Enligt 13 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd skall utbildningsbidragets dagpenning och andra socialförsäkringsförmåner, däribland änkepension och livränta till änka, samordnas. Innebörden av bestämmelserna är att dagpenningen skall minskas med det belopp som kursdeltagaren får i änkepension enligt lagen om allmän försäkring eller i livränta enligt arbetsskadeförsäkringen. En änka som är berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen får till följd av dessa bestämmelser lägre ersättning vid deltagande i arbetsmarknadsutbildning än vid arbetslöshet. Vid arbetslöshet får änkan änkepension/livränta och dagpenning från arbetslöshetskassa. Någon samordning mellan dessa ersättningar görs inte. När änkan deltar i åtgärden arbetsmarknadsutbildning minskas utbildningsbidraget i form av dagpenning med änkepensionen/livräntan. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en översyn av reglerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som omfattar bl.a. frågan om samordning mellan utbildningsbidrag och änkepension eller livränta. Utskottet som inte vill föregripa denna beredning, avstyrker därför motionerna So424 (v) yrkande 16, Sf208 (v) och Sf215 (s).
Lagstiftningsfrågor Regeringens förslag till författningsändringar redovisas i bilaga 1. Utskottet har vid sin genomgång av dessa förslag rättat smärre korrekturfel. Utskottets behandling innebär, som tidigare påpekats, att utskottet har att ta ställning till två propositioner i vilka lämnas förslag som rör samma regelverk. Avsikten är att samtliga förslag som rör regelverket för arbetslöshetsersättning skall behandlas i ett sammanhang. För att regelverket skall bli mer överskådligt har utskottet valt att i vissa fall lämna samordnade förslag. Förslagen redovisas i separata bilagor, vilka framgår av nedanstående förteckning.
Bilaga 2 Utskottets samordnade förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Förslaget består av en samordning av utskottets egna förslag och regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:8 samt prop. 1996/97:150 p. 3:5 och p. 3:7
Bilaga 3 Utskottets samordnade förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Förslaget består av en samordning av utskottets egna förslag och regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:9 samt prop. 1996/97:150 p. 3:6 och p. 3:8
Bilaga 4 Utskottets samordnade förslag rörande en ny lag om arbetslöshetsförsäkring. Förslaget består av en samordning av utskottets egna förslag och regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:1 och prop. 1996/97:150 p. 3:9 Bilaga 5 Utskottets samordnade förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor. Förslaget består av en samordning av regeringens förslag i prop. 1996/97:107 p. 2:3 och prop. 1996/97:150 p. 3:10
Övriga lagförslag Med anledning av de författningsförändringar som föreslås vad gäller regleringen av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet föreslår regeringen ett antal följdändringar till olika författningsbestämmelser. Förslagen återfinns i prop. 1996/97:107 p. 2:4-7 och 2:10-18.
Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal (prop. 1996/97:107 p. 2:4) Utskottet har ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) (prop. 1996/97:107 p. 2:5) Lagförslaget avser bl.a. en ändring av punkt 1 av anvisningarna till 19 § som bör samordnas med de ändringar i bestämmelsen som föreslås i proposition 1996/97:119 Självförvaltning. Arbetsmarknadsutskottet har därför beslutat att överlämna detta förslag till skatteutskottet. I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (prop. 1996/97:107 p. 2:6) Lagförslaget avser bl.a. en ändring av lagens 11 kap. 2 § som bör samordnas med de ändringar i samma paragraf som föreslås i proposition 1996/97:100 Ett nytt skattesystem för skattebetalningar m.m. Arbetsmarknadsutskottet har därför beslutat att överlämna detta förslag till skatteutskottet. I övrigt har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) (prop. 1996/97:107 p. 2:7) Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring (prop. 1996/97:107 p. 2:10) Utskottet anser att det bör göras ett tillägg till ikraftträdandebestämmelsen som innebär att äldre bestämmelser skall tillämpas om delpension sökts eller skall börja utges för tid med början före ikraftträdandet. Vidare bör utformningen av bestämmelsen anpassas till det av utskottet föreslagna alternativa arbetsvillkoret. Lagförslag om detta läggs fram i utskottets hemställan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring (prop. 1996/97:107 p. 2:11) Ingressen till detta lagförslag bör enligt utskottets mening ha en annan lydelse. Vidare bör utformningen av bestämmelsen anpassas till det av utskottet föreslagna alternativa arbetsvillkoret. Lagförslag om detta läggs fram i utskottets hemställan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter (prop. 1996/97:107 p. 2:12) Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (prop. 1996/97:107 p. 2:13) Enligt utskottets mening bör övergångsbestämmelsen ändras på så sätt att 1998 års taxering rätteligen borde vara 1999 års taxering. Lagförslag om detta läggs fram i utskottets hemställan. I övrigt har utskottet ingen erinran mot förslaget.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (prop. 1996/97:107 p. 2:14) Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (prop. 1996/97:107 p. 2:15) Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (prop. 1996/97:107 p. 2:16) Enligt utskottets mening är det tillräckligt att man tar bort den del av sista meningen i 5 b § som börjar med och för och slutar med kontant arbetsmarknadsstöd. Något tillägg på sätt regeringen föreslagit är inte nödvändigt. Vidare bör en komplettering av övergångsbestämmelserna göras. Lagförslag om detta läggs fram i utskottets hemställan.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister (prop. 1996/97:107 p. 2:17) Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (prop. 1996/97:107 p. 2:18) Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande avslag på proposition 107 m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:A39 yrkandena 1-8, res. 1 (m) 2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A40 yrkande 1, 1996/97:A277 yrkande 11, 1996/97:A298 yrkande 1, 1996/97:A304 yrkande 1 samt 1996/97:Sf242 yrkande 10, res. 2 (fp, kd) res. 3 (v) 3. beträffande samordning av försäkringssystem att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 1, res. 4 (mp) 4. beträffande bortre gräns för ersättningsrätt att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:A40 yrkande 2, res. 5 (fp) res. 6 (v) 5. beträffande utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 2, res. 7 (mp)
6. beträffande kompensationsnivå att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 3 och 1996/97:A46 yrkande 4, res. 8 (v) res. 9 (mp) 7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 4 samt 1996/97:A46 yrkandena 5 och 7, res. 10 (v) res. 11 (mp) 8. beträffande indexering av ersättningen att riksdagen dels avslår motion 1996/97:A40 yrkande 5, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 12 (v) 9. beträffande samordning av de högsta ersättningsnivåerna att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 6, res.13 (mp) 10. beträffande samordning med avgångsvederlag att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 6, res. 14 (v) 11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 4, 1996/97:A38 yrkande 3 samt 1996/97:A46 yrkandena 8 och 9 i motsvarande del, res. 15 (fp, kd) res. 16 (mp) 12. beträffande alternativt arbetsvillkor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A38 yrkande 4, 1996/97:A40 yrkande 8 och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande del, res. 17 (v) res. 18 (kd) 13. beträffande kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 9 och 1996/97: A46 yrkande 10, res. 19 (v, mp) 14. beträffande politiskt företroendevaldas ersättningsrätt att riksdagen avslår motion 1996/97:A232,
15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 7 och 1996/97:A46 yrkande 12, res. 20 (v) res. 21 (mp) 16. beträffande effekterna av en ny arbetslöshetsförsäkring att riksdagen avslår motion 1996/97:A271,
17. beträffande samordning med studiemedel att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 10, res. 22 (v) 18. beträffande lagreglering av samordning med bisyssla att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del antar a) det enligt bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 23 §, b) det enligt bilaga 4 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 39 §,
19. beträffande överhoppningsbar tid vid makes utlandsarbete m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A212 och 1994/95:Sf254 yrkande 1,
20. beträffande arbetslöshetsbegreppet för företagare att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A36, 1996/97:A38 yrkande 7, 1996/97:A45 i motsvarande del och 1996/97:A260,
21. beträffande tillfälligt uppehåll i verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A208, 1996/97:A219, 1996/97:A265, 1996/97:A288 och 1996/97:N252 yrkande 10,
22. beträffande arbetslöshetsersättning som insats i ett kooperativt företag att riksdagen avslår motion 1996/97:A242,
23. beträffande ytterligare översyn av företagares rätt till arbetslöshetsersättning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A46 yrkande 16 och 1996/97:A299, res. 23 (mp) 24. beträffande ersättningsrätt vid nyföretagande att riksdagen avslår motion 1996/97:A41,
25. beträffande deltidsregler att riksdagen avslår motion 1996/97:A40 yrkande 11, res. 24 (v) 26. beträffande ersättningsperiodernas längd för äldre att riksdagen avslår motion 1996/97:A46 yrkande 13, res. 25 (mp) 27. beträffande avstängningsregler att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A40 yrkande 13 och 1996/97:A46 yrkande 15, res. 26 (v, mp) 28. beträffande aktivt arbetssökande att riksdagen avslår motion 1996/97:A38 yrkande 5,
29. beträffande skyldigheten att acceptera lämpligt arbete att riksdagen avslår motion 1996/97:A39 yrkande 11, res. 27 (m) 30. beträffande överenskommelser rörande arbetslöshetsersättning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A42 och 1996/97:A291,
31. beträffande familjehemsföräldrars ersättningsrätt att riksdagen avslår motion 1996/97:A38 yrkande 8, res. 28 (kd) 32. beträffande ersättningsrätt för anställda vid uthyrningsföretag att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A39 yrkande 10 och 1996/97:A258, res. 29 (m) 33. beträffande yrkesfiskares ersättningsrätt att riksdagen dels avslår motionerna 1996/97:A43 och 1996/97:A44, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. beträffande upphävande av lagändringar antagna den 12 juli 1996 att riksdagen dels avslår de i proposition 1 framlagda förslagen till a) lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, b) lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
dels med bifall till proposition 107 i motsvarande del antar de enligt bilaga 1 framlagda förslagen till a) lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, b) lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
dels avslår motion 1996/97:A224,
35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1996/97:A40 yrkande 12, 1996/97:A45 i motsvarande del och 1996/97:A46 yrkande 11 antar det i propositionen enligt bilaga 1 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetskassor såvitt avser 34 § med den ändringen att första stycket andra meningen skall ha följande lydelse:
"Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst denna omfattning." res. 30 (v) res. 31 (mp) 36. beträffande finansieringen att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6, 1996/97:A39 yrkandena 9 och 12, 1996/97:A46 yrkande 3 samt 1996/97:A277 yrkande 12, res. 32 (m) res. 33 (fp, kd) res. 34 (mp) 37. beträffande tidpunkten för utbetalande av statsbidrag att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del och med avslag på motion 1996/97:A46 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande delar, 1996/97:A49 yrkandena 6-10 i motsvarande delar och 1996/97:Fi44 yrkandena 43-47, res. 35 (m, fp) res. 36 (v) 39. beträffande reglering av resursarbete att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2, 3 och 6 i motsvarande delar, 1996/97:A49 yrkandena 6, 7 och 10 i motsvarande delar samt 1996/97:Fi45 yrkande 32, res. 37 (m, fp, mp, kd) 40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i motsvarande delar samt 7, 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande delar samt 11 och 1996/97:Fi45 yrkande 29, res. 38 (m, fp) res. 39 (mp) 41. beträffande samordning av utbildningsbidrag och änkepension att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf208, 1996/97:Sf215, och 1996/97:So424 yrkande 16, res. 40 (v) 42. beträffande lagreglerna om alternativt arbetsvillkor att riksdagen med anledning av proposition 107 i motsvarande del antar a) det i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 6 §, b) det i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser 6 §, c) det i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 12 §,
43. beträffande lagreglerna om överhoppningsbar tid att riksdagen med anledning av propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar antar a) det i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 8 §, b) det i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser 6 §, c) det i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring såvitt avser 16 och 17 §§,
44. beträffande övergångsbestämmelser m.m. att riksdagen med anledning av propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar beslutar om övergångsbestämmelser a) enligt det i bilaga 2 framlagda förslaget såvitt avser lagen om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, b) enligt det i bilaga 3 framlagda förslaget såvitt avser lagen om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
45. beträffande regelverket för arbetslöshetsersättningen i övrigt att riksdagen med bifall till propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar antar de i bilagorna 2, 3 och 4 framlagda lagförslagen i den mån de inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
46. beträffande arbetslöshetskassor att riksdagen med bifall till proposition 107 i motsvarande del antar det i propositionen enligt bilaga 1 framlagda förslaget till lag om arbetslöshetskassor i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
47. beträffande införandet av den nya försäkringen att riksdagen med bifall till propositionerna 107 och 150 i motsvarande delar antar det i bilaga 5 framlagda förslaget till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor,
48. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen med anledning av proposition 107 antar de enligt bilaga 1 framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,
b) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) utom såvitt avser punkt 1 av anvisningarna till 19 §,
c) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring utom såvitt avser 11 kap. 2 §,
d) lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
e) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, med den ändringen
dels att första meningen i 3 § skall ha följande lydelse:
Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och under en ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utges eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst sex månader under förutsättning att förvärvsarbetet har utförts under minst 70 timmar per månad, eller har förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader enligt bestämmelserna om arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.,
dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre bestämmelser skall tillämpas om delpensionen sökts eller skall börja utges för tid med början före ikraftträdandet.,
f) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, med den ändringen
dels att ingressen skall ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse., dels att första meningen i 3 § skall ha följande lydelse:
Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och under en ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utges eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst sex månader under förutsättning att förvärvsarbetet har utförts under minst 70 timmar per månad, eller har förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader enligt bestämmelserna om arbetsvillkor i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.,
g) lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
h) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, med den ändringen att första meningen i ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.,
i) lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
j) lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal,
k) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, med den ändringen
dels att sista meningen i 5 b § skall ha följande lydelse: Detsamma skall gälla för tjänstepension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal och som är samordnad med folkpension i form av änkepension.
dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.,
l) lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
m) lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa. Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 14 maj 1997
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd).
Reservationer
1. Avslag på proposition 107 m.m. (mom. 1) Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets övervägande som börjar med ?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?A39 (m) yrkande 1-8? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Moderata samlingspartiets åsikt att frågan om hur arbetslöshetsförsäkringen skall vara utformad måste ses i ett vidare sammanhang. Avsaknaden av en genomtänkt och heltäckande strategi från regeringens sida innebär att arbetslösheten inte pressas tillbaka. Enligt utskottets mening krävs det insatser på fyra plan för att minska arbetslösheten. Dessa insatser kan sammanfattas enligt följande. - Företagen måste kunna växa. Det måste bli lättare att starta företag. Företag i Sverige skall ha konkurrenskraftiga villkor i förhållande till företag i andra länder. Lägre skatter på arbete är en förutsättning för fler arbeten. - Sverige skall bli ett av de främsta länderna vad gäller kunskap och kunskapsutveckling. - Arbetsmarknaden måste moderniseras. Flexiblare villkor måste införas på hela den svenska arbetsmarknaden. - Arbetsmarknadspolitiken måste bli effektivare. En konstruktiv arbetslöshetsförsäkring kombinerad med fokuserade och effektiva åtgärder underlättar de arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Utskottet anser i likhet med Moderaterna att i stället för regeringens förslag bör en allmän arbetslöshetsförsäkring, knuten till den allmänna försäkringen, införas. Den allmänna arbetslöshetsförsäkringen skall vara en integrerad del av en sammanhållen strategi för företagande och arbete samt innehålla starka incitament att söka arbete. Regeringens förslag till ny arbetslöshetsförsäkring bör avslås. Ett förslag till en ny allmän arbetslöshetsförsäkring bör föreläggas riksdagen i sådan tid att den kan träda i kraft den 1 januari 1998. En ny allmän arbetslöshetsförsäkring bör omfatta alla. Utskottet delar Moderaternas uppfattning att administrationen i likhet med övriga sociala försäkringar bör handhas inom ramen för den allmänna försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen bör vara tidsbegränsad. I kombination med bl.a. förändrade regler för återanställning kommer detta enligt utskottets uppfattning att säkerställa att den arbetslöse har starka drivkrafter att ta arbete. Det skall emellertid understrykas att dessa drivkrafter måste motsvaras av ett klimat där nya arbeten skapas. Det är därför strategin för fler arbeten måste genomföras samordnat. Det statliga skyddet vid arbetslöshet bör motsvara välmotiverade trygghetskrav samtidigt som det understryker arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring. Den inkomstrelaterade delen bör omfatta 300 ersättningsdagar. Till skillnad från i dag bör ersättningsperioderna inte kunna förlängas genom återkvalificering genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För äldre arbetslösa behövs ett skydd som varar längre tid än 300 dagar. Utskottet anser i likhet med Moderaterna att arbetslösa som är äldre än 58 år, efter att ha erhållit ersättning från den inkomstrelaterade delen av arbetslöshetsförsäkringen under 300 dagar, bör kunna få ett kompletterande skydd med högst 200 ersättningsdagar. Denna efterskyddsersättning bör utgå under högst ett kalenderår från den första ersättningsdagen. Ersättningsnivån bör vara 210 kr per dag. Den bör kunna kompletteras med åtgärder av de fackliga organisationerna eller genom avtal. Ersättningsnivån bör bibehållas på 75 % av den tidigare förvärvsinkomsten med en högsta dagpenning om 564 kr per dag. Utskottet bedömer att genom de skattesänkningar som Moderaterna föreslår erhåller den enskilde en högre nettoersättning än vad han eller hon kan få genom regeringens förslag. Den tid av arbete som krävs för att få rätt till arbetslöshetsersättning, det s.k. arbetsvillkoret, påverkar försäkringens kostnader men ger också besked, inte minst till unga, om hur samhället ser på arbete. Ett ringa krav på arbete för att bli ersättningsberättigad skulle kunna ge det felaktiga intrycket att bidragsberoende är något normalt. Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med Moderaterna att det är rimligt att arbetsvillkoret fastställs så att sökanden under en ramtid av 18 månader måste ha förvärvsarbetat minst 12 månader. Som alternativ till denna huvudregel bör det vara möjligt att fullgöra arbetsvillkoret genom förvärvsarbete i minst 900 timmar under en sammanhängande tid om 360 dagar. Arbetet måste dock ha utförts under tolv perioder om vardera 30 dagar med en arbetad tid av minst 45 timmar per period. Utskottet instämmer i Moderaternas uppfattning att det bör finnas ett särskilt lägre arbetsvillkor för unga nytillträdande på arbetsmarknaden. För arbetslösa under 25 år som inte kan delta i utbildning inom ramen för ett modernt lärlingssystem bör arbetsvillkoret halveras. Det bör således omfatta sex månader eller 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar då arbetet utförts under sex delperioder om vardera 30 dagar med en arbetstid på minst 45 timmar varje period. I likhet med Moderaterna anser utskottet att ersättningen skall utgå enligt grundnivån. Möjligheten skall kunna utnyttjas högst en gång i livet. De långsiktiga förändringar som pågår på arbetsmarknaden i riktning mot mer individuella arbetstider, arbete under delar av livet varvat med andra sysselsättningar och mer varierade löner under olika yrkesverksamma perioder ställer krav på förnyelse av det skydd som behövs för att klara olika situationer med arbetslöshet. Utskottet anser i likhet med Moderaterna att analyser bör genomföras av en långsiktig lösning i form av ett på en gång generellt och individuellt sparsystem. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motion A39 yrkandena 1-8 bör avslå regeringens förslag om en allmän och sammanhållen försäkring. dels att utskottet hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande avslag på proposition 107 m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A39 yrkandena 1-8 avslår proposition 1996/97:107,
2. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2) Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?10 bör avslås? bort ha följande lydelse: Det är angeläget att införa en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med rimlig ersättningsnivå för alla som står till arbetsmarknadens förfogande. I likhet med motionärerna anser utskottet att arbetslöshetsförsäkringen bör bli en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter. Dess utformning bör medverka till en bättre fungerande lönebildning och en flexibel arbetsmarknad. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i motionärernas uppfattning att riksdagen hos regeringen bör begära ett nytt förslag till en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde för den försäkring som infördes år 1994. Förslaget bör vidare innefatta en från parterna på arbetsmarknaden fristående arbetslöshetskassa dit den som inte vill tillhöra ett fackförbund kan ansluta sig. Denna kassa skall administreras av staten. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A37 (fp) yrkande 1 och A38 (kd) yrkandena 1 och 2, A298 (kd) yrkande 1 och Sf242 yrkande 10.. dels att utskottet hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A298 yrkande 1 och 1996/97:Sf242 yrkande 10 samt med avslag på motionerna 1996/97: A40 yrkande 1, 1996/97:A277 yrkande 11 och 1996/97:A304 yrkande 1 och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Arbetslöshetsförsäkringen? och slutar med ?10 bör avslås? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Vänsterpartiets syn på att frågan om arbetslöshetsförsäkringens utformning har misskötts under de senaste åren. Upprepade regelförändringar har genomförts utan konsekvensanalyser. De tekniska lösningarna har varit undermåliga. Frågornas behandling i riksdagen under år 1996 har också varit ägnade att skapa misstro mot det politiska systemet. Även det politiska sakinnehållet har varit felaktigt. I en situation när långt mer än halv miljon arbetstillfällen saknas har det politiska trycket riktats mot de arbetslösa. Regeringens förslag har inneburit att allt fler stängs ute från systemet. Försämringarna av ersättningsnivåerna har inneburit att allt fler tvingats söka socialbidrag. Deltidsarbetslösa kvinnor har fått se sin ersättningsrätt avskaffad. Den politik som har förts har inneburit att staten successivt befriar sig från det politiska ansvaret för arbetslösheten och tar allt mindre ekonomiskt ansvar för dess följder. Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att det är endast genom att öka den reguljära sysselsättningen som kostnaderna för arbetslösheten kan minskas. Att försämra för de arbetslösa skapar endast ytterligare klassklyftor och minskar snarast förutsättningarna för en effektivt fungerande arbetsmarknad. Utskottet anser därför att det är bra att förslagen som presenterats för riksdagen har förankrats hos de fackliga organisationerna och att synpunkter från Arbetslöshetskassornas samorganisation beaktats. Utskottet instämmer i Vänsterpartiets syn på förslaget om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Det är viktigt att stommen till försäkringen utgörs av dagens frivilliga arbetslöshetsförsäkring och arbetslöshetskassor med en nära anknytning till medlemmar, fackliga organisationer och olika branscher. I likhet med Vänsterpartiet är utskottet berett att acceptera de föreslagna finansieringskällorna. Normalt skall arbetsmarknadsavgiften täcka behoven hos en robust försäkring. Vid starkt kostnadstryck till följd av omfattande arbetslöshet får ökade skattemedel sättas in för att klara finansieringen. Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att det inte bör vara aktuellt att ytterligare höja finansieringsavgiften och låta de arbetslösa ta kostnaderna genom regelskärpningar eller sänkta ersättningsnivåer. Kompetensförstärkning och rörlighet skall stimuleras. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion A40 och som innebär att passiva ersättningsperioder skall vara kortvariga och att den individuella handlingsplanen skall prioritera aktivitet. Likaså måste svårigheter att få barnomsorg undanröjas så att ingen går miste om ersättning från arbetslöshetskassa av detta skäl. Utskottet vill i likhet med Vänsterpartiet slå fast att det inte är arbetslöshetskassans fel att långtidsinskrivningen vid arbetsförmedlingen ökar eller att den s.k. rundgången mellan åtgärder och ersättningsperioder blir vanligare. Dessa problem orsakas snarare av brister i den ekonomiska politiken, svag sysselsättningspolitik och frånvaro av en arbetstidsförkortning. Med hänvisning till det anförda stöder utskottet således Vänsterpartiets uppfattning när det gäller inriktningen för arbetslöshetsförsäkringen och anser att detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därför motion A40 yrkande 1. dels att utskottet hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 1, 1996/97:A38 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A277 yrkande 11, 1996/97:A298 yrkande 1, 1996/97:A304 yrkande 1 och 1996/97:Sf242 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Samordning av försäkringssystem (mom. 3) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. under rubriken Utskottet överväganden som börjar med ?En fråga? och slutar med ?den bör avslås? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det nu behövs ett helhetsgrepp på socialförsäkringarna på samma sätt som när översynen av skattesystemet gjordes. Socialförsäkringarna skall utgöra ett socialt skyddsnät som i första hand tillgodoser grundtrygghet åt den som inte kan försörja sig själv. Kvalifikationsreglerna skall vara utformade så att så få som möjligt utestängs från försäkringen och tvingas leva på socialbidrag. För att tillgodose kraven på helhetssyn och grundtrygghet bör socialförsäkringssystemen utformas med en kortvarig del (omställningsförsäkring) och en del som skyddar vid långvariga inkomstbortfall. Utskottet anser att de synpunkter på helhetssyn i socialförsäkringssystemen som här har redovisats bör ges regeringen till känna. Med hänvisning till det anförda biträder utskottet motion A46 yrkande 1 vilket bör ges regeringen till känna. dels att utskottet hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande samordning av försäkringssystem att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4) Elver Jonsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Folkpartiet liberalernas synpunkt att det snarast bör införas en bortre gräns för ersättningsrätten. Dagens system innebär att om man arbetar i sex månader och är medlem i en arbetslöshetskassa så kan man erhålla arbetslöshetsersättning resten av livet. För individen är det viktigt att han eller hon snabbt kan komma ut på den öppna arbetsmarknaden efter det att arbetslöshetsperioden börjat. En bortre gräns innebär också att arbetsförmedlingen tvingas att snabbare försöka hitta lösningar. Den bortre gränsen bör sättas till två år. Utskottet anser i likhet med Folkpartiet att det är viktigt att den bortre gränsen för ersättningsrätten kombineras med åtgärder som snabbt syftar till att snabbt få ut den arbetslöse i sysselsättning. För att förhindra att människor blir hänvisade till socialbidrag efter ersättningstidens slut bör det införas någon form av efterskydd. Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag till riksdagen i enlighet med det anförda. Utskottets ställningstagande innebär att motion A37 (fp) yrkandena 2 och 3 tillstyrks. dels att utskottet hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande en bortre gräns för ersättningsrätt att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:A40 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: En stor del av arbetslöshetsproblemet är av strukturell art. Den är en följd av exempelvis bristande kompetens och regionala svårigheter men också av den könssegregerade arbetsmarknaden. Det är således inte bristande arbetsvilja hos de arbetslösa eller problem med arbetslöshetsförsäkringen som orsakat den omfattande arbetslösheten under senare år. Därmed finns inte heller någon grund för att införa en formellt bestämd tidsgräns, s.k. bortre parentes, i arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att regeringen i propositionen inte lyckats prestera en hållbar argumentation för införande av en sådan tidsgräns. Utskottet menar att den föreslagna utredningen bör få en annan inriktning. Enligt utskottets mening är det grundläggande att man med en aktiv arbetsmarknadspolitik driver arbetslinjen så att återkvalifikation till arbetslöshetsförsäkringen blir möjlig. Så länge det är arbetsmarknadspolitiskt meningsfullt skall det inte förhindras av godtyckliga tidsregler. Misslyckanden på arbetsmarknaden och i det politiska systemet skall inte straffa den enskilde. I enlighet med den uppfattning som förts fram av Vänsterpartiet anser utskottet att den aktuella utredningen i stället för att angripa arbetslöshetsförsäkringens regler för återkvalifikation bör få i uppgift att studera alternativa sysselsättningsprogram, arbetstidsförkortningar och övergångslösningar till pension. Inriktningen måste vara att finna lösningar på problemen med rundgången som för många kan upplevas som meningslös och destruktiv. Kommunerna har självfallet en viktig roll när det gäller att finna effektiva lösningar på arbetsmarknadsproblemen. Med hänvisning till det anförda biträder utskottet således motion A40 yrkande 2 vilket bör ges regeringen till känna. Motion A37 yrkandena 2 och 3 avslås. dels att utskottet hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande bortre gräns för ersättningsrätt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:A37 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor (mom. 5) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Behovet av en ny lagstiftning m.m. under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Med hänsyn? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att uppdraget bör vidgas för den utredning som enligt propositionen skall analysera vilka åtgärder som kan göras inför och efter en utförsäkring. I uppdraget för utredningen, som bör vara parlamentarisk, bör även ingå att utreda en total sammanslagning av försäkringsskyddet vid långvarig ohälsa och arbetslöshet samt en organisatorisk sammanslagning under kommunalt huvudmannaskap av arbetsförmedlingarnas, försäkringskassornas och delar av socialtjänstens verksamheter. