Handelspolitik

Betänkande 2020/21:NU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 mars 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om handelspolitik (NU13)

Riksdagen sa nej till ett hundratal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. De handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad, export, import och utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.

Anledningen är bland annat att ett arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 52

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-01-14
Justering: 2021-02-11
Trycklov: 2021-02-11
Reservationer: 46
Betänkande 2020/21:NU13

Alla beredningar i utskottet

2021-01-14

Nej till motioner om handelspolitik (NU13)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett hundratal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. De handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad, export, import och utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.

Anledningen är bland annat att ett arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-02-24
Debatt i kammaren: 2021-02-25
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:NU13, Handelspolitik

Debatt om förslag 2020/21:NU13

Webb-tv: Handelspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 167 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! I våras sas det att det inte var någon vanlig debatt om handelspolitiken då vi befann oss mitt i covid-19-krisen. Ett år senare står vi här med en fortsatt pandemi i en andra våg och kanske en tredje. Detta påverkar vårt land, och det påverkar världen globalt.

Handelspolitik

Handelspolitiken är oerhört viktig för vårt land, såväl i kris som i vanliga fall. Sverige är ett litet export- och importberoende land i norra Europa som har frihandel som idé. Detta har tjänat oss väl när det gäller att öka vår välfärd, och det är nyckeln till den välfärd som också andra länder behöver.

Därför är det inte bara för vår skull utan också för världen oerhört viktigt att driva öppenhet och frihandel framåt. Alternativet - protektionism - blottade i våras brister och ett uppvaknande om att det inte fungerade så väl som vi trodde. Transporter inom Europa har stoppats på sin väg med leveranser av varor från leverantör till köpare.

EU måste fortsätta att slå vakt om den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital. Och EU med Sverige som pådrivande behöver motsätta sig medlemsländernas försök till protektionistiska förslag och i stället utveckla den inre marknaden så att det blir enklare för företag att verka inom EU med en minskad regelbörda.

Sverige har sin handelspolitik tillsammans med EU. Det är en styrka att vara en stor spelare på den globala marknaden. Under devisen "ett starkare Europa i världen" arbetar EU med att vara en stark röst i den globala handelspolitiken. Med detta sagt kan jag också konstatera att det onekligen finns utmaningar.

Redan 2024 väntas 85 procent av världens bnp-tillväxt äga rum utanför EU. Kinas fortsatta uppgång kommer att påverka den globala ekonomins utveckling starkt under de kommande tio åren. OECD förutspår att Kinas bnp kommer att växa med 4,7 procent per år.

Därför är det oerhört viktigt att Sverige ligger på för att EU ska ta ledartröjan för att de multilaterala avtalen och det globala nätverket inte ska fallera vare sig nu eller framöver, så att vi kan få en stark frihandelsagenda med moderna avtal.

Världen vinner på det globala utbytet av varor och tjänster. Därför behövs värdekedjor i en osäker värld där det är nödvändigt att vara uppmärksam på krafter som har andra syften än att bara bedriva handel. Granskning är avgörande i tider som dessa. Vad sker när det gäller konkurrens, subventioner, äganderätt och korruption? Frihandel går åt två håll, och det är viktigt att bygga handelsrelationer. Men man måste se upp och se till att spelreglerna följs.

Sverige bör samtidigt se om sitt hus kring nya och gamla marknader inför morgondagen. Vi behöver också vara ett attraktivt land för företag att etablera sig i. Det ställer krav på att energi finns tillgänglig 24:7 och är konkurrenskraftig, och vi behöver fungerande kommunikationer med transportvägar nationellt och internationellt. Vi behöver ligga i topp på teknikområdet, där utvecklingen är snabb och AI en del av framgångsfaktorn - med oanade möjligheter.

Sverige kan som ett av världens mest innovativa länder ställa om sin produktion till de nya, viktiga produkterna. Vi ser inte minst i denna kris att vi har en förmåga att lösa nya utmaningar på ett helt nytt sätt. Efter krisen kan vår industri kanske bli världsledande inom områden som ekodesign, och vi kan exempelvis använda vår skogsråvara i större utsträckning - till exempel till att göra kläder.

Sverige behöver fortsätta att gå fram med en ambitiös frihandelsagenda; jag kan inte säga det nog. USA är en av Sveriges största exportmarknader, och Sverige och svenska företag behöver göra direktinvesteringar i USA precis som USA behöver handla med världen. Sverige har ett intresse av att ett brett och modernt frihandelsavtal mellan parterna kommer på plats. Ett sådant avtal skulle betyda mycket för jobb och ökat välstånd men också bidra till en stärkt transatlantisk länk. Därför anser vi att Sverige ska vara en stark röst för fortsatta förhandlingar i syfte att nå ett komplett frihandelsavtal mellan EU och USA. Med en ny administration på plats i Washington har möjligheterna förändrats till det bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

WTO har länge varit satt ur spel och befinner sig i kris. Medlemsländerna är oense, protektionismen får stort genomslag i organisationen och USA har på vägen blockerat frågan om tillsättning av domare i överprövningsförfaranden. Att uppnå en förändring i hanteringen av sakfrågor och regelverk är viktigt.

Nu har vi fått ett nytt ledarskap även i WTO, och vi har den nye presidenten i Washington. Det finns en ny öppning, och det är glädjande. Med förändring kommer nämligen möjligheter, och därför ser vi vikten av att den svenska regeringen arbetar för att få såväl USA som Kina till förhandlingsbordet. Multilaterala handelssystem är av stor betydelse, och det är därför ett viktigt svenskt intresse att få WTO att fungera. Det gäller att säkerställa organisationens framtida relevans.

Tillgänglighet till marknader, likvärdiga spelregler och borttagna handelshinder är viktigt för den globala handeln och svensk ekonomi. Exporten av varor och tjänster är nära sammankopplade. Till exempel kan nämnas att industriprodukter ofta är sammankopplade med tjänsteinnehåll i form av mjukvaror. Vi kan konstatera att tjänstesektorn har vuxit rejält över tid och att den har vuxit i högre takt än varuhandeln de senaste decennierna. Teknikutveckling och digitalisering är nya möjligheter för ett land som Sverige.

Herr talman! Sverige är ett land med en stolt industrihistorisk bakgrund. Därför är det beklagligt att vissa partier försöker sätta ett tak på energianvändningen. Ett sådant tak skulle innebära att Sverige får tacka nej till nya företag som vill etablera sig i vårt land. Vi anser tvärtom att det är viktigt att företag startar här och vill ha just vårt land som bas. Sverige är ofta ett föregångsland ur hållbarhetssynpunkt, och därför finns också sådana möjligheter för företag när de etablerar sig här. Det finns miljövinster med det.

Svenska företag gör nytta i världen. Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke skriver om beräkningar som visar att svensk export sedan 2018 har genererat klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton koldioxid, till följd av undanträngning av smutsigare produktion i andra delar av världen. En fossilfri produktion är nyckeln till växande global klimatnytta.

Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartner, och därför var utgången med brexit inte önskvärd för svensk del. Nu blev det ändå så, och vi får vara tacksamma för att EU och Storbritannien kunnat enas om ett brett och omfattande handelsavtal med innehåll som minst motsvarar EU:s moderna frihandelsavtal med Japan och Kanada.

Sverige behöver nu hitta en väg där vårt näringsliv får smidiga lösningar, utan byråkrati, för att bedriva en effektiv handel med Storbritannien. Detta sker indirekt inom ramen för det kommittéarbete som ska inrättas för att förvalta avtalet. Där kommer parterna att diskutera tolkningar och genomförande av regelsamarbete, och där lyfts hinder som företagen stöter på. I dessa möten företräds vi av EU-kommissionen. Sverige och enskilda medlemsstater har rätt till närvaro som en del i EU-delegationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag ställde nyligen en fråga till handelsminister Anna Hallberg, med lydelsen: Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit för att på bästa möjliga sätt framgångsrikt få igenom de svenska förslagen på lösningar i det kommande handelsavtalet med Storbritannien? Jag fick svaret att regeringen kommer att vara aktiv i förberedelserna av dessa möten och bevaka de frågor som är prioriterade för vårt land. Det är oerhört viktigt för de svenska företagens möjligheter och för vårt lands handel hur utgången blir, och därför kommer vi att bevaka frågan noga.

Vi vet att Svenskt Näringsliv vid en tidpunkt kort efter brexit frågade 1 661 företag som har någon form av handel med Storbritannien hur de upplever det nya läget. 22 procent svarade att de redan upplever problem. 57,5 procent förväntar sig problem framöver, och några av dem som har haft problem förväntar sig det även framåt. Det handlar om långa leveranstider med orimliga kostnader, osäkerhet över om nya affärer kommer till stånd och tullhantering som skapar förseningar, vilket ger längre värdekedjor med ökad framförhållning. Det är sådant som skapar problem på vägen.

