En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke

Fru talman! För att Sverige ska bli tryggare och den organiserade brottsligheten kunna pressas tillbaka behövs fler poliser, skärpta straff och effektivare verktyg för svenska myndigheter i kampen mot brottsligheten. Men det behövs också att fler barn får växa upp i trygghet.

Socialnämnden har ett särskilt ansvar att erbjuda skydd och stöd så att även barn som hamnat snett eller riskerar att fara illa kan få känna trygghet. Erfarenheten säger oss att i de fall då tryggheten saknas är tidiga insatser av största betydelse för att orosmolnen ska skingra sig så att också de mest utsatta barnen får möjlighet gå en ljus framtid till mötes.

Trygga familjer är den absolut viktigaste brottsförebyggande faktorn. Betydelsen av fungerande familjer för att skapa ett tryggare och mer välmående samhälle kan inte nog understrykas. Givetvis vill de flesta föräldrar sina barn väl och är oftast också bäst lämpade att fatta beslut som säkerställer de egna barnens behov av kärlek och omvårdnad.

Samtidigt vet vi att det finns familjer som brister. Missbruk, psykisk ohälsa, våld i hemmet eller en uppslitande vårdnadstvist till följd av en skilsmässa gör att föräldrar inte alltid kan se det egna barnets behov av stöd och behandling. Det kan då uppstå situationer då barn som är i behov av socialtjänstens insatser nekas detta eftersom samtycke från vårdnadshavarna saknas.

Socialtjänstens insatser bygger i hög grad på frivillighet, och det är lätt att förstå att det som huvudregel bör vara barnens föräldrar som fattar beslut som rör de egna barnen. Men som samhällsutvecklingen ser ut, med en grov organiserad brottslighet som kryper allt längre ned i åldrarna och risk att föräldrar då inte förmår ta sitt föräldraansvar, behövs en större och starkare socialtjänst med fler befogenheter att arbeta förebyggande och med tidiga insatser.

Regeringen föreslår därför för riksdagen att socialnämnderna ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till barn som har fyllt 12 år även utan vårdnadshavarnas samtycke om det bedöms lämpligt och barnet samtycker till insatsen. Socialnämnderna ska också få utse en kontaktperson om dessa förutsättningar är uppfyllda och vid behov en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risk för missbruk, brottslighet eller annat socialt nedbrytande beteende.

Lämplighetsbedömningen ska alltid beakta både barnets behov av insats och hur insatsen påverkar situationen i hemmet. Om socialnämnden kommer fram till att en insats utan föräldrarnas samtycke medför risker för barnet som inte går att undanröja bör nämnden inte besluta om en insats. Bedömningen ska alltid ske utifrån barnets bästa.

Fru talman! Jag är tacksam för den breda enighet som finns i utskottet när det gäller regeringens lagförslag. En sänkt åldersgräns för öppna insatser utan vårdnadshavares samtycke kommer att ge en ökad möjlighet för socialnämnden att ge tidiga insatser. Det ger också kommunerna möjlighet att agera tidigt när det gäller barn som begår brott och bättre förutsättningar att bryta en kriminell bana och en destruktiv livsstil så att fler barn får möjlighet att leva ett hederligt liv. Framför allt innebär det att fler barn får växa upp i trygghet, vilket också lägger grunden för ett tryggare Sverige.

Därför yrkar jag avslutningsvis bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Fru talman! Äntligen! I dag tar vi ett viktigt steg mot en socialtjänst som kan göra större skillnad tidigare. Detta arbete påbörjades under förra regeringen och går i dag i mål.

Öppna insatser är namnet på det socialtjänsten kan göra för barn och unga som bor hemma. Sådan hjälp kan även ges till ungdomar som är placerade i HVB-hem, familjehem eller stödboende. Det kan handla om att få en kontaktperson, en kontaktfamilj eller stöd- och behandlingsinsatser eller om att delta i program.

Lagförslaget innebär att åldersgränsen sänks från 15 till 12 år för när socialtjänsten kan ge öppna insatser där barnet säger ja men vårdnadshavaren nej. Som opposition ska man inte vara tyst om det regeringen gör dåligt men inte heller om det regeringen gör bra, och det är verkligen bra att lagen nu äntligen ändras.

Fler steg måste dock tas för att socialtjänsten ska kunna bli bättre i sitt förebyggande arbete. Öppna insatser ska alltid först och främst ges frivilligt. Både barn och vårdnadshavare ska helst samtycka till socialtjänstens hjälp för att den ska ha bäst förutsättningar att göra skillnad till det bättre.

Fru talman! Det säger sig självt att vårdnadshavare kan sabotera öppna insatser om de inte gillar att de ges. För vissa barn och unga som lever i en hederskontext kan det vara mycket farligt att ta emot hjälp från socialtjänsten om vårdnadshavarna inte vill. Men det kan samtidigt innebära en stor risk för barnet att inte få hjälp.

Är detta en olöslig Rubiks kub? Nej. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtyck har föreslagit att öppna insatser ska kunna ges utan vårdnadshavares kännedom. Vi socialdemokrater ser samma behov. Utgångspunkten för samhällets insatser måste vara barnets bästa, och då kan vårdnadshavares rätt till insyn och kommunikation med socialtjänsten få stå tillbaka.

Fru talman! Regeringen skriver i propositionen att det saknas underlag för att tillgodose dessa synpunkter och att de bedömer att en sådan inskränkning i vårdnadshavarnas rätt att ta del av uppgifter skulle förutsätta en genomgripande översyn av aktuella bestämmelser i bland annat föräldrabalken. Annorlunda uttryckt är det helt enkelt för mycket jobb för den här regeringen. Vi socialdemokrater säger i stället: Kavla upp ärmarna och gör det som krävs för att vi ska kunna hjälpa våra mest utsatta ungar!

Fru talman! Tänk vad mycket mer vi vet om hederskultur nu än för bara några år sedan! Många har betalat ett oerhört högt pris för denna ökade medvetenhet. Som Uppsalabo är det omöjligt att inte tänka på Fadime Sahindal, som med sitt liv och med sin död har gjort att fler tjejer blivit sedda och fler tjejer kunnat hjälpas.

