Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Fru talman! Min dotter älskar att skapa. Aldrig har jag väl sett vackrare bilder än dem som hon kommer med efter en stund vid skrivbordet på sitt rum. De är färggranna och fulla av hjärtan och stjärnor. Och i det nedre högra hörnet är det textat med en förvånansvärd noggrannhet, med tanke på att det är gjort av en sexårings hand: till pappa.

Jag tänkte använda hennes skapandeprocess för att resonera om Skolinspektionen och statens skolpolitiska roll.

Anta att jag ger min dotter i uppdrag att måla sin allra finaste bild. Hon tar glatt emot uppdraget och sätter igång. Hur ska jag agera för att teckningen ska bli allt det vackra vi båda vill att den ska bli?

Ett alternativ skulle vara att säga åt henne vad hon ska måla, stänga dörren till hennes rum och lämna henne ensam med målandet, titta in igen efter en stund och ge henne kritik för hur bilden utvecklats och påpeka sådant som hon gjort fel.

Ett annat alternativ skulle vara att finnas där, tillsammans med henne på rummet, tillhandahålla en rik palett av färger, penslar och andra material som hon skulle kunna ha nytta av i sitt skapande, ha samtal med henne om vilka färger hon väljer, svara på hennes frågor om motiv eller penselval eller andra problem som hon kan stöta på i skapandet.

Det är inte svårt att gissa vilket av alternativen jag tror skulle ge henne bäst tillfredsställelse och utveckling och som sannolikt också skulle leda till det bästa resultatet. Jag är en varm förespråkare för stöd före kontroll och för förstärkning före kritik. Jag tror att det är stöd och förstärkning som får människor och organisationer att växa och utvecklas till att bli sina bästa jag.

På skolans område har vi valt vägen kontroll. Vi ger uppdraget, och efter ett tag skickar vi in inspektionen, som kollar så att bilden verkar föreställa det vi har sagt att den ska föreställa. De påpekar sådant som är fel. Sedan stänger de dörren igen.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat hur Skolinspektionen följer upp att skolor rättar sig efter deras tillsynsbeslut. Granskningen leder till den övergripande slutsatsen att det finns brister i Skolinspektionens arbete med uppföljning. Därför får Skolinspektionen ett antal rekommendationer. Regeringen har yttrat sig om Riksrevisionens rapport, och det är det yttrandet vi behandlar i dag.

Riksrevisionen konstaterar att Skolinspektionens uppföljning brister, till exempel genom att den ibland inte omfattar återbesök hos huvudmannen. Andra gånger brister den genom att den avslutas med återkopplingen att huvudmannen planerar insatser, men det saknas information om att insatserna har genomförts eller om vilka resultat de har fått. I vissa fall brister den genom att den avslutas helt utan återkoppling om hur konstaterade brister ska avhjälpas.

Därtill konstaterar Riksrevisionen att det ofta saknas en motivering till att tillsynsärenden avslutas. Uppföljningarna genomförs inte heller alltid inom den tidsfrist på tre månader från huvudmannens redovisning som inspektionen själv ställt upp, vilket verkar hänga samman med bristande rutiner för att planera uppföljningen. Slutligen konstaterar Riksrevisionen att det finns stora variationer över landet i hur uppföljningen genomförs.

Riksrevisionen ger därför myndigheten följande rekommendationer:

Skolinspektionen bör i högre grad se till att uppföljningsärenden inte avslutas förrän brister är avhjälpta, genom att se över resursfördelningen och prioriteringar inom myndigheten, åstadkomma en samsyn inom organisationen om vilka slags ärenden som alltid bör följas upp med besök och kräva in uppgifter om uppnådda resultat när uppföljningsbesök inte genomförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Skolinspektionen bör också säkerställa transparensen genom att tydliggöra att samtliga beslut ska motiveras. Skolinspektionen ska säkerställa att uppföljningar genomförs skyndsamt genom att på ett systematiskt sätt planera in dessa i tillsynsverksamheten.

Slutligen ger Riksrevisionen rekommendationen att Skolinspektionen bör säkerställa en ökad likvärdighet i uppföljningen genom att regelbundet jämföra och analysera avdelningarnas uppföljning av tillsynsbesluten och se till att avdelningarna i viktiga avseenden arbetar mer enhetligt.

Denna bedömning delas av regeringen.

