Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Fru talman! För att bedriva hälso- och sjukvård behöver det inte bara finnas rätt personal och ändamålsenliga lokaler, utan det behöver även finnas sjukvårdsprodukter - mediciner, medicintekniska hjälpmedel och annan typ av utrustning för att en god vård ska kunna ges. Detta låter naturligtvis som en självklarhet, och det är det också.

Men sanningen är att den grundläggande lagerhållningen av läkemedel och medicintekniska produkter brister i Sverige i dag. Patienter som ska hämta ut sin medicin möts alltför ofta av beskedet att just deras läkemedel inte finns att få tag på eftersom det är restnoterat. Detta orsakar förstås irritation och i vissa fall lidande och otrygghet för dessa patienter och även för deras familjer. Men det går också ut över själva patientsäkerheten. Hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap behöver därför stärkas, och den behöver stärkas på bred front.

Mot bakgrund av detta har den borgerliga regeringen nu lagt fram en proposition med en lång rad förslag för att just stärka hälso- och sjukvårdens försörjnings- och krisberedskap. Det är väldigt välkommet.

Förslagen handlar om alltifrån att skyldigheten att tillhandahålla sjukvårdsprodukter ska förtydligas i lagen till något så specifikt som att vi ska kunna skydda oss bättre vid en radiologisk nödsituation. Men gemensamt för alla de åtgärder som föreslås i den proposition som dagens betänkande behandlar är att de syftar till att stärka såväl kris- som försörjningsberedskapen inom svensk hälso- och sjukvård.

Som kristdemokrat skulle jag vilja nämna några av de konkreta åtgärder som vi nu vidtar för att öka läkemedelstillgången, så att de som är sjuka kan få del av de läkemedel som de behöver när de behöver dem.

För det första inför vi nu en lagstadgad lagerhållningsskyldighet för öppenvårdsapoteken. Tanken är att apotekens lager ska anpassas utifrån patienternas behov där apoteket finns. Detta ska vara ett av apotekens grunduppdrag, och syftet är helt enkelt att fler patienter ska kunna få läkemedlet direkt över disk när de besöker ett apotek, så att de kan ta med sig medicinen hem.

För det andra utökas den skyldighet som partihandlare med läkemedel har att leverera läkemedel till öppenvårdsapotek till att i fortsättningen även omfatta leveranser till sjukhusapotek.

För det tredje, och avslutningsvis, införs bestämmelser om en sanktionsavgift för läkemedelsbolag som inte följer skyldigheten att minst två månader i förväg meddela Läkemedelsverket att bolagets försäljning av ett läkemedel upphör antingen tillfälligt eller permanent.

Det är tyvärr ett stort problem att denna skyldighet inte i större utsträckning efterlevs i de fall där bristen faktiskt hade kunnat förutses. Den meddelandeskyldighet som finns för läkemedelsbolagen är central ur ett beredskapsperspektiv. Läkemedelsverket ansvarar för att ta fram lägesbilder över kritiska bristsituationer som kan uppstå, och deras förutsättningar att göra det jobbet försämras naturligtvis om inrapporteringen uteblir eller sker alldeles för sent. Ytterst går detta ut över människors hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Mot bakgrund av detta stöder vi i Kristdemokraterna förslaget att Läkemedelsverket ska få ta ut en sanktionsavgift som en åtgärd för att öka efterlevnaden. Självklart ska sanktionsavgifterna vara rimliga och proportionerligt satta, och de ska bestämmas med hänsyn till överträdelsens allvar.

Mot bakgrund av det är det också bra att den borgerliga regeringen avser att väldigt noga följa vad införandet av möjligheten att ta ut sanktionsavgift får för konsekvenser, så att vi säkerställer att sanktionsavgiften får avsedd effekt - alltså ökad läkemedelstillgång. Från utskottets sida vill vi gärna understryka vikten av en sådan uppföljning.

Med det yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Christian Carlsson säger i talarstolen att ambitionen med hela propositionen är att öka läkemedelstillgången. Det finns väl inte en människa i det här landet som inte vill öka läkemedelstillgången; pandemin har ju visat att det har funnits uppenbara bekymmer på ett antal områden.

Problemet är att de förslag som läggs fram riskerar att ha den rakt motsatta effekten i ett läge där man inför sanktionsavgifter på mellan 25 000 och 100 miljoner kronor. Det är sanslösa belopp, som man till och med skriver in i lagen. Tittar vi på andra länder som har genomfört detta ser vi att det har fått rakt motsatt effekt.

I till exempel Nederländerna, som har sanktionsavgifter på en betydligt lägre nivå, har detta fått effekten att företagen drar tillbaka läkemedel. En del läkemedel i Sverige säljer för kanske 100 000 kronor, och riskerar företaget då en sanktionsavgift på miljontals kronor drar man såklart slutsatsen att man bör dra tillbaka läkemedlet - eller också hamnar man i den andra änden, det vill säga sitter och anmäler risk för att läkemedel kommer att fattas inte bara för de läkemedel där man tror att det finns en risk utan även för väldigt många andra.

Beroende på att man lade sig för högt i Nederländerna ledde alltså detta till att antalet läkemedel minskade med 5 procent. Trots det berör Christian Carlsson inte med ett ord den oerhört tunga kritiken från tunga aktörer på området.

Min fråga till Christian Carlsson är därför: I och med att man har genomfört detta i Nederländerna, med betydligt lägre sanktionsavgifter än de 100 miljoner kronor regeringen föreslår, och det har fått effekten att antalet läkemedel har minskat med 5 procent - vad gör man från regeringens sida för bedömning av hur mycket detta kommer att minska läkemedelstillgången i Sverige? Den kommer inte att öka, som Christian Carlsson säger.

Fru talman! Som kristdemokrat och borgerlig politiker är jag naturligtvis väldigt angelägen om att vi säkerställer läkemedelstillgången så att det finns läkemedel till sjuka människor som är i behov av just läkemedel och samtidigt har ett företagsklimat i världsklass och rimliga förutsättningar för företagen som verkar här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Jag har också stor respekt för de farhågor som lyfts fram. Det är därför regeringen pekar på vikten av att Läkemedelsverket har en nära dialog med berörda företag och bolag. Det som står här är också viktigt, det vill säga att avgifterna ska vara proportionerliga. Det ska vara så att de är rimliga och sätts utifrån de omständigheter som föreligger, och det finns möjlighet till nedsättning av avgiften. Det är oerhört viktigt att implementeringen av avgiften kan vinna förtroende, helt enkelt.

Det är också därför utskottsmajoriteten understryker det regeringen själv säger, det vill säga att man noga ska följa utvecklingen så att vi just får en ökad tillgång till läkemedel och inte får en massa oönskade effekter. Jag delar alltså inte verklighetsbeskrivningen att jag inte skulle ha berört detta i mitt anförande, för hela avslutningen handlade ju om just det.

Fru talman! Nu ska det alltså inte bara ska öka läkemedelstillgången utan dessutom skapa ett företagsklimat i världsklass. Det är stora ord Christian Carlsson använder sig av när det finns tydliga indikationer på att detta både skrämmer bort läkemedelsindustrin från Sverige och kommer att minska läkemedelstillgången.

Den konkreta fråga jag hade till Christian Carlsson gäller att flera andra länder har infört det här systemet men med betydligt lägre sanktionsavgifter. I Frankrike ligger de på max 10 miljoner, och här ska de alltså ligga på max 100 miljoner. I Nederländerna har man haft detta så länge att man har gjort en uppföljning, och där tror jag att man ligger på 1 miljon i sanktionsavgift. Där har detta lett till att läkemedelsindustrin drar sig tillbaka. Man avregistrerar ett stort antal läkemedel, för det är klart att den som säljer för 100 000 kronor i Nederländerna inte kan riskera miljonböter.

Min enkla fråga, som jag inte har fått något svar på från Christian Carlsson, är: När det nu finns ett konkret exempel på ett land i vårt närområde som har infört detta men på betydligt lägre nivå, hur har regeringen resonerat när man inför detta med 100 miljoner kronor i sanktionsavgift? Det riskerar ju att få förödande konsekvenser. Det leder definitivt inte till det Christian Carlsson efterlyser, det vill säga en ökad läkemedelstillgång. I Nederländerna blev det raka motsatsen.