Herr talman! Det finns alltid barnsjukdomar, speciellt eftersom avtalet borde ha kommit på plats tidigare men så inte blev fallet. Nu har de företagsorganisationer som finns i landet efterlyst att myndigheter ställer sig på deras sida för att göra handel möjlig och underlätta i det vardagliga arbetet med blanketter och andra göromål. Det är viktigt att man blir en hjälpare och inte en stjälpare.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 13. Vi stöder självklart samtliga våra reservationer.


Anf. 168 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! 2020 utgjorde ett annorlunda och ansträngande år för oss som individer, för näringslivet och för världshandeln.

Under våren såg vi hur globala värdekedjor sattes ur spel som en följd av att insatsvaror från Asien inte nådde Sverige. Givet ledtiden för leveranser av insatsvaror kunde dock svensk industri initialt fortsätta produktionen som vanligt, trots de kraftiga nedstängningarna i Kina. Men allteftersom tiden gick och de sista insatsvarorna, som hade beställts innan pandemin, seglade in växte oron och osäkerheten för svensk industri. Masspermitteringar blev ett faktum.

Jag har tidigare i denna kammare berört situationen i min hemkommun Skövde. Volvofabrikerna utgör stora arbetsgivare och är centrala delar av vårt lokala och regionala näringsliv. Vänner, bekanta och familjemedlemmar permitterades in i osäkerheten - en osäkerhet orsakad av ett kinesiskt virus som hade lamslagit delar av de globala värdekedjor som vi vanligtvis tar för givna.

Som tur var återhämtade de sig förhållandevis snabbt, och svensk industri mötte inte de utmaningar som den kunde ha gjort. Det var delvis tack vare stödåtgärder som kom på plats efter påtryckningar från oppositionen här i riksdagen, men det var också mycket tack vare att världshandeln även i ett sådant läge fungerade förhållandevis väl efter den första chocken. Det gläder naturligtvis ett frihandelsvänligt parti som Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi är i grunden positiva till fri och öppen handel med varor och tjänster samt till bilaterala och multilaterala handelsavtal i sin helhet. Handeln minskar protektionism samt förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar. Den globala handeln är därmed en stor bidragande faktor till både ökat välstånd och minskad fattigdom.

Vi anser därför att Sverige såväl inom EU som i internationella forum likt WTO ska verka för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Få saker skulle skada Sveriges ekonomi mer än om Sverige och våra handelspartner började begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel, vilket är något vi betonar i detta betänkande.

För att återkomma till pandemins effekter på handeln tål även att beröras det stresstest som EU:s inre marknad utsattes för. Det handlade både om livsmedel och andra mindre handelsvaror, som när stora delar av Italien var i lockdown och pastan sinade i butikerna, och, kanske framför allt, om hanteringen av medicinsk skyddsutrustning. Svenska bolag som Mölnlycke Health Care, som gjorde sitt yttersta för att bistå under pandemin och erbjuda sjukvårdspersonal den skyddsutrustning de var i behov av, hamnade i kläm på grund av att den inre marknaden fallerade.

Just Mölnlycke Health Care försökte distribuera miljontals ansiktsmasker och gummihandskar till Italien och Spanien, som då var hårt drabbade, men fick se sina leveranser från Kina fastna i Frankrike eftersom det landet infört exportförbud för medicinprodukter. Det kanske är lätt att instinktivt känna att Frankrikes exportförbud kunde motiveras eller var rimligt eftersom de själva hade behov av varorna. Samtidigt var dock Italien och Spanien där och då i ett värre läge, och agerandet riskutsätter inte bara den inre marknaden utan också äganderätten för de företag som får sina varor konfiskerade av en stat.

Herr talman! Jag lyfter detta exempel för att poängtera behovet av en välfungerande inre marknad. Svenska företag har genom medlemskapet i EU fått tillgång till den inre marknaden, vilket gagnar Sverige som exportnation. Vi ser därför värdet i en välfungerande inre marknad med förutsägbara och rättvisa regler. Med detta sagt menar vi dock samtidigt att synergieffekterna av en strömlinjeformad inre marknad alltid ska vägas mot riskerna med en alltför byråkratiserad inre marknad eftersom det finns en risk för onödigt, kostnadsdrivande regelkrångel för svenska bolag.

Vi motsätter oss också de marknads- och handelsfientliga tendenser som på senare tid blossat upp inom EU med förslag som det som vissa medlemsstater har diskuterat, om att lätta på EU:s prövning av företagskoncentrationer för att skapa så kallade European champions. Tanken att EU skulle etablera egna monopolliknande företag för att kunna tackla konkurrensen från amerikanska eller asiatiska jättebolag kan kanske framstå som lockande, men det skulle riskera att drabba konkurrensen negativt, inte minst för de svenska bolagen.

Om vi blickar bortom den inre marknaden kan konstateras att det även där finns förbättringspotential. Hela det konservativa blocket i näringsutskottet har exempelvis en reservation i detta betänkande rörande behovet av en reformation av Världshandelsorganisationen. Detta då WTO:s viktiga arbete nu varit satt ur spel under en längre period. WTO behöver både utvecklas och effektiviseras för att åter fylla sin roll i att skapa trygghet och enkelhet på den globala marknaden. Sverige behöver ta en ledande roll för att driva på i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sverigedemokraterna menar också att regeringen inom ramarna för EU i större utsträckning än i dag behöver verka för ytterligare frihandelsavtal. I betänkandet nämner vi exempelvis att arbetet med att ratificera Mercosuravtalet behöver fortskrida, men också vår önskan om handelsavtal med såväl USA som Taiwan.

Herr talman! Med detta sagt förtjänar dock ett positivt besked på området att lyftas i debatten. Vi har länge motionerat om vikten av goda handelsrelationer med Storbritannien, alldeles oavsett om de är medlemmar i EU eller inte. Till skillnad från andra politiker, som stundvis haft en nedsättande ton när det gäller det brittiska folkets suveräna beslut att lämna unionen, har vi genomgående stått bakom den brittiska folkviljan.

Det är dock ingen hemlighet att Storbritanniens utträde ur EU renderar i konsekvenser. Storbritannien är en av Sveriges mest betydande handelspartner, gällande både export och import. När Storbritannien nu har lämnat EU påverkar det inte bara ekonomin, den fria rörligheten och handeln, utan det kommer också att handla om folkrättsliga relationer med andra stater utanför det tidigare samarbetet. Vår inställning har därför alltid varit att Sverige ska vara en drivande kraft inom EU för att ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien ska komma till stånd.

Därför var det ett ytterst glädjande besked som kom runt jul: att parterna hade nått en principöverenskommelse. Avtalet är dock ännu inte formellt godkänt, och från Sverigedemokraternas sida betonar vi därför även i detta betänkande betydelsen av en välfungerande handelsrelation med Storbritannien samt anser att regeringen måste verka för detta oavsett Storbritanniens relation till EU.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag upprepa Sverigedemokraternas önskan om en öppen och fri handel, en önskan som präglar våra reservationer i detta betänkande. Även om jag står bakom samtliga vill jag för tids vinnande endast yrka bifall till reservation 19 rörande vissa övriga frågor om internationell handel.


Anf. 169 Hannes Hervieu (C)

Herr talman! När jag var elva år gammal lärde jag känna pojkarna Anders och Jonas. De hade smugit sig ombord på ostindiefararen Götheborg när hon lade ut från hamnen 1742 och följde som fripassagerare med de svenska handelsmännen som reste till Kanton i Kina. Jag lärde känna Anders och Jonas via boken Den långa resan av Mats Wahl och Sven Nordqvist, och även om pojkarna är påhittade är berättelserna om hur handeln i årtusenden fört världen samman och människor närmare varandra väldigt verklig. Sagan om Anders och Jonas och hur de fick se det svenska silvret bytas mot te, kryddor och porslin hade lika gärna kunnat berättas om några andra pojkar från något annat land, eller om några andra varor och någon annan resa.

Handeln har historiskt grundlagt städer, utvecklat vetenskapen och bidragit till civilisationernas utveckling. Handel har varit en förutsättning för städer som New York, Lübeck och Stockholm. Den har bidragit till att vi velat utforska vår planet och att vi skapat bokföringens konst. Vi har med byteshandel, kopparmynt, internationella överenskommelser och banköverföringar tagit oss från jägarsamhällen till megastäder, välstånd och globala handelsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Handeln kan visserligen skapa konflikter och har gjort det historiskt, men den kan också få fiender att sluta fred. Handeln har inte alltid varit och är inte alltid rättvis men kan också bidra till att minska fördomar och föra människor närmare varandra.

