Djurskyddskontrollregister m.m.

Betänkande 2008/09:MJU24

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 maj 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Centralt register för djurskyddskontroll inrättas (MJU24)

Ett centralt register ska inrättas med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. De nya registerreglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-04-16
Justering: 2009-04-28
Trycklov till Gotab och webb: 2009-05-05
Trycklov: 2009-05-05
Trycklov: 2009-05-06
Reservationer: 6
Betänkande 2008/09:MJU24

Alla beredningar i utskottet

2009-04-16

Centralt register för djurskyddskontroll inrättas (MJU24)

Ett centralt register ska inrättas med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. De nya registerreglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2009. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-05-14
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:MJU24, Djurskyddskontrollregister m.m.

Debatt om förslag 2008/09:MJU24

Webb-tv: Djurskyddskontrollregister m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Helén Pettersson i Umeå (S)
Herr talman! I dag ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 24 om djurskyddskontrollregister. I betänkandet behandlas också ett antal motioner från allmänna motionstiden. Vi socialdemokrater har inga invändningar mot införandet av ett djurskyddskontrollregister. Vi tycker att allt som underlättar tillsyn och kontroll på djurskyddsområdet är bra. Vi anser att ett centralt djurskyddskontrollregister kommer att underlätta detta. När det gäller motionerna som behandlas i betänkandet är vi dock inte lika överens med regeringen och de borgerliga partierna. Vi socialdemokrater har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet en reservation i betänkandet. Det gäller en fråga som vi har diskuterat här i kammaren flera gånger under mandatperioden och som jag hade hoppats att vi skulle slippa behöva diskutera fler gånger. Det handlar om tidelag, alltså sexuellt utnyttjande av djur. Jag tänker inte stå här och förklara detaljer i ämnet. Jag tänker inte heller berätta om alla självklara argument som finns för varför tidelag ska vara olagligt. Det förstår varenda människa. En gång i tiden hade vi dödsstraff i Sverige för tidelag. Men från 1944 är det inte längre olagligt. Djurskyddslagen tillåter förvisso inte att djur utsätts för smärta eller tvång - något som används i debatten av dem som sjukt nog försvarar tidelag. De påstår att de inte bryter mot denna lag och att det som de håller på med därmed är sanktionerat av svensk lagstiftning. Det är helt absurt. Det är en skamfläck i svensk lagstiftning. Efter att tv-programmet Insider avslöjat ett stort svenskt djursexnätverk och Expressen följt upp det sade jordbruksminister Erlandsson den 13 november i fjol: "Det ska inte vara tillåtet att ha samlag med djur." Det uttalandet var en stor framgång efter jordbruksministerns tidigare minst sagt otydliga hållning i frågan. Trots flera debatter i kammaren där man från den borgerliga alliansen har sagt att man inte kan kriminalisera något som är så svårt att bevisa, vilket för övrigt är ett av de mest anmärkningsvärt dåliga argument jag har hört från den borgerliga sidan i riksdagen, ändrade ministern ståndpunkt när medierna visade vad oppositionen redan hade berättat. Djur utnyttjas sexuellt i Sverige, de gör det på ett organiserat sätt och förövarna stöder sig på att det inte är ett lagbrott. Men var är lagstiftningen? Vi vet att regeringen kan leverera fort om den vill. Som ett exempel stod vi här för två veckor sedan och debatterade eftersök på trafikskadat vilt. Då fanns det inga förslag. Drygt en vecka senare ligger en tryckt proposition på riksdagens bord. Det är imponerande. För sex månader sedan utlovades en ny lagstiftning mot tidelag. Vad har då hänt? Man har hållit en hearing. I övrigt citerar jag texten i betänkandet: "Regeringen har för avsikt att se över vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att stärka skyddet för djur mot att användas för sexuella ändamål. Denna översyn ska utgöra en del i en större utredning som kommer att få till uppgift att se över nuvarande djurskyddslagstiftning." I mina öron låter det som en långbänk och långt från jordbruksministerns löfte om att kriminalisera samlag med djur. Det låter i alla fall inte som att det är en prioriterad fråga i regeringens arbete. Hur länge ska vi vänta och varför? Hur många fler avslöjanden ska det krävas för att det ska bli fart i frågan igen? Herr talman! Jag vet vad mina borgerliga motdebattörer kommer att säga, om de alls nämner detta område. För att förekomma dem är det lika bra att jag bemöter det redan här och nu. De kommer att säga, med upprörda röster, att ni ledde regeringen i 12 år, och ingenting hände. Vi har hört detta i många andra debatter. Det är sant att det inte hände någonting då. Det har heller inte hänt någonting i den här frågan under någon av de borgerliga regeringar vi har haft sedan 1944. Vi har inte skött oss, ni har inte skött er, men nu har vi en enighet i riksdagen - leverera! Med detta yrkar jag bifall till reservation 6. (Applåder)

