Till innehåll på sidan

Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Betänkande 2018/19:UU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Riksdagen godkänner fördjupat samarbetsavtal mellan EU och Armenien (UU13)

Riksdagen godkände ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och sa därmed ja till regeringens förslag.

Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.

Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen godkänner avtalet om ett fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:63.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-04-23
Justering: 2019-04-25
Trycklov: 2019-04-26
Betänkande 2018/19:UU13

Alla beredningar i utskottet

2019-04-11, 2019-04-23

Riksdagen godkänner fördjupat samarbetsavtal mellan EU och Armenien (UU13)

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och därmed säger ja till regeringens förslag.

Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.

Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.

Utskottet delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-04-30
Debatt i kammaren: 2019-05-02

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 2 Pyry Niemi (S)

Herr talman! I dag debatterar vi ett fördjupat samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Armenien å andra sidan. Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Östliga partnerskapet etablerades 2009 på initiativ av Sverige och regeringen Reinfeldt. Det var ett mycket vällovligt initiativ som togs tillsammans med Polen. Man fick också EU:s övriga medlemsstater att medverka. Östliga partnerskapet är EU:s grannskapspolitik visavi de sex medlemsländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Syftet är att främja partnerländernas politiska associering och ekonomiska integrering med EU. I dag tar vi ställning till samarbetsavtalet med Armenien.

Förra våren ägde sammetsrevolutionen rum i Armenien. Så småningom blev det nyval. Till slut fick sammetsrevolutionens ledare, Nikol Pasjinian, bilda regering. Därefter har förhoppningarna varit många på att Armenien ska ta väldigt många steg framåt avseende respekten för mänskliga rättigheter, avskaffandet av korruption, jämställdhet och minskande av de ekonomiska klyftorna samt när det gäller att få ett slut på den långvariga konflikten med Azerbajdzjan rörande enklaven Nagorno-Karabach. EU har under lång tid ägnat sig åt medling i konflikten, och numera finns det i varje fall vissa förhoppningar om att man ska ta sig en bit framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Herr talman! Sveriges och Armeniens relationer är goda. I mars besökte ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, Armenien och Georgien. Utrikesutskottet besökte Armenien vintern 2017. Det finns en bra såjord för fortsatt utveckling av relationerna mellan Sverige och Armenien och naturligtvis också mellan EU och Armenien.

Samarbetsavtalet mellan EU och Armenien kan i många steg leda helt rätt avseende demokratisk transparens och respekten för rättsstatens principer. Utgångsläget är dock lite dystert. I Transparency Internationals korruptionsindex ligger dessvärre Armenien på plats 105 av 180 med snittpoängen 35 av 100. Det har tagits många steg. Vi är väl medvetna om det. Men det är definitivt inte tillräckligt.

Det handlar om tillit och om förståelse och respekt för det politiska systemet. Det handlar också om att väljarna ska känna lust att stödja det politiska systemet. Därför är kampen mot korruption avgörande för att ett land ska bli en fullt fungerande demokrati.

Det behövs också en ordentlig uppgradering av jämställdhetsarbetet. Det handlar om lika löner, ett fullständigt borttagande av normen könsselektiva aborter, som dessvärre innebär att flickfoster väljs bort, ett tufft arbete mot våld i nära relationer, likvärdig politisk representation, lokalt som nationellt, och helt enkelt ett intensivt arbete mot könsstereotyper. Jag vet att den nuvarande premiärministern och regeringen har tagit många steg, och jag ser fram emot fortsättningen även i detta.

Även främjandet av mänskliga rättigheter för hbtq-personer måste prioriteras. Hatbrott och förföljelser måste bli straffbara. Homofobin måste utbildas bort. Givetvis respekterar vi varje lands kulturella identitet, men mänskliga rättigheter är och förblir universella. Varje land måste därför aktivt arbeta med främjandet av mänskliga rättigheter.

