Digitaliserings- och postfrågor

Fru talman! Vi befinner oss i en brytningstid. Chat GPT tog stora delar av världen på sängen. Något många uppfattat som science fiction blev helt plötsligt väldigt konkret, även om vi i många sammanhang använt AI-lösningar utan att vara medvetna om det. Digitalisering påverkar alla delar av vårt samhälle, och AI har möjligheten att revolutionera många områden. Precis som med all ny teknik kan både digitala verktyg och AI användas till saker som är bra och i fel händer till saker som påverkar vårt samhälle negativt.

Fru talman! Vi i Sverige behöver skapa och intensifiera samarbeten genom en nationell kraftsamling runt digitalisering och AI, inte minst för att kunna upprätthålla vår gemensamma välfärd och även för att hitta lösningar på klimatutmaningar och andra stora utmaningar världen ställs inför. Samtidigt ska vi både inom ramen för EU och egen nationell myndighetsstruktur säkerställa att vi får ett ramverk som hanterar riskerna utan att hämma utvecklingen av digitala verktyg och AI.

I dag röstar EU-parlamentet om regler för AI, och i debatten märks tydligt den spänning som finns mellan dem som vill fokusera på att reglera och förhindra och dem som vill främja utveckling. Ledande forskare har dragit paralleller mellan läkemedel och AI, det vill säga att det finns ett allmänmänskligt intresse att kontrollera båda. Det är viktigt att vi får fram nya läkemedel, liksom det är viktigt att vi får fram nya AI-lösningar. Och det är viktigt att se till att de inte leder till skadliga verkningar för människor, oavsett om det är medicinska verkningar eller något annat. Ett liknande regelverk som det som vi redan har för medicinsk utveckling skulle kunna vara vägen framåt för att skapa transparens och hantera riskerna när det gäller AI.

Fru talman! Sverige behöver ett politiskt ledarskap som bejakar möjligheterna med digitalisering och AI och tydligt definierar det egna politiska ansvaret. Flertalet studier, rapporter och experter har konstaterat att efter åtta år av socialdemokratiskt styre har Sverige som it-land tappat konkurrenskraft och det digitala ledarskapet. OECD bekräftar denna bild och rankar den svenska digitaliseringen av offentlig sektor på en bottenplats bland industrialiserade länder. När det gäller frågan om digitalisering kom vår regering verkligen inte till ett dukat bord. Som tur är har den här regeringen ett helt annat fokus, och regeringen har på den korta tid som regeringen har suttit bland annat ökat medlen till programmet Avancerad Digitalisering. Det inleddes 2021. Vinnova och Teknikföretagen är inblandade. Programmet bygger på en offentlig samverkansmodell där man finansierar olika utvecklingsprojekt framför allt inom digitalisering och AI. Statliga insatser matchas sedan krona för krona av näringslivet.

Tidigare i år ökade regeringen insatserna till programmet för avancerad digitalisering till 500 miljoner per år fram till 2027.

Regeringen har också nystartat Digitaliseringsrådet. Det ska fortsätta sitt arbete med att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken och digitaliseringen av offentlig förvaltning. Rådets arbete har förlängts till och med den 31 december 2026. Rådet har fått en något annorlunda sammansättning för att skapa bättre dynamik inom rådet. Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt, och Digitaliseringsrådet utgör en viktig funktion för att kunna samla och sprida kunskap om aktuella förändringar och behov inom området.

Utöver detta har regeringen under EU-ordförandeskapet bland annat hållit en AI-konferens i Göteborg, och på torsdag och fredag den här veckan är det Digital Assembly här i Stockholm. Det här är bara början.

Fru talman! Samhället i sin helhet - privat, ideellt och offentligt - påverkas av digitalisering och AI. De strategiska frågorna behöver kunna hanteras av ledningsgrupper och av oss beslutsfattare.

År 2018 presenterade Expertgruppen för digitala investeringar sitt betänkande. Gruppens uppdrag var att ge råd och stöd till 20 myndigheter gällande digitala investeringar. Syftet var att statliga myndigheter skulle bli bättre på att genomföra verksamhetsutveckling och snabbare uppnå önskade resultat av politiska reformer eller förändrade uppgifter.

Fem år senare kan vi konstatera att viss förbättring har skett bland svenska myndigheter men att den samlade bilden tydligt indikerar att offentlig förvaltning inte alls utvecklas i den takt som Sverige som nation behöver.

Fru talman! Betänkandet vi debatterar i dag handlar också om posten. Det är inte bara digitaliseringsfrågor.

Posten håller på att i grunden förändras. Vi skickar mejl och sms och lägger ut på sociala medier snarare än skickar brev och vykort. Detta visar att vi borde ha kommit ännu längre med digitaliseringen av myndighetspost.

Det finns i grunden inget rimligt skäl till att vi år 2023 skickar fysiska brev när digitala brevlådor är säkrare, mer praktiska och billigare. Samtidigt lever vi i en tid när den tidigare begränsade postordermarknaden nu är på väg att bli norm. Vi måste rusta svensk post för detta nya genom att värna hela landet och säkerställa en fungerande konkurrens.

Vi borde fundera över hur vi kan stärka konkurrensen, inte minska den. Varken marknaden eller digitaliseringen är ett hot mot en fungerande postmarknad efter år 2025. Det är två stora möjligheter som rätt hanterade kan modernisera svensk postverksamhet och göra den mer hållbar, kostnadseffektiv och digital.

Det är väldigt svårt att förstå att det i ett land med en befolkning där de flesta är vana vid digitala verktyg, inte minst efter pandemin, finns statliga myndigheter och företag som fortsätter att skicka exempelvis räkningar i fönsterkuvert när en digital lösning gör hantering av både distribution och betalning så oerhört mycket enklare.

Jag är glad över att regeringen nu utreder möjligheten att öka användningen av digitala brevlådor. Förutom att det förenklar hanteringen är det betydligt mer miljövänligt och sparar både papper och skog.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Ledamoten Stockhaus pratar om digitalisering, framför allt AI, och de nya utmaningar och möjligheter som vi ser framför oss. Det är en fantastisk utveckling som pågår. Vi vet egentligen inte vart AI-tekniken och de här olika modellerna kommer att föra oss, men det händer otroligt mycket.

Precis som ledamoten säger ligger Sverige inte direkt i framkant på det här området. Mycket behöver göras. Inte minst behöver man från statligt håll sannolikt centralisera en del av arbetet eftersom det krävs så mycket resurser för att klara det här.

I dag har vi ett par myndigheter som gemensamt arbetar med detta, men det är alltid svårt att arbeta med myndigheter som inte riktigt har ett sådant uppdrag att de kan skära över gränserna. Digitaliseringsmyndigheten ses väl som huvudmyndigheten på det här området. Det sker otroligt mycket utvecklingsarbete i Linköping.

Men varje gång vi i trafikutskottet är på konferenser och så vidare och träffar dem som arbetar med det här säger de att det måste till en tydligare nationell strategi och ett nationellt arbete på området. Då pekar de på Regeringskansliet. Ledamoten Stockhaus är ju moderat och har statsministern som nära förtrogen.

Det de säger i de här sammanhangen är att man borde centralisera AI-frågorna i Regeringskansliet eller ta dem under statsministern eftersom det här är så revolutionerande för all vår verksamhet.

I dag ligger detta, sannolikt av tradition, på en annan minister, herr Slottner. Då vill jag fråga om det är så att regeringen arbetar med detta och om majoritetspartierna tittar på att centralisera det till statsministern därför att det här kommer att vända upp och ned på det mesta vi ser i dag.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Daniel Helldén! Jag har också hört den. Den har lyfts upp vid flera tillfällen.