Anf. 2 Wiwi-Anne Johansson (V)
Herr talman! Inte heller vi har något emot en översyn av djurskyddslagstiftningen och ett djurskyddskontrollregister. Vi tycker att det är okej, fast det beror förstås på vad översynen av djurskyddslagstiftningen landar i så småningom. Däremot måste jag återigen säga att jag fortfarande är ledsen för djurens skull över att Djurskyddsmyndigheten lades ned den 1 juli 2007. Efter denna nedläggning tycker vi nämligen att det saknas en funktion som verkligen utvecklar kunskap om modern djuretik här i Sverige. Vänsterpartiet menar därför att vi bör utreda hur ett verkligt fristående och opolitiskt råd kan tillsättas för att se till djurens bästa. Vi har sagt det förut: Norge har en modell som vi tycker att man ska titta vidare på. Jordbruksministern, som glädjande nog är här i kammaren, kommer förmodligen att säga att Jordbruksverket redan har ett djurskyddsråd som har till uppgift att arbeta just med djurskyddsfrågor - ett råd som ska driva utvecklingen inom etik, utbildning och forskning. Det kan jag också läsa i betänkandet. Men det verkar inte som om det här djurskyddsrådet gör något större väsen av sig. När jag sökte på Jordbruksverkets hemsida fick jag 14 träffar på "djurskydd", och då sökte jag på alla områden, från krisberedskap till författningar. När jag sökte på "djurskyddsråd" "djur" och "veterinär" fick jag upp fem titlar, de flesta flera år gamla. Det har ju faktiskt funnits djurskyddsråd även tidigare. Vänsterpartiet tycker inte att detta är tillräckligt, och vi menar att djurrätten i Sverige behöver stärkas. Därför tycker vi att vi bör tillsätta en djurombudsman. En sådan myndighet skulle faktiskt kunna bidra till att utveckla djurrättsliga och djuretiska frågor. Herr talman! Vi vill också öka stödet till forskning om alternativa djurförsök. Det är nämligen så att fler och fler djur används inom forskning. Enligt EU-kommissionens nyligen utgivna rapport användes drygt 12 miljoner djur i djurförsök i EU under 2005. Antalet djur som används vid försök ökar också i Sverige. Från 2004 till 2005 ökade antalet djur i djurförsök med 24 procent till totalt drygt 507 000 djur. Det finns alltså mycket kvar att göra för att minska, ersätta och avskaffa djurförsök. Det är viktigt att mer görs för att ersätta djurförsök med laboratoriebaserad teknik. En stor del av forskningen om cancer, aids och andra sjukdomar sker redan nu utan djurförsök. Mycket kunskap om oss människor och våra sjukdomar kommer från undersökningar av sjuka människor och icke skadliga experiment på frivilliga. En allt större del av dagens forskning sker också på celler och vävnadsbitar från människor. Små bitar av ett organ kan tas till vara vid en operation utan att vi skadas. Det är dessutom så att i de flesta djurförsök används djur som modeller för att forska om människokroppen, människors sjukdomar och hur människor riskerar att skadas av olika kemikalier, miljögifter och annat. Men vi vet att det finns många skillnader mellan djur och människor som gör det svårt att direkt översätta de resultat man får vid försök på djur till vad som händer i våra kroppar. Att använda djur som modell för oss är alltså långt ifrån optimalt. Därför finns många skäl till att vi ska utveckla och använda alternativ - för djurens skull men också för vår skull. När de alternativa metoderna väl finns är de ofta billigare, mer pålitliga och ger snabbare resultat än försök med djur. Jag tycker inte heller att det är självklart att djurförsök ska tillåtas bara för att det saknas alternativ. Alla djurförsök är inte livsviktiga för oss människor. Många djurförsök har redan ersatts av alternativa metoder, men för att kunna ersätta fler behöver vi mer forskning. Där, herr talman, vill jag att Sverige ska agera mer i EU för att öka anslagen till forskningen om alternativa djurförsök. Sist men absolut inte minst vill jag instämma med Helén Pettersson, den föregående talaren: Det är viktigt med ett förbud mot att utnyttja djur sexuellt. Det är, precis som Helén Pettersson sade, helt makalöst att det inte längre finns ett sådant förbud i Sverige. Som vi vet har det funnits tidigare, i 1944 års djurskyddslag, men detta förbud trillade av någon anledning ur djurskyddslagen 1988. Ett direkt förbud mot att utnyttja djur sexuellt finns alltså inte längre, detta trots att fler och fler rapporter kommer in till djurskyddsorganisationerna i Sverige om att det förekommer och att det ökar. På nätet sprids bilder som ska vara tagna i Sverige där djur utnyttjas. Vi tycker, herr talman, att detta är alldeles nog för att återställa det förbud som fanns i 1944 års djurskyddslag. I en interpellationsdebatt här i riksdagen den 6 maj förra året hade jordbruksministern stora problem med gränsdragningen mellan sexuellt utnyttjande av djur och vad som inte kunde vara det. Jag lovar att vi som lyssnade och sedan också har läst detta inte hade några som helst problem med den gränsdragningen. Jordbruksministern lovade då att det skulle komma ett förslag. Det mynnade, som vi vet, ut i en hearing. Jag undrar nu och kanske får svar av jordbruksministern här om problemen med gränsdragningen är över och om vi kan få se ett lagförslag. Som vi vet kan det ju gå oerhört fort när viljan finns. Herr talman! En djurombudsman skulle med all säkerhet jobba inte minst för det sista som är sagt. Det gör jag också. Jag yrkar därför bifall till reservationerna 2 och 6.