Herr talman! Bnp-tillväxten är 7 ½ procent, vilket är riktigt bra. Armenien frodas ekonomiskt, och det är ett utvecklingsland som går i rätt riktning. Bnp per capita är 38 000 kronor, vilket givetvis inte går att jämföra med Sveriges 470 000 kronor. Men detta visar att det finns potential för fortsatt utveckling. Jag är till exempel säker på att en markant ökad förvärvsfrekvens för kvinnor skulle öka bnp. Därför är samarbetsavtalet viktigt. Det ger goda förutsättningar för utökad handel mellan Armenien och EU och på det viset välståndsökningar i Armenien liksom i EU.

Jag tror att Armenien kommer att fortsätta utvecklas positivt. Den nya regeringen har gett upplyftande signaler. Det gäller att leverera, lite i likhet med till exempel Makedonien, som numera har en positiv politisk trend och en stillsamt växande välståndsutveckling tack vare satsningar på minimilöner, pensioner med mera. Det kan funka i Armenien också. Vi socialdemokrater välkomnar samarbetsavtalet och ser fram emot fortsatt gott samarbete med Armenien, herr talman.

(Applåder)


Anf. 3 Margareta Cederfelt (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Herr talman! Det ärende vi nu debatterar är, som föregående talare sa, Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan.

Det är nu tio år sedan det östliga partnerskapet mellan EU och de sex östeuropeiska länderna bildades som ett initiativ från Sverige och Polen. Detta viktiga samarbete har gett många positiva resultat, men vi kan fortfarande göra mer. Varje land har sina särskilda utmaningar och förutsättningar, men det finns också gemensamma möjligheter till utveckling.

Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet, som vi nu debatterar, ska ersätta det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtal som undertecknades 1996 och trädde i kraft 1999. Förhandlingarna om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet inleddes i december 2015, och avtalet undertecknades den 24 november 2017. Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Armenien och bygger i grunden på en gemensam respekt för demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatens principer.

Avtalet föreskriver samarbete på en rad områden, bland annat handel, miljö, energi, beskattning, kultur, turism, jordbruk, hälsa, vetenskap, teknik, transport och utbildning. Ett brett perspektiv, med andra ord, och det är precis vad som behövs för att ett land ska kunna utvecklas i positiv anda.

Armenien är ett litet och utsatt land. Men det finns hopp för detta land i södra Kaukasus, i EU:s östra grannskap. Det är ett land där många människor fortfarande lever i fattigdom, framför allt på landsbygden, men det finns möjligheter till utveckling.

Den positiva utveckling som skett i Armenien det senaste året kan till stora delar anses vara relaterad till samarbetet mellan EU och Armenien inom ramen för det östliga partnerskapet och det befintliga samarbetsavtalet. Det nya samarbetsavtalet, som vi debatterar nu, syftar till att ytterligare stärka Armenien vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter och ekonomi.

Jag vill särskilt nämna några områden som jag finner angelägna.

Det första området är korruption och rättsstatens principer. Det är grundläggande att bekämpa korruption, för det handlar om tilltro till samhället och tilltro till demokratiska institutioner. Att bekämpa korruption är också viktigt när det handlar om reformering av rättskedjan. Men det handlar också om fattigdomsbekämpning. Ett samhälle präglat av korruption blir ineffektivt och levererar inte de samhällstjänster som är nödvändiga för att möjliggöra en positiv utveckling.

Här vill jag särskilt nämna att från EU:s sida finns det när samarbetsavtalet träder i kraft en avsikt att erbjuda Armeniens medborgare konsulärt skydd. Armenien har å sin sida att uppfylla åtaganden om att vidareutveckla det civil och straffrättsliga samarbetet genom implementering av internationella och bilaterala instrument.

