Allmänna motioner om energiskatter m.m.

Betänkande 2006/07:SkU12

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 april 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
PDF

Beslut

Nej till motioner om energiskatter (SkU12)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat energiskatter. Motionerna handlar om punktskatt på bränsle och elektrisk kraft, beskattningen av drivmedel, skatt på avfall, förändringar av fordonsbeskattningen, kilometerskatt för tunga fordon, kilometerskatt för sjötrafiken i Östersjön samt skatt på fritidsbåtar, djurförsök och socker.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren beslöt bifalla utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 23

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-02-13
Justering: 2007-03-29
Trycklov till Gotab och webb: 2007-04-10
Trycklov: 2007-04-10
Reservationer: 10
Betänkande 2006/07:SkU12

Alla beredningar i utskottet

2007-01-25, 2007-02-13

Nej till motioner om energiskatter (SkU12)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat energiskatter. Motionerna handlar om punktskatt på bränsle och elektrisk kraft, beskattningen av drivmedel, skatt på avfall, förändringar av fordonsbeskattningen, kilometerskatt för tunga fordon, kilometerskatt för sjötrafiken i Östersjön samt skatt på fritidsbåtar, djurförsök och socker.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-04-18
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:SkU12, Allmänna motioner om energiskatter m.m.

Debatt om förslag 2006/07:SkU12

Webb-tv: Allmänna motioner om energiskatter m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 195 Anne-Marie Wallouch (V)
Fru talman! I det här betänkandet står Vänsterpartiet för många av förslagen när det gäller energibeskattning. Det här är idéer och förslag som måste till om vi menar allvar när vi säger att vi tar miljöhotet på allvar, och det gör Vänsterpartiet. Jag ska helt kort nämna något om några av alla våra förslag. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning om hur en höjning av energi- och koldioxidskatten för den svenska industrin, som inte ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter, skulle påverka utsläppen av växthusgaser och företagens konkurrenskraft internationellt. Vi delar Naturvårdsverkets uppfattning om en mer koldioxidrelaterad fordonsskatt med en fortsatt regional differentiering av beskattningen med tanke på människor i glesbygd som inte har så många alternativ till att ta den där bilen. Vi vill precis som Miljöpartiet att en kilometerskatt på tunga fordon införs. Godstransporterna står för de största trafikökningarna på våra vägar. Och det behövs fler incitament för de här branscherna att ställa om och bli mer miljövänliga. Sist men inte minst vill jag säga: Nu när det snart är dags att sjösätta båten skulle fisketuren kännas mycket mer behaglig om båten kunde tankas med miljövänlig alkylatbensin. Tyvärr finns det inte så många platser där det går att tanka miljövänligt. Dessutom är det orimligt dyrt. Det vill vi också ändra på. Skatter har visat sig vara ett bra styrmedel för att värna miljön och snabba på omställningen. Och vi har inget val, om vi ska rädda jordklotet eller ej. Det måste vi göra. Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag väljer här att yrka bifall till reservation 7.

Anf. 196 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Nu är det ju inte det här vi ska diskutera i kväll, men när jag läste regeringens vårproposition i måndags kunde jag inte låta bli att röras över engagemanget för klimatet. Man inrättar ett råd. Man tillsätter en beredning, och man bildar en kommission. Vackert så, men klimatet kräver lite skarpare åtgärder, till exempel energiskatter, som är temat för kvällens debatt. Energiskatter och andra former av ekonomiska styrmedel är bland de mest effektiva styrmedel vi har i miljöpolitiken. Redan i höstas hade vi i vår budget ett antal förslag som skulle göra det mer lönsamt att vara miljövänlig. Därför har vi inte med de förslagen i dag, till exempel Vänsterpartiets förslag om koldioxidrelaterad registreringsskatt och klimatskatt för flyget. Jag tänker inte orda mer om dem. Det jag däremot tänker orda om handlar om energiproduktion och tung trafik. I framställningen av el och fjärrvärme borde fossila bränslen sedan länge ha spelat ut sin roll. Där finns det goda möjligheter att övergå till biobränslen, och det är därför väldigt tråkigt att vi nu har en så pass gynnsam behandling av framför allt torv och gasbaserad kraftvärme som vi har i dag. Miljöpartiet föreslår att torv ska beskattas som det fossila bränsle det är och att man skärper beskattningen av gasbaserad kraftvärme. Bara att ta bort torvens skattebefrielse beräknas minska koldioxidutsläppen med cirka en och en halv miljon ton årligen. Det är inte bara förbränningen av fossila bränslen som behöver minska vid våra kraft- och värmeverk utan även förbränningen av avfall. Nu kan visserligen förbränning av avfall, energiutvinning på det sättet, vara godtagbart om man inte kan använda sig av materialåtervinning eller återanvända varan ännu bättre. Men det bör inte vara ett förstahandsalternativ. Det var därför som den förra majoriteten införde en förbränningsskatt på hushållsavfall som förbränns. Av samma anledning bör detta också gälla industriavfall som förbränns. Lastbilstransporter och annan tung trafik står för en allt större del av koldioxidutsläppen. Av klimatskäl är det angeläget att föra över en större andel av godstrafiken till båt och järnväg som har lägre utsläpp per ton gods. Teoretiskt sett är det bästa sättet att göra det att höja dieselskatten. Av olika skäl är det inte helt oproblematiskt, och det är definitivt bara ett av verktygen. Bland annat finns det risk att utländska åkare ekonomitankar billigare diesel utomlands. Som ett komplement förordar därför vi och Vänsterpartiet en kilometerskatt för lastbilar som då ska baseras på fordonets vikt, körsträcka och andra egenskaper hos fordonet. Det skulle inte bara vara viktigt i klimatfrågan utan också vara ett sätt att få lastbilstrafiken att betala för vägslitage och andra samhällskostnader där den tunga trafiken är överrepresenterad. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men av tidsskäl yrkar jag bifall bara till reservation nr 7.