Det är med mod och hårt arbete som samhället förändras till det bättre. Låt oss möta Fadimes mod med hårt arbete! Låt oss ge oss in i föräldrabalkens bestämmelser för att skriva om paragraferna om det är det som krävs!

Med det yrkar jag bifall till reservation 2.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu socialutskottets betänkande nummer 26 En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Som det är i dag kan socialtjänsten besluta om öppna insatser, kontaktperson och särskilt kvalificerad kontaktperson till barn som fyllt 15 år utan vårdnadshavarens samtycke. Förslaget är nu att detta ska kunna ske redan från 12 års ålder om det är lämpligt och barnet samtycker.

Fru talman! Sverige har förändrats - i alltför många avseenden tyvärr i helt fel riktning. Skjutningar, sprängdåd, gängkrig där små barn involveras, dödar och dödas, förnedringsrån där barn många gånger både är gärningspersoner och brottsoffer och en så kallad hederskultur som breder ut sig har gjort Sverige till ett land långt ifrån det trygga fina land som jag själv och många andra här i kammaren växte upp i.

Vi i Sverigedemokraterna har under lång tid varnat för den här utvecklingen, men tidigare regeringar har varit naiva. En oansvarig migrationspolitik och en tafatt kriminalpolitik har tagit oss hit där vi är i dag. Man vaknade helt enkelt för sent, vilket dock inte gäller Sverigedemokraterna. Sverige har lagar och förordningar som inte är anpassade för det nya Våldssverige och som nu behöver reformeras.

Att vända det här och få Sverige tryggt och bra igen blir ingen enkel sak. Det har tyvärr gått alldeles för långt. Det krävs en handlingskraftig regering som kan agera kraftfullt här och nu, tänka långsiktigt, arbeta förebyggande och ta krafttag mot den grova och eskalerande kriminaliteten i vårt land.

Med Sverigedemokraterna som största parti i regeringsunderlaget och med det Tidöavtal som ligger till grund för samarbetet finns nu förutsättningar för just detta. Vi har påbörjat det arbetet och kommer att fortsätta göra allt vad som krävs för att få Sverige tryggt och bra igen, så att barn kan växa upp under trygga förhållanden.

Dagens debatt rör alltså möjligheten att ge tidiga insatser, redan från tolv år, även om vårdnadshavaren inte ger sitt medgivande, för att kunna förebygga eller stävja en ogynnsam eller destruktiv utveckling. Vi ser som tidigare nämnts allt fler barn som tidigt hamnar snett i livet, dras in i kriminalitet och utnyttjas inom kriminella verksamheter och gäng. Narkotikaförsäljningen är stor. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket har fått alltför starkt fäste i Sverige. Alltför många har trasiga hemförhållanden. Föräldrar och vårdnadshavare har inte alltid förmåga att ta det ansvar eller vidta de åtgärder som krävs för barnens bästa.

Som förälder eller vårdnadshavare har man ett viktigt ansvar att tillgodose sina barns behov av omvårdnad och trygghet och ge dem en god fostran, vägledning och kärlek. Man har både skyldigheter och rättigheter, vilket är viktigt att värna om.

Att besluta om insatser utan vårdnadshavarens medgivande kan vara en inskränkning i vårdnadshavarens beslutanderätt. Det är såklart något som inte ska ske utan saklig grund, vilket skulle riskera att underminera den viktiga roll föräldrar och vårdnadshavare spelar i barnets liv. Men i många fall är det naturligtvis ytterst nödvändigt.

I väl fungerande familjer är det föräldrarna som har ansvaret för barnen och är de som känner barnen och deras behov och förutsättningar bäst. Föräldrarna ska kunna vara med och fatta beslut som rör barnen och har då även som uppgift att fatta beslut som gagnar dem på bästa sätt, vilket de flesta också gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Fru talman! I den bästa av världar fungerar detta i alla familjer. Men vi vet ju alla här i kammaren att det tyvärr inte ser ut så i verkligheten. Där brister gör att barn riskerar att fara illa har samhället en skyldighet att ingripa och ge stöd, hjälp och skydd. Barnets bästa ska alltid väga tyngst. Därför är Sverigedemokraterna positiva till regeringens proposition, som stärker just detta.

Vi behöver arbeta för att stärka det förebyggande arbetet, stärka föräldraansvaret och öka samarbetet mellan föräldrar och vårdnadshavare och samhällets resurser. Vi behöver också öka tillgången till information, utbildning och rådgivning för både barn och deras vårdnadshavare.

Genom att arbeta förebyggande kan vi stödja familjer i att skapa en trygg miljö för barnen att växa upp i och stödja vårdnadshavare att ta det ansvar som krävs och därmed minska risken för att samhällsinsatser behöver vidtas och att barn och föräldrar behöver slitas isär. I de fall vårdnadshavare brister i det arbetet behöver samhället stå starkt och vara barnens röst. Inga barn ska behöva drabbas inom familjen, och alla förtjänar en trygg uppväxt.

Fru talman! Sverigedemokraterna yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Att åldersgränsen sänks för frivilliga insatser utan vårdnadshavarens samtycke är en viktig förändring. Varför är den då viktig? Jo, därför att barn och unga själva behöver ha möjlighet att komma till tals och vara delaktiga, även om inte deras föräldrar ser hela vidden av just den här unga personens bästa.

Vi hör ofta vittnesmål från barn och unga som under sin uppväxt varit placerade i olika familjehem eller haft svåra uppväxtförhållanden och som frågar sig: Varför var det ingen som frågade mig vad jag ville? Varför fick inte jag vara med vid det här beslutet? Det här är en åtgärd som skulle kunna underlätta för en del unga då de får räcka upp handen och säga: Jag vill ha stöd, för jag mår inte bra i den situation jag befinner mig i. Men det måste självklart, precis som allting annat, bygga på en bedömning av socialtjänsten utifrån barnens bästa.