Herr talman! Ett annat viktigt område är mänskliga rättigheter. Dessa behöver stärkas. De medborgerliga fri- och rättigheterna utgör grunden för ett demokratiskt samhälle. EU har i samtliga sina samarbetsavtal, också detta, fokus på jämställdhet, mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. Liksom föregående talare vill jag här nämna kvinnors rättigheter och möjligheter och hbtq-personers rättigheter som viktiga frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Jag ska ta upp ytterligare ett område. Det handlar om tillgång till opartisk information. Det är en grundpelare för ett fritt samhälle. Ryssland är ofta en avsändare som riskerar att underminera den politiska utvecklingen i sina grannländer. Därför är det angeläget att Armenien fortsätter utveckla oberoende journalistik och använder EU:s samarbetsavtal till det. Jag säger detta därför att utan fri tillgång till opartisk information och rättstrygghet för journalister är det svårt att uppnå ett fritt samhälle.

Herr talman! Jag vill slutligen nämna området handel, export och en fungerande marknadsekonomi. Detta är viktiga frågor när det handlar om att utveckla ett land. Utan fungerande handel, utan fungerande företag och utan arbete sker ingen utveckling. Detta är grunden till den utveckling vi sett i Europa. Det är också grundorsaken till att Europa vill fortsätta utveckla samarbetet med omvärlden.

Jag vill inte bara nämna problem, utan jag vill också nämna några positiva saker. Ett exempel är att IMF i februari uttalade att man bedömer att Armeniens ekonomi utvecklas positivt. Det är naturligtvis oerhört bra. Jag vill också nämna Freedom Houses frihetsindex, där Armenien har klättrat ytterligare sex punkter uppåt. Det finns mer att göra för frihet, men som det ser ut nu utvecklas Armenien i rätt riktning.

Jag vill avsluta med att säga att jag har besökt Armenien ett stort antal gånger, och det som gjort intryck på mig är den gästfrihet som finns i landet.

Men jag tänker också på kvinnan jag mötte ute på landsbygden, som med sorg berättade att inga av hennes barn eller barnbarn fanns kvar i landet. De hade emigrerat för att söka arbete på annat håll. De skickade visserligen hem pengar, vilket var tacknämligt, men den gamla damen hade gärna sett att hennes söner och döttrar fanns kvar i Armenien.

Jag tänker likaså på den silversmed jag träffade på en marknad i Jerevan. Han sa att det fanns ingen avsättning för hans produkter. Det fanns inga armenier som köpte hans silverarbeten, herr talman. Det fanns heller inga turister som köpte hans silverarbeten.

Jag tror att om Armenien utvecklas, om armenierna utvecklar sitt land och ser till att använda det nya samarbetsavtalet på ett positivt sätt, kommer såväl den gamla damen att kunna välkomna sina anhöriga hem som silversmeden att uppleva att hans arbeten hittar en marknad. Det blir en positiv utveckling som växer mer och mer.


Anf. 4 Björn Söder (SD)

Herr talman! Riksdagen ska fatta beslut om att godkänna avtalet om ett fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Armenien å andra sidan. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps och samarbetsavtalet som undertecknades 1996 och trädde i kraft 1999.

Relationerna med Armenien har fördjupats de senaste åren på många olika plan. Sveriges bilaterala förbindelser med Armenien upprättades formellt redan 1992 och har, särskilt under den senaste mandatperioden, intensifierats genom att utrikesutskottet prioriterat sina utgående besök särskilt till länderna i det östliga partnerskapet. Vid åtskilliga tillfällen har både ledamöter och talmän varit på officiella besök i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Utvecklingen i Armenien den senaste tiden förtjänar också uppmärksamhet. I april förra året ägde en revolution rum när journalisten Nikol Pasjinian samlade allt större folkligt motstånd mot sittande premiärminister Serzj Sargsyan från Republikanska partiet. Vi var nog många som under flera dagar oroligt följde utvecklingen och vad som hände. Tyvärr har världen skådat alltför många uppror som slagits ned med våld av sittande makt. Men Armenien uppvisade en demokratisk mognad som är värd all respekt. Man behandlade också varandra med respekt. Den förlorande sidan tog förlusten som värdiga demokratiska politiker.