Jag tror att mycket av diskussionen också handlar om att det finns en frustration över bristen på politiskt ledarskap, historiskt sett, på EU-nivå men även i Sverige. Den förra regeringen hade inte den här frågan högt upp på sin agenda, vilket den här regeringen har.

Om det här organiseras direkt under statsministern, vilket jag absolut kan se att det finns vinster med, eller om det ligger någon annanstans kan vara viktigt på papperet. Men frågan är om inte det allra viktigaste är att vi får till en nationell AI-strategi, vilket är på gång, att den uppdateras och att det finns bra kompetenser som Regeringskansliet knyter till sig, vilket man gör bland annat genom Digitaliseringsrådet. Det viktiga är att det blir verkstad och att politiken kliver ut på arenan, vilket den förra regeringen inte gjorde.

Fru talman! Man kan prata om olika regeringar.

Det arbete som i dag bedrivs på nationell nivå drogs igång under den tidigare regeringen. Det organ som heter AI Sweden - jag vet inte exakt formen för detta eller vad man ska kalla den - drogs igång av Peter Eriksson när han var digitaliseringsminister. Han sjösatte den utvecklingen, och det är ju en central del i det svenska nationella arbetet som håller i de här frågorna.

Jag skulle alltså säga att mycket gjordes av de tidigare regeringarna. Dock ser vi internationellt och nationellt att man på nationell nivå inte riktigt klarar av att hänga med i den här utvecklingen.

Jag får inget riktigt svar av Maria Stockhaus på om det är så att regeringen tänker centralisera det här runt statsministern därför att det är så otroligt genomgripande. Det är inte bara ett sidodepartements ansvar, utan det måste vara någonting som tas under Statsrådsberedningen.

Fru talman! Jag tror att jag och Daniel Helldén är överens om hur viktig den här frågan är för Sveriges framtid.

Det gäller många olika utmaningar som vi har att vi ser till att komma upp på banan, för där har vi inte varit. AI Sweden är ett utomordentligt exempel på en sak som gjordes av den förra regeringen. Men det är väldigt tydligt att det som efterfrågas i branschen och av ledande företag på området är tydligt politiskt ledarskap, som de upplever saknades under den förra regeringen. De förväntar sig mer av den här regeringen, och det jag ser i de diskussioner vi har med departementet är att man är villig att ta det här ledarskapet.

Jag tycker att frågan är var den här kompetensen sitter. Det är viktigt att vi har en statsrådsberedning och en statsminister som är engagerade i frågorna, vilket vi har. Men frågan är om den organisatoriska tillhörigheten är det som är viktigt eller om det viktigaste är att vi faktiskt åstadkommer någonting. Jag tror att det senare är viktigare.

Fru talman! Ja, vi debatterar digitaliserings- och postfrågor här i dag.

Vi har en myndighet, Myndigheten för digital förvaltning, som för tredje gången har gjort en samlad analys av det svenska samhällets digitalisering. Man har tittat på befolkningens digitala kompetens. Man har tittat på landets bredbandsinfrastruktur. Man har tittat på digital omställning av företag och offentlig förvaltning. Och man ger en samlad bild av den digitala strukturens omvandling i samhället.

Det är en viktig undersökning eftersom den ger en bild som kanske ser lite annorlunda ut än den vi nyss fick höra om. Resultatet visar att Sverige ligger långt framme när det gäller digitaliseringen, men att vi sällan är först. Andra länder kommer i kapp och går om.

Undersökningen visar att näringslivets digitala omställning går bra men att man även där ser att när det handlar om centrala tekniker blir det sämre. Den visar att Sverige ligger efter andra länder inom 5G-täckningen, men man tror att man snart kommer i kapp. Den visar också att det fasta nätet är väl utbyggt, men på sina håll i landet - vilket vi som bor på landsbygden mycket väl vet om - ser det betydligt sämre ut. Undersökningen visar dessutom att Sverige står sig väl när det handlar om den digitala kompetensen hos befolkningen men att en alldeles för stor del ändå saknar grundläggande kompetens. Slutsatsen är att vi har gjort - och gör - mycket som är bra men att vi måste göra betydligt mer.

Jag tycker framför allt att det handlar om två saker som vi måste skärpa upp oss kring. Den ena handlar om vilka mål vi har. Det är ett bra mål att vi ska vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter, men den andra saken är att vi också måste ha mål som säger att vi ska vara bäst på att utveckla. Vi är ju inte för inte Sverige, som har hur många innovationer som helst att falla tillbaka på! Inom den digitala världen har vi Skype, Spotify och Klarna, och det finns säkert många fler exempel som jag skulle kunna räkna upp som personer faktiskt har utvecklat i Sverige. Därför behöver vi ett skarpare mål, och det behöver vi diskutera.

Jag skulle önska att vi kunde diskutera i en god ton och säga att alla behövs. Det handlar inte om vad den ena eller andra regeringen gjorde utan om att vi ska gå framåt tillsammans. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt. Sedan finns det annat vi behöver göra utifrån de tre analyser som gjorts. Det handlar framför allt om den offentliga digitaliseringen, där vi kan bli väldigt mycket bättre om vi sätter upp skarpa mål och pekar med hela handen - "hitåt vill vi" - och gör överenskommelser med framför allt SKR, som ju samlar kommuner och regioner.

I trafikutskottet har vi ansvar för den digitala infrastrukturen. Det är ett väldigt roligt område, för det handlar hela tiden om teknikutveckling, forskning, grön omställning och allting som just nu är väldigt aktuellt. Jag kan ta bilen som exempel. För ett tag sedan var det en fysisk sak, men i dag är den väldigt digital. Tack vare forskningen finns det i dag elektrifierade bilar, och då är det klart att det händer någonting med bilarna. De kan kommunicera med andra bilar och andra enheter. De kan ta emot information och ge ut information. För fordonsindustrin som helhet handlar det också om att i sina fordon integrera produkter som ska prata med andra produkter. Digitaliseringen är viktig på oerhört många olika sätt.

Sedan har vi hela frågan om AI, som tidigare talare var inne på. Det är viktigt att vi ser de fantastiska möjligheter som finns, inte minst inom hälso- och sjukvårdens sektor, som ju är avgörande för många av oss men också inom nästan alla sektorer som finns. Det är även viktigt att ha en struktur för öppna data, att vi använder den data som finns och att fler får tillgång till den. Samtidigt måste vi hålla koll på integritetskänsliga uppgifter och så vidare. Men många olika sektorer kräver i dag att man delar data.

Det finns många olika frågor där AI kommer att bli viktigt framöver. Det handlar inte minst om cybersäkerhet och det som händer runt omkring oss. Vi behöver verkligen vara på tå i de frågorna. Digitaliseringen är i dag en förutsättning för klimatomställningen, och vi behöver binda ihop de olika sakerna.

Samhällets grundläggande digitala infrastruktur ska utgå från staten, och informationen och datan ska inte ligga på en marknad. Det är en viktig grundläggande princip som vi måste hålla fast vid, tycker jag.

Vi ska också prata lite grann om posten, eftersom betänkandet även handlar om posten. Precis som tidigare talare sa har posten förändrats helt och hållet. Vi kan titta i våra egna brevlådor och se hur sällan vi som har anslutit oss till de digitala brevlådorna i dag får fysiska brev. Samtidigt måste det ändå finnas en infrastruktur för att vi i hela vårt land ska kunna få både brev och paket. Det är alltså viktigt.