Men för mig handlar inte den här insatsen om att göra förändringar för barn och unga som riskerar att bli kriminella. Jag kan inte låta bli att lämna den kommentaren i det här sammanhanget. I debatten om insatser inom socialtjänsten låter det ibland som att alla barn och unga är potentiella blivande kriminella vuxna personer. Men så är det ju faktiskt inte. Den här insatsen är lika viktig för de barn som har psykisk ohälsa, har föräldrar med psykisk ohälsa eller till exempel har någon form av NPF-diagnos. Det handlar inte enbart om potentiella kriminella unga personer, och det är inte heller det som är den största poängen. Om vi har den här debatten och det låter som att allt vi gör handlar om att förebygga eventuell framtida kriminalitet bland ungdomar - vem vill då frivilligt söka stöd hos socialtjänsten?

Då får man ju stämpeln att man är en framtida kriminell person. Det kan låta hårt, men jag tycker ändå att det är viktigt att lyfta upp detta i debatten.

Jag vill gå tillbaka till socialtjänstens arbete och hur viktigt det är att deras utredningar görs på ett bra och högkvalitativt sätt och att de har rätt metoder, framför allt när det handlar om att samtala med unga personer så att man vet att det är barnens ord och inte någon vuxen persons ord som kommer fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Jag brukar prata om dessa frågor därför att vi, om vi ska göra dessa förändringar, måste veta att det görs med rätt insats. Det är de tidiga insatserna som är viktigast - det som sker kanske redan när ett barn är ett eller två år. Då krävs bra samverkan mellan MVC, BVC, förskola, familjecentraler och skola och att man har strukturer för att både uppmärksamma och samverka när man upptäcker att barn och familjer är i behov av stöd.

Även Barnombudsmannen brukar lyfta upp att det är många små barn som inte upptäcks när de behöver stöd. Här krävs som sagt samverkan, och det måste ske på ett strukturellt sätt för att kunna sätta in tidiga insatser som är frivilliga eller tvångsinsatser.

Fru talman! Jag vill gå tillbaka mer konkret till själva förslaget från regeringen, som jag i grund och botten tycker är ett bra förslag. Men jag saknar en del i det, och det handlar om processrätten.

I förslaget ger vi barn och unga mellan 12 och 15 år rätt att tacka ja till en insats. Men om de unga personerna inte får den insats som socialtjänsten utreder eller som de själva på eget bevåg har sagt att de vill ha har de inte rätt att i nästa läge säga att de vill överklaga beslutet eller att de vill ha en ny utredning och man ska titta på frågan igen. Detta tycker jag är en brist. Om man får säga ja i ena läget måste man också få chansen att överklaga. Däremot finns det fortfarande möjlighet för en del vårdnadshavare att överklaga i det läget, men som sagt inte för de unga.

Fru talman! Jag måste också lyfta upp att jag tycker att det finns en viss inkonsekvens i frågan om processrätt. Regeringen vill inte att en tolvåring ska kunna överklaga ett beslut om en öppen insats, men samtidigt pratar regeringen om och kommer att lägga fram förslag om att utreda hur man ska kunna göra en tolvåring straffmyndig.

Sammanfattningsvis, fru talman, vill jag säga att tidiga insatser behövs. Vi behöver öka samverkan med bra möjligheter och strukturerat agerande. Frivilliga öppna insatser är bra, men vi måste också låta tolvåringen överklaga ett negativt beslut.

Med detta yrkar jag bifall till reservation nummer 3.

Fru talman! I dag har vi att debattera regeringspropositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke. Det är, som tidigare talare har sagt, en viktig proposition därför att den ger socialtjänsten bättre verktyg och större möjligheter att agera tidigt när ett barn är i behov av insatser.

Ett generellt och allvarligt problem i dag är nämligen att stöd och hjälp ofta kommer alldeles för sent. Det kommer alltför ofta först när ett enskilt barn eller rent av en hel familj redan har utvecklat stora, allvarliga sociala problem och är i behov av mycket omfattande insatser.

Moderaternas och Tidöpartiernas bestämda uppfattning är därför att det krävs rejäla reformer och ett ökat fokus på förebyggande och tidiga insatser. I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram regeringens pågående arbete med att ta fram en ny socialtjänstlag. Att få på plats en ny socialtjänstlag är grundläggande och nödvändigt för att skapa en socialtjänst som i större utsträckning arbetar proaktivt och förebyggande. En ny lag behövs för att tydliggöra att verksamheten ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet, och en ny lagstiftning behövs för att ge socialtjänsten tydliga förebyggande mandat och verktyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Dagens socialtjänstlag bygger helt på frivillighet, och det är i grunden bra. Men att se till barns bästa ska inte vara frivilligt. Att se till barns bästa ska vara ett självklart obligatorium. Det finns tyvärr många situationer och fall där föräldrar agerar i strid med sitt barns bästa. Ibland är föräldrar direkt skadliga för sina barn genom att utsätta dem för hot, våld och övergrepp.

Mer vanligt är dock att föräldrar inte klarar av att tillgodose sina barns behov och helt enkelt brister i sitt föräldraskap. Att brista i sitt föräldraskap, fru talman, behöver inte vara något som är särskilt konstigt. Att vara förälder är ju både krävande och svårt. Därför är det viktigt att man kan få hjälp och stöd i sitt föräldraskap. Regeringen satsar därför stort på att bygga ut föräldraskapsstödprogram med målet att det ska finnas i Sveriges samtliga 290 kommuner.

Det är en viktig insats för att stärka föräldraförmågan och därmed ge föräldrar bättre förutsättningar att axla det stora ansvar som det innebär att vara förälder. Det är ett ansvar som vi moderater vill betona och som den nya regeringen vill stärka.

För de föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar och som avfärdar samhällets hjälp behöver det faktiskt bli konsekvenser. Det är därför bra att statsministern och socialtjänstministern har gjort klart att det kan bli fråga om såväl sociala som ekonomiska konsekvenser i form av exempelvis indragna bidrag om föräldrar inte tar sitt ansvar.