Dessutom sker det, apropå detta med ett företagsklimat i världsklass, i ett läge där den samlade läkemedelsindustrin larmar. Man larmar inte för att man blir tvungen att betala sanktionsavgifter utan för att avgifterna läggs på en nivå som kommer att få helt orimliga konsekvenser framför allt för patienterna men även för läkemedelsindustrin i Sverige.

Det var det som var min konkreta fråga: Hur har ni analyserat detta utifrån det som faktiskt har hänt i verkligheten, Christian Carlsson? Det har hänt i Nederländerna, som är ett land ganska jämförbart med Sverige.

Fru talman! Det låter nästan på Anders W Jonsson som att Centerpartiet skulle vara helt emot att införa en sanktionsavgift. Det har jag inte uppfattat tidigare, men det är möjligt att det är så. I så fall är det lika bra att säga det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Den bedömning vi har gjort är att vi måste öka tillgången till läkemedel. Bolagen tar inte sitt ansvar att rapportera in förväntad brist på det sätt de borde och som de är skyldiga att göra i dag. Därför är vi helt enkelt beredda att införa en sanktionsavgift för att öka efterlevnaden.

Vi gör bedömningen att detta kommer att ha en positiv effekt, men samtidigt är vi naturligtvis ödmjuka inför de farhågor som lyfts fram. Det är därför det finns en stor samsyn i utskottet om att vi behöver följa detta noga, så att sanktionsavgiften inte utformas på ett sätt som inte vinner förtroende och legitimitet och som gör att den får oönskade effekter.

I min värld är det fullt möjligt att ställa krav på bolag om att rapportera in när de ser att de har brist och samtidigt erbjuda ett företagsklimat i världsklass. Jag tror inte att det behöver finnas en motsättning, utan vi kan både sätta rimliga villkor för företagen och ha en sjukvård där patienter kan få vård och läkemedel i tid. Dessa saker kan vara tillsammans i förarsätet och i främsta rummet.

Det är vår bedömning av detta. Vi ska naturligtvis se till att följa frågan framöver.

Fru talman! Jag tackar Christian Carlsson för hans anförande från talarstolen.

Socialdemokraterna håller i grunden med om mycket av det som står i den proposition som regeringen lägger fram och som vi ska ta ställning till här i kammaren. Det var dessutom den förra S-ledda regeringen som tillsatte denna utredning via Åsa Kullgren. Det är en väldigt ambitiös och gedigen utredning.

Det jag tänker fråga Christian Carlsson om, fru talman, är en sak som vi socialdemokrater tycker är viktig att lyfta fram och till och med lagstadga om i hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller sjukvårdsprodukter och den del som handlar om personlig skyddsutrustning.

Vi vet, tyvärr, hur det såg ut under pandemin. Det var fullständig katastrof i fråga om tillgång till skyddsutrustning, speciellt i början av krisen, både inom hälso- och sjukvården, inom äldreomsorgen och inom omsorgen. Jag vågar påstå att det var mest problematiskt inom omsorgen, för den var tyvärr väldigt lågt prioriterad. Trots att regionerna och kommunerna har ansvar för att ha vissa beredskapsförråd fanns det inte tillräckligt.

Nu lyfter man in dessa frågor, och det är bra. Däremot, fru talman, tycker vi att Arbetsmiljöverket, statens egen expertmyndighet, har en poäng när myndigheten vill att man tydliggör detta med personlig skyddsutrustning genom att lägga till "och skydda sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet". Man ska alltså se till både patientperspektivet och arbetstagarna.

Varför säger Christian Carlsson och KD nej till detta förslag?

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i väldigt mycket av den beskrivning som ledamoten Dahlqvist gav här. Den covid-19-pandemi som vi hade visade på behovet av ökad tillgång till sjukvårdsutrustning, inte endast utifrån patientperspektivet utan också utifrån arbetstagarperspektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Det är också väldigt tydligt att man brustit i arbetsgivaransvar när det gäller att förebygga arbetsmiljörisker på väldigt många håll runt om i Sverige där man inte hade sett till att den personliga skyddsutrustningen fanns på plats.

Vi håller med om bedömningen. Regeringen har varit tydlig med att lagens krav ska omfatta personlig skyddsutrustning som behövs för att en god vård ska kunna ges. Det inryms i detta begrepp, och därför anser vi inte att ett sådant förtydligande är nödvändigt. Vi har samma viljeinriktning men tycker helt enkelt att det inryms i den formulering som finns. Detta har regeringen också varit tydlig med i sin proposition.

Fru talman! Tack, Christian Carlsson, för svaret!

Trots att det är väldigt tydligt i lagstiftningen i dag - det finns flera lagar som reglerar arbetsgivaransvaret när det gäller trygga och säkra arbetsplatser och en bra arbetsmiljö - brast ju detta, vilket vår egen expertmyndighet, Arbetsmiljöverket, var väldigt tydlig med i sin utvärdering. Även Riksrevisionen har tittat på detta.

Det som Christian Carlsson säger är riktigt: Sjukvårdsprodukter och personlig skyddsutrustning innefattas. Detta är bra; vi delar den uppfattningen. Men vad är det som skapar extra säkerhet här? Förslaget från oss socialdemokrater innebär att vi vill ändra på lagstiftningen och lägga till den del som handlar om personalens perspektiv.

Jag tackar Christian Carlsson för svaret. Jag hör att Christian Carlssons och regeringens avsikt är att gå fram med ytterligare ett skarpt förslag. Vi kommer dock att ha en reservation i den frågan framöver.

Fru talman! Jag konstaterar att det finns olika lagtekniska vägar att nå samma ambition, det vill säga att öka tillgången på personlig skyddsutrustning för personalen inom svensk sjukvård. Det är positivt att det finns samsyn när det gäller detta.

Fru talman! Dagens betänkande handlar om hälso- och sjukvårdens beredskap inför allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap.

Med pandemin i färskt minne och det pågående kriget i Ukraina upplever vi alla hur sårbart vårt samhälle är. Det är framför allt nu som var och en av oss inser hur beroende vi är av samhällets insatser och resurser. Marknadsekonomiska företeelser som lager på hjul, eller just in time, förenklar inte heller lagerhållningen av sjukvårdsprodukter när kriser slår sönder logistiken.

Sverige är ett importberoende land. En allvarlig fredstida kris, som pandemin, eller ett krig medför stora eller långvariga behov av att ha lager av produkter. Om krisen eller kriget berör många länder - kanske till och med globalt, som under pandemin - blir det svårt att köpa in material eftersom alla länder behöver exempelvis skyddsutrustning.

Men redan före pandemin agerade den förra S-ledda regeringen genom att tillsätta flera utredningar som skulle komma med hållbara och skarpa förslag som förbättrar Sveriges förmåga till uthållighet vid extraordinära händelser. Redan 2018 fick Åsa Kullgren ansvaret för att utreda hälso- och sjukvårdens beredskap. Utredningen är omfattande och består av tre betänkanden. En del av dessa förslag finns med i dagens proposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Fru talman! Regeringen föreslår att sjukvårdsprodukter ska skrivas in i lagen där det bedrivs hälso-och sjukvårdsverksamhet. Det är bra att det tydliggörs vilka krav som ska ställas för att öka bland annat patientsäkerheten och kvaliteten.

Arbetsmiljöverket har i sitt remissvar uttryckt att man stöder förslaget men anser att lydelsen i 5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen bör kompletteras med tillägget "och skydda sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet".

Vi socialdemokrater delar Arbetsmiljöverkets uppfattning. Utbrottet av covid-19 visade på behovet av ökad tillgång till sjukvårdsutrustning inte endast ur ett patientperspektiv utan också ur ett arbetstagarperspektiv. Vi anser att Arbetsmiljöverkets formulering är en bra och tydlig markering av betydelsen av sjukvårdens försörjningsberedskap också ur ett arbetstagarperspektiv. Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom det som står i 5 kap. 2 § och lägga till Arbetsmiljöverkets förslag till text.

Fru talman! Under de senaste åren har antalet restnoterade läkemedel ökat. Bristen på läkemedel är alltså inte enbart kopplad till pandemin. Om ett läkemedel som är kritiskt för behandling av allvarligt sjuka patienter av något skäl inte finns tillgängligt på den svenska marknaden uppstår snabbt mycket stora risker för personers liv och hälsa.

