Till innehåll på sidan

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Betänkande 2018/19:JuU25

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (JuU25)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

  • En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
  • En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

 

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivande om att en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning och en reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn tas till bl.a. hur den intagne skött sig under verkställigheten. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-04-25
Justering: 2019-05-09
Trycklov: 2019-05-10
Reservationer: 6
Betänkande 2018/19:JuU25

Alla beredningar i utskottet

2019-04-25

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (JuU25)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Förslagen innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Regeringen föreslår också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2020.

Utskottet föreslår även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

  • En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
  • En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-05-14
Debatt i kammaren: 2019-05-15

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 58 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Den villkorliga frigivningen måste reformeras. Det borde vara självklart att den som dömts för ett brott ska sitta av större delen av det straff som har utdömts. Så är faktiskt inte alltid fallet i dag.

Den som avtjänar ett tidsbegränsat fängelsestraff friges som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. För personer som avtjänar långa fängelsestraff innebär detta att straffet kan minskas med flera år, vilket riskerar den grundläggande principen om att straffet ska stå i proportion till brottets allvar.

Från Moderaternas sida menar vi att villkorlig frigivning ska begränsas och endast förekomma i undantagsfall. Den som bryter mot villkoren för sin frigivning i sådan omfattning att en varning inte bedöms vara tillräcklig bör heller inte kunna räkna med att få åtnjuta den förmån det innebär att friges innan straffet är avtjänat.

Så sent som 2015 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att möjligheterna till villkorlig frigivning borde skärpas. Sedan dess har väldigt lite hänt. I dag väntas denna församling ännu en gång rikta ett tillkännagivande till regeringen om behovet av reformering av systemet med villkorlig frigivning, där vi menar att större hänsyn måste tas till hur den intagne skött sig under strafftiden. Jag ser fram emot att regeringen snarast återkommer till riksdagen i denna fråga.

Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Den föreliggande propositionen berör, fru talman, vissa återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning. Det är bra, men det är inte tillräckligt. Därför väntas riksdagen i dag även rikta ett tillkännagivande till regeringen om en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning. Vi vill att frågan skyndsamt utreds och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som innebär att möjligheterna att skjuta upp villkorlig frigivning med hänsyn till bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och annan misskötsamhet under anstaltstiden utökas.

Mer behöver göras, men medan regeringen drar fötterna efter sig fortsätter vi i riksdagen att rikta skarpa krav och sätta press på regeringen även i denna fråga. Det kommer vi att fortsätta göra.

Vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 under punkt 8.


Anf. 59 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Redan 2015 riktade justitieutskottet ett tillkännagivande till den rödgröna regeringen om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Det var ett tillkännagivande som Sverigedemokraterna och Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centern stod bakom. I betänkandet reserverade sig Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som ansåg att samtliga fängelsedömda endast ska sitta två tredjedelar av sin utdömda strafftid i fängelse, oavsett om den intagne har misskött sig eller vägrat delta i behandlingsprogram.

Nu har regeringen motvilligt accepterat Sverigedemokraternas hårdare krav gällande den villkorliga frigivningen och föreslagit vissa skärpningar. Den villkorliga frigivningen efter två tredjedelar ska kunna skjutas upp vid misskötsel eller bristande deltagande i behandlingsprogram. Detta är såklart steg i rätt riktning, men det är långt ifrån vad Sverigedemokraterna anser är tillräckligt.

Herr talman! Om Sverigedemokraterna hade fått bestämma helt själva hade vi tagit bort den villkorliga frigivningen helt och hållet. Blir man dömd till tio års fängelse ska grundregeln vara att man får sitta tio år i fängelse. Det är en tydlig och konsekvent hållning som skapar förståelse och tillit mellan medborgarna och rättssamhället. Detta är Sverigedemokraternas utgångspunkt när det gäller hur vi ska utforma straff i vårt land.

För att sedan skapa en bra återanpassning till samhället vill Sverigedemokraterna att personer i större utsträckning ska få sin första tid utanför anstalt reglerad, exempelvis genom elektronisk övervakning, för att tvingas in i sunda rutiner.

Men nu är vi inte där; det saknas stöd i riksdagen för Sverigedemokraternas hållning. Men, herr talman, Kristdemokraterna nämner i en av sina reservationer, som har blivit ett särskilt yttrande, det som Sverigedemokraterna också anser är väldigt angeläget, nämligen att en farlighetsbedömning bör ske när man avgör om en person ska friges villkorligt efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff.

Sverigedemokraterna anser att detta är ett självklart kriterium för uppskjuten frigivning. Råder det hög risk för återfall i brott måste Kriminalvården kunna behålla personer i anstalt under hela den strafftid som dömts ut. Detta tror jag att fler partier i grunden håller med om, men en majoritet är inte i dagsläget beredd att stödja det.

Ett av de skäl som anges för att inte beakta risk för återfall vid villkorlig frigivning är att risken för återfall i brott kan finnas kvar även om personen fått sitta hela strafftiden. För mig och Sverigedemokraterna är detta inte ett argument utan en ursäkt för att få fortsätta med en socialliberal straffpolitik. Här borde en samlad opposition kunna bilda en majoritet i riksdagen så att farliga individer med hög återfallsrisk kan hållas kvar i fängelse under hela den utdömda strafftiden. Det förekommer årligen alldeles för många fall där personer som släppts ut efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff direkt har misshandlat, mördat och våldtagit oskyldiga människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Herr talman! Brottsoffren frågar sig hur det kan ske att farliga individer som kan ha ett tiotal allvarliga domar bakom sig hålls inlåsta bara två tredjedelar av strafftiden för ytterligare ett allvarligt brott trots att Kriminalvården anser att det föreligger hög återfallsrisk, något som alltför många gånger visat sig vara befogat.

En annan del av den förklaring som regeringen och flera oppositionspartier ställer sig bakom är att ett kriterium som uppskattning av återfallsrisk inte baseras på faktiska handlingar och att personer dömda för samma typ av brott skulle få sitta i fängelse olika lång tid beroende på hur de skött sig i övrigt i anstalt. De intagna kan då uppleva detta som lite orättvist.

För Sverigedemokraternas del vill jag vara tydlig: Det ska inte finnas någon självklar rätt för någon fängelsedömd att friges tidigare av något skäl över huvud taget. Att mördare och våldtäktsmän kan uppleva en orättvisa i att andra dömda för samma brott kanske får avtjäna mindre tid i anstalt är helt ovidkommande.

Av den anledningen kommer jag här i dag att begära replik på väl valda oppositionspartier för att försäkra mig om att vi tillsammans kan medverka till ett nytt tillkännagivande till regeringen om att hög risk för återfall i brott ska kunna ligga till grund för uppskjuten villkorlig frigivning.

Sverigedemokraterna har, som jag sa inledningsvis, en helt annan syn på villkorlig frigivning generellt, men vi anser att det är angeläget att flytta fram positionerna så mycket som det går. Jag ser fram emot att vi i utskottet ska hitta fler gemensamma ståndpunkter som flyttar fram positionerna, inte minst när det kommer till frågan om farlighetsbedömning vid villkorad frihet.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 3, men vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet.


Anf. 60 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Vi har framför oss ett oerhört viktigt betänkande. Kärnan i hela betänkandet är att få till en fungerande rättskedja, där straff ska vara ändamålsenligt och leda till bättring, det vill säga att det ska bli få eller inga återfall.

Centerpartiet tycker att det är bra att regeringen nu lägger fram denna proposition, och dessutom är det bra att riksdagen stärker upp den med två tillkännagivanden - ett om ytterligare skärpningar vad gäller att deltagande i återfallsförebyggande åtgärder ska vara ett krav för villkorlig frigivning och ett om att ytterligare se över systemet med villkorlig frigivning. Det ska alltså inte ses som att man med automatik får villkorlig frigivning efter två tredjedelar av avtjänad strafftid.

Dagens system, med förslagen i denna proposition, ger utökade möjligheter och redskap för kriminalvården att jobba med den enskildes möjligheter att återetableras i samhället. Det handlar om villkorlig frigivning, prövotider, övervakning och särskilda föreskrifter. På alla dessa områden föreslås nu skärpta åtgärder och möjligheter för kriminalvården att göra ett bra jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Centerpartiet hade dock velat se en ännu bättre möjlighet till övervakning genom en ny påföljd, vistelseförbud, som går längre än de möjligheter som finns att via föreskrifter hålla den villkorligt frigivne borta från kriminella miljöer eller, inte minst, från områden där brottsoffer befinner sig.

Herr talman! Arbete och utbildning för att förbättra den intagnes förutsättningar på arbetsmarknaden är av stor betydelse eftersom möjligheten till återanpassning till stor del är beroende av att den intagne kan komma i jobb efter avtjänat straff. Arbetslinjen på anstalterna behöver därför utvecklas, och de intagnas möjligheter att genomgå utbildningsinsatser måste öka. För de intagna som inte deltar i arbete, utbildning eller programverksamhet är det nu bra att detta kan få konsekvenser för deras verkställighet, exempelvis i form av uppskjuten villkorlig frigivning.