En särskild utredning ska nu se över olika möjligheter att stärka föräldraansvaret och möjliggöra tidiga insatser för barn och unga som begår brott eller som är i riskzonen att göra det. Om vi ska stoppa nyrekryteringen till de kriminella gängen krävs fler samhälleliga insatser men också ett stärkt föräldraansvar.

Fru talman! Det är som sagt viktigt att socialtjänsterna och socialnämnderna får bättre möjligheter att agera tidigt. Det är precis vad den proposition som vi nu debatterar handlar om. Jag är glad att riksdagens samtliga partier i grunden ställer sig bakom regeringens förslag att ge socialnämnden möjlighet att utan vårdnadshavarens samtycke fatta beslut om öppna insatser till barn som har fyllt tolv år, om detta bedöms lämpligt och, som sagt, om barnet samtycker till insatsen.

Det är bra att det finns ett brett stöd för att ge socialtjänsten utökade befogenheter att sätta in tidiga obligatoriska insatser för barnen och/eller deras vårdnadshavare, det som vi i debatten ofta kallar för mellantvång.

I dag är avståndet mellan socialtjänstlagens frivilliga insatser och de långtgående tvångsåtgärder som kan bli aktuella i ett senare skede enligt lagen om vård av unga alldeles för stort. Avståndet behöver minska, och glappet mellan total frivillighet och åtgärder enligt dagens LVU i form av exempelvis omhändertagande och placering av ett barn behöver täppas igen.

Fru talman! I och med propositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke tar vi ett viktigt steg, men precis som har lyfts upp i debatten och i ett särskilt yttrande i betänkandet och i följdmotioner behöver mer göras. Och mer - mycket mer - kommer den moderatledda regeringen att leverera.

Ytterligare reformer som stärker barnrättsperspektivet kommer. Det krävs ett verkligt paradigmskifte för barnets bästa. Konkret måste bland annat barnets bästa bli ett eget självständigt rättrekvisit. Och som jag nämnde inledningsvis kommer förslag till en ny socialtjänstlag att läggas fram samtidigt som andra reformer genomförs, såsom förändrade sekretessregler, detta i syfte att utveckla och stärka svensk socialtjänst. Socialtjänsten ska vara ett nav för insatser med möjlighet att jobba proaktivt och förebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Denna proposition är efterlängtad. Miljöpartiet har länge arbetat för stärkta rättigheter för barn, och vi var drivande i att barnkonventionen skulle bli svensk lag. Vi har också en längre tid drivit den fråga som debatteras här i dag om att barn vid lägre ålder än vad som tidigare har varit möjligt ska ha möjlighet att få del av egna insatser som de själva vill ha, även om föräldrarna inte ger sitt samtycke. Det handlar om att tillämpa ett barnperspektiv i praktiken och om insatser som vi tror kommer att vara verkningsfulla. Varje steg i riktning mot att barn blir egna rättssubjekt är viktigt.

Under Miljöpartiets tid i regering drev Åsa Lindhagen, så som då var jämställdhetsminister och ansvarig för frågor om barns rättigheter, igenom att en utredning skulle tillsättas för att en lagstiftning skulle komma på plats. Därför välkomnar vi såklart dessa lagändringar. De kommer att leda till att fler barn vågar och ser en mening med att söka hjälp. Det är också ett steg mot att barnperspektivet och barnrättsperspektivet kommer att växa sig starkare generellt.

Samtidigt skulle vi vilja se ytterligare förstärkningar för att stärka barns egen rätt till insatser, och jag tänkte nämna några av dem.

Fru talman! Miljöpartiet vill se ett kompletterande förslag som gör det möjligt även för yngre barn att få öppna insatser utan vårdnadshavares samtycke. Åldersgränsen för när barn ska kunna få egna insatser, även om en förälder inte samtycker, föreslås nu bli 12 år i stället för 15 år. Miljöpartiet tycker att det måste kunna vara möjligt även för yngre barn att få sådana insatser. Att till exempel delta i en stödgrupp med andra barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykiska problem kan en tioåring mycket väl vilja även om en förälder säger nej.

Flera organisationer och myndigheter resonerar på liknande sätt. Bris skriver i sitt remissvar till denna utredning att de inte vill ha en fast åldersgräns, eftersom det bland annat får till följd att yngre barn med tillräcklig mognadsgrad och förståelse för innebörden och konsekvenserna av insatserna lämnas utan hjälp. Även Barnombudsmannen anser att det kan finnas skäl att överväga om även barn yngre än tolv år, beroende på förutsättningarna, skulle kunna få ta del av öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke.

Vi anser att regeringen borde återkomma med ett kompletterande förslag som innebär en möjlighet för yngre barn att omfattas och hur en sådan regel på bästa sätt bör utformas.

Fru talman! När barnet har hemförhållanden som är svåra men föräldrarna inte vill ta emot frivilliga insatser och kriterierna för LVU inte är uppfyllda bör vi kunna ställa större krav på insatser för föräldrarna. En sådan lagstiftning tycker vi också borde utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Organisationen Maskrosbarn lyfter i sitt remissvar fram att Norge och Danmark har en sådan tvingande lagstiftning när det gäller öppna insatser till vårdnadshavare och att Sverige skulle behöva tillsätta en utredning för att det ska bli möjligt även här. Även Socialstyrelsen pekar på att utökade möjligheter att ställa krav på föräldrar att ta emot insatser skulle kunna öka förutsättningarna för att åstadkomma förändringar. Miljöpartiet delar denna uppfattning.

Fru talman! Miljöpartiet vill också utreda sänkt åldersgräns för processbehörighet. Regeringen menar att det inte är nödvändigt att sänka åldersgränsen för så kallad processbehörighet från dagens 15 år för att ge barn från 12 år rätt till öppna insatser även utan vårdnadshavares tillstånd. Men så länge barn inte har denna processbehörighet kan de inte överklaga ett beslut från socialtjänsten. Om ett barn vill ha en öppen insats som en förälder säger nej till och som socialtjänsten inte anser är behövlig, eller om socialtjänsten ger en annan insats än den som barnet efterfrågar, kan barnet inte få detta prövat rättsligt. Barnet kan inte heller göra en egen ansökan om insatsen, utan behovet väntas komma till socialtjänstens kännedom på andra sätt.