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med detta tillkännagivande får motion A46 yrkande 2 anses vara tillgodosedd. dels att utskottet hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor att riksdagen med anledning av motion och 1996/97:A46 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Kompensationsnivå (mom. 6) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?En viktig? och slutar med ?bör antas? bort ha följande lydelse Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det utan ytterligare skärpningar av kvalifikationsvillkor eller höjd nivå på finansieringsavgiften är realistiskt att finansiera en höjning av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 85 % från och med budgetåret 1999. Målet för ersättningsnivån bör vara att den successivt höjs till motsvarande 90 % av den tidigare inkomsten. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A40 yrkande 3. dels att utskottet hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande kompensationsnivå att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 3 och med avslag på motion 1996/97:A46 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Kompensationsnivå (mom. 6) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?En viktig? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att en begränsad höjning av ersättningsnivåer och grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bör kunna genomföras. Ersättningsnivån bör höjas till 80 % för inkomster upp till en brytpunkt vid 4,2 basbelopp, eller för närvarande ca 12 700 kr per månad. För inkomstdelar däröver bör ersättningsnivån vara 40 %. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkande 4. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att Miljöpartiet i motion Fi45 (yrk. 44) med anledning av proposition. 1996/97:150 yrkar att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skall uppgå till 85 % av dagsförtjänsten för inkomstdelar enligt ovan. dels att utskottet hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande kompensationsnivå att riksdagen med anledning av motion 1996/97:46 yrkande 4 och med avslag på motion 1996/97:A40 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det? och slutar med ?yrkandena 5 och 7? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att arbetslöshetsförsäkringen i dag i alltför liten utsträckning kan anses vara en inkomstrelaterad försäkring. Den högsta dagpenningen bör därför höjas och fastställas till 620 kronor från den 29 december 1997. Stödbeloppet i KAS bör från samma dag höjas till 260 kr. Motsvarande belopp bör utgå enligt den nya sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1998. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A40 (v) yrkande 4 vilket bör ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion A46 yrkandena 5 och 7. dels att utskottet hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 4 och med avslag på motion 1996/97:A46 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det? och slutar med ?yrkandena 5 och 7? bort ha följande lydelse: Utskottet stöder Miljöpartiets uppfattning när det gäller storleken på stödbeloppet i KAS, dvs. grundbeloppet i den nya försäkringen, och anser att detta bör höjas till samma nivå som före den senaste sänkningen, alltså 246 kronor per dag. Vidare anser utskottet i likhet med Miljöpartiet att nivån på dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen bör fastställas till högst 589 kronor per dag. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna. Med detta tillkännagivande får motion A46 yrkandena 5 och 7 anses vara tillgodosedd. Utskottet avslår motion A40 yrkande 4. dels att utskottet hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande högsta dagpenningbelopp m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkandena 5 och 7 och med avslag på motion 1996/97:A40 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Indexering av ersättning (mom. 8) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Mot bakgrund? och slutar med ?Utskottets ställningstagande? bort ha följande lydelse: Tidigare fanns en följsamhet mellan ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen och inkomstutvecklingen. I likhet med Vänsterpartiet i motion A40 anser utskottet att en sådan följsamhet bör återinföras. Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A 40 (v) yrkande 5. dels att utskottet hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande indexering av ersättning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Samordning av de högsta ersättningsnivåerna (mom. 9) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kompensationsnivå och dagpenningnivå under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Som utskottet? och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att nivån på taken i samtliga försäkringar, såsom arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringarna, bör samordnas. Samordningen av taknivån bör ske på ett sådant sätt att den är kostnadsmässigt neutral. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkande 6. dels att utskottet hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande samordning av de högsta ersättningsnivåerna att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Samordning med avgångsvederlag (mom. 10) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordningsregler avseende avgångsvederlag under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det finns? och slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att regeringens förslag till samordning mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag bör avvisas. En sådan samordning skulle motverka önskvärda strukturomvandlingar. Likaså motverkas arbetslinjen. Detta har framhållits av ARBOM-utredningen och flera remissinstanser liksom tidigare av utskottet i betänkandena 1992/93:AU20 och 1993/94:AU26. Riksdagen bör mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört med bifall till motion A40 yrkande 6 avslå regeringens förslag om samordning med avgångsvederlag. dels att utskottet hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande samordning med avgångsvederlag att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11) Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det arbetsvillkor? och slutar med ?9 delvis? bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning i motionen A37 och A38 att det riksdagsbeslut som fattades den 12 juni 1996 om att arbetsvillkoret skall utgöra minst 80 timmar per månad under minst nio månader bör stå fast. Utskottet tillstyrker därför motionerna A37 (fp) yrkande 4 och A38 (kd) yrkande 3. dels att utskottet hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 4 och 1996/97:A38 yrkande 3 samt med avslag på motionerna och 1996/97:A46 yrkande 8 och 9 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Det arbetsvillkor? och slutar med ?9 delvis? bort ha följande lydelse: Regeringens syn att arbetslöshetsförsäkringen endast skall gälla dem som har ?en fast förankring på arbetsmarknaden? är ett hån mot alla som ställs utanför. Resonemanget bygger på en föråldrad syn på arbetsmarknaden där de allra flesta förutsätts vara tillsvidareanställda i stadigvarande arbeten. Allt större spärrar upprättas mot grupper med tillfälliga anställningar och nytillträdande på arbetsmarknaden. Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen tills vidare bör fastställas så att rätt till ersättning föreligger för den som förvärvsarbetat fyra månader med minst 70 timmar per månad alternativt 300 timmar under en sammanhängde tid av 120 dagar. Regeringens förslag rörande precisering av hur det alternativa arbetsvillkoret skall vara fördelat på 30-dagarsperioder bör utgå. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkandena 8 och 9. dels att utskottet hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande huvudregel för arbetsvillkoret att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkandena 8 och 9 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 4 och 1996/97:A38 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. alternativt arbetsvillkor (mom. 12) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?För de? och slutar med ?yrkande 9 delvis? bort ha följande lydelse: I likhet med Vänsterpartiet anser utskottet att en generösare alternativregel när det gäller arbetsvillkoret bör införas. Alternativregeln kunde utformas så att minst 450 timmar (motsvarande 6 månader med i genomsnitt 75 timmars arbete per månad) skulle uppfyllas under ramperioden medan antalet arbetade timmar per månad kan variera. Eventuellt kunde kravet skärpas till en sammanhängande tid av 240 eller 210 dagar. De förändrade reglerna om arbetsvillkor bör träda i kraft den 29 september 1997 och inte som regeringen har föreslagit den 1 juli 1997. Utskottet anser att de synpunkter på arbetsvillkoret som här har redovisats bör ges regeringen till känna. Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderliga lagförslag. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A40 (v) yrkande 8. dels att utskottet hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande alternativt arbetsvillkor att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1996/97:A38 yrkande 4 och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Alternativt arbetsvillkor (mom. 12) Dan Ericsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 9 delvis? bort ha följande lydelse: Det är angeläget att öka flexibiliteten när det gäller beräkning av arbetstiden för fullgörande av arbetsvillkoret. Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att det bör införas ett arbetsvillkor som är utformat på ett sådant sätt att den totala mängden arbete under en tidsperiod är försäkringsgrundande. Arbetsvillkoret bör vara lägre för nytillträdande på arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att flexibiliteten i arbetsvillkoret ökar och att alla som arbetar kan få tillträde till försäkringen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A38 yrkande 4. dels att utskottet hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande alternativt arbetsvillkor att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A38 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1996/97:A40 yrkande 8 och 1996/97:A46 yrkande 9 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd m.m. (mom. 13) Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det sedan? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse: Den begränsningsregel som regeringen har föreslagit för kvalifikation till arbetslöshetsförsäkringen med avseende på anställningar med offentliga subventioner är enligt utskottets uppfattning ologisk och bör avslås. Utskottet delar därmed motionärernas uppfattning och anser att det avgörande i stället skall vara att ett anställningsförhållande råder och att lön betalas ut enligt avtal för det aktuella arbetet. Exempelvis bör beredskapsarbete, utbildningsvikariat och rekryteringsstöd vara kvalificerande till försäkringen. Riksdagen bör mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna A40 yrkande 9 och A46 yrkande 10 begära att regeringen skyndsamt återkommer med lagförslag i enlighet med detta. dels att utskottet hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd m.m. att riksdagen med anledning till motionerna 1996/97:A40 yrkande 9 och 1996/97:A46 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Både Vänsterpartiet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse: Utskottet kan som en tillfällig lösning acceptera det arbetsvillkor som regeringen föreslår. Utskottet delar dock Vänsterpartiets uppfattning att regeringen inom kort bör återkomma med en redovisning av effekterna av det nya arbetsvillkoret för olika utsatta grupper på arbetsmarknaden och för försäkringens täckningsgrad. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda bifaller utskottet motion A40 yrkande 7. Motion A46 yrkande 12 (mp) avslås i den mån den inte får anses tillgodosedd av det anförda. dels att utskottet hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 7 och med avslag på motion 1996/97:A46 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsvillkor under rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Både Vänsterpartiet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse: Regeringen bör initiera en mer omfattande kartläggning av de grupper som i dag blir utestängda från ett fullgott försäkringsskydd och lägga fram förslag om arbets- och andra kvalifikationsvillkor som tar sikte på förhållandena på en framtida mer rörlig arbetsmarknad. Med hänvisning till det anförda biträder utskottet motion A46 i berörd del vilket bör ges regeringen till känna. dels att utskottet hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande kartläggning av arbetsvillkorets effekter att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 12 och med avslag på motion 1996/97:A40 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Samordning med studiemedel (mom. 17) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordning med studiestöd under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att en samordningsregel bör införas mellan arbetslöshetsförsäkringen och eventuellt studiestöd. Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag till riksdagen i enlighet med det anförda. Det anförda innebär att motion A40 (v) yrkande 10 tillstyrks i berörd del. dels att utskottet hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande samordning med studiemedel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Ytterligare översyn av företagares rätt till arbetslöshetsersättning (mom. 23) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Företagare under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet ställer? och slutar med ?A299 (c)? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att ytterligare ansträngningar bör göras för att se över och precisera villkoren för företagare, uppdragstagare, kulturarbetare och andra både när det gäller kvalificering till arbetslöshetskassa och rätt till fortsatt ersättning. Detta bör riksdagen med anledning av motion A46 i berörd del som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottet hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande ytterligare översyn av företagares rätt till arbetslöshetsersättning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 16 och med avslag på motion 1996/97:A299 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Deltidsregler (mom. 25) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?När det? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att dagens begränsning av ersättningsrätten för den som har fast deltidsarbete inte bör finnas kvar i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Deltidsbegränsningen drabbar i första hand kvinnor. Detta problem bör i första hand avhjälpas genom att dessa erhåller arbetsmarknadspolitiska åtgärder i samma utsträckning som andra grupper av arbetslösa. Den negativa särbehandlingen av deltidsarbetslösa måste upphöra. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag till riksdagen i enlighet med det anförda. Utskottet tillstyrker därför motion A40 (v) yrkande 11. dels att utskottet hemställan under 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande deltidsregler att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Ersättningsperiodernas längd för äldre (mom. 26) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Enhetliga ersättningsperioder under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse: Åldersgränsen för förlängd ersättningsperiod med högst 450 dagar bör även fortsättningsvis vara 55 år. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottet hemställan under bort ha följande lydelse: 26. beträffande ersättningsperiodernas längd för äldre att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Avstängningsregler (mom. 27) Hans Andersson (v) och Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Sanktionsregler under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Den förändring? och slutar med ?yrkande 15? bort ha följande lydelse: De förändrade sanktionsregler som infördes den 1 januari 1996 har inneburit en omotiverat kraftig skärpning av avstängningsreglerna. De strängare reglerna tillämpas även om psykiska och andra orsaker till uppsägningar stöds av läkarintyg. Utskottet anser att avstängningstiden bör återgå till 20 ersättningsdagar för den som har sagt upp sig på egen begäran eller tackat nej till erbjudet lämpligt arbete. Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderliga lagförslag. Utskottet tillstyrker motion A40 (v) yrkande 13 och A46 (mp) yrkande 13. dels att utskottet hemställan under 27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande avstängningsregler att riksdagen med anledning motionerna 1996/97:A40 yrkande 13 och 1996/97:A46 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Skyldigheten att acceptera lämpligt arbete (mom. 29) Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Allmänna villkor under Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt nuvarande? och slutar med ?bör därför avslås? bort ha följande lydelse: Utskottet delar Moderata samlingspartiets uppfattning att den arbetslöse inte bör kunna tacka nej till erbjudet arbete annat än av mycket starka skäl. En sådan regelskärpning bör kunna säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen inte uppfattas som något annat än en omställningsförsäkring. Detta bör riksdagen med anledning av motion A39 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottet hemställan under 29 bort ha följande lydelse: 29. beträffande skyldigheten att acceptera lämpligt arbete att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A39 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Familjehemsföräldrars ersättningsrätt (mom. 31) Dan Ericsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Familjehem under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet är? och slutar med ?yrkande 8? bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i Kristdemokraternas uppfattning att familjehemsföräldrars rätt till ersättning från arbetslöshetskassa bör säkerställas. Arbetstagarbegreppet bör innefatta även familjehemsföräldrar och ersättning från arbetslöshetskassa bör möjliggöras. Utskottet anser i enlighet med motion A38 att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att säkerställa familjehemsförälders rätt till arbetslöshetskassa. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A38 yrkande 8. dels att utskottet hemställan under 31 bort ha följande lydelse: 31. beträffande familjehemsföräldrars ersättningsrätt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A38 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Ersättningsrätt för anställda vid uthyrningsföretag (mom. 32) Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Anställda vid uthyrningsföretag under Utskottets övervägande som börjar med ?I ett? och slutar med ?A258 (m)? bort ha följande lydelse: Reglerna för s.k. fyllnadsstämpling tillämpas i dag olika i skilda branscher. När det gäller anställda hos personaluthyrningsföretag är tillämpningen strängare än vad gäller andra arbetstagare med motsvarande arbetsvillkor, exempelvis s.k. springvikarier inom sjukvården. Det är enligt utskottets uppfattning inte acceptabelt att anställda hos personaluthyrningsföretag i detta avseende behandlas annorlunda än andra arbetstagare med motsvarande arbetsvillkor. Utskottet, som därmed instämmer i Moderaternas och de enskilda motionärernas kritik, anser att man bör tillse att enskilda som fyllnadsmarkerar behandlas lika. Utskottet förutsätter att regeringen snarast tillser att detta regleras genom förordning eller om så erfordras återkommer till riksdagen i frågan. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna A39 (m) yrkande 10 och A258 (m). Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottet hemställan under 32 bort ha följande lydelse: 32. beträffande ersättningsrätt för anställda vid uthyrningsföretag att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A39 yrkande 10 och 1996/97:A258 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet En ny lag om arbetslöshetskassor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse: När det gäller krav för medlemskap i en arbetslöshetskassa bör inträdesvillkoret i form av det s.k. 17-timmarsregeln tolkas i enlighet med ARBOM-utredningens förslag. Utskottet anser således i likhet med Vänsterpartiet i motion A40 att en person som kan uppvisa ett anställningsavtal som innebär att han eller hon har fått anställning i sådan omfattning att villkoret kommer att uppfyllas, bör ha rätt att omgående erhålla medlemskap i kassan. Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderliga lagförslag. Med hänsyn till det anföra tillstyrker utskottet motion A40 (v) yrkande 12. dels att utskottet hemställan under 35 bort ha följande lydelse: 35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A40 yrkande 12 och med avslag på proposition 107 i motsvarande del samt motionerna 1996/97:A45 i motsvarande del och 1996/97:A46 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet En ny lag om arbetslöshetskassor under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse: Regeringens förslag innebär att utöver arbetsvillkoret för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen skall ett särskilt arbetsvillkor uppfyllas för att bli medlem i arbetslöshetskassa. Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att denna bestämmelse bör slopas. Regeringen bör skyndsamt återkomma med erforderligt lagförslag. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag med det tillkännagivande som följer av motion A46 yrkande 11. dels att utskottet hemställan under 35 bort ha följande lydelse: 35. beträffande lagreglering av inträdesvillkoret att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 11 samt med avslag på proposition 107 i motsvarande del och motionerna 1996/97:A40 yrkande 12 och 1996/97:A45 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Finansieringen (mom. 36) Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt utskottet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:: Den allmänna arbetslöshetsförsäkring som utskottet förordar enligt förslag från Moderata samlingspartiet bör finansieras genom dels egenavgifter, dels skatter. Egenavgifterna, som bör finansiera en betydande del av försäkringen, bör variera med arbetslösheten i syfte att motverka en löneutveckling som ökar arbetslösheten. Avgifterna måste växlas mot löne- eller skattejusteringar så att effekten för den enskilde blir neutral vid övergången till den nya allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Starka skäl talar enligt utskottets uppfattning för att sammanföra all ersättning vid arbetslöshet till den allmänna försäkring som förordas. Utskottet delar härmed den uppfattning som framförts av Moderata samlingspartiet. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken skulle därigenom komma att avse enbart de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och inte som i dag också de ersättningar som motsvarar bortfallen arbetslöshetskassa. Introduktionen av de nya reglerna måste enligt utskottets mening ske parallellt med att arbetslösheten pressas ner genom fler riktiga arbeten. Särskilda övergångsregler kommer därtill att krävas, så att bland annat ersättningsperiodens längd kan samstämma med tillkomsten av en mer dynamisk arbetsmarknad. Med hänvisning till det anförda biträder utskottet således motion A39 (m) yrkandena 9 och 12 i berörda delar. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse: 36. beträffande finansieringen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A39 yrkandena 9 och 12 samt med avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6, 1996/97:A46 yrkande 3 och 1996/97:A277 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Finansieringen (mom. 36) Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna anser utskottet att arbetslöshetsförsäkringens finansiering måste förändras. Målet måste vara en finansiering där de försäkrades egenavgifter och företagens arbetsgivaravgifter balanserar inkomster och utgifter över en konjunkturcykel. Förändringen måste dock genomföras successivt. En obligatorisk egenavgift för arbetslöshetsförsäkringen bör inrättas efter samma principer som prövades år 1994. Med hänvisning till det anförda biträder utskottet således motionerna A37 (fp) yrkande 5 och A38 (kd) yrkande 6. dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse: 36. beträffande finansieringen att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A37 yrkande 5 och 1996/97:A38 yrkande 6 samt med avslag på motionerna, 1996/97:A39 yrkandena 9 och 12, 1996/97:A46 yrkande 3 samt 1996/97:A277 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Finansieringen (mom. 36) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statsbidrag, finansiering och kostnader under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med Miljöpartiet att regeringens förslag till skärpning av arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen för att finansiera en höjning av kompensationsnivån i försäkringen inte kan accepteras. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion A46 yrkande 3. dels att utskottet hemställan under 36 bort ha följande lydelse: 36. beträffande finansieringen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A46 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1996/97:A37 yrkande 5, 1996/97:A38 yrkande 6, 1996/97:A39 yrkandena 9 och 12 samt 1996/97:A277 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38) Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Christel Anderberg (m) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Aktivare användning av arbetslöshetsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I sitt yttrande? och slutar med ?43-47 avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad så att den uppmuntrar aktivt sökbeteende, främjar en dynamisk lönebildning, medverkar till att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras och därmed i förlängningen bidrar till ett ökat antal arbetstillfällen. Detta kräver emellertid att regelverket är tydligt och stringent. Avsteg från ersättningsreglerna bör kunna medges endast om synnerliga skäl föreligger, exempelvis vid individuellt behov av en fokuserad yrkesutbildning. Utskottet anser att regeringens förslag om att lämna arbetslöshetsersättning till personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande inte utgör ett sådant skäl. Regeringens lagförslag beträffande åtgärden bör därför avslås i enlighet med Moderaternas och Folkpartiets förslag. Med bifall av motion A48 yrkande 2-6, samtliga yrkanden delvis, avstyrker utskottet propositionen i motsvarande del. Motionerna A49 (fp) yrkandena 6-10, samtliga delvis, och Fi44 yrkandena 43-47 får anses tillgodosedda genom vad som anförts av utskottet. dels att utskottet hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande delar och med avslag på proposition 1996/97:150 i motsvarande del samt motionerna 1996/97:A49 yrkandena 6-10 i motsvarande delar och 1996/97:Fi44 yrkandena 43-47 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I sitt yttrande? och slutar med ?43-47 avstyrks? bort ha följande lydelse: I likhet med Vänsterpartiet anser utskottet att passiva ersättningsperioder borde minimeras. Enligt utskottets mening bör det göras en åtskillnad mellan kontantstöd och aktivitetsstöd. Utskottet förordar därför att i stället för att införa den nu föreslagna försöksverksamheten bör medel överföras från utgiftsområde 13 till utgiftsområde 14 för att användas inom ramen för otra- ditionell verksamhet med stor flexibilitet. De lokala arbetsförmedlingsnämnderna skall fatta besluten efter det att projektansökningarna godkänts och medel fördelats av AMS. Utskottet delar Vänsterpartiets mening att det skulle vara mycket olyckligt att ge regeringen särskilda befogenheter att fördela medel till lokala projekt. Det finns enligt utskottets mening saklighets- och samordningsskäl att arbetsmarknadsmyndigheterna bör fördela medel enligt generella kriterier som överensstämmer med de arbetsmarknadspolitiska målen. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion Fi44 yrkande 43-47 bör bifallas och att propositionen i berörd del bör avslås. dels att utskottet hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi44 yrkandena 43-47 och med avslag på proposition 1996/97:150 i motsvarande del samt motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2-6 i motsvarande delar och 1996/97:A49 yrkandena 6-10 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Reglering av resursarbete (mom. 39) Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Resursarbeten under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?Som framgår? och slutar med ?yrkande 32? bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas åsikt att förslaget med resursarbete måste avvisas. Det defensiva förslaget är förknippat med rad problem. Förändringsbenägenheten i kommunerna avtar, undanträngningseffekterna blir betydande och det finns uppenbara risker för snedvriden konkurrens samt övervältrings- och inlåsningseffekter. Mot denna bakgrund anser utskottet att med bifall till motionerna A48 (m) yrkandena 2-6, samtliga delvis, A49 (fp) yrkandena 6-10, samtliga delvis, och Fi45 (mp) yrkande 32 bör regeringens förslag i denna del avslås. dels att utskottet hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande reglering av resursarbete att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A48 yrkandena 2, 3 och 6 i motsvarande delar, 1996/97:A49 yrkandena 6, 7 och 10 i motsvarande delar samt 1996/97:Fi45 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40) Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Christel Anderberg (m) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Tillfällig avgångsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I yttrandet? och slutar med ?yrkande 29? bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i uppfattningen att förslaget om tillfällig avgångsersättning ger en felaktig signal som redan på kort sikt riskerar att påverka arbetsgivares attityd till äldre medarbetare. Metoden att ?pensionera bort? äldre långtidsarbetslösa är ineffektiv, oekonomisk och orättfärdig och måste avvisas. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i Moderaternas och Folkpartiets uppfattning att regeringens förslag om ändringar i den nuvarande regleringen av arbetslöshetsersättningen och den nya lagen om arbetslöshetsersättning måste avstyrkas såvitt avser tillfällig avgångsersättning. dels att utskottet hemställan under 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i motsvarande delar samt 7, 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande delar samt 11 och med avslag på motion 1996/97:Fi45 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40) Barbro Johansson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Tillfällig avgångsersättning under rubriken Utskottets överväganden som börjar med ?I yttrandet? och slutar med ?yrkande 29? bort ha följande lydelse: I likhet med Miljöpartiet finner regeringen att förslaget om tillfällig avgångsersättning är inkonsekvent inte minst med tanke på att den tidigare möjligheten till förtidspensionering på grundval av en medicinsk och arbetsmarknadsmässig bedömning tagits bort. Utskottet finner därför att med bifall till motion Fi45 yrkande 29 att regeringens proposition i denna del bör avslås. dels att utskottet hemställan under 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande reglering av tillfällig avgångsersättning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi45 yrkande 29 samt med avslag på motionerna 1996/97:A48 yrkandena 2 och 3 i motsvarande delar samt 7 och 1996/97:A49 yrkandena 6 och 7 i motsvarande delar samt 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Samordning av utbildningsbidrag och änkepension (mom. 41) Hans Andersson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Samordning av utbildningsbidrag och änkepension under rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Enligt 13 §? och slutar med ?Sf215 (s)? bort ha följande lydelse: Det är angeläget att en ändring av samordningsreglerna för utbildningsbidrag genomförs så att änkepension inte påverkar utbildningsbidraget. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna So424 yrkande 16 och Sf208. Motion Sf215 bör avslås i den mån den inte får anses tillgodosedd genom vad utskottet anfört. dels att utskottet hemställan under 41 bort ha följande lydelse: 41. beträffande samordning av utbildningsbidrag och änkepension att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Sf208 och 1996/97:So424 yrkande 16 och med avslag på motion 1996/97:Sf215 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Högsta dagpenningbelopp m.m.(mom. 7) Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) Sänkningen av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen har varit mycket olycklig. Även om regeringen nu föreslår att ersättningsnivån skall höjas har den lägre ersättningen inneburit stor skada. De ständiga förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen har skapat osäkerhet. För de enskilda har sänkningen också inneburit ekonomiska påfrestningar. Vidare har kommunerna drabbats av högre kostnader för socialbidrag.