Centerpartiet menar att Kriminalvårdens behandlingsprogram är centrala för att den intagne ska kunna lämna ett liv kantat av kriminalitet och droger. På senare år har behandlingsprogrammen utvecklats i positiv riktning och anpassats till det klientel som ska ha nytta av dem. Målsättningen ska vara att alla intagna som är i behov av behandling för kriminalitet, missbruk, aggressioner eller våldsamt beteende ska genomgå behandlingsprogram.

Riksdagen har i tidigare tillkännagivanden till regeringen krävt bland annat att regeringen ska skärpa reglerna om villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet och att regeringen ska överväga om gärningsmän som dömts för vålds- eller sexualbrott bör ha en skyldighet att delta i lämpliga behandlingsprogram. Det är nu dags att regeringen i och med detta års tillkännagivande ser till att så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om detta.

Det finns ett nätverk som heter Kast, Köpare av sexuella tjänster, som enligt en utarbetad metod arbetar med personer som köpt sex. Detta program ser vi som givet att Kriminalvården villkorar för personer som är dömda för sexualbrott eller sexköp för att de ska komma i åtnjutande av villkorlig frigivning.

Ett problem är att en del intagna inte behärskar svenska språket. De har ofta svårigheter att tillägna sig eller delta i olika behandlingsprogram. Här behöver mer göras för att säkerställa att även den gruppen kan delta i dessa program, få adekvat behandling och inte återfalla i brott.

Sammanfattningsvis är det av största vikt att tiden i fängelse blir tydlig och konsekvent för den intagne. Vägran att delta i återfallsförebyggande åtgärder och program ska leda till begränsade eller borttagna möjligheter till permission och till villkorlig frigivning. Ett incitament till att delta i behandling och program vinner alla på, inte minst genom att antalet brottsoffer minskar.

Jag står bakom utskottets förslag och yrkar dessutom bifall till reservation 6 i betänkandet.


Anf. 61 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Som jag utlovade i mitt anförande avser jag att ställa en ganska tydlig och konkret fråga om den villkorliga frigivningen, som i dag sker med automatik alldeles oberoende av om man deltar i behandlingsprogram eller om man missköter sig i fängelset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Regeringen har ju landat i slutsatsen att hög risk för återfall i brott inte ska kunna ligga till grund för uppskjuten frigivning. Jag är inte säker på att en majoritet i kammaren delar den ståndpunkten.

Jag vill därför ställa en konkret fråga till Centerpartiet om detta: Anser Centerpartiet att den som av Kriminalvården anses löpa hög risk för återfall i brott inte av detta skäl ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten? Är det ett rimligt förhållande vi har i dag, där personer som löper hög risk för återfall i brott ska kunna komma ut efter två tredjedelar av avtjänat straff?


Anf. 62 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Nej, det är inte rimligt. Men jag läser i betänkandet att man bland annat ska jobba med utökad övervakning, elektronisk övervakning och så vidare. Jag ser också att man i och med det tillkännagivande som vi nu ger till regeringen kan återkomma med förslag som förbättrar möjligheten till övervakning och som kanske i framtiden - vi får se - kan leda till begränsad frigivning.


Anf. 63 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det är lite grann detta jag är ute efter - att vi ska kunna komma fram till gemensamma ståndpunkter som går längre än vad regeringen har aviserat. En av de ståndpunkter där det finns en konflikt mellan Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och regeringen gäller just att vi anser att när det finns hög risk för att en person återfaller i brott ska man kunna skjuta upp den villkorliga frigivningen, medan regeringen inte tycker att det finns tillräckligt med skäl till det och att det till och med kan vara kontraproduktivt.

Vi tycker att en inkapacitering av farliga individer är ett viktigt steg för att säkra samhället från farliga individer. Säg att exempelvis en terrorist får ett tidsbestämt straff men att Kriminalvården säger att det finns en hög risk för återfall i brott. Det kanske till och med har förekommit tecken på att personen har vilja och förmåga att utföra nya terrorbrott. Är det då rimligt att personen ska friges efter två tredjedelar av avtjänat straff? Nej, jag tycker inte det, och jag vill ha ett tydligare besked från Centerpartiet: Är ni beredda att inom ramen för nästa motionsperiod återkomma med en konkret motion som pekar på just detta problem, alltså att hög återfallsrisk ska vara ett skäl till uppskjuten frigivning - ja eller nej?


Anf. 64 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Centerpartiet är berett att medverka till alla former av förbättring, så att förbrytare med hög återfallsrisk ska ha en begränsad möjlighet att fortsätta utöva brottslighet. Det är ju självklart.

Om det ska ske via motionsarbete i riksdagen eller via förhandlingar och påtryckningar i och med dagens tillkännagivande från riksdagen återstår att se. Men självklart är Centerpartiet med på alla former och sätt att bekämpa brott och se till att återfallsförbrytare inte återfaller i brott.


Anf. 65 Linda Westerlund Snecker (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Herr talman! Jag tycker att det finns många problem med dagens rättspolitiska debatt. Den svingar sig hårt åt alla håll och använder hellre populism än realism. I dag är det dags för den villkorliga frigivningen att få sig en känga.

Nu målas bilden upp av att den villkorliga frigivningen är en snuttefilt för den intagna som när som helst kan ryckas undan och läggas i garderoben om den intagna inte sköter sig.

Egentligen är den villkorliga frigivningen en nödvändighet för att vi ska få ett samhälle utan kriminalitet - ett tryggare samhälle där personer som under lång tid har haft ett kriminellt liv nu ska bevisa för oss att de kan sköta sig.

Den villkorliga frigivningen garanterar att Kriminalvården har koll på personer som släpps ut ur fängelser - med övervakning, samtal och fortsatt behandling. Sköter de sig inte åker de in igen. Det är just en villkorlig frigivning.

Alternativet är att dömda personer sitter på anstalt och att de, hipp som happ, när straffet är avtjänat står utanför anstalten med en Icakasse i handen och utan kontakt med Kriminalvården.

Jag skulle vilja se den politiker som kan se ett brottsoffer i ögonen och säga: Våldtäktsmannen blev utsläppt ur fängelset. Nu har vi inte någon koll alls på honom, för vi ville inte dalta med villkorlig frigivning, utan han skulle sitta hela straffet.

All övervakning och kontroll och framför allt tryggheten för brottsoffret kommer att försvinna om den villkorliga frigivningen tas bort.

Herr talman! Flera partier verkar vilja ta bort den villkorliga frigivningen. Det är nog dags att påminna oss om vad den villkorliga frigivningen är och varför den finns.

När en dömd person har avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska personen bli villkorligt frigiven om det inte finns synnerliga skäl. Det sker alltså en prövning av om villkorlig frigivning ska ske. Efter frigivningen finns det en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, minst ett år.

Finns det synnerliga skäl mot villkorlig frigivning kan den skjutas upp. Vid bedömning av om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten.

När personen ska friges villkorligt beslutar frivården om huruvida personen ska ha övervakning. En övervakare är en person från frivårdskontoret som ska stödja personen och hjälpa personen att återanpassa sig till samhället. Samtal kommer att ske med frivårdsinspektör under hela övervakningsperioden. Det är samtal som fokuserar på att personen inte ska återfalla i brott.

Övervakningsnämnden kan bestämma om föreskrifter ska följas under den villkorliga frigivningen. Det kan de göra om de anser att föreskrifter hjälper personen att anpassa sig till samhället och att inte återfalla i brott. Övervakningsnämnden kan bestämma var personen ska bo, vad personen ska göra under dagarna och om personen ska genomgå en behandling.

Jag undrar varför det är en sådan iver i fråga om att inskränka den villkorliga frigivningen. På vilket sätt är det en bättre lösning att börja urholka den? På vilket sätt minskar brottsligheten och återfall i brott genom att alla återfallsförebyggande åtgärder tas bort? På vilket sätt gör detta det bättre för brottsoffret, när förövaren ställs på gatan utan något slags kontroll från Kriminalvården? På vilket sätt förbättrar detta över huvud taget svensk kriminalvård?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Vänsterpartiet anser att den villkorliga frigivningen ska finnas kvar. Den kan på många områden bli bättre, bland annat med en utbyggd frivård. Det ska vara tufft att vara villkorligt frigiven. Man ska sköta sig, och det är en tuff övervakning som ska ske.

Regeringen har presenterat en bra proposition, som justitieutskottet gör sitt bästa för att undergräva. I slutändan är det bara Vänsterpartiet som fullt ut stöder propositionen, vilket blir en ganska konstig ordning. Jag kommer därför, herr talman, inte att yrka bifall till någon reservation även om Vänsterpartiet har två reservationer mot de två tillkännagivanden som utskottet gör. Det är liksom inte min uppgift att försvara regeringens politik. Det får de göra själva.