Skolinspektionen har i sitt yttrande över Riksrevisionens rapport sagt att de arbetar med att utveckla arbetet med uppföljning av fattade tillsynsbeslut. Vissa åtgärder har de redan vidtagit, andra planeras. Regeringen har gjort bedömningen att Skolinspektionens svar visar att myndigheten utvecklar verksamheten i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Därför har regeringen landat i slutsatsen att man ska följa upp utvecklingen i myndighetsdialogen men inte vidta några ytterligare åtgärder.

Fru talman! De brister som framkommit vid Riksrevisionens granskning är allvarliga. Om fattade tillsynsbeslut inte följs upp riskerar syftet med tillsynen att gå helt om intet. Självklart ska uppföljningen av tillsynen vara ändamålsenlig, transparent, likvärdig och skyndsam. Därför föreslår ett enigt utbildningsutskott ett tillkännagivande till regeringen om att den ska ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet. Tillsynsbesluten ska följas upp på ett sådant sätt att det blir säkerställt att huvudmännen bedriver verksamheten i enlighet med skollagen.

Fru talman! Vi kan kasta oss tillbaka till målningen, som jag inledde med. Jag vill mena att vi har valt en väg som inte är den som leder fram till den starkaste självkänslan och de skönaste målningarna. En stödjande hållning skulle leda mycket längre än den kontrollerande hållning som staten har valt. Men när vi nu har valt den vägen tycker jag att det är glädjande att utskottet är enigt om att vi åtminstone ska titta på bilden när dottern kommer med den färdiga målningen. Vi ska åtminstone bry oss genom att titta direkt, noggrant och intresserat och ge en kommentar om bilden. Det är väl det minsta man kan begära.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande 3.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).

Fru talman! När jag diskuterar skolfrågor i olika sammanhang brukar jag faktiskt säga att beslutet att inrätta Skolinspektionen var ett av de viktigaste besluten på skolans område som alliansregeringen fattade. När jag gör besök i kommuner och på skolor säger man ofta att det i och för sig är jobbigt att bli granskad och få kritik när inspektionen kommer men att rapporterna från inspektionen ger ett bra underlag för utveckling.

Jag måste säga att jag tycker att det är anmärkningsvärt att Linus Sköld jämför de professionella i skolan med sin sexåriga dotter. Jag tycker att svensk skola förtjänar en högre nivå på debatten. Svensk skola behöver både kontroll och stöd. Det ena utesluter inte det andra, och det är inte antingen eller som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Innan Skolinspektionen fanns var det Skolverkets uppgift att granska kvaliteten i Sveriges skolor. De fristående skolorna kunde man redan då dra in tillståndet för, men gentemot den övervägande majoriteten av skolorna, de med kommunal huvudman, fanns det inga sanktionsmöjligheter.

Från nationell nivå har vi ett ansvar för mål och styrdokument för skolan, för lärarförsörjning och för alla elevers rätt till en bra utbildning och undervisning av hög kvalitet. Vi diskuterar ofta likvärdighet i den politiska debatten, och där har vi på nationell nivå ett stort ansvar. När det gäller att säkerställa en pedagogisk likvärdighet men också en likvärdighet när det gäller trygghet och studiero är Skolinspektionen ett avgörande verktyg.

Alltför många skolor i dag präglas av en otrygg skolmiljö. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nära dubblerats sedan 2014. I en undersökning av Skolvärlden 2017 uppgav var femte lärare att de någon gång tvekat att ingripa i en ordningssituation på sin skola, exempelvis vid bråk mellan elever, av rädsla för att själv bli anmäld.

Fru talman! Det är Skolinspektionen som granskar att alla skolor följer skollagen. Nu har Riksrevisionen i en granskningsrapport som presenterats för regeringen och riksdagen utvärderat Skolinspektionens arbete och funnit ett flertal brister. Allvarligast är att Skolinspektionen i mer än hälften av ärendena som gäller brister i trygghet och studiero inte gör några uppföljningsbesök utan avslutar ärendena utifrån skolans skriftliga redovisning.

Riksrevisionen konstaterar också att ärendena avslutas innan några åtgärder ännu vidtagits. Att skolan skrivit ned vad man har tänkt göra är långt ifrån tillräckligt för att säkerställa en trygg miljö i skolan med studiero för alla elever. Det behövs förändrade förhållningssätt hos alla vuxna på skolan, och det kräver både tid och arbete.

Menar vi allvar med att alla elever ska känna sig trygga i skolan måste den myndighet som har till uppgift att kontrollera verksamheterna verkligen säkerställa att åtgärder vidtas som får effekt och som gör att eleverna kan få en bra studiemiljö.

