Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! I dag debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande SfU1 om utgiftsområde 10. Vi socialdemokrater deltar inte i beslutet utan utvecklar vår ståndpunkt i vårt och Miljöpartiets gemensamma särskilda yttrande.

En fungerande sjukförsäkring är en viktig del av välfärden. På samma sätt som vi förväntar oss att skola, vård och omsorg ska fungera måste vi kunna lita på att vår sjukförsäkring finns där och ger oss den trygghet vi kan kräva när vi behöver den.

Sedan lång tid vet vi dock att detta inte är fallet. Sjukförsäkringen har inte gett alla den trygghet den borde. Några har fått gå tillbaka till arbetet sjuka. Andra har fått gå ned i arbetstid. Innan vi socialdemokrater avskaffade stupstocken tvingades svårt sjuka att söka nytt arbete eller i värsta fall försörjningsstöd.

Regeringen har mot den bakgrunden tagit fram flera förslag för att återigen göra vår sjukförsäkring trygg och bättre fungerande. Jag är glad och stolt över att vi senare i dag kommer att rösta igenom ett antal förbättringar och förstärkningar i sjukförsäkringen, i sjuk- och aktivitetsersättningen och för äldre och för funktionsnedsatta.

Under mandatperioden har den socialdemokratiskt ledda regeringen inlett arbetet med att göra sjukförsäkringen bättre. Vi har genomfört en lagändring vid 180 dagar som gör att uppåt 90 procent färre får avslag i dag jämfört med samma tid för ett år sedan. Fler ska hinna få rehabilitering; fler ska kunna bli friska. Om mer talar för än emot att du kommer tillbaka i arbete hos din arbetsgivare ska du få rätt att fortsätta med rehabilitering och rätt till sjukpenning.

Det är slut på hittepåjobben. Vi har förändrat arbetsmarknadsbegreppet, en djup orättvisa som innebar att Försäkringskassan inte behövde förklara vilka arbeten man förväntades klara av. En mer begriplig sjukförsäkring kräver faktiskt beslut som man förstår och kan acceptera. Under nästa år genomförs den lagändringen.

Vi har förstärkt sjukförsäkringen som en del av pandemistöden. Vi har infört en karensersättning som möjliggjorde för vanliga arbetare, också för dem som inte kan flexa, att stanna hemma. Vi har också infört ett undantag för prövning mot rehabiliteringskedjan om man har drabbats av inställd vård eller åtgärd på grund av covid-19. Det är en förändring som kommer att gälla hela 2022.

Vi har genomfört utredningar, med hjälp av utredarna Claes Jansson och Samuel Engblom, med tydligt fokus på hur vi ska genomföra förbättringarna. Vi har också jobbat med styrningen av myndigheterna.

Nu går vi vidare och förbättrar sjukförsäkringen med ökad flexibilitet vid prövning vid dag 365, förändrad arbetsförmågebedömning från 62 års ålder för sjukpenning och mer flexibel förläggning av arbetstid vid deltidssjukskrivning, vilket gör det lättare att jobba med rehabilitering. Vi går vidare med lättnader i sjukpenningen för behovsanställda, alltså för de mängder av människor, framför allt unga och i kvinnodominerade yrken, som i dag jobbar med osäkra anställningar som sms-anställningar. De får också rätt till sjukpenning. Vi går vidare med höjt inkomsttak i sjukförsäkringen från åtta till tio prisbasbelopp. Vi förstärker sjukförsäkringen.

Vi utreder också karensersättningen för att titta på hur alla som jobbar i yrken där man riskerar att bli sjuk ofta men inte har möjligheten att flexa bort sjukdagen ska få bättre förutsättningar.

Fru talman! För några kommer det här som en överraskning, men vi lever i ett klassamhälle. En av våra största orättvisor i dag är hur klass, kön och bakgrund fortfarande påverkar våra liv. Särskilt hårt drabbas de som jobbar i ett yrke med fysisk och tuff arbetsmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Dagens regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen är en rest från alliansåren. Det görs inte skillnad på en 34-åring eller 64-åring. Kraven på omställning tvingar många gånger bort äldre från deras arbeten. Den som är i slutet av yrkeslivet och inte får stödet tvingas därför ta ut sin ålderspension tidigare. Det är orättvist, och det bidrar till livslång fattigdom. Därför är förslaget om trygghetspension viktigt.

Vi behöver särskilda regler för äldre som har kort tid kvar i yrkeslivet. Det kommer att underlätta för undersköterskan som har tagit hand om de äldre men som på grund av tunga lyft och pressad arbetsmiljö inte orkar hela vägen till pension. Det kommer att göra att betongarbetaren som har tappat arbetsförmåga slipper ta ut sin pension i förtid. Det kommer att hjälpa sjuksköterskan och städaren.

Det är en rättvis reform. Den är efterlängtad, och den träffar många i LO-yrken som under hela sina yrkesliv med sina kroppar har byggt vårt land.

Fru talman! Vad står egentligen M, KD och SD för? Jag tror att vi är många som frågar oss det. Tittar man på er gemensamma reservation, som ledde till ett budgetförslag som vi ska ta ställning till här, ser man att sjukförsäkringen inte nämns. Tittar man på era enskilda motioner ser man att det är väldigt spretigt. Moderaterna avfärdar i stort sett alla förbättringar som vi genomför här i dag. De föreslår miljardbesparingar på de allra sjukaste. De föreslår nya karensdagar och avfärdar trygghetspensionen. Men samtidigt står vi här i dag och har bara ett förslag till beslut: Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till riksdagen.

Ni är bara överens om en enda sak på vårt utgiftsområde: besparing. Ni drar ned på Försäkringskassans pengar. En direkt konsekvens är att ni gör livet mycket svårare för alla småbarnsföräldrar som nu med egna pengar ska finansiera familjeveckan.

Ni väljer dessutom att upprätthålla en djupt orättvis men borgerlig princip i skattesystemet när ni återinför funkisskatten.

Det leder till frågan: Vem är det som styr den här koalitionen? Berätta gärna för oss om stupstocken kommer tillbaka och om ni kommer att dra tillbaka våra ekonomiska förbättringar av ersättningarna. Berätta för landets äldre som jobbar och sliter med sina kroppar men som inte längre klarar av att jobba ända fram till pension om det är de som ska betala era skattesänkningar för de rika.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att sjukförsäkringen är en del av vår välfärd. Den som är sjuk ska kunna känna trygghet och få stöd och rehabilitering. Vi betalar gemensamt, och när vi behöver ska vi få ekonomisk trygghet och hjälp med rätt insatser. Inkomsten ska vara skyddad. Med förbättringarna i den här budgeten förstärks inkomstbortfallsprincipen, och många fler kommer att få sin inkomst skyddad vid sjukdom.

Det är en fråga om rättvisa. Man ska få det man betalar för. Men det är också en fråga om anständighet. Fattigdom gör ingen frisk. I regeringens budgetförslag tas stora steg framåt. Vi förstärker i dag hundratusentals människors ekonomi. Vi förbättrar försäkringsskyddet. Vi förstärker många funktionsnedsattas ekonomi genom höjt tak i bostadstillägget och grundnivåerna i sjukersättningen. Och vi tar bort funkisskatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

I dag är jag både stolt och glad över att vi här i kammaren verkar överens om att socialförsäkringen måste fungera bättre. Men vi vet att dessa förbättringar inte är givna för all framtid. Därför måste arbetet för att förbättra välfärden fortsätta. För oss socialdemokrater är det tydligt och klart, och valet är enkelt. Vi sätter investeringarna i vår gemensamma välfärd före skattesänkningar för dem som har allra mest pengar.

Med det sagt vill jag önska kansliets personal, alla som har lyssnat, utskottets ledamöter och talmannen god helg och gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Mattias Vepsä för anförandet. Jag satt nästan och väntade på att det här med funkisskatten skulle komma upp, så att alla får höra i ett replikskifte hur det egentligen ligger till.

Men först skulle jag vilja säga att jag tycker att det är lite ohederligt av ledamoten Vepsä att säga att vi inte nämner någonting om sjukförsäkringen. Vepsä har suttit ett tag i riksdagen nu och vet att det som nämns framför allt är de skillnader som finns. Att det står så lite beror på att det bara är några småsaker som skiljer sig - det är då fråga om administrativa kostnader för familjeveckan. I övrigt är vi överens. Vi står bakom och stöder reformerna för sjukförsäkringen. Vepsä borde väl tycka att det är bra. I stället säger han att vi inte nämner något om sjukförsäkringen. Det beror alltså på att det inte finns några skiljelinjer där och att vi står bakom dessa viktiga reformer.

Var står vi då i sjukförsäkringen? Ja, vi har ju under flera års tid i riksdagen föreslagit en höjning av garantinivån i sjukersättningen, men Socialdemokraterna har röstat nej. Vi har föreslagit stärkt bostadstillägg, men Socialdemokraterna har röstat nej. Vi har föreslagit förändringar vid dag 180 och dag 365, men Socialdemokraterna har röstat nej. Det är jättebra att det äntligen kommer reformer i sjukförsäkringen.

När det gäller funkisskatten: Den enskilt största satsning som vi gör i budgeten är att stärka ekonomin för människor med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi sänker skatten med 10 000 kronor om året. Vi höjer garantinivån med 1 000 kronor i månaden. Om man då framställer det som att vi skulle införa någon ny skatt, så att det blir en skatteökning, stämmer det inte. Vi inför ett jobbskatteavdrag, och det blir en liten liten skillnad. Men den stora skillnaden tas ju bort nu, och ekonomin förbättras avsevärt för den här gruppen. Det är väldigt viktigt att det kommer fram.

Fru talman! Jag tackar Julia Kronlid för inlägget.

Låt oss börja med den lilla lilla skillnaden i skatt mellan dem som har funktionsnedsättning eller är sjuka och dem som jobbar. Det är en liten skillnad, men den avslöjar mycket om vilken inriktning man har och vilka prioriteringar man gör när man får chansen att styra.

I regeringens förslag till förvärvsavdrag handlar det om att sänka skatten lika mycket för alla plus att göra de här förändringarna i sjuk- och aktivitetsersättningen och i bostadstillägget, så att vi förstärker ekonomin för de mest utsatta i vårt samhälle. Men när ni i den här koalitionen får chansen väljer ni att visa åt vilket håll framtida skattesänkningar kommer att gå. Åtta år med en alliansregering har visat vägen. Jobbskatteavdragen byggde in denna djupa orättvisa i systemet. Jag tycker att detta är ett stort och viktigt bevis på hur man gör sina prioriteringar, snarare än en liten skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

När man tittar på de förslag vi debatterar i dag under vårt utgiftsområde ser man att det på punkt efter punkt är våra förslag som ligger på bordet. Det är våra utredningsförslag, och det är vår regering som har lagt fram budgetförslaget. Ni har egentligen valt att ställa er bakom det. Det är klart att vi tacksamt tar emot det stödet och tycker att det är viktigt. Men frågan till Julia Kronlid är ändå: Vem är det som kommer att avgöra framtidens socialförsäkringar? Är det Moderaterna, med karensavdrag, borttagande av ersättningsnivåer och fortsatta prioriteringar av att sänka skatter för de allra rikaste?

Fru talman! Vad gäller prioriteringar vill jag återigen säga att det här är en grupp som vi har prioriterat. Det är en stor satsning, och det läggs mycket resurser på att ta bort den här tidigare skillnaden i skatt. Vi sänker skatten med 10 000 kronor om året och höjer garantinivån med 1 000 kronor i månaden. Det är en grupp som prioriteras i den här budgeten. Ingen ska tro någonting annat.