Anf. 66 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! I dagens debatt belyser vi förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning.

Ett fungerande rättssamhälle förutsätter att de som bryter mot lagen lagförs och straffas. Det är viktigt att samhällets rättssystem utdömer straff när ett brott har skett. Tiden då straffet avtjänas ska användas på ett meningsfullt sätt genom insatser som möjliggör ett liv utan brottslighet.

Kristdemokraterna menar att personer som inte sköter sig i fängelset inte heller ska kunna friges villkorligt - detta ska ske först efter att hela den utdömda strafftiden löpt ut. Det skapar drivkrafter att följa de regler som finns, att delta i behandlingsprogram och att göra de drogtester som man ombeds att göra.

Till detta bör förändringar övervägas när det gäller möjligheten till villkorligt medgiven frihet. Det är inte rimligt att de som återfaller i likartad brottslighet och på nytt döms per automatik friges villkorligt efter att två tredjedelar av det utdömda fängelsestraffet verkställts.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att principen om automatisk villkorlig frigivning efter att den dömde avtjänat två tredjedelar av sitt straff är helt feltänkt. Villkorlig frigivning ska ges personer som förtjänar det, personer som uppvisat en genuin vilja att återanpassa sig genom exempelvis sitt uppträdande, genom att utbilda sig eller genom att genomgå behandling mot missbruk eller andra problematiska beteenden. Först då ska villkorlig frigivning komma på tal, och det ska ske först efter att tre fjärdedelar av straffet har avtjänats.

I dag finns det i brottsbalken dubbelt så många skäl till strafflindring som till straffskärpning. Det sänder fel signaler.

Som jag nämnde bör återfallsförbrytare avtjäna en tid i fängelset som helt och hållet motsvarar straffvärdet för det eller de brott som han eller hon har dömts för. Tiden i anstalt bör dock följas av en tidsperiod då den intagne ges möjlighet att återanpassa sig till ett liv i frihet.

Sedan lång tid tillbaka finns ett tillkännagivande för regeringen om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Kristdemokraterna uppmanar regeringen att snarast verkställa det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

I motionerna från Kristdemokraterna anförs det att systemet med villkorlig frigivning är en otillfredsställande ordning som undergräver principen om att straff ska stå i proportion till brottets allvar. Att begränsa möjligheterna till villkorlig frigivning ökar proportionaliteten. Det förhindrar att dömda begår nya brott och stärker samtidigt legitimiteten för rättsväsendet. Vårt förslag innebär inte att de incitament mot återfall i brott som den villkorliga frigivningen ger tas bort men att de till betydande del kommer att behöva bestå av annat än rabatterad strafftid.

Nu är dock vi i Kristdemokraterna beredda att avstå från att fullt ut reservera oss till förmån för våra partispecifika motioner och i stället ställa oss bakom de tillkännagivanden som en stor majoritet i utskottet föreslår. Det handlar alltså om en reformering av systemet med villkorlig frigivning.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att utskottets majoritet har enats om skrivningar som går ut på att man ska ändra dagens system, där vi i princip har en automatisk frigivning, och att den automatiska frigivning som sker efter två tredjedelar av strafftiden ska avskaffas.

Herr talman! Jag vill i min avslutning belysa två andra förslag som vi skulle vilja se genomförda. Precis som har nämnts tidigare finns det förslag om att förverka villkorligt medgiven frihet vid misskötsamhet. Vi menar att villkorlig frigivning ska begränsas. I likhet med vad som har framförts under remissbehandlingen av regeringens förslag menar vi att omfattningen av den villkorligt medgivna frihet som föreslås kunna förverkas bör utökas i betydande omfattning. Detta belyser vi i reservation 5.

Herr talman! Tillsammans med andra partier vill vi också införa en ny straffpåföljd. För att motverka kriminella grupperingar vill vi, tillsammans med dessa andra partier, att vistelseförbud införs som en ny påföljd.

Vistelseförbud skulle kunna aktualiseras för personer som begått brott och har anknytning till kriminella grupperingar. Ett vistelseförbud innebär ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område under en viss tid efter avtjänat fängelsestraff.

Det här ser vi som ett sätt att bryta de kriminella gängens makt och att göra så att färre återvänder till sina gamla miljöer. Att överträda ett vistelseförbud ska vara straffbart.

Herr talman! Kristdemokraterna ställer sig självklart bakom utskottets tillkännagivande och våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

(Applåder)


Anf. 67 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag lyssnade på Ingemar Kihlströms anförande och reservationer. Kristdemokraterna vill helt klart gå en annan väg med den villkorliga frigivningen. Det förvånar mig, eftersom Ingemar Kihlström talar så mycket om kontroll.

Jag tror även att ni, precis som Vänsterpartiet, delar synen på att man liksom måste vara motiverad för att kunna bryta sitt kriminella beteende, och den motivationen får man genom kbt-behandling under anstaltstiden.

Vad som förvånar mig är att ni helt släpper på kontrollen av den frigivna efter att personen har kommit ut från anstalten. Jag skulle därför vilja fråga Ingemar Kihlström på vilket sätt brottsoffer ska kunna känna sig tryggare genom Kristdemokraternas politik, där övervakning av den som kommer ut från anstalten blir betydligt kortare än vad den är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Under den villkorliga frigivningen är det övervakning, kontroller, drogtester och samtal med frivården. Den kontrollen och den tiden vill Kristdemokraterna förkorta ganska rejält, vilket gör att brottsoffren i slutändan kommer att vara betydligt mer otrygga eftersom man inte kommer att veta var den frigivna personen befinner sig någonstans.


Anf. 68 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Det är korrekt så. Man kan se det som att man förkortar övervakningstiden. Vad vi gör är snarare att vända på sättet att se det.

I dag är det en automatisk frigivning efter två tredjedelar av strafftiden. Vi har många situationer där man till exempel inte gör en bedömning utifrån hur den som har varit intagen har följt behandlingsprogram för att återinträda i samhället. Det kan vara ganska grova brott som har begåtts, och man kommer ändå ut i samhället efter två tredjedelar av tiden.

Vi vill se det som så att det straff som utdöms också ska avtjänas. Om man när man avtjänar straffet möter upp mot de behandlingsprogram som sätts, gör drogtester och så vidare, då ska man kunna prövas för en villkorlig frigivning.

Vi vill alltså ge legitimitet till brottsoffren genom att de straff som utdöms utifrån de brott som begås verkligen avtjänas och att de som möter ett behandlingsprogram också kan prövas för villkorlig frigivning.


Anf. 69 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag har svårt att se att kortare övervakning av en person som kommer ut från en anstalt tryggar någonting för brottsoffret över huvud taget.

Jag tycker också att det är lite anmärkningsvärt att Ingemar Kihlström anser sig ha bättre kunskap om återfallsförebyggande principer och om synnerliga skäl än vad Kriminalvården själva har när de i varje enskilt fall gör en bedömning om en person ska friges villkorligt.

Jag är helt övertygad om att det inte är vi politiker som har den här kunskapen, utan det är Kriminalvårdens personal - en personal som jag litar väldigt mycket på, som kan allting om brottsligt beteende och som vet hur viktigt det är med brottsförebyggande arbete.

Det är också otroligt viktigt att det här följs upp genom övervakning och genom den kontroll som sker under den villkorliga frigivningen, vilket Kristdemokraterna vill rycka undan mattan för.

Jag har väldigt svårt att förstå det här sättet att gripa sig an rättspolitiken. Det finns redan i dag otroligt mycket kontroll av personer som ska friges villkorligt, men detta vill ni ta bort.

Ni måste hitta ett annat angreppssätt. Det här kommer att göra situationen för brottsoffren otroligt mycket sämre. Det kan också komma att öka återfallen i brott, för det är just den här långa tiden som behövs för att personer ska kunna ändra sitt beteende.

Jag tycker att ni står ganska svarslösa inför brottsoffren och den tuffa situation som de befinner sig i när en person släpps ut från anstalt.


Anf. 70 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Herr talman! Jag konstaterar att vi i utskottet har en samsyn i stort. Att jag och ledamoten Westerlund Snecker inte delar uppfattning är inte någon nyhet för särskilt många.

Vi kan konstatera att vi kristdemokrater sätter brottsoffren i centrum på det sättet att vi tycker att de straff som utdöms också ska avtjänas och att man ska förtjäna att bli villkorligt frigiven. Jag köper inte att man med automatik ska få två tredjedelars strafftid. Då skärper vi inte till det på rätt sätt. Vi ser inte heller de brottsoffer som drabbas när någon som har begått ett allvarligt brott och inte möter upp till en behandling trots detta blir frisläppt efter två tredjedelar.

Vi kan konstatera att utskottet har en relativt stor enighet i frågan och att ledamoten och jag inte har en samsyn.


Anf. 71 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Som jag sa inledningsvis i mitt anförande avser jag att ställa frågan till relevanta oppositionspartier gällande just villkorlig frigivning och det som Kristdemokraterna har nämnt i sitt särskilda yttrande som en "farlighetsbedömning".