I propositionen föreslås att det införs dels en lagerhållningsskyldighet för öppenvårdsapotek, dels en leveransskyldighet för partihandlare gentemot sjukhusapotek. Innan avregleringen av apoteksmarknaden hade Apoteket AB en sådant uppdrag, och nu föreslås att företaget återfår kravet på lagerhållningsskyldighet.

I dag finns krav på läkemedelsföretag att minst två månader innan meddela Läkemedelsverket om försäljning av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. I dag får Läkemedelsverket inte tillräcklig information, vilket gör det svårare för verket att förebygga brist på läkemedel.

Här delar vi regeringens uppfattning och anser därför, i enlighet med utredningen och regeringens bedömning, att möjlighet till sanktionsavgifter bör införas. Samtidigt vill vi flagga för att sanktionsavgifter innebär risker.

Det är viktigt att avgifterna kan användas på ett flexibelt sätt i förhållande till aktörernas storlek och ekonomiska situation men samtidigt att avgifterna är tillräckligt stora för att få avsedd effekt.

Läkemedel säljs på en marknad med starka ekonomiska aktörer och intressen. Ett sanktionssystem byggt kring sanktioner vid bristande information i fråga om enskilda artiklar kan påverka företagens agerande och därmed i vilken utsträckning de väljer att tillhandahålla vissa av dessa artiklar och mediciner. Det finns alltså en uppenbar risk att vissa företag försöker skydda sig från risken att drabbas av sanktioner genom att helt enkelt erbjuda ett mindre sortiment.

Även risk för överrapportering är uppenbar då man hellre rapporterar en gång för mycket än för lite på grund av risk för vite.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och Föreningen för Generiska läkemedel och Biosimilarer, FGL, har i remissyttranden varnat för att en möjlig sanktionsavgift på 100 miljoner innebär en risk för att läkemedel försvinner från den svenska marknaden.

Mot bakgrund av de farhågor som framförts anser vi socialdemokrater att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa effekterna av den nya lagstiftningen och löpande se över behovet av justeringar.

I grunden är förslagen bra och kommer säkert att öka förmågan att tillhandahålla läkemedel, men de kommer inte lösa problemet med restnoterade läkemedel. Det är ett allvarligt samhällsproblem som jag anser att regeringen måste göra betydlig mer för att lösa.

Fru talman! Regeringen anför att arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap måste bedrivas med ett långsiktigt perspektiv och göras i flera steg. Även om långsiktighet är av vikt vill vi framhålla att detta arbete måste göras så snart det är möjligt.

Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har lämnat en rad förslag som behöver tas vidare. Det gäller inte minst förslagen om kommuners och regioners skyldighet att hålla lager, vilket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har framfört i sitt remissvar. Det behövs en grundläggande lagerhållning i regioner och kommuner för att minska hälso- och sjukvårdens sårbarhet när det gäller sjukvårdsprodukter.

Vi anser att det är viktigt att regeringen tar detta vidare och lägger fram skarpa förslag.

Jag står bakom samtliga reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nummer 1.

(Applåder)

(forts. § 15)

Fru talman! Från slutet av 2019 och framåt har sjukdomen covid-19 med efterverkningar drabbat oss alla på ett eller annat sätt. Pandemin tog till synes både dåvarande regering och myndigheter på sängen.

Under det år då pandemin var som mest förödande var Sveriges olika lager av skyddsutrustning små eller näst intill obefintliga. Detta innebar under lång tid att den hårt ansträngda personal som arbetade inom hälso och sjukvården och äldreomsorgen inte hade tillgång till skyddsutrustning för att förhindra ytterligare spridning av covid-19.

Coronakommissionen, som bland annat har utvärderat regeringens och myndigheternas åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19, ger den dåvarande S-ledda regeringen svidande kritik för undermålig krishantering. Det här innebar, ihop med en rad andra anledningar, med stor sannolikhet att många liv gick till spillo helt i onödan.

I propositionen Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap föreslås att det i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) uttryckligen ska anges att där det bedrivs någon form av hälso- och sjukvård ska det också finnas sjukvårdsprodukter och övrig utrustning som krävs för att god vård ska kunna ges. Detta är givetvis grundläggande, och vi sverigedemokrater instämmer i regeringens förslag.

Under pandemin fanns det brister inom bland annat läkemedelsområdet, och det var problem med att leverera flera typer av livsavgörande läkemedel. I ett modernt samhälle en bra bit in på 2000-talet bör det inte föreligga sådana problem.

Att Sveriges befolkning ska sitta i händerna på leverantörskedjor för att få tillgång till de mest basala läkemedlen och utrustning för att överleva en kris är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Tyvärr var det vad många svenskar fick uppleva under pandemins mest kritiska period.

I propositionen som debatteras i dag föreslås att Läkemedelsverket ska få ta ut en sanktionsavgift för den som har fått tillstånd för ett humanläkemedel och inte meddelat att försäljningen upphört permanent eller tillfälligt. Lägsta avgiften är 25 000 kronor och den maximala 100 miljoner kronor.

Den förpliktelsen finns redan i dag. Den kallas för god apoteksed, som branschen själv tagit fram. Tyvärr har det inte fungerat. Någon gång måste det vara dags för riksdagen att ge myndigheten en rättvis chans att åtgärda problem som annars är återkommande, allt för att vi ska få så en effektiv vårdkedja med fungerande läkemedelshantering som möjligt i Sverige. Detta bör vara alla riksdagspartiers önskan.

Det föreslås också att öppenvårdsapotek och leverantörskedjan, det vill säga partihandeln, ska vara skyldiga att lagerhålla de läkemedel som det är mest efterfrågan på inom området. Det kan av naturliga skäl se olika ut från apotek till apotek beroende på demografin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Det har också framkommit att det finns andra som tycker det ska finnas en lista av speciella läkemedel som apoteken ska vara skyldiga att lagerhålla. Vi tror dock att det är bäst att medborgarna är de som avgör vilka läkemedel som ska finnas tillgängliga hos apoteken. Men Sverigedemokraterna kan däremot se att denna fråga kan bli aktuell vid senare tillfälle.

Fru talman! Vi sverigedemokrater är oroade över den nedmontering som skett på många håll så att det inte längre går att säkerställa en bra lagerhållning av livsviktiga läkemedel, sjukvårdsprodukter eller medicinska produkter. Vi anser att tidigare regeringars vårdslöshet och brist på handlingskraft gått så för långt. Vi välkomnar förslag som åtgärdar dessa brister.

Vi ser också positivt på att den nya högerregeringen i och med utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap även beslutat om att ge fler myndigheter vidare uppdrag för att stärka Sveriges beredskap ytterligare. Bland annat kan nämnas att Socialstyrelsen fått i uppdrag identifiera och sammanställa de mest kritiska läkemedlen och medicinska produkterna. Den ska även ta fram underlag för vilka sjukvårdsprodukter som bör omfattas av hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap, vilket vi välkomnar.

Fru talman! För att säkerställa att vi i Sverige inte hamnar i brist på både försörjning och lagerhållning av läkemedel, sjukvårdsprodukter eller medicinska produkter behöver riksdagen besluta om viktiga lagförändringar som krävs för att så inte ska ske igen. Därmed yrkar jag bifall till propositionen i sin helhet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige var inte någon isolerad ö, ledamoten. Det var brist i hela världen på både läkemedel och skyddsutrustning. Det är kanske bra att komma ihåg det. Annas kan man hamna i helt fel ringhörna.

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten. Det handlar om hur man ser på hur man ska bygga upp detta igen. Det är absolut nödvändigt. Jag vill också upplysa om, fru talman, att det inte var den förra regeringen som sålde ut Apoteket AB, utan det var alliansregeringen. Det kan också vara bra att komma ihåg. Därmed försvann också det nationellt lagret för skyddsutrustning, läkemedel och whatever. Det var kanske inte så toppenbra, sett så här i efterhand.

När man tittar på vad olika remissinstanser har sagt om propositionen ser man att många efterlyser en mer detaljerad färdplan framåt. Det handlar inte om att man ska avvakta eller ha en långsiktig plan.

Fru talman! Jag tror att det behövs att man har både en långsiktig plan och en mer snabb plan. Tyvärr kan pandemin komma om ett år igen. Då är det väldigt bra att vi har skyddsutrustningarna i regionerna, ett nationellt lager och så vidare.