Anf. 197 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Socialdemokraternas långsiktiga vision är att hela vår energiförsörjning ska baseras på förnybar energi. Energiomställningen rymmer en enorm potential i tillväxt, arbetstillfällen och för ett uthålligt samhälle. Satsningen på förnybar energi kommer att vara en stor möjlighet för svenska företag att ge nya jobb och nya intäkter som också kan betala välfärden. Det finns ingen motsättning mellan miljösatsningar och ekonomisk tillväxt. Tvärtom är de varandras förutsättningar. Klimatförändringen är vår största globala utmaning. Därför vill vi bryta Sveriges beroende av olja till år 2020. Då ska inga bostäder behöva värmas med olja, ingen bilist vara ensidigt hänvisad till bensin, och det ska alltid finnas bättre alternativ än olja. Andelen förnybar energi i elproduktion, uppvärmning och transporter måste öka kraftigt. De egna inhemska jord- och skogsbruken kan förse oss med en stor del av den energi vi behöver i form av biomassa och den andra generationens biodrivmedel. Vi vill bygga ut vindkraften, och energieffektiviteten i bostäder, lokaler samt i industrin måste höjas. Offentlig upphandling måste fungera som hävstång för introduktion av miljö- och energiriktig teknik och transporter. Kärnkraften är inte långsiktigt hållbar. Den måste på sikt ersättas av förnybar energi med hänsyn tagen till jobb, konkurrenskraft och trygg energiförsörjning. En eventuell utbyggnad av naturgasnäten ska ske helt och hållet på kommersiella villkor. Energipolitiken ska säkra den framtida energiförsörjningen och vara en motor i omställningen av Sverige. Vår energipolitik vilar på tre ben: ökad produktion av förnybar energi, energieffektivisering samt åtgärder för en bättre fungerande elmarknad med trygga och starka konsumenter. Fru talman! För att kunna genomföra en bra och ansvarsfull energipolitik måste vi använda oss av ekonomiska styrmedel. I Sverige har vi med stor framgång använt oss av detta under lång tid. Som exempel kan nämnas elcertifikaten, handel med utsläppsrätter som är relativt nytt, koldioxidskatten, och det finns flera bra exempel. Vi måste fortsätta på denna inslagna väg. Förändringen av klimatet innebär att vi skyndsamt måste fortsätta att få fram avgörande förslag på hur vi kan lägga om vår energianvändning till mer förnybara energikällor. Jag ser fram emot, när de förslagen kommer, att ha en fortsatt debatt i frågan. I detta anförande instämde Fredrik Olovsson, Raimo Pärssinen och Britta Rådström (alla s).

Anf. 198 Lena Asplund (M)
Fru talman! Ett antal av motionerna i det här betänkandet handlar om beskattning av bränsle, el, drivmedel och kärnkraft. När det gäller motionerna från Vänstern och Miljöpartiet utgår dessa hela tiden från en ökad beskattning. De har fortfarande inte insett att miljön, och då speciellt koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen, är ett globalt problem. Statsminister Reinfeldt har sagt: Det hjälper inte om alla svenskar ställer bilen och börjar cykla om i stället alla kineser ställer cykeln och börjar åka bil. I juli 1969 landsteg den första människan på månen. När Neil Armstrong satte ned foten sade han: Detta är ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten. De flesta av oss som är tillräckligt gamla kommer ihåg det. Vi måste angripa den globala uppvärmningen på exakt samma sätt. Ett litet steg för varje människa ger ett stort steg för mänskligheten. Vi måste därför se till att alla människor och alla länder tar sitt ansvar. Vi kan inte se Sverige som en liten isolerad ö. Vi räddar inte världen om bara vi sänker våra koldioxidutsläpp dramatiskt. Tyvärr är det inte så enkelt. Vi tar ett exempel. Den svenska stålindustrin är elintensiv men använder dock en miljömässigt ren el. Om vi i stället tvingar denna och andra industrier utomlands till ett land som använder smutsig, vad blir resultatet av det? Vi förlorar jobben, och miljön förlorar på detta. Är det en ansvarsfull miljöpolitik? Miljöpartiet och Vänstern tycker tydligen det, eller så har de satt på sig de svenska skyddsglasögonen. Miljöpartiet vill i en motion höja effektskatten på kärnkraft för att finansiera eventuella kostnader för kärnkraftsolyckor. Vi har i dag redan en effektskatt på kärnkraft som finns bland annat för riskkostnaderna. Regeringen har däremot i vårbudgeten aviserat att se över behovet att höja avgifter för kärnkraften för att finansiera en förstärkning av tillsynsmyndigheternas verksamhet. Det är dock oerhört viktigt att vi har ett fortsatt samarbete med Ryssland när det gäller kärnkraftssäkerheten. Det är därifrån den stora risken kommer. Det finns ju fortfarande kvar reaktorer av Tjernobyltyp. Vänstern vill ha en klimatskatt på inrikesflyget. Men för att det ska bli effektivt utan att vara konkurrenssnedvridande måste många fler länder med. Kommissionen har därför i december 2006 sagt att man 2011 vill införliva flyget i Europa i utsläppsrätterna. Det kommer då att gälla internationella och nationella flygningar mellan EU-flygplatser. Från och med 2012 vill man också få med flygningar till och från EU. Fru talman! Sverige släpper bara ut ca 0,5 procent - en del säger 0,25 procent, men om jag är snäll kan jag säga 0,5 procent - av hela världens koldioxidutsläpp. Problemen försvinner alltså inte om vi så skulle minska våra utsläpp till noll. Det enda som skulle hända är att vårt land inte blev ett attraktivt land att leva i. Jag skulle vilja påstå att den nuvarande regeringen arbetar hårt för att göra Sverige till att attraktivt land, samtidigt som man ser den oerhörda vikten av att få med världens övriga länder för att minska användandet av fossila bränslen. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU12.

Anf. 199 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Om hela världen ska vara med och ta sitt ansvar för klimatförändringarna så innebär inte det att hela världen utom Sverige ska ta sitt ansvar. Självklart måste även Sverige vara med, och såsom varande ett rikt land är Sverige faktiskt en av de stora bovarna. Det är inte Bangladesh som står för de största koldioxidutsläppen per person, även om folk där är de som kommer att få dras med de värsta konsekvenserna. Jag tycker att det är djupt omoraliskt att säga att bara för att vi är ganska få i Sverige så behöver vi inte göra någonting. Kina kan säkert också dela upp sig i kvarter och byar och säga: Den här lilla byn spelar inte så stor roll, så då behöver inte vi heller göra någonting. Självklart måste Sverige, med de goda förutsättningar vi har, gå i täten för att ta ansvar för klimatförändringarna, och självklart ska vi göra det på ett förnuftigt sätt. Det är precis som Lena Asplund säger: Om vi använder vår beskattning så att olika företag flyttar utomlands och smutsar ned där i stället så har vi inte vunnit så mycket. Men då vill jag att Lena Asplund också pekar ut var i det här betänkandet vi har förslag som enbart innebär att företagen flyttar utomlands. Vad gäller kärnkraften borde det vara ganska rimligt att en bransch som tidigare varit väldigt tungt subventionerad under uppbyggnadsfasen faktiskt nu får vara med och betala en större andel av de riskkostnader man faktiskt har. Flygskatten har vi också diskuterat mycket. Visst, det är jättefint om man kan få med fler länder på en flygskatt, eller om man hellre vill ha handel med utsläppsrätter. Men det här kommer ju, precis som du säger, inte att träda i kraft förrän tidigast 2011, och vad ska vi göra fram till dess? Ska vi bara stillatigande se på hur flyget fortsätter att öka och fortsätter att spy ut koldioxid? Det tycker inte jag.

