2010/11:SkU22 Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet

Skatteutskottets betänkande

2010/11:SkU22

Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet

Sammanfattning

Vid behandlingen hösten 2010 av regeringens budgetförslag för 2011 tog riksdagen ställning till motioner som innehöll förslag om sådana skatteförändringar som utgjorde en del av oppositionspartiernas alternativa budgetförslag för 2011. I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 som tar upp frågor om beskattning av företagande och investeringar samt vissa frågor om beskattning av fastigheter.

Motionerna avstyrks. Utskottet hänvisar i flera fall till det arbete som pågår på företagsbeskattningens och kapitalbeskattningens områden.

Till betänkandet har lämnats 6 reservationer (S, MP, SD, V) och 3 särskilda yttranden (S, MP, V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Företagande och investeringar, allmänna frågor

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk229, 2010/11:Sk230 yrkandena 1 och 3, 2010/11:Sk237, 2010/11:Sk238, 2010/11:Sk249, 2010/11:Sk263 yrkande 2, 2010/11:Sk274, 2010/11:Sk286, 2010/11:Sk298, 2010/11:Sk299, 2010/11:Sk300, 2010/11:Sk301, 2010/11:Sk307, 2010/11:Sk316, 2010/11:Sk317, 2010/11:Sk327, 2010/11:Sk333, 2010/11:Sk352, 2010/11:Sk368 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk377 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk386, 2010/11:Sk389, 2010/11:Sk411, 2010/11:Sk414, 2010/11:Sk427, 2010/11:Sk428, 2010/11:Sk445 och 2010/11:Sk456 yrkandena 1–5.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (V)

2.

Tonnageskatt

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk224, 2010/11:Sk291, 2010/11:Sk303, 2010/11:Sk313, 2010/11:Sk357 och 2010/11:Sk382.

Reservation 4 (S, MP, V)

3.

Utdelningar och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk231, 2010/11:Sk310, 2010/11:Sk343, 2010/11:Sk381 och 2010/11:Sk416.

4.

Uttagsbeskattning

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk266, 2010/11:Sk314, 2010/11:Sk338, 2010/11:Sk395, 2010/11:Sk406, 2010/11:Sk449, 2010/11:Sk450, 2010/11:Sk453 och 2010/11:N369 yrkande 3.

Reservation 5 (S, MP, V)

5.

Förmånsbeskattning av firmabilar

 

Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk271 yrkande 1.

6.

Enskild näringsidkares personliga friskvård

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk240, 2010/11:Sk273 och 2010/11:Sk336.

Reservation 6 (SD)

7.

Representation

 

Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk280.

8.

Stiftelser och ideella föreningar

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk244 och 2010/11:Sk454.

9.

Avdrag för sponsring, gåvor och forskning

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk227, 2010/11:Sk230 yrkande 4, 2010/11:Sk246, 2010/11:Sk304, 2010/11:Sk331, 2010/11:Sk387, 2010/11:Sk447, 2010/11:Sk455 och 2010/11:Ub439 yrkande 2.

10.

Fastighetstaxering

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk309, 2010/11:Sk372, 2010/11:Sk439 och 2010/11:C360 yrkande 1 i denna del.

11.

Boendebeskattning

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk284, 2010/11:Sk383 och 2010/11:N437 yrkande 7.

12.

Avskrivning av flyttbara bostadshus

 

Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk396.

13.

Andrahandsuthyrning av bostäder

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk305, 2010/11:Sk412, 2010/11:C247 yrkande 2 och 2010/11:C360 yrkande 1 i denna del.

14.

Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

 

Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk364 yrkandena 1 och 2.

15.

Gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsrätter

 

Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk268.

16.

Återföring av skatt på vindkraftverk

 

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Sk302 och 2010/11:Sk451.

Stockholm den 3 mars 2011

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Veronica Palm (S), Ulf Berg (M), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Jessika Vilhelmsson (M), Helena Leander (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), Jacob Johnson (V), Peter Persson (S) och Anna SteeleKarlström (FP).

Redogörelse för ärendet

Vid behandlingen av regeringens budgetförslag för 2011 tog riksdagen ställning till motioner som hade väckts under den allmänna motionstiden 2010 och som innehöll förslag om skatteförändringar som borde prövas tillsammans med beslut om fastställande av den av regeringen föreslagna inkomstberäkningen för 2011. Riksdagen fattade beslut med anledning av regeringens förslag och motionsyrkandena den 30 november 2010 (prop. 2010/11:1, yttr. 2010/11:SkU1y, bet. 2010/11:FiU1, rskr. 2010/11:63).

I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 som tar upp frågor om beskattningen av företagande och investeringar samt vissa frågor rörande beskattningen av fastigheter. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen om ändringar i eller utredningar kring olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.

Utskottets överväganden

Företagande och investeringar, allmänna frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag till tillkännagivanden om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (SD) och 3 (V).

Motionerna

I motionerna Sk229 och Sk230 yrkande 1 föreslår Hans Backman m.fl. (FP) en ny samlad skattereform som har globaliseringens utmaningar för jobb och företagande som utgångspunkt. Motionärerna vill också se över den svenska kapitalbeskattningen ur ett internationellt perspektiv och vidare att anpassningar ned mot internationella nivåer övervägs för att svenskt kapital inte ska missgynnas. Lars Elinderson (M) yrkar i motion Sk238 att det – med samma utgångspunkter som 1991 års skattereform – ska göras en översyn av den svenska skatterätten när det gäller företag med verksamhet i flera länder. Samme motionär vill enligt motion Sk237 pröva förutsättningarna för en omläggning av beskattningen av pensionssparande m.m., bl.a. ett system där avdrag får göras motsvarande den procentsats som kapitalskatten uppgår till och utfallande belopp beskattas med kapitalinkomstskatt i stället för inkomst av tjänst. Staffan Danielsson och Kerstin Lundgren (C) vill enligt motion Sk286 se över kapitalbeskattningen i syfte att ta bort kapitalvinstbeskattningen på aktier eller, i andra hand, att sänka beskattningen till nivåerna i vår omvärld, införa fribelopp eller överföra beskattningen till mer schablonmässiga former. Enligt motion Sk377 yrkandena 1 och 2 av Andreas Norlén och Per Bill (M) bör det vara en strategisk målsättning att öka enskilda människors sparande. Regeringen bör enligt motionärerna därför utarbeta en långsiktig strategi för att främja enskild kapitalbildning och se över skattesystemet i syfte att främja enskild kapitalbildning. I motion Sk389 lyfter Lars-Arne Staxäng (M) fram den komplexitet som finns i delar av kapitalinkomstbeskattningen och förordar förenklingar och att mer schablonbeskattning inom kapitalskatteområdet bör övervägas. Otto von Arnold (KD) efterlyser i motion Sk427 en utredning i syfte att undanröja en negativ inverkan av avgifter eller skatter vid byte av kapitalförvaltare. Det gäller enligt motionen fri flytträtt på samtliga spar- och försäkringsprodukter, uppskov med beskattning av vinst vid fondbyten och aktiebyten i ett långsiktigt sparande samt införande av investeringskonton som är befriade från kapitalbeskattning så länge pengarna förräntas men beskattas då pengarna tas ut för att användas till andra ändamål.

Flera av motionsförslagen är inriktade på att använda skattelättnader för att stimulera viljan att underlätta kapitalförsörjningen i främst mindre företag, t.ex. genom en tydlig koppling mellan vinst vid avyttring av andelar och återinvesteringar. Hans Backman m.fl. (FP) föreslår i motion Sk230 yrkande 3 att ett skatteincitament används för att öka tillgången till riskkapital, bl.a. uppskjuten beskattning av vinst som återinvesteras i onoterade bolag och förmånligare skatteregler vid satsning av riskkapital. Även Maria Lundqvist-Brömster och Liselott Hagberg (FP) vill enligt motion Sk298 utreda införande av ett riskkapitalavdrag. I motion Sk301 förordar Magdalena Andersson (M) en översyn av skattereglerna i syfte att främja tillgången på riskvilligt kapital. Per Åsling (C) föreslår i motion Sk456 yrkandena 1–5 ett skyndsamt genomförande av ett riskkapitalavdrag om högst en miljon kronor och en utredning av möjligheten att även tillåta riskkapitalavdrag för vissa aktier som är noterade på mindre börser. Åsling anser att ett riskkapitalavdrag inte bör vara begränsat till fysiska personer utan att det ska kunna utnyttjas även av vissa juridiska personer, t.ex. investeringar genom lokala och regionala riskkapitalbolag och riskkapitalföreningar. En översyn av möjligheterna att införa riskkapitalavdrag föreslås också i motionerna Sk333 av Nina Larsson (FP) och Sk368 yrkande 2 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M). Erik Bengtzboe (M) vill enligt motion Sk411 undersöka i vilken utsträckning uttag av insatskapital i aktiebolag ska kunna ske utan beskattning.

I några motioner finns förslag som vill skapa en möjlighet att kunna avvakta med en återinvestering under viss tid genom att t.ex. införa en möjlighet till att sätta undan obeskattade vinster på någon form av konto. I den ovan nämnda motion Sk368 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) förordas i yrkande 1 ett införande av ett entreprenörskonto som ger möjlighet för privatpersoner och företag till skatteuppskov, exempelvis att vinster från investeringar beskattas först fem år efter realisering med möjlighet att utan skattekonsekvenser återinvestera vinsten i andra bolag under femårsperioden. Ett snarlikt förslag finns i motion Sk307 där Malin Löfsjögård (M) vill införa en avdragsrätt för företags och privatpersoners tillhandahållande av kapital i särskilda fonder för företagande och entreprenörskap för att få investeringskapital i nya företag. Enligt motion Sk299 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (M) bör det öppnas en möjlighet för privatpersoner att spara med skatteavdrag för framtida företagande. Sparande som inte utnyttjas inom en viss tid ska återföras till beskattning som inkomst av tjänst. Ett liknande förslag finns i motion Sk414 där Lars Isovaara (SD) förordar ett särskilt entreprenörskonto för framtida företagande som medför avdragsrätt upp till en viss nivå för belopp som sätts in på spärrat bankkonto. Insatta medel som inte disponeras inom fem år ska automatiskt återföras till beskattning som inkomst av tjänst. Också om företaget avyttras inom fem år ska hela beloppet återföras till beskattning som inkomst av tjänst. Caroline Szyber m.fl. (KD) förordar i motion Sk428 en avdragsrätt för sparande på ett konto på upp till 100 000 kr som ska kunna användas till grundkapital i ett eget företag eller för investeringar i onoterade bolag eller i riskkapitalfonder. Uttag från kontot som sker tidigast fem år efter en genomförd investering ska enligt motionen beskattas som kapitalinkomst. Avkastade medel ska kunna återinvesteras på nytt på samma villkor utan skattekonsekvens. Enligt motion Sk317 av Katarina Köhler och Helén Pettersson i Umeå (S) borde skattereglerna ses över i syfte att främja socialt företagande som återinvesterar vinster och skapar delaktighet och inflytande för medarbetare.

Även utbyggda möjligheter att bilda obeskattade reserver inom ett företag tas upp i några motioner. För att stötta nystartade företag föreslår Krister Örnfjäder (S) i motion Sk386 en översyn av möjligheterna till skattemässig reservering för återinvestering av vinst i det egna företaget utöver vad som medges i dagens regler om avsättning till periodiseringsfond. Jan Ertsborn m.fl. (FP) efterfrågar i motion Sk249 en generell rätt till fri fondering i företag upp till 5 miljoner kronor utan beskattning. En speciell reserveringsmöjlighet för att möta ersättningskrav som kan komma att ställas på företag som sysslar med vind- och vattenenergi eller gruvdrift för skador som uppstår vid utvinning av naturresurser förespråkas i motion Sk327 av Marie Nordén (S).

Förslag inriktade på att underlätta att nya företag startas läggs fram i flera motioner. Med hänvisning till regeringens i budgetpropositionen för 2011 aviserade utredning om införande av nystartzoner föreslås i motion Sk300 av Gustaf Hoffstedt (M) att regeringen bör uppmärksammas på möjligheten att använda nystartzoner även i glesbygd med svagt ekonomiskt välstånd. I motion Sk445 anser Per Åsling (C) att utredningen om nystartzoner även ska omfatta geografiskt avgränsade områden i glesbygd med stort utanförskap. För att underlätta för ungdomar att starta företag bör enligt motion Sk274 av Maria Plass m.fl. (M) prövas hur verksamhet som startats i s.k. UF-företag enklare ska kunna överföras till och drivas vidare i företagsbeskattad verksamhet, t.ex. enskild firma och aktiebolag efter att UF-företaget har avvecklats. I motion Sk352 förordar Anita Brodén (FP) en utredning av möjligheten för uppfinnare att göra avdrag för sina utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster.

