Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2018/19:FiU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 december 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen och två motionsyrkanden om anslag inom utgiftsområdet. Anslagen uppgår till 3,5 miljoner kronor mer än regeringens förslag. I övrigt bifall till propositionen och avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-12-13
Justering: 2018-12-18
Trycklov: 2018-12-18
Betänkande 2018/19:FiU2

Alla beredningar i utskottet

2018-12-11, 2018-12-13

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Finansutskottet föreslår att riksdagen delvis säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så föreslår finansutskottet att riksdagen istället säger ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Enligt förslagen ska Statens servicecenter få 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringens förslag. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-12-20
Debatt i kammaren: 2018-12-21
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:FiU2, Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Debatt om förslag 2018/19:FiU2

Webb-tv: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag för utgiftsområde 2.

När kammaren för drygt en månad sedan, den 14 november, beslutade om förändringar i finansieringssystemet för public service innebar det att avtalet med Radiotjänst i Kiruna var tvunget att sägas upp. Radiotjänst har varit en stor och viktig arbetsgivare för Kiruna och Norrbotten. Det gläder mig oerhört mycket i dag att som riksdagsledamot representerande Norrbottens län få vara med om att säkerställa att det tillskapas ersättningsjobb i Kiruna med anledning av nedläggningen av Radiotjänst.

Radiotjänsts medarbetare har under lång tid levt i ovisshet om framtiden. Den borgerliga budget som kammaren har bifallit gör nu att några av våra statliga myndigheter får anslagsökningar för att etablera verksamheter i Kiruna. Inom utgiftsområde 2 tillförs Statens servicecenter de medel som de har äskat för att bidra till en del av de ersättningsjobb som nu ska tillskapas.

Medarbetarna på Radiotjänst har i 30 år sett till att finansieringen av en politiskt oberoende public service fungerat. De har på sitt sätt hjälpt till att upprätthålla ett fritt och öppet demokratiskt samhälle. I dag gläder jag mig åt att dessa medarbetare kan gå på julledighet med vetskap om att vi här i kammaren har fattat ett klokt och bra beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jakob Forssmed (KD).


Anf. 2 Adnan Dibrani (S)

Fru talman! Så här på en fredag, sista dagen innan alla ska på julledighet, vet jag att inte alla uppskattar att man går upp och förlänger debatten. Men jag är så illa tvungen. Jag ska inte hålla er kvar mer än en halvtimme. Jag lovar.

Jag gläder mig åt att Mattias Karlsson är så glad över att vi är enade vad gäller den utredning som har gjorts om Radiotjänst. Vi behöver göra någonting för de personer som i dag berörs av den omstrukturering, nedläggning och annat som sker med Radiotjänst. Jag är väldigt glad över att Mattias Karlsson vill göra någonting åt problemet. Men jag vill ge en lite mer nyanserad bild av hur läget egentligen var och är.

Vi vet alla att regeringen har fått lägga fram en övergångsbudget, vilket innebar att man inte fick ta speciellt många nya initiativ och annat. Man var lite handlingsförlamad. Man har fört diskussioner med de borgerliga om att man kanske skulle få fram någonting kring ersättningsjobb och annat i Kiruna. Borgarna sa nej, vilket innebar att övergångsbudgeten inte hade några sådana förslag. Det är också därför vi kommer att göra någonting åt problemet så fort en ny regering kommer på plats.

Finns det då ett arbete som har pågått fram till i dag? Jajamän! Det som finns är det så kallade Kirunapaketet. Innan Mattias Karlsson och Moderaterna vaknade fanns ett arbete som pågick mellan statsråden, de berörda ledamöter som då satt i kammaren och fackförbundet Unionen. Det paket som togs fram redan i juni och då handlade om 120 nya jobb innebär en förstärkning av delar av Lantmäteriets verksamhet, etablering av ett kontor för Statens servicecenter och utveckling av Skatteverkets verksamhet inom beskattningsområdet.

Jag är glad över att vi egentligen är enade, men jag vill ge en mer nyanserad bild. Jag tror dessutom att de 3 ½ miljoner som borgarna lägger i den olyckliga servettskiss som M, KD och SD har lagt fram inte kommer att hjälpa till med allt. Det är ändå fint att vi är överens och att Mattias Karlsson nu hoppar på tåget och vill hjälpa till med Kirunapaketet.


