Civilt försvar och krisberedskap

Herr talman! En del pratar om klimatångest, och det kan vara nog så viktigt. Men få pratar om försvarsångest. Inte för att jag vill stressa eller hetsa upp någon, men vi behöver verkligen ta de frågorna på allvar. De sammantagna hot och risker som samhället står inför kräver ett återtaget totalförsvar.

Försvarsbeslutet 2015 innebar att planeringen för civilt försvar och totalförsvaret återupptogs - det är bra. Och i de försvarsuppgörelser som gjorts 2015-2017 har resurser skjutits till för att intensifiera det arbetet, vilket också är bra.

När det gäller försvaret kanske en del glömmer bort att civilförsvaret är en betydande del. Det kan vi inte minst se i detta betänkande, där väldigt många bra motioner behandlas.

Nu, efter en sommar med torka och bränder och en jul då många blev av med elen i sina hem i stormen Alfrida, är fler uppmärksammade på frågan. Då måste man själv ställa sig frågan: Är man utrustad för en eventuell kris?

MSB gjorde förra året ett utskick av en folder - Är du beredd? - som var jättebra. Det är bra om man har läst den. Jag hoppas verkligen att många har läst den. Har man inte det kan jag säga att den fortfarande finns att tillgå.

Det är inte nog med att vi alla behöver vara mer krisberedskapsmedvetna. Vi behöver också tänka till i flera led. Jag tänker på läkemedelsberedskap. Hur länge klarar vi av en kris med dagens beredskap? Läkemedel är en viktig förnödenhet, såväl för att värna liv och hälsa som i planeringen av det civila försvaret samt stödet till Försvarsmakten.

Herr talman! Jag tänker också på livsmedelsförsörjningen. Har vi mat så att det räcker vid krig eller kris? Vid en kris förväntas en frisk medborgare klara livsmedelsförsörjningen själv i upp till en vecka. Trots det finns det inga krisberedskapslager, och om transportsystemen kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn. Vi pratade om detta på Ekerö häromdagen. Om Nockebybron försvinner sitter man riktigt i klistret ute på Ekerö.

Sverige kan sägas ha en god livsmedelstrygghet en vanlig dag när det inte är kris eller krig. Men livsmedelstryggheten i Sverige vilar på import. Den svenska produktionen av livsmedel har minskat, och Sverige har de senaste 25 åren utvecklat ett starkt importberoende.

Vad händer om transporterna slås ut? I Riksrevisionens granskning, som vi för inte så länge sedan debatterade här i kammaren, konstaterades det att regeringen i flera sammanhang har uttryckt en vilja att stärka krisberedskapen, men i sin styrning har man inte gjort särskilt mycket för att skapa tydliga förutsättningar för läkemedels- och livsmedelsförsörjning i händelse av kris. Nu är flera utredningar på gång. Då får vi verkligen se till att det blir verkstad av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Herr talman! I går kväll träffade jag ett gäng lantbrukare från Södertörn i Stockholms län. Vi samtalade om allt från problem med att vara utsatt för djurrättsterrorister till att det är ett problem när människor hellre köper en ekologisk vara som rest runt halva jorden än en närproducerad sallad från gården bredvid.

I vad ligger incitamentet? Jag tänker på dessa fantastiska människor som kliver upp i ottan för att se till att man har mjölk i kaffet.

Livsmedelsförsörjningsgraden i Sverige har sjunkit till att ligga runt 50 procent. Men vi behöver producera mer livsmedel för att klara kriser. Vid en längre krissituation med avklippta importvägar är vår livsmedelstrygghet nämligen nära en katastrof.

Herr talman! Många bra motioner har inkommit under den allmänna motionstiden. Jag vill tacka alla motionärer: Tack för er tid och för ert engagemang i dessa viktiga frågor! En fråga har berört mig speciellt. Den handlar om positionering av nödställda. Innan jag började i försvarsutskottet hade jag inte någon aning om att detta inte funkade.

I dag, när någon ringer 112, kan inte en alarmoperatör se den nödställdes position. Jag trodde att de kunde det. De kan dock göra en så kallad triangulering; de kan alltså försöka fastställa en position mellan tre master, vilket inte är särskilt precist.