För att vidga barns rättigheter kopplat till denna förändring anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning för sänkt åldersgräns för processbehörighet. Då bör såklart både för- och nackdelar med en sådan förändring övervägas. Det kommer att beröra barn även i andra situationer, men det är i högsta grad angeläget för detta sammanhang.

För att stärka barns rättsliga ställning vill jag också påminna om att Miljöpartiet driver att barn ska ha rätt till ett eget ombud i alla mål som rör boende, vårdnad och umgänge. Även det skulle göra stor skillnad ur ett barnrättsperspektiv.

Fru talman! Avslutningsvis: Allt det som vi pratar om här i dag - barns rättigheter, bra utredningar, bra insatser, överväganden och uppföljningar - ställer stora krav på en fungerande socialtjänst med förutsättningar att göra ett bra jobb och agera förebyggande. Detta i sin tur kräver såklart att socialtjänsten har de ekonomiska och personella resurser som krävs. Att utveckla metoder för att ta barns behov och åsikter på allvar i allt socialt arbete kräver nytänkande och tid. Barns erfarenheter och tankar måste efterfrågas och tas på allvar såväl i början som under och efter kontakt med socialtjänsten.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! Det hör faktiskt inte till vanligheterna att vi debatterar eller fattar beslut om frågor som berör skjutningar och gängkriminalitet i socialutskottet. Däremot har frågan debatterats desto flitigare i justitieutskottet, detta helt oberoende av om det har varit en socialdemokratiskt ledd regering eller som nu en regering som leds av Sverigedemokraterna.

Anledningen till att strängare straff och hårdare tag varit politikens enda svar är att det har varit viktigare att det ska se ut som att politiken faktiskt gör något än att få till varaktiga lösningar. För även om det kan finnas skäl att skärpa straff är varje påstående om att det skulle råda bot på problemen helt enkelt inte sant. För detta krävs nämligen ett mycket mer omfattande arbete än så.

Fru talman! Därför är jag mycket glad över att vi nu för en gångs skull faktiskt debatterar det förebyggande arbetet, för det är här som krutet behöver läggas. Det är ett arbete som kommer att ta tid. Men faktum är att det inte finns någon quickfix på så stora och mycket långtgående problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

I detta förslag föreslår utskottet att man ska sänka åldersgränsen från 15 till 12 år för öppna insatser utan föräldrarnas samtycke. Anledningen till förslaget är att man upplever att föräldrarna kan bli ett hinder när barn behöver stöd från samhället. I ett läge där vi ser att det brutala våldet bland våra barn ökar finns det ett behov av att kunna sätta in insatser så snabbt det bara går. Här håller vi helt med.

Där våra åsikter går något isär, eller åtminstone behöver breddas lite grann, handlar det om varför föräldrar motsätter sig stöd och vilken effekt ett sådant här förslag skulle kunna få i realiteten.

Fru talman! Även om vi ställer oss bakom utskottets förslag vill jag understryka de brister vi ser i detsamma. Vi menar att en av orsakerna till att föräldrar inte alltid vill samarbeta med socialtjänsten kan vara att förtroendet för myndigheten ibland är väldigt lågt. Samtidigt menar vi att det ofta är viktigt just för barnets bästa att bygga bra relationer såväl mellan myndigheten och föräldrarna som mellan barnet och föräldrarna. Vi anser därför att vi faktiskt måste se föräldrarna som en viktig del i arbetet för att hjälpa barnen.

Om ens uppfattning är att föräldrar enbart inte vill hjälpa sina barn och därför inte ska vara delaktiga finns det också en risk att man missar att en upplevd ovilja kan ha sina orsaker. Att föräldrar motsätter sig samarbete kan beror på att socialtjänsten inte har kunnat genomföra förebyggande insatser eller inte upplevts som tillgänglig eller relevant för att ge det stöd som familjer känt att de behövt.

Vi ska absolut inte blunda för att politiken låtit socialtjänsten bli eftersatt under många år och att socialtjänsten därför inte alltid har rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Det är också oerhört viktigt att vi tar den bristande tillit många känner inför socialtjänsten på allvar. Att arbeta med att bygga förtroende mellan socialtjänsten och våra medborgare är oerhört viktigt för oss alla. Många av de socialsekreterare som jag har pratat med har stor förståelse för att den myndighetsutövning som de har möjlighet till, det vill säga att i värsta fall omhänderta ett barn, skapar stor oro. Därför arbetar de också aktivt för att möta människors rädsla och för att bygga bra relationer. Det är ett arbete som vi menar är grundläggande för att människor ska känna att de kan be om hjälp själva och inte bara tvingas till socialtjänsten när krisen väl är ett faktum.

Den andra frågan som vi måste ställa oss är om lagändringen kommer att ge någon effekt. Det är mycket riktigt så att det finns tillfällen där föräldrar säger nej till öppna insatser till sina barn. Anledningarna kan vara många och varierande och bero på familjernas olika situation. Om föräldrarna säger nej till insatser för socialtjänsten en dialog med familjen. Och om socialtjänsten bedömer att det är till skada för barnet kan de inleda en utredning. Säger föräldrarna nej många gånger till en insats är det också detta som kommer att ske.

Därför bedömer jag att den nya lagen ensam inte kommer att kunna ge så stor effekt. Vi ser dock inte heller några större risker med att sänka åldersgränsen utan tycker att det är väldigt bra. Men min poäng är att det krävs mycket större krafttag än så här från politikens sida om man vill satsa på det förebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har en lång rad förslag på hur vi ska kunna stärka socialtjänsten för att den ska bli mer närvarande och tillgänglig för den som behöver dess stöd. Vi vill bygga en urstark socialtjänst som ska ha så pass låga trösklar och som vi alla ska kunna ha så stark tillit till att vi kan känna att vi kan använda oss av den och vända oss dit när vi behöver hjälp. Vi menar att det är helt centralt att socialtjänsten ges möjlighet att vara närvarande i ett så tidigt skede som möjligt och att den tillsammans med familjerna ska kunna utforma vilka insatser som behövs för just dem. Det är ett arbetssätt som kommer att kosta och ta tid men som vi menar är den bästa vägen för att arbeta förebyggande.