Hade inte det varit bra att titta lite på exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps remissvar, som jag tycker är väldigt bra? Det gäller även Arbetsmiljöverkets svar om skyddsutrustning. Jag återkommer senare till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Fru talman! Tycker ledamoten att det är till fyllest att ha den långsiktiga planeringen? Det kan ske väldigt långt bort. Vi behöver snabba på lite och trycka på gaspedalen. Det kan ni göra nu när ni har chansen, eftersom ni är förutsättningen för regeringsbildningen.

Fru talman! Tack för frågan, Karin Rågsjö!

Långsiktighet är givetvis alltid bra. Det står också vi för. Jag ser heller inga hinder för att vi ska se långsiktigt på saker och ting.

Det här är en långsiktig åtgärd. Det är en början på någonting där vi gör lagförändringar som kräver att man ska sköta sina åtaganden som företagare. Det tycker jag är långsiktigt.

Vad gäller skyldighet att tillgodose tillgång till skyddsutrustning och sådant ingår det i Arbetsmiljöverkets uppdrag. Det är arbetsgivaren skyldig att tillse när det händer någonting.

Det hade man tyvärr inte gjort under pandemin. Men jag hoppas att man lärt sig en läxa och tagit det till sig. Jag tror att de flesta regioner jobbar med frågan ganska mycket i varje fall för tillfället.

Fru talman! Visst ska vi ha långsiktiga planer. Det vore väldigt bra om vi också hade en snabb plan för att upprätta ett nationellt lager. Det tror jag kan vara viktigt.

Jag skulle föredra att regionerna rent lagstiftningsmässigt var skyldiga att bygga upp lager. Det var en katastrofsituation vi hade. Det är inte varje dag man ser överläkaren på Södersjukhuset med ett cyklop i stället för ett visir. Det hoppas jag att vi aldrig behöver se igen.

Fru talman! Jag skulle föredra att regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna kanske hade tittat mer på de lite mer snabba puckarna. Det är viktigt att få igång arbetet ganska snabbt.

Vi vet inte vad vi står inför efter pandemin. Dagen efter att Coronakommissionen hade presenterat sin rapport tryckte man på krigsapparaten i Ryssland.

Då är det bra att vara förberedd. Man vet aldrig vad som händer. Vi ska ha lagren fyllda den dag vi behöver dem.

Fru talman! Jag håller med ledamoten om att det är viktigt att vi bygger upp våra lager snabbt. Som jag sa innan är jag helt övertygad om att regionerna jobbar med den frågan. Jag tror inte att det finns en region i Sverige som inte tar det som har hänt och som fortfarande pågår i viss utsträckning på största allvar. Det är dock inte alls i samma format som för ett par år sedan.

Med det sagt tycker jag att den lagproposition som vi debatterar i dag är otroligt viktig för att komma framåt i frågan över huvud taget. Sedan vet jag att Vänsterpartiet har lite synpunkter på utförandet. Samtidigt är det ett stort steg i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Fru talman! Ledamoten Johnny Svedin anklagar i sitt anförande slentrianmässigt den förra regeringen för att den varit passiv och gjort alldeles för lite.

Jag minns väl den förra mandatperioden när företrädare för Sverigedemokraterna stod i kammaren, dock inte Johnny Svedin, och sa att ni agerar alldeles för långsamt och för lite.

Nu har Johnny Svedin och Sverigedemokraterna förutsättningen att agera snabbt. Då kan man fundera på varför man ska avvakta med en hel del av utredningens förslag.

Det finns en del förslag i betänkandet som behandlas i dag som jag tycker är bra, fru talman. Men man kan fundera på Sverigedemokraternas retorik. Gäller inte den när det är stödparti åt regeringen? Det är min första fråga, Johnny Svedin.

Den andra frågan gäller att Sverigedemokraterna ofta säger att de är arbetarnas parti. Nu har Sverigedemokraterna chansen att stödja Socialdemokraternas lagförslag när det gäller det som Arbetsmiljöverket anser. De har yttrat sig i sitt remissvar att de vill ha ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen om att skydda sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet. Tillägget ska gälla skyddsutrustning.

Men Sverigedemokraterna röstade nej till vårt förslag. Min fråga till Johnny Svedin är därför: Varför står ni inte bakom arbetstagarnas situation?

Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för frågan! Som svar på fråga nummer två finns det, som jag också sa i mitt anförande, i propositionen krav på sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att skydda sjukvårdspersonal. Det föreslås att det i sjukvårdslagen 2017:30 uttryckligen ska anges att där det bedrivs någon form av hälso- och sjukvård ska det också finnas sjukvårdsprodukter och övrig utrustning som krävs för att god vård ska kunna ges. Det anser jag är ett tillräckligt bra svar.

Som svar på din fråga: Jo, vi tar hänsyn till medarbetarna. Jag råkar själv vara medarbetare inom hälso- och sjukvården, så jag tycker att detta är extremt viktigt. Jag tycker också att denna formulering tillgodoser det här.

Däremot uppfattade jag tyvärr inte riktigt fråga nummer ett, så jag får be att återkomma med svaret på den. Jag har alltså inget svar nu.

Fru talman! Min första fråga till Johnny Svedin var: Varför agerar inte SD mer aktivt och lägger skyndsamt fram fler förslag när det gäller sjukvårdens krisberedskap?

Dina partikamrater och företrädare för SD kom med denna kritik mot oss, den förra socialdemokratiskt ledda regeringen, under förra mandatperioden. De tyckte att vi agerade alldeles för långsamt och för lite. Nu har Johnny Svedin och hans kollegor chansen att skynda på processen. Min fråga var alltså: Varför agerar ni inte på fler punkter som utredningen föreslår?

Det är uppenbart, fru talman, att regioner och kommuner ska ha ett förråd - ett katastrofförråd. Så stod det tidigare, och så står det även i dag. En region hade det, och fyra kommuner hade det. Det räckte i fyra veckor som längst. Det här är en akutpunkt. Det är jättebra att vi bygger läkemedelsförråd och att staten tar ansvar för det. Det är bra att vi säkrar upp hur sjukvård ska bedrivas och så vidare. Men vi har grundproblemet kvar; vi har regionerna och kommunerna kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Min fråga är alltså: Varför vill ni inte gå fram med skarpa förslag även på detta område?

När det gäller personalens skyddsutrustning har Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna inte samma åsikt. Uppenbarligen har vår expertmyndighet Arbetsmiljöverket gjort en annan bedömning. De anser att detta behöver skrivas in för personalens säkerhet och trygghet.

Fru talman! Under pandemin, exempelvis, var det samma arbetsmiljöansvar för arbetsgivarna. Men det följdes inte fullt ut. Många vittnade om otillräcklig skyddsutrustning och fara i sin arbetsmiljö.

Jag hoppas som sagt att Sverigedemokraterna ändrar uppfattning om vårt förslag.

Fru talman! Tack igen för frågan, Mikael Dahlqvist! Att tidigare sverigedemokrater har stått här och varit kritiska till hur Socialdemokraterna agerat har jag full förståelse för. Jag tog upp detta i mitt anförande också. Och det var inte slentrianmässigt, utan det var en känsla som jag tror att många utöver mig - även ute i Sveriges regioner och kommuner - delade. Men nog om det; det var inte det vi skulle prata om i dag.

Frågan i dag gäller vad lagförslaget kommer att generera. Det jag känner och det vi tror på är att det kommer att generera precis det vi pratar om. Vi kommer att få ökad lagerhållning. Apoteken kommer till exempel att få skyldighet att ha vissa läkemedel som är gångbara. Vad gäller personalens utrustning ute på boenden, i hemsjukvård, på äldreboenden och så vidare är arbetsgivaren redan i dag skyldig att ha lager även för en eventuell kris.

Jag tänker inför framtiden att vi får låta det här mogna och låta propositionen gå igenom. Sedan får vi ta en ny debatt, kanske om ett år, och se hur det ser ut då. Det ska ju följas upp också, så jag tycker att vi stannar vid detta.

Fru talman! Under lång tid har Sveriges beredskap inför pandemier, kriser och krig försvagats betydligt. Det handlar om kommersialisering av hälsovård och läkemedel som har gjort att tillgången till detta extremt sårbar. Just in time har varit ledorden för detta.