I två motioner tas upp ett par mer generellt inriktade begränsningar i företagens möjligheter att dra av vissa kostnader. I syfte att minska kontanthanteringen i samhället bör avdragsrätten enligt motion Sk316 av Johan Löfstrand (S) begränsas för kontanta inköp i näringsverksamhet över ett visst belopp. Jacob Johnson m.fl. (V) tar i motion Sk263 yrkande 2 upp problemen med s.k. räntesnurror och föreslår att riksdagen ska begära att regeringen lägger fram förslag om regler som förhindrar företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag.

Utskottets ställningstagande

Flera av motionsförslagen går ut på att med skattelättnader som verktyg stimulera människors vilja att investera i och att starta företag. Några motionärer efterlyser mer generella översyner av beskattningen av kapital och ägande.

Utskottet vill inledningsvis framhålla de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen antog våren 2008 (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Enligt fem hållpunkter ska skattereglerna utformas så att de bidrar till goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning och till goda villkor för företagande och investeringar. Därigenom säkerställs att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd uppnås. Skattereglerna ska också utgöra effektiva ekonomiska styrmedel på t.ex. miljöområdet och till förmån för folkhälsan samt främja ett legitimt och rättvist skattesystem. Beträffande företagande och investeringar innebär hållpunkterna att skattereglerna genom goda villkor ska attrahera utländska företags lokalisering och investeringar i Sverige. Vidare ska företag redan verksamma i Sverige kunna öka sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet.

Riktlinjerna innebär också att skattepolitiken ska utformas så att fem allmänna krav som ställs på de svenska skattereglerna i en globaliserad värld tillgodoses. Dessa krav innebär bl.a. att skattereglerna ska utformas så att de kan finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt. Skattereglerna ska vara generella och existerande särregler (skatteutgifter) ska löpande prövas för att förenkla systemet. Reglerna ska även skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser. De ska vara hållbara och kunna försvaras i ett EU-rättsligt perspektiv. Beskattning ska ske i nära anslutning till inkomsttillfället, och på inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) ska drivas vidare.

Hållpunkterna och kraven ger en ram för utvecklingen av skattepolitiken. De anger vilka åtgärder som är angelägna och vad som bör undvikas. De fem hållpunkterna med deras koppling till den ekonomiska politiken pekar i första hand ut vad som är angeläget, medan de fem kraven har sin tyngdpunkt på det som bör undvikas. En i förhållande till hållpunkter och krav framgångsrik skattepolitik märks därmed i första hand genom att hållpunkterna förstärks, medan avvikelserna från kraven bör vara så begränsade som möjligt.

Med utgångspunkt från de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för skattepolitiken stärktes under förra mandatperioden villkoren för att starta, driva och utveckla företag genom åtgärder på flera olika politikområden. På skatteområdet har flera skattesänkningar genomförts för företag samtidigt som lagändringar har vidtagits i syfte att stoppa avancerad skatteplanering. Skattelättnaderna innebär bl.a. att bolagsskatten, liksom expansionsfondsskatten för småföretagen, har sänkts från 28 % till 26,3 %. Dessa skattesänkningar hade sin bakgrund i önskemål att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige och därmed att förstärka den svenska skattebasen. En mycket betydelsefull åtgärd för att främja tillgången på kapital – inte minst för de mindre företagen – är beslutet efter regeringsskiftet 2006 att slopa förmögenhetsskatten. Därmed försvann samtidigt en skatt som till följd av oenhetliga värderingsregler och många undantag även skapade kryphål som uppmuntrade till skatteplanering. Skatten utvecklades till sist därigenom till att för många närmast bli frivillig samtidigt som den genom sitt sätt att verka skadade samhällsekonomin. Slopandet av förmögenhetsskatten tillsammans med den omläggning av fastighetsbeskattningen som genomfördes under förra mandatperioden har också inneburit att överbeskattningen av boendet har eliminerats.

En rad förbättringar i 3:12-reglerna för fåmansföretag har genomförts på senare år. Sänkta socialavgifter, förbättrade avskrivningsregler och förenklade redovisningsregler på momsområdet för små företag är andra reformer. Förutsättningarna för att driva inte minst riskkapitalverksamhet med hjälp av handelsbolag har förbättrats genom att handelsbolagen har införlivats i systemet med skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar. Detta har samtidigt inneburit att skatteplanering motverkas, vilket förbättrar konkurrenssituationen för företag som inte ägnar sig åt avancerad skatteplanering. Genom förslag utanför skatteområdet har förbättringar genomförts för att öka tryggheten för företagare och att göra det mindre riskfyllt att starta nya företag. Viktigt för företagandet är också den sänkning av skatteuttaget på löneinkomster och inkomst av enskild näringsverksamhet för framför allt låg- och medelinkomsttagare, dvs. jobbskatteavdraget, som har genomförts i fyra steg fr.o.m. den 1 januari 2007. Jobbskatteavdraget bidrar tillsammans med andra åtgärder till att göra det mer lönsamt att jobba och driva enskild näringsverksamhet. Det gör det också billigare för företagen att anställa.

Skatteutskottet vill se de förändringar av skattereglerna för företagande som genomförts under den innevarande mandatperioden som en viktig inledning på ett målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar att starta och utveckla företag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsättning i landet. Regeringen har bl.a. i de budgetpropositioner som den har lämnat under förra valperioden och för 2011 redovisat inriktningen av det utrednings- och beredningsarbete som bedrivs i syfte att förbättra företagsklimatet och underlätta en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling.

I januari i år beslutade regeringen om direktiv till en utredning som ska se över beskattningen av bolag i syfte att beskattningen utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas (dir. 2011:1). Utredningen bör enligt direktiven i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn. För att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital samt för att bredda bolagsskattebasen aktualiseras frågan om hur begränsningar av möjligheten att göra ränteavdrag tillsammans med åtgärder för att stärka det egna kapitalet kan bidra till ökad motståndskraft hos företagen och till stabila skatteintäkter.

I ett första delbetänkande, som ska lämnas den 31 januari 2012, ska utredningen lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital. I ett andra delbetänkande, som ska lämnas den 1 oktober 2012, ska utredningen belysa de svenska reglerna om avdrag för forskning och utveckling (FoU) och lämna förslag på skatteincitament för FoU.

I uppdraget ingår vidare att se över möjligheten att införa källskatt på räntebetalningar samt ta fram förslag på regler om detta. Vidare ska reglerna om koncernbidrag samt behovet av reglerna om underprisöverlåtelser utvärderas och, om det bedöms lämpligt, förslag till förändringar lämnas.

Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november 2013.

I budgetförslaget för 2011 har regeringen betonat det angelägna i att skattereglerna underlättar ett aktivt sparande i aktier och andra värdepapper. Dagens regler för beskattning av kapitalvinster är komplicerade. För att förenkla för privatpersoner att spara i aktier och andra värdepapper bör det enligt budgetpropositionen införas en ny schablonbeskattad sparform (investeringssparkonto) för vissa slags värdepapper. För att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten bör även vissa justeringar av beskattningen av kapitalförsäkringar göras. Det är också angeläget att skattereglerna utformas på ett sätt som är förenligt med EU-rätten och som samtidigt värnar den svenska skattebasen. Målsättningen är att förslagen om investeringssparkonto och kapitalförsäkring ska kunna träda i kraft den 1 januari 2012. Samtidigt avses en av EU-rätten betingad omläggning av beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder bli genomförd.

Utskottet kan konstatera att flertalet av de frågor om villkoren för investeringar och företagens kapitalförsörjning som har tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till det arbete som redan pågår eller planeras i Regeringskansliet. Det saknas därför skäl för riksdagen att överväga tillkännagivanden till regeringen i dessa hänseenden. Detsamma gäller motionsförslagen om inriktningen av arbetet om nystartzoner. Det är enligt utskottets mening rimligt att avvakta ett resultat av utredningsarbetet innan riksdagen tar ställning till i vilken omfattning det är möjligt och lämpligt att använda ett system med nystartzoner.

Beträffande förslaget att ge uppfinnare rätt att dra av utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster vill utskottet erinra om de regler som redan finns för att underlätta för nyföretagande och för att ge positiva effekter på företagande och risktagande hos enskilda näringsidkare. Dessa regler innebär att den som startar en ny näringsverksamhet kan få ett allmänt avdrag mot inkomst av tjänst för underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet med högst 100 000 kr per beskattningsår under fem år. Därutöver kan den som startar en näringsverksamhet efter begäran få uppskov i tre månader med att betala preliminär skatt på sina företagsinkomster.

I en av motionerna efterlyses regler som förhindrar företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Den 1 januari 2009 ändrades reglerna om avdragsrätt för räntor i inkomstslaget näringsverksamhet i inkomstskattelagen (1999:1229) för att förhindra skatteplanering genom lån och förvärv inom en intressegemenskap. Utskottet vill framhålla att Skatteverket har ett uppdrag att följa upp tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna. I uppdraget ingår att kartlägga förekomsten av ränteavdrag som har gjorts under 2009 och 2010, vilket bl.a. innefattar frågan om skatteplanering vid t.ex. externa förvärv eller externa lån utgör allvarliga hot mot den svenska bolagsskattebasen. Uppdraget ska redovisas till Finansdepartementet senast den 31 december 2011. Om Skatteverket bedömer att det är lämpligt ska en eller flera delrapporter lämnas före detta datum. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har sin uppmärksamhet riktad mot hur väl den redan genomförda ränteavdragsbegränsningen fungerar i praktiken och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen i frågan om det behövs ytterligare lagändringar. Som framgår ovan har också den nyligen tillsatta Företagsskatteutredningen i uppdrag att utreda begränsningar i ränteavdragen och att pröva införandet av källskatt på räntebetalningar.

När det gäller förslaget om en beloppsgräns för avdragsrätten för kostnader i näringsverksamhet vill utskottet framhålla att regeringen målmedvetet arbetar för att minska incitamenten för skattefusk. Regeringen har också genomfört förslag för förbättrad kontroll av kontantbranschen och av särskilda riskbranscher. Detta arbete fortsätter. Utskottet ser inte något behov av ett tillkännagivande till regeringen med anledning av det förslaget.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga under denna förslagspunkt behandlade motionsyrkanden.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om ett nytt tillkännagivande till regeringen om införande av tonnageskatt.

Jämför reservation 4 (S, MP, V).

Bakgrund

Riksdagen beslutade hösten 2001 om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1 oktober 2001 som omfattar lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3, rskr. 2001/02:2). Sjöfartsstödet ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Skatteutgiften – dvs. samhällets stöd i form av skattelättnader som avviker från en enhetlig beskattning – beräknas för sjöfartsstödet uppgå till 1,51 miljarder kronor 2011. Syftet med sjöfartsstödet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor.

Många länder har infört tonnageskatt, som innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygets nettodräktighet. Tonnaget anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Motionsyrkanden om att införa tonnageskatt i Sverige avslogs fram till våren 2004 av riksdagen vid återkommande tillfällen. Skatteutskottet hänvisade till – förutom principerna bakom skattereformen – att befintligt rederistöd i form av statligt stöd redan lämnas till arbetsgivaren för att ge kompensation för kostnader för skatt och sociala avgifter.

Mot bakgrund av att allt fler EU-länder infört tonnageskatt beslutade riksdagen, i ett tillkännagivande till regeringen våren 2004, med anledning av motioner från företrädare för sex av riksdagens sju partier att det var angeläget att utreda frågan (bet. 2003/04:SkU21). Under hösten samma år tillkallade den dåvarande regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett system med tonnageskatt. Utredaren lämnade i februari 2006 betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20) med ett förslag på hur en tonnagebeskattning av fartyg skulle kunna genomföras. Förslaget remissbehandlades under våren 2006.

Under utredningsförslagets fortsatta beredning i Finansdepartementet aktualiserades vissa frågor som borde beredas vidare, bl.a. för att få en klarare bild av de offentligfinansiella effekterna av ett tonnageskattesystem. Våren 2007 togs frågan på nytt upp i skatteutskottet med anledning av motioner från den allmänna motionstiden 2006. Utskottet (bet. 2006/07:SkU11) uttalade att det var olyckligt att beredningen dragit ut på tiden och betonade intresset av att frågan kunde få en snabb lösning. Riksdagen beslutade om ett nytt tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet anfört (rskr. 2006/07:115).

Vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, senast våren 2010, har utskottet hänvisat till uttalandet från våren 2007 och har konstaterat att det är fortsatt angeläget att beredningen av utredningens förslag kan slutföras så snart som möjligt. Utskottet har samtidigt uttryckt en förståelse för att regeringen behöver överväga närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar. Vidare har utskottet förutsatt att regeringen beaktar vad kommissionen anfört i de strategiska målen för sjöfarten fram till 2018. Kommissionen anför där bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av de tidigare riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Kommissionen betonar att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU. Vid den senaste behandlingen i betänkande 2009/10:SkU27 konstaterade utskottet att den utredning om konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg (dir. 2010:2) som regeringen har tillsatt har ett visst samband med frågan om tonnageskatt.