2. Tidpunkten för utbetalande av statsbidrag (mom. 37) Barbro Johansson (mp) anser Även om utskottets förslag innebär en förbättring jämfört med det förslag som regeringen lämnat kan det innebära problem för arbetslöshetskassorna. Flera av arbetslöshetskassorna kommer tvingas att lägga om sina betalningsrutiner, vilket också kommer att drabba de arbetslösa ekonomiskt.
3. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38) Dan Ericsson (kd) Kristdemokraterna motsätter sig inte en försöksverksamhet som kan leda till nya erfarenheter när det gäller att bekämpa arbetslösheten. Tvärtom har Kristdemokraterna varit pådrivande för att pröva t.ex. arbetsdelningsprojekt i kommunal regi. Problemet med regeringsförslaget är att det inte är färdigtänkt. Det finns ingen strategi för hur de föreslagna åtgärderna i förlängningen skall kunna leda till ordinarie arbeten. Det skulle vara bättre om man i samverkan på lokal nivå själv kunde avgöra detaljutformningen. Samverkan gäller då förutom kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa även lokala företagarorganisationer och fackliga organisationer. Ett sådant förfaringssätt skulle vara ett verksamt medel för att undanröja risker för konkurrenssnedvridning och undanträngnings- eller inlåsningseffekter.
4. Reglering av resursarbete (mom. 39) Hans Andersson (v) Vänsterpartiet är kritiskt till den lösning som regeringen har valt. En bättre lösning är att ha en högre ordinarie bemanning eller i vissa fall avtalsenliga beredskapsarbeten. Det finns risker för inlåsnings- och undanträngningseffekter i åtgärdsslag som ligger så nära reguljära arbetstillfällen, trots att deltagarna inte räknas som arbetstagare. Enligt Vänsterpartiets mening skall viktiga och nödvändiga offentliga arbetsuppgifter finansieras över den ordinarie budgeten medan arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall innebära omställningsinsatser för de arbetslösa samt strukturomvandling och rörlighet på arbetsmarknaden. Som en övergångslösning fram tills dess tillräckliga ordinarie medel tilldelats kommunerna kan Vänsterpartiet under 1998 som en tillfällig lösning acceptera försöksverksamheten med följande restriktioner: 1) arbetsgivaren skall komplettera ersättningen till 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten, dock till högst 620 kronor per dag till och med den 28 december 1997 och till högst 682 kronor därefter; 2) i genomsnitt skall minst 50 % av resursarbetarnas arbetstimmar innebära vikariatstimmar per arbetsplats; 3) det skall råda uppsägningsstopp; och 4) maximalt 15 000 personer per månad kan i genomsnitt få resursarbete under 1998.
5. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40) Hans Andersson (v) Vänsterpartiet har starkt kritiserat regeringens skärpningar av kriterierna för att få förtidspension. Vi har ansett att man bör återinföra en modifierad äldreregel som tillåter förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl. Förslaget om tillfällig avgångsersättning kan dock accepteras som en tillfällig lösning. Genom åtgärden slipper äldre arbetslösa den press som det innebär att söka arbete som inte erbjuds eller delta i en rundgång som inte meningsfullt leder framåt. Införandet av tillfällig avgångsersättning måste dock betraktas som ett politiskt misslyckande. Att minska arbetsutbudet är ingen riktig lösning på problemet med massarbetslösheten. Som en tillfällig insats kan den accepteras men långsiktigt gäller det att höja sysselsättningsgraden.
6. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40) Dan Ericsson (kd) Förslaget innebär ett sätt för regeringen att ytterligare minska på arbetskraftsutbudet. Det är ingen långsiktig åtgärd. Tvärtom krävs det att fler arbetar för att inkomsterna skall bli tillräckliga för folkhushållet och därmed säkerställa välfärden. Dock är antalet personer som kan komma att beröras av denna åtgärd förhållandevis begränsat varför vi inte motsätter oss denna tillfälliga åtgärd, dock med förbehåll om en ändring i villkoret. Man skall ha varit arbetslös minst två år för att kunna ta del av denna åtgärd.
Propositionernas lagförslag
Lagförslag i proposition 1996/97:1
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:871) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | 20 §2 | -------------------------------------------------------- |Dagpenning lämnas med 75 procent av den försäkrades| |dagsförtjänst, om inte annat följer av 17 § första| |stycket och andra stycket första meningen. Dagpenning| |till en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i| |form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan| |pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas| |med 65 procent av den försäkrades dags-förtjänst, med| |den begränsning som följer av 17 § första stycket. | | Med dagsförtjänst avses en femtedel av den | |veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön,| |en tjugotvåondel av den månadsinkomst, som den | |försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt| |under arbetstid som var normal för den försäkrade. | ------------------------------------------------------- |Som normalarbetstid skall | Som normalarbetstid| |gälla den genomsnittliga |skall gälla den| |arbetstiden un-der de |genomsnittliga arbetstiden| |senaste tolv månaderna |un-der de senaste tolv| |före det att den |månaderna före det att den| |arbetslöse anmält sig som |arbetslöse anmält sig som| |arbetssökande hos den |arbetssökande hos den| |offentliga ar- |offentliga ar-| |betsförmedlingen. Vid |betsförmedlingen. Vid| |bestämmande av denna |bestämmande av denna| |ramtid räknas inte tid då |ramtid räknas inte tid då| |den försäkrade varit |den försäkrade varit| |hindrad att ar-beta på |hindrad att ar-beta på| |grund av styrkt sjukdom |grund av styrkt sjukdom,| |el-ler vård av eget barn |heltidsutbildning, vård av| |eller adoptiv-barn som |eget barn eller| |inte har fyllt två år. Om- |adoptivbarn som inte har| |prövning av fastställd |fyllt två år eller| |dagsförtjänst under en |tjänstgöring enligt lagen| |pågående ersättningsperiod |(1994:1809) om| |får ske vid omprövning av |totalförsvarsplikt. | |normalarbetstiden eller då |Omprövning av fastställd| |medlemmen har haft ett |dagsför-tjänst under en| |avbrott under |pågående ersätt-| |ersättningsperioden på |ningsperiod får ske vid| |grund av arbete med högre |omprövning av| |inkomst än tidigare. |normalarbetstiden eller då| |Avbrottet skall ha varit |med-lemmen har haft ett| |sammanhängande under minst |avbrott under| |sex månader och ha |ersättningsperioden på| |omfattat arbete som avses |grund av ar-bete med högre| |i 6 §. |inkomst än tidigare.| | |Avbrottet skall ha varit| | |samman-hängande under| | |minst sex månader och ha| | |omfattat arbete som avses| | |i 6 §. | ------------------------------------------------------- 1 Lagen omtryckt 1991:1334. 2 Senaste lydelse 1996:871.
-------------------------------------------------------- | Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten| |enligt andra stycket, skall som medlemmens| |dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsför-| |tjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke| |och med samma arbetsförmåga som medlemmen. | | Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje| |styckena får dagpenning till försäkrad som under| |ersättningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvud-| |sakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller| |yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt| |utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som| |motsvarar utbildningsbidraget. | | Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet| |fortlöpande ersättning från annan än| |arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med| |belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta| |belopp som får lämnas enligt första-fjärde styckena och| |ersättningen. | -------------------------------------------------------- Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1973:371) om kontant arbets-marknadsstöd1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:872) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | | | 13 §2 | ------------------------------------------------------- |Dagpenning får inte lämnas |Dagpenning får inte lämnas| |förrän den försäkrade |förrän den sökande under| |under en samman-hängande |en sammanhängande tid av| |tid av tolv månader varit |tolv månader varit ar-| |arbetslös sex dagar |betslös sex dagar| |(karensvillkor). I |(karensvillkor). I| |karenstiden räknas in |karenstiden räknas in| |endast de da-gar för vilka |endast de da-gar för vilka| |dagpenning skulle ha |stöd skulle ha lämnats, om| |lämnats, om karenstiden |karenstiden gått till| |gått till ända. |ända. | | Bestämmelserna om | | |karenstid i denna paragraf | Sökande som avses i 1 §| |skall inte tillämpas på |3 be-höver inte uppfylla| |den som är anvisad |karensvillkoret. Detsamma| |verksamhet för |gäller dem som är er-| |arbetslivsutveckling i |sättningsberättigade | |enlighet med föreskrifter |enligt 9 § eller är| |som har meddelats av |anvisade verksamhet för| |regeringen. |arbets-livsutveckling i| | |enlighet med före-skrifter| | |som har meddelats av rege-| | |ringen. | -------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1994:929. 2 Senaste lydelse 1996:872.
Lagförslag i proposition 1996/97:107
2.1 Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs följande.
Vilka som omfattas av lagen
-------------------------------------------------------- | 1 § | -------------------------------------------------------- |Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare| |och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast| |gäller för företagare finns i 34-37 §§. | -------------------------------------------------------- | 2 § | -------------------------------------------------------- |Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en| |arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är| |anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. | -------------------------------------------------------- | 3 § | -------------------------------------------------------- |Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige| |uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om| |inte något annat följer av rådets förordning (EG) nr| |1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av| |systemen för social trygghet när anställda,| |egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar| |inom gemenskapen. | | Om regeringen har träffat överenskommelse med någon| |annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning| |än som föreskrivs i denna lag, skall| |arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor. | -------------------------------------------------------- |Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring | -------------------------------------------------------- | 4 § | -------------------------------------------------------- |Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring| |och en inkomstbortfallsförsäkring. | -------------------------------------------------------- | 5 § | -------------------------------------------------------- |Arbetslöshetsförsäkringen handhas av| |arbetslöshetskassor. Bestämmelser om| |arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:000) om| |arbetslöshetskassor. | -------------------------------------------------------- |Grundförsäkringen | -------------------------------------------------------- | 6 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som| |- inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller | |- är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller| |de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad| |ersättning. | | Ersättningen lämnas tidigast den 1 juli det år den| |arbetslöse fyller 20 år. | -------------------------------------------------------- |Inkomstbortfallsförsäkringen | -------------------------------------------------------- | 7 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas| |till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under| |minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen| |efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt| |arbetsvillkoret enligt 12-14 §§ (medlemsvillkor). | -------------------------------------------------------- | 8 § | -------------------------------------------------------- |Personer som omedelbart före inträdet i en| |arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan| |kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret| |tillgodoräkna sig tid i den kassan. | -------------------------------------------------------- |Allmänna villkor för rätt till ersättning | -------------------------------------------------------- | | | 9 § | -------------------------------------------------------- |Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som | | 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete| |för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje| |arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, | | 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under| |tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av| |arbetslöshetskassan, | | 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga| |arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av| |regeringen eller den myndighet som regeringen| |bestämmer, och | | 4. inte kan få lämpligt arbete. | -------------------------------------------------------- | 10 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande| |fall. | | 1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i| |utbildning. | | 2. Ersättning lämnas inte till personer som är| |permitterade utan lön. | | 3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte| |till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen| |(1997:000) om arbetslöshetskassor har uteslutits från| |medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. | | Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den| |myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från| |vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att| |ersättning får lämnas till personer som deltar i| |utbildning eller är permitterade utan lön samt de| |villkor för rätt till ersättning som i sådana fall| |skall gälla. | -------------------------------------------------------- | 11 § | -------------------------------------------------------- |Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om | | 1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen| |tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar| |för arbetet samt andra personliga förhållanden, | | 2. anställningsförmånerna är förenliga med de| |förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt| |kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är| |skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med| |likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid| |jämförliga företag, | | 3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där| |arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som| |är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och | | | | 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som| |anges i författning eller myndighets föreskrifter om| |åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.| -------------------------------------------------------- |Övriga villkor för rätt till ersättning | | | |Arbetsvillkoret | -------------------------------------------------------- | 12 § | -------------------------------------------------------- |Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som| |under en ramtid av tolv månader omedelbart före| |arbetslöshetens inträde | | 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört| |arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller| | 2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en| |sammanhängande tid av 180 dagar och utfört arbetet| |under sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad| |tid av minst 45 timmar i varje period. | | För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning| |skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det| |senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som| |omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan| |sådan kassa får för att uppfylla arbetsvillkoret| |tillgodoräkna sig tid i den kassan. | -------------------------------------------------------- | 13 § | -------------------------------------------------------- |Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande | | 1. haft semester, | | 2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön| |av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring| |enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller| |barns födelse, eller | | 3. får annan ersättning än pension på grund av| |anställningens upphörande (avgångsvederlag). | | Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i| |avgångsvederlagets storlek i förhållande till den| |sökandes genomsnittliga inkomst per månad i| |anställningen under en viss period. Regeringen eller| |den myndighet som regeringen bestämmer får meddela| |närmare föreskrifter om beräkningen. | -------------------------------------------------------- | 14 § | -------------------------------------------------------- |Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört| |förvärvsarbete | | 1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av | |- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller | |- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller | | 2. som bedrivits med stöd av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. | | Detta gäller dock inte om den sökande när det i| |första stycket nämnda arbetet påbörjades uppfyllde| |arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete enligt 12-13| |§§. | -------------------------------------------------------- | 15 § | -------------------------------------------------------- |Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer| |än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret.| |Förvärvsarbete som använts för att uppfylla villkoret| |för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare| |räknas med för att uppfylla villkoret för den| |inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts| |efter det senaste inträdet i kassan. | --------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- | | | | |Ramtiden | -------------------------------------------------------- | 16 § | -------------------------------------------------------- |När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den| |tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av| | 1. styrkt sjukdom, | | 2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har| |avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av| |sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5| |månader, | | 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av| |missbrukare i vissa fall, | | 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, | | 5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller| |vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i| |familjen, | | 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller| |livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har| |meddelats med stöd av livsmedelslagen, eller | | 7. utlandsvistelse till följd av att den sökande| |följt med sin make eller maka vid dennes arbete i| |utlandet under förutsättning att makens eller makans| |arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen| |utbetalas från Sverige. | -------------------------------------------------------- | 17 § | -------------------------------------------------------- |I den utsträckning sådan tid som anges i 16 § punkterna| |1-7 inte enligt | |19 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har| |utförts skall, när ramtiden bestäms, inte heller räknas| |in tid då den sökande fått föräldrapenningförmån enligt| |lagen (1962:381) om allmän försäkring eller då den| |sökande varit hindrad att arbeta på grund av | | 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt, | | 2. arbetsmarknadsutbildning, | | 3. yrkesinriktad rehabilitering, eller | | 4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas| |enligt förordningen (1996:1654) om särskilt| |utbildningsbidrag. | -------------------------------------------------------- |Studerandevillkoret | -------------------------------------------------------- | 18 § | -------------------------------------------------------- |Sökande är berättigade till ersättning enligt| |grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret,| |om de stått till arbetsmarknadens förfogande som| |arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen| |eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en| |ramtid av 10 månader i anslutning till att de avslutat| |en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår| |och som berättigar till studiesocialt stöd. När| |ramtiden bestäms räknas inte in den tid då sökandena| |har varit hindrade att stå till arbetsmarknadens| |förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt| |lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap,| |vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av| |adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen. | --------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- | | | | |Återkvalificeringsvillkoret | -------------------------------------------------------- | 19 § | -------------------------------------------------------- |För sökande som en gång har påbörjat en| |ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När| |det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till| |grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under| |vilken sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat| |jämställas den tid då de | | 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller| |yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt| |utbildningsbidrag lämnats, | | 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag| |lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt| |utbildningsbidrag, | | 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda| |fallen dock tillsammans högst 2 månader, | | 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av | | - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller | | - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller | | 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av| |förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl.| |som startar egen näringsverksamhet. | -------------------------------------------------------- |Ersättningens form | -------------------------------------------------------- | 20 § | -------------------------------------------------------- |För all dagpenning gäller följande. | | - Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som| |beräknas per dag. | | - Summan under en kalendervecka av antalet ersatta| |och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar| |får uppgå till högst fem. | | - Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller| |söndag, om inte regeringen eller den myndighet som| |regeringen bestämmer medger undantag. | | - Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken| |den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381)| |om allmän försäkring. | | - Dagpenning som understiger 10 kronor per dag| |betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till| |närmaste högre krontal. | -------------------------------------------------------- |Karenstiden och ersättningstidens längd | -------------------------------------------------------- | 21 § | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |Dagpenningen får inte lämnas förrän den sökande under | |en sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös| |5 dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast| |de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om | |karenstiden löpt ut. | --------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- | 22 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning lämnas under längst 300 dagar| |(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år| |före ersättningsperiodens slut är perioden i stället| |450 dagar. | | I ersättningsperioden räknas inte in dagar under| |vilka den sökande har anvisats verksamhet för| |arbetslivsutveckling eller ett offentligt tillfälligt| |arbete för äldre arbetslösa i enlighet med föreskrifter| |som har meddelats av regeringen. | | Om den sökande omedelbart före inträdet i en| |arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan| |arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra| |kassan in i ersättningsperioden. | | Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före| |den månad då den arbetslöse fyller 65 år. | -------------------------------------------------------- | 23 § | -------------------------------------------------------- |Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens| |slut, har den sökande rätt till ersättning under det| |återstående antalet dagar av perioden vid ny| |arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller| |arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts| |gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader| |har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning.| |I sådan tid räknas inte in tid då den sökande varit| |hindrad att arbeta på grund av någon av de orsaker som| |anges i 16 och 17 §§. | | Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande| |under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas| |ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då| |skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya| |ersättningsperioden räknas från inträdet av den| |arbetslöshet då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor| |som ligger till grund för den nya perioden. | -------------------------------------------------------- |Dagpenningens storlek | | | |Grundbelopp | -------------------------------------------------------- | 24 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett| |belopp per dag som inte är baserat på tidigare| |förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). | | Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det| |belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer| |av denna lag. | -------------------------------------------------------- |Inkomstrelaterad ersättning | -------------------------------------------------------- | 25 § | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas | |med ett belopp per dag som är baserat på tidigare | |förvärvsinkomster (dagpenning i form av | |inkomstrelaterad ersättning). | | Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning | |lämnas med högst det belopp som regeringen fastställer| |och lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra | |stycket, om inte annat följer av denna lag. | -------------------------------------------------------- 26 § Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas dagpenning med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. 27 § Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension i form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 § andra stycket. 28 § Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 § första stycket 1 får, om detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med. 29 § Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande. Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 §. 30 § Dagpenning till sökande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken de har fått statligt utbildningsbidrag får bestämmas till belopp som motsvarar utbildningsbidraget. Detta gäller trots bestämmelserna i 26-29 §§. 31 § Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från någon annan än arbetslöshetskassan, får dagpenning lämnas med högst skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt 26-29 §§ och ersättningen.
Avdrag på dagpenningen 32 § Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 § skall minskas med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på dagpenning i form av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspension eller annan pension på sätt som anges i 27 §. 33 § Vad som förekrivs i 27 § och 32 § skall inte gälla, om regeringen av särskilda skäl föreskriver något annat.
Företagare 34 § Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över. 35 § En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse. 36 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i 35 §. 37 § När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning.
Deltid och bisyssla 38 § Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka. 39 § Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen. Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om - inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka, - bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och - bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete. Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hälften av det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen. 40 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. 41 § Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande tiden inte med när ersättningen skall fastställas.
Begränsning vid säsongarbetslöshet 42 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer.
Avstängning från rätt till ersättning 43 § Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44 §, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, 3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd. 44 § Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4. I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga - 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och - 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4. 45 § Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 43 §, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete, såsom när den sökande vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant arbete utan godtagbart skäl eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant förvärvsarbete som enligt 12 och 13 §§ får tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret under 80 dagar. Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som anges i 43 § inträffat. 46 § Bestämmelserna i 43 § 1-3 om arbete skall tillämpas i fråga om arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag och utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall därvid gälla i tillämpliga delar.
Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg 47 § Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till ansökan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt. Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställts av Arbetsmarknadsstyrelsen. Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar. 48 § Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar Arbetsmarknadsstyrelsen intyg som visar rätten till ersättning.
Överklagande, omprövning och ändring
Överklagande i ärenden om rätt till ersättning 49 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten. 50 § Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning. 51 § Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49 §.
Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg 52 § Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Gemensamma bestämmelser om överklagande 53 § Ett beslut skall överklagas skriftligt. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs. 54 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från beslutets dag. 55 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när 1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller 2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet. I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 56 § Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagandet. 57 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet. 58 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är kassan den enskildes motpart. 59 § Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten. 60 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.
Omprövning och ändring 61 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av 63 §. 62 § Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en begäran om omprövning. 63 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om 1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rätts- tillämpning eller någon annan liknande orsak. En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse. 64 § En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. 65 § Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Vid ändring enligt 63 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.
Särskilda bestämmelser 66 § Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar. Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och 13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom. Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet. Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Arbets- marknadsstyrelsen. 67 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall tillämpas på ersättning enligt denna lag. 68 § Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet. Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket får vid senare ut- betalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut för mycket. 69 § När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
----------------------- Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.
2.2 Förslag till lag om arbetslöshetskassor Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser 1 § Arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring handhas av arbetslöshetskassor som har registrerats enligt 7-14 §§. Arbetslöshetskassor är föreningar för vilkas bildande och verksamhet det finns närmare bestämmelser i denna lag. En arbetslöshetskassas verksamhet skall omfatta ett visst verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana.
2 § En arbetslöshetskassa kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter sedan den registrerats. För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar. I tillgångarna räknas in avgifter som har förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalats. 3 § En förening kan registreras som arbetslöshetskassa endast om den har minst 10 000 medlemmar, har till ändamål att ge sina medlemmar ersättning vid arbetslöshet samt har antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer enligt denna lag. 4 § En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet arbetslöshetskassa. Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående arbetslöshetskassors firma. Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag får i sin firma använda benämningen arbetslöshetskassa eller förkortningar därav.
5 § En arbetslöshetskassas stadgar skall ange följande: 1. arbetslöshetskassans firma, 2. kassans verksamhetsområde, 3. uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda kategorierna, 4. den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte, 5. betalningssätt för arbetslöshetsersättning, 6. betalningssätt för avgifter, 7. påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt uttaxerat belopp, 8. antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag, 9. bestämmelser om föreningsstämma, 10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att utse dem och tiden för deras uppdrag, 11. tid för ordinarie föreningsstämma, 12. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den skall sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för ombuden och medlemmarna, samt 13. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma skall begära det och hur det skall göras. Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda. Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar innehåller annat än det som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl.
6 § En arbetslöshetskassa får inte utöva annan verksamhet än sådan som avses i 1 § eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan verksamhet. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen får medge undantag från denna föreskrift, om det finns särskilda skäl.
Registrering av arbetslöshetskassor 7 § En förening som vill verka som arbetslöshetskassa registreras hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Registreringen gäller från den dag ansökan om registrering kom in till Arbetsmarknadsstyrelsen. 8 § Om en arbetslöshetskassas avsedda verksamhetsområde helt eller i väsentligt hänseende skulle sammanfalla med en redan verksam arbetslöshetskassas verksamhetsområde får registrering vägras. 9 § En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla 1. sin postadress, 2. de personer som har utsetts till - styrelseledamot, - kassaföreståndare, - suppleant, - firmatecknare, - revisor, 3. de utseddas postadress och personnummer, och 4. hur kassans firma tecknas. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall det anges. 10 § En arbetslöshetskassa skall också för registrering anmäla varje ändring av stadgarna som beslutats av föreningsstämman. 11 § En anmälan som sägs i 9 § görs första gången när arbetslöshetskassan ansöker om registrering enligt 7 §. Därefter skall en anmälan göras genast efter det att en ändring inträffat i något förhållande som tidigare anmälts eller borde ha anmälts enligt 9-10 §§. Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan.
12 § Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga arbetslöshetskassan att inom en viss tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan 1. inte har tillkommit i behörig ordning, 2. till sitt innehåll strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk- ring, mot denna lag, mot föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa lagar eller mot arbetslöshetskassans stadgar, 3. i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller vilseledande. Om en arbetslöshetskassa inte följer ett sådant föreläggande, skall anmälan avskrivas. En underrättelse om att så kan ske skall tas in i föreläggandet. 13 § Finns det något hinder mot registrering även efter det att ett yttrande som sägs i 12 § första stycket har avgetts och arbetslöshetskassan har haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall Arbetsmarknadsstyrelsen vägra registrering, om det inte finns anledning att ge ett nytt föreläggande. 14 § För en förpliktelse som genom en åtgärd på en förenings vägnar uppkommit före registreringen svarar de solidariskt som har beslutat eller deltagit i åtgärden. Genom registreringen övergår ansvaret på arbetslöshetskassan, om förpliktelsen uppkommit efter det att föreningen bildats.
Arbetslöshetskassans ledning
Kassans styrelse 15 § En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter samt suppleanter. En av ledamöterna och hans eller hennes suppleant skall som statens representant utses av Arbetsmarknadsstyrelsen. Övriga ledamöter och suppleanter väljs av föreningsstämman. Den ledamot och den suppleant som utsetts av Arbetsmarknadsstyrelsen har rätt till ersättning för uppdragets fullgörande med det belopp som regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen fastställer. 16 § Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter gäller även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Krav för att få vara styrelseledamot 17 § Styrelseledamöter skall vara bosatta i Sverige, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen i ett särskilt fall tillåter annat. Den som är underårig, i konkurs, har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller är underkastad näringsförbud får inte vara styrelseleda- mot. Till styrelseledamot får föreningsstämman välja endast den som är medlem i kassan.
Styrelseledamöternas uppdragstid 18 § En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i arbetslös- hetskassans stadgar. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra verksamhetsår och skall bestämmas så att den upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma där styrelseval förrättas.
19 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid om ledamoten begär det. Ett sådant uppdrag upphör i förtid även i det fall att den som utsett ledamoten eller, i fråga om vald styrelseledamot, föreningsstämman beslutar det. Anmälan om att uppdrag upphört i förtid skall göras hos arbetslöshetskassans styrelse och hos Arbetsmarknadsstyrelsen.