På senhösten 2019 lade jag fram ett förslag till utskottsinitiativ om just beredskap. Den 1 oktober var det nämligen så att fem regioner bytte leverantör av sjukhusmaterial. Det gällde engångsartiklar, sprutspetsar, dialysmaterial och så vidare. De hade gjort en katastrofalt dålig upphandling. Berörda regioner var Dalarna, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro. Den nya leverantören, Apotekstjänst AB, fullföljde inte sitt uppdrag.

Sjukhusen gick upp i stabsläge, och det var ganska katastrofalt. Det fanns alltså inte längre något sjukvårdsmaterial - det kom inget! Det drabbade patienter, och 489 operationer ställdes in på de här sjukhusen. Stabsläge rådde alltså under en period.

Då föreslog Vänsterpartiet att man skulle ta fram en nationell beredskapsplan för viktiga medicinska produkter och att produkterna skulle finnas tillgängliga både nationellt och i regionerna. Vi föreslog också att förutsättningar för ett statligt ägt bolag med inriktning på medicinska produkter skulle tas fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Ingen hade kristallkula, men man kan fråga sig om det blev något gehör från de övriga partierna? Nej, det blev det förstås inte. Och tre månader senare var pandemin här.

Personalen i äldreomsorgen vittnar om att pandemins första tid präglades av stor ovisshet och oro. Rädslan för att bli smittad och att smitta andra var väldigt stor, och samtidigt saknades godkänd skyddsutrustning, exempelvis visir.

För att säkra tillgången till nödvändig hälso- och sjukvårdsutrustning måste det finnas en helt annan beredskap. När krisen väl slår till hinner man inte göra de fantastiska upphandlingarna av god kvalitet. Det finns inte en chans, särskilt inte när hela världen gör samma typ av upphandlingar.

Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit ett nationellt ansvar för lager av skyddsutrustning och en inhemsk produktion av sådan. Vi såg ju att det hände saker under de här två åren som jag absolut aldrig hade tänkt skulle kunna hända. Vi klarade oss ändå ur det hela väldigt bra, tycker jag, med tanke på hur det började.

Fru talman! Regeringen bedömer nu att arbetet med att stärka hälso och sjukvårdens försörjningsberedskap måste bedrivas med ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt presenterar utredningen, SOU 2021:19, en mer detaljerad färdplan för hur man ska göra med sjukvårdens försörjningsberedskap. Man utvecklar lite mer hur man har tänkt sig detta.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, lyfter i sitt remissvar fram att reformerna som utredningen pekar ut successivt bör genomföras så snart som möjligt. MSB har stor erfarenhet med tanke på vad som utvecklade sig under de två åren av pandemi. Man lyfter från MSB att behoven är stora inom området och att beredskapsutvecklingen behöver hålla ett mycket högre tempo utifrån de hot och risker man ser i omvärlden.

Fru talman! Vänsterpartiet delar MSB:s åsikt och anser inte att beskrivningen att arbetet ska bedrivas med ett långsiktigt perspektiv och göras i flera steg är tillräcklig. Långsiktighet är väldigt viktigt, men man måste nu snabbt stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Det känns väldigt urgent, om jag får uttrycka mig så.

Låt mig sedan återgå till personalen. Vänsterpartiet vill reformera personalpolitiken så att fler människor vill börja jobba inom hälso- och sjukvården och omsorgen samtidigt som de som redan jobbar där ska vilja och orka stanna kvar. Ett av väldigt många steg är att säkerställa tillgången till sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för personalen. De ska inte känna att det finns inga visir, det finns inte det och det finns inte det. Så ska det helt enkelt inte vara i en välfärdsstat. Det måste finnas en helt annan försörjningsberedskap än vad det gör i dag.

I ytterligare ett remissvar har Arbetsmiljöverket tagit fram att det behövs en helt annan approach för att skydda sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet. Detta tycker vi vore väldigt relevant. Personalen måste ges de förutsättningar som krävs för att kunna ge en god vård, och det innefattar att det ska finnas sjukvårdsprodukter och utrustning på plats som säkerställer att de kan ta hand om patienterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Vi skulle vilja att detta med personalen även infördes i hälso- och sjukvårdslagen. Vi tycker att det är viktigt.

Bristen på skyddsutrustning under coronapandemin ledde till stora arbetsmiljöproblem och svårigheter för personalen att utföra en god vård. Att bortse från vårdpersonalens arbetsmiljö i hälso- och sjukvårdslagen riskerar att också försämra den på olika sätt, vilket leder till en odräglig situation för personalen och ger sämre vård för patienterna.

Vi vill aldrig mer - jag har sagt detta tidigare - se personal med tillfälliga saker över ansiktet för att skydda patienterna. Exempelvis hade en överläkare på Södersjukhuset ett cyklop under en period eftersom det inte fanns några visir att tillgå. Det fanns ingen skyddsutrustning i Stockholmsregionen. Den var slut, och då fick man ta det som fanns.

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag i hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen anger att sjukvårdsprodukter och övrig utrustning även ska finnas för att skydda sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! Den nya moderatledda regeringen har inte kommit till ett dukat bord. Långa vårdköer, alltför få bemannade vårdplatser och en ojämlik sjukvård är tre stora problem som förtjänar politikens uppmärksamhet och reformvilja. Nu är tid att få ordning på sjukvården, både för patienternas och för medarbetarnas skull.

Fru talman! De senaste åren har kriserna avlöst varandra - först en global pandemi som satte press på sjukvården, därefter ett krig i Europa som både kostat många människor livet och skapat stora störningar i företagens värdekedjor. Parallellt med detta har det varit en tuff tid för internationell handel, vilket skapat en mycket svår situation för läkemedelsutvecklare som vill sätta produkter i handen på patienter.

Med Sveriges nya problemlösarregering har försvaret fått ökade tillskott. Vi skärper lagstiftningen för att sätta hårt mot hårt mot de kriminella som utmanar samhällskontraktets giltighet. Vi har också satt inflationsbekämpningen högst på dagordningen. Det är bra. Men vi måste, samtidigt som vi lappar och lagar det som är trasigt, också ta höjd för kommande kriser. Det gäller Sverige i allmänhet och i dag sjukvårdens försörjningsberedskap i synnerhet.

Fru talman! Det är viktigt att patienter får tillgång till den vård och de läkemedel som behövs för att lindra och bota, både i fredstid, i kris och vid höjd beredskap. För att det ska vara möjligt krävs att de som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet förutom personal och lokaler också har de sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Det kravet förtydligas i regeringens lagförslag, samtidigt som regeringen anför att Ivos kontroll ska underlättas. Vi kan inte vara nöjda med att den grundläggande lagerhållningen brister. Det är förenat med mycket stora risker.

Fru talman! I betänkandet föreslås också en rad förändringar på apoteksmarknaden för att säkerställa tillgång till både läkemedel och information. Det handlar om att införa en lagerhållningsskyldighet för öppenvårdsapotek, en leveransskyldighet för partihandlare mot sjukhusapotek och en möjlighet att ta ut sanktionsavgift från företag som inte informerar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Skälen till detta är flera. Det handlar om att god apotekssed ska följas, det vill säga att apotekens lager ska anpassas utifrån konsumenternas behov på den marknad som apoteket verkar på. Det handlar om att öka lagerhållningen för att inte stå med tomma hyllor i kris. Det handlar också om att läkemedelsbrist kan innebära en risk för människors hälsa.

I Sverige är det myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att ta fram nationella lägesbilder över kritiska eller potentiellt kritiska bristsituationer. Om det arbetet ska vara effektivt och ändamålsenligt, eller ens möjligt, behöver information flöda fritt till Läkemedelsverket. Det gör det inte alltid i dag. Därför föreslås också en möjlighet att ta ut sanktionsavgift från de företag som inte uppfyller kraven på att informera kring läkemedelsbristerna.

Fru talman! Det här är nytt. Jag som moderat är sällan besjälad av att göra ingrepp i ekonomin eller lägga nya pålagor på företag. Vi har redan en alltför icke-fri ekonomi i Sverige, som leder till låg tillväxt och omöjliggör den förhöjda levnadsstandard som vi annars skulle kunna ha. Läkemedelsmarknaden är dock inte som andra marknader. Vårt ansvar för Sverige måste trumfa i det här fallet, när vi ser att det finns brister i distribution av information om nödvändiga läkemedel.

