Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021

Betänkande 2022/23:JuU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 februari 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Så användes hemliga tvångsmedel under 2021 (JuU5)

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Våldsbrott och narkotikabrott eller narkotikasmuggling var de vanligaste brottstyperna där hemliga tvångsmedel användes.

Regeringens skrivelse handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2021 blev 1 384 personer hemligt avlyssnade, antalet misstänkta personer som blev övervakade med elektronisk kommunikation var 3 310. Antalet tillstånd som beviljades för hemlig kameraövervakning var 133. För hemlig rumsavlyssning var antalet 144. Hemlig dataavläsning användes vid 124 ärenden.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Skrivelser: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-01-26
Justering: 2023-02-07
Trycklov: 2023-02-07
Betänkande 2022/23:JuU5

Alla beredningar i utskottet

2023-01-26

Så användes hemliga tvångsmedel under 2021 (JuU5)

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Våldsbrott och narkotikabrott eller narkotikasmuggling var de vanligaste brottstyperna där hemliga tvångsmedel användes.

Regeringens skrivelse handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2021 gavs 3 926 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 12 989 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 242 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 166 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. Hemlig dataavläsning användes i 145 ärenden.

Justitieutskottet delar regeringens uppfattning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-02-21
Debatt i kammaren: 2023-02-22

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 60 Pontus Andersson (SD)

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021

Fru talman! Sedan 1983 har regeringen i enlighet med riksdagens önskemål redovisat hur reglerna om hemlig avlyssning och elektronisk kommunikation tillämpats under det gångna året. För att göra en lång historia kort kan vi konstatera att det fungerar bra men att SD vill mer.

Till hemliga tvångsmedel räknas telefonavlyssning, kameraövervakning, hemlig dataavläsning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Det är av grundläggande betydelse i en rättsstat att rätten till skydd för privat- och familjeliv respekteras, men för att effektivt bedriva brottsbekämpande verksamhet till gagn för alla medborgare är användningen av just hemliga tvångsmedel mer än nödvändig. Med andra ord: Det integritetsintrång som hemliga tvångsmedel medför kan och ska accepteras om nyttan och behovet är tillräckligt stora.

Användningen av hemliga tvångsmedel har stort stöd i såväl Sveriges riksdag som befolkningen i övrigt. De frågor som diskuteras handlar ofta om var gränsdragningen ska gå, och det är där vi inte alltid är överens. Det är tydligt att polis och åklagare efterfrågar en mer generös syn på hemlig avlyssning för att kunna sätta dit brottslingar som har begått brott och för att kunna förebygga brott genom att agera i preventivt syfte.

I delbetänkandet SOU 2022:19, som just nu bereds inom Regeringskansliet, föreslås att hemliga tvångsmedel ska få användas i fler fall. Exempelvis föreslås att man ska väga in flera brotts samlade straffvärde, vilket skulle innebära att brottsbekämpande myndigheter kan använda hemliga tvångsmedel i fler fall för att på så sätt förebygga och bekämpa brottslighet. Det är enligt oss ett steg i rätt riktning.

Tidöavtalet består till elva sidor av överenskommelser mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna om hur vi genom kriminalpolitiska åtgärder ska kunna göra Sverige till ett tryggare land och stävja den allt grövre brottsligheten i samhället. Förutom väl omskrivna förslag som dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, möjlighet att vittna anonymt och utvisning av betydligt fler kriminella får vi inte glömma förslagen om preventiv avlyssning av just kriminella gäng och möjlighet att använda tvångsmedel mot personer under 15 år.

Rikspolischefen sa i höstas: "Jag kan konstatera att mycket av det vi ser i Tidöavtalet på det brottsbekämpande området ligger i linje med det som vi efterlyst och pratat om i många år." Han lade sedan till att han gärna ser att just preventiv avlyssning kommer på plats fort.

Bedömningen är att preventiv avlyssning kan komma att användas av polisen i ett hundratal fall per år och av tullen i 30-40 fall per år. I många fall kommer det att öka möjligheterna att ta fast kriminella. I andra fall kommer det att förhindra brottslighet. Ibland kommer det också att rädda liv.

Under Socialdemokraternas åtta år vid makten ökade antalet dödsskjutningar i Sverige från 19 till 63 per år, en ökning med 232 procent. Det är detta resultat som Sverigedemokraterna och den nya regeringen har att utgå ifrån när vi utformar de lagar som ska göra Sverige till ett tryggare och säkrare land.