Centerpartiet vill att Sverige ska vara en stark handelsnation. Vi står bakom samtliga våra reservationer, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 44.

Herr talman! Jag vill inför riksdagen och alla som tittar denna sena kväll lyfta några avgörande frågor för Centerpartiet. Den första handlar om att med all kraft stärka samarbetet i EU när det gäller handelsfrågorna - att använda kraften i EU-samarbetet för att skapa bättre möjligheter för svenska exportföretag att handla med andra delar av världen.

EU kan stärka handeln, men handeln kan också stärka EU. I dessa kristider, när många länder tampas med pandemin men också med svaga statsfinanser, arbetslöshet och låg tillväxt börjar EU som positiv kraft för framtiden att ifrågasättas. Men ett EU som öppnar sig mot omvärlden och arbetar aktivt för upprättandet av fler handelsavtal kommer att stärka inte bara ländernas ekonomier utan också samarbetet inom unionen. EU behöver dock även utveckla sin egen inre marknad, där en digital inre marknad stärker handeln inom EU i en ny tid, för nya företag.

Herr talman! Det är också viktigt att Sverige arbetar för ett företagsklimat och en handelspolitik där export till omvärlden är självklart för alla företag, stora som små. Handelspolitiken kan inte bara vara till för våra bjässar utan måste vara lika självklar för det lilla familjeföretaget på landsbygden.

Därför måste vi stärka möjligheterna för företag att exportera och från politiskt håll med exportfrämjande arbete via våra myndigheter ge företagen rätt stöd. Vi måste från politikens håll ge myndigheterna rätt stöd för att de ska kunna stötta de små och medelstora företagen med kunnande, kontakter och kompetens. Detta måste ske runt om i hela landet.

Därför är det avgörande att handelsfrämjande organisationer som Business Sweden, Exportkreditnämnden, Kommerskollegium med flera är starka när det gäller att stötta företag, så att de kan ta sig ut i världen när världen snart förhoppningsvis öppnar upp.

Herr talman! Jag vill också lyfta handeln som en förutsättning för ett starkt klimatarbete. Om coronakrisen påverkar alla nu levande på vår planet påverkar klimatkrisen alla kommande generationer. Här är det viktigt i en handelspolitisk debatt att säga att all handel inte per automatik innebär något bra för klimatet. Det är uppenbart att vissa länder och företag inte har kommit lika långt i sin vilja, förmåga eller engagemang för klimatet, men Sverige ligger i framkant.

För en mer hållbar handel krävs att Sverige också driver på inom EU. EU har hittills inte velat koppla sanktioner till åtaganden i hållbarhetskapitlen i avtalen. Vi menar att det finns utrymme att förbättra uppföljningen för att säkerställa att löften som länder ställer ut i handelsavtalen också infrias. Vi anser därför att Sverige ska arbeta för att EU ska göra hållbarhetskapitlen i handelsavtalen bindande, för att hållbarhet måste vara en viktig del av EU:s handelspolitik.

Svenska företag ligger i framkant i klimatarbetet, och vi hörde tidigare från talarstolen här att Svenskt Näringsliv i veckan har redovisat hur svensk export bidrar till att tränga undan smutsigare produktion i andra delar av världen. Det är självklart att även svensk industri har mycket kvar att göra för att ta sitt klimatansvar, men samtidigt är vi allt fler som ser de initiativ där svensk industri är drivande för i klimatfrågorna och därmed gör exporten mer hållbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det första exempel jag vill lyfta fram är satsningen på en ny anläggning för fossilfri ståltillverkning. Produktionen kommer att ske i den lilla byn Svartbyn utanför Boden i närheten av Norrlandskusten. Få människor utanför Svartbyn känner nog till byns existens, men ingen kommer att missa de lastbilar som i framtiden kommer att rulla fram längs motorvägarna, byggda av det hållbara svenska stålet. Svensk export är bra för klimatet.

Det andra exemplet handlar om hur några av våra finaste företag, Hennes och Mauritz och Ikea tillsammans med Stora Enso och staten nu satsar på en ny fabrik där trä ska bli textilier - ett miljövänligare alternativ till bomull och oljebaserade material. Den svenska skogen kommer att göra klädindustrin och tygindustrin mer hållbar. Min förhoppning är att ingenting kommer att vara mer trendigt på modevisningarna i Paris och Milano än hållbara kläder som bokstavligt talat växt fram på den svenska landsbygden. Svensk export är bra för klimatet.

Det är viktigt att nämna detta i debatten. Ibland kan vi få höra att framtiden för klimatet handlar om att vi ska handla mindre med varandra, att länderna ska sluta sig och att konsumtion per automatik driver på utsläppen. Men det är ju inte sant! Svenska företag ligger i framkant och visar att det går att kombinera hög tillväxt med låga utsläpp.

Jag välkomnar alla de demonstrationer runt om i världen som synliggör klimatkrisens stora problem, man jag vill framför allt lyfta fram dem som arbetar i de svenska företagen. Det är de som kommer att lösa dessa problem.

Herr talman! När Anders och Jonas, som jag inledde med att tala om, och deras generationskamrater reste ut i världen från de svenska hamnarna på Ostindiefararna var det varken hållbarhet eller Europeiska unionen som skapade möjligheten till handel, som det är i dag. Kraften hos de svenska företagen har mångdubblats sedan dess. Men nyfikenheten och övertygelsen om att möjligheterna inte bara finns runt hörnet utan lika väl på andra sidan jorden finns kvar.

När världen nu skakas om av pandemin är jag övertygad om att när vi kommer ut på andra sidan är det de länder som är bäst rustade för ökad handel som kommer att stå starka. Och Centerpartiets hållning är klar: Ett starkt EU gynnar oss alla, från storstad till landsbygd. Storstadens kreativitet och landsbygdens kraft kommer i sin tur att driva på för en mer hållbar handel med svenska företag i framkant.

Politikens uppgift blir därför att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla företag, stora som små, att exportera sina produkter världen över. Möjligheterna finns runt hörnet och på andra sidan jorden.


Anf. 170 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 46.

Sverige är ett land beroende av utrikeshandel. Mycket av det vi använder dagligen skulle inte finnas här eller kunna produceras här om det inte vore för utrikeshandeln. Handeln med omvärlden är avgörande för Sveriges välstånd och utveckling, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Många av våra företag är beroende av att både importera och exportera. De har globala värdekedjor, och de har en stor inverkan på tillväxt och sysselsättning både här i Sverige och i andra delar av världen. Vi har därför ett stort ansvar när det gäller att förändra hur dessa värdekedjor och de internationella avtalen ser ut.

Vänsterpartiet vill ha en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla, inte bara på vinster för storföretag, som vi ju har sett hittills. I och med coronapandemin har många länders ekonomi prövats hårt, och handeln har sjunkit både inom och mellan dessa länder. Pandemin har skapat en ekonomisk kris, och många länder och företag är försiktiga med vilka investeringar som görs. Vi vill helt enkelt ha en rättvis handelspolitik som inte innebär försämringar för medborgarna i de länder som omfattas. Handelspolitiken ska stå för en positiv utveckling i flera avseenden.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter bygger på statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna, företagens ansvar att respektera dem och individens möjligheter att få sin sak prövad vid kränkningar. I tider av kris hamnar dessa värden ibland i skymundan. Det har vi sett i och med olika pandemilagar nu och när länder som varit demokratiska blivit nästan diktaturer. Jag menar att det nu, precis som alltid, är viktigt att bevaka dessa värden.

Statskontoret har analyserat Sveriges efterlevnad av de nämnda principerna och bland annat föreslagit möjligheten att ställa krav på så kallad human rights due diligence - ett verktyg som företag kan använda för att analysera riskerna och förhindra att deras verksamhet får en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. Man föreslår att detta ska utredas och att regeringen ska utveckla tydliga kriterier för när statliga bolag ska genomföra en sådan analys. För att tydliggöra företagens miljö- och klimatansvar bör även ett klimat- och miljöperspektiv anläggas på de förslag som regeringen arbetar fram.

EU har redan påbörjat ett arbete med human rights due diligence och environmental due diligence. Vi har deltagit i flera möten med EU, och vid dessa möten talar man faktiskt om human rights due diligence och hur man skulle kunna applicera det på företagen. Flera länder inser att detta är en utveckling som måste ske.

EU-kommissionären har varit väldigt tydlig med att Sverige inte behöver vänta på att EU tar beslut om detta, utan regeringen skulle kunna hantera dessa krav redan nu.