Anf. 3 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Djurskyddskontrollregister m.m. är vad vi debatterar. "Med mera" är de motioner som på något vis handlar om djurskydd i det här betänkandet. Djurskyddskontrollregistret har ett syfte, och det är att bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet. Det ska medföra en bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Uppgifterna i registret ska kunna användas till att förbättra kontrollen av bland annat tvärvillkoren som ger olika ekonomiska stöd inom jordbruksområdet. Gårdsstödet är ett sådant grundstöd, ett EU-stöd som utgår till jordbrukare oberoende av vad man producerar. För att kunna få fullt stöd måste man uppfylla de så kallade tvärvillkoren. Man måste sköta sin jordbruksmark enligt särskilda villkor och även värna om miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa. Tvärvillkoren omfattar exempelvis krav rörande skötsel av djuren, veterinärmedicinska behandlingar, avel, journaler och stallets utformning, klimat och buller. För kontroll av dessa tvärvillkor har ett gemensamt regelverk upprättats inom EU. Som exempel kan jag nämna att jag har en fårbesättning som har lammat nu i vår. Då ska man se till att lammen får de här fantastiska brickorna i öronen - de gula lapparna alla våra djur har sedan vi gick med i EU. Är det ett bagglamm som föds räcker det med en bricka. Är det tacklamm som man tror att man ska fortsätta att avla på ska de i alla fall ha två brickor. Detta ska ske inom sex månader. Det ska vara ett identitetsnummer från gården, och det ska vara ett identitetsnummer på djuret. Det är alltså väldigt mycket som kontrolleras. Det är därför vi har djur som springer omkring med lappar i öronen. Ett sådant här register ska också medföra att det blir enklare att söka efter och sammanställa personuppgifter. Det här kan i sig anses innebära en större risk för kränkning av den personliga integriteten om man ser på det hela så, men här anser regeringen ändå att det integritetsintrång som det här registret kan sägas innebära för den enskilde inte väger tyngre än behovet av ett sådant register. Så har man utvecklat det i propositionen. De personuppgifter som bör få behandlas i ett kontrollregister är inte av den karaktären att de utgör känsliga uppgifter i personuppgiftslagens mening. Uppgifterna omfattas till exempel inte av definitionen i § 13 personuppgiftslagen. Det handlar emellertid om ett stort antal register och om att flera av uppgifterna ursprungligen har registrerats för andra ändamål än för djurskyddskontroll. Vidare behandlar vi motioner från den allmänna motionstiden. Jag kommer att ta upp några av dem här. En handlar om mjölkkors rätt till bete. Den här motionen har jag skrivit med erfarenhet av att det ges dispenser och med insikten om att det pågår en diskussion och sker påverkan från bland annat några håll här i landet. I utskottet blev vi nyligen uppvaktade av en organisation av mjölkproducenter som diskuterade frågan om stora stallar och möjligheten att slippa beteskravet när man bygger stora anläggningar. Det är klart att stora stallar med många djur skapar problem då djuren ska gå ut varje dag. Det blir upptrampade områden med leriga ytor och svårigheter att hitta tillräckliga betesarealer nära. Men man kan ju, om man planerar för nya djurstallar, även planera för att djuren ska ha möjlighet till bete. En motion från Folkpartiet handlar om kastrering av smågrisar utan bedövning. Det är någonting som fortfarande pågår. Orsaken till att man kastrerar smågrisar är att det kan utvecklas så kallad galtlukt. Jag tror att det är hos 1 procent av grisarna som man ser den här utvecklingen, och den upplevs som obehaglig av många. Kastreringen får ske av den som sköter djuren fram till en veckas ålder, och sedan måste man ha veterinär till hjälp. Man gav ett uppdrag till Jordbruksverket 2008 om att utreda förutsättningarna för att lokalbedöva vid kastrering av smågrisar. I det här uppdraget redovisar man att kastrering av smågrisar utan föregående bedövning inte är djurskyddsmässigt acceptabelt. Det tror jag att vi vet allihopa. Men det här har pågått så länge. Jag vet att jag har diskuterat den här frågan i 30 års tid. Hur mycket smärta har inte passerat under de här åren! Många länder inom EU kastrerar över huvud taget inte grisar, och vårt grannland Norge har valt att fatta ett beslut mot kastrering från 2009. Det här är verkligen en symbolfråga, kan man säga. Framför allt många unga människor väljer i dag att låta bli att äta kött, men samtidigt går den totala utvecklingen åt motsatt håll. Köttkonsumtionen ökar och ökar. Det är enligt min och Miljöpartiets mening viktigt att arbeta för att djur ska slippa onödigt lidande på grund av att vi har valt att använda dem i vår tjänst och för vår försörjning. Jordbruksverket tycker inte att man kan ställa krav på grisproducenter att utföra bedövning, men man ser att det går och att det är möjligt. Det som är bra här är att man i alla fall i regleringsbrevet till Jordbruksverket har tagit upp frågan om att utveckla tekniken och att man dessutom ska göra några försök på vissa gårdar och redovisa dessa i vinter, vilket jag ser fram emot. Det är vår självklara skyldighet att lösa detta, och om det kostar, så kostar det. En annan motion handlar om djurskydd vid hästsport. Jag har skrivit en motion om kontroll av metoder och utrustning vid utövande av hästsport. Jag har skrivit den med anledning av att det finns glapp i djurskyddet vid våra travbanor och glapp i kontrollen av utrustning för hästar vid tävlingar. Det här har jag vid två tillfällen diskuterat i interpellationsdebatter med jordbruksministern. Eftersom vi har jordbruksministern här i dag är min fråga om han och regeringen ser det här glappet, att det finns en brist, att detta delvis styrs av att det finns en arbetsordning som begränsar banveterinärerna och att det är pengar och hets som ofta styr mer än andra regleringar vid en travbana. Det är inte för inte som man har en slogan inom travsporten som säger: För hästen ger allt. Pullburkar, halsbygel, bitskiva, tungband, gomtryckare och huvudstång är välkända och har anammats som lösningar på problem som uppkommit under träning med travhästar. Det finns uppfinningsrika personer som löser problemen med hjälp av diverse tilltag. När det gäller just utrustningen inom travet tycker jag, som jag tar upp i motionen, att en förprövning av utrustningen av en objektiv myndighet skulle behövas i stället för att verksamhetsutövaren som nu själv godkänner sin utrustning, vilket är en märklig tågordning. Vi kan i dagens betänkande läsa att det kommer ett förslag om den veterinära verksamheten och att den ska ta upp just frågan om kontrollen vid tävlingar. Banveterinärernas situation ska också tas med. Det tycker jag är mycket bra. Jag ser fram emot detta och hoppas att man beaktar det som finns i den här motionen om att också säkerställa förprövningen av ny teknik. En annan fråga som debatterades för ganska många år sedan och som finns med i en motion är frågan om Belgian blue, alltså nötrasen belgisk blå. Den är framavlad för största möjliga köttproduktion. Rasen har en mycket välutvecklad muskulatur, och det beror på att den har en dubbel uppsättning av muskler. Det är en naturlig mutation och alltså ingen genmodifiering, men den beror på att ett protein som hämmar muskeltillväxten inte fungerar. När jag läste om den här rasen på Wikipedia på Internet hittade jag uppgiften att den här rasen är ett resultat av en målmedveten inseminationsavel som har pågått de senaste decennierna och att av de renrasiga Belgian blue-djuren måste 86 procent förlösas med kejsarsnitt den första kalvningen enligt en vetenskaplig undersökning i Belgien. Det är ju som att ha en dragkedja i sidan på en ko. Man tar också upp att det var bruket av antibiotika efter andra världskriget som gjorde kejsarsnittet möjligt, vilket banade väg för avel med muskulösa djur hos vilka bäckenöppningen är mindre och kalvarna större. Den kraftiga muskulaturen leder till högre slaktkroppsutbyte och bättre foderomvandlingsförmåga. Minskad fetthalt leder till mörare och magrare kött. Då kan man ju fundera på en sak. I dag äter vi mer och mer kött på restauranger, och där vill man ju inte ha magrare kött, utan det ska vara ganska mycket fett insprängt i det för att det ska fungera i deras organisation. Vidare är de inre organen förminskade. Levern är till exempel 29 procent mindre och lungorna 22 procent mindre hos tjuren jämfört med konventionella raser. Sedan har den ju antagligen svårt att röra sig naturligt också. Jag vet att man enligt EG-rätten godkänner den här rasen för avel i Sverige. Däremot finns det ett väldigt stort motstånd och en branschöverenskommelse om att inte hantera det här köttet eller föda upp djuren. Dock envisas vissa personer med att ändå föda upp dessa djur eftersom det ytterst är tillåtet, människor som antagligen ser att det finns pengar att tjäna på de här sönderavlade djuren - djur som inte orkar bära sig själva eller klarar av att föda fram sina kalvar. Då kan man undra vad det är för fel på vårt samhälle. Hur kan en sådan verksamhet få vara lönsam? Jag vet att jordbruksministern har agerat i frågan, men jag undrar ändå om det inte har tillkommit något mer under resans gång och vad man vidare kan göra i den här frågan, eftersom jag inte har följt diskussionerna speciellt noggrant under senare tid. Och även om debatten har lagt sig finns ju de här djuren där ute någonstans, och jag tror inte att moderna konsumenter accepterar djur som föds upp med de här defekterna. Vi har ju ändå en djurskyddslag som gäller. Om det betraktas som ett djurskyddsproblem med defekter på kor, eller varför inte de hundar som vi på senare tid har fått se, funderar man ju på om vi ändå inte kan använda våra regler lite tuffare. Vänsterpartiet tar i en motion upp forskning och djurförsök och att man behöver satsa mer på alternativ. Det är någonting som vi i Miljöpartiet brukar ha med i våra budgetmotioner, att det faktiskt läggs pengar till alternativ forskning. I dag pågår, kan man säga, en febril jakt på gener. Ständigt har vi kunnat höra om olika forskarlag som hittar nya gener. Men egentligen är själva kunskapen om nya gener av begränsat intresse. Det här blir meningsfullt först när man vet vad en gen gör i kroppen, vilka ämnen den påverkar, och vilka sjukdomar man kan råka ut för om genen inte fungerar. Därför har genforskarna utvecklat det här med nya så kallade knockoutdjur, framför allt knockoutmöss. Nobelpris har också delats ut när det gäller dessa. En knockoutmus är en mus som har fått en av sina gener utslagen, utknockad, så att den inte fungerar. Det finns också motsatsen: möss som har fått en extra gen tillfogad, exempelvis en sjukdomsgen från en människa. De här mössen kallas för transgena möss. Med sådana här metoder kan man tillverka möss som blir alkoholister, möss med ångest eller möss med Alzheimers sjukdom, diabetes eller cancer för att nämna några exempel. Effekten av en utslagen gen hos en mus liknar ofta, alltså inte alltid, effekten på en människa - en mycket stor del av generna är nämligen gemensamma. Det här är en verksamhet som ökar och som jag tycker att vi ska vara väl medvetna om och uppmärksamma. Sedan tänker jag nämna något som egentligen inte exakt har med betänkandet att göra men som har att göra med det som just nu händer i världen, nämligen svininfluensan och de djurfabriker som finns. Den storskaliga djurhållningen är en huvudorsak, säger man. När vi tvingar samman djur i onaturligt stora grupper får virus en möjlighet att spridas. År 1990 kom 30 procent av allt kött i världen från storskaliga djurfabriker. Bara 15 år senare var andelen uppe i 40 procent. Från Kina till Brasilien och från Indien till Ryssland har kött blivit en globaliserad produkt. 74 procent av världens fjäderfä kommer från djurfabriker liksom hälften av allt griskött. Detta får vi i Sverige inte blunda för. Även om vi är långt från de här enorma djurfabrikerna är också vi på väg åt samma håll. Det är större koncentrationer av djur. Hela tiden blir det större besättningar. Resonemanget om det här med mjölkkor på bete har redan lite grann utvecklats. Det blir allt större djurbesättningar. Var sätter vi gränsen? Vidare har vi frågan om förbudet mot sexuellt utnyttjande av djur, men jag tänker inte vidare gå in på det. Både Helén och Wiwi-Anne från s och v har ju tagit upp den frågan. Slutligen: Naturligtvis står jag bakom Miljöpartiets alla reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 6.