Vi får heller inte glömma att det är Socialdemokraterna som tidigare under dessa snart två mandatperioder inte har prioriterat sjukförsäkringen. Det är jättebra att det kommer nu i det sista budgetförslaget. Men det är ju Socialdemokraternas styrning av sjukförsäkringen, där man tidigare hade ett siffermål för hur många som fick vara sjukskrivna, som har lett till att utförsäkringarna ökat lavinartat. Det är ju Socialdemokraterna som har ställt till det i sjukförsäkringen, väldigt mycket genom styrningen. Sedan är det jättebra att det kommer nya regelverk och reformer. Men kommer ni att förändra styrningen, så att det verkligen blir skillnad?

Fru talman! Låt oss tala historia! Ofta i budgetdebatterna brukar det låta så här från Sverigedemokraterna: Lägg fram förslag på förbättringar i socialförsäkringarna, i välfärden och för de anställda på arbetsmarknaden, så röstar vi på dem! Men vilka är det då som ska lägga fram förslagen i en MSDKDregering? I de enskilda budgetmotioner som ni har lagt fram är det besparing på besparing i miljardklassen på de allra mest utsatta i vårt samhälle.

Vår historia är att vi har höjt taket i sjukersättningen. Vi gjorde det 2005 och 2006 inför valet. Vi gjorde det under förra mandatperioden. Vi gör det återigen nu. Det är en del av socialdemokratisk välfärdspolitik. Det är inget hittepå. Låt oss gärna prata om historia och ansvar och om hur vi styr! Sedan kan vi återkomma efter valet med nya förslag på förbättringar.

(Applåder)

Fru talman! Vi sätter välfärden framför skattesänkningar för de rikaste, sa riksdagsledamoten i sitt anförande. Låt mig då få påminna riksdagsledamoten om vilka det var som avskaffade värnskatten. Det var inte vi som gjorde det, utan det var en socialdemokratiskt ledd regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Det här med funkisskatten är ett politiskt spinn. Det finns ingen funkisskatt. Det som är sant är att ingen annan grupp får större förbättringar med vår budget från KD, M och SD än just de med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi höjer garantinivån med 1 000 kronor och sänker skatten med 850 kronor. Dessutom gör vi förbättringar av bostadstillägget. Sammantaget innebär det att det finns flera personer som får upp till ett par tusen mer i månaden. Det är sanningen bakom detta.

Finns det då en skillnad i beskattning? Svaret är ja. Det gör det. Och det beror i mångt och mycket på den regering vi har nu. Vi har en långtidsarbetslöshet som biter sig fast på en väldigt hög nivå. Ni skulle leverera Europas lägsta arbetslöshet. Det var löftet. Vi vet hur det gick. Vi ligger i den absoluta botten tillsammans med Grekland, Spanien och Italien. All denna välfärd som vi pratar om inom detta utgiftsområde kommer någonstans ifrån, nämligen från att folk arbetar och betalar skatt och avgifter. Det är en förutsättning för välfärden. Att få folk i arbete är väldigt prioriterat. Det borde det även vara för den regering som sitter nu.

Min motfråga till riksdagsledamoten blir: Om det nu är så viktigt att vi höjer garantinivån, vilket både jag och riksdagsledamoten tycker, varför röstade ni då nej för ett år sedan, när vi kristdemokrater i vår budget lade fram ett förslag om att höja nivån? Var det ett nej bara för att säga nej, eller har det hänt någonting under det här året som gör att ni lägger fram det förslaget nu? För ett år sedan röstade ni nej till att höja garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen.

Fru talman! Jag tackar Hans Eklind för frågan. Vi kan börja med att titta på det förslag som låg på riksdagens bord. Det var fråga om förstärkningar i 74-miljardersklassen. Det var en historiskt stor satsning på att få igång landet bortom pandemin. I det låg stora satsningar på hela välfärden - satsningar på att förstärka socialförsäkringarna, minska skillnaderna i vårt samhälle och öka rättvisan, anständigheten och jämlikheten men också för att bygga ut Kunskapslyftet och matchningsprogram inom arbetsmarknadsinsatser.

På punkt efter punkt har ni anslutit er åtminstone till delar av detta, och ni har gjort vissa begränsningar av de satsningar som vi anser inte leder till att minska arbetslösheten eller se till att fler kommer i sysselsättning.

När vi startar om ekonomin och gör denna väldigt viktiga satsning på att öka rättvisan och jämlikheten har vi gjort bedömningen att det är helt rätt läge att de som har och har haft det allra tuffast i vårt land ska få det bättre. Det har inte varit någon hemlighet att vi socialdemokrater har velat genomföra förstärkningar för dem som går på sjuk- och aktivitetsersättning eller ersättning inom ramen för sjukförsäkringen.

Som jag själv nämnde i mitt anförande har det ju pågått en rad utredningar. Det brukar vara så man gör stora förbättringar i systemen: Man utreder och tittar, man gör prioriteringar från år till år och så lägger man fram förslag till riksdagen.

I år gjorde vi bedömningen att vid sidan av de ekonomiska förstärkningarna också gå fram med en rad förbättringar i sjukförsäkringen och i sjuk- och aktivitetsersättningen så att det blir en bättre ekonomisk situation för dem som finns i de här systemen och kort och gott även bättre och rättvisare system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Jag tycker att de förbättringar som nu görs inom sjuk- och aktivitetsersättningen är nödvändiga och bra. Det som förvånar mig är spinnet man försöker göra kring funkisskatt, och det är av det enkla skälet att det är oärligt. Det finns ingen sådan skatt. Det som förbryllar mig lite grann är att regeringen efter sju år i regeringsställning säger att man nu ska komma igång med att bryta utanförskap och få folk i arbete. Lite elakt skulle man ju kunna ställa frågan vad ni har gjort i sju år.

En mer seriös undran är ändå kring arbetslösheten. Entreprenörskapsforum visar att 1,8 miljoner personer som skulle kunna vara arbetsföra inte är självförsörjande. Då måste man väl ändå prioritera och försöka lösa långtidsarbetslösheten och så vidare. Det är det vi gör i KD-M-SD-budgeten. Varför gör inte ni det? Varför satsar ni på extratjänster när vi vet att det är dubbelt så dyrt som de nystartsjobb som finns i vår budget?

Fru talman! Hans Eklind från Kristdemokraterna glider över i ett annat budgetområde som kammaren hanterade precis innan, nämligen arbetsmarknadsfrågor.

Jag tänker så här: De förbättringar vi har gjort för människor genom historiska satsningar på Kunskapslyftet i form av vuxenutbildning, högskole- och universitetsplatser och inte minst folkbildningen, som ligger mig varmt om hjärtat, har gjort att mängder av människor får en reell möjlighet.

Jag tror också att det är viktigt att vi orkar med att göra förbättringar för dem som har det allra svårast ekonomiskt. Ett sätt att göra det är genom förbättringar som vi har pratat om i vår debatt, alltså i de sjukförsäkringssystem som vi har att hantera. Ett annat sätt är att öka investeringarna i välfärden med en historisk satsning i antal miljarder som nu går ut för att förstärka skolan, vården och omsorgen.

Det är inget politiskt spinn att påpeka att konstruktionen när ni väljer att göra en skattesänkning fungerar precis på samma sätt som tidigare: Den slår hårdast mot dem som inte har.

Fru talman! Jag valde att ta replik eftersom ledamoten i sitt anförande felaktigt påstår att det med den budget som troligtvis vinner bifall i eftermiddag skulle införas en funkisskatt.

Det kommer inte över huvud taget att införas någon funkisskatt. Det finns ingen funkisskatt. Jag vet inte om det handlar om ohederlighet i argumentationen eller om det verkligen är så att ledamoten tror att det på något sätt skulle införas en funkisskatt.

Jag förstår att det handlar lite grann om att vi i Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget väljer att göra ett jobbskatteavdrag på 150 kronor i månaden för dem som jobbar, just för att kunna komma till rätta med den långtidsarbetslöshet vi ser har växt fram i Sverige under nuvarande regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Man ska dock komma ihåg att ledamoten i sitt anförande även sa att han var glad över att vi i eftermiddag ska rösta igenom stärkt stöd till personer som har sjuk- och aktivitetsersättning. Det finns ju ingenting i det här utgiftsområdet eller i den här budgeten som gör att villkoren på något sätt skulle försämras för dessa personer.

Snarare är det så att de stärks oerhört mycket. Vi har hört i tidigare replikskiften att ekonomin för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning stärks med 850 kronor per månad i sänkt skatt. Att vi då gör ett jobbskatteavdrag på 150 kronor för dem som arbetar gör ju inte att villkoren försämras för någon annan, utan det är just för att stärka arbetslinjen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mattias Karlsson från Moderaterna!

Nu har jag blivit kallade lögnare av hela gänget, och det sägs att jag vill fara med osanning. Mattias Karlsson säger å ena sidan att det inte införs en funkisskatt; å andra sidan säger han att det finns en skillnad i konstruktionen.

Jag menar att det blir en inriktning mot framtiden. Det är så här man gör sina prioriteringar. Det är på det här sättet ni konstruerar ert jobbskatteavdrag. Vi valde en annan konstruktion, samtidigt som vi tog bort funkisskatten. Det är en stor skillnad och ingenting som jag har hittat på. Ledamoten Mattias Karlsson erkände ju, strax efter att han sagt att jag hittade på, att den här konstruktionen var sann.

Jag har tittat på den gemensamma reservationen. Ni gör ett antal prioriteringar och viktiga reformer. Men Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna pekar faktiskt inte ut socialförsäkringarna som något av de särskilt viktiga reformområdena.

Då blir frågan tillbaka det jag lyfte i mitt anförande: Vem styr? Hur kommer det att se ut i Sverige om olyckan är framme och ni vinner valet nästa år? Blir det Moderaternas sjukförsäkringspolitik som vi sedan tidigare har kämpat med att förbättra så att folk får rehabilitering och ersättningar som det går att leva på så att den som är sjuk slipper hamna i försörjningsstöd? Hur kommer det att se ut? Kommer de förslag som ni i dag röstar för, alltså våra förslag, att få ligga kvar?

Så såg det ärligt talat inte ut 2006-2014, Mattias Karlsson. Det första beslutet ni tog var ju att sänka taket i sjukersättningen, eller hur?

Fru talman! Jag tror att det vore oerhört välgörande om vi fick en ny regering som kan ta vara på de möjligheter som Sverige har. Men det är som om ledamoten inte riktigt förstår vad som händer och vilka utmaningar vi ser utanför Riksdagshuset. Jag tror att det vore välgörande om ledamoten tog sig tid att titta runt.

Vi har extremt stora utmaningar som vi försöker att lösa med den budget som vi nu har lagt fram. Bland annat handlar det om ett jobbskatteavdrag som gör att vi kan få fler människor i arbete. Ledamoten flyter över till ett annat utgiftsområde när han gör gällande att en funkisskatt skulle uppstå på grund av att vi gör ett jobbskatteavdrag. Det är ju inte så. Tycker ledamoten att det finns en skillnad mellan våra två förslag här i dag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Tack för de avslutande orden! Mattias Karlsson säger själv att ni ska knäcka långtidsarbetslösheten med den här skattesänkningen. Ni ska öka drivkraften för dem som är allra sjukast och för funktionsnedsatta med 150 spänn, och vips kommer långtidsarbetslösheten att tyna bort.

Då tror jag snarare att de här 80 miljarderna i kreditgarantier för den gröna omställningen - alltså den industriella revolution som pågår i ledamotens hemlän och runt omkring - är viktigare politik liksom att se till att sluta de klyftor som ökar polariseringen och gör att människor hamnar långt isär.