Motionerna

I motionerna Sk224 av Lars Hjälmered och Hans Rothenberg (M), Sk291 av Eva-Lena Jansson och Kerstin Engle (S), Sk303 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (S), Sk313 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (S), Sk357 av Lars Johansson (S) och Sk382 av Annelie Enochson (KD) föreslås ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att arbetet med att införa en tonnageskatt ska påskyndas.

Utskottets ställningstagande

Vid tidigare behandlingar av motsvarande motioner har utskottet gjort bedömningen att frågan om tonnageskatt är av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige. Sverige utmärker sig gentemot andra sjöfartsnationer inom EU genom att inte ge sjöfartsnäringen möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstbeskattning. Vidare har utskottet bl.a. erinrat om att kommissionen den 21 januari 2009 har presenterat centrala strategiska mål för Europas sjötransporter fram till 2018 (KOM(2009) 8 slutlig). Där anför kommissionen bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av de tidigare riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Kommissionen betonar att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU.

Utskottet noterar att finansministern i ett svar på en interpellation den 12 februari 2010 (ip. 2009/10:181) och på en fråga i riksdagen den 3 december 2010 (fr. 2010/11:121) upplyst att införandet av ett tonnageskattesystem förutsätter att departementet ser över en rad utestående frågor. Utskottet inser självfallet att regeringen vid beredningen av en lagstiftning om tonnageskatt behöver bedöma närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. Vidare måste ställning tas till hur den befintliga latenta skatteskulden till följd av höga avskrivningar ska kunna återföras till beskattning vid en övergång till tonnagebeskattning. Utskottet vill dock framhålla att det är fortsatt angeläget att beredningen av frågan om tonnageskatt kan slutföras skyndsamt. Utskottet förutsätter att så kommer att ske i enlighet med det tillkännagivande som riksdagen redan tidigare har beslutat. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Utdelningar och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om ett tillkännagivande till regeringen om det fortsatta arbetet med fåmansföretagens skatteregler.

Jämför särskilt yttrande 1 (V).

Gällande rätt

Utdelningar och kapitalvinster till delägare i ett fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler i 57 kap. IL. Reglerna tillkom vid 1990 års skattereform med syftet att förvärvsinkomster ska beskattas ungefär lika oavsett om de kommer från ett lönearbete eller från arbetsinsatser i ett eget aktiebolag. De särskilda skattereglerna brukar kallas 3:12-reglerna. Skälet till detta är att bestämmelserna har förts över till IL från 3 § 12 mom. i den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. De tillämpas vid beskattning av utdelningar och kapitalvinster på s.k. kvalificerade andelar, dvs. andelar som innehas av sådana delägare som varit verksamma (aktiva) i fåmansföretaget i betydande omfattning. Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag där aktier motsvarande mer än hälften av rösterna i företaget ägs av endast ett litet antal (fyra eller färre) fysiska personer. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.

Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte heller detta utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De särskilda reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Till skillnad från om inkomsten tas ut som lön utgår dock inga arbetsgivaravgifter på utdelning eller kapitalvinst som vid fördelningen klassificeras som tjänsteinkomst. Å andra sidan belastas utdelningar och upparbetade vinstmedel med 26,3 % bolagsskatt.

När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i det ska alltså utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från avyttrade andelar i företaget som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital. Upp till en viss nivå (det s.k. gränsbeloppet) som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner beskattas utdelningar och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 %.

Från och med 2005 har flera ändringar gjorts i reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst i 3:12-systemet. Vid en reformering av reglerna fr.o.m. den 1 januari 2006 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, SFS 2005:1136) utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Framträdande i de nya reglerna är att utbetalda löner i företaget givits ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som kapitalbeskattas hos ägaren. Vid reformen infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, med tanke främst bl.a. på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda. I stället för att beräkna utrymmet för kapitalbeskattning enligt de ordinarie, mer komplicerade, reglerna tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 % kapitalinkomstskatt. När förenklingsregeln infördes bedömdes att uppemot 60 % av samtliga ägare till kvalificerade andelar skulle välja att tillämpa denna regel.

Ytterligare lättnader i 3:12-reglerna genomfördes den 1 januari 2007 genom budgetpropositionen hösten 2006. En av ändringarna var att schablonbeloppet i förenklingsregeln höjdes till 2 inkomstbasbelopp. Vidare togs den regel bort som innebar att företagets lönesumma under 10 inkomstbasbelopp inte lades till grund för beräkning av hur stor inkomst som skulle kapitalbeskattas hos ägaren. Utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman höjdes också från 20 till 25 % upp till en lönesumma på 60 inkomstbasbelopp.

Innan reformen den 1 januari 2006 gällde vid försäljningar av kvalificerade andelar att en vinst delades upp så att den beskattades till hälften i kapital till 30 % och till hälften i tjänst upp till 200 prisbasbelopp (hälftendelningen), och vinst därutöver beskattades endast i kapital. Genom reformen ändrades denna regel så att vinsten upp till 100 inkomstbasbelopp tas upp som tjänsteinkomst och därutöver som inkomst av kapital. Genom ett beslut hösten 2007 (prop. 2007/08:19, bet. 2007/08:SkU9) utsträcktes emellertid övergångsperioden till att gälla även avyttringar åren 2007–2009.

Hösten 2008 beslutades om ytterligare förändringar i 3:12-systemet (prop. 2008/09:40, bet. 2008/09:SkU9, prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19). En av dessa ändringar var att utvidga förenklingsregeln genom att höja schablonbeloppet från 2 till 2,5 inkomstbasbelopp fr.o.m. den 1 januari 2009. En annan förändring gällde det löneuttagskrav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få räknas aktiva delägare till godo vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Löneuttagskravet hade av många företagare upplevts som satt alltför högt. Kritiken har bl.a. gått ut på att höga löneuttag riskerar att leda till likviditetsproblem och att ett högt lönekrav leder till svårigheter för medarbetarägda konsultföretag. Vidare var det svårt för företagare som arbetar deltid att utnyttja löneunderlagsregeln. Det maximala löneuttagskravet sänktes från 15 till 10 inkomstbasbelopp fr.o.m. den 1 januari 2009. Från och med samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.

Motionerna

I motionerna föreslås att 3:12-reglerna ska ses över. En mer generell översyn föreslås i motionerna Sk310 av Jan Ericson (M), Sk381 av Andreas Norlén och Maria Plass (M) och Sk416 av Sten Bergheden (M). Hans Backman m.fl. (FP) efterlyser i motion Sk231 en översyn av beskattningen av personaloptioner i fåmansbolag. Enligt motion Sk343 av Mikael Oscarsson och Otto von Arnold (KD) bör reglerna ändras så att ett företags gåva till kvalificerat allmännyttiga ändamål inte ger upphov till utdelningsbeskattning hos företagets ägare. Motionärerna vill här särskilt framhålla delägare som omfattas av 3:12-reglerna eftersom utdelning till sådana delägare kan komma att beskattas enligt den marginalskattesats som gäller för lön.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets redovisning ovan har de särskilda skatteregler som finns för fåmansföretagen reviderats i flera omgångar under senare år, vilket sammantaget har resulterat i betydande förbättringar och även medfört vissa förenklingar. De allmänna förbättringar som har skett under mandatperioden, inte minst sänkningen av bolagsskattesatsen, kommer självfallet även fåmansföretagen till del. Utskottet förutsätter att möjligheterna till ytterligare förbättringar och förenklingar för fåmansföretagen kommer att tas till vara i det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet kring företagsbeskattningen, och utskottet finner därför inte skäl för något tillkännagivande till regeringen i dessa frågor.

När det gäller den fråga om skattekonsekvenser av gåvor från företag till ideella organisationer som tas upp i motion Sk343, vill utskottet i sammanhanget nämna att Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) har ansett att en aktieägare inte ska beskattas för utdelning när det vid det tillfälle utdelningen kan disponeras står klart att aktieägaren gett bort sin rätt till den (RÅ 2006 ref. 45 och två domar den 22 september 2009, mål nr 1489-09 och 1579-09).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Uttagsbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om tillkännagivanden om att utreda frågor som aktualiseras av att vindkraftskooperativ uttagsbeskattas för medlemmarnas uttag av el till underpris för privat förbrukning.

Jämför reservation 5 (S, MP, V).

Gällande rätt

I 22 kap. IL finns bestämmelser om beskattning vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller för överföring till en annan näringsverksamhet (22 kap. 2 § IL). Med uttag avses bl.a. också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat (22 kap. 3 § IL). Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Det är detta som kallas uttagsbeskattning (22 kap. 7 § IL). Beskattning av uttag är inte begränsad till någon särskild företagsform eller typ av verksamhet. Uttagsbeskattning har funnits i svensk rätt sedan länge.

Regler som innebär undantag från uttagsbeskattning har införts för att vissa företagsombildningar som sker inom EU inte ska motverkas av skatteregler. Det är då inte fråga om definitiva skattelättnader utan att ombildningen inte ska utlösa en omedelbar beskattning när en näringsverksamhet fortsätter i en annan verksamhet. Uttag av bränsle som används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på en lantbruksfastighet är sedan lång tid tillbaka undantagen från uttagsbeskattning. Hyresvärdet av att bo i en privatbostad beskattas heller inte. Detta gäller dock inte s.k. oäkta bostadsföretag där uttagsbeskattning aktualiseras om lägenheter upplåts till medlemmarna utan vederlag eller mot lägre ersättning än marknadsvärdet.

Motionerna

En översyn med anledning av att vindkraftsföreningar uttagsbeskattas för den del av elproduktionen som medlemmarna tillgodogör sig privat till ett lägre pris än marknadsvärdet förordas i motionerna Sk266 av Penilla Gunther (KD), Sk314 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (S), Sk338 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (S), Sk395 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (S), Sk406 av Christer Adelsbo m.fl. (S), Sk449 av Annie Johansson och Kenneth Johansson (C), Sk453 av Ola Johansson (C), Sk450 av Annie Johansson (C) och N369 yrkande 3 av Kent Persson m.fl. (V).

Utskottets ställningstagande

Genom 1990 års skattereform breddades skattebaserna, vilket skapade utrymme för att sänka skattesatserna. Syftet var att skapa ett system som var så generellt och likformigt som möjligt. I princip skulle alla inkomster behandlas lika oavsett källa och all konsumtion lika oavsett slag av vara eller tjänst. Trots att denna princip inte har kunnat tillämpas fullt ut har skattereformen ändå medfört förenklingsvinster och att skattesystemet mer nu än innan reformen är neutralt i förhållande till val av verksamhetsform och hur kapital allokeras. Uttagsbeskattning är ett nödvändigt inslag i skattesystemet för att upprätthålla systemets grundläggande funktion att finansiera det allmännas åtaganden och välfärden. Utan uttagsbeskattning skulle ägare till företag kunna ta ut hela eller delar av värdet av det egna företagets produktion för sin privata konsumtion och därigenom undvika beskattning av företagets inkomster.

Juridiska personer dubbelbeskattas i ekonomisk mening genom att inkomsterna först beskattas i den juridiska personen med 26,3 % bolagsskatt och hos ägaren som beskattas för utdelning med 30 % eller den lägre skattesats som gäller för utdelning av onoterade andelar, 25 %, och utdelning upp till viss nivå i fåmansbolag, 20 %. Den sammanlagda skatten vid 30 % ägarskatt blir därför 48,4 %. Kooperativa föreningar är till skillnad från andra juridiska personer enkelbeskattade. I en konsumentkooperativ verksamhet blir skattebelastningen ungefär hälften av skattebelastningen för andra företagsformer. En slopad uttagsbeskattning av föreningen för medlemmarnas privata elförbrukning skulle öppna en möjlighet till inkomstskattefrihet för elproduktion som drivs i formen av kooperativ förening. Detta skulle innebära ett långtgående avsteg från det neutralitets- och likformighetstänkande som varit utgångspunkten för skattereformen. Det skulle dessutom ur ett EU-perspektiv bli problematiskt från statsstödssynpunkt.

Med hänvisning till anförda skäl har utskottet tidigare förklarat att undantag från uttagsbeskattning inte är en framkomlig väg i den mån vindkraftsproducerad el ska ges ytterligare samhälleligt stöd utöver det som redan ges för framställning av förnybar energi via systemet med elcertifikat.

Utskottet har emellertid tidigare uppmärksammat den komplexa prisbilden på el. Marknadspriset på el varierar starkt under året, och det pris som elkonsumenterna betalar är beroende av individuella avtal med leverantörerna.