För att barns bästa verkligen ska stå i fokus måste socialtjänsten få de resurser den behöver för att kunna utföra sitt arbete. Nu tvingar i stället regeringen våra kommuner att gå på knäna. Det spelar inte någon större roll vilka lagändringar man gör om man samtidigt drar undan förutsättningarna att genomföra dem.

Förebyggande arbete tar som sagt tid, fru talman. Men om vi hade börjat med det då för 10-15 år sedan när gängkriminaliteten och skjutningarna fick ordentligt fäste hade vi kanske haft en helt annan situation än den vi har nu. Den hårda doktrinens väg har vi provat under lång tid, och med facit i hand kan vi se att den inte ger så bra resultat. Beaktat den mycket allvarliga situation vi befinner oss i nu, där barn blir utsatta för brutalt våld och till och med är förövare, måste politiken agera med kraft, kunskap och mod. Vi i Vänsterpartiet menar därför att det verkligen är hög tid att prioritera det förebyggande arbetet med de resurser som krävs för att långsiktigt se till att alla medborgare kan leva i trygghet. Då krävs helt enkelt betydligt mer muskler än så här.

Vi ställer oss bakom förslaget men har ett särskilt yttrande där vi klargör våra ståndpunkter.

Fru talman! Jag tog replik mest för att få möjlighet att diskutera just behovet av att stärka det förebyggande arbetet ytterligare. Det råder ingen som helst skiljaktig uppfattning mellan mig och ledamoten Maj Karlsson om det.

Detta är just ett steg i det som behöver göras. Socialtjänsten behöver få fler och bättre verktyg i sin verktygslåda. I dag är verktygslådan alldeles för tom, och det finns som sagt ett stort glapp mellan socialtjänstlagens frivilliga insatser och de väldigt långtgående insatser som man kan göra då situationen blivit extremt allvarlig och det är motiverat med exempelvis ett omhändertagande.

Jag tycker att den regering som jag stöder och som nyligen tillträdde har tagit krafttag redan för att stärka det förebyggande arbetet med satsningar på till exempel föräldrastödsprogram. Nu i vårbudgeten kom satsningar på skolsociala team - precis det som jag uppfattar efterfrågas i Vänsterpartiets särskilda yttrande.

Fru talman! Jag vill göra det tydligt för åhörarna att detta är ett steg bland många. Många fler steg kommer att behövas, men redan nu har också andra viktiga steg tagits. Det mest grundläggande är - för att återkomma till det jag lyfte fram i mitt anförande - att vi får på plats en ny socialtjänstlag där just det förebyggande perspektivet är mycket tydligare och där man också behöver titta på möjligheten att till exempel göra insatser utan att ens göra en individuell behovsprövning. Det hade verkligen sänkt trösklarna för ett tidigt agerande från socialtjänsten och hade förhoppningsvis bidragit till att skapa den tilltro som ledamoten Karlsson lyfte fram i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Fru talman! Den moderatledda regeringen kommer verkligen att bedriva ett ambitiöst arbete för att vi ska förebygga sociala problem och utanförskap. Det mest grundläggande gäller också en stark arbetslinje och en skola som ser till att våra barn får en bra start i livet.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för tillfället att utöka debatten något.

Det finns mycket som vi är överens om i det som ledamoten säger nu. Jag tycker att förslaget är bra, och det är viktigt att vi får igång det förebyggande arbetet och fokuserar på socialtjänsten och barns rätt inom socialtjänsten. Det som är mitt problem med regeringens och Moderaternas inträde i dessa frågor är att man å ena sidan har den hårda doktrin som handlar om att det ska vara hårdare straff utan att koppla på allt det andra arbetet med resurserna.

Socialtjänsten går på knäna i våra kommuner. Det är enorma nedskärningar som görs. Hur ska de ha möjlighet att genomföra detta arbete om de inte också får musklerna att göra det? Det är så lätt för oss inom politiken att sitta och säga att nu gör vi det här, men min poäng är att om man inte också pumpar in det som behövs för att kunna genomföra det blir det verkningslöst.

Jag tror att vi behöver ha en inställning som bygger på forskning, vi behöver utgå från beprövad erfarenhet och vi behöver se till att ge de resurser som behövs rakt igenom för att man ska ha verktygen.

Fru talman! Jag håller inte med om den beskrivning som ledamoten Karlsson gör av Moderaternas och regeringens politik. Min bestämda uppfattning är att Moderaterna och regeringen just för en politik som både handlar om att ge resurser till socialtjänsten och stödja kommunerna i deras viktiga förbyggande arbete och också handlar om att sätta hårt mot hårt mot de kriminella gängen som rekryterar våra unga in på en brottslig bana och profiterar på socialt utsatta människors olycka.

Vi kan ta bara några exempel. Nu subventioneras familjehemsplaceringar i budgeten för att det inte ska vara en kostnadsfråga för kommunerna att kunna göra den typen av insatser. Vi satsar på stöd till föräldrastödsprogram. Vi gör en mycket stor satsning på fritidskort, som särskilt riktar sig till unga i socioekonomiskt utsatta områden, för att se till att våra barn och unga både har en bra skola att gå till och har möjlighet att ta del av en meningsfull fritidsaktivitet.

Jag menar att vi för första gången på väldigt länge äntligen har en regering som både jobbar med de mjuka insatserna, de förebyggande insatserna, och inte viker en tum när det gäller att faktiskt sätta hårt mot hårt mot de kriminella. Vi behöver spärra in dem som begår allvarliga grova brott, och det under en längre tid. Vi behöver fler poliser, och vi behöver bättre verktyg för att kunna skydda alla laglydiga medborgare i det här landet från dem som begår grova brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Moderaterna klarar av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Frågan är om Vänsterpartiet klarar av detta, fru talman. När det gäller satsningar är det största hotet mot den kommunala ekonomin Vänsterpartiets politik. Den är ett skolboksexempel på hur man driver på inflationen och gör kommunerna fattigare. Bevare mig väl för Vänsterpartiets politik om vi vill ha en stark socialtjänst!