Anf. 200 Lena Asplund (M)
Fru talman! Vi går ju redan i täten i Sverige. Vi är i täten. Vi har höga skatter på energi. Vi har höga skatter på miljöfarliga fossila bränslen. Hur långt i täten ska vi gå? Ska vi gå så långt fram i täten att ingen ser oss? Givetvis ska vi fortfarande ligga i täten, men vi ligger ju där! Däremot behöver vi inte överbeskatta oss. Det står inte rakt ut i betänkandet att industrin kommer att flytta, men vi vet ju det. Flera företag har ju redan aviserat att de vill flytta ur landet på grund av de höga elpriserna. Börjar vi titta på elpriserna så ser vi att det är energiskatterna som står för de största ökningarna de senaste åren. Energimyndigheten kom ju här för ett par dagar sedan med en rapport om det. Den visar, vilket man ser om man tittar i tabellerna där, att speciellt från 2003, då elcertifikaten kom, så drog det iväg. Det är den delen som är det stora. Vi satte ju stopp för flygskatten i Sverige, för den är snedvridande, och den är inte bra för konkurrensen. Helena, du får väl köpa egna utsläppsrätter om du flyger! Man får väl bygga på lite frivillighet. Jag tror att det finns en stor vilja att vara miljövänlig, men vi kan inte vara det in absurdum, utan det måste finnas något slags realitet i det hela.

Anf. 201 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jag tycker snarare att vi inte ska vara omiljövänliga in absurdum - men det är vad jag tycker. Om vi ska prata om industrin som skulle flytta utomlands så kan jag säga att vi ju redan nu har olika former av nedsättningar och undantag för industrin, särskilt för den energiintensiva industrin, och här finns inga förslag om att vi ska höja beskattningen för den energiintensiva industrin. Jag tror att Lena Asplund kan vara tämligen lugn. Vad gäller flygskatterna - i den mån jag över huvud taget flyger, vilket jag verkligen försöker undvika - så köper jag utsläppsrätter, som när vi åkte med utskottet till Bryssel. Gjorde ni det? Men jag tror inte att vi bara kan förlita oss på det, utan på något sätt måste vi faktiskt ta vårt ansvar - inte bara lita på att människor köper utsläppsrätter utan se till att flyget får vara med och betala sina samhällskostnader. Lena Asplund säger att det snedvrider konkurrensen om flyget får vara med och betala sina samhällsekonomiska kostnader. Men det är ju precis det som är problemet i dag, nämligen att flyget inte betalar sina samhällsekonomiska kostnader. Det om något snedvrider konkurrensen.

Anf. 202 Lena Asplund (M)
Fru talman! Jag vet inte om Helena Leander tycker att skåningarna ska åka till Köpenhamn och flyga därifrån i stället för från Malmö då, för det kommer ju att bli resultatet. Resultatet om man höjer kommer att bli att de i norra delen av Sverige har svårt att ta sig söderut. Jag åker väldigt gärna tåg också, om jag kan, men vi har ett avlångt land. Vi måste flyga ibland för att hinna. Okej, då kan man tycka: Ja, men varför har vi så bråttom? Men det är ju faktiskt så i det här samhället. Vi har bråttom, och vi måste ha det ibland, för tid är pengar. Vi måste helt klart ha möjlighet att flyga i Sverige, och så får vi vänta till 2011, tills vi får utsläppsrätter för flyget. Jag kan inte se några större problem med det.

Anf. 203 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Behandlingen av allmänna motioner kring energiskatter med mera är ett omfattande område, och jag ska enbart kommentera ett axplock av de motioner som finns i det här ärendet. Samtidigt vill jag passa på att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Redan under hösten röjde regeringen upp efter den gamla regeringen vad gäller att skapa rimliga förutsättningar för satsningar inom bioenergiområdet. Det innebar bland annat att man snabbt hemställde hos EU att skatten för vegetabiliska oljor inte skulle träda i kraft. Nu är EU-lagstiftningen sådan att en skatt på vegetabiliska oljor som används för uppvärmning trots allt måste införas, och så skedde vid årsskiftet. Skatteverket har därför beviljat anstånd med skatteuppbörden för de företag som har den här tillverkningen tills vidare, och förhoppningen är nu att EU snabbt kommer att bevilja skattebefrielse före halvårsskiftet. Det hade varit enklare om den tidigare regeringen hade sökt anstånd i tid, så att de företag som sysslar med sådan här produktion inte hade behövt oroa sig för framtiden. Det här är ju ofta företag som ligger i gränslandet mellan forskning och produktion. De är alltså känsliga för de ekonomiska belastningar som skatten innebär. Fru talman! Synsättet om långsiktiga spelregler på det här området, på företagarområdet och på områden som ska ha långsiktigt hållbar utveckling är direkt nödvändigt om vi ska få en önskvärd utveckling. Det gäller inte minst satsningen på alternativa drivmedel. Om privata, kommuner eller privata och kommuner i samverkan startar biogasproduktion, som innebär stora ekonomiska åtaganden, så ska man känna till de långsiktiga spelreglerna. Den ansats och inriktning som utskottets skrivning har visar den ambitionen. Fru talman! Två motioner finns om höjning av skatten på avfall. Införandet av den här skatten vid halvårsskiftet i fjol innebar en gigantisk höjning av hushållens kostnader utan några miljömässigt positiva effekter. Jag rekommenderar motionärerna att ta upp en diskussion med era kommunala företrädare i den här frågan. Få är de som har förstått det positiva med den här skatten. Inriktningen bör i stället vara att den här skatten avskaffas snarast för att ge människor rimligare boendekostnader. Jag har förhoppningen att avskaffandet av den här skatten aktualiseras i höstbudgeten. Fru talman! Båtskatten tas upp i en motion, och det förvånar mig något. Jag hade ett meningsutbyte med förre finansministern Nuder i frågan för knappt ett år sedan. Han var mycket tydlig med att från Socialdemokraternas sida var det inte aktuellt att införa någon båtskatt. Nu har vi en s-motion i frågan. Jag delar Pär Nuders åsikt. Det gör också alliansen. Vi ska inte ha någon båtskatt i Sverige. Innehav och bruket av båtar kräver i dag inte heller registrering. Centerpartiet och alliansen anser att om en registrering ska införas bör det vara en uppgift för försäkringsbolagen, inte för staten. Däremot kan det vara önskvärt att införa förarbevis för snabba båtar. Fru talman! Beträffande skatt på socker har jag en viss sympati för den motionen. Jag har själv motionerat i frågan under rubriken Den fete svensken. På senare år har det blivit allt tydligare att sockret är en hälsofälla, och ur ett folkhälsoperspektiv är det inte bra. Internets frammarsch och det ökande datorspelandet som ungdomar ägnar sig åt gör att man rör sig alldeles för lite. Samtidigt äter man alltför ofta chips och godis och dricker läsk när man sitter framför datorn. Resultatet blir övervikt och fetma, inte minst hos just barn och ungdomar. Det är ett växande problem. Jag har förståelse för motionären och instämmer i att vi måste ta ett ansvar för att inte få samma bedrövliga utveckling på detta område som i USA. Man frågar sig vem som bär ansvaret för att vi drabbats av sockerbomben och vem som ska bära ansvaret för att råda bot mot den. Är det skolan? Är det föräldrarna? Är det samhället i stort? Eller är det den enskilde individen? Enligt min mening har alla ett ansvar. Skolan och föräldrarna har givetvis det tyngsta ansvaret för våra ungdomar. I dag beskattas inte läsk, choklad och annat godis mer än andra konsumtionsvaror, men att använda sig av punktskatter som styrmedel för att minska konsumtionen av socker är inte den väg som vi från Centerpartiets sida ser som den bästa lösningen på problemet. Vi vill gå en annan väg. I stället för påbud i form av skatter som begränsar individens valmöjligheter och ansvarstagande föredrar vi ett ökat informationsutbud om sockrets hälsoeffekter. Skolan bör ges möjligheter att servera hälsosammare mat. Godiset bör slopas i kafeteriorna. Man måste fokusera på frukt och andra hälsosamma alternativ och ge utrymme för mer motion i läroplanen, exempelvis i form av obligatoriska morgonpromenader. Förtroendevalda på alla nivåer har ett ansvar för att detta sköts på ett bra sätt till gagn för den unga, växande generationen. Vi tror inte att vi genom fler lagar och förordningar vinner framtiden. Det gör vi genom information, förståelse och medkänsla. Fru talman! Med detta yrkar jag än en gång bifall till utskottets förslag under samtliga punkter.