Herr talman! Om environmental and human rights due diligence är verktyget för att företagen ska förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö är FN:s binding treaty ett bindande regelverk för hur företag måste förhålla sig till de mänskliga rättigheterna.

Fördraget är ett sätt att hålla nationer ansvariga för vad deras företag gör även när de verkar i andra länder. Det har varit ett stort problem att många av de transnationella företagen delar upp verksamheten för att kunna undvika att ta ansvar när det gäller mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Ofta pratar vi om konkurrens när det gäller näringslivsfrågorna. De förslag som vi pekar på - human rights due diligence, environmental due diligence och binding treaty - ger inte bara förutsättningar för de företag som faktiskt sköter sig att konkurrera på ett rättvist sätt utan också möjlighet för de företag som har brister att rätta till dem.

Herr talman! Ett av de handelsavtal som vi pratat mest om på sistone är Mercosuravtalet. Jag skulle vilja lyfta lite kring avtalets negativa effekter.

Sammanfattningsvis kan man säga att Mercosuravtalets implementering kommer att påskynda miljöförstöringen och klimatkrisen och öka kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och straffriheten. Småskaliga bönder, urfolk och andra människor som bor på landsbygden i både Mercosurländerna och EU kommer att bli särskilt hårt drabbade. Det kommer att ske en ökning av den exportorienterade jordbruksmodellen, som förstör.

Varför är jag så negativ? Det är ju många som pratar varmt om Mercosuravtalet.

Det finns saker som går emot varandra. Kött, kyckling- och sojaimporten väntas öka till EU. En ökad import innebär såklart att produktionen kommer att öka i Mercosurländerna. En ökad produktion innebär att det blir en ökning av växthusgaser, att en större areal används till djur och till monokulturer och att det blir mer användning av vattendrag.

Den ökade arealen måste tas någonstans ifrån. Urfolk, småbrukare och regnskog får betala priset. För att öppna upp skogarna kommer man att skövla och bränna. Konflikterna gentemot urfolk och miljöaktivister kommer att öka. Det billiga köttet från Mercosurländerna, som sedan importeras av EU, kommer att slå hårt mot de småbrukare som jobbar här i Europa. Transportutsläppen kommer att öka, och detta kommer inte att uppmuntra närodlat.

Nej, det här duger inte. Vi behöver handelsavtal som i stället stärker småbrukarna och den biologiska mångfalden. Vi behöver tydliga kontrollsystem för miljö och lagkrav för miljö och demokrati. Vi behöver handelsavtal som stärker arbetares rättigheter och inte exploateringen, som stärker länders förvaltning av naturresurser och där man delar med sig av teknologi.


Anf. 171 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Man brukar säga: Ingen människa är en ö. Det är i relation till andra som vi utvecklas till de personer som vi är. Jag tror att vi kan använda denna parallell även på nationell nivå.

Storbritannien må geografiskt vara en ö, men inte ens Storbritannien kan vara en isolerad ö när det gäller rörlighet av personer, varor, tjänster och kapital. Jag är glad att det till slut ändå kom ett avtal på plats. Det är bra för båda parter. Alternativet hade varit värre - för alla.

Det är detta som är det fantastiska med handel och utbyte mellan länder. Målet med den inre marknaden är att bidra till en god ekonomisk utveckling i Europa. Det är fantastiskt när man just får ett välfungerande flöde av de fyra friheterna utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav. En väl fungerande inre marknad gör det möjligt att få mer att dela på till en ökad välfärd.

Herr talman! Det är mot denna bakgrund som vi kristdemokrater är varma anhängare av ökad frihandel och internationella relationer, och vi vill att Sverige ska vässa sig lite till. Det är en ökad fri och rättvis handel som binder samman länder och marknader världen över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag vill även passa på att lyfta behovet av att vi anstränger oss för att reformera Världshandelsorganisationen, som är en viktig aktör på global nivå.

Vi kristdemokrater ser värdet av att i dessa tider lyfta relationerna till våra nordiska grannar. Det är viktigare än på väldigt många år.

Den pågående pandemin har förstört mycket, och det kommer att ta lång tid att återta förlorad terräng. Men det är inte rätt tid och plats att nu recensera Sveriges coronastrategi och jämföra den med våra nordiska grannars. Det lämnar jag lite därhän. Men det är enkelt att konstatera att vi har fått se mycket som vi aldrig hade förväntat oss när det gäller hur vi ser på varandra i de nordiska länderna. Det har spridits rädslor, ifrågasättanden och misstankar. Gränshandeln har i det närmaste havererat i många kommuner. Människor som är vana vid att bo på ena sidan gränsen och att ha jobb, vänner och släktingar på andra sidan har fått sina liv kraftigt dränerade. Detta förlorar vi alla på.

Vi ska sätta vår tillit till att den påbörjade vaccineringen i stor skala är ett steg som ska sätta igång en positiv spiral, men vaccinet kommer inte att kunna lösa allt.

Det är oerhört viktigt med ledarskap, och vi kräver lite mer av regeringen här. Jag vill understryka att det inte bara handlar om formella avtal och paragrafer i viktiga dokument. Här vill vi se ledare i Sverige på olika positioner tala väl om vårt gemensamma ansvar för en bra utveckling i Norden. Här finns det mer att göra.

Herr talman! Jag vill i detta sammanhang understryka att den försvagade ekonomin, som denna pandemi har försatt både Sverige och världens andra länder i, innebär en ökad risk för utländska direktinvesteringar som är av säkerhetspolitiskt problematisk natur. Det gäller att Sverige tar den frågan på allvar, inrättar granskningsmekanismer och kommer i mål med det arbete som hittills är gjort. Krisen kan annars få oanade konsekvenser under mycket lång tid framöver.

Sverige är ett land som är beroende av både export och import. Här gäller det att vi som nation anstränger oss tillräckligt för att svenska företag ska överleva den pandemi som vi ännu inte har sett slutet av. Det handlar om att de stödpaket som regeringen har presenterat och beslutat om når företagen, och det i tid.

Ett sista område som jag vill lyfta gäller vilka miljövinster vi kan förvänta oss av en ökad frihandel, fri rörlighet och ett utökat internationellt samarbete. Vi ser värdet av att genom EU kunna vara med och lyfta miljöambitionerna för ett bättre klimat, mindre utsläpp och en hållbar utveckling, till exempel genom att vässa EU:s ekodesigndirektiv.

Som läget är just nu ser vi ser en minskad handel. Den minskade rörligheten och alla gränshinder som har satts upp i syfte att minska smittspridningen har allvarligt skadat vår förmåga att göra den nödvändiga klimatomställningen inom näringslivet och i förlängningen även för hushållen.

Många svenska företag ligger långt fram i den miljötekniska utvecklingen och skulle vid en friare handel kunna bidra mer än i dag till den globala omställningen. Vi kan titta vidare på de tullar som finns på olika komponenter som behövs för att bygga ett klimatneutralt samhälle. Detta innebär fördyringar, och arbetet riskerar att bli utdraget. Därför är det viktigt att importtullar i den klimatneutrala ekonomin tas bort, exempelvis på biobränsle, solceller och kärnkraftskomponenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 16.


Anf. 172 Joar Forssell (L)

Herr talman! På ett sätt är internationell handel kanske det mest liberala man kan ägna sig åt. Om man frågar någon vad det innebär att vara liberal blir svaret såklart att människor ska få vara fria och bestämma över sitt eget liv. Man ska själv få välja vad man vill göra med sitt liv och vem man vill vara - ni vet, alla de där sakerna.

Men om man ska göra någonting, om man ska agera verkligt liberalt, finns det knappt någonting som är mer liberalt än att ägna sig åt internationell handel. Att möta människor från hela världen och genom att byta saker med varandra öka välståndet för båda parter, att vara nyfiken, att drivas av att upptäcka nya saker i världen genom handel och att knyta nya kontakter, det är till sin natur liberalt. Det är besjälat av liberalism.

Herr talman! Som det ofta blir i handelsdebatter, lite märkligt kan jag tycka, pratar vi här om handel och fri handel som om det vore någonting som vi politiker har hittat på. Det är som om vi politiker i riksdagen eller för den delen i Europaparlamentet eller WTO satt på våra kammare och hade debatter och skapade möjligheter för fri handel. Så är det ju inte.

Herr talman! I grunden är det så att om det inte hade funnits några politiker, något WTO, något EU eller något Sverige hade faktiskt människor varit helt fria att handla med varandra precis hur mycket de ville. Det är ju för att politiker någon gång i historien har satt upp hinder för människor att samarbeta med varandra genom handel som vi i dag behöver politiker, som oss i Liberalerna, som river dessa hinder och ser till att ta bort de hinder som begränsar människors frihet att byta saker och handla med varandra.