Fortsätt att investera i billiga hyresrätter, fortsätt att investera i våra förortsområden, se till att vi får ett rättsväsen som fungerar och att en skola finns där när man behöver en utbildningsplats och så vidare. Jag vet att några av punkterna som vi i dag ska rösta om är våra förslag.

Låt oss återgå till vårt utgiftsområde. Jag tror inte att samhället blir bättre om man slår på de sjuka. Än fler sjuka i fattigdom löser inga problem.

(Applåder)

Fru talman! Vi är här för att prata om sjukförsäkringen i Sverige. Jag tycker att det är viktigt att försäkringen bygger på en omställning för den som är sjuk, så att man får möjlighet att återgå i arbete.

Det är viktigt för mig att sjukförsäkringen fortsätter att bygga på att vi ska hjälpa till med rehabiliteringen, att den ska ske tidigt, snabbt och vara rätt för den enskilda individen. Men den måste också bygga på att det finns ett förebyggande arbete så att människor inte blir sjuka. Det handlar om mitt eget ansvar för min egen hälsa och om det gemensamma ansvaret som arbetsgivare och arbetstagare har att se till att det finns en fungerande arbetsmiljö.

Fokuset i arbetet måste vara samordning och tidig rehabilitering. Det tar alldeles för lång tid i dag att komma igång med de första samordningsmötena. Problemet i sjukförsäkringen handlar inte om att det är otydligt vad som ska ske vid olika dagar i rehabiliteringskedjan, utan det är att vi startar arbetet för sent. Människor tillåts vara sjuka länge. Sedan behöver det förtydligas hur och vem som har ansvaret för att se till att rehabiliteringen sker.

Fru talman! I vårt budgetförslag har vi avsatt medel för att förstärka och bidra ytterligare till det arbete som Försäkringskassan har påbörjat för att ändra och utveckla sina arbetssätt så att man kan fokusera ännu mer på samordning och tidig rehabilitering.

Det finns ett annat bekymmer, nämligen samarbetet och den samverkan som finns mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det handlar om att samordna och arbeta bra på ett tidigt stadium när man ser att det här förmodligen behövs en omställning för den enskilda. Men Arbetsförmedlingen behöver också hjälpa till så att den sjuke som inte har ett arbete får stöd att bli frisk för att sedan kunna ta sig ett arbete. Här behövs också en ökad samordning.

Fru talman! Låt mig gå tillbaka till rehabilitering och förebyggande arbete. Här krävs också en utökad kunskap hos hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och andra inblandade myndigheter framför allt när det gäller psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Hur kan vi hjälpa dessa personer att komma tillbaka till arbete på ett tryggt och säkert sätt? Här behövs mer forskning och kunskap. Här har Försäkringskassan påbörjat ett arbete för att få fram fungerande metoder. De behöver vara flexibla så att det inte är så stelbent som i dag i fråga om hur många procent av tiden du behöver vara frånvarande för att kunna nyttja något av ersättningssystemen.

När det gäller företagare är det viktigt att det finns en trygghet att känna vilket stöd de kan få om de drabbas av sjukdom. Här behöver vi verkligen se över om det inte vore bättre att till exempel beräkna deras SGI på den historiska inkomsten än den vi tror att framtiden kommer att ge. Det är ganska svårt för en företagare att gissa framtidens ekonomi. Då är det bättre att beräkna den på historien. Det skulle vara tydligare.

Fru talman! Jag tänker också nämna några ord om sjuk- och aktivitetsersättningen. Det är viktigt att den inte bidrar till inlåsningseffekter för de personer som börjar sin yrkeskarriär med aktivitetsersättning på grund av en funktionsnedsättning. Det gäller att se dessa människors möjligheter att också kunna ta ett arbete. Det är något som behöver startas med en attityd redan när dessa personer går i skolan, det vill säga att det inte handlar om att ha aktivitetsersättning eller befinna sig i någon form av daglig verksamhet. Det ska handla om att kunna få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden - med stöd i vissa fall och i förlängningen kanske utan stöd.

Men här ska finnas en flexibilitet. Man ska inte behöva vara rädd för att förlora sin ersättning om man provar att arbeta. Även här vill jag se en flexibilitet i hur många procent det handlar om att prova att arbeta, driva ett företag eller studera.

Fru talman! Jag sammanfattar att det är viktigt med tidig rehabilitering och samordning för att våra sjukförsäkringssystem ska fungera. Försäkringskassan behöver fortsätta det arbete som har påbörjats för att se till att dessa saker fungerar. Vi ska fortsätta att diskutera och trycka på för att få ett bättre förebyggande arbete och att sjukersättningen ska vara en omställningsförsäkring.

Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande när det gäller budgeten, och passar på att önska alla som lyssnar och talmannen en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Jag tackar Martina Johansson för anförandet.

Jag har några funderingar. Satsningarna i Centerpartiets budgetmotion finns nästan enbart på skattesidan och nästan enbart riktade till lönsamma företag. Ledamoten Martina Johansson tar upp att funktionsnedsatta kanske behöver mer hjälp att få ett jobb på arbetsmarknaden. Vore det inte bättre att helt subventionera anställningar för personer med funktionsnedsättning i stället för att i dag pumpa ut stora branschstöd till dem som redan har jobb och som enligt alla bedömare inte ger ett enda nytt jobb utan bara klirr i kassan för till exempel restaurangkedjor som McDonalds - om man på riktigt är intresserad av att göra något åt situationen?

Hur menar Centerpartiet, som gång efter annan kallar förslagen som Vänsterpartiet har fått igenom i regeringens budget för bidragspolitik? Vad är bidragspolitik när alla som jobbar har avsatt en del av sin lön till våra gemensamma socialförsäkringar? När vi är sjuka ska vi ha rätt till dem. Vad i det är bidragspolitik, menar Centerpartiet? Varför avvisar man möjligheten för människor som har varit sjuka lite längre att få en förlängning av sjukpenningen? Ska man mirakulöst bli frisk, menar Centerpartiet? Hur är tanken att det ska ske? Är det bara ord och floskler om att någon ska samordna bättre? Tänker ni att det ska ske på något annat mirakulöst sätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! När personer med funktionsnedsättning eller med andra svårigheter behöver hjälp för att komma ut på arbetsmarknaden ska de känna att de har ett jobb att gå till. De ska få möjlighet att få en anställning på egna villkor. De ska känna att de har ett eget värde som människor.

Att då enbart utgå från att det ska finnas ett bidrag för att anställa personen betyder för mig att den personen inte skulle klara arbetet själv. Jag anser att det behövs ett stöd. Jag kan behöva hjälp med utbildning eller handledning. Men personen måste tro att denne kan få en egen anställning med egen lön, som delvis kan subventioneras. Men det ska inte vara utgångspunkten att det ska vara en på heltid subventionerad anställning. Alla människor ska ha en möjlighet om de får rätt stöd.

Detta svarar lite på frågan om bidragspolitik, nämligen att vi inte förväntar oss att människor har möjligheter. Jag är fullt medveten om att det finns personer som inte kommer att klara sig på arbetsmarknaden själv, men det gäller inte majoriteten av de personer som i dag behöver hjälp. Många skulle klara sig själva.

Vad gäller subventionering av stora företag och hur vi ska se på de bitarna handlar det för mig inte om att det är stora företag som utnyttjar system, utan för mig handlar det om att ge människor chansen att få sin första anställning så att de kan få känna sitt egenvärde, tjäna sina pengar och i förlängningen få en bra pension.

Fru talman! Subventionerna ger ju inte ett enda nytt jobb. Då är det bättre att lägga medlen enbart på dem som är arbetslösa.

Sedan vet jag inte om McDonalds restauranger också känner sig kränkta över att de får bidrag och stöd och inte tros stå på sina egna ben.

Själv har jag haft lönebidrag när jag var sjuk. Jag tyckte att det kändes hemskt bra. Nu har jag klarat mig ända till riksdagen, så det kan lösa sig för oss också.

Tror gör man i kyrkan, tycker jag, inte i riksdagen. Där agerar man. Sjuk- och aktivitetsersättningen är ingen omställningsförsäkring, framför allt inte med sjukersättning, utan det handlar om folk som har kroniska sjukdomar. När det gäller dag 365 och de tidsgränserna har vi sett rekordutförsäkringar, och det är rekordsvårt att få sjukersättning i dag. Ledamoten och jag verkar leva i lite olika verkligheter när det gäller hur landet faktiskt ligger.

Fru talman! Att subventioner eller skattesänkningar som riktar sig till olika grupper inte ger ett enda nytt jobb kan man se ur olika perspektiv. För mig handlar det också om att människor får ett jobb. Det ger skatteintäkter som också genererar intäkter till vår gemensamma välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag kanske var otydlig. Jag menar inte att det är fel att det används så att man kan få ett lönebidragsstöd. Poängen för mig är att det inte är det som ska vara huvudinriktningen. För mig ska huvudinriktningen vara att alla människor kan, vilket jag tror. När man inte kan ska man få stöd.

När det gäller utförsäkringar handlade det jag sa i mitt anförande om att vi måste börja arbeta med människor i tid så att de får hjälp att kunna komma tillbaka till arbete. Det är det viktigaste. Vi behöver tydliga hållhakar som gör att vi säkerställer att det inte blir så att människor inte får stödet. Det är det det handlar om för mig, och det finns redan i dag möjlighet att göra individuella bedömningar.

Fru talman! Under många år har vi haft en illa fungerande sjukförsäkring i Sverige. Människor får inte det de har rätt till. Tusentals sjuka och personer med funktionsnedsättning har kastats ut ur systemet. Samhället har tappat kontrollen över socialförsäkringarna, och utförsäkringar har skett på löpande band.

För de drabbade har det här fått katastrofala konsekvenser. Hela liv har slagits sönder, och för en del har ingen annan utväg än att ta sitt eget liv känts möjlig. Det är en enorm skandal och en stor skam för välfärdslandet Sverige.

I juletider är tron på miraklens kraft, att önskningar kan slå in och förhoppningar bli verklighet, levande. Men i politiken handlar det inte om att tro, hoppas och önska. Vi som är förtroendevalda, valda av folket att representera medborgarna, ska agera handlingskraftigt och inte blunda eller främst agera pratmakare. De löften vi ger ska vi genomföra.

Jag har all förståelse för att många tappat tron på politiken efter alla år av försämringar. Politiker säger en sak men gör en annan, för de politiska besluten som fattats har varit helt andra än det som utlovats i valrörelsen.

Fru talman! Vänsterpartiet ska i stället stå för det vi lovat. Vi representerar våra väljare, inte oss själva. Vi kompromissar och är konstruktiva, men vi kräver politiskt inflytande för våra kärnfrågor om våra mandat krävs.

Det var någon här som undrade varför det här sker nu. Då kan jag avslöja den hemligheten: Det är för att Vänsterpartiet för första gången i den här mandatperioden behövs. Därför rustas också sjukförsäkringen upp nu efter årsskiftet. Utredningarna har förstås regeringen tillsatt. Men de har funnits längre än de flesta, och ersättningsnivåerna har man kunnat höja hela tiden. Men nu är Liberalerna inte med längre, och Vänsterpartiet behövdes i budgetomröstningen.

Vänsterpartiet ställde krav på förändring redan från start när försäkringen lades om, och nu tas flera steg för en bättre sjukförsäkring. Trots att Centerpartiet valde att släppa fram en högernationalistisk budget finns alla Vänsterpartiets förändringar av sjukförsäkringen kvar, och de flesta börjar gälla i januari.

Det är inga småsaker vi pratar om. Det handlar om följande:

Fler än i dag ska beviljas rätt till ersättning.

En ny trygghetspension införs så att äldre arbetskraft inte utförsäkras och tvingas till omställning.