Anf. 4 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till slutsatserna i betänkandet och till utskottets förslag som helhet samt avslag på motionerna. Jag tänker först lite grann uppehålla mig vid frågan om förhållandet djur-människa. Sedan tänker jag berätta lite grann om vad som hitintills har gjorts. Jag kommer också att lite grann beskriva djurskyddskontrollregistret och göra några kommentarer till de motioner som behandlas i betänkandet och som handlar om djurs varande utomhus eller icke och, naturligtvis, lite grann om området sexuellt utnyttjande av djur eftersom oppositionen ser det som huvudsaken i dagens debatt. Det är viktigt att slå fast att vi inte ska ge djur några rättigheter. Om ett djur ges en rättighet följer därmed per automatik en skyldighet. Jag vill påstå att ingen vill hävda att ett djur har någon skyldighet. Därför hänger resonemanget inte ihop. Däremot, kära åhörare, har vi människor en oinskränkt skyldighet att behandla djur på ett korrekt, riktigt och värdigt sätt. Detta är det viktigt att slå fast. Därför riktas lagstiftningen just till dem som har hand om djur, inte till några andra. Vad har då egentligen gjorts? Ja, när alliansregeringen tillträdde befriades Sverige från Djurskyddsmyndigheten, vilket var ett stort steg framåt för djurskyddet i Sverige. Att inrätta Djurskyddsmyndigheten var från första början ett feltänk. Men så kan det bli när mindre partier förmår ett stort parti att gå den vägen. Det blir dyrt, och uppenbarligen fick myndigheten fel uppdrag. Personal var ifrågasatt. Många gånger fick känslor gå före faktisk forskning i arbetet. Det var också en oerhört stark myndighetsprägling som skapade en mängd motsättningar ute i landet bland människor som hade djur och som hade kunskap och sunt förnuft. Därför är det bra att Djurskyddsmyndigheten försvann. Alliansregeringen har också sett till att tillsynen flyttats från kommunerna till länsstyrelserna - detta för att få en ökad likformighet när det gäller tillsynen i djurfrågorna. Tillsynen ska inte skilja från kommun till kommun. Djurens möjligheter till skydd ska vara likformigt oavsett kommun. Detta är bra. Vi har nu en nätverksbaserad djurskyddstillsyn. Jordbruksverket har bland annat inrättat ett djurskyddsråd. Man har också inrättat ett nationellt centrum för djurvälfärd knutet till SLU. Dessutom har man ökat egenkontrollen när det gäller djurbesättningar och tydligare sagt att det här ska vara riskbaserat. Det innebär att det största engagemanget ska finnas där de största riskerna finns i stället för att släta ut det över allting. Man har också ett väldigt tydligt adaptivt förhållande. Fortlöpande under ärendets gång ska det gå att rätta till när man upptäcker saker och ting som är fel. Vi tycker att det är alldeles utomordentligt bra att vi har knutit ihop forskningen, tillsynen och skyddet - en god spiral för våra djur, vilket vi anammar. Väldigt mycket har faktiskt hänt. Nu är vi på väg att behandla en proposition om eftersök när det gäller trafikskadat vilt. Där ser man till, märk väl, att det blir en skyldighet att anmäla alla kollisioner med vilt. Så har det inte tidigare varit. Också detta är ett steg i rätt riktning när det gäller att minska lidandet även för det vilda. Detta hälsar vi med stor tillfredsställelse. Allt det här har hänt på bara två och ett halvt år. Propositionen om ett djurskyddskontrollregister ligger till grund för dagens debatt. Registret är oerhört viktigt som ett instrument för att kunna nå de mål som vi så oerhört hett eftertraktar att nå. Registret innebär för länsstyrelserna ett starkt instrument när det gäller att länka ihop de olika kontrollsystemen i ett och samma system för att därigenom kunna utestänga människor som inte är lämpliga för att ha hand om djur. Tidigare har man kunnat flytta runt och hamna i olika register. Genom att möjligheten inte funnits att föra samman det här på ett och samma ställe har de här brottslingarna kunnat hålla sig undan. Det som här görs är bra och angeläget men framför allt väldigt viktigt. Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Sametinget och länsstyrelserna har en skyldighet att lämna ut uppgifter - till gagn för ett väldigt bra register så att olämpliga djurägare, som sagt, kan utestängas. Sedan gäller det reservationerna. Jag nämnde inledningsvis att jag skulle säga några ord om djurs varande utomhus respektive inomhus. När vi hade Djurskyddsmyndigheten var det fråga om att skaffa ligghallar till det slags djur som - så har det varit i tusentals år - har levt fritt, ute i det fria. Vidare skulle man ha ut mjölkkor på bete etcetera. Jag säger inte annat än att det mycket väl kan vara både det ena och det andra samtidigt. Men det blev så fel. Därför hälsar jag nu med tillfredsställelse att man via kontrollprogram kan få en ökad och bättre tillsyn även beträffande utegångsdjuren och att man nu genom faktiska försök skapar ett underlag så att en korrekt avstämning kan göras - detta i stället för att utifrån mänskliga känslomässiga värderingar avgöra om man ska göra si eller så. Det är av det skälet som det inte finns någon anledning att gå vidare i detta för närvarande. Herr talman! När det gäller sexuellt utnyttjande av djur, som tycks bli en huvudsak i dagens debatt, vill jag slå fast att det är direkt motbjudande att använda djur på ett otillbörligt sätt, oavsett vad det handlar om. Det är viktigt att slå fast det. Jag påstår att det här är väl täckt i nuvarande lagstiftningar, och vi vet att tidigare regeringar också har sagt det. Ibland får man en känsla av att det viktiga är just att det finns en lag. Nej, det viktiga är att man spårar upp och ser till att få tag på dem som ägnar sig åt sådant här. Alliansregeringen har skapat bättre möjligheter till det genom att öka de polisiära resurserna i landet mer än någon annan gruppering. Det gör att det finns bättre möjligheter att komma åt, att lagföra och att straffbelägga. Jag tycker att det är viktigt att hålla fram det. Dessutom finns det tveksamheter huruvida allting går att täcka in eller inte. Därför bereds just nu en översyn av djurskyddslagstiftningen som vi avvaktar, och vi får se vad den landar på. Avslutningsvis, herr talman, kan jag konstatera att alliansregeringen på två och ett halvt år har utfört mer för djurens välbefinnande och skydd än vad den socialdemokratiska regeringen gjorde på tolv år.