Problemet med att vid uttagsbeskattning fastställa ett rimligt pris när förhållandena är sådana att något bestämt marknadspris inte kan fixeras uppmärksammades 1998 i samband med att nya skatteregler vid omstrukturering av företag antogs (prop. 1998/99:15 s. 293). Enligt motivuttalandet får man då nöja sig med en uppskattning av ett intervall inom vilket marknadspriset rimligen bör ligga. Vid uttagsbeskattning bör tillgången anses ha avyttrats för det lägsta pris som kan anses ligga i intervallet. Redan gällande rätt innehåller följaktligen riktlinjer för värderingen när ett bestämt marknadspris inte kan läggas till grund för uttagsbeskattningen. Det är en fråga för rättstillämpningen att avgöra hur priset ska bestämmas utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Utskottet avser att följa utvecklingen i rättspraxis och vill också nämna att Skatteverket har gått ut med viss information i frågan, senast i en skrivelse den 18 januari 2011.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de motionsyrkanden som behandlas i avsnittet.

Förmånsbeskattning av firmabilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om ändrad beskattning av firmabilar.

Gällande rätt

Före 1990 års skattereform medgavs enligt praxis avdrag för bilkostnader i näringsverksamheten endast om bilen var ett rörelseinventarium och nödvändig för driften. De totala kostnaderna fördelades mellan den privata och den yrkesmässiga användningen i förhållande till körsträckan för vartdera ändamålet. En enskild näringsidkare fick alltså avdrag för de bilkostnader som direkt betingades av näringsverksamheten. Bilens övriga kostnader under året utgjorde näringsidkarens privata ej avdragsgilla levnadskostnader. Om näringsverksamhetens nytta av bilen var obetydlig medgavs i stället avdrag för inbesparade transportkostnader. Kunde den totala körsträckans fördelning mellan privat körning och körning i förvärvsverksamheten inte visas brukade kostnaderna för den privata körningen uppskattas till ett skäligt belopp.

Vid 1990 års skattereform skedde en anpassning av enskilda näringsidkares avdragsrätt för bil i näringsverksamheten till vad som gäller för löntagare. Denna förändring ansågs vid skattereformen påkallad med hänsyn till målen om likformiga, enhetliga och rättvisa skatteregler. En sådan förändring borde även kunna innebära att reglerna skulle bli enklare att tillämpa (prop. 1989/90:110 s. 591). För att få en större likformighet i förhållande till löntagare infördes ordningen att en näringsidkare som redovisar bilen som ett inventarium i näringsverksamheten ska ta upp ett förmånsvärde i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat på samma sätt som en löntagares bilförmån. Den näringsidkare som inte redovisar bilen som inventarium får avdrag för användning av bilen i näringsverksamheten med samma belopp som gäller för löntagare. En förutsättning är att verksamheten inte belastas med några driftskostnader för bilen och att näringsidkaren genom körjournal eller på annat lämpligt sätt kan visa hur kostnaderna bör fördelas mellan användning i näringsverksamheten och den privata användningen.

Motionen

I motion Sk271 yrkande 1 föreslår Jan R Andersson och Jörgen Andersson (M) en översyn i syfte att förenkla förmånsbeskattningen av firmafordon hos egenföretagare. Att föra körjournal och annan administration kring utnyttjandet av firmafordonet innebär enligt motionen ett betydande merarbete, och undantag från förmånsbeskattning medges bara om det kan påvisas att firmafordonet endast i undantagsfall används för privat bruk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare avslagit ett motsvarande motionsyrkande med hänvisning till de ställningstaganden som har gjorts i samband med skattereformen om hur enskilda näringsidkares bilförmån i princip ska beskattas. Utskottet vidhåller uppfattningen att reglerna bör vara så likformiga som möjligt, vilket i sig innebär ett mått av förenkling, och avstyrker följaktligen ånyo detta förslag.

Enskild näringsidkares personliga friskvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att utvidga avdragsrätten för personalvårdsförmåner till att omfatta enskild näringsidkares personliga friskvård.

Jämför reservation 6 (SD).

Gällande rätt

Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning.

Motionerna

I motionerna Sk240 av Anne Marie Brodén (M), Sk273 av Maria Plass och Hans Rothenberg (M) och Sk336 av Annie Johansson och Johan Linander (C) förordas en översyn av reglerna för personalvårdsförmåner i syfte att utvidga dessa till enskild näringsidkares personliga friskvård.

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden om avdrag för enskild näringsidkares personliga friskvård har avstyrkts av utskottet vid återkommande tillfällen, senast våren 2010 (bet. 2009/10:SkU27). Utskottet har framhållit att reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är avsedda för anställd personal, vilket samtidigt innebär att en enskild näringsidkares personliga friskvård inte omfattas. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Avdragsrätten gäller utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär, blir de i skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla privata levnadskostnader för näringsidkaren. Dras utgifterna av i företaget kan detta föranleda uttagsbeskattning. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen. Utskottet har inte funnit skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena och avstyrker följaktligen dessa.

Representation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att utvidga avdragsrätten för representation.

Gällande rätt

Företag ska enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive mervärdesskatt fr.o.m. inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den då tillämpade avdragsramen för måltidsutgifter. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr exklusive mervärdesskatt.

Motionen

I motion Sk280 yrkar Jenny Petersson (M) att avdragsgränsen för representation bör uppjusteras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen och senast våren 2009 avstyrkt yrkanden om en utvidgad avdragsrätt för representation. Utskottet avstyrker även det nu aktuella yrkandet om en översyn av representationsavdraget.

Stiftelser och ideella föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivande till regeringen i fråga om beskattning av stiftelser och om viss skattefrihet för Svenska kyrkan.

Gällande rätt m.m.

Svenska juridiska personer är i princip skattskyldiga i Sverige för alla sina inkomster. Vissa stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund samt ett antal andra juridiska personer är helt eller delvis undantagna från denna skattskyldighet.

Stat–kyrka-reformen den 1 januari 2000 har i fråga om beskattningen medfört att Svenska kyrkan i likhet med andra registrerade trossamfund omfattas av de skatteregler som gäller för andra ideella föreningar. Det är alltså fråga om en begränsad skattskyldighet under samma förutsättningar som gäller för övriga ideella föreningar. Prästlönefastigheter och prästlönetillgångar var vid 2001–2010 års taxeringar, som en övergångslösning, frikallade från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18).

Något närmare gäller följande vid beskattningen av stiftelser och ideella föreningar. En stiftelse som uppfyller vissa krav är inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster utan beskattas bara för inkomst av näringsverksamhet (7 kap. 3 § IL). För skattefriheten gäller att något av stiftelsens huvudsakliga ändamål ska bestå i att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer (7 kap. 4 § IL).

Motsvarande skattskyldighet gäller även för en allmännyttig ideell förening. För föreningen undantas emellertid (7 kap. 7 § IL) även inkomster som till huvudsaklig del kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål eller kommer från verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Vid en jämförelse med ändamålskravet för stiftelser är ändamålskravet för ideella föreningar mer allmänt formulerat. Föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål (7 kap. 8 § IL).

Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL, den s.k. katalogen).

För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav som innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande ska tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Ett s.k. fullföljdskrav ska också uppfyllas. Det innebär att stiftelsen eller föreningen, sett över en period av flera år, ska bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar. För föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.

Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller villkoren för skattefrihet har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de ska beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.

Mervärdesskatteskyldigheten för ideella föreningar utgår för närvarande från om verksamheten är skattepliktig inkomst av näringsverksamhet enligt IL. Den skattefrihet vid mervärdesbeskattningen som följer av detta har medfört problem i förhållande till EU eftersom de begrepp som gemenskapsrätten baseras på inte helt överensstämmer med begreppsbildningen enligt svenska mervärdesskatteregler.

Pågående arbete

Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har i betänkandet Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65) föreslagit att lika regler ska gälla för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Förslaget utgår från de bestämmelser som i dag gäller för föreningar och trossamfund men har fått en anpassad och moderniserad utformning. Enligt utredningen är den avgörande faktorn vid ställningstagandet i frågan om lika regler den allmännyttiga verksamhet som bedrivs och inte om den bedrivs av en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund. Med denna likabehandling undviks också problem när sådana organisationer samverkar med eller stöder varandra. Utredningen bereds i Finansdepartementet.

Kommissionen har konstaterat att de särskilda momsreglerna för allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund strider mot EU:s momsdirektiv och har därför beslutat att inleda ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. I rapporten Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) behandlas kommissionens kritik och föreslås ett antal förändringar för att anpassa mervärdesskattelagen till EG-rätten, bl. a. att vissa begrepp i lagen anpassas ytterligare till EG-rätten och att de särskilda momsreglerna för allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund slopas. Vidare föreslås bl.a. nya undantag från mervärdesskatt, regler om skattebefrielse för både ideell sektor och småföretag samt ändrade regler om uthyrning av verksamhetslokal. Promemorian bereds i Regeringskansliet. Pågående arbete med momsfrågorna för ideella föreningar redovisas i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., se s. 147).

Motionerna

I motion Sk244 yrkar Elisabeth Svantesson (M) att Stiftelse- och föreningsskatteutredningens förslag om ändring av vilka stiftelseändamål som ska godtas för skatteförmånlig behandling genomförs. I motion Sk454 av Andreas Carlson (KD) yrkas om en utredning för att skapa förutsättningar för skattebefrielse för prästlönetillgångar och mervärdesskattebefriade köp av varor och tjänster mellan kyrkans olika delar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling av motionsyrkanden om förändringar i skattereglerna för ideell verksamhet uttalat sin uppfattning att ideellt, frivilligt arbete är av stor betydelse för det svenska samhället. Såväl staten som kommunerna har all anledning att uppmuntra och stimulera till olika former av ideella insatser. Det sker också genom olika former av stöd, framför allt till idrotten och kulturen, men även till andra folkrörelser.

De skatteregler som gäller för ideella föreningar och stiftelser, som inte förändrades i samband med 1990 års skattereform, är i viktiga avseenden föråldrade, vilket leder till gränsdragningsproblem och bekymmer vid tillämpningen både för den ideella verksamheten och för Skatteverket. Utskottet förutsätter att den pågående beredningen av hithörande frågor ska kunna leda till ändamålsenligare och enklare regler. Utskottet ser det nu liksom tidigare som angeläget att förslag kan föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk244.

Som framgår av utskottets redovisning ovan gällde skattebefrielsen för vissa tillgångar i Svenska kyrkan längst t.o.m. 2010 års taxering. Detta är i enlighet med de avvägningar som gjordes vid genomförandet av stat–kyrka-reformen och innebär att Svenska kyrkans skatterättsliga status blir densamma som för andra ideella föreningar. Beträffande frågor om mervärdesskatt kan tilläggas att även vissa förslag som en utredare har lagt fram i promemorian Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) för närvarande bereds i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker motion Sk454, men vill i sammanhanget erinra om att regeringen, för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av de kyrkliga kulturminnena, i budgetpropositionen för 2010 föreslog att den kyrkoantikvariska ersättningen ska uppgå till 460 miljoner kronor under 2010. Det är regeringens avsikt att detta belopp ska utgå t.o.m. 2014. Härigenom ges Svenska kyrkan goda och stabila planeringsförutsättningar för ett långsiktigt bevarande av de kyrkliga kulturminnena.

Avdrag för sponsring, gåvor och forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden till regeringen om avdrag för sponsring, gåvor och forskning.

Bakgrund

Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.

Enligt 16 kap. 9 § IL medges avdrag för forskning och utveckling (FoU) som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling. I vissa fall ska utgifterna aktiveras och får då ligga till grund för värdeminskningsavdrag. Regeln, och den praxis som utvecklats kring den, kan betraktas som generös i jämförelse med många andra avdragsregler. Kravet på forskningens anknytning till företagets verksamhet är inte särskilt starkt. Det ska föreligga en motprestation, men det är tillräckligt att givaren har ett rimligt intresse av forskningen.

Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt, med delvis bifall till sex motioner (M, FP, KD, MP), att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202). Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma omfattning som sponsring av idrott. I skrivelse 2003/04:175 återkom den dåvarande regeringen med en redovisning av en genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning hindrade inte lagregler och rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att rättsutvecklingen kunde följa utvecklingen inom företagen och gå mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär. I praxis skulle imageskapande sponsring, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, kunna beaktas i högre utsträckning. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avsåg att se över rekommendationerna på området. Regeringen hade å sin sida för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider. Utskottet har vid återkommande tillfällen därefter behandlat motioner med likartat innehåll som de här förevarande motionsyrkandena. Utskottet har avstyrkt tillkännagivanden till regeringen i hithörande frågor med hänsyn till den uppmärksamhet som frågorna redan åtnjuter i regeringens arbete.

Skatteverket har behandlat avdragsrätt för sponsring i ett ställningstagande (2005-06-27 dnr 130 702489-04/113 Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring) och i en skrivelse (2009-05-20 dnr 131 476491-09/111 Kultursponsring) som finns tillgängliga via Skatteverkets hemsida.