20 § Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer hinder enligt 17 § för honom eller henne att vara styrelseledamot och en suppleant inte kan träda i ledamotens ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver inte vidtas om den ledamot vars uppdrag upphört var en arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Valet av en ny ledamot som skall väljas på föreningsstämma får anstå till nästa ordinarie stämma där styrelseval förrättas utan hinder av 15 § första stycket, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.
Poster inom arbetslöshetskassans ledning 21 § Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som är anställd hos arbetslöshetskassan får inte vara ordförande. Styrelsen utser även en kassaföreståndare och en sekreterare. Bestämmelserna i 17 § andra stycket gäller också kassaföreståndaren. Kassaföreståndaren får inte vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i en annan kassa. Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning.
Ledningens uppgifter 22 § Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma. Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller någon annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om det inte är förbjudet enligt stadgarna. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. Bestämmelserna i 17 § andra stycket och 30 § gäller också den som bemyndigas enligt andra stycket. Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket. 23 § Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och förvaltningen av kassans angelägenheter. Kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. 24 § Styrelsen skall se till att organisationen av bokföringen och medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll. Kassaföreståndaren skall se till att bokföringen fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.
Styrelsesammanträden 25 § Styrelsens ordförande skall se till att styrelsesammanträden hålls när det behövs. Styrelsen skall sammankallas om någon av styrelseledamöterna eller kassaföreståndaren begär det. Kassaföreståndaren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesam- manträden även om han eller hon inte är styrelseledamot, om inte styrelsen bestämmer något annat i ett särskilt fall. 26 § Vid styrelsesammanträden skall föras protokoll som undertecknas av ordföranden och justeras av den ledamot som styrelsen utser. Styrelseledamöter och kassaföreståndaren har rätt att få en avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt. 27 § Styrelsen är beslutför om mer än hälften av det totala antalet ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i ett ärende får inte fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillfredsställande underlag för att avgöra det. 28 § Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett styrelsesammanträde skall ledamotens suppleant ges tillfälle att delta i sammanträdet. Suppleanten för den arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall alltid få underlag för styrelsesammanträdena och ges tillfälle att delta vid sammanträden på samma sätt som en styrelseledamot. 29 § Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening för vilken fler än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden stöder. Är styrelsen inte fulltalig skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en tredjedel av det totala antalet styrelseledamöter, om inte något annat före- skrivs i stadgarna.
Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och ställföreträdare 30 § Styrelseledamöter eller kassaföreståndaren får inte handlägga frågor som rör avtal mellan dem och arbetslöshetskassan. De får inte heller handlägga frågor om avtal mellan kassan och tredje man, om de i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans intressen. Vad som sägs om handläggning av frågor som rör avtal gäller även rättegång eller annan talan. 31 § Styrelsen eller andra ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som kan bereda en otillbörlig fördel åt medlem eller någon annan, om rättshandlingen eller åtgärden är till nackdel för arbetslöshetskassan eller någon av dess medlemmar. 32 § En ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte följa en sådan föreskrift av en föreningsstämma eller ett annat organ hos arbetslöshetskassan som inte gäller därför att den står i strid med lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, med denna lag, med föreskrifter utfärdade med stöd av dessa lagar eller med kassans stadgar. 33 § Om en ställföreträdare har överskridit sin befogenhet när han eller hon företog en rättshandling för en arbetslöshetskassa gäller inte rättshandlingen mot kassan, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Detta gäller också om en kassaföreståndare vid företagande av en rättshandling har överskridit sin behörighet att vidta åtgärder på arbetslös- hetskassans vägnar enligt 23 § andra stycket och 24 § andra stycket.
Arbetslöshetskassans medlemmar
Rätt till medlemskap 34 § Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst denna omfattning. Rätt att bli medlem har inte den som 1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller 2. har fyllt 64 år. Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsför- säkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som har utbildat sig för arbete i yrkeskategori eller bransch inom kassans verksamhetsområde. 35 § Arbetslöshetskassan skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla uppgift om 1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde i kassan, och 2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in. 36 § Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år.
Uteslutning av medlem 37 § Arbetslöshetskassans styrelse skall, om inte särskilda skäl talar mot det, utesluta en medlem som 1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksam- hetsområde, eller 2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning. Om det finns särskilda skäl skall styrelsen, i stället för att utesluta medlemmen, frånkänna honom eller henne rätten till ersättning enligt bestämmelser om detta i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. Första stycket 1 gäller inte sådana medlemmar som grundar sitt medlemskap endast på förhållanden som avses i 34 § andra stycket. 38 § Har i ett ärende om uteslutning av medlem uppgift som inte saknar betydelse för frågan om uteslutning tillförts ärendet av någon annan får ärendet inte avgöras utan att medlemmen har underrättats om det och fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Medlemmen skall anses ha fått underrättelse om uppgiften, om den har sänts i ett rekommenderat brev under medlemmens vanliga adress. 39 § Ett beslut varigenom en medlem uteslutits skall innehålla de skäl som bestämt utgången, om det inte är uppenbart obehövligt. I beslutet skall även anges från och med vilken dag uteslutningen gäller. Om ett beslut om uteslutning fattas med stöd av 37 § 1 under tid då medlemmen har rätt till ersättning, gäller uteslutningen från och med dagen efter det att medlemmens rätt till ersättning upphör.
Rätt till utträde 40 § Utträde ur en arbetslöshetskassa sker efter anmälan. Sådan anmälan skall göras skriftligen och innehålla uppgift om tidpunkten för utträdet. En medlems rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa får inte begränsas. Ytterligare bestämmelser om utträde finns i 45-46 §§.
Medlemsavgifter och särskild uttaxering 41 § En arbetslöshetskassa skall ta ut medlemsavgifter som i förening med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, betalningen av finansieringsavgift och utjämningsavgift samt övriga utgifter. En arbetslöshetskassa får besluta om olika medlemsavgifter för olika medlemskategorier, om det finns skäl för det. 42 § Trots vad stadgarna föreskriver, får en arbetslöshetskassa besluta om särskild uttaxering, om arbetslöshetskassans tillgångar är otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande. 43 § En arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter och om särskild uttaxering skall godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen. 44 § En arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande utgifter under verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår.
45 § En medlem skall anses ha trätt ut ur arbetslöshetskassan, om medlemmen vid utgången av andra månaden efter den tid på vilken en medlemsavgift eller ett särskilt uttaxerat belopp belöper inte har betalat avgiften eller beloppet till kassan och inte heller har anmält ett förhållande på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas. Medlemmen skall anses ha trätt ut ur kassan vid den tidpunkten. I en arbetslöshetskassa med en längre avgiftsperiod än en kalendermånad skall en medlem som inte inom tre månader från periodens början har betalat medlemsavgiften anses ha trätt ut ur kassan efter den tiden.
46 § Om det finns särskilda skäl, får Arbetsmarknadsstyrelsen medge utträde vid en senare tidpunkt än vad som sägs i 45 §, dock senast vid utgången av sjätte månaden.
47 § En arbetslöshetskassas styrelse får medge att en medlem får fortsätta att vara medlem, även om medlemmen låtit bli att inom den tid som framgår av 45 § anmäla ett förhållande som befrielse från betalningsskyldighet kan grundas på. Om det finns särskilda skäl, får styrelsen även i andra fall än som sägs i första stycket besluta att en medlem får fortsätta att vara medlem även om medlemmen inte inom den tid som framgår av 45 § betalat medlemsavgiften eller ett särskilt uttaxerat belopp.
Finansieringsavgift och utjämningsavgift 48 § Arbetslöshetskassorna skall för varje medlem som fanns i kassan den 31 december det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala 1. en avgift för finansiering av del av statens kostnader för utbetald ersättning som avser inkomstbortfallsförsäkringen med ett belopp som motsvarar 131 procent av den under det löpande verksamhetsåret genomsnittligt utbetalade dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen (finansierings- avgift), och 2. en avgift för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag med ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjämningsavgift).
49 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt betalningarna enligt 48 § skall göras samt om utjämningsbidrag.
Föreningsstämma 50 § En arbetslöshetskassa skall hålla ordinarie föreningsstämma före den 1 juli varje år. Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att stämma hålls vid en senare tidpunkt eller att den hålls endast vartannat år.
51 § Medlemmars rätt att besluta i arbetslöshetskassans angelägenheter får utövas vid föreningsstämman genom valda ombud. Varje ombud har en röst. Om en arbetslöshetskassa är nybildad och val av ombud inte har hunnit anordnas, får medlemmarna besluta i kassans angelägenheter vid förenings- stämman. Vad som sägs om ombud i 55 och 56 §§ gäller i ett sådant fall på motsvarande sätt medlemmar som beslutar vid stämman.
52 § Samtliga medlemmar i en arbetslöshetskassa har rätt att delta i val av ombud.
53 § Föreningsstämman fastställer antalet ombud som skall väljas. Föreningsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa antalet ombud. Ett sådant bemyndigande blir giltigt endast om det godkänns av Arbetsmark- nadsstyrelsen.
54 § Ett ombud får inte väljas för längre tid än fem år. Till ombud får väljas endast en person som är medlem i arbetslöshetskassan.
55 § Ett ombud får inte rösta genom ett annat ombud. Ett ombud får inte rösta i en fråga som rör 1. talan mot ombudet, 2. ombudets befrielse från skadeståndsansvar eller från någon annan förpliktelse mot arbetslöshetskassan, eller 3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 som rör någon annan, om ombudet i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans intressen.
56 § Om en bestämmelse i denna lag eller i arbetslöshetskassans stadgar som rör kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla närvarande ombud. Även utan ett sådant samtycke får föreningsstämman avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stad- garna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Stämman får också besluta att en extra föreningsstämma skall sammankallas för behandling av ärendet.
57 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett. Ordföranden vid föreningsstämman utses av stämman.
58 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som stämmans ordförande stöder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte något annat beslutas av stämman innan valet förrättas.
59 § Föreningsstämman beslutar om ändring av stadgarna. Beslutet är giltigt, om minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman har förenat sig om det. Om arbetslöshetskassans stadgar innehåller ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret. Beslutet får inte verkställas innan registrering har skett enligt 10 §.
60 § Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om medlemsavgifter.
61 § Ett förbehåll i stadgarna om att tvister mellan arbetslöshetskassan och styrelsen, styrelseledamöterna, kassaföreståndaren eller medlemmarna skall hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslöshetskassan, tillämpas 65 §.
Talan mot föreningsstämmans beslut 62 § Om ett beslut av en föreningsstämma inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, denna lag eller mot arbetslöshetskassans stadgar, kan talan mot arbetslöshetskassan om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av en medlem, styrelsen, en styrelseledamot eller kassaföreståndaren. Talan skall väckas vid tingsrätten. Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
63 § En dom som upphäver eller ändrar en föreningsstämmas beslut gäller även för medlemmar som inte har fört talan.
64 § Rätten kan ändra en föreningsstämmas beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Skall föreningsstämmans beslut enligt denna lag anmälas för registrering, skall rätten underrätta Arbetsmarknadsstyrelsen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller om rätten genom beslut under rättegången har förordnat att beslutet inte får verkställas.
65 § Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, skall den sammankalla en föreningsstämma där det skall väljas ställföreträdare som kan föra kassans talan i tvisten. Stämning delges den valde ställföreträdaren. För styrelsen talan mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 62 § tredje stycket, om styrelsen inom den där angivna tiden har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.
Redovisning 66 § Arbetslöshetskassans verksamhetsår är kalenderår.
67 § Styrelsen skall avge årsredovisning för varje verksamhetsår. Årsredovisningen skall bestå av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse. Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.
68 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av kassaföreståndaren. Om det har antecknats en avvikande mening om årsredovisningen till styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovisningen.
69 § Årsredovisningen för det förflutna verksamhetsåret skall avlämnas till revisorerna senast den 31 mars.
70 § Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda, skall en kopia av årsredovisningen och revisionsbe- rättelsen hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan för dem som vill ta del av dessa handlingar.
71 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassans bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Om det finns särskilda skäl, får föreskrifterna avvika från vad som följer av bokföringslagen (1976:125).
Revision 72 § En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer och personliga suppleanter för dem. Vad som i denna lag sägs om revisorer gäller även revisorssuppleanter. Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att de skall utses på ett annat sätt.
73 § Minst en av revisorerna skall vara en auktoriserad eller en godkänd revisor. Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag.
74 § Revisor får inte 1. vara underårig, 2. ha en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, 3. vara i konkurs, 4. vara underkastad näringsförbud, 5. vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan eller hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller kontrollen över den, 6. vara anställd hos arbetslöshetskassan, eller 7. vara gift eller sambo med en person som avses i 5, syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en sådan person, eller besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon.
75 § En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas.
76 § Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om revisorn enligt 74 § eller enligt stadgarna inte får fortsätta att vara revisor och inte har någon suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.
77 § Revisorerna får när som helst inventera arbetslöshetskassans tillgångar och granska dess böcker, räkenskaper och andra handlingar. Arbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de upplysningar och den hjälp som revisorerna begär.
78 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska arbetslöshetskassans årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och kassaföreståndarens förvaltning. Efter att granskningen har slutförts, skall revisorerna skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovis- ningen. Om revisorerna finner att balans- eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall även det antecknas.
79 § Revisorerna skall för varje verksamhetsår till föreningsstämman avge en revisionsberättelse som skall innehålla 1. ett uttalande om årsredovisningen har gjorts enligt gällande lag och arbetslöshetskassans stadgar, 2. ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, och 3. ett förslag i frågan om fastställande av balansräkning och resultaträk- ning.
80 § Revisionsberättelsen skall lämnas till arbetslöshetskassans styrelse senast en månad efter det att revisorerna har fått redovisningshandlingarna. Dessa skall samtidigt lämnas tillbaka till styrelsen.
81 § Revisorerna har rätt att närvara vid en föreningsstämma. De är skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena anses nödvändigt.
Fusion 82 § Genom ett avtal om fusion kan en arbetslöshetskassa (den överlåtande kassan) gå upp i en annan arbetslöshetskassa (den övertagande kassan). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande kassan blir medlemmar i den övertagande kassan, att den överlåtande kassan upplöses samt att dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande kassan. En fusion kan också verkställas genom att en överlåtande kassa går upp i två eller flera övertagande kassor.
83 § Genom ett avtal om fusion kan två eller flera arbetslöshetskassor (de överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshetskassa. En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande kassorna blir medlemmar i den nya kassan, att de överlåtande kassorna upplöses samt att deras tillgångar och skulder övertas av den nya kasssan.
84 § Ett avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i den överlåtande arbetslöshetskassan samt av Arbetsmarknadsstyrelsen. Bestämmelserna i 59 § skall tillämpas i fråga om en föreningsstämmas beslut att godkänna en fusion.
Den kompletterande arbetslöshetskassan 85 § Rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare på arbetsmarknaden får bilda en kompletterande arbetslöshetskassa. I den kom- pletterande arbetslöshetskassan är organisationerna som bildat föreningen medlemmar. Denna kassa kommer främst övergångsvis att handha arbetslöshetsförsäkring åt enskilda. När det gäller grundförsäkringen omfattar kassans verksamhet arbetslösa som inte är medlemmar i någon arbets- löshetskassa. När det gäller den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen omfattar verksamheten dem som är anslutna till den kompletterande kassan. Den kompletterande arbetslöshetskassan skall godkännas av regeringen. 86 § Såväl arbetstagare som företagare kan hos kassan försäkra sig mot inkomstbortfall. En sådan försäkrad benämns ansluten.
87 § För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med följande undantag. Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt bestämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte. Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finan- sieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan. I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den komplette- rande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses medlemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa. Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan.
Samverkan 88 § Arbetslöshetskassorna skall samverka med varandra i frågor som rör administration, service, information, utbildning och utveckling av kassornas verksamhet. Arbetslöshetskassorna skall lämna information till den enskilde om vilka andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom hans eller hennes yrkesområde.
Tillsyn 89 § Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och gör uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och i denna lag tillämpas likformigt och rättvist.
90 § En arbetslöshetskassa skall för tillsyn och uppföljning av arbetslös- hetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver. En arbetslöshetskassa är skyldig att lämna Arbetsmarknadsstyrelsen tillträde till föreningsstämman och styrelsesammanträdena.
91 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner behövliga. Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga en arbetslöshetskassa att inom en viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om 1. en avvikelse har gjorts från kassans stadgar, denna lag, lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring eller de författningar och föreskrifter i övrigt som gäller för kassans verksamhet, 2. stadgarna inte längre uppfyller kraven enligt 5 §, 3. kassans tillgångar inte är tillräckliga, eller 4. någon annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksamhet.
92 § Om ett föreläggande enligt 91 § inte har följts inom den tid som angetts i föreläggandet och det förhållandet mot vilket anmärkningen riktats inte heller har undanröjts på något annat sätt, får Arbetsmarknadsstyrelsen bestämma att arbetslöshetskassan helt eller delvis under en viss tid inte skall ha rätt till statsbidrag.
Statsbidrag 93 § En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för kostnader för ersättning som betalas ut enligt bestämmelser i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
94 § Om en arbetslöshetskassa har fått statsbidrag utan att vara berättigad till det eller har fått för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka bidraget. I frågor om återkrav beslutar Arbetsmarknadsstyrelsen. Grundas återkravet på att beslut om ersättning enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring är felaktigt, får dock statsbidraget återkrävas endast om beslutet om utbetalning av ersättning uppenbart strider mot den lagen, denna lag eller med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter. Vid återkrav får beloppet jämkas eller, om det finns synnerliga skäl, helt efterges.
Överklagande, omprövning och ändring
Överklagande i ärenden om rätt till medlemskap i en arbetslöshetskassa 95 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till medlemskap enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten.
96 § Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 111 §. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.
97 § Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för en enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 95 §.
Överklagande i övriga ärenden 98 § Beslut som en arbetslöshetskassa fattar med stöd av denna lag får i andra fall än som avses i 62 och 95 §§ överklagas hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ett sådant ärende överklagas hos regeringen.
99 § Utan hinder av vad som sägs i 2 § första stycket får styrelsen för en förening som vägrats registrering överklaga Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ärendet om registrering.
100 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt 92 eller 94 § får överklagas av arbetslöshetskassan hos allmän förvaltningsdomstol.
Gemensamma bestämmelser om överklagande 101 § Ett beslut skall överklagas skriftligt. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs.
102 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen skall, om inte annat anges i 103 och 104 §§, ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslu- tet.
103 § Om överklagandet görs av Arbetsmarknadsstyrelsen eller av en arbetslöshetskassa skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till den instans som meddelat beslutet inom två månader från beslutets dag.
104 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8, 92 och 94 §§ skall överklagas inom två månader från beslutets dag.
105 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när 1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller 2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet. I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.
106 § Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 105 § andra stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagan- det.
107 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.
108 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är kassan den enskildes motpart.
109 § Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i länsrätt och kammarrätt föra talan. Arbetsmarknadsstyrelsen för sådan talan i Regeringsrätten.
110 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.
Omprövning och ändring 111 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 95 § skall omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av 113 §.
112 § Bestämmelserna i 101-106 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en begäran om omprövning.
113 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 95 § och som inte har överprövats av en högre instans, om 1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet, 2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak. En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse.
114 § En ändring med stöd av 113 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ett beslut får ändras även efter det att den tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.
115 § Vid omprövning enligt 111 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Vid ändring enligt 113 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.
Straffbestämmelse 116 § Om en förening eller en annan organisation utan att vara registrerad enligt denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, döms den som på föreningens eller organisationens vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksamhet till böter eller fängelse i högst sex månader.
---------------------- Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.
2.3 Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbets- löshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor Härigenom föreskrivs följande.
1 § Lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd upphör att gälla.
2 § Arbetslöshetskassor som registrerats med stöd av äldre lagstiftning och som bedriver verksamhet enligt sådan lagstiftning vid utgången av år 1997 skall anses registrerade med rätt att enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring handha arbetslöshetsförsäkringen.
3 § Stödtagare som enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till fortsatt ersättning i den perioden. Längden av ersättningsperioden skall då beräknas enligt bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. Ersätt- ningen lämnas i form av grundbelopp.
4 § Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till de återstående antal dagar av ersättningsperioden som följer av 14 § i den lagen. Ersättningen lämnas i form av inkomstrelaterad ersättning.
5 § Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som fått kontant arbetsmarknadsstöd enligt 1 § 3 lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen även om de inte uppfyller arbetsvillkoret.
6 § Med beslut om avstängning enligt 43-46 §§ och beslut om frånkännande enligt 66 § lagen (1997:000) om arbetslöshetförsäkring jämställs motsvarande beslut enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
7 § Bestämmelsen i 13 § första stycket 3 och andra stycket lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring tillämpas om anställningen upphört efter ikraftträdandet.
8 § Äldre föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gäller fortfarande i fråga om omprövning och överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet.
9 § En anvisning om utbetalning av stöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd som har kommit in till en allmän försäkringskassa före ikraftträdandet skall verkställas av den kassan. Övriga utbetalningar av kontant arbetsmarknadsstöd skall göras av arbetslöshetskassorna med tillämpning av bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------
1 §1 Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av någon som driver försäkringsrörelse. ------------------------------------------------------- | Lagen gäller inte åter- | Lagen gäller inte åter-| |försäkring eller försäk- |försäkring eller försäk-| |ring som avses i lagen |ring som avses i lagen| |(1962:381) om allmän |(1962:381) om allmän| |försäkring, lagen |försäkring, lagen| |(1973:370) om arbetslös- |(1997:000) om arbetslös-| |hetsförsäkring, lagen |hetsförsäkring, lagen| |(1976:380) om arbetsska- |(1976:380) om arbetsska-| |deförsäkring, lagen |deförsäkring, lagen| |(1979:84) om delpensions- |(1979:84) om delpensions-| |försäkring, lagen |försäkring, lagen| |(1991:1047) om sjuklön |(1991:1047) om sjuklön| |eller lagen (1993:16) om |eller lagen (1993:16) om| |försäkring mot vissa |försäkring mot vissa| |semesterlönekostnader. |semesterlönekostnader. | ------------------------------------------------------- Lagen tillämpas inte på försäkringar som avses i konsumentförsäkringslagen (1980:38). I förhållande till annan än försäkringstagaren tillämpas dock 25, 54-58, 86-88, 95 och 96 samt 122 och 123 §§ även i fråga om sådana försäkringar. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser gäller även 3 § första stycket. Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat följer av trafikskadelagen (1975:1410) eller på patientförsäkringar i den mån annat följer av patientskadelagen (1996:799).
--------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1996:800.
2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Anvisningar till 19 §
1.1 Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan liknande ersättning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle. Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o.d.). Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag. Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning. Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt. Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom
1 Senaste lydelse 1995:1521. Ändringen innebär att åttonde stycket upphävs. havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvs- källa. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag. Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikappade barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §. ------------------------------------------------------- | Kontant arbetsmark- | | |nadsstöd utgör skatte- | | |pliktig intäkt. | | ------------------------------------------------------- Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar. Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.
till 32 §
12.2 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intänkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring. Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närstå- endevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.
2 Senaste lydelse 1996:1394. Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas som skattepliktig intäkt av tjänst. ------------------------------------------------------- | Dagpenning från arbets- | Dagpenning från arbets-| |löshetskassa, kontant |löshetskassa, statsbidrag| |arbetsmarknadsstöd, |motsvarande dagpenning vid| |statsbidrag motsvarande |arbetsmarknadsutbildning | |dagpenning vid arbets- |som lämnas till den som| |marknadsutbildning som |startar egen| |lämnas till den som |näringsverksamhet, och som| |startar egen närings- |avser att utgöra ett| |verksamhet, och som avser |tillskott till nä-| |att utgöra ett tillskott |ringsidkarens försörjning| |till näringsidkarens |under inledningsskedet av| |försörjning under |verksamheten, räknas som| |inledningsskedet av |skattepliktig intäkt av| |verksamheten, räknas som |tjänst. | |skattepliktig intäkt av | | |tjänst. | | ------------------------------------------------------- Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst. Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark- nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
-------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att 8 kap. 12 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)[1] skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- | | | |Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 8 kap. 12 §2 Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av nedan uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med a) förtidspension enligt denna lag, b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, c) dagpenning från arbetslöshetskassa, ------------------------------------------------------- | d) kontant arbetsmark- | | |nadsstöd enligt lagen | | |(1973:371) om kontant | | |arbetsmarknadsstöd, | | ------------------------------------------------------- e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt ut- bildningsbidrag, samt f) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi). Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap. utges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt första stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån som där avses. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av utländsk lagstiftning. 11 kap. 2 § 3 Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A- skatt. Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattela- gen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i
1 Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1996:1395. Ändringen innebär att första stycket d upphävs. 3 Senaste lydelse 1996:1365. Ändringen innebär bl.a. att första stycket e upphävs.
**FOOTNOTES**
[1]:
1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löne- skatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, b) föräldrapenningförmåner, c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader, ------------------------------------------------------- | d) dagpenning från er- | d) dagpenning från| |känd arbetslöshetskassa, |arbetslöshetskassa, | ------------------------------------------------------- |e) kontant arbetsmark- | | |nadsstöd enligt lagen | | |(1973:371) om kontant | | |arbetsmarknadsstöd, | | ------------------------------------------------------- f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning, g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag, h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions- försäkring, i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna, j) utbildningsbidrag för doktorander, k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi), l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag, m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar, n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse, p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självständigt, r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön. I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrottsutö- vare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen- sionsavgiften. Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften. Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses som arbetsgivare. -------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.