Anf. 5 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Ledamöter, medborgare i vårt gamla land! Det här betänkandet är intressant på flera sätt, därför att det handlar om djuromsorg, berör så mycket och berör så många människor. Det är någonting som gläder oss ledamöter i Sveriges riksdags kammare att många människor är engagerade i djurskyddsfrågor. Jag tycker att det är bra. Det gör att vi har lättare att få acceptans och förståelse för de förslag som vi beslutar om. Framför allt visar det sig genom att många av förslagen kommer direkt från medborgare eller från organisationer, som föredömligt har fört fram idéer till oss i det politiska arbetet. Det är jag glad och tacksam över. Vi vill djuren väl. Ja, vem vill inte det? Det kan man fråga retoriskt. Det finns människor som av olika skäl inte förstår nyttan och glädjen med att djur och människor kan leva i harmoni med varandra, som inte heller förstår den stora respekt som man behöver visa för djur och djurhållning - det kan vara sällskapsdjur men även lantbrukets husdjur och de vilda djuren i naturen. Det är viktigt att detta slås fast tydligt i en djurskyddslag. Vi har en av världens kanske allra bästa djurskyddslagar i Sverige, och det ska vi vara stolta över. Det finns säkert en del saker i den djurskyddslagen som man kan se över, och i en motion som behandlas i detta betänkande vill man se över djurskyddslagen. I detta är vi inte oense i denna kammare. Snarare vill vi i de politiska partierna i Sverige, med jordbruksministern som en föredömlig förespråkare i samarbetet inom Europeiska unionen, låta andra länder ta del av de fördelar som vi har med en sträng, klok och genomtänkt djurskyddslag. För att få det att fungera bättre inrättas nu detta djurskyddsregister. Redan tidigare finns lantbrukets husdjur i ett otal register som är till gagn för djurskyddet. Jag har levt och arbetat med djur i nästan hela mitt liv, och jag kan ibland känna att en del av dessa register är onödigt krångliga. Man har rutinbesök av veterinär ganska ofta, och man kan nästan tycka att det är onödigt. Men låt oss säga att det är till nytta för våra djur att det finns register av olika slag. Även det register som nu inrättas genom propositionen är bra och glädjande. Diskussioner om vad som skulle göras ytterligare har vi hört av några ledamöter. Det man kan säga är att vi alltid kan bli bättre. Det fanns en självrannsakan i inlägget från Socialdemokraterna tidigare här: Vi kanske kunde ha gjort mer också. Det var en känga åt oss centerpartister att vi kunde ha gjort mer tidigare. Jag vill säga så här: Låt oss ta lärdom av det vi har gjort tidigare och det vi inte har gjort tidigare för att komma längre. Det gäller dagligen i vårt arbete i Centerpartiet och i övriga allianspartier. Jag tycker att vi har kommit långt, inte minst i diskussionerna om hur vi ska kunna möta nya, framtida behov. Sanningen är den att färre svenskar i dag än för 10 eller 20 år sedan jobbar nära lantbrukets husdjur. Det gör att vi distanserar oss i synen på djuren och i förhållandet till djuren. Jag tror att det avspeglas i att samhället förändras. Vi kanske värnar djuren ännu mer i den offentliga debatten än vad vi gjorde för x år sedan. Men kunskapen och närheten, det vardagliga, kanske har minskat. Därför är det ännu viktigare att de beslut vi fattar får relevans dels hos djurägare, djurskötare, veterinärer och organisationer, dels hos medborgare som inte jobbar med djur dagligdags. Det finns ett antal reservationer, och jag berörde den som handlar om översynen av djurskyddslagen. Jag tänker inte kommentera de övriga så mycket. Tre inlägg gällde tidelag eller sexuellt utnyttjande av djur. Jag menar att det ryms inom den befintliga djurskyddslagen. Men om vi behöver vara tydligare är det väl rimligt att ändra den urgamla lagen om tidelag. Vi kan ändra den om det behövs - värre är det inte. Man behöver inte göra en stor sak av det. Herr talman! Detta finns inte i min tankevärld. För de allra flesta svenskar finns det inte i tankevärlden att människor och djur skulle ha sex med varandra. Detta är sjukt och apart, och det ska icke tillåtas. Det tillåts inte heller i dag. Det svåra med en lag är: Hur ska vi följa upp den? Får man köra över 90 kilometer i timmen på en väg där det står 90? Alla lagar ser inte till att alla människor håller sig till givna regler. Låt oss då vara tydliga i det upplysningsarbete som sker i skolan, i föreningslivet och på alla andra platser där människor träffas. Låt oss vara tydliga och prata mer om detta om det nu finns en lucka. Låt oss prata om detta! Det är inte okej. Tidelag hör medeltiden till, om det fanns på den tiden. Det är inte och ska inte vara okej. Framför allt finns det inte alls i de allra flesta svenskars hjärna och medvetande. Det är vidrigt. Jag förstår att man vill göra en politisk debatt av detta. Jag skulle vilja säga så här. Det är bra att Eskil Erlandsson är jordbruksminister, trots att han har fått glåpord efter sig efter sitt inlägg. Det är bra att han har varit tydlig och tagit uppropen på allvar. Han har tagit det som Expressens samlade upprop har lett till på allvar. Jag är glad att vi har en jordbruksminister som lyssnar och tar till sig information. Det visar att han kan ändra sig, och det är rimligt och klokt. Det är mycket bra. All heder åt jordbruksministern! Och all heder åt alla organisationer i Sverige som har varit duktiga och på olika sätt belyst det här! Socialdemokraten sade själv: Vi har inte heller gjort så mycket. Nej, ni har inte gjort någonting, om man ska vara helt uppriktig. Det är sämre än en jordbruksminister som agerar. Det tror jag att vi kan slå fast. Det är bättre med en jordbruksminister som agerar än någon som inte gör ett smack. Det är inte tolv år det handlar om, utan vi har haft den befintliga djurskyddslagen längre. Socialdemokraterna har alltså i alla år tidigare tyckt att förbud mot sex med djur finns inom djurskyddslagen. Men så plötsligt slår man upp att detta inte ryms inom den lag som man själv har arbetat fram. Jag förstår att detta är politisk retorik. Låt oss då med den kloke jordbruksministern bakom oss se till att det blir ordning och reda i frågan. Låt oss ta vara på den kompetens som finns. Låt oss inte vara bekymrade, utan låt oss möta en framtid där djur och människor i Sverige kan leva tillsammans. Det finns nämligen människor som far illa i Sverige också. Jag menar, liksom man i organisationen Manimalis ofta för fram till oss på ett föredömligt sätt och andra organisationer jämte dem, att djur kan ge människor livskvalitet på ett mycket föredömligt och bra sätt. Låt människor och djur tillsammans vara trygga i att det här djurskyddskontrollregistret är en del i att komma längre. Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. (Applåder)