Det finns ett antal utredningar. Vi får se vad de landar i så småningom och om de kommer med några förslag, men jag vill ändå poängtera att för Socialdemokraterna och mig är det jätteviktigt med en väl fungerande post i hela landet. Det måste vara utgångspunkten i förslagen som läggs fram. De kan inte bara vara på marknadens villkor. Detta måste också ingå i den grundläggande infrastrukturen.

Slutligen, fru talman, vill jag säga att jag självklart står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation nummer 4.

Fru talman! Jag tänkte gå in på någonting som heter lokaliseringsprincipen. Det låter kanske inte särskilt spännande, men det är en fråga som lyfts fram under många år av branschen, kommunerna och människor på landsbygden när det gäller möjligheten att få tillgång till bredband. Uppkoppling är grundläggande, för om man inte har det kan man inte vara del av det digitala samhället. Nu finns teknik som möjliggör uppkoppling på nya sätt, men i grunden är ett bra bredbandsnät fortfarande oerhört viktigt för att säkerställa människors tillgång till digitaliseringens alla möjligheter.

Det finns ett problem med att stadsnät inte får utvidgas över en kommungräns trots att det hade varit det mest rationella sättet att lösa tillgången till bredband i många delar av landet. Det har påtalats i många år, och det skulle faktiskt inte kosta staten någonting att ändra lokaliseringsprincipen och göra det möjligt att gräva över en kommungräns, men det är först nu - sedan den 1 mars i år - som det är möjligt och tillåtet. Det ändrades på den förra regeringens initiativ, absolut, men min fråga till Gunilla Svantorp är varför detta som är så oerhört viktigt för många ute i landet inte gjordes tidigare.

Fru talman! Jag kan också tycka att det har tagit lång tid, men det var ändå S-regeringen som tillsatte utredningen. Om jag förstått det hela rätt var det sedan komplikationer i utredningen som gjorde att man var tvungen att tillsätta ytterligare en utredning, vilket gjorde att det tog tid. Det tror jag nog att Maria Stockhaus vet, med tanke på att hon har suttit i trafikutskottet längre tid än vad jag har gjort.

Jag tror att det är väldigt viktigt att se till att försöka få undan alla de hinder som gör att bredbandet inte byggs ut tillräckligt mycket. På sina håll har det byggts ut jättebra - det kan man inte minst se där jag bor, i den kommun som faktiskt var först i Sverige med en dygnetruntöppen Icaaffär där man loggar in med bank-id. Det är tack vare att den digitala infrastrukturen har byggts ut som det är möjligt. Helt värdelös var alltså inte S-regeringen under sina år. Man prioriterade att se till att det finns en digital infrastruktur. Men det är klart att man alltid kan bli väldigt mycket bättre.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Maria Stockhaus om statlig elektronisk legitimation. Sverige är ett av de få EU-länder - kanske till och med det enda - som inte har en statlig e-legitimation. Vi har andra sådana legitimationer, men ingen statlig. Den nya EU-förordning som heter eIDAS menar på att vi i alla länder måste ha en digital plånbok. Jag skulle vilja veta hur Maria Stockhaus och regeringen ser på den här frågan. Kommer vi att vara positiva till att det tas fram en statlig elektronisk legitimation?

Fru talman! Det viktiga är att det i dagsläget finns möjlighet att legitimera sig digitalt. Vi får se vad EU-förordningen innebär i praktiken för Sverige och vad vi behöver göra för att uppfylla den.

Jag skulle vilja återgå till detta med ambitionsnivå när det gäller digitalisering. Tidigare, när vi hade en annan regering, var jag ofta uppe och sa att den ambitionsnivå som den dåvarande regeringen hade, att bli bäst på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, är en passiv och ganska lågt ställd målsättning för ett land som Sverige. Nu ger Gunilla Svantorp intryck av att hon håller med om att vi borde vara med och se till att vara bäst i världen på att utveckla nya digitala applikationer.

Min fråga är: Varför har det inte varit ett mål för den tidigare regeringen? Det politiska ledarskapet när det gäller digitalisering och att ha högt ställda mål för var Sverige ska befinna sig på den internationella kartan hänger ju tydligt ihop med de mål som sätts av regeringen. Här är den allmänna uppfattningen, min uppfattning och bevisligen även Gunilla Svantorps uppfattning att målen var för lågt ställda. Varför hade man så låga målsättningar under den förra regeringen?

Fru talman! Det kanske är läge att påminna Maria Stockhaus om vad som hände förra mandatperioden. Ett par år av förra mandatperioden försvann i en pandemi. Åtminstone i det utskott som jag då satt i, utbildningsutskottet, fick man lägga allt annat åt sidan och jobba uteslutande med sådant som handlade om pandemin. Det är möjligt att det var så också i trafikutskottet - jag vet inte, för jag satt inte i det utskottet då.

Maria Stockhaus säger att vi behöver ett vassare politiskt ledarskap i de här frågorna. Som svar på min fråga säger hon: Vi får se vad vi behöver göra för att uppfylla förordningen. Det är väl inte att gå först? Att sätta dagordningen gör man väl inte genom att se vad man behöver göra för att uppfylla förordningen, utan det gör man genom att tala om vad man vill göra.

Man säger en sak i talarstolen, men sedan är det något helt annat som presenteras. Jag förväntar mig betydligt mer än bara den typen av svar framöver.

Fru talman! Som sista debatt för min del under det här riksdagsåret har jag blivit inkastad i en trafikutskottsdebatt om digitaliserings- och postfrågor. Eftersom jag inte är ordinarie ledamot i utskottet har jag inte varit med i beredningen av dessa frågor, så jag kan kanske delvis skylla mina bristande kunskaper på området på det. Men det är inte utan att man ibland känner sig som farbror, 85, när vissa digitaliseringsfrågor kommer upp. Trots att man inte har passerat 50 än känner man sig i vissa lägen betydligt äldre, och det gäller sannerligen när temat är digitalisering.

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2022, som ges ut av Internetstiftelsen, använder 94 procent av befolkningen internet, och nästan alla gör det dagligen. De 6 procent som inte använder internet alls tillhör nästan uteslutande de äldsta i vår befolkning. Var femte pensionär använder inte internet. Enligt rapporten begränsas de äldre bland annat av höga kostnader, krånglig teknik och en oro för att bli lurade.

Samtidigt ser man hur detta leder till ett utanförskap på många sätt. Många väntar sig att alla har tillgång till en e-postadress eller ett bank-id i dag, vilket inte stämmer. Särskilt är det många äldre som inte har det. Tyvärr hamnar dessa i ett B-lag, då de analoga möjligheterna till kontakt med sjukvård, myndigheter, ansökningar om hemtjänst och så vidare inte har samma servicenivå, telefontider etcetera som tidigare.

Det är fullt förståeligt och helt rätt att digitaliseringen går framåt, men vi får inte glömma bort min snart 80-åriga gamla mamma eller andra som inte har de digitala kunskaperna eller möjligheterna. Av PTS årsredovisning för 2022 framgår hur myndigheten fortfarande arbetar för ett minskat digitalt utanförskap och en lättare vardag för de äldre som ofrivilligt hamnat i både fysisk och social isolering, vilket ju är välkommet. Men det kommer inte att räcka. Därför måste de analoga tjänsterna fortfarande finnas kvar i en rimlig omfattning.

