Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

Fru talman! I dag diskuterar vi Ändringar av andelstal i gemensamhetsanläggningar, en proposition från regeringen som vi har väntat mycket på. Den är efterlängtad. Den innehåller ändringar som Sverigedemokraterna har stött under en längre tid.

Samfällighetsföreningar består av flera fastigheter som tillsammans kan handha en gemensamhetsanläggning. Det kan handla om gårdsutrymmen, lekplatser och avlopp, men i de flesta fall handlar det om att förvalta enskilda vägar.

Systemet med gemensamhetsanläggningar genom samfällighetsföreningar ger en väldigt bra ekonomisk vinst för hela samhället: staten, de enskilda, samfällighetsföreningarna och det lokala samhället. Det är ju viktigt att vi också fortsätter att möjliggöra för den här typen av samfällighetsföreningar att verka med tanke på de positiva effekter som vi ser av dessa.

Vi vet också att det finns väldigt många samfällighetsföreningar i Sverige, 45 000, varav 31 000 handhar enskilda vägar. Där är det viktigt att vi fortsätter att jobba för att ta bort de byråkratiska delar som sätter käppar i hjulen för de kollektiva lösningarna, samfälligheterna och föreningarna som Sverige är känt för. Därför är det här förslaget också väldigt bra. Man gör en ändring i anläggningslagen och inför en möjlighet för samfällighetsföreningarna att själva besluta om ändring av andelstalen i samfällighetsföreningen.

Däremot stöder Sverigedemokraterna den följdmotion som bland andra Kristdemokraterna har väckt om att man ska ha digitala möjligheter att införa ändringarna. Det ska finnas en digital tjänst gentemot lantmäterimyndigheten när det gäller godkännandeprövningen av ändringarna av andelstalen.

Vi vet också att Riksrevisionens granskningsrapport Fastighetsbildningen i Sverige - handläggningstider, avgifter och reformbehov har visat på en lång rad olika lagstiftningsförändringar som lantmäterimyndigheten skulle behöva för att möjliggöra mer automatiserade beslutandeprocesser.

Vi ser fram emot de förslag och eventuella förändringar på det området som regeringen kan komma med framöver. Fram till dess vill vi dock fortfarande bifalla reservation 2, från Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Jag yrkar bifall till den.

Fru talman! Problemen med långa handläggningstider hos lantmäterimyndigheten är kända och långvariga.

Som föregående talare nämnde var det helt nyligen som Riksrevisionen riktade skarp kritik mot hur Lantmäteriet sköter sitt uppdrag och att det är processerna hos Lantmäteriet som är en del. Ärenden blir liggande i minst ett halvår innan de tilldelas en handläggare och börjar beredas.

Ett annat problem är bristen på lantmätare. Personer med rätt utbildning väljer att söka sig till de stora byggföretagens konsultbyråer och till kommuner som betalar bättre. Riksrevisionen menar att det är ett föråldrat regelverk som styr fastighetsbildningen och att regeringen inte har tagit några som helst initiativ på området.

När regeringen nu genom Anders Ygeman överlämnade sin proposition om ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar den 17 februari skulle man kunna kalla det för ett sådant initiativ, men det är inte regeringen som tagit initiativet utan riksdagen.

Det är nu tio år sedan som jag och Centerpartiet väckte frågan om att införa den så kallade finska modellen, som tillåter samfällighetsföreningar att själva besluta om andelstal. Riksrevisionen lyfter också fram Finland som ett exempel för Sverige att ta efter. De har i övrigt en organisation för fastighetsbildning som liknar Sveriges, men vissa bestämmelser är dispositiva. Det vill säga att de kan avtalas bort, så att de inblandade parterna själva kan bestämma hur ett andelstal ska räknas fram medan det blir myndighetens sak att hålla reda på vad man har kommit fram till.

Det är inte bara en gång som riksdagen har uttalat att en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning, exempelvis en vägstump, själv ska få bestämma om andelstalen. I motionsbetänkande efter motionsbetänkande har vi i civilutskottet riktat tillkännagivanden till regeringen om att den ska ändra lagen, så att bland annat kraven från Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, blir förverkligade.