Taket höjs i sjukpenningen.

Grundersättningen höjs med 1 000 kronor i sjuk- och aktivitetsersättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Funkisskatten tas bort så att alla med sjuk- och aktivitetsersättning har samma skattenivå som andra löntagare haft det här året.

Taket höjs i bostadstillägget till 7 500 kronor för alla.

Dessutom kommer regeringen i vår att lägga fram vårt förslag om att höja ersättningen till de pensionärer som har det sämst ställt genom ett garantitillägg på upp till 1 000 kronor skattefritt per månad till över 700 000 pensionärer.

Fru talman! Moderaterna och Centerpartiet kallar det här för bidragspolitik och fortsätter genomföra ineffektiva skattesänkningar. Liberalerna trumfar till och med Moderaterna i sin budgetmotion och lägger minst av alla partier på sjukförsäkringen. Sverigedemokraterna, som ofta talar om sjuka, har inte fått igenom en enda sak i sjukförsäkringen i den gemensamma reservationen med M och KD. Endast vänsterreformerna är det som nu kommer att genomföras.

M, KD och SD sänker i stället skatten igen endast för dem som för tillfället jobbar. Därför skapas en ny straffskatt för landets sjukpensionärer. Det är illa.

Det är kanske inte så märkligt att högern är emot en förstärkt sjukförsäkring. Det ska löna sig att arbeta, säger de, men de begriper inte att fungerande socialförsäkringar dit alla som jobbar avsatt en andel av sin egen lön är ett att de viktigaste systemen om vi ska ha starka och trygga löntagare i Sverige.

I stället har de importerat en amerikansk arbetslinje där löneutvecklingen hålls nere. I stället för starka omställningsförsäkringar och kraftfull jobbpolitik har politiker agerat för att göra löntagare otrygga och fattiga genom rekordlåga ersättningsnivåer. Många får inte ens rätt till den låga ersättning som finns utan tvingas i bästa fall försörja sig på anhöriga eller socialtjänsten. I stället har skattesubventioner och branschstöd till redan lönsamma företag i mångmiljardklassen genomförts.

Centerpartiets nedsättning av arbetsgivaravgiften gynnar främst de stora kedjorna i restaurangbranschen och kostar mer än de flesta reformer som nu genomförs inom sjukförsäkringen - samtidigt som det enligt deras eget finanspolitiska råd med flera inte skapar ett enda nytt jobb.

Fru talman! Alliansen genomförde 2008 dagens system. De steg fram som den nya tidens helbrägdagörare som till skillnad från Sveriges samlade läkarkår, medicinska expertis och rådande forskningsläge genom ett trollslag kunde bota hela 90 000 sjuka.

Enligt den nya lagen och a-kassans nya kriterier utförde rehabkedjan rena mirakel. Lama kunde inte bara resa sig upp och gå, utan enligt myndighetens bedömning kunde de ta vilket jobb som helst - eller ett så kallat normalt förekommande arbete. Det var bara att lägga manken till och välja glädje. Upp och stå!

Fru talman! Tillsammans med S och MP tog Vänsterpartiet bort den bortre tidsgränsen, den så kallade stupstocken. Alliansen och Sverigedemokraterna gav inte upp i första taget utan röstade för att återinföra stupstocken så sent som 2017. Fortfarande i dag, trots facit i hand, är det flera partier som vill återinföra den.

Men miraklens tid var tyvärr inte förbi för att vi bytte regering. S-MP-regeringen införde år 2015 mål om antal sjukdagar, och då fyrdubblades avslagen utan att någon lagändring gjordes vid dag 180 och dag 365. Under brinnande pandemi blev rekordmånga utförsäkrade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Nu ska målen tas bort. Vänsterpartiet KU-anmälde och ställde krav på regeringen, och därför uppdaterades regleringsbrevet i våras. Nu har regeringen lovat Vänsterpartiet att ytterligare förändra regleringsbrevet så att Försäkringskassan ser till att ge den som är sjuk rätt till ersättning. Och inga mål om låga sjuktal ska finnas.

Fru talman! Folk blir inte friskare utan sjukare av den behandling som systemet utsätter dem för. Att inte bli trodd är höjden av förnedring. Det är så man tillintetgör en människa. Tänk att det skulle behövas en pandemi för att fler politiker skulle börja förstå att sjukdom eller funktionsnedsättning inte är något man väljer utan något man drabbas av! I dag är man frisk, men i morgon kan det vara du eller jag som blir sjuk.

Vänsterpartiet har tillsammans med alla er som är aktiva i olika upprop och fackförbund för att förändra sjukförsäkringen baxat regeringen och andra partier framför oss. Jag vill tacka er så enormt mycket. Ni ska veta att det är ni som har gjort hela skillnaden. Men nu behöver också de som utförsäkrats genom åren ges upprättelse och ekonomisk ersättning och få sin SIG tillbaka.

Det finns mycket kvar att göra. Vänsterpartiet föreslår att karensdagen avskaffas. De skarpa tidsgränserna behöver tas bort, och rehabiliteringskedjan måste bli individanpassad och realistisk. Läkarintyg ska gälla. Den som är kroniskt sjuk eller har en funktionsnedsättning måste få rätt till varaktig ersättning. Därför behöver de redan utredda förändringarna av sjukersättningen läggas fram av regeringen senast i samband med vårändringsbudgeten.

I dag hänvisas man till Arbetsförmedlingen men får där höra att man är för sjuk för att få hjälp till jobb. Men Försäkringskassan anser att man är frisk som en nötkärna. Så ska det inte få fortsätta; det ska Vänsterpartiet se till.

Fru talman! Det är vi löntagare som själva betalar för sjukförsäkringen med vårt avstådda löneutrymme. Det här är vår rätt. Det är ingen allmosa. Vi har förtjänat det. Vänsterpartiet vill höja ersättningsnivåerna brett i både sjukpenningen och sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi är det enda parti i riksdagen som år efter år tar bort straffskatten för alla sjuka och arbetslösa i vår budget.

Fru talman! Sverige kan byggas starkt igen om den politiska handlingskraften finns. Människors trygghet är politikens ansvar - vårt ansvar. Vi ska steg för steg, reform för reform se till att vi återigen får en fungerande sjukförsäkring.

Vänsterpartiet kommer att fortsätta att ligga på till dess att alla förändringar är genomförda. Det pågår inte längre en tävling om vem som är bäst på att jaga sjuka; det märker man här i kammaren. Nu är det i stället de som försvarar en orättfärdig sjukförsäkring som är lite pressade. Och det kan de ha!

Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1 och hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! I dag vill jag understryka att Liberalerna lägger fram en egen budget och en reformagenda som ger Sverige en stark kunskapsskola för alla, som rivstartar arbetet med att betala av den integrationsskuld som alltför länge har tillåtits växa och som ger Sverige förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Därtill tillför vi en kraftig förstärkning i hela rättskedjan, stärker arbetslinjen i bidragssystemen, sänker skatten på arbete och sparande och stärker svenskt innovations- och företagsklimat.

Fru talman! Det är positivt att riksdagens beslut om ramarna för statens budget 2022 innebär en något mindre rödgrön politik för Sverige. Inom viktiga områden genomförs kursomläggningar i liberal och borgerlig riktning, och det välkomnar vi. Samtidigt finns det inslag i det budgetförslag som har vunnit riksdagens gillande så här långt som Liberalerna inte har ställt sig bakom. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi liberaler önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10.

Liberalernas förslag inom det utgiftsområde som vi nu debatterar i SfU1 är en del av vårt budgetalternativ, som är en helhet. Det kan därför inte brytas ut. Värt att notera är att vi fullt och fast står bakom de förslag till förändringar och förbättringar som ligger även inom detta budgetbeslut och betänkande.

Fru talman! Under mandatperioden har Liberalerna inom ramen för det tidigare regeringssamarbetet drivit regeringen framför sig i arbetet med att bland annat återställa den hårt angripna LSS-lagstiftningen och säkra alla människors möjlighet till en dräglig vardag.

En utredning om statligt huvudmannaskap som Liberalerna drev igenom i januariavtalet är tillsatt, och förslag väntas i mars 2023 - tyvärr med lite för klena direktiv och tyvärr med lite för lång utredningstid. Vidare har utredningen Stärkt rätt till personlig assistans tillsatts. Förslaget har levererats och varit ute på remissrunda. Regeringen har redan indikerat att man har för avsikt att gå vidare med denna utrednings förslag. Det är väldigt glädjande, för det här är en av de bästa utredningar som har kommit fram på detta område. Och det är inte så konstigt eftersom vi liberaler var med och såg till att direktiven blev utmärkta.

Det är glädjande att regeringen har dragit lärdomar från tidigare samarbeten. Men, fru talman, vi finner det anmärkningsvärt att regeringens budgetförslag inte kommer att räcka till för att finansiera de reformer i utredningen som man faktiskt ställer sig bakom just om stärkt rätt till personlig assistans. Regeringen lägger sig, fru talman, på den längsta tänkbara genomförandetiden, med två riksdagsval emellan, och den lägsta finansieringen för att räcka till för ett genomförande. Det är anmärkningsvärt.

Liberalerna accepterar inte detta. Där regeringen förhalar ett införande och undanhåller tillräcklig finansiering lägger Liberalerna i vårt budgetförslag en säker fast finansiering där förslagen kan bli verklighet inom kortast möjliga tid.

Fru talman! För att livet ska kunna fungera för den som är i behov av personlig assistans krävs att det finns en trygg och fungerande assistansersättning för dem som arbetar inom assistansen. Det är av stor vikt både för dem som nyttjar personlig assistans, för dem som arbetar inom den och för de seriösa aktörer som verkar inom systemet att det finns långsiktiga ersättningar och förutsättningar.

Konkret innebär det att det som kallas schablonbelopp, alltså den ersättning som staten betalar ut enligt socialförsäkringsbalken varje år, ska beräknas och fastslås räknas upp på ett sätt som gör att en skälig löneökning är möjlig. Detta, fru talman, är en av de få löner i Sverige som regeringen sätter ensam, utan några som helst fackliga förhandlingar eller möjligheter till förändring. En sådan löneökning gör det möjligt att behålla kompetent personal längre, vilket i sin tur gör det värt att satsa på exempelvis vidareutbildning av anställda och goda anställningsvillkor. Anställda som är kvar längre i tjänst har bättre förutsättningar att bygga relationer med den individ de arbetar för, vilket stärker kvaliteten på den assistans man får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Detta är ju grunden i den personliga assistansen - inte den som jobbar utan den som faktiskt är den anställande parten.

Trots dessa fördelar väljer regeringen att endast räkna upp schablonbeloppet med 1,5 procent. Det betyder att Sveriges personliga assistenter under nästa år kan räkna med max 1,5 procents lönehöjning, oavsett vad övriga arbetsmarknaden får. Det är en betydligt mindre ökning än den regeringen gjorde i föregående års budget, som förhandlades med oss liberaler. Där ökade vi schablonbeloppet med 3,5 procent i stället. Detta tillskott kommer att förbättra både möjligheterna för god kvalitet på arbetsvillkor och annat för de personliga assistenterna.

Schablonbeloppet är en viktig del i en stabil assistans före levnadsvillkoren och för livskvaliteten för väldigt många människor.

Liberalernas mål är att schablonersättningen ska följa andra jämförbara omsorgsyrken. I vårt budgetförslag höjer vi den med 3,5 procent per år framåt i tiden. Vi är det parti som satsar allra mest på funktionshinderspolitiken inom LSS-området.