Fru talman! Det är min uppfattning att svensk lagstiftning ligger i otakt med tiden. Våra lagar är utformade efter ett Sverige som inte längre finns, ett Sverige som tidigare regeringar har försämrat. Därför är det Sverigedemokraternas och regeringens uppgift att genomföra de åtgärder som krävs för att åter göra Sverige till ett tryggt och säkert land.

Fru talman! Min uppfattning är att de förändringar av hemliga tvångsmedel som vi vill genomföra är ett nödvändigt ont. Men när situationen ser ut som den gör nu, med dödsskjutningar som ökat med 232 procent på åtta år, sex gånger fler döda i dödsskjutningar än i alla våra nordiska grannländer tillsammans, fler dödsskjutningar än i Storbritannien och fler i Södertälje än i London, krävs det åtgärder som är mer långtgående än nu för alla människors trygghet och säkerhet. Det är de kriminella som ska vara rädda, fru talman, inte de vanliga medborgarna.

De kommande åren kommer vi att införa dubbla straff för gängkriminella, införa visitationszoner, göra det möjligt att vittna anonymt, utvisa fler kriminella, genomföra kraftiga straffskärpningar, göra det olagligt att delta i gäng med mera. Men inte minst inför vi möjligheter att avlyssna kriminella gäng i preventivt syfte och använda hemliga tvångsmedel mot personer under 15 år.

Sverigedemokraterna har inga invändningar mot redovisningen av hemliga tvångsmedel utan föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.


Anf. 61 Fredrik Kärrholm (M)

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021. Redovisningen omfattar Åklagarmyndighetens, Ekobrottsmyndighetens, Polismyndighetens, Tullverkets och Säkerhetspolisens tvångsmedelsanvändning under det nämnda året.

Låt mig inledningsvis påminna om att det brutala gängvåld som blivit allt värre främst är ett symtom på en gängkriminalitet som är en del av en större organiserad brottslighet. Denna brottslighet är systemhotande. Det innebär att den ytterst hotar vår demokratiska samhällsordning och vår förmåga att här inne fatta självständiga beslut som efterlevs. För att bekämpa denna brottslighet är det nödvändigt att polisen kan använda hemliga tvångsmedel. Det handlar bland annat om att kunna se vem som ringt vem och när så skett, läsa meddelanden och avlyssna samtal.

I en rättsstat är det samtidigt grundläggande att rätten till skydd för privat- och familjeliv respekteras. Det krävs en avvägning mellan detta och nödvändigheten av en effektiv brottsbekämpning. En del av den effektiva brottsbekämpningen är hemliga tvångsmedel. Det är en självklar utgångspunkt att bestämmelserna om tvångsmedel och deras tillämpning ska leva upp till högt ställda rättssäkerhetskrav. I skrivelsen från regeringen är det också tydligt att så är fallet.

Kraven för att använda tvångsmedel är höga. De förutsätter viss misstankegrad och visst minimistraff, det sker en prövning i domstol, det finns offentliga ombud, underrättelse sker till den som utsatts, det finns strikta regler om överskottsinformation och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utövar tillsyn.

Utgångspunkten är att hemliga tvångsmedel bara kan accepteras om behovet och nyttan är tillräckligt stor. Vid avvägningen mellan enskildas rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning är det betydelsefullt att med tillräcklig precision bedöma vilka resultat som användningen av hemliga tvångsmedel har lett till.

Vid en genomgång av myndigheternas redovisning konstaterar regeringen i denna skrivelse att tvångsmedel fyller en viktig funktion för det brottsutredande arbetet.

De hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. När det till exempel gäller hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har det bidragit till att den misstänkte har kunnat åtalas i 40 procent av ärendena.

Hemliga tvångsmedel bidrar även att till att bekämpa annan brottslighet än den organiserade. Till exempel kan det vara av stor betydelse vid utredning av grov kvinnofridskränkning. Samtalslistor som visar hur ofta och när gärningsmannen kontaktat den utsatta kvinnan kan utgöra viktig bevisning.

Regeringens bedömning är sammanfattningsvis att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2021 var ett ändamålsenligt och nödvändigt instrument i brottsbekämpningen.

Mot denna bakgrund är det också positivt att regeringen kommer att se till att hemliga tvångsmedel användas oftare, i förebyggande syfte samt mot personer under 15 år.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten och gängvåldet är så omfattande att många i dag inte längre tror att det går att lösa. Man tror inte att Sverige åter kan bli ett tryggt land. Man tror att vi inte kan återupprätta lag och ordning. Det är fel. Vi kan och vi kommer att vända utvecklingen.