Fru talman! Det gamla kopparnätet har på många ställen monterats ned, och nedmonteringen fortsätter alltjämt. Det onda att nätet har monterats ned har samtidigt lett till en god utbyggnad av fiber på stora delar av den svenska landsbygden, men inte överallt. En utmaning som detta dock har fört med sig är att de som inte längre har fast telefon via kopparnät eller fiber är hänvisade till mobilnätet. Av min egen och mina grannars högst begränsade empiriska studier kan vi konstatera att mottagningen i åtminstone min och Gunilla Svantorps del av Värmland har blivit betydligt sämre. Kanske det är för att allt fler använder sig av den trådlösa datatrafiken? Jag vet inte, men detta är vår egen hemsnickrade teori.

I vilket fall som helst leder dålig mottagning till utmaningar. Samtidigt måste vi säkra upp de mobilmaster som faktiskt blir våra livlinor, så att de fungerar även vid strömavbrott. Många master har i dag mycket begränsad kapacitet, och inte ens vid ett kortare strömavbrott finns någon funktion kvar då nödströmmen är slut. Därmed kan man inte heller nå 112 om man är i behov av det. Vi ser digitaliseringens fantastiska möjligheter, men vi måste samtidigt ha dess svagheter i åtanke vid utveckling och utbyggnad.

Fru talman! I Kristdemokraternas landsbygdspolitiska program pekas det tydligt på att bredband i praktiken är nödvändigt för ett modernt boende eller företagande. Fortfarande finns det många som saknar de möjligheter som en stabil och snabb internetuppkoppling innebär. På landsbygden saknas ofta förutsättningar för en marknadsdriven utbyggnad. Där behövs olika former av stöd. I en utvärdering av landsbygds- och regionalfondsprogrammen, beställd av Tillväxtverket och Jordbruksverket, beskrivs fiberanslutning vara lika viktigt som vägar och elektricitet.

I telefonenkäten anger 62 procent av de företagare som fått tillgång till fiberanslutning att det har stor eller mycket stor betydelse för företaget. Under pandemin har många flyttat sin arbetsplats till bostaden och ibland även till fritidshus och sommarställen på landsbygden. För dem som under en begränsad period av skäl relaterade till pandemirestriktioner mer eller mindre har tvingats flytta sin arbetsplats har det kanske fungerat att hanka sig fram med en svajig mobiluppkoppling. Men det vi ser framför oss nu är att många kommer att vilja fortsätta jobba delar av sin arbetstid från annan plats än kontoret. Detta kommer att ytterligare öka kraven på ett utbyggt fibernät.

Det finns exempel från landsbygden där företag eller bostäder som ligger långt ifrån ett fibernät i sin kommun men har nära till ett fibernät i en annan kommun inte får ansluta sig till det befintliga nätet i grannkommunen. Sådana effekter vill vi hitta lösningar på för att kunna undvika - inte bara för att skynda på möjligheten för fler att kunna ansluta sin fastighet till fibernätet utan också för att det skulle spara pengar och resurser.

Fru talman! Sverige är ett stort land, och det är troligen inte ekonomiskt försvarbart att satsa på fiber till varje hushåll. Då behöver andra lösningar användas. Det är också viktigt att inte ta bort befintligt kopparnät förrän annan teknik finns på plats för att inte missgynna dem som bor på landsbygden. Vad gäller tillgång till internetuppkoppling är det fortfarande cirka 2 procent som saknar detta.

Därför satsar regeringen på stöd till bredbandsutbyggnad för att även landsbygd och glesbygd ska få fungerande bredbandsuppkoppling. Regeringen vill också undersöka möjligheten att påskynda utbyggnaden av bredband i glesbefolkade områden. Då kan inte alltid fiber användas, eftersom det blir alldeles för dyrt för att nå alla hushåll. Därför lyfter regeringen fram trådlös uppkoppling i detta uppdrag. Det kommer att medföra att fler hushåll kommer att kopplas upp snabbare, och det blir billigare.

Hela Sverige ska fungera. Då ska även hela Sverige ha tillgång till bredband.

Ibland behöver vi dock problematisera den digitala utvecklingen. Vi behöver stanna upp och reflektera om till exempel skärmtid. Vad är lagom skärmtid? Vi behöver utreda skärmtidens påverkan mer noggrant. Som statsrådet Forssmed har sagt: "Skärmtid och sociala medier kan ha negativ påverkan, men vi behöver veta hur stor påverkan på hälsan, på kognitiv förmåga och på psykisk ohälsa" som detta har.

Detta är oerhört viktiga frågor. Digitaliseringen är inte enbart av godo.

Har en ny sorts ensamhet utvecklats? Jag menar en digital ensamhet där man nås av ständiga uppdaterade flöden om vad alla andra gör och man ställer sig frågan: Hur är mitt liv jämfört med deras? Hur många av mina Facebookvänner träffar jag fysiskt? Finns det en risk för att man isolerar sig och enbart umgås på nätet?

I SVT:s nyheter på morgonen i dag kunde vi höra att man noterar att självscanningsstationerna i våra butiker har ett allt högre tryck än den vanliga kassan just för att särskilt yngre inte vill ha fysisk kontakt med människor längre. Man vill råda sig helt själv.

Fysisk inaktivitet kontra skärmtid är en annan aspekt. Vi behöver röra oss mer. Så har vi den övergripande frågan: Hur påverkas vi av användningen av digitala och sociala plattformar och av skärmar?

En digital gemenskap kan vara väldigt positiv, men detta kan även innebära ett digitalt utanförskap och en digital ensamhet. Om detta behöver vi prata mer, och vi behöver utreda det mer. Det är precis det som regeringen har initierat.

Slutligen, fru talman, ska jag säga några ord om postverksamheten, en av livlinorna för ett fungerande samhälle. Postfinansieringsutredningen, som tillsattes av S-regeringen, togs fram mot bakgrund av att allt färre brev skickades. Därmed minskar postverksamhetens intäkter, vilket vi har hört i tidigare inlägg. Sverige behöver dock fortfarande ha en posttjänst i hela landet, och därför behövs förändringar.

Regeringen valde i januari 2023 att besluta om ett tilläggsdirektiv till Postfinansieringsutredningen som avser just digital post. Skälet för tillläggsdirektivet är att den offentliga förvaltningen behöver följa med i den digitala utvecklingen. Det finns flera fördelar med digital post. Posten blir säkrare och billigare, och du kan komma åt din digitala brevlåda oavsett var du befinner dig.

Eftersom det finns personer som av olika skäl inte kan skaffa en digital brevlåda ska utredaren även ta fram förslag på vilka personer som ska undantas från krav på en digital brevlåda. Detta är en mycket viktig aspekt att beakta. Det måste finnas alternativ för dem som har särskilda behov.

Fru talman! Digitaliseringen innebär stora möjligheter att finna gemenskap, nya lösningar och ny kunskap. Samtidigt medför digitaliseringen utmaningar, vilka kan omfatta allt från AI-regelverk och skärmtid till ett digitalt utanförskap eller en digital ensamhet. Det gäller att kunna se båda sidor av myntet oavsett om det är digitalt eller analogt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Eftersom detta, vad jag vet, är min sista debatt för detta riksdagsår vill jag önska talmannen och talmanspresidiet, kammarsekreterare och stab en riktigt skön sommar. Och även om jag inte sitter i trafikutskottet vill jag önska även er en skön sommar.

Fru talman! Du lyfte detta med fiberutbyggnad på landsbygden, Kjell-Arne Ottosson. Du ser egentligen inte tekniken med fiberutbyggnaden. Du ser egentligen att detta är en för dyr lösning. Vad vi vet är att den tekniken inte är helt färdig. Ser du inte att vi måste ta kostnaden för den lite dyrare lösningen för att hela Sverige ska kunna vara med i en effektiv utbyggnad av snabb digital kommunikation?