Nu landade vi ju i ett tillkännagivande som regeringen förvisso har accepterat när det gäller att deltagande i behandlingsprogram och missskötsel i anstalt skulle kunna vara två skäl som föranleder uppskjuten villkorlig frigivning. Det finns också en hel del svar i betänkandet kring varför regeringen inte vill att en farlighetsbedömning ska kunna ligga till grund för uppskjuten villkorlig frigivning.

Min fråga till Kristdemokraterna är därför, trots det svar som finns i betänkandet gällande just farlighetsbedömningen, om Kristdemokraterna fortsatt kommer att driva den frågan i höst och motionera om den så att vi tillsammans kan skapa en bredare samsyn, kanske tillsammans med fler partier, om att en farlighetsbedömning av intagna ska kunna föranleda uppskjuten villkorlig frigivning. Står ni fast vid den ståndpunkten, och kommer ni att fortsätta att driva den tillsammans med Sverigedemokraterna i höst?


Anf. 72 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Marttinen för frågan, och jag kan göra ledamoten lugn: Vi i Kristdemokraterna håller oss till den linje som vi har haft tidigare. Vi ser också att det är viktigt att väga in det här med farlighetsbedömning när vi nu ska hantera det hela. Vi kommer att återkomma med ytterligare motioner i den frågan.

Jag kan alltså konstatera att vi har en samsyn i utskottet när det gäller villkorlig frigivning och att det finns en samsyn med Sverigedemokraterna i många hänseenden.


Anf. 73 Juno Blom (L)

Herr talman! Liberalerna ser det som oerhört positivt att alla partier, förutom Vänsterpartiet, nu ställt sig bakom Liberalernas motion om att den generella principen om villkorlig frigivning ur fängelse efter två tredjedelar av strafftiden ska tas bort och riktar två tillkännagivanden till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

I dag har den fängelsedömda i normala fall en rättighet till villkorlig frigivning när minst två tredjedelar av fängelsestraffet har avtjänats. För att detta inte ska gälla krävs "synnerliga skäl", vilket normalt betyder att den dömde har misskött sig grovt i fängelset. Annars friges den dömde villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden - även om han eller hon har misskött sig eller vägrat delta i behandlingsprogram, utbildningar eller andra rehabiliterande insatser.

Ett fängelsestraff på sex år blir i praktiken oftast per automatik ett fängelsestraff på fyra år, vilket vi anser är en märklig ordning. Det är positiva beteenden som ska belönas, och där ska möjligheten till villkorlig frigivning finnas kvar. Beteenden som tydligt visar att individen har noll insikt om sitt eget ansvar för de handlingar som lett till att den dömts och inte visar något intresse för att delta i förändringsarbete utan snarare förstör för sig själv och andra ska inte belönas, utan sådana dömda ska avtjäna hela sitt straff i fängelset.

När villkorlig frigivning efter två tredjedelar av tiden blir något som den dömde närmast automatiskt kan se fram mot skapas det inte några drivkrafter för den enskilde att förändra ett destruktivt handlingsmönster. Vi liberaler anser att villkorlig frigivning i stället ska vara något eftersträvansvärt och något man får tillgång till genom gott uppförande. Att vända på den nuvarande principen kan förhoppningsvis motivera till att delta i relevanta behandlingsprogram.

Reglerna bör skärpas så att villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden ska vara en möjlighet, inte en rättighet. Till exempel måste det ställas krav på att den som begått grova våldsbrott eller sexualbrott deltar i behandlingsprogram för att det ska vara aktuellt med villkorlig frigivning i förtid.

Kriminalvårdens roll är dubbel, något som vi liberaler anser är oerhört viktigt. Dels ska den dömde avtjäna sitt straff, dels ska den som begått ett brott ges möjlighet till en andra chans och rätt förutsättningar att komma tillbaka till ett fungerande liv utan kriminalitet. Att få människor att bryta med en kriminell livsstil är en oerhört viktig uppgift för kriminalvården.

För att detta ska bli möjligt är det dock viktigt att behandlingsprogrammen är tillgängliga på landets alla anstalter. Det är också viktigt att de är anpassade efter individens behov.

Vi ser det också som oerhört förvånande att det i en sekulär stat är enklare att få tillgång till en präst eller en imam än till en kurator eller en psykolog.

Det finns en avsaknad av program för vissa grupper. Till exempel finns det, enligt Kriminalvården, fortfarande begränsat med forskning om gärningspersonerna bakom hedersvåld och hedersförtryck.

Kriminalvården har gjort en egen forskningsstudie där man jämfört hedersvåldsdömda med andra grupper av våldsbrottsdömda. Forskarna har tittat på alla domar för drygt 6 000 våldsbrottsdömda som avtjänade ett straff den 1 mars 2016. Kriminalvården menar att detta är ett första steg mot att förbättra kunskapen om förövare som utför hedersrelaterade brott.

Det som framkommer i studien är bland annat att det finns få likheter med den grupp som är dömd för partnervåld. Det kan då starkt ifrågasättas om det är relevant att använda de behandlingsprogram som är framtagna för att möta individer dömda för partnervåld i de fall en individ är dömd för ett brott som har hedersmotiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Det är viktigt att Kriminalvården får i uppdrag att anpassa och ta fram program som passar även denna målgrupp.

Liberalerna ställer sig även positiva till de förslag till lagändringar regeringen nu överlämnat som syftar till att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder i fråga om dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff. Det finns ett behov av att förstärka de återfallsförebyggande åtgärder som kan beslutas efter villkorlig frigivning. Vi ser därför positivt på de framlagda förslagen.

Jag yrkar bifall till L:s reservation 6.


Anf. 74 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Juno Blom! Du sa i ditt anförande att villkorlig frigivning är någonting man automatiskt kan se fram mot. Det gör mig lite förvånad eftersom det inte finns någon automatik över huvud taget i den villkorliga frigivningen. Det är faktiskt ganska omfattande kontroller som görs innan en person blir villkorligt frigiven. Man kollar om personen i fråga följt gällande villkor under anstaltstiden, genomgått behandling och så vidare och om det finns någon risk för återfall i brott.

Jag undrar därför på vilket sätt den villkorliga frigivningen är automatisk enligt dig.

Jag skulle också vilja ställa en fråga om brottsoffrens trygghet och säkerhet. Säg att vi börjar nagga på den villkorliga frigivningen, vilket verkar vara Liberalernas motiv i det hela - den villkorliga frigivningen ska bort; den ska bli kortare och kortare. Det gör ju att Kriminalvårdens kontroll över den som släpps från anstalt blir mindre och mindre. Tar vi helt bort den villkorliga frigivningen kommer ingen övervakning, ingen kontroll och ingen kontakt med Kriminalvården att finnas för den frigivne. Det gör att brottsoffret kommer att veta att personen släpps ut på gatan med Icakassen, och svenska myndigheter har ingen kontakt med den personen.

Jag skulle vilja veta Liberalernas åsikt om på vilket sätt det blir bättre för brottsoffren att man tar bort den villkorliga frigivningen, som ni verkar vilja.


Anf. 75 Juno Blom (L)

Herr talman! Tack, Linda!

Jag tänker på fråga två, som rör brottsoffren. Du säger att de kommer att känna otrygghet.

Det är viktigt att titta på förslaget i sin helhet. Vi tar också upp alla som aktivt medverkar i behandlingsprogram och visar intresse för förändringar. Många gånger kan jag tycka att de får upprättelse, för om vi ska vara ärliga är det ett misslyckande från samhällets sida att det är så många som är dömda för brott - framför allt så många unga. Alla som aktivt deltar i detta kommer att få tillgång till villkorlig frigivning.

De som inte ska få tillgång till detta är de som inte visat något som helst intresse för att delta i olika behandlingsprogram. Det är ju inte samma sak som att Kriminalvården inte har ett ansvar under den tid en person är på anstalt.

Skillnaden när personen väl kommit ut vet vi också. Att Kriminalvården ska ha koll är inte samma sak som att den frigivne inte begår brott.

Brottsoffrens perspektiv är en annan del. Våldtäktsoffer eller, som i de fall vi har, barn och unga som utsatts för allvarliga brott kan känna att det är ett svek att deras liv kanske är förstört i sin helhet medan personen som begått brottet blir frigiven, kanske alltför lättvindigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Innan tiden är slut måste jag komma till din första fråga om detta med automatisk frigivning. Principen är ju att man ska ha gjort ganska allvarliga saker för att inte få villkorlig frigivning. Det resulterar i att om kriminalvården ska göra någonting ska de gå in och säga "Du har inte skött dig". I den omvända ordningen skulle vi skapa möjlighet att definiera något positivt som man vet när man kommer in.

De jag har träffat på anstalter tar detta för givet. Man säger inte att man tror att man eventuellt kommer att komma ut efter sex år, utan fyra år är principen. Det är den känslan man har.