Fru talman! Ledamoten och jag är absolut inte överens om det. Jag tror att det inte är någon hemlighet för varenda kommunpolitiker som sitter runt om i landet att det är en ekonomiskt enormt svår ekonomisk situation de har just nu på grund av den politik som regeringen för. Man måste vara ute och prata med politiker för att se att det är en enormt svår situation.

Jag vill återkomma till detta med satsningar. Det är absolut bra att man gör insatser, men vi ska också komma ihåg att socialtjänsterna är i en sådan situation att de hinner träffa en ungdom i kanske en timme - en timme har man för att prata med ett barn i dag inom socialtjänsten. Det är helt omöjligt att göra det arbete som dessa barn kräver och behöver med den lilla marginal man har. Här är det absolut blankt från regeringens sida, anser jag.

Ett av de markanta problemen med Moderaternas politik är att man å ena sidan säger att man ska sätta in öppna insatser för barn vid tolv års ålder samtidigt som man vill sätta barn i fängelse. Denna väldigt märkliga konflikt man har i sin uppfattning kring dessa barn tycker jag är mycket skrämmande. Någonstans måste vi enas om att utgå från den forskning som finns kring vad som behövs för barn som hamnar i utsatthet eller i kriminalitet. Det är ju inte hårdare straff de behöver. De behöver varenda krona inom välfärd, skola, vård, omsorg och socialtjänst för att få det de behöver.

(Applåder)

Fru talman! Dagens debatt handlar om att barn som har fyllt tolv år ska kunna få insatser utan att vårdnadshavare samtycker om det bedöms lämpligt och barnet samtycker till insatsen. Det blir även möjligt att utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn utan att föräldrarna är med på det.

Lagen syftar till att öka socialnämndens möjligheter att ge stöd till barn även om samtycke från vårdnadshavare inte finns och i de fall där kriterier för ett omhändertagande saknas. Det är oerhört viktigt med tidiga insatser. Föräldrarätten måste utmanas och barnrättsperspektivet stärkas, men för att stärka barnrättsperspektivet måste man också garantera att barn känner sig trygga med de beslut som fattas. Jag kan känna en viss oro för vissa delar av denna lagstiftning. Denna oro gav jag uttryck för även under den förra mandatperioden, när direktiven till utredningen skrevs. Jag fick dock inte stöd för detta av regeringspartierna.

Den LVU-kampanj som har riktats mot socialtjänsten är en aktiv åtgärd för att rikta misstro mot svenska myndigheter. Det är viktigt att se och förstå varför denna kampanj har uppstått. Det är en allvarlig kampanj som riskerar att påverka socialsekreterare i deras myndighetsutövning.

LVU-kampanjen har inte uppstått i ett vakuum, vilket har framkommit i en rapport från Försvarshögskolan, LVU-kampanjen, som Magnus Ranstorp och Linda Ahlerup har tagit fram. I rapporten lyfts misstro och avsaknad av tillit till svenska myndigheter och deras myndighetsutövning fram. Det finns ju människor som vill att denna känsla ska finnas hos vårdnadshavare som aldrig över huvud taget skulle vara aktuella för insatser från socialtjänsten, eftersom de tar ansvar för sitt föräldraskap, och som vill skapa rädsla hos föräldrar. Samtidigt finns det ju föräldrar som i allra högsta grad utsätter sina barn, och i dessa fall finns det risk för att socialtjänsten påverkas i sitt beslutsfattande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

I rapporten talas det om krockar mellan kulturella och religiösa värderingar och den svenska lagstiftning som reglerar individuella fri- och rättigheter. Rapporten lyfter fram att detta främst gäller de rättigheter som barn har genom svensk lag.

När det finns risk för att detta påverkar myndighetsutövningen är det viktigt att denna lag - som är av mindre ingripande karaktär, precis som det står i förslagen - aldrig får användas i stället för de viktiga insatser som barn som är riktigt utsatta kan behöva.

Det gäller för oss politiker att ge stöd till alla de socialsekreterare som lever i en verklighet som är väldigt utsatt. Kampanjen i sig är ju ett hot både mot Sveriges demokrati och mot utsatta barns rätt till frihet.

En annan oro som jag har givit uttryck för är hur detta kan påverka barn som lever med hederskulturens normer och värderingar. Vi vet att risken för utsatthet ökar avsevärt i de fall där vårdnadshavare får kännedom om att barnet har pratat med myndigheter om sina villkor hemma. Ett tydligt bevis på detta är alla de barn som har förts ut ur landet trots att en eller flera myndigheter har haft kännedom om risken utan att myndigheter vidtagit skyddande åtgärder, vilket både Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck lyfter fram.

Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport Bortförda barn och unga är den vanligaste orsaken till att barn förs ut ur landet att familjen inte vill att myndigheter ska blanda sig i. Detta sker trots att vi i dag har en lagstiftning som gör det möjligt att utfärda utreseförbud.

När socialtjänsten nu får en ny lagstiftning på sitt bord är det därför viktigt att dessa risktaganden beaktas. Det visar också hur nödvändigt det är att vi fortsätter med utbildningsinsatser, så att man förstår hur hederskulturens normer och värderingar ser ut, hur de påverkar den enskilda individen och i vilket sammanhang detta sker.

På ett övergripande plan tycker jag att vi måste beakta vad det är som gör att en förälder väljer att inte samtycka till att barnet ska få en insats om omgivningen ser behovet och barnet känner ett behov. Det kan, som ett resultat av denna kampanj, vara så att man känner bristande tillit. Då blir det oerhört viktigt att vara inne i familjer tidigt och skapa tillit till socialtjänsten.