2.7 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)1 skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 7 kap. 7 § 2
------------------------------------------------------- | Till en studerande som | Till en studerande som| |uppfyller villkoren för |uppfyller villkoren för| |ersättning från en ar- |ersättning från en ar-| |betslöshetskassa eller som |betslöshetskassa eller som| |under den längsta tid som |under den längsta tid som| |ersättning kan betalas ut |ersättning kan betalas ut| |har uppburit ersättning |har fått ersättning från| |från någon |någon arbetslöshetskassa| |arbetslöshetskassa eller |lämnas vuxenstudiestöd| |kontant arbetsmarknadsstöd |enligt 7 a, 7 b och| |i form av dagpenning |8 b §§. | |lämnas vuxenstudiestöd | | |enligt 7 a, 7 b och | | |8 b §§. | | -------------------------------------------------------- |Till en annan studerande lämnas särskilt vuxen-| |studiestöd enligt bestämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§. | -------------------------------------------------------- När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier på mer än halvtid men mindre än heltid får storleken av det vuxenstudiestöd som annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra stycket, bestämmas i förhållande till studiernas omfattning. Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. ---------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1987:303. 2 Senaste lydelse 1995:994.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8, 20, 23, 31 och 57 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 1 skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------
4 § 2 Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, 2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan, 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, 4. icke kan erhålla lämpligt arbete. ------------------------------------------------------- | Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.| |det inte finns särskilda |Om det finns särskilda| |skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller| |om tillämpningen av denna |den myndighet som| |bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-| |regeringen eller den |skriva att ersättning får| |myndighet som regeringen |lämnas till en person som| |bestämmer. |deltar i utbildning samt| | |de villkor för rätt till| | |ersättning som i sådant| | |fall skall gälla. | ------------------------------------------------------- |Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som enligt 35 § lagen |som enligt 35 § lagen| |(1973:371) om kontant ar- |(1973:371) om kontant ar-| |betsmarknadsstöd fått ett |betsmarknadsstöd fått ett| |sådant stöd indraget eller |sådant stöd indraget eller| |enligt 26 och 27 §§ samma |enligt 26 och 27 §§ samma| |lag avstängts från rätten |lag avstängts från rätten| |till ersättning. |till ersättning.| |Ersättningen lämnas inte |Ersättningen lämnas inte| |så länge beslut om en |så länge beslut om en| |sådan åtgärd gäller. |sådan åtgärd gäller.| | |Ersättning lämnas inte| | |heller till personer som| | |är permitterade utan lön.| | |Om det finns särskilda| | |skäl får regeringen eller| | |den myndighet som| | |regeringen bestämmer| | |föreskriva att ersättning| | |får lämnas till personer| | |som är permitterade utan| | |lön samt de villkor för| | |rätt till ersättning som i| | |sådant fall skall gälla. | -------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1991:1334. 2 Senaste lydelse 1995:1636.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över. ------------------------------------------------------- | En företagare skall | En företagare skall| |anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös | |hennes eller hans | - när företagarens per-| |personliga verksamhet i |sonliga verksamhet i| |rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad| |än tillfälligt. |bedömning kan anses ha| | |upphört annat än till-| | |fälligt, eller | | | - när företagaren till-| | |fälligt upphör att bedriva| | |verksamhet i rörelsen| | |under förutsättning att| | |uppehållet i rörelsen inte| | |till någon del är av| | |säsongkaraktär och att nå-| | |gon verksamhet inte| | |bedrivs i rörelsen. | | | En företagare som åter-| | |upptagit verksamheten| | |efter ett tillfälligt| | |upphörande med ersättning| | |enligt femte stycket andra| | |strecksatsen har rätt till| | |ersättning endast om| | |förutsättningarna enligt| | |första strecksatsen samma| | |stycke är uppfyllda.| | |Ersättning enligt femte| | |stycket andra strecksatsen| | |får bara utnyttjas en gång| | |per rörelse. | ------------------------------------------------------- Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i femte stycket.
6 §3 Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter senaste inträdet i arbetslöshetskassan, 1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare (medlemsvillkor),
3 Senaste lydelse 1996:1418.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- |2. under en ramtid av tolv | 2. under en ramtid av| |månader omedelbart före |tolv månader omedelbart| |arbetslöshetens inträde |före arbetslöshetens| |utfört förvärvsarbete i |inträde | |minst åttio dagar | - haft förvärvsarbete i| |fördelade på minst fem |minst sex månader och| |månader (arbetsvillkor). |utfört arbetet under minst| |Endast dag då |70 timmar per kalendermå-| |förvärvsarbete har utförts |nad, eller | |i minst tre timmar får här | - haft förvärvsarbete i| |räknas in. Med utfört för- |minst 450 timmar under en| |värvsarbete avses även tid |sammanhängande tid av| |då den försäkrade haft |180 dagar och utfört| |semester eller annars |arbetet under sex perioder| |varit ledig av någon annan |om 30 dagar vardera med en| |anledning än sjukdom, |arbetad tid av minst| |tjänstgöring enligt lagen |45 timmar i varje period| |(1994:1809) om total- |(arbetsvillkor). Med| |försvarsplikt eller barns |förvärvsarbete avses även| |födelse med helt eller |tid då sökanden haft | |delvis bibehållen lön. | - semester, | | | - varit ledig av annan| | |anledning än sjukdom,| | |tjänstgöring enligt lagen| | |(1994:1809) om totalför-| | |svarsplikt eller barns| | |födelse med helt eller| | |delvis bibehållen lön,| | |eller | | | - får annan ersättning| | |än pension på grund av| | |anställningens upphörande| | |(avgångsvederlag). | | | Tid med avgångsvederlag| | |beräknas med utgångspunkt| | |i avgångsvederlagets| | |storlek i förhållande till| | |den sökandes| | |genomsnittliga inkomst per| | |månad i anställningen| | |under en viss period.| | |Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer meddelar närmare| | |föreskrifter om beräkning-| | |en. | ------------------------------------------------------- |Vid prövning av ar- |Vid prövning av ar-| |betsvillkoret bortses från |betsvillkoret bortses från| |förvärvsarbete som |förvärvsarbete som | |1. arbetsgivaren fi- |1. arbetsgivaren fi-| |nansierat med stöd av |nansierat med stöd av | |- förordningen (1986:414) | - förordningen (1986:414)| |om rekryteringsstöd såvitt |om rekryteringsstöd, eller| |avser vikariatsstöd enligt |- förordningen (1987:411)| |6 a § första strecksatsen |om beredskapsarbete, eller| |denna förordning, eller |som | |- förordningen (1987:411) | | |om beredskapsarbete, eller | | |som | | ------------------------------------------------------- 2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som nyss sagts. Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare. ------------------------------------------------------- | Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete| |har utförts får icke |har utförts får inte| |räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för| |uppfyllande av ar- |uppfyllande av ar-| |betsvillkoret. |betsvillkoret. | -------------------------------------------------------
7 §4 För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den försäkrade 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets- marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått, ------------------------------------------------------- | | 2. deltagit i och, om| | |inte särskilda skäl| | |hindrat det, fullföljt ut-| | |bildning för vilken| | |utbildningsbidrag lämnats| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, | ------------------------------------------------------- |2. fullgjort tjänstgöring | 3. fullgjort tjänstgö-| |enligt lagen (1994:1809) |ring enligt lagen| |om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om| |eller fått föräldrapen- |totalförsvarsplikt eller| |ningförmån enligt lagen |fått föräldrapenningförmån| |(1962:381) om allmän |enligt lagen (1962:381) om| |försäkring, i båda fallen |allmän försäkring, i båda| |dock tillsammans högst två |fallen dock tillsammans| |månader, |högst två månader, | | 3. utfört förvärvsarbete | 4. utfört förvärvsarbete| |som arbetsgivaren |som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av - |finansierat med stöd av -| |förordningen (1986:414) om |förordningen (1986:414) om| |rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller | |avser vikariatsstöd enligt | - förordningen| |6 a § första strecksatsen |(1987:411) om bered-| |denna förordning, eller |skapsarbete, eller | | - förordningen | | |(1987:411) om bered- | | |skapsarbete, eller | 5. bedrivit egen nä-| | 4. bedrivit egen nä- |ringsverksamhet med stöd| |ringsverksamhet med stöd |av förordningen (1984:523)| |av förordningen (1984:523) |om bidrag till arbetslösa| |om bidrag till arbetslösa |m.fl. som startar egen| |m.fl. som startar egen |näringsverksamhet. | |näringsverksamhet. | | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------
4 Senaste lydelse 1996:1418.
------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 8 §5 Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, ------------------------------------------------------- | 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som| |eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller| |har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i 2 år| | |efter barnets ankomst i| | |familjen, | ------------------------------------------------------- 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. ------------------------------------------------------- | | 7. utlandsvistelse till| | |följd av att den sökande| | |följt med sin make eller| | |maka vid dennes arbete i| | |utlandet under| | |förutsättning att makens| | |eller makans arbetsgivare| | |har sitt säte i Sverige| | |och att lönen utbetalas| | |från Sverige. | ------------------------------------------------------- Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, ------------------------------------------------------- | 3. yrkesinriktad reha- | 3. yrkesinriktad reha-| |bilitering, i den mån |bilitering, eller | |sådan tid inte enligt 7 § | 4. utbildning för vilken| |jämställs med tid under |utbildningsbidrag lämnats| |vilken förvärvsarbete har |enligt förordningen| |utförts. |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, i den| | |mån sådan tid inte enligt| | |7 § jämställs med tid| | |under vilken förvärvsar-| | |bete har utförts. | | | | -------------------------------------------------------
5 Senaste lydelse 1995:860.
20 §6 ------------------------------------------------------- | Dagpenning lämnas med | Dagpenning lämnas med| |75 procent av den för- |80 procent av den för-| |säkrades dagsförtjänst, om |säkrades dagsförtjänst, om| |inte annat följer av 17 § |inte annat följer av 17 §| |första stycket och andra |första stycket och andra| |stycket första meningen. |stycket första meningen.| |Dagpenning till en |Dagpenning till en| |försäkrad som har |försäkrad som har| |tillerkänts ålderspension |tillerkänts ålderspension| |i form av folkpension, |i form av folkpension,| |allmän tilläggspension |allmän tilläggspension| |eller annan pension som |eller annan pension som| |lämnas på grund av |lämnas på grund av| |förvärvsarbete, lämnas med |förvärvsarbete, lämnas med| |65 procent av den |65 procent av den| |försäkrades dagsförtjänst, |försäkrades dagsförtjänst,| |med den begränsning som |med den begränsning som| |följer av 17 § första |följer av 17 § första| |stycket. |stycket. | ------------------------------------------------------- Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för den försäkrade. ------------------------------------------------------- | Som normalarbetstid | Som normalarbetstid| |skall gälla den genom- |skall gälla den genom-| |snittliga arbetstiden an- |snittliga arbetstiden i| |tingen i det för- |det förvärvsarbete som| |värvsarbete som innebär |innebär att arbetsvill-| |att arbetsvillkoret |koret uppfylldes. Om ar-| |uppfylldes, eller, om |betsvillkoret uppfyllts| |detta är förmånligare för |genom det arbetsvillkor| |den försäkrade, i allt det |som anges i 6 § första| |förvärvsarbete som utförts |stycket 2 första| |under hela ramtiden enligt |strecksatsen får, om detta| |6 §. |är förmånligare för den| | |sökande, som normalar-| | |betstid gälla den ge-| | |nomsnittliga arbetstiden i| | |allt det förvärvsarbete| | |som utförts under hela| | |ramtiden enligt samma| | |paragraf. Vid denna be-| | |räkningsmetod får dock| | |endast månad då den| | |sökande utfört arbete| | |under minst 70 timmar rä-| | |knas med. | ------------------------------------------------------- Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som medlemmen. Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets- marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar ut- bildningsbidraget. Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första- fjärde styckena och ersättningen.
6 Senaste lydelse 1995:860.
------------------------------------------------------- | | När underlaget bestäms| | |för beräkningen av| | |dagsförtjänsten skall för| | |företagare dagsförtjänsten| | |bygga på den| | |genomsnittliga inkomsten| | |under de tre senaste åren| | |före avvecklingsåret. Om| | |företagaren lagt ned sin| | |verksamhet inom tolv må-| | |nader från det att för-| | |etagaren startade den kan| | |ersättningen baseras på| | |företagarens tidigare an-| | |ställning. | -------------------------------------------------------
23 §7 Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 §, utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 § första stycket. ------------------------------------------------------- | Vid beräkning av ar- | Vid beräkning av ar-| |betslöshet enligt första |betslöshet enligt första| |stycket tages icke hänsyn |stycket tas inte hänsyn| |till bisyssla som |till en sådan bisyssla som| |försäkrad före arbets- |den sökande före| |löshetens inträde var- |arbetslöshetens inträde| |aktigt utfört vid sidan av |under minst sex månader| |heltidsarbete, om |utfört vid sidan av hel-| |bisysslan ej utvidgas |tidsarbete, om | |under arbetslösheten och | - inkomsten från bi-| |ej hindrar den försäkrade |sysslan i genomsnitt inte| |från att antaga erbjudet |överstigit 1 400 kronor| |lämpligt arbete. |per vecka, | | | - bisysslan inte utvid-| | |gas under arbetslösheten,| | |och | | | - bisysslan inte hindrar| | |personen från att anta ett| | |lämpligt heltidsarbete. | | | Om inkomsten från bi-| | |sysslan efter arbetslös-| | |hetens inträde överstiger| | |1 400 kronor per vecka| | |skall hälften av det| | |överskjutande beloppet| | |dras av från dagpenningen.| | | | ------------------------------------------------------- 31 §8 ------------------------------------------------------- | Bestämmelserna i 29 § 1- | Bestämmelserna i 29 § 1-| |3 om arbete skall |3 om arbete skall| |tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om| |arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska | |åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar| |till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag| |Bestämmelserna i 30 § |samt i fråga om utbild-| |skall därvid gälla i |ningar för vilka utbild-| |tillämpliga delar. |ningsbidrag lämnas enligt| | |förordningen (1996:1654)| | |om särskilt| | |utbildningsbidrag. Bestäm-| | |melserna i 30 § skall| | |därvid gälla i tillämpliga| | |delar. | -------------------------------------------------------
7 Senaste lydelse 1994:1673. 8 Senaste lydelse 1995:708.
57 §9 En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala ------------------------------------------------------- | 1. för finansiering av | 1. för finansiering av| |statens kostnad för ut- |statens kostnad för ut-| |betalade arbetslöshetser- |betalade arbetslöshetser-| |sättningar samt för |sättningar samt för| |tillsynen av arbetslös- |tillsynen av arbetslös-| |hetskassornas utbetalning |hetskassornas utbetalning| |av arbetslöshetsersättning |av arbetslöshetsersättning| |ett belopp som motsvarar |ett belopp som motsvarar| |70 procent av den under |70 procent av den under| |det löpande verksam- |tiden den 1 januari-den| |hetsåret genomsnittligt |30 juni 1997 och 131 pro-| |utbetalade dagpenningen i |cent av den under tiden| |kassan (finansie- |den 1 juli-den 31 december| |ringsavgift), och |1997 genomsnittligt ut-| | |betalade dagpenningen i| | |kassan (finansieringsav-| | |gift), | ------------------------------------------------------- 2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjäm- ningsavgift). Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna samt om utjämningsbidrag.
--------------- 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § och 57 § den 1 juli 1997 samt i övrigt den 29 september 1997. 2. Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra stycket tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet. 3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
9 Senaste lydelse 1995:708.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark- nadsstöd Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8 och 28 §§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1 skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- | Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 4 §2 Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon eller han inte anmält hinder som kan godtas, 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och 4. inte kan få lämpligt arbete. Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år. ------------------------------------------------------- | Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.| |det inte finns särskilda |Om det finns särskilda| |skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller| |om tilllämpningen av denna |den myndighet som| |bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-| |regeringen eller den |skriva att ersättning får| |myndighet som regeringen |lämnas till en person som| |bestämmer. |deltar i utbildning samt| | |de villkor för rätt till| | |ersättning som i sådant| | |fall skall gälla. | ------------------------------------------------------- |Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som enligt 48 § lagen |som enligt 48 § lagen| |(1973:370) om arbetslös- |(1973:370) om arbetslös-| |hetsförsäkring har |hetsförsäkring har| |uteslutits från medlemskap |uteslutits från medlemskap| |under en tid av ett år |under en tid av ett år| |från uteslutningen. |från uteslutningen.| | |Ersättning lämnas inte| | |heller till personer som| | |är permitterade utan lön.| | |Om det finns särskilda| | |skäl får regeringen eller| | |den myndighet som| | |regeringen bestämmer| | |föreskriva att ersättning| | |får lämnas till personer| | |som är permitterade utan| | |lön samt de villkor för| | |rätt till ersättning som i| | |sådant fall skall gälla. | ------------------------------------------------------- Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
1 Lagen omtryckt 1994:929.
2 Senaste lydelse 1995:1637.
------------------------------------------------------- | En företagare skall | En företagare skall| |anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös | |hennes eller hans | - när företagarens| |personliga verksamhet i |personliga verksamhet i| |rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad| |än tillfälligt. |bedömning kan anses ha| | |upphört annat än| | |tillfälligt, eller | | | - när företagaren| | |tillfälligt upphör att| | |bedriva verksamhet i rö-| | |relsen under förutsättning| | |att uppehållet i rörelsen| | |inte till någon del är av| | |säsongkaraktär och att nå-| | |gon verksamhet inte| | |bedrivs i rörelsen. | | | En företagare som| | |återupptagit verksamheten| | |efter ett tillfälligt| | |upphörande med ersättning| | |enligt sjätte stycket| | |andra strecksatsen har| | |rätt till ersättning| | |endast om| | |förutsättningarna enligt| | |första strecksatsen samma| | |stycke är uppfyllda.| | |Ersättning enligt sjätte| | |stycket andra strecksatsen| | |får bara utnyttjas en gång| | |per rörelse. | ------------------------------------------------------- Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i sjätte stycket.
6 §3 ------------------------------------------------------- | Rätt till kontant | Rätt till kontant| |arbetsmarknadsstöd |arbetsmarknadsstöd | |föreligger, om den ar- |föreligger, om den| |betslöse under en ramtid |arbetslöse under en ramtid| |av tolv månader omedelbart |av tolv månader omedelbart| |före arbetslöshetens |före arbetslöshetens| |inträde utfört förvärvs- |inträde | |arbete i minst fem månader | - haft förvärvsarbete i| |(arbetsvillkor). Här skall |minst 6 månader och utfört| |hänsyn tas endast till |arbetet under minst 70| |månad då förvärvsarbete |timmar per kalendermånad,| |utförts under minst 75 |eller | |timmar. Med utfört | - haft förvärvsarbete i| |förvärvsarbete avses även |minst 450 timmar under en| |tid då sökanden haft |sammanhängande tid av 180| |semester eller annars |dagar och utfört arbetet| |varit ledig av annan |under sex perioder om 30| |anledning än sjukdom, |dagar vardera med en| |tjänstgöring enligt lagen |arbetad tid av minst 45| |(1994:1809) om total- |timmar i varje period| |försvarsplikt eller barns |(arbetsvillkor). | |födelse med helt eller | Med förvärvsarbete avses| |delvis bibehållen lön. |även tid då sökanden haft| | | - semester, | | | - varit ledig av annan| | |anledning än sjukdom,| | |tjänstgöring enligt lagen| | |(1994:1809) om totalför-| | |svarsplikt eller barns| | |födelse med helt eller| | |delvis bibehållen lön,| | |eller | | | - får annan ersättning| | |än pension på grund av| | |anställningens upphörande| | |(avgångsvederlag). | | | Tid med avgångsvederlag| | |beräknas med utgångspunkt| | |i avgångsvederlagets| | |storlek i förhållande till| | |den sökandes| | |genomsnittliga inkomst per| | |månad i anställningen| | |under en viss period.| | |Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer meddelar närmare| | |föreskrifter om beräk-| | |ningen. | -------------------------------------------------------
3 Senaste lydelse 1996:1419.
------------------------------------------------------- | Vid prövning av | Vid prövning av| |arbetsvillkoret bortses |arbetsvillkoret bortses| |från förvärvsarbete som |från förvärvsarbete som | | 1. arbetsgivaren | 1. arbetsgivaren| |finansierat med stöd av |finansierat med stöd av | | - förordningen | - förordningen| |(1986:414) om |(1986:414) om| |rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller | |avser vikariatsstöd enligt | - förordningen| |6 a § första strecksatsen |(1987:411) om| |denna förordning, eller |beredskapsarbete, eller| | - förordningen |som | |(1987:411) om | | |beredskapsarbete, eller | | |som | | ------------------------------------------------------- 2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om sökanden då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som nyss sagts. ------------------------------------------------------- | Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete| |har utförts får icke |har utförts får inte| |räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för| |uppfyllande av |uppfyllande av| |arbetsvillkoret. |arbetsvillkoret. | -------------------------------------------------------
7 §4 För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sökande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande 1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande, 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets- marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag lämnats, ------------------------------------------------------- | | 3. deltagit i och, om| | |inte särskilda skäl| | |hindrat det, fullföljt ut-| | |bildning för vilken| | |utbildningsbidrag lämnats| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, | -------------------------------------------------------
4Senaste lydelse 1996:1419.
------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |3. fullgjort tjänstgöring | 4. fullgjort| |enligt lagen (1994:1809) |tjänstgöring enligt lagen| |om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om| |eller fått föräldrapen- |totalförsvarsplikt eller| |ningförmån enligt lagen |fått föräldrapenningförmån| |(1962:381) om allmän |enligt lagen (1962:381) om| |försäkring, i båda fallen |allmän försäkring, i båda| |dock tillsammans högst två |fallen dock tillsammans| |månader, |högst två månader, | | 4. utfört förvärvsarbete | 5. utfört förvärvsarbete| |som arbetsgivaren |som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av |finansierat med stöd av | | - förordningen | - förordningen| |(1986:414) om |(1986:414) om| |rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller | |avser vikariatsstöd enligt | - förordningen| |6 a § första strecksatsen |(1987:411) om be-| |denna förordning, eller |redskapsarbete, | | - förordningen | | |(1987:411) om be- | | |redskapsarbete, | | ------------------------------------------------------- |5. bedrivit egen | 6. bedrivit egen| |näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd| |av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa| |m.fl. som startar egen nä- |m.fl. som startar egen nä-| |ringsverksamhet. |ringsverksamhet. | -------------------------------------------------------
8 §5 Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,
5 Senaste lydelse 1995:859.
------------------------------------------------------- | 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som| |eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller| |har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i två| | |år efter barnets ankomst i| | |familjen, | ------------------------------------------------------- 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, ------------------------------------------------------- | | 7. utlandsvistelse till| | |följd av att den sökande| | |följt med sin make eller| | |maka vid dennes arbete i| | |utlandet under| | |förutsättning att makens| | |eller makans arbetsgivare| | |har sitt säte i Sverige| | |och att lönen utbetalas| | |från Sverige. | ------------------------------------------------------- Detsamma gäller tid då sökanden har fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, ------------------------------------------------------- | 3. yrkesinriktad | 3. yrkesinriktad| |rehabilitering, i den mån |rehabilitering, eller | |sådan tid inte enligt 7 § | | |jämställs med tid under | | |vilken förvärvsarbete har | 4. utbildning för vilken| |utförts. |utbildningsbidrag lämnats| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, i den| | |mån sådan tid inte enligt| | |7 § jämställs med tid| | |under vilken förvärvsar-| | |bete har utförts. | ------------------------------------------------------- Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.
28 §6 ------------------------------------------------------- | Bestämmelserna i 26 § 1- | Bestämmelserna i 26 § 1-| |3 om arbete skall |3 om arbete skall| |tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om| |arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska | |åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar| |till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag| |Bestämmelserna i 27 § |samt i fråga om| |skall därvid gälla i |utbildningar för vilka| |tillämpliga delar. |utbildningsbidrag lämnas| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag. Be-| | |stämmelserna i 27 § skall| | |därvid gälla i tillämpliga| | |delar. | -------------------------------------------------------
------------------ 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § den 1 juli 1997 och i övrigt den 29 september 1997. 2. Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje strecksatsen och tredje stycket tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet. 3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
6 Senaste lydelse 1995:709.
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse. ------------------------------------------------------- | | | |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------
3 § 1 ------------------------------------------------------- |Försäkrad för delpension |Försäkrad för delpension| |är den som är bosatt i |är den som är bosatt i| |Sverige och under en |Sverige och under en| |ramtid av ett år ome- |ramtid av ett år ome-| |delbart före den dag då |delbart före den dag då| |pension avses börja utges |pension avses börja utges| |eller den tidigare dag då |eller den tidigare dag då| |ansökan görs har |ansökan görs har| |förvärvsarbetat i minst 80 |förvärvsarbetat i minst| |dagar fördelade på minst |sex månader under förut-| |fem månader enligt |sättning att förvärvs-| |bestämmelserna om ar- |arbetet utförts under| |betsvillkor i lagen |minst 70 timmar per månad,| |(1973:370) om arbetslös- |eller har förvärvsarbetat| |hetsförsäkring. Tid då |i minst 450 timmar under| |sökanden har varit hindrad |en sammanhängande tid av| |att arbeta av anledning |180 dagar under för-| |som sägs i den lagen eller |utsättning att| |i lagen (1973:371) om |förvärvsarbetet har ut-| |kontant arbetsmarknadsstöd |förts under sex perioder| |inräknas inte vid bestäm- |om trettio dagar vardera| |mande av ramtid. Som |med en arbetad tid av| |arbetshinder räknas vid |minst 45 timmar i varje| |tillämpning av denna |period enligt bestämmel-| |paragraf även arbetslöshet |serna om arbetsvillkor i| |vid vilken ersättning har |lagen (1973:370) om ar-| |utgetts enligt någon av |betslöshetsförsäkring. Tid| |nämnda lagar. |då sökanden har varit| | |hindrad att arbeta av| | |anledning som sägs i den| | |lagen eller i lagen| | |(1973:371) om kontant| | |arbetsmarknadsstöd inräk-| | |nas inte vid bestämmande| | |av ramtid. Som| | |arbetshinder räknas vid| | |tillämpning av denna| | |paragraf även arbetslöshet| | |vid vilken ersättning har| | |utgetts enligt någon av| | |nämnda lagar. | ------------------------------------------------------- ----------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Senaste lydelse 1995:518.