Fru talman! Elever har rätt att känna sig trygga i skolan och inte behöva vara rädda för att gå dit. Att en skola har skrivit ned några ord på ett papper och skickat till Skolinspektionen hjälper inte någon enda elev.

Menar man allvar med att alla ska ha möjlighet att gå till en trygg skola måste man följa upp på plats att åtgärderna som har vidtagits verkligen har åstadkommit en förändring så att man inte fortsätter på samma sätt som tidigare, trots att man har skrivit ned en massa ord på ett papper.

Att regeringen inte reagerar kraftigare på den allvarliga kritik som Riksrevisionen framför tycker vi moderater är anmärkningsvärt. I vår budget lägger vi 50 miljoner mer än regeringen på Skolinspektionen, bland annat för att säkerställa att den kan följa upp sina beslut.

Moderaterna vill se en nolltolerans mot stök och bråk i skolan och har därför i en följdmotion till skrivelsen krävt att regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att prioritera arbetet med uppföljningar och genom ordentliga inspektioner se till att stök och bråk i skolan får ett slut.

När utbildningsutskottet i riksdagen diskuterade frågan den 7 november stod det klart att alla partier i riksdagen ställer sig bakom en sådan uppmaning och bifaller motionsyrkanden från Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Det är glädjande att vi har en samsyn så här långt när det gäller Skolinspektionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det här betänkandet har sin grund i den rapport som Riksrevisionen publicerade i början av året och som, liksom vi har hört, gällde en granskning av Skolinspektionens uppföljning av de tillsynsbeslut som medfört ett föreläggande.

Syftet med granskningen har varit att bedöma om uppföljningen av besluten har varit tillfredsställande eller inte. Riksrevisionen har i detta sammanhang konstaterat att uppföljningarna brister både vad gäller åtgärder, transparens och skyndsamhet.

Det här är egentligen inte någonting nytt. Redan den granskning man gjorde 2013 visade på ungefär samma brister, även om vi kan se en avsevärd förbättring mellan 2013 och 2019.

Riksrevisionen konstaterar ändå att Skolinspektionens tillsynsverksamhet inte har genomförts ändamålsenligt. En av de vanligaste och kanske mest alarmerande bristerna som Skolinspektionen identifierar gäller frågor rörande trygghet, studiero och kränkande behandling.

Just trygghet och studiero är av absolut yttersta vikt, inte bara för lusten att gå till skolan utan också för möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. Det är också en förutsättning inte bara för eleverna utan även för lärarna och för att läraryrket ska få den status som det förtjänar och att lärarutbildningarna ska locka till sig de allra bästa studenterna. En dålig arbetsmiljö ger varken bra kunskapsresultat eller attraherar de bästa lärarna.

Verkligheten ser däremot annorlunda ut. Dagligen möts vi av rapporter om att lärare får lägga alltmer tid på att upprätthålla ordning i klassrummen. Hot och våld mot lärare blir allt vanligare och dessutom grövre. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket visar detta tydligt. De har ökat dramatiskt de senaste fem åren.

De elever som drabbas är oftast inte de som har lätt för sig i skolan, utan det är de elever som är i störst behov av stöd. Just därför är det viktigt att vi har en väl fungerande tillsynsmyndighet som ser till att agera när denna typ av brister förekommer.

Riksrevisionen riktar kritik mot att det i mer än hälften av ärendena som rör brister i trygghet och studiero inte görs några uppföljningsbesök. I stället väljer Skolinspektionen att förlita sig helt på huvudmännens skriftliga redovisningar. Det är kanske inte obefogat i samtliga fall, men att huvudmannen skriver att åtgärder har vidtagits säger ganska lite om vilken effekt dessa åtgärder har fått.

Riksrevisionen framför också att det just i dessa fall kan vara svårt att avgöra om en brist verkligen har avhjälpts eller ej. Riksrevisionen säger att Skolinspektionen sällan tar del av exempelvis enkätresultat för att styrka huvudmannens redovisning, även om det finns föreskrifter om att man ska göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

I den enkätundersökning som har gjorts av Riksrevisionen är det färre än hälften av inspektörerna i Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå som anser att uppföljningen säkerställer att bristerna åtgärdats. Även lärarenkäterna uppvisar dåliga siffror.

Det kan också finnas andra skäl som talar för att det ligger i huvudmannens intresse att avge rapport till Skolinspektionen om att anmälningarna är åtgärdade, och det är att man vill se till att ärendet avslutas så fort som möjligt. Det är inte så att ett besök av Skolinspektionen är någonting som man ser fram emot med glädje, utan det kan ofta ses som något irriterande och någonting som man helst inte vill ha. Framför allt vill skolan inte få kritik.