Det är naturligt att vi människor, som är nyfikna, upptäcktsresande varelser som hela tiden strävar efter att få det lite bättre än vi hade det i går, också handlar med varandra. Det är verkligen så, herr talman, att om handel sker med frihet som grund, är frivillig och följer ingångna avtal - vilket folk för det mesta gör i grunden - ja, då är det verkligen så att handel alltid gynnar båda parter. Det hade inte funnits någon handel om det inte gynnade båda parter.

Att handel är någonting överskridande är till sin natur någonting väldigt vackert. Handel överskrider klassgränser. En fattig och en rik som handlar med varandra får det båda bättre, annars hade man inte bytt med varandra. Då hade det inte funnits skäl för båda parter att komma överens och byta saker med varandra i en handelssituation. Två personer som pratar olika språk tjänar på att handla med varandra.

Herr talman! Det andra som är märkligt i den här debatten, och som är återkommande i alla debatter om handel, är att när vi politiker pratar om handel låter det som om det är länder som handlar med varandra - som om det är Sverige som handlar med Kina, som om USA handlar med Europa eller att vi handlar med Storbritannien. Men det är ju människor, herr talman! Det är människor som bygger upp företag, som bygger upp stora och små verksamheter och som väljer att söka andra människor och handla med dem. Det är människor i till exempel USA som tillverkar någonting som jag vill ha här i Sverige och som är villiga att byta med mig för att vi båda ska få det bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är när staten står i vägen för oss, antingen vår stat eller någon annan stat, som vi inte har fri handel. Fri handel handlar om att sluta stå i vägen för människor och låta människor byta saker och handla med varandra så att båda parter får det bättre. Det är det som är fri handel.

Herr talman! Förutom att det i grunden är naturligt att vi har fri handel och att vi politiker måste sluta stå i vägen för det är det också så att fri handel gör världen bättre. Det har nämnts här tidigare att nästan allt vårt välstånd, alla de resurser som vi behöver för att bygga det här huset, alla resurser vi behöver för att anställa människor i vård, vid polisen, i vårt rättsväsen och alla resurser som vi behöver för att få mat på vårt bord någonstans i något led, har skapats av att människor byter saker med varandra, inte sällan över nationsgränser. Det är välståndet. All verksamhet, allting annat som riksdagen ägnar sig åt, kommer i princip från handeln. Så är det faktiskt i alla andra länder också.

En annan sak som man måste lyfta när man pratar om handel är freden. Det är klart att det inte finns någonting som begränsar människors liv mer än krig och förtryck av olika slag. När människor handlar med varandra skapas inte bara ekonomiska band, utan man lär också känna varandra över kulturgränser och över språkliga barriärer. Länder emellan lär människor känna varandra, och det skapar band som minskar risken för krig och konflikt och som därmed skyddar friheten.

Det är därför som det europeiska projektet, EU, ytterst är ett fredsprojekt. När vi tar oss närmare varandra ökar nämligen också chanserna för att vi har fred i morgon, och risken för att vi har konflikt och krig med varandra minskar. Det är precis av det här skälet: När vi människor möter varandra och byter saker med varandra får vi också fred.

Herr talman! En utmaning som hela världen står inför och där handel helt uppenbart har en avgörande roll är klimatfrågan. Det är klart att i listan över stora hot mot människan är, förutom fattigdom och krig, klimatförändringarna det kanske största hotet av alla. Och det går faktiskt inte att lösa klimatfrågan utan att samtidigt ha tillväxt och handel. I vissas argumentation kan det ibland låta som om tillväxt är någonting negativt för klimatet. Det är det inte. Tillväxt innebär ju ofta helt enkelt att vi gör mer med mindre. Vi använder färre resurser för att skapa mer värde, för att skapa någonting mer. Och det är precis detta, alltså en högre resurseffektivitet, som klimatet behöver.

Handeln möjliggör också för klimatsmarta innovationer och klimatsmart teknik att sprida sig över världen och hjälpa människor att rädda klimatet tillsammans. När vi skapar tillväxt genom att ha handel med varandra får vi också resurser att hantera de problem som klimatförändringarna ställer till med. Vi får resurser till att skapa resiliens och motståndskraft mot de allvarliga konsekvenser som klimatförändringarna faktiskt för med sig och kommer att föra med sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 4, som handlar om att se till att vi får mer fri handel genom att röja undan fler hinder för människor att handla med varandra. Jag tror att det är så vi kommer att bygga både välstånd och fred i framtiden, och jag tror att det är så vi kommer att rädda klimatet: genom att samarbeta.


Anf. 173 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Joar Forssells kanske mest bevingade citat i denna kammare var nog när han i december 2018 i en debatt rörande den nya tobakslagen uttryckte sig så här: "Jag önskar ibland att politiker kunde chilla och ta en prilla." Även om jag själv inte snusar kan jag känna sympati för andemeningen.

Herr talman! Givet Joar Forssells stöd för det svenska snuset finner jag det därför något märkligt att han inom ramarna för detta betänkande inte följt upp Sverigedemokraternas och Moderaternas gemensamma reservation 30, Exportförbudet för snus. Det klåfingriga EU har valt att begränsa européers rätt att snusa, och även om Sverige har fått ett undantag råder det ett exportförbud för svenskt snus till övriga EU. Detta gäller trots att antalet tobaksrelaterade dödsfall i Sverige är lägst i Europa sett till befolkningsmängden, vilket beror på att svenskar snusar mer och röker mindre.

Så här långt är jag övertygad om att Joar Forssell håller med mig, och det kan jag tyda av hans nickningar. Men trots det har han och Liberalerna valt att inte stödja vårt förslag om att regeringen ska verka för att avskaffa EU:s exportförbud av svenskt snus. Jag önskar fråga Joar Forssell vad detta kommer sig av.


Anf. 174 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Tobias Andersson.

Det här är roligt. Vi har debatterat många gånger med varandra när vi var ungdomsförbundsordförande, men det är tyvärr sällan vi debatterar med varandra i kammaren.

Herr talman! Ledamoten har såklart helt rätt vad gäller snusets verkan på folkhälsan. Jag är själv inte snusare eller rökare för den delen. Jag har ofta blivit anklagad för det, men jag är uppväxt med astma så jag har inte ägnat mig åt tobak av det skälet.

Det är klart att människor själva måste få välja vad de gör med sin egen kropp, och det är klart att människor genom demokratin i sina egna länder måste få reglera vad de kan köpa och sälja. Jag håller helt med om att det ska gå att exportera snus från Sverige till världen. Det här är en fråga som Liberalerna driver på EU-nivå. Liberalernas ledamot i EU-parlamentet har en framträdande roll i det utskott som ägnar sig åt handelspolitik. Det handlar såklart om handel utanför unionen, men i grunden betyder det också att man intresserar sig för den typen av frågor.

Jag är glad för att Tobias är engagerad i frågan, men det är något som vi driver på en annan politisk nivå. Jag hoppas att vi framöver kan ha en tobakspolitik i Sverige som handlar om att skademinimera, det vill säga se till att färre personer skadas av tobak, och att den politiken på sikt kan spridas till Europa.


Anf. 175 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Till Joar Forssells försvar anlände Joar Forssell till näringsutskottet efter allmänna motionstiden, varför han vid den tidpunkten inte arbetade med handelspolitik för Liberalerna. Det kan ursäkta att han i det här fallet å ena sidan instämmer i sak men å andra sidan inte har väckt motioner i frågan eller valt att följa upp de motioner som finns från Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Samtidigt blir det så att en förespråkare för såväl snus som EU-federalism rimligen torde motsätta sig EU:s exportförbud av svenskt snus. Jag är glad över att Joar Forssell här i kammaren betonar att han gör det. Jag känner inte till i vilken utsträckning Liberalerna jobbar med frågan på EU-nivå, men jag för Sverigedemokraterna och de moderata utskottskollegorna arbetar i Sveriges riksdag med dessa frågor. Det är den riksdag som Joar Forssell är ledamot av och den riksdag där han har en god möjlighet att följa upp förslag om han finner dem kloka. Det tycks han göra givet det meningsutbyte vi har i kammaren.

Det här får bli ett medskick, herr talman, till Joar Forssell att inför nästa års handelspolitiska betänkande överväga att antingen väcka motioner i frågan i stället för att uteslutande referera till partikollegor i Bryssel, eller välja att följa upp de förslag som finns från Sverigedemokraterna och Moderaterna i de frågor han beskriver sig vara enig i med oss.