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:000) om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | 3 §2 | ------------------------------------------------------- |Försäkrad för delpension |Försäkrad för delpension| |är den som är bosatt i |är den som är bosatt i| |Sverige och under en |Sverige och under en| |ramtid av ett år ome- |ramtid av ett år ome-| |delbart före den dag då |delbart före den dag då| |pension avses börja utges |pension avses börja utges| |eller den tidigare dag då |eller den tidigare dag då| |ansökan görs har |ansökan görs har| |förvärvsarbetat i minst |förvärvsarbetat i minst| |sex månader under förut- |sex månader under förut-| |sättning att förvärvs- |sättning att förvärvs-| |arbetet utförts under |arbetet utförts under| |minst 70 timmar per månad, |minst 70 timmar per månad,| |eller har förvärvsarbetat |eller har förvärvsarbetat| |i minst 450 timmar under |i minst 450 timmar under| |en sammanhängande tid av |en sammanhängande tid av| |180 dagar under förut- |180 dagar under förut-| |sättning att |sättning att| |förvärvsarbetet har ut- |förvärvsarbetet har ut-| |förts under sex perioder |förts under sex perioder| |om trettio dagar vardera |om trettio dagar vardera| |med en arbetad tid av |med en arbetad tid av| |minst 45 timmar i varje |minst 45 timmar i varje| |period enligt bestämmel- |period enligt bestämmel-| |serna om arbetsvillkor i |serna om arbetsvillkor i| |lagen (1973:370) om ar- |lagen (1997:000) om ar-| |betslöshetsförsäkring. Tid |betslöshetsförsäkring. Tid| |då sökanden har varit |då sökanden har varit| |hindrad att arbeta av |hindrad att arbeta av| |anledning som sägs i den |anledning som sägs i den| |lagen eller i lagen |lagen inräknas inte vid| |(1973:371) om kontant |bestämmande av ramtid. Som| |arbetsmarknadsstöd inräk- |arbetshinder räknas vid| |nas inte vid bestämmande |tillämpning av denna| |av ramtid. Som |paragraf även arbetslöshet| |arbetshinder räknas vid |vid vilken ersättning har| |tillämpning av denna |utgetts enligt nämnda lag.| |paragraf även arbetslöshet | | |vid vilken ersättning har | | |utgetts enligt någon av | | |nämnda lagar. | | ------------------------------------------------------- ---------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 I enlighet med föreslagen lydelse i avsnitt 2.10 i denna proposition. 2 Senaste lydelse 1995:518.
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------
4 kap. 7 §2 ------------------------------------------------------- |Arbetsmarknadsavgifter | Arbetsmarknadsavgifter | |förs till staten för |förs till staten för| |finansiering av |finansiering av | | 1. arbetslöshetsersätt- | 1. arbetslöshetsersätt-| |ning enligt lagen |ning enligt lagen| |(1973:370) om arbetslös- |(1997:000) om arbetslös-| |hetsförsäkring, |hetsförsäkring, | | 2. kontant arbetsmark- | 2. kostnader för tillsyn| |nadsstöd enligt lagen |av arbetslöshetskassornas| |(1973:371) om kontant |utbetalning av| |arbetsmarknadsstöd, |arbetslöshetsersättning | | 3. utbildningsbidrag |enligt lagen (1997:000) om| |till sådan deltagare i |arbetslöshetskassor, och | |arbetsmarknadsutbildning | 3. utbildningsbidrag| |enligt förordningen |till sådan deltagare i| |(1987:406) om arbets- |arbetsmarknadsutbildning | |marknadsutbildning eller |enligt förordningen| |yrkesinriktad rehabili- |(1987:406) om arbets-| |tering enligt förordningen |marknadsutbildning eller| |(1987:405) om den arbets- |yrkesinriktad rehabili-| |marknadspolitiska verksam- |tering enligt förordningen| |heten som uppfyller |(1987:405) om den arbets-| |medlems- och arbets- |marknadspolitiska verksam-| |villkoren i 6 § lagen om |heten som uppfyller| |arbetslöshetsförsäkring. |villkoren för in-| | |komstrelaterad ersättning| | |enligt lagen om arbetslös-| | |hetsförsäkring. | ------------------------------------------------------- ------------ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1989:633. 2 Senaste lydelse 1995:413.
2. 13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 3 kap. 13 §1 ------------------------------------------------------- |Kontrolluppgifter om |Kontrolluppgifter om| |sjukpenning, föräldra- |sjukpenning, föräldra-| |penning, vårdbidrag, kon- |penning, vårdbidrag samt| |tant arbetsmarknadsstöd |andra förmåner i form av| |samt andra förmåner i form |bidrag, stöd eller er-| |av bidrag, stöd eller |sättning som är skatte-| |ersättning som är skatte- |pliktiga intäkter för| |pliktiga intäkter för |mottagaren skall lämnas av| |mottagaren skall lämnas av | | | 1. Riksförsäkringsver- | 1. Riksförsäkringsver-| |ket, |ket, | | 2. allmän försäkrings- | 2. allmän försäkrings-| |kassa, |kassa, | | 3. arbetslöshetskassa, | 3. arbetslöshetskassa, | | 4. universitet och hög- | 4. universitet och hög-| |skola, |skola, | | 5. Centrala studies- | 5. Centrala studies-| |tödsnämnden, |tödsnämnden, | | 6. länsarbetsnämnd. | 6. länsarbetsnämnd. | ------------------------------------------------------- Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontroll- uppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.
--------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1994:1991.
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs att 5 § samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 5 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är: 1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; 2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket; 3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats; 4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring; 5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; 6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk- ringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande; 7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här; 8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
------------------------------------------------------- | 9. dagpenning från ar- | 9. dagpenning från ar-| |betslöshetskassa enligt |betslöshetskassa enligt| |lagen (1973:370) om ar- |lagen (1997:000) om ar-| |betslöshetsförsäkring och |betslöshetsförsäkring; | |kontant arbetsmarknadsstöd | | |enligt lagen (1973:371) om | | |kontant ar- | | |betsmarknadsstöd; | | ------------------------------------------------------- 10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349); 11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst; 12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till närings- verksamhet; 13. sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommu- nalskattelagen. Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension. Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t. ex. handelsresande). Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
-------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster som hänför sig till tid efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser i 5 § 9 skall fortfarande tillämpas i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 4 § ------------------------------------------------------- |Lagen gäller inte åter- |Lagen gäller inte åter-| |försäkring eller försäk- |försäkring eller försäk-| |ring som avses i lagen |ring som avses i lagen| |(1962:381) om allmän |(1962:381) om allmän| |försäkring, lagen |försäkring, lagen| |(1973:370) om arbetslös- |(1997:000) om arbetslös-| |hetsförsäkring, lagen |hetsförsäkring, lagen| |(1976:380) om arbetsska- |(1976:380) om arbetsska-| |deförsäkring, lagen |deförsäkring, lagen| |(1979:84) om delpen- |(1979:84) om delpensions-| |sionsförsäkring, lagen |försäkring, lagen| |(1991:1047) om sjuklön |(1991:1047) om sjuklön| |eller lagen (1993:16) om |eller lagen (1993:16) om| |försäkring mot vissa |försäkring mot vissa| |semesterlönekostnader. |semesterlönekostnader. | -------------------------------------------------------
--------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer Härigenom föreskrivs att 5 b § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 5 b § 1
------------------------------------------------------- |Vid beräkning av årsin- |Vid beräkning av årsin-| |komst enligt 5 § första |komst enligt 5 § första| |stycket för den som är |stycket för den som är| |berättigad till folkpen- |berättigad till folkpen-| |sion i form av änkepension |sion i form av änkepension| |skall bortses från livrän- |skall bortses från liv-| |ta enligt 6 kap. 1 § lagen |ränta enligt 6 kap. 1 §| |(1976:380) om arbetsska- |lagen (1976:380) om| |deförsäkring eller mot- |arbetsskadeförsäkring | |svarande livränta som |eller motsvarande livränta| |bestäms med tillämpning av |som bestäms med| |sagda lag till den del |tillämpning av sagda lag| |livräntan överstiger det |till den del livräntan| |belopp denna skulle ha |överstiger det belopp| |uppgått till om inte |denna skulle ha uppgått| |änkepensionen minskats med |till om inte änkepensionen| |hänsyn till årsinkomst. |minskats med hänsyn till| |Detsamma skall gälla för |årsinkomst. Detsamma skall| |tjänstepension eller |gälla för tjänstepension| |motsvarande ersättning som |eller motsvarande er-| |följer av kollektivavtal |sättning som följer av| |och som är samordnad med |kollektivavtal och som är| |folkpension i form av |samordnad med folkpension| |änkepension och för kon- |i form av änkepension och| |tant arbetsmarknadsstöd |för dagpenning i form av| |enligt 24 § lagen |grundbelopp enligt 32 §| |(1973:371) om kontant |lagen (1997:000) om| |arbetsmarknadsstöd. |arbetslöshetsförsäkring. | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1996:1590.
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlings- register Härigenom föreskrivs att 14 och 20 §§ lagen (1994:459) om arbetsför- medlingsregister skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 14 § ------------------------------------------------------- |I den utsträckning re- |I den utsträckning re-| |geringen föreskriver får |geringen föreskriver får| |uppgifter om utbetalning |uppgifter om utbetalning| |av medel för arbetsmark- |av medel för arbetsmark-| |nadspolitiska åtgärder |nadspolitiska åtgärder| |hämtas till arbetsför- |hämtas till arbetsför-| |medlingsregistren och |medlingsregistren och| |Arbetsmarknadsstyrelsens |Arbetsmarknadsstyrelsens | |centrala statistikregister |centrala statistikregister| |från Riksförsäkringsverket |från Riksförsäkringsverket| |och de allmänna försäk- |och de allmänna försäk-| |ringskassorna samt från |ringskassorna samt från| |Centrala studiestöds- |Centrala studiestöds-| |nämnden. Uppgifter om |nämnden. Uppgifter om| |utbetald ar- |utbetald ar-| |betslöshetsersättning och |betslöshetsersättning får| |kontant arbetsmarknadsstöd |hämtas från arbets-| |får hämtas från |löshetskassorna och de| |arbetslöshetskassorna och |länsarbetsnämnder som| |de länsarbetsnämnder som |administrerat kontant| |administrerar sistnämnda |arbetsmarknadsstöd enligt| |stöd. |den upphävda lagen| | |(1973:371) om kontant| | |arbetsmarknadsstöd. | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 20 § Som sökbegrepp får användas 1. uppgifter som avses i 9-11 §§ utom sådana som gäller kontaktpersoner, 2. uppgifter om koder för arbetshandikapp och medborgarskap för att underlätta förmedling av arbete åt arbetshandikappade och utlänningar och för att framställa statistik där uppgifter om enskilda personer inte kan utläsas, 3. andra uppgifter som avses i 5 § än uppgifter om arbetstillstånd, uppehållstillstånd och telefonnummer, och ------------------------------------------------------- | 4. uppgifter från Riks- | 4. uppgifter från Riks-| |försäkringsverket, de |försäkringsverket, de| |allmänna försäkringskas- |allmänna försäkringskas-| |sorna och Centrala studie- |sorna och Centrala studie-| |stödsnämnden om utbe- |stödsnämnden om utbe-| |talning av medel för |talning av medel för| |arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska | |åtgärder, av arbetslös- |åtgärder och av arbets-| |hetsersättning från ar- |löshetsersättning från| |betslöshetskassa och av |arbetslöshetskassa. | |kontant arbetsmark- | | |nadsstöd. | | ------------------------------------------------------- Andra registrerade uppgifter får inte användas som sökbegrepp.
------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- 2 §1 ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Den tid under vilken en |Den tid under vilken en| |person deltagit i ett |person deltagit i ett| |offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt| |arbete i enlighet med |arbete i enlighet med| |länsarbetsnämndens an- |länsarbetsnämndens | |visning utgör sådan med |anvisning utgör sådan med| |utfört arbete jämställd |utfört arbete jämställd| |tid som avses i 7 § lagen |tid som avses i 19 § lagen| |(1973:370) om ar- |(1997:000) om| |betslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring. | |eller; 7 § lagen |Vid bestämmande av ramtid| |(1973:371) om kontant ar- |enligt nämnda lag räknas| |betsmarknadsstöd. Vid |inte tid då personen varit| |bestämmande av ramtid |hindrad att arbeta på| |enligt samma lagar räknas |grund av deltagandet, i| |inte tid då personen varit |den mån tiden inte jäm-| |hindrad att arbeta på |ställs enligt vad som nyss| |grund av deltagandet, i |sagts. | |den mån tiden inte jäm- | | |ställs enligt vad som nyss | | |sagts. | | -------------------------------------------------------
3 §2 ------------------------------------------------------- |När det gäller avstängning |När det gäller avstängning| |från rätt till ersättning |från rätt till ersättning| |skall vad som föreskrivs |skall vad som föreskrivs| |om arbetsmarknadspolitiska |om arbetsmarknadspolitiska| |åtgärder i 31 § lagen |åtgärder i 46 § lagen| |(1973:370) om arbets- |(1997:000) om arbets-| |löshetsförsäkring och i |löshetsförsäkring gälla| |28 § lagen (1973:371) om |också i fråga om verk-| |kontant arbetsmarknadsstöd |samhet som avses i 1 §. | |gälla också i fråga om | | |verksamhet som avses i | | |1 §. | | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1996:1423. 2 Senaste lydelse 1996:1423.
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs att lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall utgå.
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom föreskrivs att lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall utgå.
Lagförslag i proposition 1996/97:150
3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslös- hetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | 3 a § | ------------------------------------------------------- | | Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer får, såsom| | |försöksverksamhet under| | |tiden den 1 juli 1997-den| | |31 december 1998, besluta| | |att personer som redan får| | |ersättning enligt denna| | |lag skall kunna få| | |fortsatt ersättning enligt| | |lagen utan att villkoren i| | |4 § första stycket, med| | |undantag av tredje| | |punkten, är uppfyllda. | -------------------------------------------------------- | 3 b § | ------------------------------------------------------- | | Med avvikelse från vad| | |som anges i denna lag får,| | |om förutsättningarna| | |enligt andra stycket är| | |uppfyllda, ersättning| | |lämnas till personer som| | |fyllt 60 men inte 65 år| | |(tillfällig | | |avgångsersättning). | | |Ansökan om ersättning| | |skall göras före utgången| | |av år 1997. | | | Som villkor för| | |ersättning gäller att| | |personen är helt arbetslös| | |och under minst 12 månader| | |under tiden den 1 januari| | |1996-den 15 april 1997| | |fått | | |arbetslöshetsersättning | | |eller deltagit i någon| | |arbetsmarknadspolitisk | | |åtgärd. Ersättningen| | |lämnas så länge| | |heltidsarbetslösheten | | |består. | -------------------------------------------------------- | 7 §2 | -------------------------------------------------------- |För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod| |enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av| |det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny| |ersättningsperiod skall med tid under vilken en| |försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete| |jämställas tid då den försäkrade | | | | 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller| |yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt| |utbildningsbidrag utgått, | | 2. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda| |fallen dock tillsammans högst två månader, | ------------------------------------------------------- |3. utfört förvärvsarbete | 3. utfört förvärvsarbete| |som arbetsgivaren |som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av |finansierat med stöd av | |- förordningen (1986:414) |- förordningen (1986:414)| |om rekryteringsstöd såvitt |om rekryteringsstöd såvitt| |avser vikariatsstöd enligt |avser vikariatsstöd enligt| |6 a § första strecksatsen |6 a § första strecksatsen| |denna förordning, eller |denna förordning, eller | |- förordningen (1987:411) |- förordningen (1987:411)| |om beredskapsarbete, eller |om beredskapsarbete, | ------------------------------------------------------- |4. bedrivit egen | 4. bedrivit egen| |näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd| |av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa| |m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller | ------------------------------------------------------- | | 5. fullföljt verksamhet| | |där ersättning enligt 3 a| | |§ utgått. | -------------------------------------------------------- | 14 § 3 | -------------------------------------------------------- |Ersättning utgår under längst 300 dagar | |(ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder| |innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i| |stället 450 dagar. | ------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden | I ersättningsperioden| |inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under| |vilka den försäkrade har |vilka den försäkrade har| |anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för| |arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett| |ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt| |arbete för äldre |arbete för äldre| |arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med| |föreskrifter som har |resursarbete eller| |meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning| | |enligt 3 a § utgår i| | |enlighet med föreskrifter| | |som har meddelats av| | |regeringen. | -------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i| |fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra| |arbetslöshetskassan. | | Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före| |den under vilken den försäkrade fyller 65 år. | -------------------------------------------------------- _____________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Lagen omtryckt 1991:1334. 2 Senaste lydelse 1996:1418. 3 Senaste lydelse 1996:1418.
3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant ar- betsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd 1 dels att 7 och 14 §§ skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | 3 a § | ------------------------------------------------------- | | Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer får, såsom| | |försöksverksamhet under| | |tiden den 1 juli 1997-den| | |31 december 1998, besluta| | |att personer som redan får| | |ersättning enligt denna| | |lag skall kunna få| | |fortsatt ersättning enligt| | |lagen utan att villkoren i| | |4 § första stycket, med| | |undantag av tredje| | |punkten, är uppfyllda. | -------------------------------------------------------- | 3 b § | ------------------------------------------------------- | | Med avvikelse från vad| | |som anges i denna lag får,| | |om förutsättningarna| | |enligt andra stycket är| | |uppfyllda, ersättning| | |lämnas till personer som| | |fyllt 60 men inte 65 år| | |(tillfällig | | |avgångsersättning). | | |Ansökan om ersättning| | |skall göras före utgången| | |av år 1997. | | | Som villkor för| | |ersättning gäller att| | |personen är helt arbetslös| | |och under minst 12 månader| | |under tiden den 1 januari| | |1996-den 15 april 1997| | |fått | | |arbetslöshetsersättning | | |eller deltagit i någon| | |arbetsmarknadspolitisk | | |åtgärd. Ersättningen läm-| | |nas så länge| | |heltidsarbetslösheten | | |består. | | | | -------------------------------------------------------- | 7 § 2 | -------------------------------------------------------- |För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod| |enligt denna lag | -------------------------------------------------------- |gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor| |som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod| |skall med tid under vilken den sökande enligt 6 § skall| |ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande| | 1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i | |sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att | |stå till arbetsmarknadens förfogande, | | 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat | |det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller | |yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt | |utbildningsbidrag lämnats, | | 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån | |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda | |fallen dock tillsammans högst två månader, | | 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren | |finansierat med stöd av | |- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd såvitt | |avser vikariatsstöd enligt 6 a § första strecksatsen | |denna förordning, eller | |- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, | ------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- |5. bedrivit egen | 5. bedrivit egen| |näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd| |av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa| |m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller | ------------------------------------------------------- | | 6. fullföljt verksamhet| | |där ersättning enligt 3 a| | |§ utgått. | -------------------------------------------------------- | 14 § 3 | -------------------------------------------------------- |Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar| |(ersättningsperioden), om inte annat följer av andra| |stycket eller av 15 § sista stycket. Har stödtagaren| |uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått| |till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan| |stödtagaren uppnått 60 års ålder, är| |ersättningsperioden 450 dagar. | ------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden | I ersättningsperioden| |inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under| |vilka stödtagaren har |vilka stödtagaren har| |anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för| |arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett| |ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt| |arbete för äldre |arbete för äldre| |arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med| |de föreskrifter som har |resursarbete eller| |meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning| | |enligt 3 a § utgår i| | |enlighet med de| | |föreskrifter som har| | |meddelats av regeringen. | -------------------------------------------------------- |Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid| |utgången av månaden före den under vilken den| |arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan| |börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension| |eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän| |försäkring. | -------------------------------------------------------- --------------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Lagen omtryckt 1994:928. 2 Senaste lydelse 1996:1419. 3 Senaste lydelse 1996:1419.
3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | | | 7 § | -------------------------------------------------------- |För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod| |enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av| |det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny| |ersättningsperiod skall med tid under vilken en| |försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete| |jämställas tid då den försäkrade | -------------------------------------------------------- |1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,| |fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad| |rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag| |utgått, | -------------------------------------------------------- |2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,| |fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag | |lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt | |utbildningsbidrag, | | 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån | |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda | |fallen dock tillsammans högst två månader, | | 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren | |finansierat med stöd av | | - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller | | - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, | ------------------------------------------------------- |5. bedrivit egen | 5. bedrivit egen| |näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd| |av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa| |m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller | ------------------------------------------------------- | | 6. fullföljt verksamhet| | |där ersättning enligt 3 a| | |§ utgått. | -------------------------------------------------------
1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107.
3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1997:000) om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | | | 7 § | -------------------------------------------------------- |För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod| |enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av| |det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny| |ersättningsperiod skall med tid under vilken den| |sökande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete| |jämställas tid då den sökande | | 1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i| |sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att| |stå till arbetsmarknadens förfogande, | | 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller| |yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt| |utbildningsbidrag lämnats, | | 3. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag| |lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt| |utbildningsbidrag, | | 4. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda| |fallen dock tillsammans högst två månader, | | 5. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av | | - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller | | - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, | ------------------------------------------------------- |6. bedrivit egen | 6. bedrivit egen| |näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd| |av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa| |m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller | ------------------------------------------------------- | | 7. fullföljt verksamhet| | |där ersättning enligt 3 a| | |§ utgått. | -------------------------------------------------------
1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107.
3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring dels att 19 och 22 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | | | 3 a § | ------------------------------------------------------- | | Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer får, såsom| | |försöksverksamhet under| | |tiden den 1 juli 1997-den| | |31 december 1998, besluta| | |att personer som redan får| | |ersättning enligt denna| | |lag skall kunna få| | |fortsatt ersättning enligt| | |lagen utan att villkoren i| | |9 §, med undantag av| | |tredje punkten, är| | |uppfyllda. | -------------------------------------------------------- | 19 § | -------------------------------------------------------- |För sökande som en gång har påbörjat en| |ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När| |det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till| |grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under| |vilken sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat| |jämställas den tid då de | | 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller| |yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt| |utbildningsbidrag lämnats, | | 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag| |lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt| |utbildningsbidrag, | | 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda| |fallen dock tillsammans högst 2 månader, | --------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- |4. utfört förvärvsarbete | 4. utfört förvärvsarbete| |som ar- betsgivaren |som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av |finansierat med stöd av | | - förordningen | - förordningen| |(1986:414) om |(1986:414) om| |rekryteringsstöd, eller |rekryteringsstöd, eller | | - förordningen | - förordningen| |(1987:411) om |(1987:411) om| |beredskapsarbete, eller |beredskapsarbete, | ------------------------------------------------------- |5. bedrivit egen | 5. bedrivit egen| |näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd| |av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa| |m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller | ------------------------------------------------------- | | 6. fullföljt verksamhet| | |där ersättning enligt 3 a| | |§ utgått. | | | | -------------------------------------------------------- | 22 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning lämnas under längst 300 dagar| |(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år| |före ersättningsperiodens slut är perioden i stället| |450 dagar. | ------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden | I ersättningsperioden| |räknas inte in dagar under |räknas inte in dagar under| |vilka den sökande har |vilka den sökande har| |anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för| |arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett| |ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt| |arbete för äldre |arbete för äldre| |arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med| |föreskrifter som har |resursarbete eller| |meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning| | |enligt 3 a § utgår i| | |enlighet med föreskrifter| | |som har meddelats av| | |regeringen. | -------------------------------------------------------- |Om den sökande omedelbart före inträdet i en| |arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan| |arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra| |kassan in i ersättningsperioden. | | Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före| |den månad då den arbetslöse fyller 65 år. | --------------------------------------------------------