Det kan dock även vara andra varningsklockor som måste ringa, och det är viktigt. När en förälder säger nej måste socialtjänsten gräva djupare och ta reda på vad som händer. I de fall där föräldern har motsatt sig en insats måste man också ta reda på vad som händer när barnet kommer hem till familjen - hur reagerar familjen på att barnet får denna åtgärd?

När det gäller barn som är placerade enligt SoL, och som alltså har en frivillig placering, underlättar det verkligen för socialtjänsten att kunna vidta åtgärder utan att vårdnadshavare måste samtycka till det. Detta är en mycket viktig grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Vi i Liberalerna ställer oss såklart bakom förslaget i betänkandet, men vi kommer att vara tydliga med att lagstiftningen måste följas upp noga. Ledamöter har tidigare pratat om föräldrabalken. Jag tror att det på många områden finns svårigheter när det gäller lagstiftning som ska skydda barn och föräldrarätten. Det finns en konflikt i gränslandet mellan att en vårdnadshavare är olämplig och att den gör något olagligt. Självklart är detta frågor som måste hanteras vidare.

Fru talman! Jag tackar Juno Blom för ett mycket intressant inlägg. När det gäller hedersproblematik har Juno Blom en fantastisk erfarenhet och kunskap som vi alla uppskattar.

Därför blir min fråga varför Liberalerna väljer att inte rösta för att se över möjligheten att införa öppna insatser utan vårdnadshavarens kännedom. Just när det gäller familjer med hedersproblematik är Juno Blom väl medveten om att det finns problem inom familjen. Om familjen får den kännedomen blir det svårt att söka stöd, att få hjälp och att kanske få en kontaktperson som kan ledsaga en ung person som lever i en familj som präglas av hederskultur.

Min fråga är egentligen: Varför väljer Liberalerna att inte rösta för att se över denna möjlighet?

Fru talman! När dessa direktiv skrevs under den förra mandatperioden var jag väldigt tydlig med att detta riskerade att leda till konsekvenser för barn i en hederskontext. Vi vet att det räcker med att myndigheter får kännedom om det hela.

Vi ingick i ett samarbete med den tidigare regeringen under denna period. Dock bröt vi oss loss när det gällde just det här direktivet, för det var inte inom ramen för januariavtalet. Jag känner att det finns en risk för att vissa barn kan drabbas av det. Sedan direktiven kom tillbaka har jag självklart gjort vad jag kan för att förtydliga dessa riskfaktorer, så att det blir tydligt i socialnämnden.

Jag delar ledamotens uppfattning att man generellt måste titta på föräldrabalken i ett mycket större perspektiv. Detta är någonting som jag driver och som jag med tydlighet säger.

Jag har personligen grubblat mycket över detta. Initialt handlade mina tankar om att familjen inte har vetskap om att barnet får insatser. Samtidigt vet jag, som har jobbat väldigt mycket i dessa familjer, att det över huvud taget inte är helt lätt för de här barnen att förklara det hela om de har varit iväg med en kontaktperson. Det handlar också om barnkonventionen och barns rätt till samvetsfrihet.

Hur man ska göra detta är en snårig balansgång, men jag tror definitivt att det måste förtydligas att det finns uppenbara risker här. Hur man sedan ska göra det är någonting som jag har lyft vidare - man måste utreda det på ett mycket djupare sätt. För vissa barn passar det; för vissa barn kan det vara väldigt bra. Då måste vi också omhänderta de barn som det inte passar för. Det var därför jag var väldigt tydlig i mitt anförande, vilket jag även har varit inför direktiven och nu när detta har kommit fram. Jag har gjort vad jag kan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Fru talman! Jag blev inte riktigt klok på svaret. Skulle Juno Blom personligen ha velat rösta med Socialdemokraterna därför att hon inte har fått gehör hos sitt parti eller hos regeringspartierna, eller tycker hon inte att man ska se över de öppna insatserna? Det vore bra med ett förtydligande.

Fru talman! Då ska jag vara tydlig igen. Från början tyckte också jag att det skulle vara enkelt att göra detta utan vetskap och att rätten att göra det skulle gälla generellt sett, för alla barn.

Jag känner däremot att det finns en praktisk svårighet kopplad till detta med tanke på att de här barnen inte har samma rörelsefrihet. De är många gånger klockade på väg till och från skolan, och man får inte umgås. Hur skulle man då förklara att man har en insats vid ett annat tillfälle?

Därför menar jag att det jobb som jag gör är viktigt, och ledamoten kan vara helt lugn med att jag ligger på om detta hela tiden. Men jag tror att man måste göra en djupare översyn. Man måste vara väldigt tydlig i lagstiftningen, och riskfaktorerna har förtydligats till skillnad från i den utredning som kom. Jag tror dock att man måste vara ännu tydligare, och jag tänker på de risker som jag lyfte kopplat till hot- och hatkampanjen mot socialsekreterare. Det finns en uppenbar risk om man inte gör detta, och jag vill tydligt säga att det här behöver ses över.

Däremot tror jag att man måste se över föräldrabalken på ett mycket mer systematiskt sätt. Du säger att jag skulle ha ställt mig bakom ert förslag. Jag har måhända ändrat min uppfattning där: Det kanske inte är så enkelt att bara skriva in utan vetskap. Men att man måste se till de här barnens särskilda villkor är helt klart.

Du ställer frågan till mig som ledamot nu. Jag kämpade i den förra regeringen för att det skulle bli tydligare skrivningar i de här frågorna. Jag fick nej av den förra regeringen. Jag har kämpat lika mycket nu och ändå kunnat tvätta bort vissa saker och förtydligat andra. Jag känner mig därför helt trygg. Frågan är kanske snarare varför den förra regeringen inte lyssnade. Då hade vi haft ett mycket bättre utredningsunderlag, och vi hade kunnat komma längre redan från start.

Men vi ger inte upp, och det är bra att vi från olika håll ser svårigheterna. Jag vet att också statsrådet Camilla Waltersson Grönvall gör det, för hon har ett tydligt barnrättsperspektiv.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 maj.)