Motionerna

I motion Sk227 efterlyser Hans Backman (FP) ett tydligare regelverk för vad som ska anses som avdragsgill sponsring. I motion Sk230 yrkande 4 av Hans Backman m.fl. (FP) förordas införande av en skatterabatt som gör det mer förmånligt för företag att satsa på forskning och utveckling. Fredrik Malm (FP) förespråkar i motion Sk246 ökade möjligheter till kultursponsring för företag. Olof Lavesson och Cecilia Brinck (M) föreslår i motion Sk304 ett förtydligat regelverk för sponsring av kultur och idrott som innebär en generösare avgränsning av vad som är avdragsgillt. Yvonne Andersson (KD) yrkar i motion Sk331 förbättrade möjligheter för det svenska näringslivet att ge pengar till forskning och utveckling. Enligt motion Sk387 av Krister Örnfjäder (S) bör ytterligare insatser för att stödja forskning och utveckling för småföretagare inventeras och kartläggas. Därefter kan möjligheten av t.ex. ett utökat skatteavdrag för forskning och utveckling prövas, anser motionären. Per Åsling (C) anser i motion Sk447 att regeringen i det fortsatta arbetet med att främja utveckling och dynamik i småföretag bör utreda och prioritera möjligheten att införa en generell skatterabatt för utgifter för FoU i den kommande översynen av företagsbeskattningen. Andreas Carlson och Roland Utbult (KD) vill enligt motion Sk455 få en översyn av skattelagstiftningen i syfte att underlätta för sponsring av kulturella ändamål. I motion Ub439 yrkande 2 av Tomas Tobé och Lars Hjälmered (M) förordas en förstärkning av de ekonomiska incitamenten för forskning och utveckling.

Utskottets ställningstagande

Vid tidigare behandling av liknande motionsförslag, senast våren 2010 (bet. 2009/10:SkU27) har utskottet hänvisat till det arbete som påbörjats av regeringen för att stärka den ideella sektorn och det civila samhället samt stimulera forskning. På skatteområdet har det här gällt bl.a. att främja tillkomsten av donationer från privatpersoner och företag. I fråga om sponsring inom kulturområdet har utskottet förutsatt att regeringen ska beakta de skäl för en tydligare reglering som framförts i flera motioner. Utskottet anser att resultatet av Regeringskansliets arbete bör avvaktas och avstyrker därför motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen om det fortsatta arbetet i hithörande frågor.

Fastighetstaxering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om tillkännagivande till regeringen i fråga om pågående arbete som rör fastighetstaxering m.m.

Gällande rätt m.m.

Enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), förkortad FTL, ska allmän fastighetstaxering ske vartannat år enligt bestämmelserna i följande ordning:

–     år 2003 och därefter vart sjätte år taxeras småhusenheter1 [ Den allmänna fastighetstaxering av småhusenheter som skulle ha skett 2009 genomfördes i stället som förenklad fastighetstaxering (SFS 2007:1412).]

–     år 2005 och därefter vart sjätte år taxeras lantbruksenheter

–     år 2007 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter

–     år 2013 och därefter vart sjätte år taxeras ägarlägenhetsenheter.

Mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna sker förenklad fastighetstaxering. Detta gäller hyreshusenheter, småhusenheter, ägarlägenhetsenheter och lantbruksenheter. Varje år då allmän eller förenklad fastighetstaxering inte görs sker i stället särskild fastighetstaxering. Då fastställs närmast föregående års taxering oförändrad, om inte ny taxering enligt vissa förutsättningar ska ske.

Vid fastighetstaxeringen fattas beslut om taxeringsvärden, skatte- och avgiftsplikt, typ av taxeringsenhet, m.m. som tjänar som underlag vid beskattningen och i vissa andra sammanhang.

Med anledning av ett antal motioner om en översyn i syfte att slopa eller inskränka i fastighetstaxeringen beslutade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning bör tillsättas som ska belysa förutsättningarna att slopa fastighetstaxeringen på bostäder (bet. 2009/10:SkU27, rskr. 2009/10:205). Bakgrunden till tillkännagivandet är att den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus den 1 januari 2008 ersattes av en kommunal fastighetsavgift genom vilken kopplingen till fastighetstaxeringsvärdena har försvagats.

Motionerna

I motion Sk309 yrkar Jan Ericson (M) att den löpande fastighetstaxeringen slopas. Irene Oskarsson (KD) förordar i motion Sk372 en skyndsam utredning av hur taxeringsvärdessystemet för småhus kan avvecklas. Enligt motion Sk439 av Finn Bengtsson m.fl. (M) bör en översyn göras av möjligheterna att avskaffa fastighetstaxeringen, avveckla tomträttslagstiftningen och att tillåta ombildning till ägarlägenheter i befintliga bostadshus. I motion C360 yrkande 1 i denna del föreslår Caroline Szyber och Annelie Enochson (KD) att taxeringsvärdessystemet avskaffas.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., se s. 142) har regeringen aviserat en utredning med uppdrag att lämna förslag om att avskaffa eller avsevärt förenkla systemet med fastighetstaxering av bostäder. I uppdraget ska ingå att belysa konsekvenserna för fastighetstaxeringen i övrigt liksom för all användning, såväl lagreglerad som oreglerad, av de uppgifter som i dag bestäms vid fastighetstaxeringen, som t.ex. taxeringsvärden och indelning i olika byggnadstyper. Det saknas skäl att överväga ytterligare ett tillkännagivande till regeringen i fråga om en eventuell avveckling av fastighetstaxeringen av bostäder.

I motion Sk439 tas – förutom fastighetstaxeringen – upp frågor om tomträtt och ägarlägenheter. Dessa frågor bereds i andra sammanhang. I ett svar på en interpellation (ip. 2008/09:389) har justitieministern uttalat som en ambition att det ska inledas ett arbete med att analysera behovet av en översyn av tomträttsreglerna i ett vidare perspektiv. I fråga om ägarlägenheter kan sådana enligt gällande regler bildas endast i samband med nyproduktion (3 kap. 1 b § andra stycket 1 FBL). Civilutskottet avstyrkte i betänkande 2008/09:CU33 motionsyrkanden om att göra ombildning till ägarlägenheter möjlig med hänvisning till att de frågor som hade tagits upp i motionerna kommer att bli föremål för överväganden inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena i detta avsnitt.

Boendebeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om tillkännagivanden beträffande vissa frågor som är kopplade till beskattningen av boendet.

Jämför särskilt yttrande 2 (S, MP, V).

Gällande rätt

Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kr per värderingsenhet, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. För 2011 är avgiftsnivåerna 6 512 kr respektive 1 302 kr.

Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som skedde i och med övergången till systemet med en kommunal avgift 2008 finansieras inom bostadssektorn genom förändringar i beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Kapitalvinstskatten för privatbostäder har höjts från 20 % till 22 %, ett tak – ursprungligen på 1,6 men numera på 1,45 miljoner kronor – för uppskovsbelopp har införts och uppskovsbeloppen har räntebelagts med ett belopp motsvarande 0,5 % av uppskovsbeloppet.

Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3).

Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift fr.o.m. den 1 januari 2010 (2011 års taxering) så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kr, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, exempelvis hus på tomt som arrenderas. Utvidgningen har finansierats genom att taket för uppskovsbelopp har sänkts från 1,6 till 1,45 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Motionerna

I motion Sk383 yrkar Caroline Szyber (KD) på en utredning av hyresrättens ställning för att få svar på om dagens skatteregler missgynnar hyresrätten i förhållande till andra boendeformer. Utredningen bör enligt motionen se över möjligheten av att ta bort den kommunala fastighetsavgiften på hyresfastigheter och analysera effekterna av momsbeläggning av bostadshyror.

Enligt motion Sk284 av Anders Åkesson (C) bör regeringen se över och förändra fastighetsavgiften för studentboende i syfte att uppnå en neutralitet i skattetryck i jämförelse med hyresrätt som upplåtelseform, t.ex. i stället för dagens beskattning per rum införa en fastighetsavgift för studerandeboende som fördelas som avgift per korridor.

I motion N437 yrkande 7 föreslår Lise Nordin m.fl. (MP) att den fastighetsägare som har effektiviserat i förhållande till en lämnad energideklaration ska ges en eftergift på skatten.

Utskottets ställningstagande

De målsättningar som har formulerats för bostadspolitiken utgår från bl.a. att det är viktigt med en mångfald av boendeformer, som ger valfrihet och möjlighet att uppfylla behov och önskemål om att bo och arbeta där man önskar. Flera av de skatteförändringar för bostadssektorn som har beslutats under den innevarande valperioden har förbättrat de boendes skattemässiga situation. Fastighetsskatteuttaget för egnahem, bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter har sänkts. Det är naturligtvis ett starkt intresse att samtliga upplåtelseformer ges goda skattemässiga villkor, något som bör beaktas fortlöpande i samband med genomförandet av bostadspolitiken. Sedan ett par år tillbaka har det genom ny lagstiftning blivit möjligt att uppföra ägarlägenheter i nyproduktion. Detta är ett viktigt steg mot en utökad och mer flexibel hyresmarknad.

Såväl av regeringen som här i riksdagen lyfts i olika sammanhang fram den nära kopplingen mellan en framgångsrik politik för jobb och tillväxt och väl fungerande bostads- och hyresmarknader. På flera håll i landet, särskilt i storstadsområdena, utgör bostadsbristen ett hinder för rörligheten på arbetsmarknaden. Regeringen har senast i budgetförslaget för 2011 framhållit att det för att det ska byggas fler bostäder behövs en bättre fungerande konkurrens på byggmarknaden. Vidare måste det bli mer attraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter. Regeringen har lagt en första grund för detta genom reformeringen av hyressättningssystemet i bred enighet med parterna. Möjligheten att också på andra sätt stärka hyresrättens ställning på den svenska bostadsmarknaden kommer att prövas (prop. 2010/11:1, förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., s. 62). Eftersom olika åtgärder för att främja hyresrättens ställning redan finns med i regeringens reformambitioner för den innevarande valperioden finns det inte skäl för ett tillkännagivande i dessa frågor. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk383.

Beträffande frågan om fastighetsavgiften för hyreshus med studentbostäder beräknas denna som för andra hyreshus utifrån antalet bostadslägenheter. Vad som menas med bostadslägenhet knyter an till definitionen av bostadslägenhet i jordabalken, och därför behövs inte någon egen definition för uttag av fastighetsavgift, vilket skulle kunna skapa särskilda gränsdragningsproblem vid tillämpningen av skattereglerna. I många fall torde dessutom fastighetsavgiften för hyreshus med studentbostäder komma att bestämmas till ett lägre belopp än 1 302 kr per bostadslägenhet, eftersom avgiften är begränsad till som högst 0,4 % av hyreshusets taxeringsvärde. Den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus får på detta sätt genomslag även för hyreshus med studentbostäder. Emellertid vill i sammanhanget utskottet också erinra om att det framgår av propositionen om kommunal fastighetsavgift (prop. 1997/08:27) att regeringen särskilt kommer att följa frågan om behovet av att stimulera utbudet av studentbostäder. Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande heller i denna fråga och avstyrker motion Sk284.

Beträffande motion N437 yrkande 7 uttalade skatteutskottet (yttr. 2008/09:SkU11y) i ett yttrande till näringsutskottet över energipropositionen våren 2009 (prop. 2008/09:163) att det av regeringen föreslagna utvidgade ROT-avdraget (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32) hade en sådan utformning att energibesparande åtgärder främjas. Småhusägare som vill genomföra energieffektiviseringsåtgärder kan dra av arbetskostnaden för t.ex. tilläggsisolering och byte till energieffektiva fönster. Utskottet anser att det inte finns skäl att överväga en utvidgad skattelättnad med anledning av förslaget i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Avskrivning av flyttbara bostadshus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att införa en särskild lagregel som tar sikte på flyttbara bostadshus.

Motionen

I motion Sk396 yrkar Krister Hammarbergh och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) på ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga en förändring av avskrivningsreglerna som medger snabbare avskrivning av flyttbara bostadshus.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandlingar av detta förslag framhållit att skattemässiga avskrivningar på byggnaders anskaffningsvärde enligt gällande regler ska ske med hänsyn till den ekonomiska livslängden. Byggnader som är avsedda att användas bara ett fåtal år kan dras av omedelbart. Utrangeras en byggnad ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Vilka procentsatser som ska användas är inte fastlagt i lag utan styrs av hur den ekonomiska livslängden för olika slags byggnader bedöms i den praktiska tillämpningen. Utskottet anser inte att det med anledning av vad som anförs i motionen finns skäl att ändra i lagstiftningen. Följaktligen avstyrks motionen.

Andrahandsuthyrning av bostäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om ytterligare skattelättnader vid andrahandsuthyrning av bostäder.

Jämför särskilt yttrande 3 (S, V).