Jag hade förmånen att vara en av de första officiella utländska besökarna efter revolutionen när jag i maj förra året besökte Armenien i egenskap av andre vice talman. Jag passade på att berömma armenierna för deras sätt att hantera revolutionen och sa att de förtjänar omvärldens stöd och respekt för hur de uppvisade demokratisk mognad.

Jag välkomnar därför förslaget till fördjupat partnerskaps och samarbetsavtal med Armenien. Avtalets syfte är att ytterligare stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien samt få till stånd förbättrade möjligheter för handel och investeringar mellan parterna. Jag är också glad över att det svenska näringslivet, enligt UD, på senare tid visat ökat intresse för landet. I dag uppgår nämligen vår export till Armenien till endast ca 150 miljoner kronor per år och vår import till otroligt blygsamma ca 3 miljoner kronor. Det finns givetvis potential att öka både export och import. Här tror jag att kampen mot korruption är helt avgörande.

Herr talman! Avtalet är uppdelat i åtta olika delar, varav jag tänkte särskilt nämna två.

Det betonas i avtalet att särskilda områden som ska omfattas av samarbete och dialog är utrikes- och säkerhetspolitik, allvarliga brott som angår det internationella samfundet och Internationella brottmålsdomstolen, konfliktförebyggande och krishantering, regional stabilitet och fredlig konfliktlösning, nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen, att motverka illegal spridning av små och lätta vapen och kontroll av export av konventionella vapen samt att bekämpa terrorism. Detta är givetvis både angeläget och välkommet. Vi behöver fler aktörer i världen som vi samarbetar med kring dessa frågor.

Likaså är det bra att avtalet fastställer en ram för samarbete om rättsstatens principer och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, skydd av personuppgifter, migration, asyl och gränsförvaltning, personers rörlighet samt bekämpning av organiserad brottslighet, korruption, narkotikabrott, penningtvätt och finansiering av terrorism.

Genom avtalet vidareutvecklas många olika områden, och det ger därmed en långsiktig grund för utvecklingen av förbindelserna mellan EU - och därigenom Sverige - och Armenien. Genom att det intensifierar den politiska dialogen och förbättrar samarbetet på dessa områden lägger det också grunden för ett mer verkningsfullt bilateralt engagemang med Armenien. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Avslutningsvis, herr talman, kan jag inte, när vi ändå diskuterar Armenien och relationer mellan olika parter som regleras i avtal, undgå att nämna något kring folkmordet 1915, när över 1,5 miljoner människor, främst armenier, mördades av turkarna i dåvarande Osmanska riket. Den 11 mars 2010 beslutade riksdagen om att den svenska regeringen bör erkänna folkmordet.

I valrörelsen 2014 besökte Stefan Löfven Södertälje och lovade att driva frågan om att regeringen skulle erkänna folkmordet, om Socialdemokraterna vann valet. I en intervju med Assyria TV sa han: "Har vi fattat beslut i riksdagen så ska vi naturligtvis fullfölja det. Det är absolut min målsättning."

Men som vanligt var det bara tomma ord från Stefan Löfven i syfte att vinna väljarstöd. För när han väl vann valet och blev statsminister lät det helt annorlunda, och regeringen har heller inte erkänt folkmordet. Jag tycker att det är skamligt - inte bara att den sittande regeringen med Stefan Löfven i spetsen inte gör vad riksdagen tillkännagett för regeringen utan att Löfven dessutom bryter ett löfte han personligen gett. Det visar hur opålitlig denna regering och statsministern är.

I Armenien förstod den sittande statministern Sargsyan när det var dags att lämna sin post. Dessvärre har inte Stefan Löfven kommit till samma insikt ännu. Jag vill än en gång poängtera att Sverigedemokraterna delar riksdagens beslut om att ett erkännande av folkmordet ska göras av regeringen.