Anf. 176 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag har egentligen aldrig något emot att Sverigedemokraterna, eller något annat parti för den delen, plockar upp liberal politik och lägger fram dem i Sveriges riksdag. Det är något som jag ser positivt på, både vad gäller den här frågan och i andra frågor.

Precis som Tobias säger - förlåt, ledamoten Tobias Andersson säger, herr talman - har det här inte varit mina frågor som jag har hanterat i kammaren förrän efter det att motionstiden löpte ut. Det kan mycket väl vara så att det kommer motioner i den riktningen från oss längre fram. Det är inte heller något som är kontroversiellt hos oss, utan det är något som jag betraktar som liberal politik - och har varit det sedan tidigare.

Herr talman! Vi ska komma ihåg att politik är lite mer komplext än att man kan plocka upp en enskild sakfråga, som Tobias gör på det sättet. Jag har redogjort för att vi driver denna fråga, och det är en fråga som vi står bakom. Vi driver den inte på samma politiska nivå som Tobias gör, och det är inte det valet vi har gjort hittills. Å andra sidan, herr talman, kan man väl inte i ärlighetens namn påstå att Tobias heller alltid är hundra procent konsekvent.

När jag var i USA och kampanjade för Hillary Clinton för ett antal år sedan träffade jag ledamoten Andersson där när han kampanjade för Donald Trump. Jag misstänker att han inte gjorde det för att han ville se Donald Trumps frihandelsfientliga handelspolicy eller något liknande, utan det var andra värden som ledamoten Andersson ställde sig bakom. Så funkar politik. Det finns vissa saker som man gillar och vissa saker man inte gillar, och vi talar hela tiden om paket. I det liberala paketet kan jag säga att frågan om export av snus definitivt finns med.

(TALMANNEN: Alla är väl medvetna om att vi tilltalar varandra i kammaren med för- och efternamn.)


Anf. 177 Åsa Eriksson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Trots den sena timmen är det här en högtidsdag eftersom vi får debattera handelspolitik, och det är så roligt! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i utskottets betänkande NU13 samt avslag på samtliga motioner.

Samarbete mellan världens länder blir allt viktigare i takt med att världshandelns andel av den globala bnp:n växer. Ibland är faktiskt handel den enda plattformen för dialog. Handeln bidrar till att lyfta människor ur fattigdom och sprida klimatvänliga lösningar över hela världen. Och världshandeln gör stor skillnad även i Sverige. Ett medlemskap i EU och EU:s inre marknad ger efter ungefär tio år en ökning av handeln på den inre marknaden med mellan 100 och 130 procent. Det visar hur oerhört viktigt ett medlemskap i EU är, och det visar också hur märkligt det är att Storbritannien har valt att lämna den inre marknaden. Men nu är det gjort.

Jag tror att alla i kammaren vet att det i Sverige är så många som var tredje person som går till jobbet tack vare exporten. Det är fråga om otroligt stora siffror och visar hur viktig utrikeshandeln är för oss som nation. Här har också svenska företag med sin framgångsrika närvaro runt om i världen stora möjligheter att bidra till social och miljömässig hållbarhet.

Herr talman! Om detta är alla partier i Sveriges riksdag överens, som ni har hört hittills i debatten. Vi är så överens att det ibland kan vara svårt att se vad som är skillnaderna i vår politik. Jag ska därför göra mitt bästa för att förklara, så fräsigt som möjligt, vad som är viktigast i en socialdemokratisk handelspolitik.

Regeringens mål är en fri, hållbar och rättvis handel, en välfungerande inre marknad, en växande export och fortsatta internationella investeringar i Sverige. Att handla med andra är bra, och om vi gör det på ett smart sätt kan det också vara ett verktyg i att förändra världen. Det vill vi socialdemokrater göra.

Allt fler inser att klimatomställningen också behöver ske på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt. När EU nyligen presenterade sin översyn av handelspolitiken lyftes just hållbarhet och arbetstagares rättigheter fram. Det är viktigt och bra.

Global Deal, den av Stefan Löfven initierade internationella partssamverkan för anständiga arbeten, arbetares rättigheter och inkluderande tillväxt, gör skillnad. Nu är det arbetet överflyttat till OECD. På så sätt försöker vi exportera inte bara varor och tjänster utan också den svenska modellen. På några få år har Global Deal växt till att samla mer än 100 aktörer från hela världen. Det är regeringar, företag och organisationer. I styrgruppen, som leds av handelsminister Anna Hallberg, finns bland annat OECD:s generalsekreterare och ILO:s generaldirektör. Det tar lite tid att förändra världen, men det här är ett viktigt verktyg.

Herr talman! Som vi har hört tidigare i debatten driver Sverige på för ambitiösa hållbarhetskapitel i EU:s alla handelsavtal. Det är viktigt, men det är ännu viktigare att de följs upp. Det måste få konsekvenser om man inte följer det som är avtalat.

Den svenska export- och investeringsstrategin för fler exporterande företag i hela landet, som innehåller mätbara mål, är också ett viktigt verktyg för att öka exporten. Precis som en kollega pratade om tidigare ska både stora och små företag, oavsett var i landet de befinner sig, ha goda möjligheter att bli internationella och exportera. Det ger jobb i hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Social hållbarhet och handelns fördelar ska komma alla till del. Det är oerhört viktigt, och det ska gynna både kvinnor och män. Vi nöjer oss inte med mindre.

En annan viktig beståndsdel i den socialdemokratiska handelspolitiken är det svenska företagsklimatet med förutsägbarhet och transparens och den svenska partsmodellen som gör att vi har stabilitet och få konflikter på arbetsmarknaden. God välfärd som omfattar alla lockar många företag att finnas här och ökar investeringsviljan. Det gör mig stolt.

En del som också är viktig är human rights due diligence, som ska genomsyra hela leverantörskedjan och ställa krav på företagen att respektera mänskliga rättigheter men också underlätta för de företag som tar ansvar och agerar på ett hållbart sätt att få en gemensam spelplan inom hela EU. Det är något som efterfrågas av många svenska företag för att jämna ut konkurrensvillkoren, och det jobbar vi för i EU. En öppen handelspolitik för en hållbar värld är det vi strävar mot.

Det vi nu ser är att den långsiktiga satsning som vi gjort genom åren på forskning och innovation har givit oss världsledande företag på mängder av områden. Det kan vi nu skörda frukterna av. Politik gör verkligen skillnad.

Herr talman! För oss socialdemokrater är klimatförändringarna inte bara ett akut och allvarligt hot. De är också en möjlighet att genom nya varor och tjänster ta marknadsandelar för våra innovativa företag som länge haft hållbarhet som ledstjärna. Att ett världsledande batteri- och energikluster som ger nästan oöverskådliga möjligheter tar form i Västerås är ett av alla bevis på det. Att vi nu har två olika svenska initiativ för att tillverka stål utan kol är ett annat. Men för att våra företag ska kunna vara så hållbara som de vill genom hela produktionskedjan måste vi givetvis möjliggöra mineralbrytning här i Sverige - under ansvarsfulla former.

Herr talman! Den 1 oktober i år slås portarna upp till världsutställningen Expo 2020 i Dubai. Den är försenad på grund av pandemin men icke desto mindre viktig som skyltfönster för svensk hållbarhet och kvalitet.

Sveriges paviljong kommer att vara placerad i området för hållbarhet. Den kallas The Forest, är byggd helt i trä och innehåller mängder av innovativa och energieffektiva lösningar som genomsyrar hela det svenska hållbarhetstänket. Men vi ska också visa hur vi i Sverige jobbar med social hållbarhet, till exempel genom partsmodellen och en inkluderande välfärd för alla.

Just nu är det 113 deltagande företag och organisationer i den svenska delegationen till Expo 2020, och bara i år har fem nya anslutit sig. Det tyder på en stark framtidstro i näringslivet och bör glädja många, inte minst den nästan 1 ½ miljon svenskar vars jobb är beroende av exporten.

Det är viktigt i ljuset av pandemin och de protektionistiska trender som råder att Sverige finns med på internationella arenor för att säkra svensk export till utlandet och fortsatta investeringar till Sverige och att vi tar på oss ledartröjan när det gäller hållbar omställning på alla plan. Vi satsar för framtiden.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att trots att utvecklingen går åt fel håll på flera områden i världen gläder det mig storligen att EU trots allt har förhandlat fram ett frihandelsavtal med Storbritannien efter brexit, att USA har valt en ny administration som tror på multilaterala lösningar och att WTO har fått en stark och kunnig generalsekreterare i Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria - den första kvinnan på ledarposten och en mycket erfaren person som har goda förutsättningar att genomföra de förändringar av Världshandelsorganisationen som måste göras. Det är bra, och det ger framtidstro.