Anf. 204 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jörgen Johansson tar upp ett antal bra idéer om hur vi tillsammans kan arbeta för att minska problemen med övervikt i samhället. Däremot ställer jag mig skeptisk till att information är den enda vägen. Jag tror att de flesta i samhället har åtminstone lite hum om att socker inte är jättenyttigt. Ändå ser vi att sockerkonsumtionen är skrämmande hög och att fetman breder ut sig även bland barn och unga. Att ha skatt på socker är på intet sätt oproblematiskt, och det har vi heller aldrig hävdat. Däremot hävdar vi att man bör titta på förutsättningarna för att kunna ha en punktskatt på socker i Sverige, på samma sätt som i vissa andra länder. Den måste givetvis utformas på ett rimligt sätt. Det kanske inte är rimligt att man sitter och, vad vet jag, väger sockerinnehållet i minsta lilla maträtt. Men sådana uppenbart enkla saker som läsk och godis skulle man kunna belägga med punktskatt för att på så sätt göra det tydligare och kanske också enklare för människor att göra de hälsosamma valen. När det gäller avfallsskatten är de miljöpartistiska politiker som jag talat med i kommunerna givetvis enbart positiva. Jag kan dock tänka mig att det ser lite annorlunda ut på centerhåll. Jag skulle därför gärna vilja att Jörgen Johansson berättade på vilket sätt den inte haft några miljöeffekter. Normalt är det ju så att om det blir dyrare för avfallsbolagen att förbränna sina sopor ser de kanske över möjligheterna att öka utsorteringen och på så sätt öka återvinningen i stället för att bara skicka saker till förbränning, saker som alltså skulle kunna användas på ett miljömässigt riktigare sätt.

Anf. 205 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Naturligtvis kan man inte med enbart information komma åt sockerbomben bland våra ungdomar, utan det handlar om en mängd olika åtgärder. Information är dock viktigt i sammanhanget. Skolan har en viktig roll. Föräldrarna har en viktig roll. Vi måste vid matproduktionen i skolorna tänka efter hur vi producerar maten för att därigenom försöka eliminera sockret så mycket som möjligt. Dessutom behöver vi öka motionen i skolorna. Om vi ser på gymnastik, lek och idrott, som det hette förr i tiden, har den i mångt och mycket försvunnit, och det är inte en bra utveckling. Vi vill använda mer morötter än piska, vilket en punktbeskattning skulle innebära. Vad gäller BRAS-skatten hade vi en livlig debatt för ett år sedan om just den frågan. Den bygger på sortering av hushållsavfallet där man ska komma åt plasten. Tekniken för att kunna sortera ut den finns inte i dag. Dessutom betalar vi i dag schablonmässigt efter vikt. Kostnaden smetas alltså ut rakt av på alla konsumenter. I mitt hemlän har det skett en ökning av kostnaden på mellan 17 och 25 procent för hushållen. Det är en enorm ökning. Om vi tittar på utvecklingen av avfallsavgifterna under den senaste tioårsperioden ser vi att ingen annan kostnad i samhället haft en sådan utveckling. Den är enorm. Detta sker dessutom i ett sammanhang där vi ska motivera människor att källsortera ännu mer. Den skatten har gjort mer skada än nytta.

Anf. 206 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jörgen Johansson tar upp olika åtgärder för att minska fetman. Dessa är givetvis inte på något sätt oförenliga med en eventuell punktskatt på socker, och definitivt inte med en utredning om det. Avfallsskatten är fortfarande tänkt att gynna en ökad utsortering. Det behöver inte nödvändigtvis ske maskinellt, utan avfallsbolagen kan få anledning att differentiera sina taxor för att på så sätt kanske uppmuntra människor till att källsortera på ett tydligare sätt. Man ska också komma ihåg att detta inte är en isolerad skattehöjning. Den ingår i en grön skatteväxling där man sänker skatten på inkomst lika mycket som man höjer den på avfall. För hushållen som helhet går det jämnt ut. Det handlar alltså inte om ytterligare pålagor.

Anf. 207 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Vad gäller punktskatt på socker kan jag väl sträcka mig så långt som till att säga - om jag går tillbaka till min tidigare motion - att om vi inte kommer till rätta med problemet på något annat sätt är jag personligen villig att diskutera frågan. Det är dock inte aktuellt i dagsläget. Det är för tidigt. Vi måste först pröva övriga vägar. Vad gäller avfallsskatten BRAS har den fått en direkt fiskal framtoning. I mitt hemlän har man nu kunnat motivera människorna att källsortera, eftersom vi fått en biogasproduktion där man använder sopor och biogrödor som man blandar och förgasar. Helt plötsligt har människor sett vitsen med att källsortera och sett att de får ut någonting av det. De får en bättre miljö, de får vettiga kostnader om de använder gas när de kör bil och så vidare. BRAS-skatten har inte nått sitt syfte, nämligen att sortera ut de varor som den var tänkt att utsortera. Man får dessutom betala skatt för de bioprodukter som finns i hushållsavfallet - papper, trä och liknande. Det är alltså en helt felaktig inriktning. Om man ska ha den skatten då ska man också kunna motivera den, och människor måste ha förståelse för att den införs. I det här fallet är den enbart en kostnad för hushållen.

Anf. 208 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Det var mycket jag reagerade på i Jörgen Johanssons inlägg, och det var kanske syftet. Han sade bland annat att nya kvastar ska sopa och att det finns mycket att röja upp bland energiskatterna. Jag blir lite förvånad med tanke på att Centerpartiet ju tidigare haft en linje där man varit tydlig med att det ska ske en omställning av energisystemet. Ett bra incitament för oss politiker är att använda just skatter för att styra mot en förändring. Det kan naturligtvis finnas enskilda delar som kanske inte slår klockrent gentemot det som var syftet i vår tidigare gemensamma energipolitik, och dem ska man givetvis rätta till. Men jag tror att våra åtgärder trots allt lett till en ganska bra utveckling på det här området. I vårpropositionen skriver ni till exempel att importen av råolja går ned och så vidare. Det är naturligtvis ett resultat av våra gemensamma tidigare ansträngningar. Du var inne på båtskatten. Det är naturligtvis så att varje enskild ledamot har rätt att lägga fram sina motioner, precis som du talade om när det handlade om sockerskatten. Om jag också ska bli personlig: Varför har vi skatt på skotrar när vi inte kan ha det på båtar? Det finns ju inregistrering på skotrar, men varför kan man inte ha det på båtar? Man kan ha ett ganska bra system även för det. Jag vill gärna att du förtydligar vad du menar med att röja upp bland skatterna.