Anf. 5 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Även jag är glad att få hälsa ambassadören välkommen hit till riksdagen och denna debatt, när vi nu ska lyfta fram det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och dess medlemsstater, som Sverige, och Armenien.

Jag är glad eftersom jag hoppats att vi kunnat ta detta steg tidigare, herr talman. Vi hade verkligen en ambition och ett hopp om att redan för tio år sedan kunna komma fram till ett gemensamt handels- och associationsavtal. Då föll våra förhoppningar på att Ryssland och president Putin kom mellan oss. Detta var något som vi djupt beklagade, men vi respekterar naturligtvis varje lands självständiga ställningstaganden.

Mot den bakgrunden är det, herr talman, bra att vi nu kan återkoppla och har kunnat ta steg för att hitta fram till ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal efter det gamla från 1999. I tio år har vi haft det östliga partnerskapet - det är tio år då vi hade kunnat ha ett associationsavtal. Men i dag tar vi steget till ett partnerskaps- och samarbetsavtal som uppgraderats och innebär nya möjligheter.

Armenien är ett fantastiskt vackert land. Jag har haft glädjen att få resa inte bara i huvudstaden utan också på landsbygden. Jag har varit valövervakare och gjort annat i Armenien. Det är ett land i södra Kaukasus som naturligtvis har stora utmaningar.

Jag har också följt arbetet från Europarådets perspektiv, där vi tittat på utvecklingen när det gäller den demokratiska statusen, rättsstaten och mänskliga rättigheter. Visst finns det saker att göra i Armenien, precis som i alla andra länder. Vägen till demokrati och en fungerande rättsstat, där mänskliga rättigheter och friheter finns för alla och där korruption bekämpas, är så viktig för att ge landet och dess människor hopp om en bättre framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Samtidigt är det viktigt att understryka att Armenien har behov av att ta sig ur det strypgrepp som skapats av de pågående konflikterna i regionen. Det är klart att detta är ett hinder för en positiv framtid. Det finns alltid något som någon extern aktör kan kittlas med. Därför är en fredlig väg framåt och en lösning på de konflikter som finns naturligtvis väldigt avgörande - också för att de unga, som tidigare har berörts, ska känna att de har hopp för framtiden. År 2015 uppgavs 30 procent av landets befolkning leva i fattigdom.

De flesta armenier bor utanför landet. Det märker man inte minst när man är valövervakare och diskuterar dessa frågor. Det är klart att detta samtidigt är en möjlighet - att med avtalet ta sig vidare uppåt när det gäller välfärden i landet och framåt när det gäller hopp för människor och unga och om investeringar och handel samt, som sagt, om att få ett system på plats som skapar förutsättningar för framtida välfärd. Det måste vara en välfärd som kommer alla till del för att man ska känna att Armenien är ett framtidsland. Det hoppas jag att vi kan göra.

Avtalet är inte lika långtgående som associationsavtalet, men det är ett steg på vägen. Möjligheten finns alltid att i framtiden gå vidare. Vår utgångspunkt är att varje land som väljer att komma närmare, till exempel med EU-medlemskap i perspektiv, ska ha den möjligheten. Det gäller naturligtvis också Armenien, om så skulle vara fallet.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag. Detta är välkommet och viktigt, och jag hoppas att det är en god grund för framtida goda relationer och välfärd för Armeniens folk.


Anf. 6 Lars Adaktusson (KD)

Herr talman! Herr ambassadör! Välkommen till Sveriges riksdag. Jag vill också inleda med att yrka bifall till utskottets hemställan om att godkänna det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Armenien.

I år är det, som flera talare har påpekat, tio år sedan det östliga partnerskapet etablerades. Partnerskapet tillkom för att stärka samarbetet mellan EU och sex östeuropeiska länder, varav Armenien är ett.