Fru talman! Liberalerna lever och andas funktionshinderspolitik. Det är tydligt i årets förslag till budget, och det kommer att vara tydligt i många år framöver. Av bland annat detta skäl deltar vi liberaler som sagt inte i beslutet om det budgetförslag som ligger på riksdagens bord utan hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Med detta skulle jag vilja tacka talmanspresidiet, utskottsledamöter, utskottskansliet, kammarkansliet och åhörare för det gångna året och tillönska god helg och ett godare gott nytt år, ett år utan pandemieffekter.

Fru talman! Bengt Eliasson redogjorde för väldigt bra och intressant funktionshinderspolitik här. Men om man ser till utgiftsområdet om sjukförsäkringen ser det lite tråkigare ut i Liberalernas motion.

Liberalerna är alltså det parti som lägger minst på sjukförsäkringen av alla partier i riksdagen. Bengt Eliasson sa att de stod bakom alla förbättringar, men det stämmer inte om man tittar i tabellen här.

Liberalerna föreslår ytterligare en karensdag. Vid dag 15 ska man ha en sådan. Liberalerna skriver att de vill återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen - stupstocken alltså. Liberalerna avvisar regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen. Liberalerna avvisar regeringens förslag om särskilda regler i sjukersättningen för pensionärer. Liberalerna avvisar regeringens förslag om beviskravet vid dag 365 i sjukförsäkringen. Liberalerna vill slopa kvalificeringsreglerna för flyktingar i sjukförsäkringen. Såvitt jag kan se är det mest försämringar där.

Det område ni sparar mest på i er budget är alltså sjukförsäkringen. Mina ärliga frågor till Bengt Eliasson är: Om man värnar om personer som är sjuka och personer med funktionsnedsättning, vill man då inte att de ska få rätt till ersättning och att ersättningarna ska vara bra och rättvisa? Kommer Liberalerna och Bengt Eliasson att rösta emot de förslag som sedan kommer att ligga på riksdagens bord om att det ska bli lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning, eller kommer Liberalerna att ändra sig och ställa sig bakom de förslag som Vänsterpartiet och regeringen kommer att lägga fram?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Tack, Ida Gabrielsson, för frågorna! För att inse vad det är vi vill göra räcker det inte att bara titta i tabellverket över det här utgiftsområdet. Man måste också titta på hela socialförsäkringsområdet och hela det sociala området. Vi lägger fram en lång rad förslag som är till för att stödja och hjälpa människor i sjukskrivning, före sjukskrivning och efter sjukskrivning.

Vi lägger fram kraftfulla förslag om reformerade arbetssätt för Försäkringskassan och om närmare samarbete med hälso- och sjukvården. Vi föreslår att sjukförsäkringen ska vara aktiv och att den ska vara anpassad efter det som man är sjukskriven för med mera. Vi vill utveckla en ny insats, individuellt stöd och vägledning, där man faktiskt följer den sjukskrivne genom sjukskrivningsprocessen, så att personen inte hamnar i en sjukskrivningssituation bakom stängda dörrar och neddragna gardiner i ensamhet.

Det är en lång rad insatser. Detta är några av de insatser vi vill se för att personer som är sjukskrivna faktiskt ska kunna rehabiliteras tillbaka till arbete, och när man har sjuk- och aktivitetsersättning av något mer kronisk karaktär ska man kunna habiliteras i sin situation.

Alla insatserna måste ses som en helhet. Vi lämnar inte någon efter, utan vi tittar hellre på helheten i en människas situation. Att bara sjukförsäkra bort människor från arbetsmarknaden är inte rimligt. Vi har varit där i vårt land, och dit vill vi inte tillbaka.

Fru talman! Ärlighet varar väl ändå längst? Jag tyckte mig höra att ledamoten sa att alla de förslag som lades fram av regeringen var bra och att Liberalerna stod bakom dem. Men det är ju ändå 9,6 miljarder som man inte står bakom, och då tycker jag att man ska berätta om det. Men nu har vi alltså fått lite mer klargjort vad Liberalerna vill.

I dag är det rekordfå som har fått rätt till sjukförsäkring. Det är alltså väldigt få som får sjuk- och aktivitetsersättning, och det måste man ha om man har en funktionsnedsättning. Man måste få rätt till det. Fyra gånger så många har utförsäkrats vid tidsgränserna, och då behöver man göra regeländringar, för det ska inte vara så. Då spelar det ingen roll att man pratar fint om andra saker, utan det är detta som behöver göras.

Då frågar jag om Bengt Eliasson framöver kommer att stödja de förslag som kommer att läggas fram om förändringar av sjukersättningen och rehabiliteringen och om att man enklare ska få sjukersättning.

Fru talman! Avstämningsperioder under sjukskrivningen är oerhört viktigt. Att man tar en aktiv del i sin egen sjukskrivning och att arbetsgivare och andra parter, inte minst hälso- och sjukvården, är väldigt aktiva i sjukskrivningsprocessen är också oerhört viktigt. Då behöver man fasta avstämningspunkter. Detta är jag helt övertygad om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

I debatten har detta kallats för stupstock eller utförsäkringstillfällen. Ja, det är möjligt att det regelverk som har gällt under de gångna åtta åren faktiskt har varit sådant, och det ser vi ju effekterna av. Det är ju inte det vi vill ha. Det är ju detta jag försöker säga.

Vi lägger fram en lång rad aktiva förslag för att ska bli en mänskligare sjukskrivning men en sjukskrivning som leder tillbaka normalt dagligt liv.

Fru talman! Miljöpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna inlett reparationen av revorna i sjukförsäkringen. Vi har gjort regelverket mer mänskligt. Vi har gett bättre förutsättningar för deltidssjukskrivna. Vi har gett rimligare förutsättningar för dem av oss som är sjuka och närmar sig pensionen. Detta är bara några exempel.

Fru talman! Alla individer som är beroende av en dåligt fungerande försäkring vill inte ha något annat än en förbättring av läget. Det vill också jag och mitt parti.

Samtidigt vill jag understryka att det finns en viktig poäng med att metodiskt ta en sak i taget, att skynda långsamt, för att få en förankrad process som ska hålla. Jag är därför väldigt tacksam för, även om man gärna vill se förändringar här och nu, att vi har gjort ett gediget arbete via utredning, remisser och beredning samt genomförande av förslag från Sjukförsäkringsutredningen. Och det är faktiskt så att riksdagens partier ställer sig bakom de förslag som den tidigare regeringen presenterade i sitt budgetförslag på detta område.

Men vi i Miljöpartiet vill så mycket mer. Vi har tagit fram ett program för social rättvisa. Där har vi flera förslag om verktyg som vi vill använda för att människor ska få ihop sina dagliga liv och för att vi ska kunna skapa en trygghet i ett samhälle med växande klyftor.

Ett av förslagen, fru talman, handlar om ett mer sömlöst trygghetssystem. På sikt vill vi slå samman a-kassa, sjukförsäkring och försörjningsstöd till en gemensam trygghetsförsäkring som också ska skötas av en och samma myndighet. På så sätt undviker vi att människor bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter.

Ett annat förslag handlar om att vi vill avskaffa karensdagen för gott. Att regeringen fortsätter med undantaget under pandemin tycker vi är väldigt bra, men Miljöpartiet anser att karensdagen ska tas bort helt även framöver. Ett viktigt skäl till det är att människor har olika möjligheter att jobba hemifrån när de är småkrassliga. För människor som jag, som i grund och botten arbetar i vård- och omsorgsyrket, är det väldigt svårt. Med karensdagen riskerar man även att personer med sämre ekonomi går till jobbet ändå. När corona inte längre är ett stort problem kan detta bidra till ökad smitta på arbetsplatser och till försämrad hälsa hos den som trycker undan sitt behov av att vara hemma och som inte tillåter sig att vara sjuk och vila.

Ett tredje förslag handlar om att ingen ska nekas sjukpenning för tid som en redan varit sjukskriven. Vi anser att det är helt absurt i dag. En person som är sjuk kan gå till en läkare som instämmer i behovet av sjukskrivning och som skickar ett underlag till Försäkringskassan. Då finns risken att Försäkringskassan inte godkänner sjukskrivningen, antingen för att den inte håller med om bedömningen eller för att läkarens underlag och intyg inte är tydliga nog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Detta kan innebära en katastrof för den enskilde. Det är tufft att inte bli trodd utifrån sin egen och även läkarens bedömning. Men det är också tufft att bli helt utan pengar till försörjningen. Ibland kan det vara en ganska lång period som har förflutit.

Att människor ska bära denna oro är inte rimligt. Det är många som har beskrivit oron för Försäkringskassan. Oron för att inte bli trodd skapar en väldigt stor stress. Detta är inte minst besvärligt för dem som är sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomstillstånd och som riskerar att bli ännu sämre.

Fru talman! Jag är ersättare här i riksdagen. Jag har tre månader kvar på mitt vikariat. När denna period är över kommer jag att gå tillbaka till mitt jobb som sjuksköterska. Där möter jag barn och unga med funktionsnedsättningar, men jag möter också vuxna. Under den senaste tiden har jag verkligen funderat över vad jag kommer att kunna säga till dessa individer. Hur kommer jag att kunna förklara att en situation som ekonomiskt är ganska tuff riskerar att fortsätta bli tuff?

Med M:s, KD:s och SD:s budget har vi återigen en situation där vi gör skillnad på människor. Sjuk- och aktivitetsersättning är ersättning man beviljas för att man inte bedöms kunna arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. En högre skatt för dem med sjuk- och aktivitetsersättning med motivet att det ska löna sig att arbeta blir snarare en bestraffning för att man inte kan arbeta.

Det är många där ute som bara får ungefär 10 000 kronor att leva på, och det är innan skatten är betald. Det är inte så lätt att leva på den summan. Det är inte heller så lätt att känna sig fullt delaktig i det samhälle vi lever i.

Man kan fråga sig vilka normer och värderingar det är som ligger till grund för att man inför ett jobbskatteavdrag som blir en ny orättvis skatteklyfta för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning.

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av vår budgetprocess har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerade.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Samhällets utgifter för sjukfrånvaron är mycket höga. I spåren av covid-19 har sjukfrånvaron ökat markant. Covid-19 har inneburit en exceptionell situation som har ställt krav på exceptionella åtgärder.

Vi moderater har varit drivande bakom viktiga åtgärder, såsom slopandet av karensavdraget och en utökning av den förebyggande sjukpenningen för riskgrupper. Det har varit nödvändigt för att stoppa smittspridningen och skydda särskilt utsatta grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

För att samhället ska stå starkt när en ny kris slår till har det varit viktigt att de tillfälliga åtgärderna har rullats tillbaka. Ur individens perspektiv leder sjukfrånvaro till sämre privatekonomi, och en lång frånvaro från arbetslivet leder ofta till färre sociala kontakter i vardagen.

Utanförskapet är både ekonomiskt och socialt. Effekterna kan vara stora i nästa generation. Barn till föräldrar som är långtidssjukskrivna tenderar att själva bli sjukskrivna i högre grad än andra. För oss moderater är det självklart att samhällets insatser ska inriktas på att förebygga sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbetslivet.

Den som är sjuk eller skadad och som inte kan arbeta ska självklart ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Men den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få stöd och hjälp att komma tillbaka till arbete.

Långa sjukfall är naturligtvis ibland oundvikliga för den enskilde, och sjukförsäkringssystemet ska då ge trygghet i att den som är sjuk ska få stöd. Men om de långa sjukfallen totalt sett ökar skapar det många problem och risker.

Fru talman! Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. För att motverka en utveckling mot allt fler och allt längre sjukfall i psykiatriska diagnoser måste stödet vid psykisk ohälsa förbättras, och kunskapen om sjukskrivningar på grund av detta behöver ökas.