Anf. 178 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Jag ska börja med att förtydliga mitt tidigare yrkande, som inte blev korrekt. Det ska vara reservationerna 1 och 13, inte 2 och 13.

Åsa Eriksson slutade där jag tänkte ta vid, det vill säga med handelsavtalet med Storbritannien med anledning av brexit.

Som vi fick höra för en tid sedan är organisationerna för de svenska företagen oroliga, särskilt för de små företagen som kan ha bekymmer i början - det man kan kalla barnsjukdomar. Det finns en vädjan att svenska myndigheter och verk, till exempel Skatteverket, ska ha en hjälpande roll så att de inte blir stjälpande för företagen i starten. Det finns snårigheter i vardagsgöromål som att fylla i blanketter och annat.

Jag skulle vilja veta hur Åsa Eriksson och Socialdemokraterna ser på att myndigheterna ges en vägledande roll här och nu så att de inte avslår i de fall där det är uppenbart att det är något missförstånd utan kan hjälpa företagen på vägen om de har kontakt med Skatteverket.

Jag skulle också vilja höra Åsa Eriksson kommentera synen på Svenskt Näringslivs utspel i veckan om fossilfri elproduktion som nyckeln till växande global klimatnytta.

Man säger följande: "Målet om 100 procent förnybart behöver ersättas av 100 procent fossilfritt. Det nuvarande målet styr mot ett elsystem som kommer bli minst 40 procent dyrare än ett mål som istället styr mot 100 procent fossilfritt. Att hålla fast vid ett missriktat mål kan allvarligt försvåra vår export av klimatsmarta produkter och tjänster."


Anf. 179 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Jag ska försöka svara på frågorna, som jag uppfattade var två till antalet.

När det handlar om brexit och det frihandelsavtal som EU lyckades förhandla fram med Storbritannien på julafton tror jag att både Ann-Charlotte Hammar Johnsson och jag är väldigt glada över det. Vi är nog också lite lättade, för jag tror att vi båda har varit väldigt oroliga för vad det här ska betyda för svenska företag.

Regeringen har ju sedan länge, ända sedan Storbritannien beslutade att lämna EU, givit Kommerskollegium och andra myndigheter i uppdrag att förbereda svenska företag så gott det går. Det gick lite trögt i början, men när datumet närmade sig upplevde jag att det var allt fler som tog hjälp av Kommerskollegium och andra.

Jag hoppas givetvis att Skatteverket har den serviceinriktade inställning som man brukar ha när det handlar om att hjälpa företag och privatpersoner. Skulle det finnas några problem där får vi givetvis kika på dem. Men inställningen är att vi ska ha ett förhållningssätt som möjliggör så god handel som möjligt för alla parter.

Jag vill också påminna alla företagare som förhoppningsvis lyssnar om att vi har Solvit, som man kan vända sig till för att få hjälp med olika typer av regelkrångel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag förstod det som att Ann-Charlotte Hammar Johnsson är orolig för att eltillgången ska försvåra för vår exportindustri. Jag ber att Ann-Charlotte Hammar Johnsson förtydligar den frågan.


Anf. 180 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Tack, Åsa Eriksson, för svaret!

Det var i sista sekunden vi fick ett avtal med Storbritannien på plats, och det var brådskande. Vi hade önskat att det skulle komma tidigare, och vi får vara glada att det inte blev en hård brexit utan en mjuk brexit.

Som Åsa Eriksson säger har de svenska aktörerna - Kommerskollegium, Business Sweden och Tullverket - gjort ett arbete, men det är också de som vädjar om detta och säger att det är viktigt att nu se till att myndigheter och verk, som Skatteverket, blir behjälpliga. Detta är också en vädjan till oss om att se till att det blir så. Jag kan inte göra så mycket åt det, men regeringen har ju möjligheterna att faktiskt uppmana Skatteverket att vara hjälpande i stället för stjälpande. Tar man upp detta är det en viktig del.

Min andra fråga gäller att jag är orolig över elen. Energitillgången är bra när det fungerar, men det finns dagar när det inte gör det. När det gäller industrin kräver det här en basenergi som gör att man kan få el sju dagar i veckan och 24 timmar om dygnet.

Det sägs att detta är nyckeln för växande global nytta. Eftersom Åsa Eriksson och hennes parti, Socialdemokraterna, värnar exporten, industrin och jobben skulle jag vilja veta hur hon ser på det uttalande som kom i veckan om 40 procent dyrare el om man inte använder fossilfritt och om detta missriktade mål, som kan försvåra export av klimatsmarta produkter och tjänster om det bara blir förnybart. Det får Åsa Eriksson gärna kommentera.


Anf. 181 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Energifrågan har jag lite svårt att koppla till handelspolitiken, men givetvis ligger det i allas vårt intresse att vi ger våra exporterande företag - och alla andra företag också, för den delen - bra förutsättningar för sin produktion. För oss socialdemokrater är det alltid oerhört viktigt i energipolitiken att se till att det finns god och stabil tillgång till el till rimliga priser. Det ska också vara förutsägbart. Detta gäller alltid, och det är det som vi kommer att fortsätta att kämpa för.


Anf. 182 Amanda Palmstierna (MP)

Herr talman! Ledamöter och åhörare i denna sena timme!

I det lokala centrumet där jag bor finns en livsmedelsbutik. Precis vid ingången kan man köpa Fairtrade-rosor. Blicken faller alltid på dem precis när man går in, så jag har köpt dessa rosor en och annan gång. Men när coronapandemin bröt ut började jag handla digitalt i stället, för att minska smittrisken, och de här rosorna blev inte köpta - helt enkelt för att jag inte tänkte på det.

För ett tag sedan träffade jag Fairtrade. Då fick jag veta att det inte bara var jag som hade slutat att köpa dessa rosor utan också många andra. Det här har helt enkelt lett till att efterfrågan har minskat och till att odlarna har blivit arbetslösa - de har inte längre någon försörjning och kan inte få mat på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det som detta exempel visar är att coronapandemin med smärtsam precision har visat hur många sårbarheter som finns i vårt samhälle och i vårt globala system.

Nyligen kom en rapport från Oxfam som visade att fattigdomen och ojämlikheten har ökat oerhört under coronapandemin. De hade till och med döpt om detta virus till the inequality virus. Enligt deras bedömningar kommer det att ta tio år innan vi är på den fattigdomsnivå som vi var på före pandemin.

Det handlar om människor som hamnar i arbetslöshet, som inte längre har någon försörjning och som inte kan sätta mat på bordet. Värst drabbade är som vanligt kvinnor, barn och olika utsatta grupper.

I det här läget är det oerhört viktigt att Sverige starkt driver på och stöder WTO:s initiativ Aid for Trade. Detta är ett program där man stöder de allra fattigaste länderna i att bygga upp sin kapacitet för att kunna delta i frihandeln på olika sätt. Det är också viktigt att detta stöd ges med rätt vinkel; de ska inte behöva ta omvägen via fossilt eller någonting annat dumt, utan de ska på en gång kunna gå in i den gröna ekonomin. Sveriges inriktning är också att särskilt stärka kvinnors situation i detta och ge dem handlingskraft.

En annan skugga som har fallit över frihandeln i pandemitider är urfolken och regnskogen. Vi har nu sett hur länder gör ekonomiska återstarter men gör det på bekostnad av mänskliga rättigheter och hur urfolk vräks från sina hem, antingen genom lagliga åtgärder eller genom olagliga åtgärder. Det här är ju aldrig okej. Det har funnits tidigare, men det har tyvärr ökat under coronapandemin.

Ett sådant exempel är Brasilien. Det är därför vi från regeringen säger att så länge detta pågår - så länge miljöaktivister mördas och människor vräks från sina hem - kan vi inte skriva under Mercosur, utan man måste komma till rätta med detta.

Om vi nu vidgar perspektivet, lämnar regnskogen och tittar på leverantörskedjor över huvud taget ser vi att det finns många fördelar med frihandel men att det också sker väldigt många kränkningar, till exempel barnarbete och vräkningar. Det handlar också om löner som man inte kan försörja sig på, om föroreningar och om skövlingar. Det här måste vi verkligen komma till rätta med.

EU-kommissionen håller nu på att ta fram en lagstiftning som kallas human rights due diligence. Den ska omfatta både mänskliga rättigheter och miljö. Själva kärnan i denna lag är FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter.

Sverige har nu lämnat in ett konsultationssvar på denna lag. Sverige är en stark och pådrivande röst för en stark lagstiftning. Det ska också finnas gottgörelse så att de som drabbas ska kunna få kompensation och upprättelse, men själva syftet är förstås att man ska se till att det här aldrig behöver inträffa. För att vi ska komma dit måste det dock finnas hårda åtgärder som gör att det finns ett incitament att hela tiden minimera riskerna och se till att det inte händer.