Fru talman! Tack, Anders Karlsson, för frågan! Det är ingen tvekan om att vi måste sträva efter att alla ska ha möjlighet till fungerande bredbandsuppkoppling. Sedan är det vissa hushåll som ligger väldigt långt ifrån övrigt nät. Och vi ser i dag hur det fungerar med länk hos bland annat vissa företag, där man inte har möjligheten och där det ligger för långt bort.

Det är kanske så att kostnaden rätt och slätt blir för hög beroende på hur man har lagt upp anslutningen. Vi har fiberföreningar, till exempel, i många delar av vårt land, inte minst i min och Gunilla Svantorps kommun, som var tidigt ute just för att kopparnäten monterades ned. Vi var därmed tvungna att finna lösningar, och vi hittade lösningar. Där har vi fixat det.

Det blir större problem i andra delar, men självfallet är prio att alla ska ha en fungerande uppkoppling. Sedan får tekniken och kostnaden avgöra om det är via fiber i backen eller om det är via radiolänk. Men det är ingen tvekan om att alla ska ha möjligheten. Där tror jag att Anders Karlsson och undertecknad är helt eniga.

Fru talman! Det låter bra, Kjell-Arne Ottosson. Men problemet med annan teknik än fiber är att det ofta är en sämre teknik där man inte når samma kapacitet. Och framför allt är det en högre driftskostnad. Den kostnaden kommer att drabba dem ute på landsbygden.

Man kan titta på den utbyggnad som är gjord. Man har plockat de lågt hängande frukterna först, och nu har vi de lite högre kostnaderna. Jag tror att kommuner tillsammans med staten mycket väl skulle kunna vara med och finansiera dessa effektiva uppkopplingar med tanke på att inte ny teknik är framme på marknaden.

Fru talman! Jag tror fortfarande att jag och Anders Karlsson inte är så långt ifrån varandra i denna fråga. Det är självklart att vi måste få bredband till samtliga hushåll som önskar det i Sverige.

Vad gäller kostnaden är en del att regeringen har lagt ytterligare 1,3 miljarder, vill jag minnas, just till utbyggnad av bredband. Och man kommer att fortsätta i den takt som krävs för att vi ska nå utbyggnaden.

Precis som jag sa i mitt inlägg är det lika viktigt med bredband som till exempel med vägar. Det är helt avgörande om det ska fungera att bo på landsbygden och om hela Sverige ska fungera.

Jag kan lugna Anders Karlsson med att dessa frågor ligger väldigt högt på ministerns bord just för att vi måste se till att vi inte heller där får ett digitalt utanförskap, alltså att det blir fastigheter som inte kan komma med. Vi måste se till att vi får med alla som vill på tåget.

Jag tror fortfarande att i vissa delar kan en länk via luften vara det som kommer att fungera. Det handlar om dem som ligger - vad ska vi säga? - extremt långt bort från övrigt nät. Om du ska gräva många mil kommer kostnaden att bli alldeles för hög, kanske inte minst för en fiberförening, som då inte kommer att klara det.

Men oavsett detta avsätter regeringen pengar, och man kommer att fortsätta att avsätta pengar tills vi har ett utbyggt bredbandsnät i hela Sverige.

Fru talman! Jag och Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för att spara tid under voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 18.

Fru talman! På kvällen den 23 december 1947 vid Bell Telephone Laboratories i USA lyckades fysikern och ingenjören Walter Brattain demonstrera den första fungerande transistorn för sina kollegor. Transistorn anses av många vara en av de största uppfinningarna i modern historia, i princip den enskilt viktigaste elektroniska komponent som har banat väg för den omfattande digitalisering som vi bevittnar i dag. Walter Brattain erhöll tillsammans med två av sina kollegor Nobelpriset i fysik för transistorn år 1956.

Digitaliseringen har förändrat vår värld och kommer att fortsätta att göra det i en allt snabbare takt. Vi befinner oss i en tid där teknologin utvecklas i rasande fart och påverkar allt - från hur vi kommunicerar, reser runt och arbetar till hur vi lever våra liv. Det är därför avgörande att vi förstår och omfamnar vikten av digitalisering för att kunna forma relevanta politiska förslag för en framtid som är mer effektiv, säker och hållbar.

Fru talman! Digitaliseringen har revolutionerat kommunikationen. Och när det gäller medborgarnas berättigade förväntningar kring bredbandshastighet, bredbandskvalitet och bredbandstäckning ska man se en politisk handling. Enligt förra regeringens bredbandsstrategi ska målen på två områden - tillgång till snabbt bredband i hela Sverige och tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet - uppfyllas fram till 2025. Detta är mer eller mindre uppnått där människor bor, arbetar och handlar - det behöver göras mer på landsbygden. Men det kommer inte att uppnås längs järnvägar och vägar enligt Post- och telestyrelsens senaste data och prognos från 2022. Läget är långt ifrån tillfredsställande längs riksvägar - där är endast 39 procent av målet uppfyllt - och högtrafikerade järnvägar, där 54 procent av målet är uppfyllt.

Sverigedemokraterna vill se att en översyn av mobiltäckningen längs trafikerade järnvägssträckor görs och att man därefter prioriterar förbättringsåtgärder. Detta bör ske i ett samarbete mellan Trafikverket, järnvägsföretagen och mobiloperatörerna. Samma krav ska ställas på Trafikverket och mobiloperatörerna gällande riksvägar, Europavägar och övriga högtrafikerade bilvägar med hänsyn till vikten av datadelning mellan modernare bilar och molntjänster samt den kommande autonoma fordonstekniken.

Post- och telestyrelsen har en viktig roll i denna helhetsbild genom att ställa krav på mobiloperatörerna under kommande frekvensauktion för 900-megahertzbandet, 2,1-gigahertzbandet och 2,6-gigahertzbandet, men särskilt för 900-megahertzbandet med fler än dagens ett block med täckningskrav. Om det befintliga bredbandsmålet ska nås behöver kanske tilldelningen av alla block inom alla nämnda band villkoras med tydliga resultatmål för täckning och kapacitet.

Fru talman! I en digitaliserad era, där elektronisk kommunikation dominerar, kan det vara lätt att glömma bort värdet av posten. Posten är en viktig del av vår infrastruktur och har en djupgående inverkan på våra liv och samhällen. Men på samma sätt som den svenska tågtrafiken strular i dag är posten tyvärr också opålitlig.

Post- och telestyrelsen har nyligen fastlagt att Postnord inte har lyckats uppfylla sin lagstadgade kvot om 95 procents leveranssäkerhet för brev under en enda månad sedan maj 2022. Tillståndsvillkoren kräver också att Postnord upprättar riskanalyser för att snabbt kunna hantera eventuella problem. Men inte heller i den delen har bolaget levt upp till reglerna.

I sin års- och hållbarhetsredovisning ägnar Postnord ett mycket stort utrymme åt mångfald och jämställdhetsarbete, det vill säga sätter fokus på mångfaldsfrågorna i stället för på kärnuppdraget. I redovisningen står bland annat att: "För att leva upp till högt ställda krav och för att mångfaldsfrågorna ska komma i fokus inom Postnord pågår programmet Move - Change for Diversity. Ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete ska medverka till att såväl verksamhet som ledningsgrupper bättre speglar omvärlden och kunderna."

Fru talman! Postnords kärnuppgift är att prioritera leverans av brev och paket i hela landet - inte könskvotering av chefer eller att försöka spegla omvärlden eller sina kunder, enligt mig.