Anf. 77 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag blir förvånad när Juno Blom baserar sin politik på olika upplevelser som Juno Blom har hört på olika anstalter. Jag tycker att det är bättre att basera sin politik på hur saker och ting faktiskt är.

Jag tror dock att vi är överens om att behandlingsprogrammen är oerhört viktiga.

Också utbildningen på anstalterna är viktig. Där skulle jag gärna se fler möjligheter till grundskoleutbildning men också till högskoleutbildning, något som Kriminalvården nu har börjat dra in på och stundtals inte erbjuder alls. Där tror jag att vi har ett stort och viktigt område att utveckla.

Herr talman! Jag tycker fortfarande inte att jag har fått svar på vad Juno Blom menar med att man automatiskt kan se fram mot villkorlig frigivning. Det finns ingen automatik i den villkorliga frigivningen, utan det sker en prövning för att se om det ska bli villkorlig frigivning eller inte. Jag tycker inte att vi politiker har den kompetens som krävs för att se det, utan det är personalen i Kriminalvården som har den kompetensen.

Min andra fråga, herr talman, är angående behandlingsprogram.

Vänsterpartiet har motionerat om att vi vill se ett behandlingsprogram för hedersvåld. De som har begått hedersvåld kanske inte passar in i det vanliga ROS-programmet för dem som begått sexualbrott eller andra våldsbrott. Vi vill se ett specialprogram för hedersrelaterat våld.

Herr talman! Jag skulle vilja veta hur Liberalerna ställer sig till det.


Anf. 78 Juno Blom (L)

Herr talman! Jag är så van att titta i ögonen på människor jag talar med, men jag ska försöka att jobba på det!

När det gäller automatisk frigivning är grundprincipen att det blir på det viset. Här handlar det mer om en attitydförändring. Vi anser att om man har blivit dömd till sex års fängelse ska principen för att det skulle kunna bli ett kortare straff vara att man har uppnått någonting som visar på förändring. Jag tycker att det är viktigt att man ska få den tillgången.

Ordet "automatiskt" kan upplevas som vilseledande. I majoriteten av alla fall är det ändå på det viset det blir. Det skulle kunna vara den omvända ordningen, så att man ska bedöma vem som har skött sig väl och vem som inte sköter sig väl, men här blir det någonstans en mycket svårare del där man säger att någon inte ska få göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Jag tror på principen att du ska ha ditt straff som det är men att du ska kunna ges möjlighet till ett förkortat straff mot bakgrund av att det finns en aktivitet när du deltar i programmen.

Behandlingsprogram som rör dem som är dömda för hedersbrott är någonting som vi kommer att driva vidare och försöka att hitta. Nu gör Kriminalvården intervjuer för att bygga vidare på studien. Tanken här var mer en kvantitativ studie, och nu går man in och gör en kvalitativ studie. Det tror jag är viktigt, så att man kan se vad som faktiskt skulle behövas. Man kan också titta på om det finns något i andra länder att använda sig av.

Vi ställer oss bakom den idén och tror definitivt att kriminalvården är en instans där man ska sitta för att man har begått ett brott, men det ska också vara en möjlighet till förändring. Det är det mest positiva som vi kan komma fram till.


Anf. 79 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Som kanske framgår håller jag på och fiskar lite grann efter ett möjligt nytt tillkännagivande. Efter Kristdemokraternas besked om att man står bakom principen om att göra en farlighetsbedömning kan jag säga "one down, two to go" - om Liberalerna och Moderaterna gör detsamma har vi en möjlig majoritet i kammaren.

Därför vill jag fråga om vi kan få ett besked från Liberalerna även i frågan om farlighetsbedömning. Ska det vara så att en person som av kriminalvården anses löpa hög risk för återfall i brott ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten för att man ska kunna säkra samhället från farliga individer? Är det ett ställningstagande som Liberalerna kan ställa sig bakom, och är det ett ställningstagande som föranleder att Liberalerna också kommer att motionera om den saken i höst tillsammans med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna?


Anf. 80 Juno Blom (L)

Herr talman! Om jag förstår dig rätt, Adam Marttinen, tänker du att detta är en person som har genomgått programmen och som har skött sig under sin tid inom kriminalvården - annars kan det ju inte bli aktuellt med villkorlig frigivning. Det är alltså en person som har gått igenom allting och som har bidragit och deltagit, men man gör ändå bedömningen att det finns en hög risk för återfall i brott.

Det är klart att det är svårt, för detta är, återigen, bedömningsfrågor. Vem bedömer vem som löper hög risk för återfall i brott? Du kan sitta av behandlingsprogram utan att över huvud taget ha blivit behandlad. Du kan gå på utbildning utan att lära dig någonting, men du sitter där och varken stör eller förstör.

Nu äger inte jag något eget aktiebolag och kan inte bestämma vad vi ska göra eller inte göra till hösten. Jag tänker dock att vi ska hitta andra sätt att motivera personen till förändring. Är det någonting som man inte förstår i det mötet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Skulle det visa sig att vi har en individ som vi vet bedöms löpa hög risk för att återfalla i brott skulle vi kunna tänka oss att titta på den möjligheten, men jag kan absolut inte säga här och nu att vi kommer att lämna in någon sådan motion. Principen i sig är viktig; sedan finns det svårigheter i bedömningsfrågor.

Jag tror, återigen, att det generellt sett handlar om hur Kriminalvården kan göra tydligare och bättre satsningar. Jag var inne på att det är lättare att hitta en imam eller en präst än att hitta en kurator eller en psykolog.

Det handlar om att vidta en mängd olika åtgärder, men man kan absolut också se över den möjligheten.


Anf. 81 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det beskrivs i betänkandet på ett ganska bra sätt vilken konfliktlinje som finns mellan de rödgröna partierna och oss i opposition som har motionerat och uttryckt stöd för principen.

Det är ju en bedömningsfråga, och det är detta som regeringen anser utgör en osäkerhet kring varför en person ska sitta kvar eller inte. Regeringen vill basera den uppskjutna villkorliga frigivningen på faktiska händelser, på att man inte har deltagit i ett behandlingsprogram eller på att man har misskött sig - sådant som kan dokumenteras.

När det gäller hög risk för återfall i brott går det ju inte att dokumentera eller att försäkra sig om att personen i fråga kommer att återfalla i brott. Det har dock visat sig att väldigt många - alldeles för många - individer som av kriminalvården har bedömts löpa en hög risk för återfall också har återfallit efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff.

Precis som Juno Blom sa i ett tidigare replikskifte är det obegripligt för medborgare ute i landet varför farliga personer ska släppas ut och kunna begå nya brott, vilket de ofta gör. Det blir ju helt obegripligt för brottsoffer och för anhöriga till dem som har blivit våldsdödade av dessa personer. Hur kan samhället släppa ut en farlig individ när man har en stark indikation på att personen kommer att begå allvarliga våldsbrott?

Jag tycker, precis som många andra partier har uttryckt, att det inte ska vara en rättighet att bli villkorligt frigiven efter två tredjedelar av tiden, utan det ska vara en utgångspunkt. Ett undantag ska vara om man ingår i ett behandlingsprogram eller liknande, men om det är så att personen av kriminalvården betraktas som en farlig individ är det urkorkat att släppa ut personen redan efter att den har avtjänat två tredjedelar av straffet. Där är inkapaciteringseffekten inte bara en befogenhet utan också ett viktigt syfte.

Frågan får väl leva vidare inom Liberalerna. Jag hoppas att vi kan få stöd även från Liberalerna och att vi kan skapa ett nytt tillkännagivande om den här saken, inte minst för alla brottsoffer som löper risk att råka illa ut annars.


Anf. 82 Juno Blom (L)

Herr talman! Vi talar här om vad vi ska göra när människor är dömda. Det är ganska naturligt, för det är det som betänkandet handlar om. Jag tror dock att det är viktigt att också tänka på att de viktigaste åtgärderna - och detta tycker jag att vi har svikit - är vilka tidiga insatser vi sätter in. Någonstans är det så att vi hade kunnat identifiera väldigt många av dem som begår allvarliga brott mycket tidigare. Jag tror att det är viktigt att vi även när vi talar om detta tänker på hur vi kan förändra och påverka.

Jag vill också säga att jag tycker att vi generellt sett har ett alldeles för dåligt barnrättsperspektiv i vårt land, vilket leder till att barn växer upp och landar i utsatthet och kriminalitet. Från Liberalernas sida är detta en viktig åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Apropå att det, som du var inne på, Adam Marttinen, inte är helt enkelt att bedöma vem som löper hög risk för återfall brukar jag ibland tänka att det är svårt för en person som inte ens har erkänt att den har begått det brott som den faktiskt har begått att komma till en förändring.