Sverige har också varit tydliga med att denna lag behöver ses jämte både fackliga organisationer - man ska ha rätt att organisera sig så att människor kan driva sina fall - och biståndet med stöd till civilsamhället, som också ger stöd till människor för att de ska kunna driva dessa fall.

FN:s generalsekreterare Guterres sa nyligen att människan har förklarat krig mot naturen. Detta är också någonting vi särskilt har sett under coronapandemin och någonting som vi måste komma bort från. Därför är det otroligt viktigt att alla handelsavtal går i linje med Parisavtalet och att de hållbarhetskapitel som finns både är ambitiösa och bindande samt att det finns sanktioner kopplade till dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Sverige har tagit en aktiv och pådrivande roll för en klimatmässigt och socialt hållbar handelspolitik. Handelsministern har bildat en like-minded-grupp tillsammans med andra länder och drivit på för ett inspel till EU:s översyn av handelspolitiken.

I det här ingår bland annat att fasa ut fossila subventioner; detta är en oerhört stor och tung fråga som det är mycket viktigt att vi kommer till rätta med. Det ingår också att ta bort handelshinder för klimatsmarta varor och tjänster, vilket flera har tagit upp i dag. Det handlar även om att underlätta för den cirkulära ekonomin på olika sätt. Dessutom finns det skrivningar om djurskyddet, vilket är oerhört viktigt för att motverka nya pandemier och se till att zoonoser inte händer samt när det gäller antibiotikaanvändning.

Där finns också skrivningar om att kvinnors situation behöver förbättras, om en feministisk handelspolitik och självklart arbetstagares rättigheter och, som jag nämnde, Aid for Trade.

Jag vill nyansera bilden, för nu har jag tagit upp många nackdelar med frihandel och ekonomisk tillväxt. Vi kan inte gömma om undan dem, utan de finns där och vi behöver komma till rätta med dem. Men jag vill också vara tydlig med att utan näringslivet är det inte möjligt att driva på för en klimatomställning. Den kreativitet, kunskap och utveckling som finns där är oerhört viktig, och den måste vi stödja.

Miljöpartiet har blivit kallat för den gröna företagsvännen i Dagens industri och andra tidningar. Vår filosofi är att ställa hårda krav för att se till att företagen i tid ställer om men också att vara med och dela riskerna genom olika stöd som Klimatklivet, Industriklivet och nu också de gröna krediterna.

Jag vill vara tydlig med att det egentligen inte är handeln i sig som är det viktiga, utan det är de som den leder till: jobben, välståndet och klimatarbetet. Jag tycker att ekonomen Kate Raworth sammanfattar det väldigt tydligt med sin doughnut economy, som hon kallar den, att det finns planetära gränser som vi inte kan överskrida, för vi har inte mer än så. Men sedan finns det också ett golv som vi måste upprätthålla, så att människor inte hamnar i fattigdom och så att det finns skola, utbildning och välfärd. Och självklart behövs en fördelning så att ojämlikheten och klyftorna minskar.

För att summera är det oerhört viktigt med en rättvis och hållbar frihandel och att den har respekt för planeten och mänskliga rättigheter.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avstyrker samtliga motioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

Handelspolitik

(Beslut skulle fattas den 3 mars.)

Regional utveck-lingspolitik

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-03-03
Förslagspunkter: 20, Acklamationer: 14, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Ökad frihandel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

      2020/21:3282 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 i denna del,

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9 och

      2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 37.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (KD)
      • Reservation 4 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M010060
      SD001052
      C50026
      V40023
      KD00319
      L00316
      MP30013
      -1001
      Totalt291016294
      Ledamöternas röster
    2. Reformering av Världshandelsorganisationen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16,

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

      2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 44.
      • Reservation 5 (M, SD, KD)
    3. Handel med miljövänliga varor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 48,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42 och

      2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 40 och 43.
      • Reservation 6 (M)
      • Reservation 7 (KD)
    4. Fler frihandelsavtal

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2776 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 18,

      2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 21 i denna del och

      2020/21:3205 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 4.
      • Reservation 8 (M)
      • Reservation 9 (C)
      • Reservation 10 (KD)
    5. Hållbarhetskrav i handelsavtalen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,

      2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 4,

      2020/21:2764 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 5 och

      2020/21:2942 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 16.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (C)
    6. Den framtida handelsrelationen mellan Storbritannien och EU

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15,

      2020/21:3282 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 13 och

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8.
      • Reservation 13 (M)
      • Reservation 14 (SD)
      • Reservation 15 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD001052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L10216
      MP30013
      -1001
      Totalt331112293
      Ledamöternas röster
    7. Gränshinder i handeln med nordiska länder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:771 av Fredrik Christensson och Daniel Bäckström (båda C),

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 17,

      2020/21:3499 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 8 och

      2020/21:3556 av Pål Jonson (M).
      • Reservation 16 (M, SD, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (M, SD, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M010060
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -1001
      Totalt32230294
      Ledamöternas röster
    8. Handeln mellan EU och USA

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10 och

      2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 38.
      • Reservation 17 (M, SD, KD)
    9. Vissa övriga frågor om internationell handel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:58 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 2,

      2020/21:151 av Hampus Hagman (KD),

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2, 7, 8, 12 och 13,

      2020/21:678 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 6,

      2020/21:836 av Magnus Manhammar (S),

      2020/21:952 av Åsa Coenraads (M),

      2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 36,

      2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 30-32,

      2020/21:2804 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 17,

      2020/21:2946 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 9 och 10,

      2020/21:3205 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

      2020/21:3367 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13,

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7,

      2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 39 och 42 samt

      2020/21:3639 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.
      • Reservation 18 (M)
      • Reservation 19 (SD)
      • Reservation 20 (C)
      • Reservation 21 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD010052
      C10426
      V40023
      KD00319
      L30016
      MP30013
      -1001
      Totalt281018293
      Ledamöternas röster
    10. En utvecklad inre marknad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,

      2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 22,

      2020/21:3282 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 i denna del och

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11.
      • Reservation 22 (M)
      • Reservation 23 (SD)
      • Reservation 24 (C)
      • Reservation 25 (L)
    11. En digital inre marknad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 21 i denna del,

      2020/21:3207 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 5 och

      2020/21:3479 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 22.
      • Reservation 26 (M)
      • Reservation 27 (C)
    12. Ekodesign

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2918 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 7,

      2020/21:2920 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 12 och

      2020/21:3348 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 19.
      • Reservation 28 (M, KD)
      • Reservation 29 (C)
    13. Exportförbudet för snus

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:665 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

      2020/21:3350 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 46 och

      2020/21:3507 av David Josefsson (M) yrkande 1.
      • Reservation 30 (M, SD)
    14. Vissa övriga frågor om EU:s inre marknad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2218 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 75 och

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 6.
      • Reservation 31 (M)
      • Reservation 32 (SD)
    15. FN-upphandlingar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 17 och

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 33 (M, SD)
    16. Livsmedelsexport

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 34,

      2020/21:2302 av Sten Bergheden (M),

      2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 38 och

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 15.
      • Reservation 34 (M)
      • Reservation 35 (SD)
      • Reservation 36 (KD)
    17. Privata aktörer inom exportrådgivningen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 18 och

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4.
      • Reservation 37 (M)
      • Reservation 38 (SD)
    18. Exportfrämjande av klimatteknik

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:727 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 43.
      • Reservation 39 (M)
      • Reservation 40 (SD)
      • Reservation 41 (L)
    19. Vissa övriga frågor om export, import och utländska direktinvesteringar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:661 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 19,

      2020/21:673 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,

      2020/21:678 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,

      2020/21:706 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2020/21:1195 av Edward Riedl (M),

      2020/21:2009 av Maria Strömkvist och Roza Güclü Hedin (båda S),

      2020/21:2948 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17,

      2020/21:3241 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 10-12,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,

      2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 25,

      2020/21:3487 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 12-14,

      2020/21:3558 av Cecilia Widegren och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkandena 2 och 4 samt

      2020/21:3637 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 65.
      • Reservation 42 (M, KD)
      • Reservation 43 (SD)
      • Reservation 44 (C)
      • Reservation 45 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 44 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD001052
      C05026
      V40023
      KD00319
      L00316
      MP30013
      -1001
      Totalt24527293
      Ledamöternas röster
    20. Hållbart företagande

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:250 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,

      2020/21:2208 av Serkan Köse och Mattias Vepsä (båda S) och

      2020/21:3669 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD).
      • Reservation 46 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 46 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD100052
      C50026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0101
      Totalt5150293
      Ledamöternas röster