1 I enlighet med föreslagen lydelse i prop. 1996/97:107.
3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | 5 a § | ------------------------------------------------------- | | Med avvikelse från vad| | |som anges i lagen| | |(1997:000) om| | |arbetslöshetsförsäkring | | |gäller följande. Personer| | |som med stöd av 3 b §| | |lagen (1973:370) om| | |arbetslöshetsförsäkring | | |eller 3 b § lagen| | |(1973:371) om kontant| | |arbetsmarknadsstöd | | |tillerkänts tillfällig| | |avgångsersättning är,| | |under förutsättning att de| | |är helt arbetslösa,| | |berättigade till fortsatt| | |sådan ersättning enligt| | |inkomstbortfallsförsäkringen| | |eller grundförsäkringen| | |till dess de fyller 65 år.| ------------------------------------------------------- 3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:000) om försök med resursarbete
Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 5 §§ lagen (1997:000) om försök med resursarbete skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse 1 |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | | | 1 § | ------------------------------------------------------- |Försök med resursarbete | Försök med resursarbete| |innebär att |innebär att| |långtidsarbetslösa |långtidsarbetslösa | |personer som uppbär |personer som uppbär| |ersättning enligt lagen |ersättning enligt lagen| |(1973:370) om |(1997:000) om| |arbetslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring | |eller lagen (1973:371) om |anvisas av| |kontant arbetsmarknadsstöd |länsarbetsnämnden att| |anvisas av |delta i viss verksamhet på| |länsarbetsnämnden att |offentliga arbetsplatser.| |delta i viss verksamhet på |De arbetslösa tillhör| |offentliga arbetsplatser. |därmed arbetsplatsens| |De arbetslösa tillhör |vikariereserv. | |därmed arbetsplatsens | | |vikariereserv. | | -------------------------------------------------------- | 2 § | ------------------------------------------------------- |Personer som deltar i | Personer som deltar i| |försöksverksamhet med |försöksverksamhet med| |resursarbete erhåller |resursarbete erhåller| |under tid i verksamheten, |under tid i verksamheten,| |då vikariat inte kan |då vikariat inte kan| |erbjudas, ersättning |erbjudas, ersättning| |enligt lagen (1973:370) om |enligt lagen (1997:000) om| |arbetslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring. | |eller lagen (1973:371) om |Därvid skall 31 § nämnda| |kontant |lag inte gälla.| |arbetsmarknadsstöd. Därvid |Ersättningen benämns| |skall 20 § sjätte stycket |utbildningsbidrag. | |lagen om | | |arbetslöshetsförsäkring | | |inte gälla. Ersättningen | | |benämns utbildningsbidrag. | | -------------------------------------------------------- | 4 § | ------------------------------------------------------- |Den tid under vilken en | Den tid under vilken en| |person deltagit i |person deltagit i| |resursarbete i enlighet |resursarbete i enlighet| |med länsarbetsnämndens |med länsarbetsnämndens| |anvisning utgör tid som är |anvisning utgör tid som är| |jämställd med utfört |jämställd med utfört| |arbete enligt 7 § lagen |arbete enligt 19 § lagen| |(1973:370) om |(1997:000) om| |arbetslöshetsförsäkring |arbetslöshetsförsäkring. | |eller 7 § lagen (1973:371) |När ramtid skall bestämmas| |om kontant |enligt samma lag räknas| |arbetsmarknadsstöd. När |inte tid då personen varit| |ramtid skall bestämmas |hindrad att arbeta på| |enligt samma lagar räknas |grund av deltagandet, om| |inte tid då personen varit |tiden inte jämställs| |hindrad att arbeta på |enligt vad som nyss sagts.| |grund av deltagandet, om | | |tiden inte jämställs | | |enligt vad som nyss sagts. | | -------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- | 5 § | ------------------------------------------------------- |När det gäller avstängning | När det gäller| |från rätt till ersättning |avstängning från rätt till| |skall vad som föreskrivs |ersättning skall vad som| |om arbetsmarknadspolitiska |föreskrivs om| |åtgärder i 31 § lagen |arbetsmarknadspolitiska | |(1973:370) om |åtgärder i 46 § lagen| |arbetslöshetsförsäkring |(1997:000) om| |och i 28 § lagen |arbetslöshetsförsäkring | |(1973:371) om kontant |gälla också i fråga om| |arbetsmarknadsstöd gälla |verksamhet som avses i | |också i fråga om |1 §. | |verksamhet som avses i 1 | | |§. | | ------------------------------------------------------- ------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 I enlighet med föreslagen lydelse i avsnitt xx i denna proposition.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och 1996/97:150
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1 dels att 4, 6, 7, 8, 14, 20, 23, 31 och 57 §§ skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | -------------------------------------------------------- | 3 a § | ------------------------------------------------------- | | Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer får, såsom| | |försöksverksamhet under| | |tiden den 1 juli 1997-den| | |31 december 1998, besluta| | |att personer som redan får| | |ersättning enligt denna| | |lag skall kunna få| | |fortsatt ersättning enligt| | |lagen utan att villkoren i| | |4 § första stycket, med| | |undantag av tredje| | |punkten, är uppfyllda. | ------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | -------------------------------------------------------- | 3 b § | ------------------------------------------------------- | | Med avvikelse från vad| | |som anges i denna lag får,| | |om förutsättningarna| | |enligt andra stycket är| | |uppfyllda, ersättning| | |lämnas till personer som| | |fyllt 60 men inte 65 år| | |(tillfällig | | |avgångsersättning). | | |Ansökan om ersättning| | |skall göras före utgången| | |av år 1997. | | | Som villkor för| | |ersättning gäller att| | |personen är helt arbetslös| | |och under minst 12 månader| | |under tiden den 1 januari| | |1996-den 15 april 1997| | |fått | | |arbetslöshetsersättning | | |eller deltagit i någon| | |arbetsmarknadspolitisk | | |åtgärd. Ersättningen| | |lämnas så länge| | |heltidsarbetslösheten | | |består. | -------------------------------------------------------
1 Lagen omtryckt 1991:1334
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | -------------------------------------------------------
4 § 2 Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, 2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan, 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, 4. icke kan erhålla lämpligt arbete. ------------------------------------------------------- | Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.| |det inte finns särskilda |Om det finns särskilda| |skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller| |om tillämpningen av denna |den myndighet som| |bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-| |regeringen eller den |skriva att ersättning får| |myndighet som regeringen |lämnas till en person som| |bestämmer. |deltar i utbildning samt| | |de villkor för rätt till| | |ersättning som i sådant| | |fall skall gälla. | ------------------------------------------------------- |Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som enligt 35 § lagen |som enligt 35 § lagen| |(1973:371) om kontant ar- |(1973:371) om kontant ar-| |betsmarknadsstöd fått ett |betsmarknadsstöd fått ett| |sådant stöd indraget eller |sådant stöd indraget eller| |enligt 26 och 27 §§ samma |enligt 26 och 27 §§ samma| |lag avstängts från rätten |lag avstängts från rätten| |till ersättning. |till ersättning.| |Ersättningen lämnas inte |Ersättningen lämnas inte| |så länge beslut om en |så länge beslut om en| |sådan åtgärd gäller. |sådan åtgärd gäller.| | |Ersättning lämnas inte| | |heller till personer som| | |är permitterade utan lön.| | |Om det finns särskilda| | |skäl får regeringen eller| | |den myndighet som| | |regeringen bestämmer| | |föreskriva att ersättning| | |får lämnas till personer| | |som är permitterade utan| | |lön samt de villkor för| | |rätt till ersättning som i| | |sådant fall skall gälla. | ------------------------------------------------------- Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
2 Senaste lydelse 1995:1636.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |En företagare skall anses | En företagare skall| |vara arbetslös, när hennes |anses vara arbetslös | |eller hans personliga | - när företagarens per-| |verksamhet i rörelsen har |sonliga verksamhet i| |upphört annat än |rörelsen vid en samlad| |tillfälligt. |bedömning kan anses ha| | |upphört annat än till-| | |fälligt, eller | | | - när företagaren till-| | |fälligt upphör att bedriva| | |verksamhet i rörelsen| | |under förutsättning att| | |uppehållet i rörelsen inte| | |till någon del är av| | |säsongkaraktär och att nå-| | |gon verksamhet inte| | |bedrivs i rörelsen. | | | En företagare som åter-| | |upptagit verksamheten| | |efter ett tillfälligt| | |upphörande med ersättning| | |enligt femte stycket andra| | |strecksatsen har rätt till| | |ersättning endast om| | |förutsättningarna enligt| | |första strecksatsen samma| | |stycke är uppfyllda.| | |Ersättning enligt femte| | |stycket andra strecksatsen| | |får bara utnyttjas en gång| | |per rörelse. | ------------------------------------------------------- Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i femte stycket.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- 6 §3 Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter senaste inträdet i arbetslöshetskassan, 1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare (medlemsvillkor),
------------------------------------------------------- | 2. under en ramtid av | 2. under en ramtid av| |tolv månader omedelbart |tolv månader omedelbart| |före arbetslöshetens |före arbetslöshetens| |inträde utfört för- |inträde | |värvsarbete i minst åttio | - haft förvärvsarbete i| |dagar fördelade på minst |minst sex månader och| |fem månader |utfört arbetet under minst| |(arbetsvillkor). Endast |70 timmar per kalendermå-| |dag då förvärvsarbete har |nad, eller | |utförts i minst tre timmar | - haft förvärvsarbete i| |får här räknas in. Med |minst 450 timmar under en| |utfört förvärvsarbete |sammanhängande tid av 6| |avses även tid då den |kalendermånader och utfört| |försäkrade haft semester |arbetet under minst| |eller annars varit ledig |45 timmar under var och en| |av någon annan anledning |av dessa månader| |än sjukdom, tjänstgöring |(arbetsvillkor). Med| |enligt lagen (1994:1809) |förvärvsarbete avses även| |om totalförsvarsplikt |tid då sökanden haft | |eller barns födelse med | - semester, | |helt eller delvis | - varit ledig av annan| |bibehållen lön. |anledning än sjukdom,| | |tjänstgöring enligt lagen| | |(1994:1809) om totalför-| | |svarsplikt eller barns| | |födelse med helt eller| | |delvis bibehållen lön,| | |eller | | | - får annan ersättning| | |än pension på grund av| | |anställningens upphörande| | |(avgångsvederlag). | | | Tid med avgångsvederlag| | |beräknas med utgångspunkt| | |i avgångsvederlagets| | |storlek i förhållande till| | |den sökandes| | |genomsnittliga inkomst per| | |månad i anställningen| | |under en viss period.| | |Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer meddelar närmare| | |föreskrifter om beräkning-| | |en. | -------------------------------------------------------
3 Senaste lydelse 1996:1418.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Vid prövning av ar- |Vid prövning av ar-| |betsvillkoret bortses från |betsvillkoret bortses från| |förvärvsarbete som |förvärvsarbete som | |1. arbetsgivaren fi- |1. arbetsgivaren fi-| |nansierat med stöd av |nansierat med stöd av | |- förordningen (1986:414) |- förordningen (1986:414)| |om rekryteringsstöd såvitt |om rekryteringsstöd, eller| |avser vikariatsstöd enligt |- förordningen (1987:411)| |6 a § första strecksatsen |om beredskapsarbete, eller| |denna förordning, eller |som | |- förordningen (1987:411) | | |om beredskapsarbete, eller | | |som | | ------------------------------------------------------- 2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som nyss sagts. Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare. ------------------------------------------------------- | Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete| |har utförts får icke |har utförts får inte| |räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för| |uppfyllande av ar- |uppfyllande av ar-| |betsvillkoret. |betsvillkoret. | -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- | 7 § | -------------------------------------------------------- |För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod| |enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av| |det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny| |ersättningsperiod skall med tid under vilken en| |försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete| |jämställas tid då den försäkrade | -------------------------------------------------------- |1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,| |fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad| |rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag| |utgått, | ------------------------------------------------------- | | 2. deltagit i och, om| | |inte särskilda skäl| | |hindrat det, fullföljt| | |utbildning för vilken| | |utbildningsbidrag lämnats| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, | ------------------------------------------------------- |2. fullgjort tjänstgöring | 3. fullgjort| |enligt lagen (1994:1809) |tjänstgöring enligt lagen| |om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om| |eller fått |totalförsvarsplikt eller| |föräldrapenningförmån |fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om |enligt lagen (1962:381) om| |allmän försäkring, i båda |allmän försäkring, i båda| |fallen dock tillsammans |fallen dock tillsammans| |högst två månader, |högst två månader, | ------------------------------------------------------- |3. utfört förvärvsarbete | | |som arbetsgivaren | | |finansierat med stöd av | | | -förordningen (1986:414) | | |om rekryteringsstöd såvitt | | |avser vikariatsstöd enligt | | |6 a § första strecksatsen | | |denna förordning, eller | | | -förordningen (1987:411) | | |om beredskapsarbete, eller | | ------------------------------------------------------- |4. utfört förvärvsarbete |4. bedrivit egen| |som arbetsgivaren |näringsverksamhet med stöd| |finansierat med stöd av |av förordningen (1984:523)| | - förordningen |om bidrag till arbetslösa| |(1986:414) om |m.fl. som startar egen| |rekryteringsstöd, eller |näringsverksamhet. | | - förordningen | | |(1987:411) om | | |beredskapsarbete, | | ------------------------------------------------------- | 5. bedrivit egen | | |näringsverksamhet med stöd | | |av förordningen (1984:523) | | |om bidrag till arbetslösa | | |m.fl. som startar egen | | |näringsverksamhet, eller | | ------------------------------------------------------- | 6. fullföljt verksamhet |där ersättning enligt 3 a |§ utgått. -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 8 §5 Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, ------------------------------------------------------- | 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som| |eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller| |har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i 2 år| | |efter barnets ankomst i| | |familjen, | ------------------------------------------------------- 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag. ------------------------------------------------------- | | 7. utlandsvistelse till| | |följd av att den sökande| | |följt med sin make eller| | |maka vid dennes arbete i| | |utlandet under| | |förutsättning att makens| | |eller makans arbetsgivare| | |har sitt säte i Sverige| | |och att lönen utbetalas| | |från Sverige, varvid med| | |make eller maka jämställs| | |person med vilken den| | |sökande sammanbor under| | |förhållanden som liknar| | |makars. | ------------------------------------------------------- Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, ------------------------------------------------------- | 3. yrkesinriktad reha- | 3. yrkesinriktad reha-| |bilitering, i den mån |bilitering, | |sådan tid inte enligt 7 § | 4. utbildning för vilken| |jämställs med tid under |utbildningsbidrag lämnats| |vilken förvärvsarbete har |enligt förordningen| |utförts. |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, eller | | | 5. deltagande i| | |verksamhet där ersättning| | |enligt 3 a § utgått, i den| | |mån sådan tid inte enligt| | |7 § jämställs med tid| | |under vilken förvärvsar-| | |bete har utförts. | -------------------------------------------------------
5 Senaste lydelse 1995:860.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- | 14 §6 | -------------------------------------------------------- |Ersättning utgår under längst 300 dagar | |(ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder| |innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i| |stället 450 dagar. | ------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden |I ersättningsperioden| |inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under| |vilka den försäkrade har |vilka den försäkrade har| |anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för| |arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett| |ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt| |arbete för äldre |arbete för äldre| |arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med| |föreskrifter som har |resursarbete eller| |meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning| | |enligt 3 a § utgår i| | |enlighet med föreskrifter| | |som har meddelats av| | |regeringen. | -------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden enligt första stycket inräknas i| |fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra| |arbetslöshetskassan. | | Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före| |den under vilken den försäkrade fyller 65 år. | --------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 20 §7 ------------------------------------------------------- | Dagpenning lämnas med | Dagpenning lämnas med| |75 procent av den för- |80 procent av den för-| |säkrades dagsförtjänst, om |säkrades dagsförtjänst, om| |inte annat följer av 17 § |inte annat följer av 17 §| |första stycket och andra |första stycket och andra| |stycket första meningen. |stycket första meningen.| |Dagpenning till en |Dagpenning till en| |försäkrad som har |försäkrad som har| |tillerkänts ålderspension |tillerkänts ålderspension| |i form av folkpension, |i form av folkpension,| |allmän tilläggspension |allmän tilläggspension| |eller annan pension som |eller annan pension som| |lämnas på grund av |lämnas på grund av| |förvärvsarbete, lämnas med |förvärvsarbete, lämnas med| |65 procent av den |65 procent av den| |försäkrades dagsförtjänst, |försäkrades dagsförtjänst,| |med den begränsning som |med den begränsning som| |följer av 17 § första |följer av 17 § första| |stycket. |stycket. | ------------------------------------------------------- Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för den försäkrade.
6 Senaste lydelse 1996:1418. 7 Senaste lydelse 1995:860.
------------------------------------------------------- | Nuvarande lydelse | Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- |Som normalarbetstid skall | Som normalarbetstid| |gälla den genomsnittliga |skall gälla den genom-| |arbetstiden antingen i det |snittliga arbetstiden i| |förvärvsarbete som innebär |det förvärvsarbete som| |att arbetsvillkoret |innebär att arbetsvill-| |uppfylldes, eller, om |koret uppfylldes. Om ar-| |detta är förmånligare för |betsvillkoret uppfyllts| |den försäkrade, i allt det |genom det arbetsvillkor| |förvärvsarbete som utförts |som anges i 6 § första| |under hela ramtiden enligt |stycket 2 första| |6 §. |strecksatsen får, om detta| | |är förmånligare för den| | |sökande, som normalar-| | |betstid gälla den ge-| | |nomsnittliga arbetstiden i| | |allt det förvärvsarbete| | |som utförts under hela| | |ramtiden enligt samma| | |paragraf. Vid denna be-| | |räkningsmetod får dock| | |endast månad då den| | |sökande utfört arbete| | |under minst 70 timmar rä-| | |knas med. | ------------------------------------------------------- Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som medlemmen. Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets- marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar ut- bildningsbidraget. Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första- fjärde styckena och ersättningen. ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- | | När underlaget bestäms| | |för beräkningen av| | |dagsförtjänsten skall för| | |företagare dagsförtjänsten| | |bygga på den| | |genomsnittliga inkomsten| | |under de tre senaste åren| | |före avvecklingsåret. Om| | |företagaren lagt ned sin| | |verksamhet inom tolv må-| | |nader från det att för-| | |etagaren startade den kan| | |ersättningen baseras på| | |företagarens tidigare an-| | |ställning. | -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- 23 §8 Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 §, utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 § första stycket. ------------------------------------------------------- | Vid beräkning av ar- | Vid beräkning av ar-| |betslöshet enligt första |betslöshet enligt första| |stycket tages icke hänsyn |stycket tas inte hänsyn| |till bisyssla som |till en sådan bisyssla som| |försäkrad före arbets- |den sökande före| |löshetens inträde var- |arbetslöshetens inträde| |aktigt utfört vid sidan av |under minst sex månader| |heltidsarbete, om |utfört vid sidan av hel-| |bisysslan ej utvidgas |tidsarbete, om | |under arbetslösheten och | - inkomsten från bi-| |ej hindrar den försäkrade |sysslan i genomsnitt inte| |från att antaga erbjudet |överstigit 1 400 kronor| |lämpligt arbete. |per vecka, | | | - bisysslan inte utvid-| | |gas under arbetslösheten,| | |och | | | - bisysslan inte hindrar| | |personen från att anta ett| | |lämpligt heltidsarbete. | | | Om inkomsten från bi-| | |sysslan efter arbetslös-| | |hetens inträde överstiger| | |1 400 kronor per vecka| | |skall hela det| | |överskjutande beloppet| | |dras av från dagpenningen.| ------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse | Regeringens förslag | -------------------------------------------------------- | 31 §9 | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Bestämmelserna i 29 § 1-3 | Bestämmelserna i 29 § 1-| |om arbete skall tillämpas |3 om arbete skall| |i fråga om |tillämpas i fråga om| |arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska | |åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar| |till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag| |Bestämmelserna i 30 § |samt i fråga om utbild-| |skall därvid gälla i |ningar för vilka utbild-| |tillämpliga delar. |ningsbidrag lämnas enligt| | |förordningen (1996:1654)| | |om särskilt| | |utbildningsbidrag. Bestäm-| | |melserna i 30 § skall| | |därvid gälla i tillämpliga| | |delar. | -------------------------------------------------------
8 Senaste lydelse 1994:1673. 9 Senaste lydelse 1995:708.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------
57 §10 En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala ------------------------------------------------------- | 1. för finansiering av | 1. för finansiering av| |statens kostnad för ut- |statens kostnad för ut-| |betalade arbetslöshetser- |betalade arbetslöshetser-| |sättningar samt för |sättningar samt för| |tillsynen av arbetslös- |tillsynen av arbetslös-| |hetskassornas utbetalning |hetskassornas utbetalning| |av arbetslöshetsersättning |av arbetslöshetsersättning| |ett belopp som motsvarar |ett belopp som motsvarar| |70 procent av den under |70 procent av den under| |det löpande verksam- |tiden den 1 januari-den| |hetsåret genomsnittligt |30 juni 1997 och 131 pro-| |utbetalade dagpenningen i |cent av den under tiden| |kassan (finansie- |den 1 juli-den 31 december| |ringsavgift), och |1997 genomsnittligt ut-| | |betalade dagpenningen i| | |kassan (finansieringsav-| | |gift), | ------------------------------------------------------- 2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjäm- ningsavgift). Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna samt om utjämningsbidrag.
--------------- -------------------------------------------------------- | 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 3 a, 3 b och| |6 §§, 7 § första stycket 6, 8 § andra stycket 5 samt 14| |och 57 §§ den 1 juli 1997 och i övrigt den 29 september| |1997. | | 2. Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte| |strecksatsen och andra stycket tillämpas om an-| |ställningen har upphört efter ikraftträdandet och| |avtalet om avgångsvederlag har träffats efter den 14| |mars 1997. | -------------------------------------------------------- 3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
10 Senaste lydelse 1995:708.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och 1996/97:150
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1 dels att 4, 6, 7, 8, 14 och 28 skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | -------------------------------------------------------- | 3 a § | ------------------------------------------------------- | | Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer får, såsom| | |försöksverksamhet under| | |tiden den 1 juli 1997-den| | |31 december 1998, besluta| | |att personer som redan får| | |ersättning enligt denna| | |lag skall kunna få| | |fortsatt ersättning enligt| | |lagen utan att villkoren i| | |4 § första stycket, med| | |undantag av tredje| | |punkten, är uppfyllda. | ------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | -------------------------------------------------------- | 3 b § | ------------------------------------------------------- | | Med avvikelse från vad| | |som anges i denna lag får,| | |om förutsättningarna| | |enligt andra stycket är| | |uppfyllda, ersättning| | |lämnas till personer som| | |fyllt 60 men inte 65 år| | |(tillfällig | | |avgångsersättning). | | |Ansökan om ersättning| | |skall göras före utgången| | |av år 1997. | | | Som villkor för| | |ersättning gäller att| | |personen är helt arbetslös| | |och under minst 12 månader| | |under tiden den 1 januari| | |1996-den 15 april 1997| | |fått | | |arbetslöshetsersättning | | |eller deltagit i någon| | |arbetsmarknadspolitisk | | |åtgärd. Ersättningen| | |lämnas så länge| | |heltidsarbetslösheten | | |består. | ------------------------------------------------------- 1 Lagen omtryckt 1994:929.
------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 4 §2 Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon eller han inte anmält hinder som kan godtas, 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och 4. inte kan få lämpligt arbete. Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år. ------------------------------------------------------- | Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som deltar i utbildning om |som deltar i utbildning.| |det inte finns särskilda |Om det finns särskilda| |skäl. Närmare föreskrifter |skäl får regeringen eller| |om tilllämpningen av denna |den myndighet som| |bestämmelse meddelas av |regeringen bestämmer före-| |regeringen eller den |skriva att ersättning får| |myndighet som regeringen |lämnas till en person som| |bestämmer. |deltar i utbildning samt| | |de villkor för rätt till| | |ersättning som i sådant| | |fall skall gälla. | ------------------------------------------------------- |Ersättning enligt denna | Ersättning enligt denna| |lag lämnas inte till den |lag lämnas inte till den| |som enligt 48 § lagen |som enligt 48 § lagen| |(1973:370) om arbetslös- |(1973:370) om arbetslös-| |hetsförsäkring har |hetsförsäkring har| |uteslutits från medlemskap |uteslutits från medlemskap| |under en tid av ett år |under en tid av ett år| |från uteslutningen. |från uteslutningen.| | |Ersättning lämnas inte| | |heller till personer som| | |är permitterade utan lön.| | |Om det finns särskilda| | |skäl får regeringen eller| | |den myndighet som| | |regeringen bestämmer| | |föreskriva att ersättning| | |får lämnas till personer| | |som är permitterade utan| | |lön samt de villkor för| | |rätt till ersättning som i| | |sådant fall skall gälla. | ------------------------------------------------------- Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
2 Senaste lydelse 1995:1637.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- | En företagare skall | En företagare skall| |anses vara arbetslös, när |anses vara arbetslös | |hennes eller hans | - när företagarens| |personliga verksamhet i |personliga verksamhet i| |rörelsen har upphört annat |rörelsen vid en samlad| |än tillfälligt. |bedömning kan anses ha| | |upphört annat än| | |tillfälligt, eller | | | - när företagaren| | |tillfälligt upphör att| | |bedriva verksamhet i rö-| | |relsen under förutsättning| | |att uppehållet i rörelsen| | |inte till någon del är av| | |säsongkaraktär och att nå-| | |gon verksamhet inte| | |bedrivs i rörelsen. | | | En företagare som| | |återupptagit verksamheten| | |efter ett tillfälligt| | |upphörande med ersättning| | |enligt sjätte stycket| | |andra strecksatsen har| | |rätt till ersättning| | |endast om| | |förutsättningarna enligt| | |första strecksatsen samma| | |stycke är uppfyllda.| | |Ersättning enligt sjätte| | |stycket andra strecksatsen| | |får bara utnyttjas en gång| | |per rörelse. | ------------------------------------------------------- Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i sjätte stycket.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 6 §3 ------------------------------------------------------- | Rätt till kontant | Rätt till kontant| |arbetsmarknadsstöd |arbetsmarknadsstöd | |föreligger, om den ar- |föreligger, om den| |betslöse under en ramtid |arbetslöse under en ramtid| |av tolv månader omedelbart |av tolv månader omedelbart| |före arbetslöshetens |före arbetslöshetens| |inträde utfört förvärvs- |inträde | |arbete i minst fem månader | - haft förvärvsarbete i| |(arbetsvillkor). Här skall |minst 6 månader och utfört| |hänsyn tas endast till |arbetet under minst 70| |månad då förvärvsarbete |timmar per kalendermånad,| |utförts under minst 75 |eller | |timmar. Med utfört | - haft förvärvsarbete i| |förvärvsarbete avses även |minst 450 timmar under en| |tid då sökanden haft |sammanhängande tid av 6| |semester eller annars |kalendermånader och utfört| |varit ledig av annan |arbetet under minst 45| |anledning än sjukdom, |timmar under var och en av| |tjänstgöring enligt lagen |dessa månader| |(1994:1809) om total- |(arbetsvillkor). | |försvarsplikt eller barns | Med förvärvsarbete avses| |födelse med helt eller |även tid då sökanden haft| |delvis bibehållen lön. | - semester, | | | - varit ledig av annan| | |anledning än sjukdom,| | |tjänstgöring enligt lagen| | |(1994:1809) om totalför-| | |svarsplikt eller barns| | |födelse med helt eller| | |delvis bibehållen lön,| | |eller | | | - får annan ersättning| | |än pension på grund av| | |anställningens upphörande| | |(avgångsvederlag). | | | Tid med avgångsvederlag| | |beräknas med utgångspunkt| | |i avgångsvederlagets| | |storlek i förhållande till| | |den sökandes| | |genomsnittliga inkomst per| | |månad i anställningen| | |under en viss period.| | |Regeringen eller den| | |myndighet som regeringen| | |bestämmer meddelar närmare| | |föreskrifter om beräk-| | |ningen. | -------------------------------------------------------
3 Senaste lydelse 1996:1419.
------------------------------------------------------- | Vid prövning av | Vid prövning av| |arbetsvillkoret bortses |arbetsvillkoret bortses| |från förvärvsarbete som |från förvärvsarbete som | | 1. arbetsgivaren | 1. arbetsgivaren| |finansierat med stöd av |finansierat med stöd av | | - förordningen | - förordningen| |(1986:414) om |(1986:414) om| |rekryteringsstöd såvitt |rekryteringsstöd, eller | |avser vikariatsstöd enligt | - förordningen| |6 a § första strecksatsen |(1987:411) om| |denna förordning, eller |beredskapsarbete, eller| | - förordningen |som | |(1987:411) om | | |beredskapsarbete, eller | | |som | | ------------------------------------------------------- 2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om sökanden då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete än som nyss sagts. ------------------------------------------------------- | Tid då förvärvsarbete | Tid då förvärvsarbete| |har utförts får icke |har utförts får inte| |räknas mer än en gång för |räknas mer än en gång för| |uppfyllande av |uppfyllande av| |arbetsvillkoret. |arbetsvillkoret. | -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | -------------------------------------------------------- | | | 7 § | -------------------------------------------------------- |För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod| |enligt denna lag gäller följande. Vid uppfyllandet av| |det arbetsvillkor som skall ligga till grund för en ny| |ersättningsperiod skall med tid under vilken den| |sökande enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete| |jämställas tid då den sökande | -------------------------------------------------------- |1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i| |sådan utsträckning att sökanden varit förhindrad att| |stå till arbetsmarknadens förfogande, | -------------------------------------------------------- |2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det,| |fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad| |rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag| |lämnats, | ------------------------------------------------------- | | 3. deltagit i och, om| | |inte särskilda skäl| | |hindrat det, fullföljt| | |utbildning för vilken| | |utbildningsbidrag lämnats| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, | ------------------------------------------------------- |3. fullgjort tjänstgöring | 4. fullgjort| |enligt lagen (1994:1809) |tjänstgöring enligt lagen| |om totalförsvarsplikt |(1994:1809) om| |eller fått |totalförsvarsplikt eller| |föräldrapenningförmån |fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om |enligt lagen (1962:381) om| |allmän försäkring, i båda |allmän försäkring, i båda| |fallen dock tillsammans |fallen dock tillsammans| |högst två månader, |högst två månader, | ------------------------------------------------------- |4. utfört förvärvsarbete | 5. utfört förvärvsarbete| |som arbetsgivaren |som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av |finansierat med stöd av | | -förordningen (1986:414) | - förordningen| |om rekryteringsstöd såvitt |(1986:414) om| |avser vikariatsstöd enligt |rekryteringsstöd, eller | |6 a § första strecksatsen | - förordningen| |denna förordning, eller |(1987:411) om| | -förordningen (1987:411) |beredskapsarbete, | |om beredskapsarbete, | | ------------------------------------------------------- |5. bedrivit egen | 6. bedrivit egen| |näringsverksamhet med stöd |näringsverksamhet med stöd| |av förordningen (1984:523) |av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa |om bidrag till arbetslösa| |m.fl. som startar egen |m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. |näringsverksamhet, eller | ------------------------------------------------------- | | 7. fullföljt verksamhet| | |där ersättning enligt 3 a| | |§ utgått. | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Utskottets förslag | -------------------------------------------------------- | 8 §5 | --------------------------------------------------------
Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit hindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, ------------------------------------------------------- | 5. vård av eget barn | 5. vård av eget barn som| |eller adoptivbarn som inte |inte har fyllt 2 år eller| |har fyllt två år, |vård av adoptivbarn i 2 år| | |efter barnets ankomst i| | |familjen, | ------------------------------------------------------- 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, ------------------------------------------------------- | | 7. utlandsvistelse till| | |följd av att den sökande| | |följt med sin make eller| | |maka vid dennes arbete i| | |utlandet under| | |förutsättning att makens| | |eller makans arbetsgivare| | |har sitt säte i Sverige| | |och att lönen utbetalas| | |från Sverige, varvid med| | |make eller maka jämställs| | |person med vilken den| | |sökande sammanbor under| | |förhållanden som liknar| | |makars. | ------------------------------------------------------- Detsamma gäller tid då sökanden har fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 2. arbetsmarknadsutbildning, ------------------------------------------------------- | 3. yrkesinriktad | 3. yrkesinriktad| |rehabilitering, i den mån |rehabilitering, | |sådan tid inte enligt 7 § | | |jämställs med tid under | | |vilken förvärvsarbete har | | |utförts. | 4. utbildning för vilken| | |utbildningsbidrag lämnats| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag, eller | | | 5. deltagande i| | |verksamhet där ersättning| | |enligt 3 a § utgått, i den| | |mån sådan tid inte enligt| | |7 § jämställs med tid| | |under vilken| | |förvärvsarbete har| | |utförts. | | | . | ------------------------------------------------------- Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.