Anf. 209 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Vad gäller båtskatten vill jag anknyta till diskussionen under förra våren och verkligen betona att det inte är aktuellt att införa någon båtskatt. Jag tycker också att Pär Nuder i sitt svar till mig på den frågan var mycket tydlig. Det är givetvis så att alla enskilda ledamöter har rätt att skriva i stort sett vilka motioner de vill, men jag vill ändå betona det eftersom det ingår i begreppet "med mera" i det här sammanhanget. Skatter är självklart ett mycket bra styrmedel för att få en bättre miljö. Så är det. Det tror jag att vi är helt överens om. Men det specifika fall som jag hänsyftar på gäller vegetabiliska oljor. Vi har företag i Sverige som är på gränsen mellan forskning och produktion av rapsoljor och liknande. Om den här skatten infördes och man skulle behöva lägga ut pengarna skulle hela företaget, hela idén gå över styr. Nu utvecklar man i stället verksamheten, och industriell produktion kommer förmodligen att komma i gång under året. Men man är oerhört känslig i det här sammanhanget. När man har insikt i att den här typen av företagsverksamhet finns bör man i tid också söka dispens ifrån den skatt som EU säger att vi ska ha. Man har ju haft den dispensen tidigare - varför inte förlänga den? Förmodligen är det någon miss gjord av regeringen. Det är den jag påtalar.

Anf. 210 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Alla misstag ska naturligtvis rättas till, och det är bra när de upptäcks i tid. Men att för den skull kalla det att röja upp tyckte jag var lite häftigt. Du var också inne på avfallsskatten som vi mycket riktigt införde förra våren. Vi betalar 13 procent eller någonting sådant i koldioxidskatt på det avfall som förbränns. Om jag inte missminner mig hade vi också en skrivning om att det här var något som vi införde för att vi skulle komma i gång, för att likställa avfall som förbränns med annat avfall, så att det så att säga inte skulle vara billigare att lämna det till förbränning. Vi skulle fortsätta att enligt den pyramid som EU har sagt att vi ska ha med återanvändning och så vidare se till att vi effektuerar det sättet att sortera sopor. Därför infördes denna skatt. Men man skulle fortsätta att titta på det för att få en bättre och effektivare miljöstyrning, och det förutsätter jag att man gör i regeringen för att hitta det bästa sättet att följa skatten. Det har varit en enorm debatt om sockerskatten. Jag tror att en skatt kanske inte är det bästa, men jag kan instämma i att vi måste hitta ett sätt att komma ifrån det höga intaget av varor som inte är nödvändiga, det vill säga godis, läsk och så vidare. Jag kan också, såsom kommande från Skåne, se att debatten om sockerskatten har varit till viss skada för en del företag som använder socker som till exempel konserveringsmedel.

Anf. 211 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Vad gäller sockret tror jag att vi är överens om målsättningen. Sedan gäller det att hitta de vägar som är mest lämpliga. Vad gäller avfallsskatten har jag full respekt för den ambition som man har haft. Hade tekniken funnits och fungerat hade det förmodligen varit ett rätt så bra styrmedel. Men tekniken finns inte. Det blir en direkt fiskal fråga. Det blir en direkt pålaga på hushållen. Jag anser att den skapar mer av negativa signaler än av de positiva signaler vi tveklöst behöver ha. Sophanteringen i Sverige har, som jag nämnde tidigare, den överlägset största kostnadsutvecklingen. Det är alltså svårt att motivera människor att hålla på och källsortera om de inte samtidigt ser att de vinner någonting på det. I det här fallet vinner de ingenting på det, eftersom tekniken inte finns. Situationen är sådan att man snarast möjligt i stället bör ta bort den här skatten. Om man i framtiden kan finna teknik och anser det lämpligt får man aktualisera frågan igen. Men i dag finns inte tekniken, och därför anser jag att man också ska slopa skatten.

Anf. 212 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är en speciell dag i dag. Kanske inte så mycket på grund av betänkandet Allmänna motioner om energiskatten m.m. , som inte uppväcker de alla varmaste eller kallaste känslorna. Jag tänkte på att jag har tillbringat dagen med att gå på det seminarium, "Linné och framtiden", som har ägt rum här i riksdagen i dag. Jag tycker att det passar väl in på det här att det är en sådan historisk dag. Det har getts ut en bok, Linné och riksdagen , just i dag. Det visar på vikten av att man har en vetenskaplig attityd till olika företeelser i samhället. Det har varit en intressant dag över huvud taget. Det betänkande som vi avhandlar är emellertid av den karaktären att det trots allt är starkt ideologiskt. Under en lång följd av år, från ungefär 1800-talets slut och framåt, har vi delat in politiken i vänster- och högerskalor. Man skulle säkert kunna gå ännu längre tillbaka. Under framför allt 1960-talet kom det till en ny dimension i politiken, nämligen den yttre miljön. Vi talar numera oftast om klimatet. Det är samma sak. I riksdagen introducerade framför allt Centerpartiet väldigt tidigt den dimensionen. Det väcktes en motion redan 1963 i de här frågorna. Det är betecknande, fru talman, att den motionen remitterades till socialutskottet. Det beror lite på att frågorna inte hade den klang som de har i dag. När Folkpartiets Sören Norrby, som jag har talat om tidigare, 1968 väckte en stor motion om framför allt miljöstyrande medel kom den inte heller att behandlas i något miljö- eller jordbruksutskott, för det fanns inget sådant på den tiden. I dag hade det varit naturligt att den skulle hamna där eller i det som numera heter näringsutskottet. Alla partier har i dag ansvar för kommande generationer när det gäller att se till att vi lämnar ett uthålligt samhälle efter oss, att vi inte förbrukar mer än absolut nödvändigt av jordens resurser. Vi måste visa återhållsamhet kollektivt, men vi har också alla ett personligt ansvar för hur vi gör. Det tycker jag är väldigt viktigt. Man kan välja att åka bil eller att cykla om det går. Det är ett personligt val. Men det spelar roll för framtiden. I det betänkande som vi nu debatterar går det som jag ser det en skarp skiljelinje. Det gäller hur vi ser på hur vi ska säkra välfärden i vid bemärkelse i Sverige. Skiljelinjen går något överraskande inte mellan de nuvarande fyra regeringspartierna och den nuvarande oppositionen. Den går mellan Miljöpartiet och Vänsterpartiet å ena sidan - som vill isolera Sverige och ser Sverige som en ekonomisk ö fristående från resten av världen - och Socialdemokraterna och de andra partierna å andra sidan. (ANDRE VICE TALMANNEN: Kommer Gunnar Andrén att komma in på vad det handlar om med energiskatterna?) Ja. Fru talman! Det symboliseras just av att det i det här betänkandet inte finns några reservationer från Socialdemokraterna. Däremot finns det en lång rad förslag på skattehöjningar från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag ska avsluta mitt anförande där.