Kristdemokraterna har från början aktivt arbetat för att utveckla och stärka det östliga partnerskapet. Som parti inser vi betydelsen av samarbete och försoning mellan Europas länder. Vi lyfter fram betydelsen av att Sverige alltid ska verka för att stödja demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och jämställdhet.

Därför välkomnar vi det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet med Armenien, vars syfte ju är att utveckla de bilaterala relationerna och den politiska dialogen, men också att främja handel och investeringar och att stärka Armeniens demokratiska och marknadsekonomiska utveckling. Demokratiska reformer och en tydlig politisk ambition att motverka korruption är alltid av central betydelse. Armeniens parlamentsval i december förra året var i detta avseende en framgång och ger de förutsättningar som krävs för en fortsatt positiv utveckling.

Samtidigt är det uppenbart att Armenien står inför geopolitiska utmaningar. Inom ramen för det östliga partnerskapet måste EU därför intensifiera arbetet för fred mellan Armenien och grannlandet Azerbajdzjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Omtvistade Nagorno-Karabach har sedan kriget 1994 varit en från omvärlden isolerad region. Fredssamtal har hållits inom ramen för OSSE:s Minskgrupp, men någon strukturerad dialog mellan Armenien och Azerbajdzjan förekommer inte.

Folkrättsligt är situationen komplicerad. Azerbajdzjan lutar sig emot resolutioner i FN:s säkerhetsråd. Samtidigt går det inte att bortse från att såväl Armenien som Nagorno-Karabach utvecklas i demokratisk riktning, medan diktaturen i Azerbajdzjan leder landet i fel riktning.

Efter att förra året ha besökt Nagorno-Karabach kan jag konstatera att dess invånare med stöd av Armenien gör sitt bästa för att nu bygga upp ett fungerande samhällssystem. Ändå är det uppenbart att större engagemang från omvärlden behövs för att bistå både Armenien och Nagorno-Karabach.

Att denna bortglömda konflikt snarast förs upp på EU:s agenda är en nödvändighet. I själva verket är detta den enda möjligheten att skapa förtroende och långsiktig stabilitet i den här oroliga delen av EU:s närområde.

Herr talman! I Armeniens huvudstad Jerevan finns ett minnesmonument där ett citat, inristat med svart text, möter besökaren. Det står: Vem kommer i dag ihåg utrotningen av armenierna? Frågan är formulerad av Adolf Hitler och uttalades 1939 i Nazitysklands kallblodiga planering av Förintelsen.

Monumentet i Jerevan är byggt för att hedra de 1 ½ miljoner armenier som förlorade livet för drygt 100 år sedan i det folkmord som genomfördes i Osmanska riket 1915. Övergreppen mot armenier, assyrier/syrianer och pontiska greker är ett av historien mörka kapitel och ett dystert faktum som inte sällan har relativiserats.

Att minnas historien är att ta ansvar och visa respekt, men det är också att dra slutsatser och agera så att det oerhörda som hände inte händer igen. Allt fler regeringar och nationella parlament erkänner att det var folkrättens värsta och mest avskyvärda brott som begicks 1915. Europaparlamentet har erkänt folkmordet, Sveriges riksdag har fattat samma beslut, och många med mig väntar på ett erkännande från den svenska regeringen.

Ett officiellt svenskt erkännande av det armeniska folkmordet är i grunden en fråga om anständighet och ett sätt att visa medmänsklighet och solidaritet med offren och deras anhöriga. Det är ett sätt att ytterligare fördjupa relationerna till Armenien och dess befolkning vid sidan av det viktiga partnerskaps- och samarbetsavtal som vi i dag har den stora glädjen att rösta ja till.