Frågor om hälsa och arbetsförmåga är komplicerade och mångfasetterade. Situationen kompliceras dessutom ytterligare vid de psykiska diagnoserna. Det är trots allt lättare att bedöma ungefär hur lång tid det tar för ett brutet ben att läka och hur arbetsförmågan påverkas därav. Bedömningarna är betydligt svårare för de psykiska sjukdomarna. Särskilt tydligt blir detta när man väger in den psykosociala arbetsmiljöns samverkan med psykisk ohälsa. Många beskriver en situation där pressen från den dåliga psykosociala arbetsmiljön blir för stor och skapar en svår stressreaktion.

Eftersom psykisk ohälsa till stor del är individuell finns det en rad parametrar och faktorer som alla bidrar till rehabiliteringen. Moderaterna är positiva till flera av de förslag som den statliga utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum har presenterats, bland annat när det gäller behovet av tydligare krav på tidigare insatser vid psykisk ohälsa. Det är dock viktigt att utgångspunkten ska vara en så kort sjukskrivning som möjligt och en återgång till arbetet så fort som möjligt.

Fru talman! Många unga med funktionsnedsättning som får aktivitetsersättning deltar inte i insatser som syftar till att öka chanserna att få arbete eller börja studera. De får inte den hjälp de behöver för att aktivera sig utan blir i stället inaktiva och hamnar längre och längre bort från arbetsmarknaden. Dessa unga riskerar att få låg inkomst hela livet och i förlängningen en mycket låg pension.

Människor som har sjuk- eller aktivitetsersättning måste få bättre förutsättningar att bryta sitt utanförskap. De ekonomiska trygghetssystemen måste alltid uppmuntra fler att gå till jobb eller utbildning och genom det få ett sammanhang och en egen försörjning.

Med anledning av de anföranden som har hållits tidigare i denna debatt tror jag ändå, fru talman, att det är viktigt att säga att hela den skattereduktion som regeringen vill införa när det gäller dem som har sjuk- och aktivitetsersättning även finns med i det budgetförslag som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lagt fram som ett budgetalternativ. Här finns alltså ingen konflikt, även om vi har hört att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i sina anföranden på ett desperat sätt vill hitta på en sådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Att vi därutöver sänker skatten för dem som arbetar och har arbetat försämrar förstås inte villkoren för några andra, utan det stärker i stället arbetslinjen. Det ska löna sig att jobba samtidigt som trygga villkor ska gälla för dem som inte kan arbeta. Den som jobbar får 150 kronor mer i månaden i skattesänkning med vår budget medan den som har sjuk- och aktivitetsersättning får 850 kronor mer per månad i skattesänkning. Vi tycker att det är rimligt att blir mer lönsamt att arbeta, och här skiljer vi oss från regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mattias Karlsson, för ett fint anförande!

Jag var snabb på replikknappen, och fick frågan: "Varför är du så snabb? Du måste lyssna först." Det skulle jag ha gjort. Jag vill säga att jag uppskattar att du lyfter fram vikten av sjukförsäkring och vikten av att föra en politik för dem som behöver vårt samhälles stöd allra mest - de funktionsnedsatta och de som får en sjukdom och behöver stöd. Jag uppskattar också att du nämnde Claes Janssons utredning och de förbättringsförslag som ligger på bordet.

Men jag var inte så snabb på knappen ändå, visade det sig, för du nämnde inte de andra förslag som vi ska rösta igenom i dag. Jag ska läsa upp dem snabbt.

Det handlar om ökad flexibilitet vid prövning vid dag 365, förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder för sjukpenning, alltså en äldreventil som gör det möjligt för fler äldre att enklare få sjukpenning, och mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning, vilket möjliggör för fler som ska rehabiliteras att enklare rehabilitera sig på den tid som de tillsammans med arbetsgivaren anser är bäst för att snabbt komma tillbaka i arbete.

Det handlar också om lättnader i sjukpenningen för behovsanställda. Som jag lyfte upp i mitt anförande är det i dag oerhört vanligt bland unga eller i välfärdsyrken att man får korta kontrakt, sms-anställningar eller påhugg över dagen, i stort sett, vilka trots att man betalar skatt på sin lön inte kvalificerar till sjukpenning. Det är alltså en väldigt viktig förbättring för många i LO-yrken. Inte minst höjer vi inkomsttaket i sjukförsäkringen.

Återigen: Detta är frågor som jag inte hittar stöd för vare sig i den gemensamma budgetreservation som presenterats eller i budgetmotionen från Moderaterna. Tvärtom föreslås neddragningar där, och man säger nej till alla förslag.

Frågan lyder: Vilket är ditt favoritförslag av dem jag precis läste upp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Tack, ledamoten Vepsä, för möjligheten att diskutera detta!

Det är uppenbart att det är den regering som nu har suttit i nästan åtta års tid som är ansvarig för det som vi har sett hända med sjukförsäkringen. Det är också uppenbart att regeringen successivt har monterat ned det som har varit tanken med sjukförsäkringen, nämligen att se till att de som har en arbetsförmåga ska ha möjlighet att komma tillbaka till arbete. De som inte har en arbetsförmåga ska ha rätt till sjukpenning, men successivt har detta monterats ned i Socialdemokraternas Sverige i dag.

Jag tycker att det finns mycket i det som regeringen har arbetat med bara det sista året som visar hur allvarligt läget är. Jag tycker att det är oerhört viktigt med den rehabiliteringskedja som vi har haft i Sverige nu under ett flertal år. Jag tror att den har gett en signal till Myndighetssverige att inte bara administrera sjukskrivningen i form av att betala ut ersättning, utan rehabiliteringskedjan är också en kedja som innebär att det finns hålltider i sjukförsäkringen som gör att vi från samhällets sida ser till att det finns insatser för de personer som har hamnat i en sjukskrivning så att de rehabiliteras och får tillbaka sin arbetsförmåga.

I övrigt har ledamoten tidigare i anförandet och även nu försökt måla upp en konfliktyta som inte finns i dagens votering inom detta utgiftsområde.

Fru talman! Tack, Mattias Karlsson från Moderaterna, för ett intressant svar!

Jag noterar att jag inte fick någon favoritreform uppläst utan snarare ett försvarstal för rehabiliteringskedjan. Den har vi inte avskaffat, utan vi har justerat den och tagit bort och filat ned de värsta kanterna så att fler får rehabilitering och möjlighet att komma tillbaka.

Vi ser att de deltidsanställda, som jag nämnde, inte ens får möjlighet att kvalificera sig till sjukförsäkringen. Vi gör ett undantag för äldre som drabbas väldigt hårt och så vidare. Bra politik! Men det är oroande att ledamoten Karlsson inte kunde stå upp för den politik som man i dag ska rösta igenom och som Moderaterna säger sig stå för som en möjlig framtida regeringspolitik.

Jag har en sista fråga. Den gäller trygghetspensionen - möjligheten för äldre att få sjuk- och aktivitetsersättning i slutet av yrkeslivet utan att tumma på sin egen pension. Hur ställer sig Moderaterna till trygghetspensionen egentligen?

Fru talman! Jag tror inte att det är ett bra sätt att gå tillbaka till situationen före 2006, då vi gömde undan människor i en förtidspensionering, som förslaget kommer att innebära. Vi ska ta till vara varje människas möjlighet och arbetsförmåga, även i slutet av arbetslivet.

Vi vill att människor ska jobba så länge det bara är möjligt om det finns en arbetsförmåga. Då tror jag att det är oerhört viktigt att även klara av att göra en omställning senare i livet. Därför tror jag inte att detta är en politik som skapar och tar till vara människors möjlighet att bidra även senare i yrkeslivet. Och jag är skarpt skeptisk till detta förslag. Jag tror att vi kommer att få se en utförsäkring och förtidspensionering som vi inte vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi som politiker och ledamöter här i riksdagen inte skyller ifrån oss. Det är så att det är alliansregeringen som har gjort om sjukförsäkringen så att 90 000-100 000 personer blev utförsäkrade. Det är så att S och MP satte upp mål som skapade stora utförsäkringar efter dag 180 och dag 365.

Min fråga till Moderaterna är: Vad är syftet med att skylla på varandra? Är det inte bättre att agera nu när det är på detta sätt och rösta för att det inte ska vara så, i stället för att säga: Det är ni som har sett till att det har blivit så, och då tänker vi strunta i att göra någonting åt det?

Vill man göra någonting åt detta finns det ett förslag på bordet nu, om man tycker att detta är fel.

Jag undrar också hur Moderaterna tänker i fråga om att man inte ska kunna få slippa omställning vid 61 eller 62 års ålder, när pensionsåldern för väldigt många grupper i tunga yrken är just i den åldern. Det enda som händer är att man får en väldigt låg pension. Detta handlar inte alls om en förtidspension som fanns tidigare, och det handlar inte om att man som 61åring eller 62-åring ombeds att bli ingenjör och ställa om ifall man inte kan jobba på bygget längre. Man prövas enbart mot den bransch som man jobbar i. Det finns redan i dag ett system med andra tidsgränser. Varför skulle man inte kunna skapa en ventil för den som är 62 år både för samhällets och för den enskildes skull?

Fru talman! Det är lite lustigt att få en fråga om varför man skyller ifrån sig och anklagar andra när ledamoten Gabrielssons hela anförande handlade om att skylla på alla andra. Ibland kan det naturligtvis vara lite svårt att se till sig själv och se hur man kan anamma en debatt här i riksdagen.

Vad gäller garantipension är det inte så att man tvingar någon som har jobbat inom handeln att bli ingenjör. Det är inte fråga om en sådan omställning. Men man prövas ändå mot hela arbetsmarknaden, och man har naturligtvis möjlighet att se vilka jobb som är möjliga att ta. Det är inte heller så att det är inom samma bransch, utan det är samma arbetsgivare. Det gör det än svårare.

Jag tror inte att vi ska ha ett system där man försöker glömma och gömma människor som kanske har möjlighet att ta ett arbete. Då hamnar vi i samma situation, oavsett om det kallas förtidspensionering eller garantipension, att vi glömmer bort dessa människor och inte låter dem få vara delaktiga i det sammanhang som ett arbete kan vara. Jag tror att det är jätteviktigt att vi alla har ett socialt sammanhang att vara i. Det mår alla bra av, även om man är 62 år.

(Applåder)

Fru talman! Det är mycket bra om den moderata ledamoten kan lägga fram sina önskemål för mig. Det handlar nämligen om att säga vad vi i Vänsterpartiet tycker är fel i de olika systemen. Och det handlar om vad ni och vad Socialdemokraterna har gjort och röstat på. Det är så det ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vänsterpartiet har lagt fram väldigt bra förslag hela tiden. Det är därför svårt att ta åt sig. Det får jag göra på något annat område.

Detta handlar om människor som är slut i kroppen. Och de branscher som dessa människor prövas mot är ofta branscher där kroppsarbete behövs.

Som det ser ut handlar det i sjukpenningen om att prövas mot den egna arbetsgivaren eftersom det är en kortsiktig omställningsförsäkring. Men i sjukersättningen, som är mer långsiktig, prövas man mot hela branschen. Det som Moderaterna säger stämmer därför inte riktigt.

Frågan är: Varför avvisar ni alla förbättringar om ni tycker att det är viktigt att stärka sjukförsäkringen?

Fru talman! Vi säger också vad vi anser är fel hos andra. Det upplevde jag att jag gjorde i mitt anförande där jag pekade på de problem som finns i sjukförsäkringen under nuvarande regering, en regering som har suttit i nästan åtta år och som successivt har monterat ned arbetslinjen och nu sett till att vi än mer ska gömma och glömma människor som kanske har en arbetsförmåga och kan komma tillbaka.