Anf. 213 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jag vet inte riktigt vilka av förslagen som vi har fört fram från Miljöpartiets och Vänsterpartiets sida som isolerar Sverige från resten av världen. Handlar det om kilometerskatten på tung trafik? Handlar det om skattereglerna för torv eller kanske för gasbaserad kraftvärme? På vilket sätt innebär det faktum att vi föreslår åtgärder som vi kan genomföra i Sverige att vi isolerar oss från resten av världen?

Anf. 214 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är just vad det handlar om. Man isolerar den svenska konkurrenskraften från övriga världen. Då påverkar man väldigt mycket. Ni vill till exempel ha skärpt beskattning på elektricitet. Jag för min del anser att om det är någonting som är väldigt miljövänligt i det här landet är det just elektricitet. Ni vill göra saker på en rad områden. Jag ska gå in mer på det. Det finns att läsa i betänkandet.

Anf. 215 Helena Leander (Mp)
Fru talman! I detta betänkande föreslår vi höjd skatt på just fossilgasbaserad kraftvärme. Jag har svårt att se att el blir miljövänlig bara för att det är el om den är gjord på fossila bränslen.

Anf. 217 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag ber att inledningsvis få yrka bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande i sin helhet och därmed yrka avslag på samtliga reservationer. Fru talman! Det finns en rad motioner som självklart har ett mycket gott uppsåt och syfte. Det gäller drivmedelsfrågan och behovet av alternativa drivmedel, avfallsfrågan, fordonsskatten och att vi har en alltför stor andel av transporterna i form av tunga lastfordon. Ändå kan riksdagens ledamöter återigen konstatera att samtliga motioner avstyrks. Det är så vi gör i Sveriges riksdag. Det är oerhört sällsynt att det sker några tillkännagivanden. Jag tror att droppen ändå kan urholka stenen i den bemärkelsen att alla förslag i alla de motioner vi lägger fram här i Sveriges riksdag ändå i någon bemärkelse för frågorna framåt. Det leder till att vi alla får fundera och tänka vidare. Som kristdemokrat och ledamot av skatteutskottet kan jag ändå inte komma ifrån att vi inte själva är ägare av dessa frågor. De är insatta i ett internationellt perspektiv och självklart huvudsakligen i ett EU-perspektiv. Därför vill jag knyta an till flera tidigare talare. Det gäller inte minst den föregående talaren Gunnar Andrén, med det historiska perspektivet. Jag vill också här i talarstolen betyga att det är en särskild Linnédag i dag i riksdagen. Vi kan inte föra en miljöpolitik och en energiskattepolitik som markant eller kanske inte ens alls avviker från den europeiska omgivning som vi befinner oss i. Klimat- och miljöfrågorna är tveklöst ett av EU:s mest prioriterade politikområden. Avsevärda framgångar har trots allt ändå nåtts. Men vi vet alla att väldigt mycket återstår att göra. Det måste göras i ett gemensamt sammanhang i den europeiska unionen för att bevara en rimlig svensk konkurrenskraft för jobb, sysselsättning, välfärd och företagande. Sverige, Europeiska unionen och världen står inför en rad svåra utmaningar på klimat- och miljöområdet. OECD-ländernas produktions- och konsumtionsmönster som vi alla är en del av exporteras nu med stor kraft till de så kallade utvecklingsländerna. I takt med folkökningen och världsekonomins fortsatta tillväxt utsätts atmosfären och ekosystemen för ett ständigt ökande tryck. Om utvecklingen tillåts att fortsätta på det sättet äventyras förutsättningarna över huvud taget för livsuppehållande system på denna planet jorden. Fru talman! Jag vill lyfta fram ett allmänt perspektiv. Jag hoppas, fru talman, att jag ändå håller mig till ämnet. Det gäller hur vi hanterar energiskattefrågorna satta i relation till ett allmänt miljöarbete i samhället. Vi kristdemokrater, och jag vågar uttala mig för hela Allians för Sverige, är inte avoga till skattehöjningar. Men vi är avoga till att de skattehöjningarna är ensidigt svenska, åtminstone som huvudprincip. Vi är också avoga till att det bara handlar om skattehöjningar. Det finns någonting som heter morötter, incitament, stimulansåtgärder, avdragsrätter och premier. Sådana förslag finns också med i regeringens föreslagna politik med en miljöbilspremie. Jag tror att vi kan hitta en bred samling här i kammaren. Det är noterbart, som Gunnar Andrén tidigare har sagt här. Vi välkomnar från alliansens sida att Socialdemokraterna inte har funnit anledning att lägga fram några reservationer. När man ropar efter björnen kommer förvisso björnen. Nästa gång vi står här och diskuterar energiskatter är det inte helt säkert att det inte finns någon socialdemokratisk reservation, eftersom jag nu nämner detta ämne. Fru talman! Jag kan ändå se det som en styrka att vi generellt sett, som Gunnar Andrén tidigare har påtalat, har en samsyn i alliansen och i det största oppositionspartiet Socialdemokraterna att Sverige måste gå i takt med omvärlden, men att vi alla vill åt rätt håll. Man kan säga att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill mer, vill snabbare och är ivriga och menar att läget är mer akut. Jag kanske inte får uttala mig å Socialdemokraternas vägnar. Då tror jag att jag överskrider en gräns som är olämplig att överskrida. Men vi vill inte föröda det här landet ekonomiskt, sysselsättningsmässigt och förstöra välfärden. Vi för inte en bättre miljöpolitik i det här landet genom att skapa en massarbetslöshet genom att företag och jobb försvinner ut ur landet. Jag vill än en gång betona att energibelastande konsumtion visst ska kunna åtgärdas med höjda skatter. Men låt oss sätta detta i ett EU- och gärna också i ett FN-perspektiv! Och glöm inte stimulanserna, avdragen, premierna och morötterna - det som främjar en god livsstil och ett gott företagande! Jag vill, fru talman, avsluta med en lätt filosofisk, skattefilosofisk eller matematisk diskussion. Om vi bygger upp ett system som är kraftigt baserat på att ensidigt skatta ut och straffa ut ett icke miljöinriktat beteendemönster kan det bli så tunga skattebaser att svensk statsbudget allvarligt skulle kunna eroderas - och detta i ett läge när människor beter sig på det sätt som vi faktiskt vill att de ska göra och inte konsumerar och därmed drar in skattepengar till staten genom en energiskalig konsumtion. Det är i sig en rimlig tanke att man viktar över en allt större del av skatteuppbörden på energiskatter som syftar till att straffa ut ett miljöovänligt beteende. Men om det blir en så stor del av statens intäkter finns det till sist nästan inga incitament för statsmakterna att få människor att lägga om sin livsstil. Då eroderar det så kraftfullt våra intäkter som vi behöver för välfärd, för utbildning och för infrastruktur. Vi behöver dem också för en god hälso- och sjukvård. Fru talman! Energiskatter är något oerhört angeläget. Men, fru talman, det är inte helt okomplicerat. I detta anförande instämde Gunnar Andrén (fp).