Låt mig påminna om våren 2021. Då minskade plötsligt skottlossningarna. Detta var ingen slump, utan det berodde i hög utsträckning på att fransk polis knäckt krypteringstjänsten Encrochat. I ett svep häktades 200 personer.

Tyvärr blev effekten kortvarig. Andra med kriminella ambitioner tog plats. Häktade kriminella släpptes. Många av dem som dömdes fick korta straff och försattes snart på fri fot. Våldet fortsatte, och det har blivit värre.

Men här finns en viktig erfarenhet. Vi vet vad som kan åstadkommas. Vi vet att med ett kontinuerligt tryck, med polisiära resurser och med hemliga tvångsmedel kan vi bryta ned de kriminella nätverken. Det handlar inte om att skapa ett övervakningssamhälle utan om riktade insatser mot kriminella aktörer.

I kombination med rejäla straff kommer det att ge effekt. Det blir fler som döms till längre fängelsestraff och fler som utvisas. Det blir då tydligt för såväl vuxen som ung att brottslighet inte lönar sig. Den kriminella livsstilen blir då mindre attraktiv.

Repression är nödvändigt, men det räcker inte. Vi behöver en minimerad invandring, ökad social stabilitet, starkare socialtjänst, fler i arbete och en skola med mer ordning. Vi behöver ett samhälle där unga som växer upp bibringas sunda värderingar. Så kan vi bryta ned gängen och gangsterkulturen. Detta är vägen framåt. Vi kan och vi kommer att vända utvecklingen.

Fru talman! Det är betryggande att regeringen verkar för detta paradigmskifte som krävs på det kriminalpolitiska området. En korrekt användning av hemliga tvångsmedel är här en central del. Regeringens skrivelse påvisar också detta.

Med det, fru talman, ber jag att få yrka bifall till justitieutskottets förslag i betänkandet och föreslår kammaren att skrivelsen läggs till handlingarna.


Anf. 62 Torsten Elofsson (KD)

Fru talman! Det fanns en tid när brottsoffer, vittnen och andra var villiga att tala med polisen om brott som inträffat. Det fanns en tid när svensk polis hade hög uppklaring av grova våldsbrott. Det fanns en tid när brotten ofta kunde klaras upp med vanliga förhör och traditionell spaning.

Det fanns en tid när gärningsmännen oftast agerade ensamma eller kanske med någon kumpan. I stort sett var det solitärer som agerade ute. Det fanns helt enkelt en tid när organiserad brottslighet och kriminella nätverk var okända begrepp i vårt land. Sådant fanns i andra länder men inte här.

Det var otänkbart att vi skulle få det. Jag var själv med när man resonerade om det. Det verkade helt främmande för oss i Sverige att vi skulle få den typ av brottslighet som kanske karakteriserar länder som USA och Italien.

Det fanns också en tid när vi trodde att vi kunde förebygga brott med god välfärd och sociala skyddsnät. Det fanns en tid när särskilt utsatta områden var ett i stort sett okänt begrepp. Om det fanns något var de ett storstadsfenomen, i den mån de existerade.

Fru talman! Tyvärr är den tiden förbi. Nu breder den organiserade brottsligheten ut sig som en cancersvulst i samhällskroppen. Nu har vi en grov våldsbrottslighet med skjutningar och sprängningar som hela tiden eskalerar.

Nu har vi omfattande angrepp på våra välfärdssystem där miljarder försvinner ned i fickorna på kriminella. Nu har vi äldre som systematiskt luras på stora belopp. Bedrägerierna är omfattande.

Vi har nu en narkotikahandel som är på väg att flytta från gatan in på nätet. En stor del av den gatulangning som tidigare skedde sker nu på Tiktok, Snapchat och andra typer av plattformar. Nu sker människohandel och sexualbrott mot barn digitalt.

Nu har vi fått en tystnadskultur i det här landet där varken brottsoffer eller vittnen vill eller vågar berätta och än mindre peka ut gärningspersoner, något som självklart leder till en låg brottsuppklaring. Vi har en brottsuppklaring för grova våldsbrott i gängmiljö som numera ligger runt 20-25 procent. Det är såklart inte acceptabelt över huvud taget.