Gällande rätt

När en privatbostad upplåts ska ersättningen för upplåtelsen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Avdrag får göras med ett schablonbelopp per år för varje privatbostadsfastighet. Vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet ska dessutom ett belopp som motsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt ska i stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift (ej kapitaltillskott) eller hyra som avser den upplåtna delen ska dras av. Schablonbeloppet var under lång tid 4 000 kr. Utredningen om upplåtelse av den egna bostaden (SOU 2007:74) föreslog en höjning till 18 000 kr. Hösten 2008 föreslog regeringen en höjning från 4 000 kr till 12 000 kr fr.o.m. den 1 januari 2009. Hösten 2010 återkom regeringen med ett förslag till höjning från 12 000 kr till 18 000 kr per år fr.o.m. den 1 januari 2011.

Motionerna

I motion Sk412 yrkar Erik Bengtzboe (M) på skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande. Caroline Szyber och Annelie Enochson (KD) förordar i motion C360 yrkande 1 i denna del åtgärder för att stimulera andrahandsuthyrning av bostäder. Enligt motion Sk305 av Cecilia Brinck (M) bör regeringen, i mån av ekonomiskt utrymme i budgeten, se över om det finns möjlighet att ytterligare höja avdraget för uthyrning av bostäder i andra hand. I motion C247 yrkande 2 förespråkar Annie Johansson (C) skattebefrielse för intäkter från hyresrätter i privata hyresbostäder.

Utskottets ställningstagande

Under remissbehandlingen av utredningsförslaget (SOU 2007:74) bakom den redan genomförda höjningen av schablonavdraget restes frågetecken kring förenligheten med EG:s regler om statsstöd och konkurrensneutralitet. Frågan var om skattelättnaden skulle innebära en ej tillåten konkurrensfördel för privata uthyrare i förhållande till uthyrning som är näringsverksamhet. I sammanhanget var av intresse den s.k. tröghetsregel som innebär att den som går över till näringsverksamhet under en tid kan behålla fastighetens karaktär av privatbostadsfastighet och därmed erhålla den särskilda skattelättnaden. Vid utformningen av gällande skattelättnad har med beaktande av detta vägts in att ett begränsat avdrag inte bör komma i konflikt med EU:s regler (se prop. 2008/09:47 s. 20). Efter den senaste höjningen uppgår schablonavdraget till den beloppsgräns som föreslogs av utredningen.

Med hänvisning till den nyligen genomförda höjningen av schablonavdraget vid privat uthyrning och till de skäl som anfördes för en beloppsbegränsning anser utskottet att det inte är motiverat med ett tillkännagivande om en ytterligare utvidgning av skattelättnaden. Utskottet avstyrker motionsyrkandena men anser att syftet med dem till viss del får anses vara tillgodosett genom den utvidgning av skattefriheten för privat uthyrning som gäller sedan årsskiftet.

Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om en översyn av kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av privatbostad.

Gällande rätt

En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 %. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 % av kapitalvinsten beskattas. Nivån på beskattningen höjdes från 20 % till 22 % fr.o.m. den 1 januari 2008 som en del i finansiering av genomförandet av systemet med en kommunal fastighetsavgift i stället för en statlig fastighetsskatt på boendet.

För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostad i småhus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 % kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen medges om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden ska ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovsmöjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skett under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att det ska vara möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättningsfastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige. Som en del i finansieringen i den nyss nämnda omläggningen av bostadsbeskattningen har uppskovsbeloppen räntebelagts fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som har fått uppskov ska ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital med ett belopp motsvarande 0,5 % av uppskovsbeloppet. Vidare gäller ett tak om 1,45 miljoner kronor för hur stort ett uppskov får vara.

Motionen

I motion Sk364 återkommer Anti Avsan (M) till ett förslag om att göra en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av permanentbostad (yrkande 1) och en utredning för att identifiera vilka negativa konsekvenser som den nuvarande eviga kapitalvinstbeskattningen medför samt lämna förslag till hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Motsvarande yrkande av samma motionär avstyrktes av utskottet förra våren (bet. 2009/10:SkU27). Utskottet framhöll att det var en viktig utgångspunkt för omläggningen av bostadsbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 2008 att reformen fullt ut skulle finansieras inom bostadssektorn och vara statsfinansiellt neutral jämfört med fastighetsskatteintäkterna från småhus och bostadsdelen i flerbostadshus inkomståret 2007. Drygt 4 miljarder kronor av omläggningen finansierades genom en från 20 % till 22 % höjd kapitalvinstskatt och förändrade uppskovsregler, bl.a. räntebeläggningen av utestående uppskovsbelopp. Enligt utskottets uppfattning är det för närvarande inte möjligt att överväga förändringar i regelsystemet som ändrar förutsättningarna för finansieringen av den nyligen beslutade reformen av bostadsbeskattningen. Utskottet avstyrker motionen.

Gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsrätter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen om beskattningen av bostadsrätter.

Gällande rätt

Begreppen äkta och oäkta när det gäller bostadsrättsföreningar eller andra bostadsföretag finns inte i lagtext. I IL används uttrycket privatbostadsföretag i stället för äkta bostadsföretag. Som privatbostadsföretag anses en svensk ekonomisk förening eller aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att företaget ska räknas som privatbostadsföretag har dåvarande Riksskatteverket i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att fastigheten ska inrymma minst tre bostadslägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet ska belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar eller delägare. En förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag brukar kallas ett oäkta bostadsföretag.

Fram till den 1 januari 2007 schablonbeskattades äkta bostadsrättsföreningar för inkomster och utgifter hänförliga till fastigheten. Schablonbeskattningen innebar i princip att föreningen skulle deklarera för en schablonintäkt i näringsverksamhet på 3 % av fastighetens taxeringsvärde och mottagna statliga räntebidrag. Utgiftsräntor för i fastigheten nedlagt kapital skulle dras av.

Efter en lagändring hösten 2006 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, SFS 2006:1344) ska inkomster eller utgifter som är hänförliga till fastigheten inte längre tas upp. Dessa regler har trätt i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.

En förening som inte uppfyller kraven för att vara ett privatbostadsföretag, dvs. är en oäkta bostadsrättsförening, beskattas på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag, dvs. i princip ska samtliga intäkter och kostnader tas med vid inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftskostnader, värdeminskning m.m.

Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas andel ska beskattas. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta bostadsföretag i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan hyresvärdet för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Någon sådan beskattning av hyresvärdet sker inte om bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller också vid beskattningen av kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett privatbostadsföretag säljs eller hyrs ut.

Motionen

I motion Sk268 yrkar Christine Jönsson (M) att det ska införas tydligare skatteregler för gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsrätter.

Utskottets ställningstagande

Frågan om hur beskattningen av oäkta bostadsrätter ska vara ordnad togs upp i samband med att riksdagen beslutade om ändrade regler för fåmansföretag hösten 2005 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10). Bakgrunden var att medlemmar i oäkta bostadsrättsföreningar kom att bli berörda av den del av ändringarna i företagens regler som innebar att den tidigare partiella skattefriheten på onoterade andelar slopades och ersattes med en generellt sänkt skattenivå till 25 % på dessa andelar. Det visade sig att medlemmar i oäkta föreningar hade kunnat dra fördel av de onoterade företagens lättnadsregler genom att utnyttja skattefria utdelningar från föreningen till att sänka skatten på förmånsvärdet av den egna bostaden. Beredningen i skatteutskottet utmynnade i att medlemmarna skulle få använda de gamla lättnadsreglerna till utgången av 2008. Enligt vad utskottet (bet. 2005/06:SkU10) då erfor hade regeringen avsikten att se över skattesituationen för de oäkta bostadsrättsföreningarna. Utskottet föreslog mot denna bakgrund att beskattningen av andelar i sådana oäkta bostadsrättsföreningar skulle undantas från den aktuella reformen i avvaktan på regeringens översyn. Det blev också riksdagens beslut. Tillämpningen av lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag har senare förlängts t.o.m. utgången av 2011 (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Detta innebär att lättnadsreglerna fortfarande tillämpas samtidigt som den lägre beskattningen på avyttringar av onoterade andelar inte gäller avyttringar av andelar i oäkta bostadsrättsföreningar.

Utskottet förutsätter att regeringen är uppmärksam på att de tidsbegränsade reglerna löper ut vid kommande årsskifte och att den i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen i frågan. Därmed avstyrker utskottet det här aktuella motionsyrkandet.

Återföring av skatt på vindkraftverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att fastighetsskatten på vindkraftsanläggningar ska tillfalla kommunerna.

Gällande rätt

Statlig fastighetsskatt beräknas på taxeringsvärdet (75 % av marknadsvärdet) för följande slag av fastigheter.

– kommersiella lokaler i hyreshus 1,0 %

– industrifastigheter 0,5 %

– vattenkraftverk 2,2 % (2,8 % fr.o.m. 2011)

– vindkraftverk 0,2 %

Motionerna

I motionerna Sk302 av Saila Quicklund och Eva Lohman (M) och Sk451 av Per Åsling (C) bör regeringen se över möjligheten av att låta fastighetsskatten på vindkraftsanläggningar tillfalla kommunerna.

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden om s.k. bygdemedel eller andra former av återföring av medel från vind- eller vattenkraftsproduktion har behandlats av näringsutskottet vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Erfarenheter från Norge och Kanada av viss återföring av vattenkraftsmedel till regionerna där vattenkraften produceras har redovisats i näringsutskottets betänkande 2007/08:NU2. Riksdagen har återkommande och senast i december 2010 (bet. 2010/11:NU2) avstyrkt motionsyrkanden härom med motiveringen att nuvarande principer för statens budgethantering ska gälla även fortsättningsvis. Detta innebär att statliga inkomster från ett geografiskt område eller från en produktionsanläggning baserade på naturresurser inte ska kopplas till statliga utgifter i samma område. Om sådana kopplingar skulle införas skulle korrigeringar behöva göras till dessa kommuner via ett nytt kommunalt utjämningssystem eller via andra statliga budgetposter, vilket sammantaget leder till det näringsutskottet har betecknat som en svårgenomtränglig statlig budgethantering. Skatteutskottet instämmer i näringsutskottets bedömning och vill tillägga att den kommunala fastighetsavgiften på bostäder innebär att kommunerna har fått tillgång till en ny intäktskälla. Det finns inte anledning att överväga att föra in nya fastighetstyper i systemet med kommunal fastighetsavgift.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vindkraftsutbyggnaden behandlas på olika sätt i budgetarbetet, bl.a. genom de stödsystem som finns och genom att skapa planmässiga förutsättningar för utbyggnad. I budgetpropositionen (prop. 2010/11:1, utgiftsområde 21, s. 38) konstaterar regeringen bl.a. att vindkraft ofta byggs ut i glest befolkade landsbygdsområden, och kan därför bli ett betydelsefullt bidrag till den lokala ekonomin, exempelvis genom nya arbetstillfällen och en mer differentierad ekonomi.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (S)

 

av Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S) och Peter Persson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av det fortsatta arbetet med skattefrågor. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2010/11:Sk316 och avslår motionerna 2010/11:Sk229, 2010/11:Sk230 yrkandena 1 och 3, 2010/11:Sk237, 2010/11:Sk238, 2010/11:Sk249, 2010/11:Sk263 yrkande 2, 2010/11:Sk274, 2010/11:Sk286, 2010/11:Sk298, 2010/11:Sk299, 2010/11:Sk300, 2010/11:Sk301, 2010/11:Sk307, 2010/11:Sk317, 2010/11:Sk327, 2010/11:Sk333, 2010/11:Sk352, 2010/11:Sk368 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk377 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk386, 2010/11:Sk389, 2010/11:Sk411, 2010/11:Sk414, 2010/11:Sk427, 2010/11:Sk428, 2010/11:Sk445 och 2010/11:Sk456 yrkandena 1–5.

Ställningstagande

Vi anser att det är en självklar utgångspunkt för det fortsatta arbetet med skattefrågorna att sträva efter likformiga regler samtidigt som reglerna ska kunna bidra till en rättvis fördelning i samhället. Skattesystemet måste också tillsammans med andra regler medverka till att skapa goda förutsättningar både för befintliga företag och för tillväxten av nya företag som kan skapa sysselsättning. Skattereglerna ska också kunna användas för att stimulera mot miljövänlig produktion och konsumtion. De ska vara utformade för att motverka avancerad skatteplanering och skatteflykt.

Flertalet förslag som förs fram i motionerna gäller olika former av undantag i skattereglerna i syfte att uppnå skattelättnader. Små företag kan behöva olika former av stöd vid starten och i den inledande tillväxtfasen, men det är viktigt att likformigheten och neutraliteten i beskattningen upprätthålls utom i de fall det finns mycket starka skäl för en avvikande regel. Skatterna bör i så liten utsträckning som möjligt innebära att en viss produktion, företagsform eller anställningsform blir mer lönsam än någon annan.