Anf. 6 Karin Granbom Ellison (Fp)
Herr talman! Djurskyddet är en fråga som engagerar. Det kan vi se exempel på när kränkningar av djur avslöjas, till exempel då det framkom att dun till kuddar och täcken hade plockats från levande gäss. Djurskyddet spänner också över många områden, och det kan vi se prov på i betänkandet. De allra flesta motionsförslagen besvaras med att arbete pågår på Jordbruksdepartementet. Då är det särskilt glädjande att se att ministern finns här i kammaren. Han kommer säkert att orientera oss i vad det är som pågår. Jag vill starta med att välkomna förslaget om ett sammanhållet djurskyddskontrollregister. Det här arbetssättet ger bättre förutsättningar för kontrollen av djurskyddet och minskar administrationen för dem som håller djur genom att de bara behöver vända sig till en myndighet i stället för flera. Detta kan ses som en del i arbetet med att regelförenkla här i Sverige. Sedan vill jag lyfta frågan om kastrering av smågrisar. Det är en fråga som två folkpartister har motionerat om. De menar att kastrering inte ska ske utan bedövning, att detta bör förbjudas. Jordbruksverket fick 2008 i uppdrag att utreda vilka förutsättningar det finns för lekmän att använda bedövning före kastrering. Jag vill understryka att i utredningen slogs det fast att dagens situation, där smågrisar kastreras utan bedövning, är oacceptabel. Redovisningen sade också att det i dagsläget inte finns någon metod som är hållbar för att ändra dagens hantering. Då fick Jordbruksverket ytterligare ett uppdrag för att utveckla en teknik som ser till att kastreringen av smågrisar inte sker utan bedövning eller, ifall det går, helt undvika kastrering. Vi följer det här arbetet, och vi i Folkpartiet ser fram emot att det kommer ett förslag under hösten som ser till att behandlingen av djuren på detta område förbättras. En annan del av betänkandet rör djurskyddet vid hästsport. Det finns en offentlig utredning från 2007 som visar att det finns tydliga brister i den besiktning som veterinärerna ska utföra före start. Utredningen påpekar att banveterinärernas skyldighet att ta hand om skadade djur måste klargöras bättre och att veterinärernas rapporteringssystem och kompetens behöver stärkas. Jag har fått veta att det om ett par dagar ska komma en lagrådsremiss om hur veterinärernas framtida organisation ska se ut, och kanske kan ministern redan i dag ge ett svar på hur djurskyddet vid hästsporter ska stärkas i och med det förslaget. I dessa tider då vi närmar oss EU-val vill jag gärna lyfta fram att kontrollen av djurskyddet på EU-nivå behöver bli bättre. Folkpartiets toppkandidat till Europaparlamentet, Marit Paulsen, har lovat att driva på för att EU:s veterinärkontor på Irland ska byggas ut till ett djurens och matens FBI. Marit vill att veterinärkontoret ges rejäla resurser och sanktionsmöjligheter för att övervaka att regler för djurskydd och livsmedelssäkerhet följs. Hennes tes är att djurskyddslagstiftningen är relativt bra men att upptäcktsmöjligheterna är för små och sanktionerna för svaga för den som bryter mot lagen. Avslutningsvis vill jag säga att den enskilda människan kan göra mycket för att djur ska behandlas på ett värdigt sätt världen över. Genom att använda vår konsumentmakt och vägra att köpa produkter som görs under djurs lidande tydliggör var och en av oss att det är oacceptabelt att djur behandlas ovärdigt.