Det är bara att konstatera att den grova och systematiska brottsligheten är näst intill omöjlig att komma åt utan hemliga tvångsmedel. Krypterade chattar som Encrochat, Sky och Anom indikerar omfattningen.

Svensk polis fick god hjälp av utländsk polis när det gällde uppklaringen, som föregående talare var inne på. Vi kan konstatera att utan den hjälpen hade man inte klarat upp så många våldsbrott som man nu gjorde.

Man kunde via de avkrypterade chattarna konstatera att den narkotikahandel som förekom och den narkotikasmuggling som fanns och som förde in narkotika i landet var betydligt mer omfattande än vad vi tidigare trott. Den statistik som bland annat CAN baserat sig på visade sig vara väl i underkant.

Fru talman! Mot den bakgrunden är det givet att brottsbekämpande myndigheter och då främst polisen avsätter mer resurser till underrättelseverksamhet och spaning på nätet.

Den redovisning som vi talar om här i dag visar att avlyssning och andra tvångsmedel ger goda resultat och att beslut och godkännande prövas noggrant. Av egen erfarenhet vet jag att ingen är beredd att ödsla tid och resurser på ärenden med en dålig prognos.

Problemet svensk polis har i dag är närmast att bland det smörgåsbord av ärenden man har välja ut ärenden som man har bäst möjlighet att klara ut och som ger bäst utfall. Ingen ödslar tid på ärenden som är i stort sett omöjliga. Man vill ha en hög träffsäkerhet. Redovisningen visar att man sköter det på ett bra sätt.

Med detta sagt tackar jag regeringen för en bra och fyllig redovisning. Jag välkomnar regeringens initiativ att nu föreslå möjligheten att använda tvångsmedel i preventivt syfte och även ge polisen möjlighet att använda överskottsinformation.

Överskottsinformation är något som vanligtvis genereras när man använder hemliga tvångsmedel som avlyssning och där får man reda på andra brott som inte är direkt kopplade till det brott som var orsaken till att man fick använda tvångsmedel. Den ska nu bli möjlig att använda med det förslag som ligger. Jag ser fram emot att vi ska få den möjligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021

Brottsligheten och övergången till en alltmer digitaliserad värld och ökade krav på bevisning kräver även en omställning av det brottsbekämpande arbetet. Vi kan nog därför förvänta oss ett ökat behov av hemliga tvångsmedel och en ökad kapacitet för att svara upp mot behovet.

Jag tror att de brottsbekämpande myndigheterna till stora delar måste ställa om och satsa mer på spaning på nätet - om vi ska kalla det så - i stället för spaning på gatan. Båda sakerna behövs, men det kommer att krävas stora resurser.

Om vi ska klara upp den brottslighet som vi nu har att hantera tror jag att vi måste - fast man kan tycka att det är tråkigt att det är så - acceptera att vi har ett samhälle där hemliga tvångsmedel är av stort värde för den brottsbekämpande verksamheten. På sikt är det den enda möjligheten för att vi ska få bukt med den grova och organiserade brottsligheten.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 63 Martin Melin (L)

Fru talman! Oavsett vilka verktyg vi ger polisen och oavsett vilka lagändringar vi gör landar vi ändå alltid någonstans i att det måste finnas fysiska personer som kan se till att de nya lagarna efterlevs. Och då tänker jag på hela rättskedjan: polis, tull, kustbevakare, väktare, ordningsvakter, skyddsvakter, åklagare, domstolar och kriminalvård.

Men vad är syftet med att skärpa lagar, med att ge polisen nya verktyg, med hårdare straff och med mer förebyggande arbete? Varför behövs det? Jag tror att det handlar om att vi vill ha ett tryggare samhälle, ett säkrare samhälle - ett samhälle där gator och torg, skolor, arbetsplatser, fritidsgårdar och idrottsplatser och även hem är platser där vi kan känna oss trygga.

När vi skärper lagar och stiftar nya lagar gör vi det för att samhället utvecklas och för att samhället förändras. Även kriminaliteten förändras. Om brottsbekämpningen ska vara effektiv måste den också få nya verktyg och följa med i förändringen.

Vad är då brottsbekämpning? Många kanske tänker att det är när polisen utreder brott, när polisen spanar och ingriper mot brott eller när polisen åker på pågående brott. Och så är det. Det är brottsbekämpning.

Men brottsbekämpning är också det förebyggande arbetet. Jag hör ofta politiska företrädare prata om att polisen måste arbeta mer förebyggande. Inte lika ofta hör jag hur det förebyggande arbetet ska bedrivas. Låt oss därför försöka bena ut det.