Sedan är det tvivelsutan så att sanktionsavgifter bör beslutas med hänsyn till överträdelsens allvar och omständigheterna i övrigt. Vårt mål är att öka utbytet av information så att kriser kan dämpas och undvikas, inte att skrämma läkemedelsutvecklare bort från landet, företag som vi onekligen behöver fler av om vi ska ta nästa steg mot framtidens vård.

Därför har den lägsta nivån av sanktionsavgift sänkts utifrån det förslag som jobbades fram under den förra regeringen. Det vore också rimligt att göra avgränsningar som gör situationen konkurrensneutral för bolag som verkar på en internationell marknad och inte bara i Sverige. Det förtroendet anser jag att vi kan ge regeringen, även om utskottet såklart är helt enat i frågan om att det här systemet ska följas upp och utvärderas likt andra reformer.

Fru talman! Moderaterna och Tidöparterna har på kort tid levererat på flera centrala områden, efter åtta år med en passiv och reformtrött regering. Vi har tillsammans säkrat budgetsatsningar på att korta köerna och bemanna fler vårdplatser, vi har levererat skarpa uppdrag till ansvariga myndigheter att öka jämlikheten i vården och vi har prioriterat upp frågan om civilt försvar så pass högt att det nu innebär en egen ministerportfölj. Men vi är inte nöjda. Vi vill mer.

I det avtal vi har slutit mellan fyra partier slår vi fast att apotekens roll i vårdkedjan behöver utvecklas med hälsoundersökningar och farmaceutsortiment. Vi arbetar för att inrätta en nationell vårdförmedling för att kapa köerna, tar fram en nationell plan för kompetensförsörjningen och reformerar den digitala infrastrukturen i vården. Att stärka hälso- och sjukvården är prioriterat och nämns allra först i Tidöavtalet.

Arbetet för att säkerställa tillgängliga läkemedel och vård till människor som behöver bot och lindring fortsätter med oförminskad kraft, både vad gäller fredstid och vad gäller tider av höjd beredskap, som vi talar om i dag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Fru talman! Det var ju väldiga problem under inledningen av pandemin med att regionerna inte hade några lager alls. De flesta hade lager för tre dagar. Hur kommer ni att tillse att regionerna har lager? Hur ska ni följa upp det? Det är ganska viktigt att göra det, tror jag, den här gången.

Sedan undrar jag lite mot bakgrund av den ekonomi som är i regionerna. Jag har träffat en del regionpolitiker, personal och så vidare i olika regioner. Det är ju inte riktigt klackarna i taket, även om man kan tro det utifrån ledamotens beskrivning av situationen: Alla blommor blommar och det är fantastiskt! Men inom hälso- och sjukvården är man väldigt orolig för att statsbidragen inte kommer att räcka till. Man kommer att ha en väldig kris. Hur ska man i den typ av kris som många regioner nu går in i - det gäller personal och kanske inköp och leveranser också - kunna leva upp till målet att ha en krisberedskap inom hälso- och sjukvården som kan härbärgera stora kriser?

Om regionerna behöver skära ned finns en risk för att man inte kan leva upp till det man ska göra när det gäller hälso- och sjukvård. Hur ser ledamoten på detta?

Herr talman! Ledamoten Karin Rågsjö ställer många frågor. Jag ska göra mitt bästa för att besvara dem i sedvanlig ordning.

Först ligger en fråga i luften om Arbetsmiljöverkets förslag gällande personlig skyddsutrustning, något som vi menar ingår i den skrivning som regeringen har lagt på riksdagens bord. Vidare kan man fundera på om remissvaret är ett tillräckligt beredningsunderlag för att det ska kunna bli lagtext. Jag är inte säker på att grundlagen instämmer med den bedömningen.

Vidare vill vi ha ett näringsliv när det gäller både läkemedel och medicintekniska produkter i Sverige och utomlands. När krisen kommer kan man inte bara ha ett ben att stå på, utan man behöver ha flera ben. En centralplanering med hårda streck som ritas från Stockholm tror jag inte skulle leda till en bättre krisberedskap, snarare tvärtom.

Vi behöver ett dynamiskt näringsliv som kan ställa om och göra nya saker. Det såg vi också många prov på under pandemin. Företag som inte annars tillverkade skyddsutrustning kunde snabbt ställa om. Det fanns också kommuner, ofta moderatledda sådana, där människor som levde på försörjningsstöd engagerades och tillverkade skyddsmaterial.

Sedan finns det en fråga från ledamoten om hur vi arbetar vidare med att stärka den civila beredskapen i Sverige. Där finns det utredningar som pågår. Vi klubbade för bara en halvtimme sedan beslut om samhällets krisberedskap, och vi ser hur ministern för civilt försvar arbetar idogt för att lyfta upp de här frågorna på många departement.

Jag är förvissad om att mer kommer att göras under den här mandatperioden än under den tidigare, och det är mycket välkommet.

Herr talman! Det vore ju underligt om man inte gjorde väldigt mycket eftersom vi har levat i två år med pandemi. Om man inte lyfter fingrarna då är det mycket märkligt, så jag förväntar mig verkligen att man följer upp detta på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Jag tror att det är oerhört viktigt att följa upp vad som händer i regionerna med tanke på den usla ekonomi många regioner kommer att ha just beroende på statsbidragen.

Detta med marknaden är jättebra. Det var exempelvis tack vare läkemedelsbolagen som vi fick tillgång till vaccin. Det var ju fantastiskt! Snabbt gick det också. Det kostade i och för sig lite pengar.

Men att släppa loss marknaden helt har kanske inte heller varit tipptopp. Det kan man se inom apoteksvärlden. Det är exempelvis inte tipptopp att man inte kan lagerhålla medicin. Det är inte tipptopp att det är 50 meter mellan apoteken för dem som bor i innerstan. Det kan inte vara tipptopp att man i glesbefolkade regioner inte kan få tag på sin medicin. Det blir intressant att följa detta. Jag tycker att det är oerhört viktigt att man har tillgång till medicin på det sätt som man ska ha i en välfärdsstat.

Sedan vill jag kommentera detta med ett dynamiskt näringsliv och en dynamisk marknad inom hälso- och sjukvården. Det kan bli så dynamiskt att det också blir väldigt ojämlikt. Det har man sett exempelvis i Stockholm.

Herr talman! Jag instämmer med ledamoten Karin Rågsjö i att marknaden verkligen är en naturkraft. Jag skulle kanske till och med säga att den är världens åttonde underverk. Det är otroligt vad fri och sund konkurrens kan leda till i en värld där vi ständigt försöker göra saker bättre och bättre och skapa nytta och värde för varandra. Så är det i liberala demokratier, där man bara kan tjäna pengar genom att faktiskt skapa en nytta för någon annan, så att transaktioner uppstår.

Men det är också som ledamoten säger att en naturkraft inte bara kan flöda fritt som älven, utan ibland behöver man reglera och justera den för att man vill nå vissa mål och vissa politiska ambitioner. Det är detta man gör på läkemedelsmarknaden.

Vi ser att det finns problem med att information inte flödar fritt. Därför inför vi möjligheten till sanktionsavgifter för att vi ser att marknaden inte i alla delar alltid kommer lika snabbt till den slutsats som vi ser är nödvändig.

Vidare kan man nämna att vaccinet som läkemedelsbolagen tog fram inte bara byggde på ett år av forskning kring mRNA utan på 50 år av samlad kunskap från olika aktörer som sammanfogas till något nytt. Det är otroligt och häftigt, och jag hoppas att vi i den här kammaren kan vara överens om att inte anamma den amerikanska kulturdebatten om att alla läkemedelsbolag är onda, för så är ju inte fallet i Europa. Här finns läkemedelsbolagen till för att sätta nya produkter i handen på patienter, och det ska vi låta dem göra om de uppfyller de krav som vi ställer vad gäller kontroll.

Herr talman! Eftersom ledamoten Jesper Skalberg Karlsson i sitt anförande tog sig friheten att tala om mycket annat än dagens ämne tänker jag också ta mig friheten att repetera lite grann ur ledamotens anförande.