Skolinspektionen har även flaggat för att man framöver kommer att sänka ambitionsnivån på grund av bristande resurser. Det kommer helt enkelt att bli färre uppföljningar. En sådan utveckling vore som vi ser det förödande i ett läge där det snarare behövs fler kontroller än färre.

Vi i Sverigedemokraterna har därför också i vårt budgetförslag, som vi kommer att diskutera om några veckor, föreslagit en avsevärd budgetförstärkning till Skolinspektionen, just för att garantera studiero i skolan.

Avslutningsvis skulle jag vilja understryka att Sverigedemokraterna ser allvarligt på Riksrevisionens kritik. Skolinspektionens uppgift är att säkerställa att kommuner och fristående skolor följer skollagen samt att skolverksamheten i övrigt är av hög kvalitet. Då gäller det också att det ställs höga krav på den granskande myndighetens verksamhet.

Vi tycker att det är något anmärkningsvärt att Riksrevisionen inte väljer att lämna några rekommendationer till regeringen för att stärka Skolinspektionens arbete. Det är ytterst regeringen som är ansvarig för att tillsynsmyndigheten har utfört sitt uppdrag korrekt och att den får tillräckliga resurser för att kunna göra detta.

Vi kan dessvärre notera att regeringen i sin skrivelse tycker att allt är frid och fröjd och att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder. Vår uppfattning är att regeringen måste vara pådrivande för att Skolinspektionen ska förstärka uppföljningsarbetet. Just därför är det bra att utskottet tillkännager just detta för regeringen.

Fru talman! I tisdags presenterade Skolinspektionen sin skolenkät som görs vartannat år. Den visar bland annat att andelen trygga elever i nionde klass minskade från 88 procent 2013 till 83 procent 2018.

Samma undersökning visar att de flesta elever som känner sig trygga och har studiero också tycker att skolan ger lust att lära. Bland de elever som upplevde otrygghet var det bara hälften som ansåg att skolarbetet var roligt och att man hade lust att lära.

Att skapa trygghet och studiero är därför helt avgörande för att stärka kunskaperna i skolan och ge eleverna en ökad lust att lära. Detta kräver flera åtgärder.

Centerpartiet hade nyligen partistämma där vi antog ett nytt utbildningsprogram: En skola att lita på. Där presenterar vi en rad förslag och reformer för att just öka trygghet och studiero. Vi vill bland annat stärka lärarens roll i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. Vi vill också se till att skolmyndigheterna tidigt agerar för att stötta rektorer och lärare på dessa skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Fru talman! Den rapport från Riksrevisionen som vi debatterar i dag handlar om Skolinspektionens uppföljning av brister gällande just trygghet och studiero i skolor.

Granskningen visar att uppföljningsarbetet i flera avseenden skiljer sig åt mellan avdelningarna. Vid granskningen fann man att det inte fanns någon gemensam modell för att avgöra vilka tillsynsärenden som ska följas upp med besök och inte heller för när beslut om detta ska tas. På några avdelningar följdes en majoritet av rapporterna upp med besök. I andra fall var det bara en femtedel som fick en uppföljning i form av besök på skolorna. Det var mycket olika i vilken utsträckning som avslutsbeslut motiverades och även vilken tid som Skolinspektionen hade lagt på de olika ärendena.

Med anledning av detta har Riksrevisionen gett Skolinspektionen flera rekommendationer för att öka likvärdigheten och transparensen samt se till att uppföljningar sker mer skyndsamt och på ett mer systematiskt sätt. Bland annat ska uppgifter på uppnådda resultat krävas in från skolor som inspektionen inte besöker.

Riksrevisionen har däremot inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Ett enigt utskott har däremot landat i att göra ett tillkännagivande till regeringen om att ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet. Vi anser att uppföljningar bör ske på ett bättre sätt, att det bör säkerställas att avvikelser har åtgärdats och att detta sker på ett kvalitetssäkrat sätt.

En viktig fråga när det handlar om likvärdighet är att uppföljningen sker på ett liknande sätt oavsett var i landet den görs. Det handlar om ökad trygghet och studiero, och därmed ges elever i skolan bättre förutsättningar att få lust att lära och möjlighet att tillägna sig kunskaper. Därmed får eleverna bättre förutsättningar att få tillgång till en skola som de kan lita på.