Efter ett studiebesök på Trygghetens hus i Östersund fick jag se hur det kan se ut i verkligheten. Ytan vid en triangulering kan vara enorm och svår att söka igenom för att hitta den nödställde.

Herr talman! Det är inte nog med att det är bråttom och kan vara livsavgörande. Man kan behöva börja med att leta, ibland över stora ytor, innan man kan hjälpa den som behöver hjälp. Det är inte hållbart för vare sig den utsatte eller dem som ska rädda liv. Tekniken finns. Då måste lagstiftningen moderniseras. Då behöver vi ta vårt ansvar.

Jag är glad och stolt över att vi moderater har lyckats ena ett antal partier i försvarsutskottet som tycker att detta är viktigt. Det är så viktigt att vi är en majoritet i försvarsutskottet som står bakom att regeringen skyndsamt bör se över möjligheterna att samhällets alarmeringstjänst ska tillåtas positionera hjälpsökandes mobiltelefoner per automatik. Tack och lov för det!

Vi har många viktiga ämnen under rubriken Civilt försvar och krisberedskap. Jag tror att vi har all anledning att återkomma till dem, men i dag tänkte jag lyfta fram en fråga till.

Vi moderater vill se över förutsättningarna för en nationell krisfond. Oavsett vilken kris som står näst på tur - torka, översvämning eller annat - innebär det stora ekonomiska konsekvenser. Naturkatastrofer kan medföra kännbara ekonomiska förluster för privatpersoner, näringsidkare, kommuner och regioner. Även i de fall då förluster täcks av försäkringar kan det ta lång tid innan de som drabbats får sin ersättning, och vissa skador ersätts över huvud taget inte. Sverige har i dag inte något regelverk för ekonomisk ersättning när katastrofer väl har inträffat. I stället beslutar regeringen från fall till fall om huruvida extra stöd ska utgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Vi moderater tänker att en nationell krisfond skulle skapa bättre förutsättningar för ett mer förutsägbart ersättningssystem som gynnar personer, näringsidkare, kommuner och regioner som drabbats extra hårt av naturkatastrofer. Det minskar också risken för att statens budget belastas med oförutsedda utgifter. Det skulle dessutom möjliggöra snabbare utbetalningar, vilket kan vara helt centralt för dem som blivit drabbade.

Herr talman! Vi moderater yrkar bifall till utskottets förslag om tillkännagivande under punkt 19 samt till vår reservation 24 under punkt 24, men vi står självklart bakom alla våra reservationer.

Herr talman! Jag tänker börja med en kommentar till Folk och Försvars konferens i Skövde som vi har deltagit i. Jag har varit där ett antal år, herr talman. Jag tror att det var fjärde eller femte året. Man kan se en markant skillnad i hur det är nu jämfört med första året jag var där. Det är i dag en annan effektivitet som präglar många kommuner, och det är en samverkan mellan länsstyrelser på ett annat sätt. Det är jätteglädjande. Det arbetet går ju fortsatt fram i olika takt inom kommuner och länsstyrelser, naturligtvis. Det är dock stor skillnad mot tidigare år, vilket är väldigt glädjande.

Man kan också se att när vi i Sverige väl sätter fart och håller samman, då händer det saker. Det är vi bra på. Fler och fler gör detta, och det är en styrka som vi har. När vi väl bestämmer oss händer det grejer. Då håller vi ofta fast vid detta och driver på, och det är bra.

Det vi är sämst på är just att komma så långt att vi pratar med varandra. Vi pratar om vikten av sammanhållning i samhället, men vi själva här i riksdagen klarar inte av det riktigt. Vi kan inte samarbeta med varandra. Vi kan inte prata med varandra på det viset. Ändå ger vi ofta sken av att det är viktigt. Jag tycker att vi borde skärpa oss och bli bättre på att prata med varandra och se vad vi kan vara överens om liksom att vi ska vara tydliga med det vi inte är överens om. Här har vi en brist politiskt och en läxa att göra.

Jag tycker också att konsekvensanalysförmågan borde kunna förbättras avsevärt i många stycken. Jag vill inte peka ut något särskilt parti, utan vi borde rent allmänt trycka på detta. Vi behöver konsekvensanalyser innan vi fattar besluten, och det kan vi bli bättre på.