Rättssäkerheten vid beskattningen är grundläggande för tilltron till skattesystemet. Företagande och investeringar gynnas av förutsägbara regler. Ett sätt att stärka förutsebarheten är att reglerna är generella och har så få undantag som möjligt. Det är också önskvärt med en god stabilitet i de regelsystem som är viktiga vid företagens investeringsbeslut. Det är också viktigt att regler och rutiner ska utformas så att företagens administrativa kostnader blir så små som möjligt. En viktig aspekt på skattesystemet är skatternas globala konkurrenskraft. Svenska företag ska ha internationellt konkurrenskraftiga regler. Vi vill dock inte medverka till en kapplöpning mot botten, där länder konkurrerar med varandra genom att successivt sänka skatter. Men vi måste ta hänsyn till att vissa skattebaser – framför allt kapital – är rörligare än andra och att vi vill att Sverige ska vara ett attraktivt land att investera i.

Vi vill utifrån de aspekterna pröva olika förslag som syftar till att stimulera arbetsliv och näringsliv. En del av motionsförslagen, t.ex. de som berör hur företagens tillgång till kapital ska främjas, bör kunna rymmas som diskussionspunkter i ett mer strukturerat arbete kring skattesystemets framtida utformning. En viktig fråga som tas upp i en motion är de problem för den svenska skattebasen som en obegränsad ränteavdragsrätt för med sig. Här pågår för närvarande ett arbete inom Skatteverket och frågan ska också behandlas i en nyligen tillsatt utredning. Vi förutsätter att regeringen ser till att detta hot mot den svenska skattebasen åtgärdas snabbt.

I motion Sk316 förordas en översyn i syfte att minska kontanthanteringen i samhället. En övre gräns bör enligt motionen gälla för näringsidkares avdragsrätt vid kontantinköp. Vi instämmer i motionärens bedömning att kontanthanteringen är dyr och riskfylld och bidrar till skattefusk och därmed snedvriden konkurrens. En sådan reglering som föreslås i motionen har redan införts i Norge. Vi anser att regeringen bör analysera fördelar och nackdelar med sådana regler. Vi förordar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta. I övrigt avstyrks motionerna i detta avsnitt.

2.

Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (SD)

 

av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om det fortsatta arbetet med skattefrågor. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk414, bifaller delvis motionerna 2010/11:Sk299 och 2010/11:Sk307 samt avslår motionerna 2010/11:Sk229, 2010/11:Sk230 yrkandena 1 och 3, 2010/11:Sk237, 2010/11:Sk238, 2010/11:Sk249, 2010/11:Sk263 yrkande 2, 2010/11:Sk274, 2010/11:Sk286, 2010/11:Sk298, 2010/11:Sk300, 2010/11:Sk301, 2010/11:Sk316, 2010/11:Sk317, 2010/11:Sk327, 2010/11:Sk333, 2010/11:Sk352, 2010/11:Sk368 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk377 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk386, 2010/11:Sk389, 2010/11:Sk411, 2010/11:Sk427, 2010/11:Sk428, 2010/11:Sk445 och 2010/11:Sk456 yrkandena 1–5.

Ställningstagande

De små företagen med upp till högst nio anställda utgör 96 % av företagen i Sverige. Det är dessa företag vi i framtiden måste förlita oss på för att Sverige ska kunna få den helt nödvändiga ekonomiska tillväxten. Om möjligt än viktigare är att uppmuntra och stimulera till startande av nya företag. Många av våra medborgare går och bär på en dröm om att någon gång kunna starta ett eget företag. Företagandet ska stimuleras och vara en naturlig del i det framtida valet av arbetsplats och försörjning. Den nödvändiga kapitalinsatsen kan i dessa fall vara ett hinder för att våga och kunna ta steget fullt ut.

För att underlätta för nyföretagandet föreslås i SD-motionen Sk414 att det skapas möjligheter för blivande företagare att göra en avsättning i sin allmänna deklaration för ett framtida företagande. Avsättningen avses bli avdragsgill i deklarationen. Möjligheten till avsättningen ska begränsas både i storlek per år och till dess totalbelopp. Ett belopp motsvarande avsättningen ska senast när deklarationen lämnas in till skattemyndigheten finnas insatt på spärrat räntebärande konto i bank. Liknande lösningar finns för exempelvis skogskonton. Kapitalet kan sedan användas till aktiekapital och bundna fonder vid bolagsbildning utan att någon beskattning inträder. Motsvarande system bör enligt motionen införas även för andra företagsformer. Vid avyttring av aktierna inom fem år ska hela beloppet återföras till beskattning som inkomst av tjänst. Avsatta medel som inte disponeras inom fem år återförs automatiskt i inkomstslaget tjänst. Liknande förslag finns i motionerna Sk299 och Sk307.

Jag anser att dessa förslag om att införa ett entreprenörskonto i enlighet med vad som utvecklas i motion Sk414 bör prövas och införas i samband med beredningen av övriga förslag om skatteincitament för att främja tillgången på riskvilligt kapital där den pågående Företagsskatteutredningen ska lägga fram ett delbetänkande den 31 januari 2012.

De övriga motionsförslag som behandlas i avsnittet anknyter i många fall till redan påbörjat eller aviserat utredningsarbete. Jag anser inte att det finns anledning för riksdagen att besluta om tillkännagivanden i dessa frågor. Följaktligen avstyrker jag motionerna i övrigt.

3.

Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (V)

 

av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma med förslag som förhindrar företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag.

Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk263 yrkande 2 och avslår motionerna 2010/11:Sk229, 2010/11:Sk230 yrkandena 1 och 3, 2010/11:Sk237, 2010/11:Sk238, 2010/11:Sk249, 2010/11:Sk274, 2010/11:Sk286, 2010/11:Sk298, 2010/11:Sk299, 2010/11:Sk300, 2010/11:Sk301, 2010/11:Sk307, 2010/11:Sk316, 2010/11:Sk317, 2010/11:Sk327, 2010/11:Sk333, 2010/11:Sk352, 2010/11:Sk368 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk377 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Sk386, 2010/11:Sk389, 2010/11:Sk411, 2010/11:Sk414, 2010/11:Sk427, 2010/11:Sk428, 2010/11:Sk445 och 2010/11:Sk456 yrkandena 1–5.

Ställningstagande

Riksdagen lagstiftade hösten 2008 i syfte att stoppa avancerad koncernintern skatteplanering med ränteavdrag som under en tid hade medfört ett högst avsevärt årligt skattebortfall för staten (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19). Denna lagstiftningsåtgärd har visat sig vara otillräcklig för att stoppa omfattande dränering av den svenska bolagsskattebasen. Skatteverket har återigen slagit larm om den omfattande skatteplanering som riskkapitalbolag fortfarande kan ägna sig åt med hjälp av de förmånliga svenska ränteavdragen. Skattebortfallet till följd av skatteplaneringen beräknas enligt myndigheten uppgå till ca 10 miljarder kronor.

Vänsterpartiet anser att skatteuppläggen är ett allvarligt problem av flera anledningar. Det uppskattade skattebortfallet till följd av det här upplägget motsvarar kostnaden för ca 25 000 välfärdsarbetare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger osv. Det är också så att konkurrensen snedvrids mellan företag som utnyttjar denna form av skatteplanering och företag som avstår eller som inte kan utnyttja möjligheten. Vid t.ex. en upphandling har riskkapitalbolag och utländska företagskoncerner en konkurrensfördel gentemot svenska bolag. Det är särskilt allvarligt med tanke på att de internationella riskkapitalbolagens uppköp av svenska välfärdsverksamheter går allt snabbare. En granskning gjord av journalisten Kent Werne visar att det, av de sex största vård- och omsorgsbolagen som är verksamma i Sverige, numera bara är ett enda som inte ägs av ett riskkapitalbolag. Inom skolan ägs tre av de fyra största friskolekoncernerna av riskkapitalbolag, och inom handikappomsorgen ägs i dag alla de fem största aktörerna av riskkapitalbolag. Riskkapitalbolagen lever alltså på svenska skattepengar men gör allt för att själva slippa betala skatt.

Jag tillstyrker motion Sk263 yrkande 2 om att regeringen ska återkomma med förslag som förhindrar företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Skatteupplägg med ränteavdrag blev en gång möjliga genom att skatteflyktslagen inte räckte till för att motverka en sådan skatteplanering. Vi har i denna nämnda motionens yrkande 1 fört fram förslag om en översyn av skatteflyktslagen i syfte att förhindra framtida skatteupplägg. Detta yrkande behandlas i ett annat ärende under våren (bet. 2010/11:SkU20).

Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt avstyrker jag.

4.

Tonnageskatt, punkt 2 (S, MP, V)

 

av Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om införande av tonnageskatt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2010/11:Sk224, 2010/11:Sk291, 2010/11:Sk303, 2010/11:Sk313, 2010/11:Sk357 och 2010/11:Sk382.

Ställningstagande

Samtliga av EU:s sjöfartsländer har nu infört tonnageskatt. Sverige är ett undantag. Detta förhållande leder till att Sverige förlorar nybyggen av fartyg till andra länder och att fler fartyg flaggas ut.

Efter ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen våren 2004 utreddes skattefrågan av Tonnageskatteutredningen (SOU 2006:20). Riksdagen beslutade 2007 om ett nytt tillkännagivande i frågan. Skatteutskottet har i enighet fortsatt att påpeka betydelsen av att regeringen ska lägga fram ett förslag om tonnageskatt. EU-kommissionen har den 21 januari 2009 presenterat centrala strategiska mål för Europas sjötransporter fram till 2018. Där påpekar kommissionen betydelsen av likvärdiga konkurrensvillkor, bl.a. vad gäller tonnageskatt.

Hösten 2010 tillsatte regeringen Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar. I oktober samma år lämnade utredningen sitt betänkande (SOU 2010:73). Enligt regeringens direktiv skulle utredaren inte ta upp skattefrågor. Utredaren har ändå känt sig manad att framhålla att ett införande av ett tonnageskattesystem skulle innebära att Sverige i likhet med flertalet övriga sjöfartsnationer i EU fullt ut skulle använda de möjligheter som kommissionens riktlinjer för statligt stöd till sjöfarten medger.

Trots riksdagens tidigare tillkännagivanden, påpekanden i flera interpellationsdebatter och nu senast från den nämnda utredningen har regeringen inte visat någon vilja att på allvar ta itu med frågan. Det är därför dags för den nyvalda riksdagen att ta tag i frågan ordentligt och pressa fram en kursändring.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin vilja att ett förslag till tonnageskatt snarast ska tas fram samtidigt som frågan om hur den latenta skatteskulden för rederinäringen ska återföras till beskattning måste lösas.

5.

Uttagsbeskattning, punkt 4 (S, MP, V)

 

av Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen omedelbart ska tillsätta en utredning med uppgift att lösa det problem för kooperativt ägda vindkraftverk som har aktualiserats av uttagsbeskattningen av vindkraftverk. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2010/11:Sk266, 2010/11:Sk314, 2010/11:Sk338, 2010/11:Sk395, 2010/11:Sk406, 2010/11:Sk449, 2010/11:Sk450, 2010/11:Sk453 och 2010/11:N369 yrkande 3.

Ställningstagande

Den andelsägda vindkraften administreras av kooperativa föreningar där privatpersoner och bostadsrättsföreningar har kunnat köpa andelar i vindkraftverk som berättigar till inköp av el från verken i förhållande till antalet andelar. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.

Tyvärr har vindkraftskooperativens utveckling hejdats av att kooperativen synes har förbisett de skattekonsekvenser i form av uttagsbeskattning som medlemmarnas uttag av el till underpris för med sig. Detta har heller inte blivit helt klarlagt för kooperativen förrän Skatteverket meddelade sin avsiktsförklaring att börja ta ut uttagsskatt på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen.

Självklart har detta fått en negativ återverkan på intresset för att teckna andelar i vindkraftskooperativ. Problemet med uttagsskatten för vindkraftskooperativ måste därför få en snar lösning, så att den andelsägda vindkraften åter kan ta en aktiv del i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden. Regeringen bör omedelbart tillsätta en utredning som exempelvis kan titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.

6.

Enskild näringsidkares personliga friskvård, punkt 6 (SD)

 

av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att den som driver enskild näringsverksamhet bör få samma skatteförmånliga behandling i fråga om sin personliga friskvård som gäller för anställda. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2010/11:Sk240, 2010/11:Sk273 och 2010/11:Sk336.

Ställningstagande

Den som är anställd i ett eget aktiebolag får göra avdrag för sin egen friskvård på samma villkor som gäller för andra anställda. Skattereglerna drar emellertid en gräns så att den företagare som driver sin verksamhet som en enskild firma inte får motsvarande avdragsrätt. Det bör gå att finna en lösning som innebär att även den som driver enskild näringsverksamhet ska kunna få samma skattemässiga behandling som sina anställda när det gäller friskvård. Jag föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande av denna innebörd till regeringen.

Särskilda yttranden

1.