Den nya regeringen levererar, säger ledamoten. Ja, det är väl tur att den förra regeringen har kommit med så mycket utredningar att den nuvarande regeringen har något att leverera. Man kan ju vara lite ödmjuk. Jag konstaterar att dagens betänkande har kommit till tack vare den socialdemokratiskt ledda regeringen, bland annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Jag tycker att man ska ha en ödmjuk inställning till marknaden. Jag tror på ett samhälle där vi har både marknad och statlig kontroll. Marknaden är bra i många delar; exempelvis är detta med vaccinationsframtagningen en fantastisk resa. Men samtidigt vet vi att marknaden inte är vår bästa tjänare.

Jesper Skalberg Karlssons tidigare regeringskollegor var ju med och avreglerade apoteksmarknaden. Det skulle bli så fantastiskt bra, sa man. Ja, en del saker har blivit bättre. Det har ledamoten rätt i, men nu får ju en ny tappning av samma regering med stöd av Sverigedemokraterna komma tillbaka och säga: Oj då, vi måste införa lagerhållningsskyldighet igen! Det var precis detta som försvann när man införde marknadskrafter.

Min fråga till Jesper Skalberg Karlsson är: Hur ska regeringen kunna leverera sådan fantastisk välfärd och sjukvård som du sa i ditt anförande när ni inte ger ekonomiska resurser?

Herr talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för frågan!

Jag kan också drista mig till att vara ödmjuk. Den förra regeringen - alltså den enpartiregering som leddes av Socialdemokraterna - var ju otroligt duktig på att tillsätta många utredningar, framför allt under de tre sista månaderna av sin regeringsperiod.

Nu säger man från Socialdemokraternas håll att Arbetsmiljöverkets remissvar måste genomföras. Varför skrev man då inte in i utredarens direktiv att det var detta man ville ha? Det kan man fundera på när man är så duktig på att tillsätta nya utredningar.

Herr talman! Vidare kan man fundera över hur stora resurser Regeringskansliet har för att genomföra många utredningar. Min bild är att mycket resurser är upplåsta i den förra regeringens utredningar, som alltjämt fortgår eftersom många tillsattes sent. Men när jag tittar på oppositionspartiernas budgetar, som de lade på riksdagens bord under hösten, ser jag att man vill skära ned på anslaget till Regeringskansliet. Då blir det färre utredningar som kan genomföras och mindre politik som kan bli verklighet. För jag tror inte att man ville ställa in det svenska EU-ordförandeskapet.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för ditt svar! Jag vet inte om det är utredningar som den nya regeringen behöver göra. Jag ska säga till ledamoten att det är pengar som saknas, och därför hade vi socialdemokrater i vår budgetmotion dubbelt så mycket pengar till välfärden. Vi ser nu att bland annat hälso- och sjukvården börjar skrika efter resurser. Vi gav enormt mycket resurser till välfärden - historiska resurser.

Min fundering handlar väl mer om hur reformtempot kommer att bli med den nya regeringen. Jag ser fram emot att se det.

Sedan kan jag upplysa ledamoten om att den utredning som ligger till grund för propositionen i dag inte kom de sista tre månaderna. Den kom redan före pandemin, 2018. Så nog har den socialdemokratiska regeringen varit förutseende ibland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Herr talman! Jag skulle vilja ställa den fråga som jag inte riktigt fick svar på: Hur tänker sig ledamoten att man snabbt ska få kontroll och ordning på svensk hälso- och sjukvård när det gäller platsbrist, brist på personal och så vidare när man inte ger de resurser som behövs?

Herr talman! Först och främst kan man konstatera att de tillfälliga stöd som kom till under pandemin var just tillfälliga. Nu har vi lagt stora delar av pandemin bakom oss, mycket tack vare en framgångsrik vaccinering. Då bör många av dessa stöd ta slut, eftersom de var tillfälliga.

Vidare är det värt att nämna att den svenska inflationen, och kanske framför allt kärninflationen, har bitit sig fast. Inflation kan vara ett teoretiskt begrepp i nationalekonomin. Men för vanliga människor, människor som går till jobbet, är det en mycket hård verklighet när pengarna räcker till mindre och mindre. Det gäller inte bara glädjekonsumtionen utan också skor till barnen, fritidsaktiviteter, mat och annat.

Inflationsbekämpningen är högst upp på agendan för denna regering. Det är inte i detta läge lämpligt att göra så som vissa av oppositionspartierna gör: lova nya miljarder till olika projekt. Jag vet ett oppositionsparti som har intecknat det svenska reformutrymmet mer än två gånger om sedan budgeten lades på riksdagens bord. Sådana förslag, som förvisso inte kommer från Mikael Dahlqvists parti utan från samarbetspartierna, skulle bidra till en högre inflation och en högre statsskuld och långsiktigt göra oss alla mycket fattigare.

Den här regeringen kommer att prioritera. Det kommer inte att vara lätt. Det kommer att vara jobbigt, men det kommer att vara helt nödvändigt om vi ska lämna inflationen bakom oss.

Med detta vill jag tacka för debatten.

Herr talman! Det var med en viss fascination som jag lyssnade på replikskiftet nyss och hörde hur en debatt i kammaren om vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap hamnade i inflationen och vilka problem det orsakar för det svenska samhället. Jag tycker att de frågorna är så viktiga att de är värda en egen diskussion.

Vi har kommit till ett hastigt uppvaknande, skulle jag säga, under de senaste åren i Sverige när det gäller att vi har problem på detta område. Och där är alla partier lika skyldiga. Det är inte så att man kan kasta skulden på än den ena, än den andra.

Apoteksomregleringen var väldigt framgångsrik. En av delarna som inte togs om hand var just lagerhållning av läkemedel. Det fanns förslag från Reinfeldtregeringen, men regeringen Löfven valde att inte gå vidare med det. Det var inte en stor diskussion om det, vilket berodde på att man inte såg att det var ett stort problem.

Det var flera regioner som gjorde dåliga upphandlingar. Man kom på att man genom att använda just-in-time, som har varit uppe i diskussionen flera gånger, kunde frigöra ekonomiska resurser från lagerhållning och använda dem till att faktiskt bedriva sjukvård. Det var inte särskilt omdebatterat. De flesta tyckte att det var ganska klokt tills verkligheten hann i kapp oss i Sverige.

Pandemin har nämnts. Katastrofen i upphandlingar har nämnts. Det här gjorde att egentligen samtliga partier insåg att man måste ändra på detta. Det är därför som vi ser det förslag som diskuteras i dag och som vi ska besluta om under morgondagen. Det är ett förslag som är framtaget av den tidigare socialdemokratiska regeringen - där måste jag ge Mikael Dahlqvist rätt. Och det har omhändertagits av den nuvarande regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Det finns inte många kontroversiella delar i detta. Men ett problem som vi i Centerpartiet ser är att den nya regeringen har använt sig lite för mycket av copy and paste när det gäller Socialdemokraternas förslag. Det är det som riskerar att bli kontraproduktivt.

Det finns nämligen, herr talman, två väldigt skarpa delar i detta lagförslag. Det handlar om lagerhållning, och det handlar om skärpta krav på leverans. Det tycker alla är bra. Alla partier ställer också upp på att det ska kunna krävas ett skadestånd i ett läge där man inte lever upp till detta. Men den nivå som man lägger skadestånden på riskerar att få en rent kontraproduktiv effekt.

Här talar vi om belopp på upp till 100 miljoner kronor, som man då ska få betala. Då är det klart att företagen kommer att resonera på ett företagsekonomiskt sätt. I stället för att bara anmäla när man ser att man faktiskt får ett leveransproblem kommer man att börja anmäla ett stort antal ytterligare läkemedel där man eventuellt kan få leveransproblem. Ett bötesbelopp i 100-miljonersklassen gör att vilken vd som helst måste fatta den typen av beslut.

Det andra är det som vi har sett i både Frankrike och Nederländerna. Det är inte bara Sverige som har detta problem, och det är inte bara Sverige som har infört denna typ av regler. I Nederländerna har man sett att exakt detta regelverk, men med betydligt lägre skadeståndsnivåer än de 100 miljoner som högerregeringen nu föreslår, fick till konsekvens att antalet läkemedel på den nederländska marknaden minskade med 5 procent. Låt oss säga att ett bolag säljer ett läkemedel som inbringar 100 000 kronor i Sverige - ungefär 5 procent av läkemedlen på den svenska marknaden är på den nivån. Då är det klart att det kommer att vara naturligt att man säger: Riskerar vi skadestånd i mångmiljonklassen måste vi fatta beslut om att dra in detta från den svenska marknaden och sälja det på andra marknader i stället.