Anf. 3 Mattias Karlsson i Luleå (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Fru talman! Det går alltid att komma med tomma löften för en regering. När det väl handlat om att leverera ett så kallat Kirunapaket har de där löftena gapat ganska tomt.

Okej! Vi har haft en övergångsregering som kanske inte har haft möjlighet att lägga fram den budget som den själv hade velat. Men vi hade också kunnat komma överens mellan partierna i utskottet om att lägga fram förslag på att tillföra pengar till de här myndigheterna. Socialdemokraterna valde dock att inte göra det, vilket innebär att de här medarbetarna hade kunnat gå hem på julledighet i ovisshet om vart deras ersättningsjobb tagit vägen.

Vill det sig riktigt illa får vi ingen regering utan ett extraval, vilket gör att det går många månader innan vi har ett paket på plats. Men i och med den borgerliga budgeten har vi nu pengar, och det tycker jag att Adnan ska glädja sig åt.


Anf. 4 Adnan Dibrani (S)

Fru talman! Jag tror att jag sa "glad" alldeles för många gånger i mitt anförande. Så glad har jag nog aldrig varit. Nej, riktigt så lycklig är jag inte.

Det pratas om 3 ½ miljon som borgarna har lagt fram. Dessa medel kommer inte att skapa alla de jobb som behövs. Det blir i så fall väldigt billiga jobb som tillskapas i Kiruna.

Vi har, precis som jag sa i mitt anförande, fört diskussioner mellan olika statsråd och finanspolitiska talespersoner i de olika partierna. Där har man varit väldigt tydlig med att inget nytt utöver det som gäller pensionärsskatten ska finnas med i övergångsbudgeten. Därmed har det vi nu debatterar inte kunnat vara med. Vi har alltså valt att respektera det tillvägagångssätt som rimligen bör tillämpas av en övergångsregering.

Det betyder inte att vi inte arbetat med frågan. Det finns ett i stort sett färdigt förslag som vi hade velat ha med men inte fick ha med. Jag har redogjort för det förslaget. Redan den 15 november gick statsrådet Peter Eriksson, som är bördig därifrån, ut och var mycket tydlig med att han gärna hade velat ha med förslaget. Tyvärr fungerade inte det, utan den borgerliga sidan var mycket tydlig med att den enda sak som skulle finnas med var det som gällde pensionärsskatten.

Hade det varit så som du sa, Mattias Karlsson, hade den här frågan redan varit löst. Men vi har varit lite bakbundna av att riksdagen bestämde sig för att avsätta regeringen men inte direkt hade en plan för vad man skulle göra sedan. Där står vi i dag. Vi hoppas kunna lösa det så fort som möjligt.


Anf. 5 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Fru talman! Men är det så att även den socialdemokratiska riksdagsgruppen har varit bakbunden? Det är väl ändå så att ni hade kunnat lämna en följdmotion på detta utgiftsområde och tillskjuta de här pengarna till Statens servicecenter. Nu gäller det ju inte bara Statens servicecenter, utan det har tillförts pengar till en rad andra myndigheter också. Det handlar om Skatteverket och Lantmäteriet. 3 ½ miljon är de pengar som Statens servicecenter har äskat för att tillskapa verksamhet och arbetstillfällen i Kiruna kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

I det här läget när Adnan talar om att nyansera bilden handlar det om att det är den borgerliga budgeten som har tillfört resurser för att tillskapa ersättningsjobben. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har valt att inte göra det utan bara vänta på att en ny regering ska komma på plats, vilket vi har sett kan dra ut på tiden väldigt länge.


Anf. 6 Adnan Dibrani (S)

Fru talman! Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har ställt sig bakom det som är övergångsbudgeten. Vi har valt att respektera den regeringsbildningsprocess som just nu pågår. Vi hade velat se en regering på plats mycket tidigare. Det är inte vi som har skapat det läge vi i dag befinner oss i, utan det är framför allt M, KD och SD. Det är egentligen alla de ledamöter som valde att rösta bort Stefan Löfven som statsminister direkt efter valet.

Vi förde diskussionerna på Finansdepartementet om att göra någonting tillsammans men fick ett nej. Jag hoppas att vi så fort vi kommer tillbaka efter julledigheten kan sätta oss ned i den nya regeringen och göra det som egentligen redan är framtaget med det så kallade Kirunapaketet. De som drabbas av detta förtjänar att få ett snabbt svar och ett snabbt slut på detta. De lever i ovisshet. Där står vi i dag.