Det ska nu i anläggningslagen införas en möjlighet för samfälligheter att själva besluta om andelstalen om två tredjedelar av andelsägarna är överens om det vid en föreningsstämma, och detta ska få samma rättsverkan som om det beslutats vid en förrättning, men först sedan beslutet har godkänts av lantmäterimyndigheten. Därför är det fortfarande oroande med Lantmäteriets handläggningstider. Vi befarar från Centerpartiet att ärenden i form av beslut från samfällighetsstämmor om andelstal kan bli liggande hos myndigheten för att registreras och därför inte börjar gälla i formell mening förrän efter väldigt lång tid.

Därför har vi yrkat på att det ska anges en bortre tidsgräns för myndighetens fastställande av samfällighetens beslut från det att det kommit Lantmäteriet till handa. Vad som sedan sker vid en försening ska vi låta vara osagt. Det är någonting som regeringen får återkomma med. Men grunden ska vara att ett beslut som fattas av samfälligheten ska gälla även om det har registrerats sedan Lantmäteriets tidsfrist har löpt ut.

Vidare behöver det förtydligas vilket underlag som myndigheten behöver få in och vem som ansvarar för att se till att det är komplett. Detta är en synpunkt som kommer från Sveriges Kommuner och Regioner och från svaret från två av de kommunala lantmäterierna - de är några stycken trots allt - som vi har tagit fasta på och som vi beskriver i vår reservation 1, som jag yrkar bifall till. Regelförenklingar som de här är välkomna, men det finns en välgrundad farhåga att regeringen och myndigheten ändå på något sätt lyckas krångla till det genom otydliga anvisningar och senfärdiga beslut.

Slutligen ska vi ändå berömma Lantmäteriet för deras arbete med att hålla samman och driva digitalisering och geodata inom samhällsbyggnad. Grunden för det är den ordning som vi i Sverige har haft på fastighetsbildningen sedan 1600-talet och som är oerhört viktig för att värna äganderätten och trygga samhällsbyggnaden också framöver.

Detta vill vi i Centerpartiet ta fasta på, och vårt tredje förslag är att det också inom det här området ska utvecklas e-tjänster som underlättar för utbyte av de koordinater och uppgifter från fastighetsregister som ligger till grund för fastställande av andelstalen. Här har vi fått stöd från flera partier, vilket är glädjande.

Jag hoppas att det är att slå in öppna dörrar, för digitaliseringen är något som pågår. Men jag tror att digitalisering är just vad som krävs för att den här efterlängtade reformen och regelförenklingar inom lantmäterimyndigheterna blir framgångsrika.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU16.

Regeringens proposition Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar är en reform som är efterlängtad av många av de 45 000 samfällighetsföreningar som finns i vårt land. Jag har själv varit med och arrangerat ett seminarium för kunskapsinhämtning här i huset just för att lyfta fram och diskutera hur det här ska kunna gå till.

Reformen innebär att i stället för att behöva vänta, i många fall alldeles för länge, på en förrättning av lantmäterimyndigheten kan en samfällighetsförening på en stämma göra nödvändiga ändringar av andelstalen bland medlemmarna själva. I och med lagändringen kan de fatta beslut med två tredjedelars majoritet på stämman, med ett godkännande av lantmäterimyndigheten därefter.

En viktig del i reformen som inte har lyfts av tidigare talare men som är viktig för oss är rättssäkerheten för minoriteter och andra intressenter som tredjemän och allmänheten. Med de utökade möjligheterna att själva ändra andelstalen för samfällighetsföreningarna följer också ett stort ansvar, bland annat att ta fram korrekta underlag som inte strider emot anläggningslagen.

Vi socialdemokrater tror verkligen att den här reformen kommer att göra det lättare och billigare för delägarna i samfällighetsföreningar och skapar möjligheter för dem att själva reglera sina inbördes förhållanden.

Reformens kombination av kvalificerad majoritet vid beslutsfattandet, möjlighet till klander av stämmans beslut och prövning av lantmäterimyndigheten ger ett gott skydd för minoritetens, tredjemäns och det allmännas intressen. Ökade möjligheter måste också kombineras med rättssäkerhet.

Vi ser fram emot den här reformen och tror att den kommer att underlätta för många samfälligheter att komma till rätta med de felaktiga underlag som i dag finns och som man har valt att inte gå till Lantmäteriet med på grund av de långa handläggningstiderna och den ganska dyra förrättningen.

Ändring av andelstal i gemensamhetsanlägg-ningar

Fru talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag i betänkande CU16.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 april.)

Ett bättre underlag för åtgärder på bostads-marknaden