Anf. 218 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Det är helt rätt som Lennart Sacrédeus säger - när vi använder skatter som ekonomiska styrmedel måste vi givetvis hålla ett öga på vilka konsekvenser det får för sysselsättning och företagande. Det får inte bli så som Lennart Sacrédeus säger - att företagen flyr landet och vi får massarbetslöshet här. Jag har dock lite svårt att se hur de förslag som vi i dag diskuterar skulle kunna få så dramatiska effekter. Vad gäller frågan om att inte avvika alltför mycket från omvärlden är bland annat de förslag vi tar upp här om kilometerskatt på tung trafik ett tydligt exempel på hur man kan hantera detta faktum. Det är alldeles korrekt att om vi har skyhöga dieselskatter här så kommer utländska åkare att tanka utomlands, och då har vi inte vunnit så mycket. Har vi däremot en kilometerskatt som man betalar när man kör i Sverige oavsett var man har tankat så går det inte att smita från den. Det är därför det gäller att vara lite klurig när man försöker utforma sina skatter så att man når de miljöeffekter man vill nå utan att problemen bara flyttar någon annanstans. Jag vänder mig lite mot det som Lennart Sacrédeus säger om att det här bara handlar om höjda skatter. Från Miljöpartiet har vi tidigare varit tydliga med att det handlar om en skatteväxling där man samtidigt sänker skatterna på arbete som kompensation. Jag har full förståelse för att det känns mycket mer sympatiskt att bara använda sig av morötter. Men tyvärr är inte världen så enkel. Morötter kostar faktiskt pengar, vilket innebär att vi måste höja andra skatter, till exempel dem på arbete, för att ha råd med våra morötter. Det tror jag att alliansen har lite svårt för. Det mesta som vi gör, även att köra miljöbil, har någon form av miljöpåverkan. Att då bara subventionera beteende som är lite mindre miljöfarligt än det riktigt miljöfarliga beteendet är inte lika bra som att den som beter sig riktigt miljöfarligt får betala för det. Det bästa är trots allt att inte vara miljöfarlig över huvud taget. Nu blev det lite förvirrat, men det finns långa ekonomiska teorier om varför det är mer effektivt med skatter.

Anf. 219 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag tycker inte att Helena Leander ska känna att hennes inlägg var förvirrat. Det var säkert inte mer förvirrat än mitt eget inlägg, i alla fall. Vi hjälps alla åt här i kammaren att klä våra tankar i ord, och det är inte alltid vi klarar detta. Blir det dramatiska effekter på sysselsättningen i Sverige med höjda energiskatter? Nej, inte på kort sikt. Men vad händer över tiden? De signaler man skickar ut kan också övertolkas. Man ska vara varsam med att inleda en vandring som leder mycket längre bort än vad en enstaka höjning - som också kan uppfattas som en punktskattehöjning - leder till. Som Helena Leander säger är vi beroende av omvärlden. Frågan om kilometerskatten och den tunga trafiken kan mycket väl ha en framtid, men inte ännu i dag. Jag delar uppfattningen att skatter måste vara "kluriga" så att de fungerar och går att inbringa till den gemensamma statskassan. Jag välkomnar ett synsätt där vi hjälps åt i kammaren med att inte bara jobba med piskor, pekpinnar och höjda skatter utan där vi är kreativa och kan hitta ett batteri av åtgärder. Jag har knappast i mitt tal och från kristdemokratisk sida kommit med några mer konkreta förslag, men jag tror att allmänt sett måste angreppssättet vara brett med en rad åtgärder - inte bara på skattehöjarsidan. Helena Leander säger i slutet av sitt anförande att morötter också kostar pengar. Men de kanske är mer långsiktigt beteendeförändrande. Avslutningsvis: Allt har en miljöpåverkan - så sant, så sant! Det kan vara deprimerande att tänka på, men så ser verkligheten ut.

Anf. 220 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Om vi bara ska använda oss av morötter tror jag att det är en större fara för statens finansiering än att vi skulle erodera de skattebaser vi har genom att mer och mer skifta över beskattning till de varor som vi vill minska användningen av. Jag tycker att det är viktigt att ta upp att detta inte bara handlar om kostnaderna för de skatter som vi får betala nu. De effekter som kommer på lång sikt, som Lennart Sacrédeus var inne på, är inte minst de effekter som vi får om vi inte gör någonting alls. De flesta känner säkert till Sternrapporten. Där pratar man om kostnader på 51 biljoner - om jag inte minns fel - för klimatförändring om vi inte gör någonting. Det skulle ha betydligt mer dramatiska effekter på vår ekonomi än att vi nu sakta men säkert försöker ta vårt ansvar genom bland annat skatter som kanske inte upplevs som så trevliga just nu. Men i slutändan kommer vi kanske att tycka att det var klokt att vi införde dem när vi hade chansen.

Anf. 221 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag tackar Helena Leander för detta inlägg. Det finns två diken. Jag tror att ett dike definitivt är att bara ha morötter, premier och skattereduktioner. Det skulle definitivt slå ut välfärd och skattebaser. Det andra diket, där allt handlar om att straffa ut ett beteende, är också förkastligt. Inte bara bland barn utan minst lika mycket bland oss vuxna är det klokt om vi kan locka fram ett klokt beteende och inte bara straffa ut det. Jag tror att vi måste vinna människors hjärtan i miljöpolitiken. Vi ska säga: Du måste göra detta inte bara av plikt utan därför att du vill det och känner att det är rätt och riktigt. Effekterna på lång sikt är, som Helena Leander säger, också av ekonomisk natur. Jag vet inte om jag hörde rätt på detta avstånd, men jag tror att du talade om miljoner. Det måste väl ha varit 51 miljarder som du syftade på. Därför måste vi tackla frågorna gemensamt. Det är enorma konsekvenser för danskarna, för tyskarna, för italienarna, för hela den europeiska unionen och vidare än så. Men vi måste tackla frågorna gemensamt. Vi har en god vilja allihop att göra någonting på miljö- och energiskatteområdet. Men jag tycker att vi borde hitta konsensus. Nu finns det fyra partier plus Socialdemokraterna som vill ha en bred ansats, och inte bara skatter. Jag tror att Miljöpartiet och Vänstern också kommer med en hel del morötter ganska snart.

Anf. 222 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Det är alltid intressant att lyssna på era olika inlägg från alliansen. Nu kom ju Lennart Sacrédeus in lite sent i debatten, så han hörde inte mitt inlägg. (LENNART SACRÉDEUS (kd): Jo, det gjorde jag.) Då hörde du också lite grann om vad jag mycket kort och mycket övergripande menar att vår socialdemokratiska politik står för när det gäller just energiskatterna och vilket syfte vi vill nå. Det handlar om att vi vill ha i stort sett hela vår energiförsörjning baserad på förnybar energi. Vi har kol, olja och uran. Det är ändliga resurser. Oavsett hur mycket vi vill eller inte vill satsa på det lär de en dag ta slut. Dessutom påverkar de oss för lång tid framöver, inte minst kärnkraften med uranet. Det finns väl anledning att vi försöker styra så mycket vi kan mot att få en inriktning på förnybar energi. Jag lyssnade också på den debatt som var här tidigare med näringsutskottet. De pratade också om energi, och då sade en av alliansens företrädare att marknaden fixar det här. Det tror inte vi. Därför har vi jobbat ganska medvetet under många år med en skattepolitik och en miljöpolitik som baseras på att man med olika styrmedel förändrar politiken. Sverige är också mycket ledande i många av de här frågorna på grund av det. Och företagen ligger ju väldigt bra till när det gäller den förändring som krävs. Jag skulle vilja höra hur kd ser på den inriktningen och den framtid som vi har på det här området.