Jag tror att det är oerhört viktigt att vi har en möjlighet att nyttja varje individ som kan ta ett arbete. Därför är det så oerhört synd att ledamoten Gabrielsson alltid pratar bara om att förstärka systemen för att betala ut ersättning till dem som är sjuka i stället för att prata om hur vi ska få dem rehabiliterade så att de kan komma tillbaka till arbetslivet.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut under punkt 1 och även till utskottets förslag till budget under punkt 2.

Fru talman! Under livets gång kan det hända vem som helst, ung som gammal, högavlönad som lågavlönad, man som kvinna, att man råkar ut för en sjukdom eller en olycka som gör att arbetsförmågan blir nedsatt.

För mig och Sverigedemokraterna är det självklart att det ska finnas en välfungerande sjukförsäkring i dessa situationer. Lika självklart måste det vara att det finns tillgång till god vård och rehabilitering under denna period liksom flexibla lösningar anpassade till individens situation för att steg för steg utifrån sina egna förutsättningar få stöd att återgå i arbete i den mån det är möjligt. Tyvärr har detta inte varit självklart i praktiken i Sverige. Och det har funnits stora brister inom sjukförsäkringen vad gäller styrningen.

Utförsäkringar av personer efter 180 dagars och 365 dagars sjukskrivning sköt i höjden lavinartat efter att den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen tillträdde. Man satte upp ett siffermål för hur många dagar som människor får vara sjukskrivna. Och sjukförsäkringen blev en inkomstkälla.

Regeringens styrning och signaler till Försäkringskassan har lett till fyrkantiga och hårda bedömningar trots att regelverket inte har förändrats. Det har lett till utförsäkringar av svårt sjuka personer med cancer, epilepsi, svår psykisk ohälsa, ME och mycket mer. Variationerna mellan regionerna har också varit enormt stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Men efter att regeringen fått mycket kritik från flera håll, bland annat från Sverigedemokraterna, för sin målstyrning kring detta ändrades målformuleringen i regleringsbrevet med ett förtydligande att målet om att få ned antalet personer som är sjukskrivna ska uppnås genom förebyggande arbete, stärkt rehabilitering och bättre samarbete. Det är nämligen där som fokus måste ligga. Man kan inte få ned antalet sjukskrivna personer genom att utförsäkra dem. Det måste ske genom att människor faktiskt får hjälp och att man också förebygger, så att färre insjuknar.

Fru talman! I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Detta är en djupt oroande utveckling. En stor problematik är utmattningssyndrom och utbrändhet, framför allt inom offentlig sektor. Det drabbar framför allt kvinnor.

Samtidigt har inte regelverk och expertis anpassat sig till den här typen av problematik. Vi har kunnat läsa i medierna hur flera jurister har gett skarp kritik mot att människor med psykisk ohälsa fått avslag för att det inte har gått att hitta objektiva fysiska bevis.

Regeringen har alltså även skapat arbetsförhållanden som leder till att människor slits ut till den grad att det leder till psykisk ohälsa. När de sedan har ansökt om sjukpenning har de fått avslag för att det inte går att bevisa den psykiska ohälsan. Inte sällan har samma personer därefter fått besked från Arbetsförmedlingen om att de är för sjuka för att kunna få ett jobb - och som ett extra brev på posten förlorar de sin sjukpenninggrundande inkomst.

Så här får det bara inte gå till. Vi i Sverigedemokraterna vill därför fortsatt verka för en trygg och rättssäker sjukförsäkring, till skillnad från otrygga utförsäkringar. Både sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen måste bättre anpassas efter psykisk ohälsa. Det är också av väldigt stor vikt med förebyggande insatser innan sjukskrivningen blir ett faktum.

En viktig åtgärd, som visserligen ligger inom ett annat utgiftsområde men som påverkar sjukskrivningarna, är att vi genom budgetförslaget från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna äntligen kommer att avskaffa de delade turerna inom äldreomsorgen.

Vi sätter också in extra resurser till Arbetsmiljöverket för att man ska titta just på arbetssjukdomar och problem med psykisk ohälsa. Det är av stor vikt att människor faktiskt får möjlighet till rehabilitering, vård, stöd och hjälp för att bli friska, i stället för att de får ett avslag kastat i ansiktet innan de fått möjlighet att bli friska.

Fru talman! Under mandatperioden har vi också drivit på för en mer human ekonomisk situation för långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning. Vi budgeterade för att höja garantinivån i sjukersättningen innan regeringen gjorde det. Vi budgeterade för att stärka bostadstillägget innan regeringen gjorde det, och när vi gjorde det röstade Socialdemokraterna nej. Vi föreslog konkreta förändringar i rehabiliteringskedjans dag 180 och dag 365 innan regeringen gjorde det. Vi föreslog också en förändrad bedömning av arbetsförmåga för personer som har nära till pensionen innan regeringen gjorde det.

Symtomatiskt för denna socialdemokratiska regering har varit att ligga flera steg efter. Det är dock mycket bättre med ett steg än inget steg alls, så att flera av dessa förslag nu finns med i budgetpropositionen är naturligtvis väldigt positivt. Och jo, Ida Gabrielsson från Vänsterpartiet - flera av de förslag vi har drivit på för under mandatperioden finns med för att de nu också finns med i budgetpropositionen, och de kommer att gå igenom i och med budgetförslaget från oss, Moderaterna och Kristdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Viktiga åtgärder som finns i det här budgetförslaget är att ekonomin för personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning kommer att stärkas genom att vi både sänker skatten på sjuk- och aktivitetsersättning med cirka 10 000 kronor om året, alltså cirka 800 kronor i månaden, samtidigt som vi stärker garantinivån med cirka 1 000 kronor i månaden och höjer taket i bostadstillägget. Sammantaget innebär alltså detta en stärkt ekonomi på i snitt närmare 20 000 kronor om året för den här gruppen.

Nu när vi har haft vissa skeva inlägg och en skev debatt kring detta är det väldigt viktigt att det framgår att vi i den här budgeten verkligen satsar på den här gruppen. De här förbättringarna kommer att gå igenom. Att Socialdemokraterna vill framställa det som att ekonomin för de här människorna skulle försämras är väldigt beklagligt och skapar bara missförstånd och oro bland de här grupperna.

Det är även positivt att det kommer att ske en förändring i bedömningen dag 365 i rehabiliteringskedjan. Det innebär kortfattat att människor som är inne i en rehabilitering och som ser ut att ha en möjlighet att återgå till arbetsgivaren inom 550 dagar ska få en chans att göra det utan att behöva ställa om eller utförsäkras. Det är dock viktigt att dessa personer faktiskt får den hjälp och det stöd som behövs i den processen och inte lämnas utan åtgärder.

Fru talman! Vi har också varit kritiska till en höjning av pensionsåldern, med hänvisning till att alla har olika förutsättningar. En del vill och kan, och de ska självklart få goda möjligheter att arbeta så länge de vill och kan. Men andra har slitsamma arbeten som påverkar hälsan och där det inte är möjligt att arbeta högre upp i åldern. Därför tycker vi att det inte är mer än rätt att det införs större möjligheter för den här gruppen att beviljas sjukersättning genom att prövas enbart mot sin arbetsgivare, alltså det som statsrådet Ardalan Shekarabi benämner som trygghetspension.

Fru talman! Det finns fler förslag som är positiva, bland annat flexibla lösningar vid deltidssjukskrivning så att man kan vara sjukskriven en hel dag och arbeta en hel dag i stället för att slå ut det på veckan. Där skulle ytterligare steg behöva tas, nämligen att ta bort de fasta tidsgränserna på 25, 50 och 75 procent. Det förslaget har vi lagt fram i flera år, liksom andra partier, men det har Socialdemokraterna konsekvent röstat nej till. Det skulle göra detta ännu mer flexibelt och bra.

Sammantaget är det som sagt positivt att det tas ytterligare steg för en mer human och hållbar sjukförsäkring, men mycket mer behöver göras - framför allt inom förebyggande arbete och rehabilitering och vad gäller psykisk ohälsa. Vi kommer att följa utvecklingen noggrant.

Med det vill jag tacka utskottet, både ledamöter och utskottskansliet, för god samverkan. Jag vill även tacka talmanspresidiet, kammarkansliet och alla andra för ett gott riksdagsår. Jag önskar alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Tack för ett fint anförande, Julia Kronlid! Som vi hörde är vi dag är ganska överens om väldigt mycket. Till skillnad från tidigare inlägg håller sig ledamoten till de förslag som ligger på bordet. Hon läser upp förslagen och står för dem. Jag tycker att det är en positiv sak, och det ska Sverigedemokraterna och Julia Kronlid ha beröm för.

Däremot blir jag lite fundersam, för när tidigare talare har svarat på frågor som jag har ställt om huruvida de förslag som ligger i budgeten är någonting som partierna står för har det kommit väldigt olika svar. Man skulle kunna säga att några är steget före och andra steget efter utvecklingen, kort och gott. Jag tänker fråga Sverigedemokraterna och Julia Kronlid: På vilket sätt ska vi kunna lita på Sverigedemokraterna? På vilket sätt ska vi kunna lita på att de förbättringar som nu genomförs får vara kvar i framtida processer?

Fru talman! När det gäller hur man ska kunna lita på oss sa ledamoten Mattias Vepsä tidigare att bland annat jag har sagt att vi kommer att rösta för förslagen om man lägger fram dem. Nu lägger man fram dem, och vi kommer att rösta för dem. På så sätt har du ändå kunnat lita på mitt ord, Mattias Vepsä.

Sedan är vi tre olika partier. Jag tror att Mattias Vepsä också vet att det i olika sammanhang när de har försökt samverka med andra partier har varit olika partier med olika viljor - och att deras samverkan ju inte alltid har gått så jättebra. I vår samverkan tycker jag dock att det har fungerat bra. Vi är tre olika partier, och vi kan ha lite olika perspektiv och viljor, men vi har ändå kunnat enas om de väsentliga sakerna. Nu kommer de här förslagen att gå igenom. Det handlar ju om att ge och ta och om att kunna samtala, och jag tycker att det har fungerat fint och bra.

Vad gäller framöver kan jag inte nu stå här och säga vad som ytterligare kommer att hända, men jag vet att det finns några områden som alla vi tre partier - Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna - tycker är väldigt viktiga.

Det är bland annat den psykiska ohälsan, som är väldigt oroande. Där måste mer göras. När det gäller det förebyggande arbetet har regeringen fått kraftig kritik från Riksrevisionen. Jag skulle vilja fråga Mattias Vepsä vad regeringen kommer att göra för att stärka det förebyggande arbetet.

Jag undrar också vad ska man göra åt arbetsmiljöförhållandena, som i dag är fruktansvärt dåliga inom offentlig sektor. Det går verkligen ut över kvinnor, och det borde vara en jämställdhetsprioritering från Socialdemokraterna. Man har verkligen inte skött sig väl.

En annan sak är vård och rehabilitering. Där behöver också mycket mer göras, i stället för att människor lämnas utan åtgärder. Det är någonting som är väldigt viktigt för oss. Kommer Socialdemokraterna att göra någonting åt det?

(Applåder)

Fru talman! För oss socialdemokrater råder det inget tvivel om att facklig-politiskt arbete är oerhört viktigt för att få bukt med de arbetsmiljöproblem som vi ser. Därför har vi här i kammaren försökt att rösta för att ge arbetsmiljöinspektörer och regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatserna, vilket Sverigedemokraterna har röstat emot. Detta är ett sätt att se till att arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatserna över hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Facklig-politisk samverkan är väl svaret på den frågan. Den ska vi förstärka och fördjupa.