Det finns en avsaknad av att kunna delta i program. Jag tror också att det finns ett behov av att individuellt kunna sitta och tala med personer om det man själv har varit med om - som inte är ett försvar men många gånger kanske en förklaring till det man sedan utsätter andra för - för att komma fram till att ta in och erkänna den gärning man faktiskt har begått. När man inte ens kommer dit kan jag se att det är svåra bedömningsfrågor. Hur mycket har du förändrat dig om du kanske inte riktigt ens har erkänt att det du har gjort är felaktigt?

Så är det definitivt när det kommer till dem som utsätter andra för hedersbrott. Detta görs också många gånger på uppmaning av någon annan; det kanske inte ens är så att du själv hade önskat göra det här. Där har vi haft svårt att förstå de uppbrottsprocesser som unga människor, likaväl som äldre, kan utsättas för. Därför måste vi stärka denna förmåga.


Anf. 83 Carina Ödebrink (S)

Herr talman, åhörare och ledamöter! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens förslag och förslaget i justitieutskottets betänkande om att stärka Kriminalvården och det återfallsförebyggande arbetet och om åtgärder när det gäller villkorlig frigivning.

Lagändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs och att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och tydliggörs. Likaså ska det finnas en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande arbete och villkorlig frigivning. Det är något som också uttrycktes i regeringsförklaringen i januari. Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Regeringens förslag följer i stort förslagen i den så kallade frigivningsutredningen.

Herr talman! Att få ta del av människors berättelser och erfarenheter men också synpunkter är en viktig del i mitt och vårt uppdrag som förtroendevalda. Det är människan som är det viktiga. Hon kan vara brottsoffer och själv ha varit utsatt för ett brott eller vara anhörig till en som dömts för brott. Det är en grupp människor som vi inte talar så mycket om eller har i åtanke.

Det handlar om människor på in- och utsidan av murar, i häkten, i frivården, anställda och intagna, människor i civilsamhället - alltid människan. Och jag är tacksam över att få möta människor som delar med sig av sina liv och sina erfarenheter till mig. De berör mig verkligen på djupet. Även om det kan rymma mycket sorg och tragik hos den enskilde är det en uppmaning till mig och till oss att använda dessa erfarenheter för att utveckla, förändra och förhoppningsvis också förbättra kriminalvårdens arbete.

Vi ska ha ett starkt rättsväsen som människor känner förtroende för. De som begår brott ska ta ansvar för sina handlingar genom olika sanktioner i ett straffsystem som vilar på proportionalitet och likabehandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Lika viktigt är det samhälleliga intresset av att på ett effektivt sätt förhindra återfall i brott. Redan en liten minskning av återfallen har betydelse för att minska effekterna av först och främst mänskligt lidande men också de ekonomiska kostnader för samhället och enskilda som brottslighet medför. Arbetet med att förebygga återfall i brott är alltså en viktig del i verkställigheten av fängelsestraff.

I propositionen gör regeringen bedömningen att det inte bör införas en ordning som innebär att risken för återfall i allvarlig brottslighet ska påverka tidpunkten för villkorlig frigivning. Detta är också utredningens bedömning, och den delas av i princip samtliga remissinstanser. Skälen för detta är kraven på förutsebarhet och likabehandling samt svårigheten att göra tillförlitliga riskbedömningar som inte öppnar för godtycke och social diskriminering.

Särskilt låg är träffsäkerheten när det gäller risk för återfall i allvarlig brottslighet. Kriminalvården utformar för varje intagen, utifrån en risk- och säkerhetsbedömning, en individuell verkställighetsplan som inriktas på åtgärder mot bland annat återfall i brott. Planeringen sker i samråd med den intagne.

En riskbedömning bör inte styra strafftiden i anstalt utan i stället ligga till grund för andra återfallsförebyggande insatser. Genom att sätta den dömdes beteende i fokus och att detta ska utgöra grund för att skjuta upp villkorlig frigivning ges det bättre förutsättningar att möta kraven på förutsebarhet och legitimitet. Därför finns det skäl för en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och skötsamhet under verkställigheten och villkorlig frigivning.

Om den intagne motsätter sig åtgärderna eller inte genomför planen bör det, på samma sätt som vid annan misskötsamhet, ligga till grund för att skjuta upp den villkorliga frigivningen. På detta sätt grundas frågan om villkorlig frigivning på faktiska och dokumenterade omständigheter att ta hänsyn till i den fortsatta hanteringen. Detta behöver dock utredas särskilt och kompletteras med ett beslutsunderlag. Det är också något som regeringen har för avsikt att göra.

(Applåder)


Anf. 84 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det är högst ofrivilligt att regeringen är beredd att vidta åtgärden att man ska kunna skjuta upp den villkorade frigivningen. Detta reserverade sig de rödgröna partierna emot 2015, när vi i opposition förra mandatperioden skapade ett tillkännagivande, så försök inte inbilla någon här att det här är någon sorts socialdemokratisk insikt att det är rimligt att kunna skjuta upp den villkorliga frigivningen. Det är en följd av ett tillkännagivande som oppositionen har skapat och som regeringen har att anpassa sig till.

Det är dock ingen hemlighet att Sverigedemokraterna är något frustrerade över att man väljer att ta små steg i rätt riktning varje gång vi skapar ett nytt tillkännagivande i justitieutskottet och att man ibland inte gör någonting alls.

Vi fick höra i anförandet här att skälen till att man väljer att inte beakta farlighetsbedömningen vid en uppskjuten villkorad frigivning är just förutsebarheten och likabehandlingen. Alltså om två terrorister blir dömda för samma typ av terroristbrott men den ene av dem är väldigt farlig och riskerar att återfalla i brott beaktar Socialdemokraterna den personens kränkthet över att den andra terroristen, som kanske inte har en hög återfallsrisk, får sitta kortare tid i fängelse. De väljer att över huvud taget inte beakta ifall personen är farlig eller inte, utan den ska villkorat friges efter två tredjedelar avtjänat straff.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

I många fall har vi sett olyckliga exempel på hur just farhågan om en hög återfallsrisk också har blivit verklighet för väldigt många brottsoffer och deras anhöriga. Det är beklagligt att Socialdemokraterna alltid gör för lite, alltid gör för sent och aldrig sätter brottsoffren i främsta rummet.

Det är bara ett konstaterande, kanske inte en fråga.


Anf. 85 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Det här handlar om att sätta brottsoffren i centrum. Men det handlar också om en effektiv kriminalvård som har en god verksamhet och som också kan jobba för att stärka samhällsskyddet och skapa förutsättningar för människor som begår brott att få hjälp och stöd att lämna den kriminella banan. Det är inga konstigheter alls.

Adam Marttinen är mycket väl medveten om att riksdagen har ett tillkännagivande, och det är det som mycket av det arbete som vi i dag diskuterar tar sikte på.

En utredning tog upp de här frågorna, och i propositionen står det också väldigt tydligt om det som Adam Marttinen tar upp. Det tycker jag inte är några konstigheter.

Jag tycker snarare att det är Sverigedemokraternas skyldighet att redovisa på vilket sätt man ska kunna göra riskbedömningarna när det gäller vilka som ska få stanna kvar och vilka som kan bli föremål för villkorlig frigivning. Det finns egentligen ingenting i den kriminologiska forskningen som med tydlighet visar att riskbedömningarna är tillförlitliga, så jag tycker att det är Sverigedemokraternas skyldighet att redovisa hur man ska hantera detta.


Anf. 86 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Precis som har nämnts tidigare är det inte skrivet i sten att en hög risk för återfall i brott också leder till att man återfaller i brott, men det har visat sig att det i väldigt många fall leder till återfall i brott. Det är just det som är det stora problemet i sammanhanget.

Är man då beredd att låta en hel kategori individer som har hög återfallsrisk i brott stanna kvar i fängelse och inte chansa på att några av dem inte skulle återfalla i brott om de väl släpptes ut? Är man beredd att göra den prioriteringen? Ja, jag är beredd att göra den prioriteringen.

Denna princip är inte helt främmande för Socialdemokraterna heller. Inom exempelvis rättspsykiatrin finns det något som heter särskild utskrivningsprövning. Det görs alltså bedömningar av en persons farlighet och förmåga att återfalla i brott innan denne blir utskriven från rättspsykiatrin. Det är ingen konstig princip över huvud taget, utan den borde kunna implementeras rakt av i kriminalvårdens arbete.

I detta betänkande diskuterar vi dock den villkorliga frigivningen och om det är rimligt att släppa ut farliga individer i samhället efter att bara två tredjedelar av straffet avtjänats och riskera att dessa personer begår nya brott - när vi kunde ha haft en inkapaciteringseffekt där de hålls borta från gatan och från möjligheten att begå nya brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

I detta fall värnar Socialdemokraterna inte brottsoffren utan snarare principen om likabehandling och att ingen intagen ska känna sig kränkt av att ha blivit felaktigt bedömd i sin farlighetsbedömning. Det är fakta.


