Elnätsföretagens intäktsramar

Betänkande 2013/14:NU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 april 2014

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Tydligare regler för elnätsavgifter (NU16)

Regeringen eller Energimarknadsinspektionen ska få bestämma närmare regler för hur skäliga kostnader och en rimlig avkastning för elnätsföretagen ska beräknas. Enligt gällande lag fattar Energimarknadsinspektionen beslut om en intäktsram för varje elnätsföretag. Ramen bestämmer hur stora avgifter företagen kan ta ut av sina kunder under de närmaste fyra åren. Företagen kan överklaga beslutet och frågan avgörs då i domstol. Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att dagens bestämmelser ofta leder till långa domstolsprocesser och en osäkerhet om vad som gäller, både för elnätsföretagen och deras kunder. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs tydligare regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2014-03-13
Justering: 2014-03-25
Trycklov till Gotab och webb: 2014-03-31
Trycklov: 2014-03-31
Trycklov: 2014-04-01
Reservationer: 1
Betänkande 2013/14:NU16

Alla beredningar i utskottet

2014-03-13

Tydligare regler för elnätsavgifter (NU16)

Regeringen eller Energimarknadsinspektionen ska få bestämma närmare regler för hur skäliga kostnader och en rimlig avkastning för elnätsföretagen ska beräknas. Det föreslår regeringen. Enligt gällande lag fattar Energimarknadsinspektionen beslut om en intäktsram för varje elnätsföretag. Ramen bestämmer hur stora avgifter företagen kan ta ut av sina kunder under de närmaste fyra åren. Företagen kan överklaga beslutet och frågan avgörs då i domstol. Näringsutskottet konstaterar att dagens bestämmelser ofta leder till långa domstolsprocesser och en osäkerhet om vad som gäller, både för elnätsföretagen och deras kunder. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs tydligare regler på området.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2014-04-09
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:NU16, Elnätsföretagens intäktsramar