Vi från Centerpartiet har även i vår motion - nota bene - höjt ett varningens finger och sagt att det är en uppenbar risk att detta inte leder till ökad tillgång till läkemedel utan till motsatsen och att man måste ge en myndighet i uppdrag att väldigt noga följa detta.

Vi har också haft andra synpunkter, som jag tror att de flesta partier kan ställa upp på. Och även sjukvårdsministern har adresserat det. Det handlar om att förslagen i denna proposition inte kommer att lösa problemen. De kommer att bidra till en lösning av en del av problemen. Men detta är problem som i stort sett alla länder inom OECD-området står inför, för det är en globaliserad marknad. Det är inte saker som man bara kan hantera nationellt.

Man skulle ha kunnat efterfråga ytterligare förslag på dessa områden. Det handlar till exempel om att utbytesregler för patienter när de inte får sitt läkemedel skulle kunna förenklas. Det finns också många andra konkreta förslag på vad man skulle kunna göra. Förhoppningen är väl att regeringen går vidare med den typen av förslag.

Jag vill yrka bifall till reservation 3. Den handlar om att en myndighet väldigt noga måste följa detta eftersom det riskerar att leda till färre läkemedel, inte fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Herr talman! Nu vill jag bara inleda med att lugna alla som har pratat om hur samtliga partier blev tagna på sängen och hur ingen hade kunnat förutse detta och säga att den liberala kristallkulan fungerade även nu.

Vi lade nämligen fram flera av de här förslagen före pandemin. Den då tillsatta S-utredningen sa: Nix pix, det behövs inte; vi behöver bara ha förslag för höjd beredskap. Sedan vaknade man till liv och lade tilläggsuppdrag en gång och så ännu en gång, och sedan blev det faktiskt en ganska bra utredning.

Med det sagt är det ju så, herr talman, att beredskap i mångt och mycket handlar om att vara beredd på det oväntade. Men det handlar också om att vara beredd på det som är väldigt väntat. Det är inte konstigt att läkemedelsbrist uppstår när vi behöver många, många tillverkare på en global marknad. Det är inte konstigt att brist på skyddsutrustning kan uppstå när vi har många, många tillverkare runt om i olika länder. Vårt ansvar är att reglera den marknaden, eftersom det handlar om skattemedel och utsatta människor. Men vi vill ju inte motarbeta att vi har en marknad.

På det sättet tycker jag att många av förslagen blev väldigt bra i slutändan, och jag är glad att vi kan fatta de här besluten. Jag är säker på att det är väldigt bra för Sveriges patienter, och jag är också säger på, herr talman, att det är väldigt bra för de människor som jobbar med beredskap i Sverige, i vitt, i grönklätt men inte i kamouflage. De behöver allihop goda förutsättningar, och till dessa förutsättningar hör naturligtvis att man har läkemedel och skyddsutrustning.

Herr talman! De lagförslag som vi kommer att fatta beslut om nästa gång vi voterar vill jag ställa mig bakom i dag och vill bara förtydliga att förslagen handlar om att hälso- och sjukvårdslagen blir tydligare när det gäller tillgången till sjukvårdsprodukter och utrustning och när det gäller tuffare krav på företag att de måste informera innan ett läkemedel tar slut och innan lagren börjar tömmas.

Det handlar också om en lagerhållningsskyldighet för öppenvårdsapotek och en skyldighet att se till att partihandlare faktiskt levererar till sjukhusapotek. Detta är viktiga och bra saker.

Samma sak är det angående en ändring i offentlighets- och sekretesslagen så att man ser till att sekretess kan överföras från Läkemedelsverket när det behövs. Det är också hög tid att Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag så att vi får en trygghet och säkerhet för patienter.

Jag ska inte dra ut på debatten, för jag tror inte att detta är någon knivig fråga ideologiskt. Jag tror inte att det här är någonting som löser allt, men jag tror att det löser en del viktiga puckar. Jag vill bara avsluta med att även om detta är viktiga steg, herr talman, får vi inte glömma att det behövs mer framöver när den regering som nu har tillträtt och börjat förändra kommer att ta fler steg för att se till att vardagens arbetsvillkor när det gäller den utrustning man behöver men också andra saker man behöver i sin vardag ska duga och vara riktigt bra. En högre belastning under kris, höjd beredskap eller särskilda händelser blir såklart lättare att mäkta med om vardagen i sig inte är en påfrestning, utan det är roligt att gå till jobbet och roligt att gå hem efter ett arbetspass.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Vi jobbar vidare, men detta är ett bra steg på vägen!

Herr talman! Trevligt att få delta i den här debatten för ovanlighetens skull, i en viktig fråga - hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap!

Hälso- och sjukvården behöver planeras så att situationer med många skadade kan hanteras samtidigt som vi har stora sjukdomsutbrott eller pandemier. Här ser Miljöpartiet att vi behöver dels en allmän förstärkning av vården, dels en ökad förmåga i hela vårdkedjan. En motståndskraftig vård i vardagen ger oss nämligen en bättre krisberedskap också vid allvarliga händelser.

Att säkra tillgången till sjukvårdsprodukter och övrig utrustning som skyddar personalens hälsa och säkerhet är en oerhört viktig aspekt för att förbättra arbetsvillkoren och få fler att vilja jobba kvar. För att säkra tillgången till nödvändig sjukvårdsutrustning måste det finnas en helt annan försörjningsberedskap än det gör i dag. Om det verkar vi vara överens.

Bristen på skyddsutrustning under coronapandemin ledde till stora arbetsmiljöproblem och svårigheter för personalen att utföra en god vård. Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att det i hälso- och sjukvårdslagen uttryckligen anges att sjukvårdsprodukter och övrig utrustning ska finnas för att skydda sjukvårdspersonalens hälsa.

Herr talman! Miljöpartiet anser att staten bör ta ansvar för att bygga upp beredskapslager och tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner säkerställa att lagerhållningen i samhällskritiska försörjningskedjor är tillräcklig för att klara kriser och krig.

Livsmedel, sjukvårdsmaterial, läkemedel, reservdelar och bränsle är exempel på varor som behöver finnas i lager för att samhället ska få tid till omställning vid störd handel. Nuvarande lagerhållning är inte tillräckligt omfattande, och ansvarsförhållandena är oklara. Lagerhållningen behöver därför förbättras steg för steg under flera decennier och hela tiden anpassas till de behov som finns i samhället.

En del lagerhållning behöver ske centralt i statlig regi, men lager behöver också finnas nära människor och verksamheter. Därför behöver offentlig sektor samarbeta med näringslivet om lagerhållning av varor som är kritiska för försörjningen. Det bör också undersökas vilka varor det går att starta eller utöka inhemsk produktion av. Att Sverige har en egen produktionsförmåga av viss materiel och vissa grundkomponenter inom medicin är nödvändigt framåt.

Regeringen bör se till att arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap genomförs successivt så snart det är möjligt och redovisa för riksdagen hur kvarvarande förslag från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap avses att tas om hand.

Herr talman! Covidpandemin har på ett påtagligt sätt visat Sverige och andra länder att en stabil läkemedelsförsörjning är central för hälso- och sjukvården och folkhälsan under en samhällskris. I enlighet med utredningen och regeringens bedömning anser vi i Miljöpartiet att möjlighet till sanktionsavgifter bör införas för att säkerställa att information om kommande brist gällande ett läkemedel når de relevanta aktörerna i tid.

Immaterialrättsfrågor

Samtidigt innebär förslaget om sanktionsavgift risker. Det är viktigt att avgifterna kan användas på ett flexibelt sätt i förhållande till aktörernas storlek och ekonomiska situation, samtidigt som avgifterna är tillräckligt stora för att få avsedd effekt. Det är en uppenbar risk att vissa företag kan försöka att skydda sig från risken att drabbas av sanktioner genom att helt enkelt erbjuda ett mindre sortiment.

Herr talman! Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ta del av och implementera den kunskap och de forskningsresultat som tagits fram inom katastrofmedicinska centrum för att stärka beredskapen i hela vårdkedjan. Vi ställer oss också positiva till att kunskaperna ökar inom katastrofmedicin genom att göra det till en obligatorisk del i grundutbildningen för personal inom hälso- och sjukvården.

Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 april.)