5 Senaste lydelse 1995:859.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | -------------------------------------------------------- | | | 14 § 6 | -------------------------------------------------------- |Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar| |(ersättningsperioden), om inte annat följer av andra| |stycket eller av 15 § sista stycket. Har stödtagaren| |uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått| |till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan| |stödtagaren uppnått 60 års ålder, är| |ersättningsperioden 450 dagar. | ------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden | I ersättningsperioden| |inräknas inte dagar, under |inräknas inte dagar, under| |vilka stödtagaren har |vilka stödtagaren har| |anvisats verksamhet för |anvisats verksamhet för| |arbetslivsutveckling eller |arbetslivsutveckling, ett| |ett offentligt tillfälligt |offentligt tillfälligt| |arbete för äldre |arbete för äldre| |arbetslösa i enlighet med |arbetslösa, verksamhet med| |de föreskrifter som har |resursarbete eller| |meddelats av regeringen. |verksamhet där ersättning| | |enligt 3 a § utgår i| | |enlighet med de| | |föreskrifter som har| | |meddelats av regeringen. | -------------------------------------------------------- |Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid| |utgången av månaden före den under vilken den| |arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan| |börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension| |eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän| |försäkring. | --------------------------------------------------------
6 Senaste lydelse 1996:1419.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Regeringens förslag | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- 28 §7 ------------------------------------------------------- | Bestämmelserna i 26 § 1- | Bestämmelserna i 26 § 1-| |3 om arbete skall |3 om arbete skall| |tillämpas i fråga om |tillämpas i fråga om| |arbetsmarknadspolitiska |arbetsmarknadspolitiska | |åtgärder som berättigar |åtgärder som berättigar| |till utbildningsbidrag. |till utbildningsbidrag| |Bestämmelserna i 27 § |samt i fråga om| |skall därvid gälla i |utbildningar för vilka| |tillämpliga delar. |utbildningsbidrag lämnas| | |enligt förordningen| | |(1996:1654) om särskilt| | |utbildningsbidrag. Be-| | |stämmelserna i 27 § skall| | |därvid gälla i tillämpliga| | |delar. | -------------------------------------------------------
------------------ -------------------------------------------------------- | | | 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 3 a, 3 b och| |6 §§, 7 § första stycket 7, 8 § andra stycket 5 samt 14| |§ den 1 juli 1997 och i övrigt den 29 september 1997. | | 2. Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje| |strecksatsen och tredje stycket tillämpas om| |anställningen har upphört efter ikraftträdandet och| |avtalet om avgångsvederlag har träffats efter den 14| |mars 1997. | -------------------------------------------------------- 3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod och som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.
7 Senaste lydelse 1995:709.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och 1996/97:150
Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs följande.
Vilka som omfattas av lagen
-------------------------------------------------------- | 1 § | -------------------------------------------------------- |Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare| |och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast| |gäller för företagare finns i 34-37 §§. | -------------------------------------------------------- | 2 § | -------------------------------------------------------- |Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en| |arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är| |anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. | -------------------------------------------------------- | 3 § | -------------------------------------------------------- |Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige| |uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om| |inte något annat följer av rådets förordning (EEC) nr| |1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av| |systemen för social trygghet när anställda,| |egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar| |inom gemenskapen. | | Om regeringen har träffat överenskommelse med någon| |annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning| |än som föreskrivs i denna lag, skall| |arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor. | -------------------------------------------------------- | 3 a § | -------------------------------------------------------- |Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer| |får, såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli| |1997-den 31 december 1998, besluta att personer som| |redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få| |fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 9| |§, med undantag av tredje punkten, är uppfyllda. | -------------------------------------------------------- |Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring | -------------------------------------------------------- | 4 § | -------------------------------------------------------- |Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring| |och en inkomstbortfallsförsäkring. | -------------------------------------------------------- | 5 § | -------------------------------------------------------- |Arbetslöshetsförsäkringen handhas av| |arbetslöshetskassor. Bestämmelser om| |arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:000) om| |arbetslöshetskassor. | -------------------------------------------------------- |Grundförsäkringen | -------------------------------------------------------- | 6 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som| |- inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller | |- är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller| |de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad| |ersättning. | | Ersättningen lämnas tidigast den 1 juli det år den| |arbetslöse fyller 20 år. | -------------------------------------------------------- |Inkomstbortfallsförsäkringen | -------------------------------------------------------- | 7 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas| |till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under| |minst 12 månader, under förutsättning att medlemmen| |efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt| |arbetsvillkoret enligt 12-14 §§ (medlemsvillkor). | -------------------------------------------------------- | 8 § | -------------------------------------------------------- |Personer som omedelbart före inträdet i en| |arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan| |kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret| |tillgodoräkna sig tid i den kassan. | -------------------------------------------------------- |Allmänna villkor för rätt till ersättning | -------------------------------------------------------- | | | 9 § | -------------------------------------------------------- |Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som | | 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete| |för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje| |arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, | | 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under| |tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av| |arbetslöshetskassan, | | 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga| |arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av| |regeringen eller den myndighet som regeringen| |bestämmer, och | | 4. inte kan få lämpligt arbete. | -------------------------------------------------------- | 10 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande| |fall. | | 1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i| |utbildning. | | 2. Ersättning lämnas inte till personer som är| |permitterade utan lön. | | 3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte| |till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen| |(1997:000) om arbetslöshetskassor har uteslutits från| |medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. | | Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den| |myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från| |vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att| |ersättning får lämnas till personer som deltar i| |utbildning eller är permitterade utan lön samt de| |villkor för rätt till ersättning som i sådana fall| |skall gälla. | --------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- | 11 § | -------------------------------------------------------- |Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om | | 1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen| |tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar| |för arbetet samt andra personliga förhållanden, | | 2. anställningsförmånerna är förenliga med de| |förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt| |kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är| |skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med| |likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid| |jämförliga företag, | | 3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där| |arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som| |är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och | | 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som| |anges i författning eller myndighets föreskrifter om| |åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.| -------------------------------------------------------- |Övriga villkor för rätt till ersättning | |Arbetsvillkoret | -------------------------------------------------------- | 12 § | -------------------------------------------------------- |Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som| |under en ramtid av 12 månader omedelbart före| |arbetslöshetens inträde | | 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört| |arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller| -------------------------------------------------------- |2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en| |sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört| |arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa| |månader (arbetsvillkor). | -------------------------------------------------------- |För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning| |skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det| |senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som| |omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan| |sådan kassa får för att uppfylla arbetsvillkoret| |tillgodoräkna sig tid i den kassan. | -------------------------------------------------------- | 13 § | -------------------------------------------------------- |Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande | | 1. haft semester, | | 2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön| |av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring| |enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller| |barns födelse, eller | | 3. får annan ersättning än pension på grund av| |anställningens upphörande (avgångsvederlag). | | Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i| |avgångsvederlagets storlek i förhållande till den| |sökandes genomsnittliga inkomst per månad i| |anställningen under en viss period. Regeringen eller| |den myndighet som regeringen bestämmer får meddela| |närmare föreskrifter om beräkningen. | --------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- | 14 § | -------------------------------------------------------- |Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört| |förvärvsarbete | | 1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av | | - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller | | - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller | | 2. som bedrivits med stöd av förordningen (1984:523)| |om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen| |näringsverksamhet. | | Detta gäller dock inte om den sökande när det i| |första stycket nämnda arbetet påbörjades uppfyllde| |arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete enligt 12-13| |§§. | -------------------------------------------------------- | 15 § | -------------------------------------------------------- |Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer| |än en gång för att uppfylla arbetsvillkoret.| |Förvärvsarbete som använts för att uppfylla villkoret| |för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare| |räknas med för att uppfylla villkoret för den| |inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts| |efter det senaste inträdet i kassan. | -------------------------------------------------------- |Ramtiden | -------------------------------------------------------- | 16 § | -------------------------------------------------------- |När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den| |tid då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av| | 1. styrkt sjukdom, | | 2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har| |avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av| |sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5| |månader, | | 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av| |missbrukare i vissa fall, | | 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, | | 5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller| |vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i| |familjen, | | 6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller| |livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har| |meddelats med stöd av livsmedelslagen, eller | -------------------------------------------------------- |7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt| |med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet| |under förutsättning att makens eller makans| |arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen| |utbetalas från Sverige, varvid med make eller maka| |jämställs person med vilken den sökande sammanbor under| |förhållanden som liknar makars. | -------------------------------------------------------- | 17 § | -------------------------------------------------------- |När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte| |heller tid då den sökande fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller| |varit hindrad att arbeta på grund av | | 1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt, | | 2. arbetsmarknadsutbildning, | -------------------------------------------------------- |3. yrkesinriktad rehabilitering, | -------------------------------------------------------- |4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas| |enligt förordningen (1996:1654) om särskilt| |utbildningsbidrag, eller | -------------------------------------------------------- |5. deltagande i verksamhet där ersättning enligt 3 a §| |har utgått, | | i den mån tiden inte jämställs enligt vad som följer| |av 19 §. | -------------------------------------------------------- |Studerandevillkoret | -------------------------------------------------------- | 18 § | -------------------------------------------------------- |Sökande är berättigade till ersättning enligt| |grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret,| |om de stått till arbetsmarknadens förfogande som| |arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen| |eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en| |ramtid av 10 månader i anslutning till att de avslutat| |en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår| |och som berättigar till studiesocialt stöd. När| |ramtiden bestäms räknas inte in den tid då sökandena| |har varit hindrade att stå till arbetsmarknadens| |förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt| |lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap,| |vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av| |adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen. | -------------------------------------------------------- |Återkvalificeringsvillkoret | -------------------------------------------------------- | 19 § | -------------------------------------------------------- |För sökande som en gång har påbörjat en| |ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När| |det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till| |grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under| |vilken sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat| |jämställas den tid då de | | 1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller| |yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt| |utbildningsbidrag lämnats, | | 2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat| |det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag| |lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt| |utbildningsbidrag, | | 3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om| |totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån| |enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda| |fallen dock tillsammans högst 2 månader, | | 4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren| |finansierat med stöd av | | - förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller | | - förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, | | 5. bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av| |förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl.| |som startar egen näringsverksamhet, eller | -------------------------------------------------------- |6. fullföljt verksamhet där ersättning enligt 3 a §| |utgått. | -------------------------------------------------------- |Ersättningens form | -------------------------------------------------------- | 20 § | -------------------------------------------------------- |För all dagpenning gäller följande. | | - Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som| |beräknas per dag. | | - Summan under en kalendervecka av antalet ersatta| |och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar| |får uppgå till högst fem. | | - Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller| |söndag, om inte regeringen eller den myndighet som| |regeringen bestämmer medger undantag. | | - Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken| |den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381)| |om allmän försäkring. | | - Dagpenning som understiger 10 kronor per dag| |betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till| |närmaste högre krontal. | -------------------------------------------------------- |Karenstiden och ersättningstidens längd | -------------------------------------------------------- | 21 § | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |Dagpenningen får inte lämnas förrän den sökande under | |en sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös| |5 dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast| |de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats om | |karenstiden löpt ut. | -------------------------------------------------------- | 22 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning lämnas under längst 300 dagar| |(ersättningsperiod). Om den sökande har fyllt 57 år| |före ersättningsperiodens slut är perioden i stället| |450 dagar. | -------------------------------------------------------- |I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka| |den sökande har anvisats verksamhet för| |arbetslivsutveckling, ett offentligt tillfälligt arbete| |för äldre arbetslösa, verksamhet med resursarbete eller| |verksamhet där ersättning enligt 3 a § utgår i enlighet| |med föreskrifter som har meddelats av regeringen. | -------------------------------------------------------- |Om den sökande omedelbart före inträdet i en| |arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan| |arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra| |kassan in i ersättningsperioden. | | Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före| |den månad då den arbetslöse fyller 65 år. | -------------------------------------------------------- | 23 § | -------------------------------------------------------- |Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens| |slut, har den sökande rätt till ersättning under det| |återstående antalet dagar av perioden vid ny| |arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller| |arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts| |gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader| |har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning.| |I sådan tid räknas inte in tid då den sökande varit| |hindrad att arbeta på grund av någon av de orsaker som| |anges i 16 och 17 §§. | | Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande| |under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas| |ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då| |skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya| |ersättningsperioden räknas från inträdet av den| |arbetslöshet då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor| |som ligger till grund för den nya perioden. | -------------------------------------------------------- |Dagpenningens storlek | | | |Grundbelopp | -------------------------------------------------------- | 24 § | -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett| |belopp per dag som inte är baserat på tidigare| |förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). | | Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det| |belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer| |av denna lag. | -------------------------------------------------------- |Inkomstrelaterad ersättning | -------------------------------------------------------- | 25 § | -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- |Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas | |med ett belopp per dag som är baserat på tidigare | |förvärvsinkomster (dagpenning i form av | |inkomstrelaterad ersättning). | | Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning | |lämnas med högst det belopp som regeringen fastställer| |och lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra | |stycket, om inte annat följer av denna lag. | -------------------------------------------------------- 26 § Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas dagpenning med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. 27 § Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension i form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 § andra stycket. 28 § Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbetsvillkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 § första stycket 1 får, om detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod får dock endast månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar räknas med. 29 § Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande. Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 §. 30 § Dagpenning till sökande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken de har fått statligt utbildningsbidrag får bestämmas till belopp som motsvarar utbildningsbidraget. Detta gäller trots bestämmelserna i 26-29 §§. 31 § Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från någon annan än arbetslöshetskassan, får dagpenning lämnas med högst skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt 26-29 §§ och ersättningen.
Avdrag på dagpenningen 32 § Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 § skall minskas med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på dagpenning i form av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspension eller annan pension på sätt som anges i 27 §. 33 § Vad som föreskrivs i 27 § och 32 § skall inte gälla, om regeringen av särskilda skäl föreskriver något annat.
Företagare 34 § Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över. 35 § En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse. 36 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i 35 §. 37 § När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning.
Deltid och bisyssla 38 § Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka. 39 § Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen. Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om - inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka, - bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och - bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete. -------------------------------------------------------- | Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens| |inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6| |grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande| |beloppet dras av från dagpenningen. | -------------------------------------------------------- 40 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. 41 § Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande tiden inte med när ersättningen skall fastställas.
Begränsning vid säsongarbetslöshet 42 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer.
Avstängning från rätt till ersättning 43 § Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44 §, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, 3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd. 44 § Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4. I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga - 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1, och - 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4. 45 §
Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 43 §, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete, såsom när den sökande vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant arbete utan godtagbart skäl eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant förvärvsarbete som enligt 12 och 13 §§ får tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret under 80 dagar. Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som anges i 43 § inträffat. 46 § Bestämmelserna i 43 § 1-3 om arbete skall tillämpas i fråga om arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag och utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall därvid gälla i tillämpliga delar.
Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg 47 § Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till ansökan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt. Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställts av Arbetsmarknadsstyrelsen. Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar. 48 §
Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar Arbetsmarknadsstyrelsen intyg som visar rätten till ersättning.
Överklagande, omprövning och ändring
Överklagande i ärenden om rätt till ersättning 49 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten. 50 § Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning. 51 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49 §.
Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg 52 § Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Gemensamma bestämmelser om överklagande 53 § Ett beslut skall överklagas skriftligt. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs. 54 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från beslutets dag. 55 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när 1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller 2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet. I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 56 § Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagandet. 57 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet. 58 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är kassan den enskildes motpart. 59 § Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten. 60 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.
Omprövning och ändring 61 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Detta gäller inte om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av 63 §. 62 § Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en begäran om omprövning. 63 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om 1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rätts- tillämpning eller någon annan liknande orsak. En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse. 64 § En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. 65 §
Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Vid ändring enligt 63 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.
Särskilda bestämmelser 66 § Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar. Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och 13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom. Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet. Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Arbets- marknadsstyrelsen. 67 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall tillämpas på ersättning enligt denna lag. 68 § Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för mycket betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet. Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket får vid senare ut- betalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut för mycket. 69 § När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
----------------------- Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.
Av utskottet samordnade lagförslag i propositionerna 1996/97:107 och 1996/97:150
Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor Härigenom föreskrivs följande.
1 § Lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd upphör att gälla.
2 § Arbetslöshetskassor som registrerats med stöd av äldre lagstiftning och som bedriver verksamhet enligt sådan lagstiftning vid utgången av år 1997 skall anses registrerade med rätt att enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring handha arbetslöshetsförsäkringen.
3 § Stödtagare som enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till fortsatt ersättning i den perioden. Längden av ersättningsperioden skall då beräknas enligt bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. Ersätt- ningen lämnas i form av grundbelopp.
4 § Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till de återstående antal dagar av ersättningsperioden som följer av 14 § i den lagen. Ersättningen lämnas i form av inkomstrelaterad ersättning.
5 § Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som fått kontant arbetsmarknadsstöd enligt 1 § 3 lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen även om de inte uppfyller arbetsvillkoret.
-------------------------------------------------------- | 5 a § | -------------------------------------------------------- |Med avvikelse från vad som anges i lagen (1997:000) om| |arbetslöshetsförsäkring gäller följande. Personer som| |med stöd av 3 b § lagen (1973:370) om| |arbetslöshetsförsäkring eller 3 b § lagen (1973:371) om| |kontant arbetsmarknadsstöd tillerkänts tillfällig| |avgångsersättning är, under förutsättning att de är| |helt arbetslösa, berättigade till fortsatt sådan| |ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen eller| |grundförsäkringen till dess de fyller 65 år. | --------------------------------------------------------
6 §
Med beslut om avstängning enligt 43-46 §§ och beslut om frånkännande enligt 66 § lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring jämställs motsvarande beslut enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
7 § Bestämmelsen i 13 § första stycket 3 och andra stycket lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring tillämpas om anställningen upphört efter ikraftträdandet.
8 § Äldre föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gäller fortfarande i fråga om omprövning och överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet.
9 § En anvisning om utbetalning av stöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd som har kommit in till en allmän försäkringskassa före ikraftträdandet skall verkställas av den kassan. Övriga utbetalningar av kontant arbetsmarknadsstöd skall göras av arbetslöshetskassorna med tillämpning av bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.
------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING........................................1 PROPOSITIONERNA.......................................2 Proposition 1996/97:1.................................2 Proposition 1996/97:107...............................3 Proposition 1996/97:150...............................3 MOTIONER..............................................4 Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:1074 Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:1507 Motion från allmänna motionstiden 1995................8 Motioner från allmänna motionstiden 1996..............9 UTSKOTTET............................................10 Bakgrund.............................................11 Inledning..........................................11 Nuvarande reglering av det ekonomiska stödet vid arbetslöshet12 Riksdagens beslut den 12 juli 1996 m.m.............13 Ändringsförslag i budgetpropositionen (1996/97:1)..13 Huvuddragen i proposition 1996/97:107..............14 Förslag i vårpropositionen 1996/97:150.............14 Förslagen i proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 15 Inledning..........................................15 Behovet av en ny lagstiftning m.m..................15 Kompensationsnivå och dagpenningnivå...............23 Förändringar under år 1997.....................23 Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............24 Samordningsregler avseende avgångsvederlag.........26 Förändringar under år 1997.....................26 Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............26 Arbetsvillkor......................................28 Ändringsförslag år 1997........................28 Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............28 Samordning med studiestöd..........................31 Förändringar under år 1997.....................31 Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............32 Samordning med bisyssla............................32 Förändringar under år 1997.....................32 Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............33 Överhoppningsbar tid...............................33 Förändringar under år 1997.....................33 Företagare.........................................35 Förändringar under budgetåret 1997.............35 Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.......37 Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka.....40 Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............40 Enhetliga ersättningsperioder......................41 Den nya arbetslöshetsförsäkringen..............41 Sanktionsregler....................................42 Övriga ändringsförslag.............................44 Förändringar under år 1997.....................44 Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.......44 Övriga motioner......................................45 Allmänna villkor...................................45 Familjehem.........................................47 Anställda vid uthyrningsföretag....................48 Yrkesfiskares ersättningsrätt......................49 En ny lag om arbetslöshetskassor.....................52 Statsbidrag, finansiering och kostnader..............55 Ändringsförslag i proposition 1996/97:150............58 Inledning..........................................58 Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen...58 Resursarbeten......................................61 Tillfällig avgångsersättning.......................62 Avstängningsregler rörande lagen om tillfälliga offentliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) 63 Riksdagens beslut den 12 juli m.m....................64 Samordning mellan utbildningsbidrag och änkepension..64 Lagstiftningsfrågor..................................65 Övriga lagförslag....................................66 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister (prop. 1996/97:107 p. 2:17) 68 Hemställan.........................................68 Reservationer........................................75 1. Avslag på proposition 1996/97:107 m.m. (mom. 1), (m)76 2. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2), (fp, kd)78 3. Utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring (mom. 2), (v)78 4. Samordning av försäkringssystem (mom. 3), (mp)..80 5. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4), (fp).80 6. Bortre gräns för ersättningsrätt (mom. 4), (v)..81 7. Utvidgat utredningsuppdrag om samordningsfrågor (mom. 5), (mp)82 8. Kompensationsnivå (mom. 6), (v).................82 9. Kompensationsnivå (mom. 6), (mp)................83 10. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7), (v).....83 11. Högsta dagpenningbelopp m.m. (mom. 7), (mp)....84 12. Indexering av ersättning (mom. 8), (v).........84 13. Samordning av de högsta ersättningsnivåerna (mom. 9), (mp)85 14. Samordning med avgångsvederlag (mom. 10), (v)..85 15. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11), (fp, kd)85 16. Huvudregel för arbetsvillkoret (mom. 11), (mp).86 17. Alternativt arbetsvillkor (mom. 12), (v).......86 18. Alternativt arbetsvillkor (mom. 12), (kd)......87 19. Kvalificering genom arbete med rekryteringsstöd m.m. (mom. 13), (v, mp) 87 20. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15), (v)88 21. Kartläggning av arbetsvillkorets effekter (mom. 15), (mp)88 22. Samordning med studiemedel (mom. 17), (v)......89 23. Ytterligare översyn av företagares rätt till arbetslöshetsersättning (mom. 23), (mp) 89 24. Deltidsregler (mom. 25), (v)...................90 25. Ersättningsperiodernas längd för äldre (mom. 26), (mp)90 26. Avstängningsregler (mom. 27), (v, mp)..........90 27. Skyldigheten att acceptera lämpligt arbete (mom. 29), (m)91 28. Familjehemsföräldrars ersättningsrätt (mom. 31), (kd)91 29. Ersättningsrätt för anställda vid uthyrningsföretag (mom. 32), (m) 92 30. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35), (v)92 31. Lagreglering av inträdesvillkoret (mom. 35), (mp)93 32. Finansieringen (mom. 36), (m)..................93 33. Finansieringen (mom. 36), (fp, kd).............94 34. Finansieringen (mom. 36), (mp).................95 35. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38), (m, fp) 95 36. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38), (v)96 37. Reglering av resursarbete (mom. 39), (m, fp, mp, kd)96 38. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40), (m, fp)97 39. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40), (mp)97 40. Samordning av utbildningsbidrag och änkepension (mom. 41), (v)98 Särskilda yttranden..................................98 1. Högsta dagpenningbelopp m.m.(mom. 7)............99 2. Tidpunkten för utbetalande av statsbidrag (mom. 37)99 3. Reglering av ersättning vid projektverksamhet m.m. (mom. 38)99 4. Reglering av resursarbete (mom. 39).............99 5. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)100 6. Reglering av tillfällig avgångsersättning (mom. 40)100 Bilagor: Bilaga 1: Propositionernas lagar....................101 Bilaga 2: Samordnade förslag till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring 181 Bilaga 3: Samordnade förslag till lag om ändring i lagen om kontant arbetsmarknadsstöd 192 Bilaga 4: Samordnade förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring201 Bilaga 5: Samordnade förslag till lag om införande av lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor 214