Anf. 7 Irene Oskarsson (Kd)
Herr talman! Så var det återigen dags att från denna talarstol tala om vikten av att vi värnar och vårdar våra djur, att vi som djurägare tar ansvar för de djur vi har i vår vård, att vår lagstiftning reglerar jakt och ger förutsättningar för viltvård på ett sätt som säkrar faunan i vår omvärld. Vi kan instämma i allt detta, men återigen tycks den rödgröna sidan ha en bristande tilltro till vad vi som individer förmår och vill göra och i förlängningen till vad vi gemensamt förmår att göra. Det ska lagstiftas. Det ska lagstiftas om både det ena och det andra. Herr talman! Med förlov sagt har Sverige en av världens bästa djurskyddslagstiftningar. Men allting går att putsa på, även det som är riktigt bra. Därför har vi nu genom alliansregeringens försorg sett till att det har blivit än lite bättre med en mer likvärdig kontroll och en bättre efterföljelse genom att vi flyttar över ansvaret för kontrollen från kommunerna till länsstyrelserna. Bengt-Anders har i sitt anförande tangerat att den också blir än mer riskbaserad. Men, visst, man kommer säkert att säga att det har funnits ett och annat klagomål. Vi måste väl alla inse att när vi sätter i gång en ny organisation, när vi sätter ett helt nytt system i sjön, kommer det kanske inte initialt att vara helt perfekt. Därför var det mycket intressant att ta del av synpunkterna som kom fram på ett seminarium här i riksdagen för någon vecka sedan med aktörer med anknytning till djuromsorg och djurskydd. Man gav uttryck för att man är nöjd med det som har skett. Man känner en stor tilltro till och en stark förtröstan i att inte minst Jordbruksverket återigen har förmågan att ta ett helhetsansvar för djuromsorgen. Det ser jag, herr talman, som ett mycket gott betyg på en insats som knappt har hunnit gå i gång ännu. Alliansregeringen har också tydligt talat om att en bra djuromsorg står högt på agendan i det internationella arbetet. I EU har jordbruksministern arbetat med denna fråga för att stärka djurskyddet. Just nu pågår ett arbete när det gäller slakten och vad som händer där. Jordbruksministern har säkert fler exempel att komma med så småningom på vad som är viktigt på den internationella arenan och där vi kan vara ett föregångsland. Inte minst har vi chansen att peka på detta under Sveriges ordförandeskap i EU. Herr talman! Så har då tidelagsfrågan återigen kommit upp till debatt, föga förvånande. Jag tror att denna kammare vet att vi har diskuterat detta ett antal gånger, och jag tror att vi inte skulle behöva diskutera den här frågan om vi som enskilda individer och medborgare i Sverige tog vårt ansvar. Djurplågeri är olagligt och straffbart. Det ska beivras, men det krävs också att det anmäls. Där har vi alla ett ansvar. Men om det nu så skulle vara att lagstiftningen trots allt inte kan täcka upp allt har regeringen tagit initiativ till en översyn av djurskyddslagstiftningen, och då kommer även denna punkt att belysas. Jag som inte har haft möjligheten att vara i denna kammare så länge är i och för sig förvånad över att de rödgröna vännerna inte under alla år bakåt har gjort någonting åt den här frågan. Jag är den första att konstatera att den paragraf som detta stod i och det som stod där för övrigt vill vi i dag inte diskutera på samma dag över huvud taget. Om ni läser 1944 års paragraf hoppas jag att ni aldrig mer kommer att se något liknande, för det står mycket i den som inte hör hemma i dag. Flera talare har berört vikten av att vi inte använder försöksdjur. Och, visst, vi ska inte använda fler försöksdjur än nödvändigt, för det finns nödvändighet i detta sammanhang. Därför finns det också ett mycket tydligt regelverk för uppfödning och behandling av dessa djur och hur de ska omhändertas under sin uppväxt, under experimenten och efteråt. Det gör, herr talman, att jag känner mig trygg med att den forskning som bedrivs här i Sverige sker på ett säkert sätt. De djuretiska nämnder som vi har gör detta på ett bra sätt. Herr talman! Likt många talare före mig har jag till större delen uppehållit mig vid ett antal bisaker - nog så viktiga, i och för sig. Men själva huvudstycket i betänkandet är vi tydligen rörande överens om. Jag skulle bara vilja lyfta upp en liten passus i detta sammanhang. Det är intressant att se att LRF, alltså lantbrukarna själva, gärna skulle vilja se att fler parametrar som länsstyrelserna i dag har ansvar för lyftes in i registret - detta för att skapa en ännu mer likvärdig bedömning. Det här ger mig bara ännu ett belägg för att det var riktigt att flytta över djurskyddskontrollen till länsstyrelserna. Därmed har det också blivit lättare att se att vi får en samsyn på de här områdena. Som någon sade: Det är lättare att se att 21 gör samma sak än 290. Herr talman! Det finns ännu en viktig punkt i detta register som gör att vi nu kan ha kontroll på de få människor som inte ska ha med djur att göra. Det kommer inte längre att vara möjligt att flytta land och rike runt utan att kunna följas upp. Man måste kunna se till att en individ inte ska ha djur i sin närhet därför att de tyvärr inte klarar av att hantera det. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Anf. 8 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Djurskydd är något som ligger oss alla - och jag vill betona alla - varmt om hjärtat. Det finns i vårt samhälle många människor som verkligen brinner för ett gott djurskydd. Jag vill också påstå att det är få saker som upprör människor i vårt samhälle lika mycket som när djurägare inte tar sitt ansvar och djur far illa. Därför har vi också en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Denna lagstiftning ska se till att djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Men enbart en lagstiftning räcker inte. De som ska kontrollera att lagstiftningen följs måste också ha goda redskap för att kunna göra detta. Ett sådant redskap är en samlad kunskap om var de djur som ska kontrolleras finns någonstans. En annan viktig förutsättning för ett gott djurskydd är att det finns kunskap om vilka personer som har djurförbud så att de inte kan flytta och kanske till och med skaffa sig nya djur på den nya bostadsorten. Regeringen föreslår, som ni vet, att det ska inrättas ett djurskyddskontrollregister med uppgifter om de i landet kända djurskyddskontrollobjekten. Min och regeringens avsikt med att inrätta ett sådant register är att skapa förutsättningar för en likvärdig och effektiv djurskyddskontroll i hela landet och samtidigt göra det lite lättare för företagen. En annan viktig effekt av att inrätta ett djurskyddskontrollregister är att kontrollen av efterlevnaden av beslutade djurförbud underlättas och förbättras. Registret ska inrättas och föras av Jordbruksverket. I registret ska uppgifter om landets alla kända djurskyddskontrollobjekt samlas. Att i möjligaste mån samla ihop uppgifter från flera andra register medför dessutom, som jag nämnde, att djurägarna och företagen inte ska behöva lämna samma uppgifter till ytterligare ett ställe. Utan ett samordnat register skulle varje länsstyrelse vara tvungen att föra egna register, med det arbete det kan innebära för företagen. Nu är i stället avsikten att samma uppgifter ska kunna användas för flera ändamål. Genom att länsstyrelserna får en näst intill fullständig bild av de djurskyddskontrollobjekt som finns i länet kan de rikta in sina insatser där de gör störst nytta. Det är detta som är vad som brukar kallas för en riskbaserad kontroll. En riskbaserad kontroll är den mest effektiva kontrollen. Den fångar upp de objekt där det potentiellt är störst risk för problem. Kontrollen kan fokuseras för att skapa ett så bra djurskydd som möjligt. Behoven av kontroll varierar mellan olika typer av djurhållning och dessutom inom djurhållning av samma typ. Exempelvis kan en försöksdjursanläggning behöva inspekteras oftare än en vanlig lantgård. En gård som inte har haft en anmärkning på kanske 15 år behöver kontrolleras mer sällan än en person som tidigare har misskött sina djur. Två djuranläggningar som ser likadana ut och som sköts på samma sätt ska få ungefär samma kontroll oavsett var i landet de finns. Ett centralt register underlättar för Jordbruksverket i dess roll som samordnare av kontrollen. Verket kan lättare se skillnader mellan länen och arbeta för en likvärdig kontroll i hela landet. Tyvärr är det så att alla inte sköter sina djur på ett sådant sätt som vi alla kan förvänta oss. I vissa fall är det till och med så illa ställt att länsstyrelserna tvingas besluta om så kallat djurförbud. Dessutom har det funnits problem med att en person med djurförbud har flyttat till en annan kommun eller till ett annat län och där fortsatt att hålla djur trots att han eller hon har haft djurförbud. Detta har kunnat ske på grund av att de lokala kontrollmyndigheterna inte har fått reda på att en person som har flyttat in har haft djurförbud. I vissa fall har personer till och med fått olika typer av EG-stöd för sin djurhållning, trots att denna inte varit tillåten. Jag tycker att efterlevnaden av beslutade djurförbud måste förbättras. Genom att, som vi nu föreslår, samla uppgifterna om vilka personer som har belagts med djurförbud i ett centralt register kan uppgifter om gällande djurförbud finnas med även när det gäller personer som flyttar till en ny plats. Att förhindra otillåten djurhållning är en viktig del av djurskyddet. Men när man samlar uppgifter om personer i ett register finns det naturligtvis alltid en risk att dessa uppgifter missbrukas eller används på ett sätt som man inte tänkt sig. För mig är det viktigt att den personliga integriteten värnas. I den föreslagna lagen står det till och med att sådana uppgifter som i personuppgiftslagen betraktas som extra känsliga inte får finnas i detta register. De uppgifter som samlas i registret är på intet vis nya, utan finns redan i dag i olika former, och kanske i andra former, hos myndigheterna. Det är därmed möjligt, för den som så vill, att redan i dag sammanställa uppgifter från offentliga register om exempelvis vilka personer som innehar djurförbud. Det blir visserligen något enklare med hjälp av det nya registret, men skillnaden är egentligen ganska liten. För att värna den personliga integriteten kommer även särskilda regler att finnas om hur lång tid exempelvis uppgifter om djurförbud ska finnas i registret. För att minska risken att uppgifter används på annat sätt föreslås också att det endast är länsstyrelserna och Jordbruksverket som ska ha direktåtkomst till registret. Hos dessa myndigheter är dessutom åtkomsten begränsad till de personkategorier som behöver registret för att kunna utföra sina arbetsuppgifter - allt detta för att värna den personliga integriteten. Herr talman! Sammantaget tror jag att det är bra ur många aspekter att det införs ett centralt djurskyddskontrollregister. Det är bra för djurskyddet, det är bra för företagen, det är bra för samhället och det är bra som redskap för kontrollmyndigheterna. Det leder i sin tur till en likvärdig och effektiv djurskyddskontroll. Det är min och regeringens sammanvägda bedömning att detta är en bra avvägning mellan effektivitet och den personliga integriteten. Det är en bra avvägning som gynnar både djurskyddets behov och företagarens vardag. (Applåder)

Anf. 9 Helén Pettersson i Umeå (S)
Herr talman! Jag har två enkla frågor till jordbruksministern. Bengt-Anders Johansson från Moderaterna inledde sitt anförande med att slå fast att djur inte har några rättigheter. Jag undrar om ministern delar den åsikten. Den andra frågan är: Trots att nästan alla borgerliga ledamöter i den här debatten har hävdat att det inte behövs någon lagstiftning mot sexuellt utnyttjande av djur har ministern tack och lov en annan uppfattning och har utlovat en lagstiftning. När kommer den?