Anf. 223 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag lyssnade på Christin Hagbergs anförande, icke i fysisk närvaro men med den teknik som detta riksdagshus består oss med. Men det kanske hade gjort större effekt om jag hade varit här på närmare håll. Det var ett lika bra anförande på avstånd som på nära håll. Det finns ingen anledning att frånkänna Socialdemokraterna den ambition de har på enerigpolitikens område, nämligen att hela energiförsörjningen ska bygga på förnybara resurser. Jag tycker att det är en härlig vision. Det har sagts en hel del om er förutvarande partiledare och den förutvarande statsministern. Jag finner ingen anledning att i denna debatt kommentera det, men Göran Persson ville skapa en vision för vårt land på energiområdet. Det gröna folkhemmet är väl något som vi alla sju riksdagspartier kan ta i vår mun, och inte bara ditt parti, Christin. Jag tycker att det är något som vi alla ska jobba för. Jag tror inte att vi ska tvista om den inriktning ni har. Vägarna dit kanske inte är så självklara. Det kommer att vara vägval för er, och det kommer att vara vägval för alliansen. Det vore positivt om de vägvalen är gemensamma. Det Gunnar Andrén sade tidigare om vetenskaplighet är en viktig grundläggande bas, men det är inte heller alltid klockrent vad som är det rätta eller det felaktiga i vetenskapen. Fru talman! Det ska ju ändå vara en replikväxling. Därför vill jag till sist reagera på när Christin Hagberg som socialdemokrat säger att en alliansföreträdare har sagt att marknaden fixar det, och det tror inte ni på. Det gör ni mycket väl. Varför vill ni höja energiskatter, och varför vill vi också höja energiskatter, om inte marknaden är en medaktör? Det finns nog en samsyn här i kammaren om att marknaden inte fixar allt, men vi kan inte göra något mot marknaden. Vi använder marknadsekonomiska metoder. Det gör vi.

Anf. 224 Christin Hagberg (S)
Fru talman! När det gäller det sista vill jag säga att så är det naturligtvis. Vi har aldrig varit emot marknaden på det sättet. Men när det gäller omställningen, om vi tar hela miljösektorn och inkluderar energin, har vi tvingats att fatta beslut för att vi ska få till stånd en förändring som i mångt och mycket också har varit lyckosam. Sedan kan man naturligtvis säga i efterhand att det hade vi gjort i alla fall. Men jag tror ändå att politiken och marknaden måste samverka i de här lägena. Där har vi många gånger fått gå före. Då kommer jag till min nästa fråga. I replikskiftet med Helena Leander var du inne på kilometerskatten. Jag förutsätter att man fortsätter att bereda hur man ska lösa detta. Vi vet att vi behöver gå in med styrmedel i transportsektorn eftersom det är den som mest ökar sina utsläpp, inte minst när det gäller koldioxid. Då undrar jag om alliansen kommer med några förslag snart eller om det kommer att dröja.

Anf. 225 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag ber att få ta tjuren vid hornen och svara på den sist ställda frågan först. Det är också lättast att minnas frågan då. Jag äger inte den insikten, ej heller den positionen, i svensk rikspolitik att jag kan säga om det kommer att dröja eller om det kommer att påskyndas. Men min tro, min övertygelse och min ambition är självfallet att vi inte ska långhala detta. Det jag, Kristdemokraterna och övriga allianspartier arbetar för är att vi ska komma till skott så snart som möjligt. Jag vet att vi ibland blir kritiserade för att vi är lite för snabba med besluten. Vi har ju fattat en rad beslut eller lämnat besked på en rad områden på sistone som en del anser har kommit väl snabbt. Jag tror att ambitionen inte är någon annan än att vi ska komma fram så snabbt som möjligt, men jag har inga djupare insikter i det interna regeringsarbetet. Jag kan inte säga exakt hur den frågan ligger tidsmässigt, men jag har en bild av ambitionerna, och de finns definitivt. Sedan vill jag välkomna det Christin Hagberg säger här om att politik och marknad ska samverka. Demoniserar vi politiken eller marknaden går det illa. Här måste vi dra åt samma håll. Marknaden har instrument som vi kan använda i miljömässig riktning, men marknaden behöver också påminnas om att den inte är hela tillvaron. Den äger inte allt förstånd, utan även vi som är folkligt demokratiskt valda har en hel del förstånd och klokskap att bibringa. Politik och samverkan, som Christin Hagberg säger, är det bästa. Det är den modell som det finns en bred uppslutning kring i riksdagens kammare.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-04-19
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 9, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Allmänt om punktskatt på bränsle och elektrisk kraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk234, 2006/07:Sk242, 2006/07:Sk265 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Sk278 yrkande 6, 2006/07:Sk283, 2006/07:Sk312, 2006/07:Sk319, 2006/07:T357 yrkande 2, 2006/07:MJ266 yrkande 49, 2006/07:MJ391 yrkandena 14 och 45 samt 2006/07:N345 yrkande 7.
      • Reservation 1 (v)
      • Reservation 2 (mp)
    2. Beskattning av drivmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk281 yrkandena 1 och 2, 2006/07:T304 yrkande 10 och 2006/07:MJ390 yrkande 49.
      • Reservation 3 (v)
    3. Alternativa drivmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk308 och 2006/07:N219 yrkande 4.
    4. Skatt på avfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ266 yrkande 53 och 2006/07:MJ335 yrkande 4.
      • Reservation 4 (v)
      • Reservation 5 (mp)
    5. Fordonsskatt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk246 yrkandena 13, 14, 18 och 19 samt 2006/07:MJ266 yrkandena 16, 17, 20 och 22.
      • Reservation 6 (v)
    6. Kilometerskatt för tunga lastfordon

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk233, 2006/07:Sk246 yrkande 15, 2006/07:T359 yrkande 15, 2006/07:MJ266 yrkande 18 och 2006/07:MJ391 yrkande 31.
      • Reservation 7 (v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s970033
      m800017
      c190010
      fp20008
      kd18006
      v01705
      mp01414
      Totalt23431183
      Ledamöternas röster
    7. Kilometerskatt för sjötrafiken i Östersjön

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:T304 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 6 och 7.
      • Reservation 8 (v)
    8. Skatt på fritidsbåtar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk221 yrkande 2.
    9. Skatt på djurförsök

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2006/07:Sk279 av Ulf Holm (mp).
      • Reservation 9 (mp)
    10. Skatt på socker

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So464 yrkande 27.
      • Reservation 10 (mp)