Jag har sagt det här förut i den kammaren. Polisen jobbar på tre sätt: förebyggande, ingripande och utredande. Ju mer polisen kan jobba förebyggande, desto mindre behöver de jobba ingripande och utredande. På så sätt kan vi flytta resurserna mer till det förebyggande arbetet.

Fru talman! Jag tror att de flesta ställer upp på det här och tycker att det låter bra att vi ska jobba mer förebyggande. Men återigen: Vad är då det förebyggande arbetet, och hur ska det utföras?

För polisen handlar det förebyggande arbetet om att förhindra brott innan de utförs, och helst innan de ens planeras. Det brottsförebyggande arbetet kan även sägas börja i skolan. Men då är det andra myndigheter som ska ha ansvaret, och jag ber att få utveckla det vid ett annat tillfälle.

Ett sätt att jobba förebyggande för polisen, som vi också vet är effektivt, är att vara närvarande i områden och på platser där det ofta begås brott. Det kan till exempel handla om att polisen finns på plats utanför krogar och nöjeslokaler i samband med stängning. Det har ofta en dämpande effekt på ordningsstörningar, och det brukar inte sällan ta bort kamplusten hos berusade kombattanter som annars kanske hade hamnat i bråk med varandra.

Vi har sett hur den typen av brottslighet faktiskt till och med minskar med åren. Vi kan alltså dra slutsatsen att polisiär närvaro, risk för upptäckt och kanske en olust inför att gripas av polisen bidrar till att folk drar sig för att begå brott.

Men om polisen ska jobba brottsförebyggande mot den grova brottsligheten, som narkotikasmuggling, som inte sällan är gränsöverskridande, utpressning och även det dödliga våldet, måste den också få lov att använda sig av metoder som vissa kan uppfatta som integritetskränkande. Exempel på detta kan vara hemlig avlyssning av rum, av telefon eller av datorer.

Polisen måste finnas på nätet. Polisen måste få jobba digitalt, där brotten ofta planeras och diskuteras. Om vi inte kan få avlyssna kan vi inte heller förhindra. Jag vet att det här är känsliga metoder, och det är viktigt att de används korrekt.

När jag läser Åklagarmyndighetens årliga redovisning av hur de olika typerna av hemlig avlyssning har genomförts noterar jag att antalet tillstånd under åren på 10-talet ökade för att på senare år faktiskt ha minskat. Utredare på polisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten vittnar om att de hemliga telefonavlyssningarna är nödvändiga för att man ska kunna bedriva effektiv brottsbekämpning och för att kunna jobba förebyggande och förhindrande.

Fru talman! Jag vill poängtera och understryka att jag tycker att det är viktigt att de här arbetsmetoderna även i fortsättningen ska vara föremål för insyn och kontroll. Det känns också någonstans som att den politiska oviljan mot hemliga avlyssningar inte riktigt finns längre. Det är ett ingrepp i den personliga integriteten att samla in information om en person, men det är också ett ingrepp i den personliga integriteten att bli utsatt för brott. Där måste vi börja tänka mycket mer på brottsoffren, och jag får en känsla av att vi numera också gör det.

Det var inte många som direkt var kritiska när polis och åklagare i Sverige fick ta del av de uppgifter som i huvudsak fransk polis hade fått fram när de för ett par år sedan lyckades avkryptera, infiltrera och avläsa Encrochat. Vi har också hört ledamöter tala om detta tidigare. Uppgifterna som kom från Encrochat ledde inte bara till att mord kunde lösas utan även till att mord kunde förhindras.

Fru talman! Kriminella har i allra högsta grad flyttat in i den digitala världen. Man kommunicerar, planerar och agerar mycket mer digitalt i dag. Då måste också de brottsbekämpande myndigheterna få verktyg så att de kan spana digitalt.

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021

Polisen ligger redan i dag ofta ett eller två steg efter de kriminella på grund av att nya lagar och nya verktyg tar tid att få fram. Men att vara emot hemlig avlyssning eller hemlig dataövervakning är detsamma som att stänga dörren och låta de kriminella härja fritt. Och så ska vi inte ha det.

Hemliga tvångsmedel är brottsförebyggande arbete i det digitala brottsbekämpande polisarbetet. Det är bra att våra myndigheter har dessa verktyg.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-02-22
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:30 till handlingarna.