Anf. 7 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Första gången jag fick bekanta mig med Armenien och armenierna var i början av 1990-talet. Min morfar hade då fått en stroke och hamnade på ett äldreboende i Akalla i Stockholm, och dit hade man tagit med en till två hyllmeter böcker. En av böckerna - jag började läsa den när vi besökte min morfar - hette Mitt älskade Armenien. Den var skriven av en kvinna som hette Marie Sarrafian Banker och gavs ut på ett svenskt bokförlag på 1930-talet. Den handlade om de övergrepp som armenier utsatts för i Osmanska riket på 1800-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Jag har bara sett denna bok på ett enda ställe sedan dess, och det var just på det folkmordsmuseum som finns i Jerevan, huvudstaden i Armenien, bredvid folkmordsmonumentet. Jag såg boken i en utställning där, som handlar om hur framför allt skandinaviska kvinnor, som ofta arbetade missionerande, hjälpte armeniska barn under folkmordet 1915. Boken Mitt älskade Armenien dök upp där.

Jag nämner detta, eftersom det för mig, som ganska ung person i Sverige, innebar en sorts väckarklocka, parallellt med de saker man läste i skolan om Förintelsen och annat, som gjorde att jag någonstans började förstå dessa enorma förbrytelser och hur viktigt det är att stå upp för demokratin.

För armenierna har det varit en ganska lång och mödosam vandring kantad av stora katastrofer - dels folkmordet 1915 under Osmanska rikets kollaps, dels att man därefter var en del av Sovjetunionen och östblocket - med enorma dödstal för armenier under första världskriget längs den ryska fronten mot Osmanska riket, under andra världskriget och sedan givetvis den stora jordbävningen i slutet av 1980-talet och Karabachkriget fram till 1994.

Därför är det glädjande att se att människorna i detta land, som försökt stå på sina egna ben men så ofta råkat ut för tragedier, gick i stort sett man ur huse förra året och krävde politiska förändringar, och man fick en fredlig transition där den tidigare presidenten klev åt sidan. Därefter har man haft parlamentsval och under Pasjinians ledning har man nu fått fram detta avtal och fördjupade relationer med Europeiska unionen.

Det är väldigt positivt att i den värld vi nu lever i, som är kantad av bakslag och en tillbakagång för rättsstat och demokrati, finns ett litet land som Armenien. Armenien är dessutom oerhört beroende av Ryssland för sin egen säkerhet, inte minst vad gäller Nagorno-Karabach. Man utsätts också för blockad från Turkiet och Azerbajdzjan och ett omfattande diplomatiskt krypskytte från dessa länder i olika internationella sammanhang. Det är väldigt glädjande att ett land som är så litet och har haft så stora problem ändå tar så positiva steg framåt.

Herr talman! Jag vill också yrka bifall till utskottets förslag. Det avtal som vi nu har att hantera i riksdagen innebär att man kan fördjupa handelsrelationerna med Armenien. Det är positivt för Europa, för Sverige och framför allt för Armenien, som nu får en möjlighet att öppna fler dörrar till omvärlden och kan minska sitt beroende av Ryssland, vilket givetvis ligger i armeniernas intresse.

Fördjupat partner-skaps- och samarbets-avtal mellan Europe-iska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Det innebär också att man följer principen more for more, mer för mer - det vill säga att om ett land gör förbättringar ska man kunna få bättre relationer, så att utvecklingen i landet ger en hävstång i form av fördjupade relationer med Europeiska unionen. Därmed ligger det helt och hållet i de armeniska politikernas, det armeniska parlamentets och den armeniska regeringens intresse att göra förbättringar, att bekämpa korruption, förstärka rättsstaten i landet och så vidare, för det leder i sin tur till att man får ytterligare fördjupade relationer med Europeiska unionen, vilket armenierna i stor utsträckning vill ha.

Herr talman! Med dessa ord tackar jag för att jag har fått den stora äran att på min egen födelsedag hålla ett anförande i detta viktiga ämne.

(Applåder)

(TALMANNEN: Gratulerar på födelsedagen!)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-02
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, Beslut

Beslut: Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Godkännande av ingåendet av ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Armenien

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner avtalet om ett fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:63.