Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

Betänkande 2018/19:SkU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 mars 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nedsatt moms på livsmedel har granskats (SkU8)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Skrivelser: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-02-12
Justering: 2019-03-12
Trycklov: 2019-03-14
Reservationer: 1
Betänkande 2018/19:SkU8

Alla beredningar i utskottet

2019-02-12

Nedsatt moms på livsmedel har granskats (SkU8)

Skatteutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Skatteutskottet delar regeringens bedömning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-03-26
Debatt i kammaren: 2019-03-27
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:SkU8, Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

Debatt om förslag 2018/19:SkU8

Webb-tv: Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 112 David Lång (SD)

Herr talman! Betänkande SkU8 behandlar regeringens skrivelse nr 29, Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel. Den nedsatta momsen, som ligger på 12 procent, infördes för över 20 år sedan och syftade till att stärka köpkraften hos bland annat barnfamiljer och låginkomsthushåll.

Idén är egentligen riktigt bra. Alla konsumerar livsmedel, och det är ingen jättestor skillnad när det gäller den mängd livsmedel som var och en behöver. Dessutom är låginkomsthushållens kostnadsandelar för livsmedel högre än hos mer köpstarka grupper, vilket innebär att den relativa nyttan för de grupper som åtgärden riktar sig till kan antas vara större. Däremot har det sedan länge konstaterats att olika hushåll konsumerar olika dyra livsmedel, vilket borde innebära att köpstarka grupper kan ha mer att vinna i absoluta tal på den nedsatta momsen.

Riksrevisionen har nu i sin rapport nr 25 för 2018 presenterat en granskningsrapport om nedsatt moms på livsmedel med avseende på priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet. De slutsatser man har kommit fram till är att fördelningsprofilen förvisso är ganska god men att kostnadseffektiviteten är låg.

Den skatteutgift som följer av den nedsatta momsen är 27 miljarder kronor, samtidigt som det bara skulle kosta ungefär hälften så mycket, 13,4 miljarder kronor, att kompensera de aktuella målgrupperna för en momshöjning till 25 procent. Riksrevisionen menar därmed att det bör finnas andra fördelningspolitiska åtgärder som är mer träffsäkra än sänkt livsmedelsmoms - åtgärder som är mindre kostsamma eller som kan komma målgrupperna bättre till del.

I regeringens skrivelse om den här rapporten svarar man bland annat att Riksrevisionens rapport kan utgöra underlag för framtida arbete. Vi sverigedemokrater menar i stället att det nu, när vi har en granskningsrapport som tydligt visar att det finns besparingar eller förbättringar att göra motsvarande ett tiotal miljarder kronor årligen, finns anledning att ta granskningen på så pass stort allvar att man utreder frågan omgående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

Regeringen bör utreda vilken eller vilka fördelningspolitiska åtgärder som bättre gynnar barnfamiljer och låginkomsthushåll. Detta är innebörden av Sverigedemokraternas motion med anledning av skrivelsen, och jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.


Anf. 113 Sultan Kayhan (S)

Herr talman! Den här kammaren har varit med om många skattedebatter. Frågan om den mängd skatt som staten behöver ska tas ut i form av skatt på konsumtion eller skatt på inkomst och förmögenhet har alltid varit föremål för strid. Detta är naturligt i ett samhälle där olika medborgares inkomster är olika stora eftersom följden av politiska förslag påverkar alla olika mycket.

Inte sällan handlar de ideologiska skillnaderna just om detta. När högern får som den vill innebär det alltför ofta skattesänkningar för de rikaste på bekostnad av välfärden och vad den kan göra för de resurssvagare. För oss socialdemokrater är det i stället självklart att ha en skattefinansierad välfärd med hög standard som omfattar alla samtidigt som skattesystemet styrs i syfte att omfördela resurserna i samhället.

En progressiv inkomstskatt är mer betungande för höginkomsttagare än för låginkomsttagare. Moms, å andra sidan, är lika för alla per vara som konsumeras, men exempelvis moms på livsmedel blir procentuellt hårdare ju mindre inkomsten är. Skatteförslagen kostar alltid något, men inte oväntat kostar de olika mycket för personer med olika inkomster.

Trots välfärdspolitiken och våra jämlikhetssträvanden finns fortfarande öar av nöd och knapphet i vårt samhälle - fattigpensionärer, ensamstående kvinnor med barn där mannen flytt sitt försörjningsansvar, långtidssjuka, lågbetalda och lågutbildade, för att nämna några. Vi får inte glömma detta trots den officiella bilden av ett välmående medelklassamhälle där var och varannan bor i villor och där problemet är marginalskatten.

Förändringar av skattesatser behöver alltid ske med hänsyn till en helhet som sträcker sig högre än enbart siffror och rena skattefrågor. Det gäller att se hela Sverige och även människor bortom det egna livets synrand. I skattedebatter blir det väldigt tydligt hur man anser att finansieringen av välfärden ska se ut och framför allt vilka som ska betala för den. Frågor om klass, kön och etnicitet är i högsta grad närvarande i skattefrågorna.