En annan oro jag känner för framtiden, om vi backar ungefär åtta minuter, gäller idén om att trygghetspensionen - en satsning för landets äldre, ofta i slitsamma yrken, eller LO-yrken - inte ska ha en ventil därför att en trygghetspension innebär att man utförsäkrar och gömmer undan människor i våra försäkringssystem. Hur ser Sverigedemokraterna på det uttalandet? Kommer vi att få en trygghetspension på plats?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Mattias Vepsä för frågan.

Förslaget om trygghetspension finns ju med i budgeten. Vi har ju samma budget. Det är ju samma förslag; det är inget parti som har sagt att man ska rösta emot det.

Däremot kanske det går att ha lite olika ingångar och syn på hur det ska fungera framöver och på att människor som kan arbeta inte ska pensio-neras i förtid därför att man inte orkar anstränga sig och hjälpa dessa personer.

Det finns ju med, och vi kommer att rösta igenom det i dag.

Jag kan inte låta bli att nämna detta med fackligt arbete och skyddsombud. Det vi i Sverigedemokraterna ställer oss kritiska till är att bara socialdemokrater får vara skyddsombud. Vi tycker att alla ska få möjlighet att vara det; där tycker vi att det kan ske en förändring. Men arbetsmiljöarbete är väldigt viktigt.

Vi satsar också extra pengar på Arbetsmiljöverket. Detta har vi föreslagit i många år, men Socialdemokraterna har röstat nej till det.

(Applåder)

Fru talman! Det som Vänsterpartiet tycker är viktigt, förutom att inte skylla ifrån sig, är att man står för det man själv gör. Vi i Vänsterpartiet har haft de här förslagen - och fler därtill - i vår budget ända sedan dessa förändringar skedde i olika former.

Om Socialdemokraterna hade stått och svarat Vänsterpartiet på det sätt som de borgerliga partierna har gjort här skulle Vänsterpartiet ha varit hemskt tydliga mot dem och sagt att regeringen gjort fel, att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har satt de här målen och att Alliansen har gjort det här.

Men ni i Sverigedemokraterna är hemskt vekryggade inför Moderaternas och de andra borgerliga partiernas politik. Om man tittar i deras budget ser man att de avvisar alla förslag till förbättringar av sjukförsäkringen som läggs fram. Hur tänker ni i Sverigedemokraterna om ni menar allvar med att ni vill prioritera sjukförsäkringen?

Om ni ska vara högernationalister ihop har ni inte Vänsterpartiet, som har fixat att regeringen lägger fram förslag och utredningar som de själva har gjort, i bakfickan nästa gång. Ska Moderaterna tillsätta dessa utredningar? De sa här att det inte är något problem; den som är 62 ska ställa om. Det är inte bra med trygghetspension. Är det Moderaterna, som avvisar varenda förbättring där, som ska fixa ersättningarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Sverigedemokraterna själva står och säger att de inte vill ha en funkisskatt, alltså en extraskatt för sjuka. Vänsterpartiet är det enda parti som vill ta bort den extra skatt på sjukpenningen som betalas. Sverigedemokraterna gör i sin egen budget ett omfattande jobbskatteavdrag som ökar skillnaderna enormt för både sjukpensionärer och personer med sjukpenning. Hur rimmar det med din politik, Julia Kronlid?

Fru talman! Jag tackar Ida Gabrielsson för frågorna och för att jag får chansen att prata om det som jag brinner för. Jag måste säga att jag beundrar det engagemang som Ida Gabrielsson har, och jag tror att ledamoten Ida Gabrielsson vet att även jag har ett väldigt stort engagemang för dessa frågor.

Skulle vi i Sverigedemokraterna vara veka i detta? Nej tack! Vi har varit med och drivit på regeringen. Jag har varit med och skrivit motioner och yrkanden och drivit på regeringen. Det har Vänsterpartiet också gjort, men Sverigedemokraterna har varit väldigt aktiva i den processen.

Nu ligger dessa förslag på bordet, och inte ett enda av dem kommer att röstas ned i dag. Inga försämringar av sjukförsäkringen går igenom i det förslag som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna står för. Ändå kallar Ida Gabrielsson Sverigedemokraterna för veka. Det är inte korrekt.

(Applåder)

Det är omfattande förbättringar som går igenom för dem med sjuk- och aktivitetsersättning. Det går nu igenom en rejäl skattesänkning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Garantinivån höjs också. Detta har vi föreslagit i flera år, och nu går det äntligen igenom. Det är inte vekt utan starkt att ha varit med och drivit på och påverkat denna utveckling.

När det gäller det jobbskatteavdrag på 150 kronor som görs är det väl bra att både de som jobbar och de som har sjuk- och aktivitetsersättning får en skattesänkning? Båda dessa grupper gynnas i budgeten. Även pensionärerna får en skattesänkning.

Vi har varit med och drivit på. De här förslagen kommer att gå igenom, och det är väldigt positivt. Det är absolut inte vekt.

(Applåder)

Fru talman! Ur Vänsterpartiets synvinkel är det hemskt svagt att inte lyckas sänka skatten eller ta bort den straffskatt som personer med sjukpenning betalar. Enligt Sverigedemokraternas egen budget ska man få 800-1 600 i jobbskatteavdrag samtidigt som det inte blir en krona i skattesänkning till dem som har sjukpenning.

Ska de som är sjukpensionärer eller har sjukpenning betala mer än dig och mig i skatt? Ska de betala en större andel av sin inkomst i skatt? Det är detta som är frågan. Vänsterpartiet tycker inte det. Sverigedemokraterna tycker det. Det tycker jag är fel.

Tror Sverigedemokraterna att det är Sverigedemokraterna som Socialdemokraterna har förhandlat med? Det är Vänsterpartiet som har ställt kraven, och alla krav som är med har funnits på vår lista. Det är jag själv som har lyft upp dem i samtalen. Tyvärr tror jag inte att det är er i Sverigedemokraterna som de har tagit intryck av. Era kompisar sitter där borta, och där har ni inte fått igenom ett enda förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Nu var det ju inte Vänsterpartiet som lyckades samla majoritet för en budget, utan det var Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som lyckades samla majoritet för sin budget. Där finns dessa förbättringar. Där sänker vi skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi inför inte någon ytterligare skatt, utan vi sänker skatten för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning. Detta är en av de största satsningar som vi har i budgeten, och jag tycker att det är positivt.

Garantinivån höjs också, vilket är någonting som vi från Sverigedemokraterna har föreslagit under flera års tid. Socialdemokraterna har röstat nej, men nu kommer det att gå igenom.

Det är bra att Vänsterpartiet har drivit på i dessa frågor, men det har också vi i Sverigedemokraterna gjort. Vi har varit med och bidragit till att de här förslagen i dag kommer att röstas fram.

Vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen med sjukförsäkringen så att vi också satsar på förebyggande arbete, rehabilitering, vård och stöd, så att människor faktiskt kan få bli friska.

Fru talman! Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår det själv. Förslagen från oss i Kristdemokraterna på utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning finns utförligt redovisade i vår kommittémotion. Jag yrkar här och nu bifall till utskottets förslag till beslut.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till en ekonomisk trygghet oavsett när och var i livet du befinner dig. Du ska alltid kunna lita på att det gemensamma bär när den förmågan inte finns hos dig själv.

Samtidigt tror vi i Kristdemokraterna att det finns väldigt mycket mer som kan göras för att fler inte ska behöva bli sjuka. Jag tänkte nämna några förslag som jag tror spelar in på hälsan här i landet.

Vi vet exempelvis att familjernas frihet att själva få bestämma över sitt helt unika familjepussel är viktig för föräldrarnas hälsa. Dubbeldagarna, som infördes av Kristdemokraterna under alliansregeringen, ledde till att papporna som annars sällan tar ut föräldrapenning gör det. Men forskningen visar också att dubbeldagarna haft stora positiva effekter på nyblivna mammors psykiska och fysiska hälsa.

Vi tror att större ekonomisk frihet ger större trygghet, särskilt bland barnfamiljer och låginkomsttagare.

Vi har i och med den budget som KD, M och SD gjort upp om tagit de första stegen till en nationell vårdförmedling. Vi vill sedermera se till att förstatliga vården. Det möjliggör ju för människor att få vård i tid och att man också kan få en likvärdig vård över hela landet, för de vårdköer som eskalerat under den nuvarande regeringen skapar jättestora påfrestningar, inte bara på den enskilde utan också på de nära och kära.

Fru talman! Vi kristdemokrater välkomnar höjningen av garantinivån för dem med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi har redan tidigare här i riksdagen påpekat att detta är en utsatt grupp som bedöms sakna arbetsförmåga och som halkat efter ekonomiskt och hamnat i ytterligare utsatthet. Därför lade vi redan förra året fram ett förslag i vårt budgetalternativ om att höja garantinivån. Det vann inte gehör då. Men nu får vi till en höjning, en rejäl höjning, som dessutom kopplas med skattesänkningar och förbättring av bostadstillägget. Det känns jättebra och är väldigt viktigt.

Sjukersättningen ska fungera som en trygghet för dem som under en överskådlig framtid saknar arbetsförmåga. Då konstaterar vi kristdemokrater att sjukersättningen inte alltid finns för dem som verkligen behöver den. Det gäller framför allt personer som börjar närma sig pension.

Vi kristdemokrater är därför positiva till det som har döpts till trygghetspensionen. Men vi är inte positiva till själva ordet. Vi skulle hellre vilja att den hette trygghetsersättning, bland annat av skälet att vi tror att det är viktigt att man håller isär pensionssystemet från socialförsäkringssystemet. Därför har vi döpt om den till trygghetsersättning.

Det här är en ersättning som ska fånga in de människor som haft ett långt och slitigt arbetsliv och därför inte förmår att arbeta längre och där omställningen och rehabiliteringen bedöms vara oproportionerligt lång i förhållande till den tid som är kvar till pensionen. Då är det bättre att det nu blir en riktad ventil för de människorna, så att de absolut inte ska behöva ta i anspråk sin allmänna pension med en lägre pension som följd när väl pensionsåldern nåtts.

Fru talman! Under 2019 var ungefär dubbelt så många kvinnor i åldrarna 20-59 år sjukskrivna jämfört med män. Störst var skillnaden i åldersspannet 40-49 år. Det finns en rad olika studier och forskning som har försökt förklara vad denna stora skillnad beror på. Men det är svårt att veta vad som egentligen är vetenskapligt belagt. Många gånger motsäger dessutom studierna varandra.

Vi har därför föreslagit att man ger Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tillsammans med någon annan lämplig myndighet i uppdrag att göra en systematisk litteraturgenomgång och sammanställning, så att vi åtminstone vet vad som är rimligt att anta.

Avslutningsvis, fru talman, kan jag inte ens denna gång undvika att ta upp detta med behovet av ökad flexibilitet. Jag har nu gjort det i varje diskussion som vi har haft under den här mandatperioden.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Redan 2015 presenterades en utredning, Mer trygghet och bättre försäkring, som kom fram till att vi behöver öka flexibiliteten i exempelvis sjukpenningen. 25, 50, 75 och 100 procent är de trappsteg som i dag gäller vid ersättning. Utredningen skriver: "Det skulle i vissa fall innebära att anställda som är sjukskrivna kan ta till vara sin arbetsförmåga bättre. Det skulle kunna underlätta en stegvis återgång i arbete."

Är det inte dags nu att vi tar tag i den här frågan, så att vi får lite mer flexibilitet i systemet? Om man skulle vilja och känner att man med rehabiliteringsprocessen kan jobba 10 procent mer förstår jag faktiskt inte varför vi inte skulle kunna erbjuda den möjligheten. I dag förvägras man den möjligheten, och det tycker jag och Kristdemokraterna är orimligt.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Migration