En av de viktigaste anledningarna till att vi i Socialdemokraterna inte själva har velat lägga fram någonting är för att vi inte har velat bakbinda en framtida regering. Det handlar någonstans om att det förslag som just nu går igenom kanske inte ens kommer att gälla i en månad. Det är inte speciellt bra för den regering oavsett kulör som komma skall framöver.

Det är inte ett seriöst tillvägagångssätt att ena dagen fort rösta för någonting för att i nästa tur kanske behöva dra tillbaka allting när en ny regering är på plats. Det hade varit mycket bättre om vi i brett samförstånd hade gjort någonting tillsammans eller väntat så att den nya regeringen oavsett kulör får rätt förutsättningar att kunna göra någonting med de pengar som finns.


Anf. 7 Emil Källström (C)

Fru talman! Vi förde ett antal samtal över blockgränserna om hur man ska fundera i ett läge där vi skulle ta fram en övergångsbudget under hösten. Jag satt, mig veterligen, med vid alla möten över partigränserna då vi förde de samtalen. Adnan Dibrani var med vid noll procent av de tillfällena. Ändå är Adnan Dibrani någon form av expert hur de samtalen pågick.

Någon gräns får det vara för hur många gånger man får upprepa en lögn i denna talarstol. Det stämmer inte att Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna sa: Nej, ni får inte lägga in Kirunapaketet i övergångsbudgeten. Det är en lögn. Det har aldrig skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Vi förde ett antal samtal om vilka principer som skulle vara rimliga att hålla i som styråra som övergångsregering i denna nya situation. Vi var också mycket tydliga med att vi tyckte att de principer som regeringen utgick ifrån och presenterade och som vi diskuterade var de rimliga. Det har representanter från alla de partierna sagt från denna talarstol.

Vi tycker att regeringen i allt väsentligt gjorde ett bra jobb med övergångsbudgeten. Men när det gällde omfattningen och avgränsningen av dokumentet var vi mycket tydliga. Det måste vara övergångsregeringen som äger övergångsbudgeten. Det är inte en gemensamt förhandlad budget.

Vi talade om principer och exakt var gränserna gick. Vad en regering kan lägga in i en övergångsbudget var helt och hållet övergångsregeringens avgörande. Det faktum att ett förslag - låt oss säga till exempel Kirunapaketet - finns med eller inte finns med i övergångsbudgeten är helt och hållet övergångsregeringens avgörande.

Det är helt och hållet övergångsregeringen som äger dokumentet övergångsbudget. Det är sanningen. Allt annat är falskt även om det upprepas av Adnan Dibrani vid ett flertal tillfällen i denna talarstol eller i talarstolen för repliker.

Tack så mycket, och god jul!


Anf. 8 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Det är juletider, och det verkar inte finnas någon skiljelinje i att Kiruna ska ha ersättningsjobben. Jag tycker att vi helt enkelt konstaterar att vi alla är överens om det nu. Sedan har det varit en resa hit som jag tror att vi skulle kunna säga ganska mycket om.

Jag själv har deltagit i förhandlingsrummet och vet även att man stämt av efter vägen fram till att man lade fram övergångsbudgeten vad den skulle innehålla eller inte. Vi har lite olika uppfattningar om detta, Emil Källström. Men nu är det jul. Det är jättebra att övergångsjobben kommer på plats.

Förslaget om dem hade kunnat läggas fram i en extraändringsbudget av en ny regering, vilket hade varit möjligt. De hade kunnat vara med i övergångsbudgeten om vi hade kommit överens om det över partigränserna tidigare, men så var det inte. Nu är det löst, så god jul!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-12-21
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 2

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2019Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 2 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 2 punkt 13, bifaller delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 2 punkt 10 och motionerna

    2018/19:2897 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1 och

    2018/19:2944 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) samt

    avslår motionerna

    2018/19:2357 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD),

    2018/19:2623 av Emil Källström m.fl. (C) och

    2018/19:2979 av Mats Persson m.fl. (L).b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår,
    2. för 2019 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor för stabilitetsfonden,
    3. för 2019 besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor för resolutionsreserven,
    4. för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter,
    5. för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet,
    6. för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen,
    7. för 2019 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar,
    8. för 2019 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 14 500 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 2 punkterna 1-5, 7, 9 och 11.c) Riksrevisionens lån för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamhetenRiksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2019 ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 000 000 kronor för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 2 punkt 12.d) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner
    1. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019-2021 som riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar,
    2. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019-2021 som riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 2 punkterna 6 och 8.