Sist, men inte minst, ska frågan om artificiell intelligens, AI, inte glömmas bort trots att det finns en AI-akt på gång i Europaparlamentet just nu. AI öppnar för stora möjligheter. Till exempel är det mycket effektivare att skriva ett anförande med hjälp av AI än utan. Men samtidigt har vi enorma utmaningar framför oss för att hantera de mindre bra sidorna av denna teknik. Jag ser fram emot att vi kan forma en effektiv och övergripande nationell AI-politik efter att den europeiska AI-akten fastställts.

Fru talman! Jag tror faktiskt inte att jag hörde rätt. Jag tänkte därför att jag verkligen måste kontrollera vad ledamoten sa alldeles nyss från talarstolen.

Det är självklart jätteviktigt att alla våra myndigheter arbetar med både mångfald och jämställdhet. Hela vårt land tycker att det är väldigt viktigt att vi ser till att både män och kvinnor och människor från andra länder har lika möjligheter, lika rättigheter och lika skyldigheter i detta land. Därför är det också viktigt att vi på den politiska nivån visar att vi tycker att det är väldigt viktigt och därför målsätter vad som ska göras.

Men jag uppfattade alltså att ledamoten sa att man inte ska hålla på med detta. Uppfattade jag honom rätt?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Gunilla Svantorp för frågan.

Om en myndighet eller ett verk inte uppfyller sina grundläggande kärnuppgifter och uppdrag tror jag inte att man ska sätta mångfald, inkludering och jämlikhet som sitt främsta uppdrag. Polismyndighetens, Trafikverkets, Energimyndighetens och Postnords grunduppdrag är inte att främja mångfald, inkludering eller jämlikhet. Polisens uppdrag är att bekämpa brottslighet. Postnords uppdrag är att leverera brev och paket i tid och till rätt kunder i hela landet. Jag hoppas att ledamoten har fått det svar som hon ville ha.

Fru talman! Ja, jag har fått ett svar. Men jag är fortfarande förundrad. Det är klart att grundläggande värderingar som hela vårt samhälle bygger på också måste finnas hos en ledning i en myndighet. Oavsett om man är anställd hos polisen, hos posten, i en förskola och så vidare ska man veta att de grundläggande värderingar som finns i den organisation där man verkar bygger på det som vårt land har sagt är viktigt, det vill säga till exempel att män och kvinnor har lika villkor, lika möjligheter och lika skyldigheter. Om man då inte pekar på det och har med det som en av sina viktiga uppgifter, tror ledamoten då att det skulle hända någonting i denna organisation? Det skulle det såklart inte. Det är det som vi har sett. Om vi backar tillbaka och tittar på historien var det faktiskt bara mannen som räknades, för att tala om jämställdhetsperspektivet i detta land. Detta har vi förändrat. Det är tack vare det som jag i dag kan stå här i riksdagens talarstol och prata. Det kunde man inte för över hundra år sedan om man var kvinna. Så det är klart att det är jätteviktigt att vi håller fast vid detta och hela tiden pratar om vikten av våra grundläggande värderingar.

Sedan tror jag att ledamoten har läst detta lite dåligt. För det är klart att myndigheternas kärnuppgift inte är detta. Deras kärnuppgift är någonting annat. Men i deras arbetsuppgifter ingår det att se till att de faktiskt har med sig de grundläggande värderingarna. Jag är därför fortfarande förundrad, fru talman.

Fru talman! Jag tackar för Gunilla Svantorps kommentarer. Jag har förståelse för att hon blir upprörd över det som jag säger. Men det är just på grund av vad dessa myndigheter har ägnat sig åt under åtta år av socialdemokratiska regeringar som vi har så många verk och myndigheter som är i fritt fall just nu. Exempel på detta är Trafikverket, Postnord och Polismyndigheten. De har glömt bort sitt kärnuppdrag och ägnat sig åt mångfald och inkludering.

I texten som citerades stod det: "För att leva upp till högt ställda krav och för att mångfaldsfrågorna ska komma i fokus inom Postnord - - -".

Men mångfald är inte Postnords fokus. Postnords främsta fokus ska vara att leverera brev och paket. Hur svårt är det att förstå detta? Jag säger inte att man inte ska fokusera på jämställdhet och mångfald. Men det är inte där som fokus ska vara. Postnords kärnuppdrag är nämligen att dela ut brev och paket. Trafikverkets kärnuppdrag är till exempel att se till att tågen går i tid, inte att gå runt och räkna på hur könsfördelningen ser ut bland människor. Kompetens, färdighet och personlighet har ingenting med kön att göra. Jag hoppas att ledamoten förstår detta.

Det är just på grund av den syn som ledamoten och Socialdemokraterna har som de har tvingat på detta på våra myndigheter och verk. Vi ser därför tyvärr att vi har myndigheter och verk i fritt fall.

Jag vill påminna trafikutskottets ledamöter om att vi i kammaren talar i tredje person då vi alltid talar via talmannen. Det är inte riktat mot någon specifik ledamot utan är en allmän hälsning till hela trafikutskottet.

Fru talman! I dag debatterar trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor.

När vi debatterade digitaliserings- och postfrågor för ett år sedan sa jag att digitaliseringen av det svenska samhället hade tagit ett stort steg under de senaste två åren. Bakgrunden var pandemin och att vi hade börjat arbeta hemma, bakom datorn. Utvecklingen inom den offentliga sektorn hade tyvärr gått långsammare.

Det är bara ett år sedan, och fokus låg då på digitalisering och att göra befintliga system effektivare. Jag tar upp detta för att visa den kraft som just nu driver utvecklingen framåt i ett rasande tempo.

I november 2022 släppte Open AI sin Chat GPT. Det blev startskottet för att andra plattformar lanserade sina egna system, trots att de inte var färdigutvecklade, för att hänga med i utvecklingen. Nu kan var och en av oss testa att använda AI. Plötsligt kan man förstå kraften i artificiell intelligens och hur till exempel Chat GPT kan underlätta arbetet med att skriva rapporter, programmera och så vidare.

Frågan är inte om utan hur den nya tekniken kommer att påverka var och en av oss. AI ligger i startgroparna och kommer att ge enorma fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning, liksom inom trafikutskottets eget område - transporter. Rapporter visar att det finns potential till besparingar om 140 miljarder inom den offentliga sektorn.

Samtidigt kan AI, som alla tekniker, användas i negativa syften. Den kan användas för att kontrollera befolkningen, sprida desinformation, återskapa släktingars röster i syfte att lura till sig pengar vid telefonsamtal - ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system.

Under det svenska ordförandeskapet i EU har viktiga förslag utvecklats som har en direkt koppling till hur EU vill tackla AI-utvecklingen, bland annat förordningen om AI och förordningen om data. Förordningen om AI bygger på de fyra principerna för en hållbar AI: AI ska vara rättvis och skydda den personliga integriteten samtidigt som den ska vara säker och transparent. Det är en väldigt viktig grund för AI i Europa.

Fru talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI har potential att ha lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, inom Europa och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste ta till oss detta faktum och öka takten i vår förståelse för och användning av AI, så att vi i Sverige - baserat på våra värderingar om individens frihet och på vår unika position som världens mest innovativa land - kan vara med och styra hur AI tillämpas här hemma och i vår omvärld. Det ska vara en AI som baseras på etiska riktlinjer.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet. Vi har en plattform att stå på; vi står inte helt utan grund i dag.

Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik som är lik Chat GPT men vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området, vilket inte minst har visats på de konferenser som ordnats under det svenska ordförandeskapet i EU. Inom det svenska AI-klustret utvecklas även ett förslag till AI-strategi för Sverige.