Herr talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel. Riksrevisionen har undersökt livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet, och bakgrunden är sänkningen av momsen som gjordes i januari 1996. Den ingick i ett större åtgärdsprogram med syfte att stabilisera svensk ekonomi efter 1990-talets stora ekonomiska kris. Den dåvarande regeringen valde att sänka momsen med hänvisning till att man ville motverka negativa fördelningspolitiska effekter som skulle komma av sänkta ersättningsnivåer i trygghetssystemen. Man menade då att sänkta priser på livsmedel särskilt skulle gynna barnfamiljer och låginkomsttagare.

Eftersom alla konsumerar mat träffar stödet alla hushåll. Därför har momssänkningen på livsmedel en låg kostnadseffektivitet utifrån målet att stödja barnfamiljer och låginkomsttagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

Riksrevisionen bedömer att vi skulle kunna öka intäkterna med 13 miljarder vid en momshöjning om man samtidigt skulle kompensera barnfamiljer och låginkomsttagare på ett annat sätt. Men samtidigt visar rapporten att sänkningen på livsmedel har en positiv fördelningsprofil, vilket innebär att låginkomsttagares och barnfamiljers köpkraft stärks relativt andra hushåll, mätt i procentuella förändringar. Omvänt innebär detta att även om en höjning av livsmedelsmomsen påverkar alla är det låginkomsttagare och barnfamiljer som drabbas hårdast.

Riksrevisionens rekommendation till regeringen är att tillsätta en utredning om nedsatt moms för att avgöra om motivet fortfarande är detsamma och att överväga andra sätt att stödja barnfamiljer och låginkomsttagare.

Herr talman! Det är bra att Riksrevisionen har genomfört den här undersökningen. Rapporten kan utgöra ett underlag för framtida arbete, där man kan göra en samlad bedömning.

Kostnadseffektivitet är en viktig fråga, men samtidigt kan det finnas andra faktorer som behöver beaktas för en fungerande helhet. Dessutom anser vi att man inte bör föregripa redan pågående arbete. Och det pågår faktiskt momsarbete både inom EU och i Sverige.

Dessutom har det sedan januariavtalet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna funnits planer på att genomföra en omfattande skattereform, där man kommer att vända på alla stenar för att få till en helhet. Vi socialdemokrater utgår från att även denna fråga kommer att finnas med i diskussionerna inför kommande skattereform.

Med detta sagt yrkar jag även avslag på Sverigedemokraternas motionsförslag.

(Applåder)


Anf. 114 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Vi har i dag att ta ställning till en rapport från Riksrevisionen om effekterna av nedsatt moms på livsmedel. Denna reform gjordes vid en tidpunkt för länge sedan för att det skulle gynna hushåll med låga inkomster och barnfamiljer. Rapporten har svarat på om det har fått fullt prisgenomslag, om det har varit positivt ur fördelningspolitisk synpunkt och om det har varit kostnadseffektivt.

När det gäller de två första frågorna har man väl konstaterat att reformen fyllde sitt syfte, men när det gäller den tredje frågan, om den har varit kostnadseffektiv, är svaret: Nej, det har den inte.

Jag tyckte att rapporten var intressant att läsa. Den fick förmodligen oss alla att tänka. Jag gissar att gemene man i samhället - våra vänner, bekanta, kollegor och kanske många av oss också - nästan har glömt bort det faktum att det är lägre moms på mat. Då är det intressant att fundera på varför det inte sedan 1996 har gjorts någon utvärdering av denna fråga. Dessa åtgärder har aldrig utvärderats, och det handlar alltså om en kostnad på 27 miljarder.

Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

Men icke desto mindre har, som tur är, slutsatsen blivit att om man ska göra något åt detta - det bör man naturligtvis göra i längden för att uppnå kostnadseffektivitet - kan man inte bara rakt av höja momsen på mat. Det är vi nog alla överens om. Det finns ju andra fördelar med nedsatt moms på livsmedel. Detta måste beaktas vid en samlad bedömning, och det håller också regeringen med om i sina kommentarer till Riksrevisionens rapport. Man har också sagt att rapporten har gett en fördjupad kunskap.

Det skulle kunna få förödande effekter om man bestämde sig för att höja momssatsen på mat. Vi ska komma ihåg att vi 1996 nyss hade gått med i EU. Vi har sedan dess haft en livsmedelsproduktion som har gått upp och ned. De allra flesta av oss, om inte alla, är också överens om att vi ska satsa på en ökad självförsörjningsgrad. Livsmedelsproduktion är alltså oerhört viktig, och därmed också momssatsen på mat.

Jag tycker som många föregående talare att det är klokt att beakta de utredningar som redan pågår nationellt och på EU-nivå och att vi ska ta med den här frågan i kommande utredningar och även i den översyn av skattereformen som ska genomföras i och med januariavtalet. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Inkomstskatt

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-03-28
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:3017 av Bo Broman m.fl. (SD) och

    lägger skrivelse 2018/19:29 till handlingarna.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M570013
    SD05804
    C26005
    V25003
    KD21001
    L18001
    MP14002
    -0001
    Totalt24658045
    Ledamöternas röster