Debatt om förslag 2013/14:NU16

Webb-tv: Elnätsföretagens intäktsramar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 43 Ingemar Nilsson (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera näringsutskottets betänkande 2013/14:NU16, där regeringens proposition Elnätsföretagens intäktsramar behandlas. Låt mig inledningsvis börja med att yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen i betänkandet. Sverige är på många sätt och i många avseenden ett elberoende land. Vårt geografiska läge och därav följande klimat, det svenska näringslivets struktur och ett i övrigt relativt sett högteknologiskt samhälle är några av de omständigheter som medverkar till detta. Förutsättningen för jobben såväl i det svenska näringslivet som inom offentlig verksamhet är beroendet av el, och en säker leverans av el är avgörande. Av den svenska industrin är en stor och avgörande del det som i dagligt tal kallas elintensiv industri. En lång rad viktiga och avgörande samhällsfunktioner inom exempelvis vård och omsorg är i dag helt beroende av en trygg och säker elförsörjning. I ett sådant samhälle är ett robust och välfungerande elnät avgörande. Elens infrastruktur, som ju elnäten är, avgör om tjänsten kan levereras. Herr talman! Just därför blir frågan om de ekonomiska spelreglerna och förutsättningarna för investeringar i landets elnät viktig. Det blir också viktigt för alla oss konsumenter men naturligtvis också för dem som äger elnäten. Elnäten kan lite slarvigt delas upp i tre nivåer: stamnätet, regionnäten och distributionsnäten eller, som man ibland också säger, lokalnäten. Stamnätet, som ägs av det statliga affärsverket Svenska kraftnät, berörs inte i denna proposition. Det gör däremot de som äger regionnäten - i huvudsak, åtminstone hittills, tre stora aktörer. När det gäller distributionsnäten finns det en mängd ägarbolag, i det närmaste 170, många av dem kommunala bolag. Elnäten är, som nämnts, ett naturligt monopol. För att konsumenterna ska ges rimliga förutsättningar och för att ägarna av ett naturligt monopol inte ska kunna utnyttja sitt ägande på ett orimligt sätt krävs att prissättningen regleras på ett rimligt sätt. Sedan 2012 görs detta när det gäller elnäten genom en på förhand bestämd så kallad intäktsram. Intäktsramen bestämmer vad som ska vara skäliga kostnader för nätet och vad som bedöms vara en rimlig avkastning på gjorda investeringar. Herr talman! Tillämpningen av den nu gällande modellen för detta har lett till en lång rad processer i domstol för tolkning av regelverket, det vill säga av den nuvarande lagstiftningen. Det är bland annat mot den bakgrunden som regeringen lägger fram denna proposition om nya regler för den kommande tillsynsperioden, 2016-2019. Låt mig än en gång slå fast att vi socialdemokrater i detta fall verkligen står på konsumenternas sida. Ett naturligt monopol, och dess prissättning, måste vara öppet och transparent och ge kunden, konsumenten, det skydd som krävs för att undvika orimliga, godtyckliga prissättningar. Samtidigt är det oerhört viktigt att elnäten och deras ägare ges rimliga förutsättningar att klara såväl underhåll som nyinvesteringar. Ryckighet och snabba, oförutsedda byten av beräkningsmodeller gynnar inte investeringar. Behovet av såväl underhåll som nyinvesteringar visar sig på en rad områden. Ett sådant område är ökad vädersäkring, som en direkt följd av de stormar vi har upplevt under de senaste åren. Ett alltmer elberoende samhälle kräver allt färre och kortare elavbrott. Mer vädersäkring för högre leveranssäkerhet kräver ökade investeringar. Herr talman! Ökad produktion av el, såväl förnybar el som el från befintliga produktionsanläggningar, kräver också ökade investeringar. På samma sätt är det med teknisk utveckling, bland annat av det som vi brukar benämna smarta elnät - det kräver ökade investeringar. Därför är det för alla parter angeläget att de ekonomiska spelreglerna blir rimliga, tydliga och långsiktiga. Det vi socialdemokrater reagerar mot i regeringens proposition är inte ambitionen att skapa tydliga och långsiktiga regler. Det vi vänder oss mot är fördelningen av ansvar och uppgifter mellan regeringen och dess myndigheter, i detta fall Energimarknadsinspektionen. Regeringen föreslår i propositionen ett långtgående bemyndigande för myndigheten, alltså Energimarknadsinspektionen, att meddela föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och rimlig avkastning. Samtidigt är det samma myndighet som ska utöva tillsynen. Det innebär ett utvidgat normgivningsbemyndigande, inklusive det som kallas subdelegation. Vi anser att detta inte står i överensstämmelse med svensk förvaltningstradition. Vår motion handlar om att vi anser att det är regeringen som ska ha den fulla föreskriftsrätten och att den så kallade subdelegationen ska inskränkas till detaljbestämmelser. Det är en synpunkt som också delas av Lagrådet i dess yttrande till regeringen. Elnäten är en samhällsviktig funktion, och de är ett naturligt monopol. Därför anser vi att regeringen måste ta sitt ansvar för utformningen av reglerna för denna verksamhet och inte överlåta detta till en myndighet. Vi anser också, i likhet med Lagrådet, att regeringens förslag innebär att riksdagen inte ges tillräcklig insyn i detta. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.

Anf. 44 Johan Johansson (M)
Herr talman! Som föregående talare var inne på handlar detta om elnätsföretagens intäktsramar och behovet av att säkra skäliga elnätsavgifter. I propositionen föreslås att regeringen och Energimarknadsinspektionen ska få utökade möjligheter att meddela föreskrifter i frågor som rör regleringen av de elnätsavgifter som elnätsföretagen kan ta ut. Redan sedan tidigare har Energimarknadsinspektionen i uppgift att på förhand bestämma inom vilka ramar elnätsföretagen kan ta ut avgifter av sina kunder. Syftet med förslaget är att skydda konsumenterna mot oskäliga elnätsavgifter. På grund av att många beslut har överklagats av elnätsföretagen råder det i dag osäkerhet om hur intäktsramarna ska beräknas, eftersom det nu är förvaltningsdomstolarna som efter långa domstolsprocesser avgör vilka avgifter elnätsföretagen kan ta ut. För att undvika utdragna rättsprocesser och ge Energimarknadsinspektionen ännu bättre möjligheter att säkerställa att de elnätsavgifter som tas ut är skäliga föreslås nu i propositionen att regeringen och Energimarknadsinspektionen i större omfattning ska få besluta om vad som ska bedömas som skäliga kostnader och på vilken nivå elnätsföretagens avkastning ska anses rimlig. Syftet med förändringen är att ge Energimarknadsinspektionen ännu bättre möjligheter att skydda elnätskunderna mot orimliga elnätsavgifter, samtidigt som ett regelverk skapas som minskar osäkerheten för både kunder och företag. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2014-04-10
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Elnätsföretagens intäktsramar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:85 och avslår motion
    2013/14:N7 av Jennie Nilsson m.fl. (S).
    • Reservation 1 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089023
    M880019
    MP18106
    FP18006
    C19004
    SD18002
    KD15004
    V15004
    Totalt19190068
    Ledamöternas röster