Sverige behöver tillsammans med olika aktörer ta ett sammanhållet grepp om AI-utvecklingen. En nationell AI-strategi är här en viktig pusselbit tillsammans med en ökad kompetens inom samtliga samhällsområden, inte minst på ledarskapsnivå men även genom satsningar på hela skol och forskningsområdet för att möjliggöra den kommande omställningen av Sveriges alla företag. Jag valde att i mitt anförande i dag fokusera på artificiell intelligens därför att det är den i särklass största och mest omvälvande förändring som har skett det senaste året.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste kopplas ihop, och vi måste hitta effektiva sätt att dela data. Dagens lagstiftning behöver uppdateras för att undanröja hinder för detta. AI-utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika dataset effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

Ansvariga myndigheter bör få ett ökat mandat att driva på digitaliseringen av den offentliga sektorn. Utan en bra digitaliserad grundstruktur kommer Sveriges AI-utveckling att bromsas, och då kommer vi inte att ha möjlighet att påverka utvecklingen i Europa och globalt.

Grundstrukturen börjar med infrastrukturen för data, och här behöver vi skapa bättre förutsättningar för dem som ska samla in och tillhandahålla data. Att förbereda och hantera data är väldigt kostsamt, vilket bland annat Lantmäteriet har räknat på. Här behöver nya strukturer och processer identifieras för att vi ska få till en drastisk ökning av antalet dataset på marknaden. Vi behöver ta reda på vilka data som behövs och hur tillgången till dessa dataset kan underlättas.

Utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät är mycket viktig för att öka människors och företags tillgång till bredband i hela landet, liksom för den digitala utvecklingen. Vi behöver öppna för olika tekniska lösningar för att så fort som möjligt ge bredband till människor runt om i vårt land. Regelverket ses nu över steg för steg, inte minst när det gäller fiberdragning över kommungränser, vilket har varit en hindrade faktor för utbyggnaden av bredband.

Vi måste samtidigt adressera digitaliseringens risker. Digitaliseringen måste kombineras med analyser av datasäkerhet och påverkan på den personliga integriteten och cybersäkerheten. Dataskyddslagen och andra tillämpliga lagar måste kontinuerligt utvecklas för att vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen.

Dessutom är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på det vi gör och analysera sårbarheten när vi nu samlar väldigt mycket data med lätt dataåtkomst, när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och när alternativen till det digitala är på väg att monteras ned. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor.

Fru talman! Alla ska kunna ta del av utvecklingen, och det måste finnas möjlighet att utföra tjänster utan att vara uppkopplad. Ett speciellt fokus behöver ligga på att alla människor ska kunna utföra nödvändiga tjänster och tillgodose de behov människor har av att kommunicera med den offentliga sektorn. Det gäller inte minst människor med olika funktionsvariationer, vilket ställer stora krav på våra myndigheter.

Fru talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Konsekvenserna av just digitaliseringen har varit en drastisk minskning av antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Post- och paketleveranser är viktiga delar av samhällets infrastruktur och behövs för att hela Sverige ska fungera. Vi måste säkra postgången även framöver när digitaliseringen kommer att göra att fler och fler brev skickas digitalt.

Slutligen, fru talman: Vi liberaler är teknikoptimister. Vi tror verkligen på Sveriges förmåga att i Europa ta på sig ett ledarskap inom AI. Vi tror på vår förmåga till datadriven innovation och att digitaliseringen har potential att förändra våra gamla företag samt skapa nya. Vi tror att vi med hjälp av digitalisering och AI kan minska kostnaderna för att därmed fortsatt kunna ha en bra välfärd. Vi tror att Sverige kan visa vägen för den utvecklingen och att riskerna med digitaliseringen samtidigt kan minimeras.

(Applåder)

Fru talman! Vi är här för att debattera digitaliserings- och postfrågor. Detta är ett jättespännande område. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 10 under punkt 5, som rör tillgång till elektronisk kommunikation.

Det är viktigt att vi lyckas få fiberutbyggnaden färdig. Den är inte självklar. Man kan luras av att vi har en hög procentuell andel utbyggnation, men precis som har sagts här tidigare är det inte alla som i dag har tillgång till fiber.

Kostnaden för att lyckas med detta är ganska stor. För att klara det måste man skjuta till mer pengar för att alla i hela landet ska få en jämlik möjlighet till fiberutbyggnad och tillgång till fiber. Visst kommer det att finnas undantag där man inte kommer att klara av detta, precis som vi har diskuterat, men lejonparten måste få fiber. Tekniken är så konkurrenskraftig och så mycket bättre i nuläget.

Jag är stolt över alla beslut som har tagits för att bygga ut fiberstrukturen i Sverige. Jag har själv varit med under hela resan i en kommun där jag har varit ordförande för fiberbolaget och sett alla beslut och korrigeringar av beslut. Vi diskuterar i dag att det inte är möjligt att samarbeta med kommuner. Från början kunde enskilda aktörer gå in och bygga upp nät, vilket också skedde. Samarbetet mellan kommunerna är en problematik i dag.

Robustheten i fibernätet är viktig, fru talman. Den robustheten måste vi stärka. Fiberstrukturen är i dag inte lika robust som kopparnätet. Vi måste ha mer redundanta system. Vi måste också bygga upp batterisystem som säkerhet när vi får störningar i systemet. Vi måste klara både utbyggnation och robusthet.

Parallellt med detta har vi mobila system som ska fungera. Liksom fibernätet inte är utbyggt i hela landet fungerar det mobila nätet väldigt olika i olika delar av landet. När vi nu fortsätter att bygga ut 5G-nätet krävs krafttag och kravställande så att vi får täckning i stora delar av landet - eller i hela landet - för att det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet, precis som när det gäller fibernätet. Vi måste släppa gammal teknik och gamla delar av nätet för att få plats med den nya tekniken med 5Gutbyggnation, precis som flera ledamöter har lyft fram i dag.

Vi pratar mycket om konkurrenskraft och om att vi ska göra detta på marknadens villkor. Marknadens villkor har ju gjort att vi har klarat av det fram till nu. När det gäller det som är kvar på fibernätet måste det dock till stöd för att marknaden ska klara det. Jag tror att den enskilda fiberkunden och kommunen kan vara med och betala, men staten måste också skjuta till sin del i det här systemet. Det rör sig om väsentligt mer pengar än vad som ligger på bordet i dag.

Jag går vidare till den andra delen, som gäller postservice i hela landet. Här ropar vi också på marknadslösningar, fru talman. Enligt kommentarerna från Riksrevisionen behövs inte de statliga stöden, men trots detta ligger det i dag ett förslag som enligt min syn bygger på statliga stöd som egentligen inte skulle behövas. Vi skulle kunna låta marknaden gå in och hantera detta på ett helt annat sätt. Av den anledningen, fru talman, skulle jag vilja yrka bifall till reservation 27 under punkt 13, som rör denna del.

Det är viktigt att ha en konkurrens som fungerar. Detta är nytt för mig, men när jag tittar på det ser jag att man, precis som Riksrevisionen påpekade, gör en manöver för att störa marknaden på ett sätt som inte behövs. Här måste vi fatta rätt beslut. Om vi känner att vi inte är färdiga med detta tycker jag att vi borde stanna här och kräva mer utredning i frågan, så att vi säkerställer att vi fattar rätt beslut i kammaren och så att vi inte äventyrar konkurrensen när det gäller hur paketlösningar och utdelning av paket ska hanteras.

Detta är ju lite gungor och karuseller. Har man i dag en minskad mängd brev och en ökad mängd paket finns det aktörer som kan se detta och hitta en affärsmodell så att de kan komma fram på ett smart sätt. Låt dem då göra det!