Utdelningar och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 3 (V)

 

Jacob Johnson (V) anför:

Enligt uppgifter i en av dagstidningarna kringgår vissa revisionsföretag inkomstskattelagen genom att anställda som belönas med delägarskap får köpa aktier i företaget till ett mycket lågt pris, t.ex. 10 kr per aktie. Aktierna ger delägarna rätt till del av företagets årliga utdelning, vilket kunnat uppgå till 15 000 kr per aktie. Trots det låga priset på aktierna har ingen förmånsskatt betalats. Företagen har motiverat agerandet med att aktierna inte har något marknadsvärde eftersom de endast får ägas av verksamma vid företaget.

Jag anser att det är självklart att aktierna förmånsbeskattas. Finansminister Anders Borg har i ett svar på min fråga i riksdagen bekräftat att skillnaden mellan marknadsvärdet och det belopp den anställde betalar ska tas upp som inkomst i deklarationen, men har hänvisat till att det ytterst är en fråga för rättstillämpningen och att en prövning måste göras i varje enskilt fall. Jag skulle hellre se ett snabbt lagstiftningsingripande än att vänta ut praxis när det gäller denna typ av kringgåenden.

2.

Boendebeskattning, punkt 11 (S, MP, V)

 

Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Helena Leander (MP), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S) anför:

Hyresrätten är enligt vår uppfattning missgynnad i jämförelse med andra boendeformer. Regeringen för inte en bostadspolitik som tar itu med detta problem. Tvärtom har den genom olika beslut i riksdagen ytterligare urholkat den skattemässiga neutraliteten mellan bostadsformerna. Omläggningen av fastighetsskatten har t.ex. medfört att ägare av de dyraste villorna har fått de största skattesänkningarna. Regeringen utreder nu också möjligheten att avskaffa fastighetstaxeringen av bostäder och på så sätt försvåra att en beskattning grundad på marknadsvärde återinförs. Ett annat exempel på en åtgärd som riskerar att urholka neutraliteten mellan bostadsformerna är introduktionen av en helt ny boendeform, ägarlägenheten, fr.o.m. den 1 maj 2009. Våra partier reserverade sig mot att införa ägarlägenheter eftersom konsekvenserna från neutralitetssynpunkt gentemot andra boendeformer inte hade utretts före beslutet.

Förutom rättviseaspekter är en väl fungerande hyresmarknad med ett bra utbud av bostäder av hög kvalitet i hela landet också viktigt för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Ett stort antal hyresrätter behöver byggas i Sverige samtidigt som hyrorna i nyproducerade lägenheter blir mycket höga. Det behövs följaktligen en rad bostadspolitiska åtgärder för att förbättra läget, och enligt vår uppfattning är en utredning om den skattemässiga neutraliteten och rättvisan mellan olika boendeformer en av de viktigaste frågorna. Regeringen borde enligt vår mening inse detta och skyndsamt sätta i gång en sådan utredning.

När det gäller förslaget i motion N437 yrkande 7 vill vi framhålla att vi tidigare har föreslagit att riksdagen ska införa ett klimatavdrag genom slopad fastighetsavgift under tre år för ägare till bostadshus som klimatrenoverat sitt hus. Detta förslag avslogs av en majoritet i riksdagen i samband med behandlingen av budgetförslaget för 2011.

3.

Andrahandsuthyrning av bostäder, punkt 13 (S, V)

 

Veronica Palm (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S) anför:

Vi anser att nivån på schablonavdraget vid andrahandsuthyrning inte bör höjas ytterligare. Det borde snarare ha legat kvar på det belopp om högst 12 000 kr som gällde fram till den 1 januari 2011.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010

2010/11:Sk224 av Lars Hjälmered och Hans Rothenberg (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tonnageskatt.

2010/11:Sk227 av Hans Backman (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett tydligare regelverk som anger att marknadsmässiga avtal mellan två eller flera parter där alla inblandade anser att de tjänar på avtalet är sponsring.

2010/11:Sk229 av Hans Backman m.fl. (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny samlad skattereform, med avstamp i globaliseringens utmaningar för jobb och företagande.

2010/11:Sk230 av Hans Backman m.fl. (FP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reformering av kapitalbeskattningen.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteincitament för att öka tillgången till riskkapital.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en skatterabatt för FOU.

2010/11:Sk231 av Hans Backman m.fl. (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av beskattningen av personaloptioner i fåmansbolag.

2010/11:Sk237 av Lars Elinderson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av reglerna för skatt på pensionssparande m.m.

2010/11:Sk238 av Lars Elinderson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av den svenska skatterätten när det gäller företag med verksamhet i flera länder.

2010/11:Sk240 av Anne Marie Brodén (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för personalvårdsförmåner så att dessa också omfattar egenföretagare i enmansföretag och handelsbolag.

2010/11:Sk244 av Elisabeth Svantesson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring av stiftelseändamål.

2010/11:Sk246 av Fredrik Malm (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade möjligheter till kultursponsring för företag.

2010/11:Sk249 av Jan Ertsborn m.fl. (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av fri fondering upp till 5 miljoner kronor.

2010/11:Sk263 av Jacob Johnson m.fl. (V):

2.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som förhindrar företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag.

2010/11:Sk266 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av uttagsbeskattningen på vindkraftskooperativ.

2010/11:Sk268 av Christine Jönsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en förändrad beskattning av oäkta bostadsrätter.

2010/11:Sk271 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklade regler vad avser beskattning av firmafordon hos egenföretagare.

2010/11:Sk273 av Maria Plass och Hans Rothenberg (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för friskvård vid enskild firma.

2010/11:Sk274 av Maria Plass m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverken för Ung Företagsamhet-företag för att det ska bli enklare att driva en verksamhet vidare efter ett år.

2010/11:Sk280 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om justerad avdragsgräns för representation.

2010/11:Sk284 av Anders Åkesson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över och förändra fastighetsavgiften för studentboende i syfte att uppnå en neutralitet i skattetryck i jämförelse med hyresrätt som upplåtelseform.

2010/11:Sk286 av Staffan Danielsson och Kerstin Lundgren (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förenkla och anpassa Sveriges aktiebeskattning till omvärlden.

2010/11:Sk291 av Eva-Lena Jansson och Kerstin Engle (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utforma en proposition om tonnageskatt.

2010/11:Sk298 av Maria Lundqvist-Brömster och Liselott Hagberg (båda FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införande av riskkapitalavdrag.

2010/11:Sk299 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konto för företagande.

2010/11:Sk300 av Gustaf Hoffstedt (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nystartszoner.

2010/11:Sk301 av Magdalena Andersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapital.

2010/11:Sk302 av Saila Quicklund och Eva Lohman (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunal fastighetsskatt på vindkraftsanläggningar.

2010/11:Sk303 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen skyndsamt handlägger riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen om tonnageskatt.

2010/11:Sk304 av Olof Lavesson och Cecilia Brinck (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förändrat och förtydligat regelverk för sponsring av kultur och idrott.

2010/11:Sk305 av Cecilia Brinck (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ytterligare se över ökade avdrag för uthyrning av andrahandsbostäder.

2010/11:Sk307 av Malin Löfsjögård (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om entreprenörskapsfonder.

2010/11:Sk309 av Jan Ericson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fastighetstaxeringen.

2010/11:Sk310 av Jan Ericson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skattereglerna för fåmansbolag.

2010/11:Sk313 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen skyndsamt handlägger riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen om tonnageskatt.

2010/11:Sk314 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över reglerna för beskattning av vindkraften.

2010/11:Sk316 av Johan Löfstrand (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att begränsa möjligheten till avdrag för kontanta inköp i näringsverksamhet.

2010/11:Sk317 av Katarina Köhler och Helén Pettersson i Umeå (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över beskattningen av socialt företagande.

2010/11:Sk327 av Marie Nordén (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ersättning för skador som uppstår vid utvinning av naturresurser.

2010/11:Sk331 av Yvonne Andersson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behoven av förbättrade möjligheter för det svenska näringslivet att ge pengar till forskning och utveckling.

2010/11:Sk333 av Nina Larsson (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa riskkapitalavdrag.

2010/11:Sk336 av Annie Johansson och Johan Linander (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enskilda företagares möjlighet att göra avdrag för friskvård.

2010/11:Sk338 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över frågan om uttagsskatt för kooperativ vindkraft.

2010/11:Sk343 av Mikael Oscarsson och Otto von Arnold (båda KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring i 42 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) så att ett företags gåva till kvalificerat allmännyttiga ändamål som avses i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen blir undantagen från utdelningsbeskattning hos företagets ägare.

2010/11:Sk352 av Anita Brodén (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva att utreda möjligheten för uppfinnare att göra avdrag för sina utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster.

2010/11:Sk357 av Lars Johansson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa tonnageskatt.

2010/11:Sk364 av Anti Avsan (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av permanentbostad.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försöka identifiera vilka negativa konsekvenser som den nuvarande eviga reavinstbeskattningen medför samt lämna förslag till hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas.

2010/11:Sk368 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av ett entreprenörskonto.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att införa riskkapitalavdrag.

2010/11:Sk372 av Irene Oskarsson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt utreda hur taxeringsvärdessystemet för småhus kan avvecklas enligt ambitionerna i Alliansens manifest.

2010/11:Sk377 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för att främja enskild kapitalbildning.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av skattesystemet för att främja enskild kapitalbildning.

2010/11:Sk381 av Andreas Norlén och Maria Plass (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av fåmansbolagsbeskattningen (de s.k. 3:12-reglerna).

2010/11:Sk382 av Annelie Enochson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av ett skyndsamt införande av tonnageskatten i Sverige.

2010/11:Sk383 av Caroline Szyber (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om hyresrättens ställning.

2010/11:Sk386 av Krister Örnfjäder (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till återinvestering av vinst i det egna företaget.

2010/11:Sk387 av Krister Örnfjäder (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva möjligheten av utökat skatteavdrag för forskning och utveckling för småföretag.

2010/11:Sk389 av Lars-Arne Staxäng (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla regelverket för kapitalskatteområdet.

2010/11:Sk395 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda frågan om uttagsskatt på vindkraftskooperativ.

2010/11:Sk396 av Krister Hammarbergh och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskrivningsmöjligheter för flyttbara bostadshus.

2010/11:Sk406 av Christer Adelsbo m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsbeskattning på vindkraftskooperativ.

2010/11:Sk411 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttag av insatskapital ur aktiebolag.

2010/11:Sk412 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande.

2010/11:Sk414 av Lars Isovaara (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett särskilt entreprenörskonto för framtida företagande.

2010/11:Sk416 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa 3:12-reglerna.

2010/11:Sk427 av Otto von Arnold (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda fri flytträtt på spar- och försäkringsprodukter.

2010/11:Sk428 av Caroline Szyber m.fl. (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla privatpersoners sparande i noterade och onoterade företag.

2010/11:Sk439 av Finn Bengtsson m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av bostadspolitiken.

2010/11:Sk445 av Per Åsling (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utredningen om s.k. nystartszoner även ska omfatta geografiskt avgränsade områden i glesbygd med stort utanförskap.

2010/11:Sk447 av Per Åsling (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en generell skatterabatt för FoU i småföretag.

2010/11:Sk449 av Annie Johansson och Kenneth Johansson (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en neutralisering av uttagsskatten för vindkraftskooperativ.

2010/11:Sk450 av Annie Johansson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att fastställa marknadspriset på el från vindkraftskooperativ.

2010/11:Sk451 av Per Åsling (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda ett införande av ett system med kommunal fastighetsskatt på vindkraftsanläggningar.

2010/11:Sk453 av Ola Johansson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en neutralisering av uttagsbeskattningen för andelsägda vindkraftsanläggningar.

2010/11:Sk454 av Andreas Carlson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genom en utredning skapa förutsättningar för skattebefrielse för prästlönetillgångar och mervärdesskatt på interna ekonomiska transaktioner.

2010/11:Sk455 av Andreas Carlson och Roland Utbult (båda KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av skattelagstiftningen i syfte att underlätta för sponsring av kulturella ändamål.

2010/11:Sk456 av Per Åsling (C):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett skyndsamt genomförande av ett riskkapitalavdrag.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapitalavdrag för vissa noterade aktier.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beloppsgränsen för riskkapitalinvesteringar.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en höjd avdragsmöjlighet.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapitalavdrag för vissa juridiska personer.

2010/11:C247 av Annie Johansson (C):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebefrielse av intäkter från hyresrätter i privata bostäder.

2010/11:C360 av Caroline Szyber och Annelie Enochson (båda KD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla regelverket för uthyrning av bostäder och avskaffa taxeringsvärdessystemet.

2010/11:Ub439 av Tomas Tobé och Lars Hjälmered (båda M):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka de ekonomiska incitamenten för forskning och utveckling.

2010/11:N369 av Kent Persson m.fl. (V):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det omedelbart bör tillsättas en utredning med uppgift att lösa problemet med uttagsskatten på vindkooperativ.

2010/11:N437 av Lise Nordin m.fl. (MP):

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka energideklarationen.