Fru talman! Principen om en likvärdig skola över hela landet är viktig. Skolinspektionen har där en viktig uppgift att följa upp att skolorna ger eleverna goda och likvärdiga förutsättningar att uppnå målen och få godkända resultat. Därför blir det ironiskt när Riksrevisionen uppdagar att Skolinspektionens eget arbete har bedrivits på olika sätt vid olika avdelningar i landet. Hur kan man då säkerställa att granskningarna är likvärdiga och att eleverna får likvärdiga förutsättningar att nå målen?

Det är därför bra att Riksrevisionen granskar de statliga myndigheterna och påtalar de brister som man hittar. Det är värdefullt, inte minst för dem som står i indirekt beroendeställning. I det nu aktuella fallet handlar det om de elever och den personal som finns på de skolor där Skolinspektionen har funnit brister.

Själva grundtanken med inspektionerna är ju rimligtvis att de brister som har framkommit ska åtgärdas. Men hur ska man kunna säkerställa att identifierade brister verkligen har avhjälpts när Skolinspektionen i ett antal ärenden inte har återkommit med uppföljning? Det är allvarligt att Riksrevisionen skriver att det inte finns någon "gemensam modell för hur det avgörs vilka tillsynsärenden som ska följas upp med besök och inte".

Även hur tillsynsärenden har avslutats av Skolinspektionen har kritiserats. Det har visat sig att ett antal ärenden inte har avslutats alls. Detta har visat på hur viktigt det är med en oberoende granskande myndighet som Riksrevisionen. Det är också bra att regeringen i väsentliga drag har tagit till sig av Riksrevisionens bedömningar. Men, fru talman, enligt oss kristdemokrater räcker inte detta. Ett viktigt mål med vårt svenska utbildningsväsen är att alla elever ska få likvärdiga möjligheter till en god utbildning. Skolinspektionen är ett redskap för att kontrollera att huvudmännen följer lagar och förordningar. Riksrevisionens granskning visar att Skolinspektionen i ett antal avseenden inte klarar av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

När vi i utbildningsutskottet träffade generaldirektören kunde man läsa mellan raderna att inspektionens resurser helt enkelt inte räcker till att göra de uppföljningar och avslut i alla påbörjade ärenden som de egentligen skulle ha behövt göra. Vi noterade därför med tillfredsställelse att regeringen i sin budget för nästa år har ökat på Skolinspektionens ramar för att de, som vi uppfattar det, i större omfattning ska kunna göra de efterfrågade uppföljningarna och avsluten av ärendena. Men Kristdemokraterna menar att Skolinspektionen utöver detta behöver få ett utvidgat uppdrag. Alltemellanåt kommer rapporter om att det finns skolor som inte följer skollagen. Det kan handla om att skilja på flickor och pojkar i undervisningen eller i skolbussar, eller att konfessionella inslag förekommer inom ramen för undervisningen i stället för att ligga separerat, som lagen föreskriver.

Skolinspektionen har i dag begränsade möjligheter att göra oanmälda inspektioner. När en inspektion föranmäls ges den aktuella skolan möjlighet att städa undan eventuella övertramp, som sedan kan återupptas när Skolinspektionen vänder ryggen till. Därför menar vi att Skolinspektionen behöver få ökade anslag och ett utökat uppdrag för att kunna göra oanmälda granskningar och fler granskningar, förutom att de måste följa upp och slutföra ärenden ordentligt.

Vi har också i flera år drivit tesen att Skolinspektionen borde kunna bidra till att sprida alla goda exempel man stöter på vid besök i skolorna runt om i landet och bygga upp ett slags kunskapsbank. På det viset skulle Skolinspektionens avskräckande roll i dag kunna kompletteras med ett kunskapsutbyte och lärande.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Först och främst vill vi från Liberalerna yrka bifall till förslaget i betänkandet när det gäller regeringens hantering av Riksrevisionens skrivelse med anledning av granskningen av Statens skolinspektion.

Låt mig komplettera denna viktiga debatt om varför det finns en skolinspektion. Liberalerna har under många år varit kritiska till kommunaliseringen av svensk skola, bristerna i likvärdigheten i svenska skolor och de kraftiga skillnaderna inom skolor, mellan skolor och mellan kommuner. Därför blir det extra viktigt att det finns en nationell funktion, en nationell myndighet, i det här fallet Skolinspektionen, som verkligen ska hjälpa till att försöka bidra till likvärdighet när det gäller elevernas resultatutveckling, kvalitet, lärarnas villkor och elevernas villkor.