Anf. 87 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag utgår från att ledamoten Marttinen har läst frigivningsutredningen och andra underlag i detta sammanhang. Här sägs det tydligt att för att en förlängning av verkställigheten i fängelse ska kunna ge återfallsförebyggande effekt även efter frigivning bör det rimligtvis också kunna påvisas att verkställigheten i fängelset är verkningsfull. De viktigaste slutsatserna som dras av den forskning som finns är att längden på tiden i fängelse inte tycks ha någon positiv återfallsförebyggande effekt jämfört med verkställighet i frihet.

Jag tycker att vi bör grunda politik på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det handlar också om att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt: De som döms för brott ska straffas för det, men vi ska också säkerställa att de får hjälp och stöd att kunna lämna kriminaliteten bakom sig.

Adam Marttinen sa i sitt inledande anförande att Sverigedemokraterna har en helt annan syn i dessa frågor. Det visar sig ju tydligt. Vi socialdemokrater har en politik som handlar om både och, både att utkräva ansvar och straff och att hjälpa till ett annat liv. Vår politik bygger inte på att låsa in människor och kasta bort nyckeln.

(Applåder)


Anf. 88 Louise Meijer (M)

Herr talman! Vilken viktig debatt om villkorlig frigivning vi för just nu i kammaren!

Jag noterar att Vänsterpartiet i sina anföranden tydligt deklarerar att man är emot skärpningar av den villkorliga frigivningen. Det är kanske inte helt förvånande eftersom man också i en intervju har understrukit att man är för straff i frihet.

Moderaterna å andra sidan tycker att det är välkommet att man genomför dessa skärpningar och uppstramningar, men det är som vanligt inte tillräckligt. Vi vill ha en reform som innebär att tre fjärdedelar av straffet ska avtjänas i stället för regeringens förslag på skärpta åtgärder men fortfarande villkorlig frigivning efter att två tredjedelar av straffet avtjänats.

Jag noterar också att vissa av partierna till vänster på den politiska skalan talar om brottsoffren och hur dessa skulle reagera på skärpta straff och skärpta krav för villkorlig frigivning.

Då måste jag ta upp Örebromannen. Han betraktas som en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. Han cyklade efter kvinnor, misshandlade dem svårt och våldtog dem sedan. Han dömdes till tolv års fängelse och blev utsläppt efter åtta år eftersom vi har en, som jag ser det, automatisk villkorlig frigivning efter att två tredjedelar av straffet avtjänats.

Varför är partier till vänster om mitten så benägna att försvara grova serievåldtäktsmän? Samtidigt har de mage att tala om att brottsoffer skulle förlora på att vi stramar åt den villkorliga frigivningen. Fråga Örebromannens offer om de tycker att det är bra att han släpps fri efter åtta år i stället för tolv eller tio.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

När vi diskuterar den villkorliga frigivningen handlar det inte bara om en återfallsbedömning. Det handlar också om partiernas grundläggande syn på straffet och straffets funktion. Moderaterna har länge tyckt att straffen i Sverige inte i tillräcklig utsträckning står i proportion till brottets allvar. Den villkorliga frigivningen är givetvis en indikation på och ett politiskt värderingsmässigt ställningstagande till hur allvarligt man ser på brottslighet och på straffet i förhållande till det brott som har begåtts.

Därför vill Moderaterna, till skillnad från regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet, gå längre och reformera den villkorliga frigivningen så att man släpps fri först efter att ha avtjänat tre fjärdedelar av straffet. Dessutom ska återfallsförbrytare över huvud taget inte kunna bli villkorligt frigivna.


Anf. 89 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Det går inte att låta bli när Louise Meijer så fint bjuder upp till replik. Jag uppskattar alltid att få tala om den stora skillnaden mellan Vänsterpartiets evidensbaserade politik och Moderaternas politik som grundar sig i något annat.

Jag har inte bara talat i medierna om straff i frihet. Jag har återkommande motionerat i Sveriges riksdag eftersom återfallsrisken för den som har ett fängelsestraff på upp till ett år är 70 procent. Döms man till ett straff på runt ett år är risken att återfalla i brott alltså jättestor.

Då kan vi antingen stånga pannan mot väggen om och om igen eller göra något annat. Jag tycker att vi ska göra något annat och utforma ett system där folk som döms till korta fängelsestraff får sitt straff i frihet med elektronisk övervakning.

Jag tycker också att villkorlig frigivning är en bra grej. Det prövas om personen kan bli villkorligt frigiven, det sker en övervakning och det är en prövoperiod. Det är just en villkorlig frigivning, inte en garanterad frigivning.

Som jag återkommande har sagt under debatten handlar det om att kontrollen ska finnas kvar och att kriminalvården, övervakningsnämnderna och övervakarna ska ha kontakt med personer som går från ett längre straff på anstalt ut i frihet.

Här ska det ställas hårda krav. Utan den villkorliga frigivningen finns det inget incitament att ställa krav på en person och övervaka den om den inte sköter sig. Detta drabbar till syvende och sist brottsoffret. Ett brottsoffer ska kunna veta att den person som tilldömts ett straff för brottet kommer att övervakas när den kommer ut. Det är ett bra sätt att utforma rättssystemet på.


Anf. 90 Louise Meijer (M)

Herr talman! Linda Snecker nämner att Vänsterpartiets politik är byggd på evidens. Jag hävdar att den snarare är byggd på en värdering att straff inte har någon verkan över huvud taget och att det är ett fel i samhällets repressiva politik.

Jag menar att detta inte stämmer. Straff har en verkan, och viss forskning visar att straff leder till minskad brottslighet, inte minst när brottslingar är inkapaciterade.

Linda Snecker påstår att med vårt förslag skulle övervakningen efter frigivningen försvinna. Det stämmer inte. Reformeras den villkorliga frigivningen så att man släpps fri under en senare del av straffet måste övervakningen givetvis anpassas, så att man inte släpps vind för våg. Moderaterna är för mer övervakning. Det är jättebra om även Vänsterpartiet kan gå med på Moderaternas linje och både skärpa upp den villkorliga frigivningen och se till att övervakningstiden blir längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Problemet här är inte att Vänsterpartiet säger detta därför att man värnar brottsoffren. Det är inte så att Vänsterpartiet försvarar den villkorliga frigivningen på grund av brottsoffren, utan detta bygger på en värderingsmässig tanke om att straff inte har någon effekt eller verkan. Man vill inte se straff, för det är den politiska, ideologiska uppfattning man har. Vi menar att den är fel.


Anf. 91 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag är inte förvånad över att vi har olika ideologiska uppfattningar - det kan vi vara helt överens om. Min uppfattning och värdering, som Louise Meijer kallar det, delar jag med Kriminalvården. Vänsterpartiet utgår i många delar av sin kriminalvårdspolitik från det som Kriminalvården utgår ifrån: att straffet, när man får det, ska vara innehållsrikt och att man ska kunna få utbildning, behandling och hjälp att bryta det kriminella beteendet därför att man ska komma bättre ut. Detta delar vi med Kriminalvården.

När jag pratar med Kriminalvårdens ledning efterfrågar även de andra former av straff. Vi måste öka bredden i hur vi ser på straff i Sverige i dag, för synen är alltför snäv. Vi måste blicka ut och se hur man har gjort i andra länder som till exempel har överfullt på sina anstalter och som har höjt straffen men inte fått lägre kriminalitet med anledning av detta eftersom det inte finns några bevis för att högre straff leder till lägre kriminalitet. I andra länder har man gått till att ha straff i frihet med elektronisk kontroll. Det är inte fråga om om utan när vi kommer att tvingas införa denna politik, och där går Vänsterpartiet före.

Herr talman! Jag har en fråga till Louise Meijer, som ofta pratar om längre straff. Man får absolut tycka att det är en politik som får drivas, men vad ni aldrig pratar om, Louise Meijer, är: Vad ska straffet innehålla? Vilka nya behandlingsprogram vill ni se? Ska man ha både grundskoleutbildning och högskoleutbildning? Vilka arbetsinsatser ska finnas? Vad menar ni när ni säger att det ska vara en arbetslinje inne på anstalterna eftersom de inte får konkurrera med företag i fråga om jobb och produktion?

Prata mer om innehållet i straffet och inte bara om längden!


Anf. 92 Louise Meijer (M)

Herr talman! Jag håller med Linda Westerlund Snecker om att vi ska ha en bredare syn på straff - därom tvistar vi inte.

Vad gäller arbetslinjen på anstalterna kan jag inte tänka mig att Vänsterpartiet tycker att anstaltslönerna ska konkurrera med andra svenska arbetstagares löner, för då hade vi sett en drastisk minskning av lönerna på svensk arbetsmarknad. Denna politik har jag inte tidigare hört att Vänsterpartiet företräder.