Anf. 10 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Djur har rättigheter. Djur har rätten att till exempel få den vård, den mat och så vidare som de behöver för att kunna leva ett bra liv. Vad beträffar den utlovade översynen av vår nuvarande djurskyddslagstiftning planerar regeringen att i närtid tillsätta en sådan utredning för att göra de översyner som vi ser ett behov av. Med denna översyn som grund kommer vi att kunna lägga fram ett förslag till riksdagen.

Anf. 11 Helén Pettersson i Umeå (S)
Herr talman! Tack, jordbruksministern, för att du slår fast detta! Det känns lättare att debattera om vi är överens om att djur har rättigheter. Ska jag tolka den utlovade översynen så att löftet kvarstår och att det kommer ett förbud mot samlag med djur? Det är precis ordagrant vad ministern utlovade för ett halvår sedan.

Anf. 12 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! I utredningsdirektivet kommer det att finnas uppradat ett antal saker som regeringen ser ett behov av att ytterligare titta närmare på för att få fram lagstiftningsförslag. Bland de saker som vi vill ha fram lagstiftningsförslag om finns tidelag.

Anf. 13 Wiwi-Anne Johansson (V)
Herr talman! Jag tänkte också fråga om en specificering av jordbruksministerns löfte när det gäller översynen. Vi är alltså lovade här och nu att det kommer ett lagförslag vad gäller tidelag? Jag vill ha det befäst att det verkligen ingår i direktivet. Det är min fråga.

Anf. 14 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Avsikten med de utredningsdirektiv som vi nu arbetar med är att vi ska få fram lagstiftningsförslag från utredningen.

Anf. 15 Wiwi-Anne Johansson (V)
Herr talman! Tack! Då har jag också hört detta och förstått det. Vi ser fram emot detta.

Anf. 16 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Det var väldigt skönt att höra att jordbruksministern säger att djur har rättigheter eftersom det finns andra alliansledamöter som påstår tvärtom. Jag upplever också att djur har rättigheter. När vi människor har tagit dem i vår vård har vi skyldigheter gentemot dem. Det har ställts några frågor här, och vi har hört hur djurskyddet har förändrats i Sverige. Vi har också hört från alliansen att vi ifrågasätter om folk har sunt förnuft och att vi inte litar på individer, men det gör vi också. Det handlar inte om det. Men det är precis som jordbruksministern säger, att tyvärr sköter sig inte alla som har djur. Det vet vi också. Alliansregeringen har ju gjort en del saker för att förändra djurskyddet som vi inte har tyckt varit jättebra, och det tycker vi fortfarande inte. Men alliansregeringen gör ju som den vill. En sak har varit detta med överflytten av djurskyddet från kommunerna till länsstyrelserna. Vi har debatterat det tidigare. För inte så länge sedan träffade jag djurskyddsinspektörer från hela Sverige, och det var några fler som var där. Då fick vi höra att den övergripande gemensamma åsikten var att det fortfarande är väldigt kaotiskt. Det kan vara intressant att höra vad jordbruksministern säger nu och om han har gjort någon uppföljning av detta. Det håller inte alls att ha det så.

Anf. 17 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Frågeställningen har varit aktuell i ett antal debatter, interpellationsdebatter och frågor till mig. Där har jag svarat, vilket jag kommer att upprepa nu, att vi har lovat att göra en översyn av den nuvarande organisationen. Vi har lovat att göra en översyn av hur pengarna ska fördelas mellan länen, men vi kan inte göra den när organisationen har varit i gång i lite drygt fyra månader. De som nu har ansvaret, alltså länsstyrelserna, måste få en rimlig chans att organisera sig. De måste få en rimlig chans att rekrytera den personal som de har ekonomiska resurser till. Därtill kan jag berätta en nyhet för kammaren, om den inte är känd, nämligen att regeringen under gårdagens regeringssammanträde fattade beslut om att uppdra åt Statens jordbruksverk att hitta rätta och bättre parametrar vid fördelningen av de pengar som fördelas till respektive län för att de ska kunna sköta djurskyddskontrollen på ett bra sätt i alla delar av landet.

Anf. 18 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Det låter som en delvis jättebra nyhet. Det har varit en grundläggande kritik av detta. Många har sagt att det har gått väldigt fort, det har varit lite resurser och man har inte haft rätt fördelningsprinciper. Jag tycker att det låter som ett bra steg i rätt riktning. Jag tror säkert att den här organisationen så småningom kommer att bli tillfredsställande, men Miljöpartiet har inte tyckt att tillvägagångssättet och den grundläggande idén har varit bra. Nu är det som det är. När vi läser det här betänkandet kan vi se att det hänvisas mycket till en översyn av djurskyddslagen. Man blir lite nyfiken på hur mycket som kommer med i den här översynen. Jag tog själv upp det här med förprövning av travutrustningar. Det har vi också debatterat här i kammaren vid ett antal tillfällen. Det skulle vara lite intressant att få veta om det finns någon möjlighet att avslöja någonting mer om den här översynen.

Anf. 19 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Eftersom regeringen inte har fattat beslut kan jag självfallet inte avslöja vad som står i de tänkta direktiven. Däremot kan jag meddela, vilket är känt, att vi har bett Statens jordbruksverk att komma med förslag på förändringar som innebär en kombination av förbättringar och förenklingar vad gäller till exempel förprövningar av de saker som ska förprövas, byggnader och annat, för att få ett effektivt utnyttjande av de resurser som finns i samhället. Typgodkända saker behöver kanske inte förprövas på plats, medan andra saker måste förprövas på plats. Det gäller att vara sparsam och använda samhällets resurser på ett effektivt och klokt sätt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-05-14
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 10, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lag om djurskyddskontrollregister

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om djurskyddskontrollregister.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:143.
  2. Översyn av djurskyddslagstiftningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ231.
  3. Forskning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ404 och 2008/09:MJ459 yrkande 55.
    • Reservation 1 (v)
  4. Djurombudsman m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ458 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1020028
    m770020
    c22007
    fp21016
    kd20004
    v01705
    mp13006
    Totalt25517176
    Ledamöternas röster
  5. Djurs rätt att vistas utomhus m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ368, 2008/09:MJ380 yrkande 2 och 2008/09:MJ393.
    • Reservation 3 (mp)
  6. Säkerhetskrav vid djurhållning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ275.
  7. Kastrering av smågrisar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ432.
  8. Djurskydd vid hästsport

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ470.
    • Reservation 4 (mp)
  9. Nötrasen belgisk blå

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ499.
    • Reservation 5 (mp)
  10. Förbud mot sexuellt utnyttjande av djur

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ281, 2008/09:MJ373 och 2008/09:MJ501 yrkande 1.
    • Reservation 6 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0104026
    m780019
    c21008
    fp21106
    kd20004
    v01705
    mp01306
    Totalt140135074
    Ledamöternas röster
  11. Våld mot djur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ283 och 2008/09:MJ375 yrkande 4.
  12. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.