Det blir extra intressant när Riksrevisionen granskar en annan statlig myndighet. Vi fick höra i utbildningsutskottet att de inte var överens om slutsatserna i revisionsberättelsen. Riksrevisionen hade konstaterat vissa saker, och när Skolinspektionen kom till utskottet i maj tolkade de kritiken på ett annat sätt. Det får vi hantera, men till slut krävs ändå en politisk bedömning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Det som är särskilt allvarligt är att man har tittat på två centrala områden inom skolpolitiken, nämligen studiero och trygghet samt särskilt stöd och anpassningar.

En särskilt viktig fråga är legitimiteten hos Statens skolinspektion när man inte avslutar granskningsärenden på ett korrekt sätt, särskilt om man har utdömt vitesförelägganden, det vill säga böter, eller ställt krav på åtgärder. Det är Riksrevisionens kärnkritik. Det handlar om att inspektionen vänder sig till skrivbordsprodukter. Man kanske nöjer sig med att huvudmannen, en rektor eller en verksamhetschef skickar in en skriftlig notering till Skolinspektionen. Sedan avslutar man ärendet.

Det som är extra anmärkningsvärt, fru talman, vilket också framgår av betänkandet, är att ärenden i vissa fall har avslutats trots att planerade åtgärder aldrig har genomförts. Det är särskilt hård kritik mot Skolinspektionen.

Fru talman! Jag hör inte till de politiker eller partier som vill ludda till Skolinspektionens roll. Det finns till och med politiker som vill lägga ned Skolinspektionen. Absolut inte! Vi ska ha kvar Skolinspektionen, som ska ha kvar sitt tillsynsuppdrag och kvalitetsgranskningsuppdrag. Det kommer vi från Liberalerna att se till inom ramen för januariavtalet.

Här har regeringen gått för hafsigt fram. Det är anmärkningsvärt vad vi kan läsa i betänkandet, nämligen att regeringen framför i skrivelsen från juni - relativt snabbt efter att både Riksrevisionen och Skolinspektionen har besökt utskottet - att med tanke på att det framgår av Skolinspektionens yttrande att inspektionen är på väg att åtgärda flera av de påtalade bristerna behöver regeringen inte vidta fler åtgärder. Därmed avslutas ärendet.

Det vi gör i dag i kammaren är viktigt. Vi säger till regeringen att vi från riksdagens sida inte tycker att man ska avsluta detta ärende med det underlag som finns. Det är därför vi i eftermiddag förhoppningsvis tar ett beslut om att rikta ett krav till utbildningsministern och regeringen om att följa upp Riksrevisionens kritik.

Studiero och trygghet är en av de absolut viktigaste frågorna inom skolpolitiken. Det är en förutsättning för trygghet, god arbetsmiljö, inlärning, utveckling och kunskapsutveckling på skolorna. Flera rapporter visar att utvecklingen går åt fel håll, och det är i ljuset av detta man får se Riksrevisionens kritik.

Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Kritiken presenterades före sommaren. Detta är en period då vi får olika signaler, inte minst från Skolinspektionen men även från Lärarförbundet och andra fackliga företrädare, om att utvecklingen när det gäller området studiero och trygghet går åt fel håll. En tredjedel av Sveriges lärare säger i enkäten att de får lägga mer tid i klassrummet för att upprätthålla ordning och studiero där. Detta stjäl tid från att ge hjälp till eleverna och från den viktiga undervisningen.

Det blir också problematiskt för den myndighet vi har. Detta handlar ju om förtroendet för Statens skolinspektion och om dess legitimitet. Ska den kunna fungera som statens förlängda arm ska den också kunna avsluta sina ärenden på ett korrekt sätt.

Vi som jobbar med skolpolitik vet att några av Skolinspektionens kvalitetsrapporter i vissa kommuner - oavsett om det har gällt en kommunal skola eller en friskola - har bidragit till revolutionerande förändringar. Det har rört sig om allt ifrån att man utdelat viten - böter - till att man gått in och återkallat tillståndet för friskolor. I början av detta år, fru talman, såg vi dessutom hur man i Botkyrka kommun för första gången gick in med ett beslut om statlig rättelse.

Detta beror på att Skolinspektionen under lång tid har upptäckt brister under sin kvalitetsgranskning. Där visar Skolinspektionen att man, med rätt hantering och rätt agerande, kan ta till sina kraftfullaste verktyg.

Alla elever har rätt till en bra utbildning, även elever i de skolor som har granskats i dessa ärenden. Också gentemot dem är det viktigt att ärendena avslutas på ett korrekt sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)