Jag tycker givetvis att man ska utbilda sig och ha tillgång till utbildningssystemen på anstalterna, och det har man också. Utbildning - även yrkesprogrammen - är kanske det viktigaste verktyget för att efter avtjänat straff kunna få ett arbete. Just nu pågår ett arbete med att se över rehabiliteringsprogrammen inne på anstalterna från Kriminalvårdens sida, till exempel det program som handlar om våld i nära relationer och som till och med visade sig kunna ha negativ effekt på återfallsrisken. Detta arbete tycker jag är välkommet. Jag tror att vi behöver mer evidens när det kommer till rehabiliteringsprogrammen och även behöver se över om de till exempel verkligen ska vara frivilliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

När det kommer till de strängare kraven och att man kan göra internationella utblickar, som Linda Westerlund Snecker sa, kan vi gå till våra grannländer och titta på Danmark, Finland, Norge och Island. I alla dessa länder har man hårdare krav när det gäller bedömning av om man ska bli villkorligt frigiven eller inte. Detta tycker jag är bra. Jag tycker inte att vare sig Danmark, Finland, Norge eller Island på något sätt bryter mot rättsstatens principer eller liknande, utan där beaktar man både skötsamhet och risk vid frigivandet. Detta tycker jag är bra.


Anf. 93 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Jag fortsätter min resa med min enskilda fråga om villkorlig frigivning och farlighetsbedömning, som Kristdemokraterna har nämnt.

Jag tycker inte att jag fick något riktigt bra svar från Moderaterna i vare sig det första eller andra anförandet när det gäller den enskilda sakfrågan, men i stort håller jag med Louise Meijer mycket i beskrivningen av den värderingskonflikt som finns här i riksdagen mellan partier på den liberala vänsterkanten och mer konservativa partier.

Straff har betydelse, kanske inte alltid för den som har blivit dömd - att den ska få ett bättre liv - men det har betydelse för brottsoffren. Denna sida saknas helt hos de rödgröna när vi debatterar dessa frågor. Hur känns det för ett brottsoffer när en gärningsperson eller gärningsman bedöms vara farlig av Kriminalvården och sedan får avtjäna två tredjedelar av det straff som har dömts ut? Det är klart att det blir ett oerhört slag i magen på brottsoffren, men detta tycks inte vänsterkartellens partier förstå något av över huvud taget. Det är någon form av empatibrist där, måste jag säga.

Frågan om farlighetsbedömning tycker jag får leva vidare. Vi har lite olika synpunkter. Tre fjärdedelar ska avtjänas enligt Moderaterna, vi vill avskaffa den och så vidare. Men jag ser en framkomlig väg att flytta fram positionerna i och med att det finns ett annat parti, Kristdemokraterna, som föreslår att farlighetsbedömning ska inkluderas i frågan om en person ska vara villkorligt frigiven eller inte. Kan Moderaterna tänka sig att visa stöd för denna enskilda fråga och i enlighet med Kristdemokraterna motionera om den saken, så att vi får en bredare uppslutning till höstens motionsflod?


Anf. 94 Louise Meijer (M)

Herr talman! Moderaterna är det parti som längst i Sveriges riksdag har stått för lag och ordning och varit det parti som under decennier har stått upp för att Sverige ska ha en politik där brott som begås i vårt rike ska få proportionerliga och rättvisa straff. Detta är jag stolt över, och jag är glad över att det numera verkar finnas en bredare enighet i denna kammare kring Moderaternas linje när det kommer till lag och ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Vad gäller Adam Marttinens fråga angående om risk skulle kunna vara ett moment som är avgörande för den villkorliga frigivningen är Moderaternas besked att man absolut skulle kunna titta på detta. Samtidigt är det här ett område där det inte finns tvärsäkra svar. Enligt den utredning som ligger till grund för propositionen och enligt de remissinstanser som finns i utredningen kan det ibland vara svårbedömt och svårt att uppskatta om en risk kommer att realiseras eller inte. Denna intellektuella synpunkt tycker jag att man ska ha respekt för och iaktta när man utformar sin politik för huruvida risk ska tas i beaktande vid villkorlig frigivning.

Vi är som sagt beredda att se över och titta på detta. Vi säger inte villkorslöst ja, men vi säger heller inte tvärt nej. Det är viktigt att ta dessa synpunkter i beaktande, men det är också rimligt att, precis som i våra grannländer, till viss del kunna beakta risk.


Anf. 95 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Moderaterna är det parti som längst har stått upp för lag och ordning i Sveriges riksdag och som har varit tydligast i dessa positioneringar. Jag får be om ursäkt ifall vi har kommit in som en spelare lite från sidan och tagit över denna roll. Från oss får man nämligen glasklara besked om frågor, men från Moderaterna får man ett "Nja, vi kan se över det, titta på det, tänka lite grann och låta det ligga i rullorna och vara anonymt tills man eventuellt, kanske någon gång kan titta på det igen och kanske komma fram till något."

Nej, detta tycker jag inte är helt tillfredsställande. Visst, jag har stor respekt för att det är svårt att uppskatta risk, men som jag har sagt i tidigare replikskiften praktiseras denna princip inom rättspsykiatrin. Om man anser att en villkorlig frigivning i grunden är fel är det väl inget fel alls i att låta dem som har en risk för återfall i brott sitta av sitt straff för att uppnå en inkapaciteringseffekt. Det drabbar ju ingen - de har ju blivit dömda till fängelsestraff. Låt dem sitta tiden ut!

Jag förstår inte riktigt vad som är så svårt för Moderaterna att ge ett klart besked om. De vill ju tydligt göra sig till förespråkare för lag och ordning och stå upp för rättsliga principer och för brottsoffren. Jag tycker att det blev lite svajigt.


Anf. 96 Louise Meijer (M)

Herr talman! Det är välkommet från Moderaternas håll att Sverigedemokraterna numera ansluter sig till Moderaternas linje när det kommer till lag och ordning. Moderaterna är det parti som under längst tid har haft tydligast politik på detta område, och det kommer vi att fortsätta med. Vi kommer inte att tävla i att vare sig springa eller spela bingo om vem som kan bjuda högst i denna debatt. Däremot kan jag säga att jag inte tror att det finns så stora meningsskiljaktigheter kring ingångsvärdet eller värderingen av huruvida risk skulle kunna utgöra ett moment i bedömningen för villkorlig frigivning. Där finns det inte så stora skillnader.

Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

Jag skulle inte säga att Moderaterna har någon otydlig politik på detta område. Tvärtom skulle jag säga att Moderaterna är det ledande partiet för lag och ordning i Sverige. Vi fortsätter att ha denna ledartröja, och vi fortsätter att piska på regeringen när det kommer till att lägga fram lagförslag för stärkt lag och ordning och för stärkt säkerhet i Sverige. Den debatt som vi har haft här i dag vittnar om det. Den bygger på ett tillkännagivande som Moderaterna har varit initiativtagare till. Jag skulle därför säga att Moderaterna fortsätter att stå starka och ta ledartröjan när det kommer till lag och ordning. Och det gläder mig att se att partier, till exempel Sverigedemokraterna, ansluter sig till Moderaternas linje på detta område.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-15
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att uttrycket "15 § andra stycket andra meningen" i 37 kap. 7 § ska bytas ut mot "15 § andra stycket",
    2. lag om ändring i fängelselagen (2010:610).Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:77 punkterna 1 och 2.
  2. Bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2018/19:2598 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 5,

    2018/19:3056 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 2 och

    2018/19:3062 av Jonny Cato Hansson och Helena Vilhelmsson (båda C).
    • Reservation 1 (V)
  3. Återgång till tidigare straff vid ny brottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:136 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 14.
    • Reservation 2 (SD)
  4. Polisens möjlighet till övervakning av tidigare dömda

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:402 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 2.
  5. Elektronisk övervakning efter frigivning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:136 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 23 och

    2018/19:3058 av Katja Nyberg m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 3 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M63007
    SD06101
    C29002
    V25003
    KD21001
    L14005
    MP14002
    -0001
    Totalt25461034
    Ledamöternas röster
  6. Reformering av systemet med villkorlig frigivning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en reformering av systemet med villkorlig frigivning och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2018/19:2596 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

    2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 29 och

    2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 16 och

    bifaller delvis motionerna

    2018/19:136 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18,

    2018/19:1546 av Lars Hjälmered (M),

    2018/19:1914 av Louise Meijer (M),

    2018/19:2469 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.1,

    2018/19:2867 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 13,

    2018/19:3056 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 1 och

    2018/19:3058 av Katja Nyberg m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 4 (V)
  7. Förverkande av villkorligt medgiven frihet vid misskötsamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:3056 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 3.
    • Reservation 5 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M06307
    SD61001
    C29002
    V26002
    KD02101
    L14005
    MP15001
    -0001
    Totalt23384032
    Ledamöternas röster
  8. Vistelseförbud

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:487 av Robert Hannah (L) yrkande 6,

    2018/19:2589 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 8,

    2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 31 och

    2018/19:2871 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 6 (M, C, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, C, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M06307
    SD61001
    C02902
    V26002
    KD02101
    L01405
    MP15001
    -0001
    Totalt190127032
    Ledamöternas röster