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig lite vid fiberutbyggnaden. Detta är ju definitivt dyrt, speciellt det som är kvar. Under S-regeringen, och med stöd av Centern, plockades de lågt hängande frukterna - det svåra och dyra är kvar. Den enda lågt hängande frukt som är kvar är den som jag tog upp i mitt replikskifte med Gunilla Svantorp: att ändra principen för lokalisering så att stadsnäten i en kommun ska kunna byggas över kommungränsen om detta är närmast. Detta har inte skett förrän nu, vilket är väldigt sent med tanke på att man har haft åtta år på sig.

Vi har fortfarande ett antal hushåll kvar. Prislappen för att alla dessa ska nås kommer att vara ganska hög. Detta är det som är kvar - det som den förra regeringen lämnade efter sig.

Är det då inte bättre att vi satsar på en mobil bredbandstjänst, så att man får en bra uppkoppling oavsett teknik? Är det inte viktigare att ha den typen av mål än att fokusera på att lägga miljoner på bredband till vartenda hushåll?

Fru talman! En utbyggnation i glesbygd kräver ju, precis som Maria Stockhaus sa, en struktur. Allting blir långa avstånd. Men en fiberutbyggnad stöttar också en mastutbyggnad för att få en effektiv mobilitet och en bra funktion i täckning. Tyvärr är det så att där inte fiber finns fungerar även mobiltäckningen ofta dåligt. De är alltså beroende av varandra. Vi får ta kostnaden tillsammans, både den som köper tjänsten fiber, kommunen och staten för att få till utbyggnationen.

Vi ska inte låta oss luras av att det finns genvägar. Vi har gjort det ganska många gånger under dessa 15 år när det gäller annan teknik. Men fibertekniken är så mycket bättre.

Fru talman! Vad gäller att fibertekniken är så mycket bättre var det väldigt stor skillnad när bredbandsmålen sattes, men sedan har tekniken utvecklats och fortsätter att utvecklas så att de mobila lösningarna kan leverera nästan samma uppkopplingshastighet som fiber.

Det kommer att kosta mycket pengar, och det finns fortfarande lågt hängande frukter som att bygga över kommungränser. På så vis skulle man kunna få ned kostnaden för att komma åt en del hushåll på landsbygden. Varför gjorde Centerpartiet inte mer när man stödde regeringen för att påskynda detta som faktiskt inte kostar något extra för staten utan bara underlättar utbyggnad där avståndet till nästa fastighet är kortast? Detta hade Centerpartiet kunnat driva på för, men jag såg inte att man låg på regeringen och krävde det. Det hade definitivt kunnat påskynda utbyggnaden till många hushåll som i dag står utan bredbandsuppkoppling.

Fru talman! Jag delar ledamotens kritik i vissa delar. Det skulle ha löst en del men inte allt. Detta är lite på marginalen och berör ett antal hushåll, och här förs en dialog. Men även i dag när det är tillåtet är det svårt att komma överens och komma framåt i dessa frågor eftersom det är ganska stora kostnader när man ska gå in i ett annat kommunalt nät. Utan dessa hinder kunde det ha lösts, precis som ledamoten säger. Men även marknaden sätter ju upp en del hinder i nuläget.

Fru talman! Digitaliserings- och postfrågor berör alla, och vi vet att frågorna väcker starka känslor, inte minst postfrågorna. Den återkommande frågan när posten kommer på tal är: Varför kommer inte posten fram? Vad gör de? Ja, det är Postnord man talar om. Men förväntningen är att posten som service ska fungera oavsett vem som sköter den, och det är viktigt att samhällsservicen fungerar i hela landet.

Det är också viktigt att övergången till ny teknik och ny samhällsservice går smidigt. Digitaliseringen påverkar posten och är helt central. Den måste fungera smärtfritt, men där är vi tyvärr inte i dag, speciellt inte på landsbygden. Alla har inte bredband, och det är på landsbygden som problemen blir som störst. Därför är det av största vikt att utbyggnaden av bredband på landsbygden sker skyndsamt och att staten tar det fulla ansvaret för att detta sker.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till Miljöpartiets reservation nummer 11 om tillgång till elektronisk kommunikation.

Det är också av största vikt att mobiltäckningen i landet förbättras. Det pågår just nu ett arbete med auktioner för nya licenser, och PTS har lovat att områden med låg täckning ska prioriteras i detta arbete, vilket har framförts tidigare i debatten.

Fru talman! Möjligheten att arbeta digitalt på tåg är en viktig fråga eftersom det ökar järnvägens attraktivitet - ett begrepp som tyvärr är svårt att använda när man pratar om tåg i dag eftersom det är så mycket problem med tågen. Men med en väl utbyggd mobiltäckning kan attraktiviteten höjas. I dag saknar upp till 50 procent av järnvägssträckorna mobiltäckning. Här borde dock Trafikverkets mobilsystem, som redan finns för alla banor, kunna användas, precis som man gör i Tyskland. Det är märkligt att man inte kan lösa detta i Sverige.

Fru talman! Jag benämnde tidigare digitaliseringen som något nytt. Det är kanske inte en helt korrekt beskrivning. Den är visserligen ny i förhållande till posten men gammal för de flesta i dag.

Vad som däremot är korrekt att säga är att artificiell intelligens, AI, är på väg att revolutionerna vår vardag helt och hållet, och det går otroligt fort. Genom de nya språkmodellerna och den maskininlärning som AI presterar i dag har helt ny mark brutits. När Chat GPT lanserades för allmänheten den 30 november förra året stod det klart för de flesta att vi går in i en ny era som tar digitaliseringen till helt nya höjder. Med nya prognostekniker kan sjukdomar upptäckas på ett sätt vi aldrig drömt om tidigare och nya läkemedel utvecklas. Vi ser modeller som hjälper oss i klimatarbetet så att vi kan minska effekterna av det vi tyvärr ställer till med. Stora datamängder äts av AI.

Att se hur de nya AI-modellerna kan ersätta människan på allt fler områden både fascinerar och skrämmer. Möjligheterna synes oändliga. EU arbetar med ett regleringsarbete för att säkerställa att AI är till gagn för oss och inte motarbetar oss. Det är bra. För cirka en halvtimme sedan fattade EU-parlamentet beslut om den nya AI-akten, och nu blir det förhandlingar. I höst har vi förhoppningsvis en reglering på plats.

Vi ska inte tro att detta innebär att utvecklingen bromsas upp, att vi kan luta oss tillbaka och att omvandlingen av våra liv inte kommer att ske. Nej, Chat GPT, som kom för bara ett halvår sedan, har redan vidareutvecklats till nya nivåer. Modellerna är nu bättre än oss på det mesta: att vara läkare, jurister, samhällsvetare, psykologer och lärare. Visst finns det sådant som vi människor fortfarande är bättre på, men utvecklingen går otroligt snabbt. Arbetsmarknaden kommer att vändas upp och ned, och vi kommer att se en förändring vi aldrig sett maken till.

Fru talman! Det kan vara så att EU:s nya lagstiftning redan är överspelad när den kommer på plats. Det betyder att vi sannolikt får återkomma till AI-frågorna i höst och att vi då kommer att diskutera samhällskonsekvenserna snarare än regleringen. Utvecklingen kommer att gå mycket snabbt, och det går troligen inte att reglera den. Men AI kommer att påverka allt vi gör. Vad vi ser är en revolution och ett paradigmskifte.

Fru talman! För tids vinning yrkar jag som sagt bifall enbart till reservation 11 om tillgång till elektronisk kommunikation så att pågående skifte inom digitalisering och AI kan vara till gagn för alla människor i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)