Herr talman! I går när vi pratade om den budget som nu ligger i Försvarsberedningen sa en ledamot att bnp är ett väldigt trubbigt instrument, och det är det ju. År 2025 ska vi komma upp till 1,5 procent av bnp, enligt de direktiv som är lämnade till oss. 1,5 procent av bnp, vad kan det bli? Kanske 88-90 miljarder - jag vet inte exakt i dag. Men det är vad vi har att förhålla oss till, och sedan kan vi tycka att det inte är särskilt bra. Visst kan det fluktuera och innebära problem, men just 1,5 procent av bnp är ett begrepp som används vida i Europa, så det måste vi förhålla oss till. Jag tror att vi är överens om att vi trots allt ska göra det.

Jag skulle också vilja tala lite grann om energiberedskapen. Det finns olika elkraftskomponenter, och alla är beroende av säker el. För samhällsviktig verksamhet vet vi att elavbrott kan innebära oacceptabla konsekvenser, herr talman.

Vad gör vi då? Vi kan utveckla styrtekniken så att elförsörjningen kan omprioriteras till samhällsviktiga funktioner. Det här är uppmärksammat, och vi kan fortsätta det arbetet. Energimyndigheten bör ges i uppdrag att förstärka försörjningstryggheten för särskilt viktiga samhällsverksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Herr talman! Varför blir människor här i Sverige utan ström i en månad på grund av att det blåser? Det behöver inte vara en beredskap, krig eller så, utan det blåser helt enkelt. Vad berodde det på? Träden blåser över elledningar. Hur många stormar och hur många träd ska bryta elförsörjningen innan vi, länsstyrelser eller kommuner funderar på vad vi ska göra? Hur många år ska gå innan andra förstår att vi före nästa storm ska ta bort träden närmast de elledningar som vi inte kan gräva ned?

För mig är det fullständigt obegripligt att man inte tar det här ansvaret ute i kommunerna. Det är ren skandal att man inte gör det. En månad var man utan ström. Det kostar enorma summor att leverera mat och undsätta de här människorna med helikoptertransporter och så vidare, på grund av träd som blåser över elledningar. Detta sker i Sverige bara för att det blåser. Det tycker jag är utomordentligt dåligt.

Jag skulle också vilja tala lite grann om läkemedelsberedskapen i Sverige, herr talman. De statliga lagren är i princip avvecklade. Ingen har i dag ansvaret att bygga upp beredskapslager. Jag läser innantill: "Riksrevisionens sammantagna bedömning är att det inte finns tillräckligt tydliga förutsättningar, och inte vidtas tillräckliga åtgärder, för att skapa förutsättningar för livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kris eller under höjd beredskap."

Detta är utomordentligt allvarlig kritik från Riksrevisionen. Man rekommenderar regeringen att klargöra mål, krav och ansvar och att förtydliga samordningsuppdragen.

Det här är länge sedan. Vad händer? Ingenting. Jo, lite grann händer. Man planerar för det här, men man kan snabba på det. Det är jätteviktiga saker som jag särskilt vill lyfta fram.

Livsmedelsförsörjningen har tidigare talare varit inne på. Om man ska göra det här, herr talman, tror jag att man måste ta ett helhetsgrepp. Landsbygden är inte bara ett ställe att åka och turista på. Ska vi få en levande landsbygd måste man också se till att det lönar sig att bruka sin jord och skog där. Sänk då dieselskatten! Sträva efter att behålla landsbygdsskolorna! Sänk arbetsgivaravgifterna för dem som arbetar där ute! Ta bort skatterna om du anställer någon i en lanthandel! Momsen spelar inte så stor roll, för den drar du ändå av om du har ett företag.

Om vi sänker utgifterna för företagare på landsbygden kommer med största sannolikhet förutsättningarna för att vara kvar och förstärka sin verksamhet att öka. Det är jag helt övertygad om. Man måste ta fram och sjösätta en plan för detta, och vi stöder gärna en sådan plan. Vi återkommer med våra egna förslag i det här stycket.

Jag vill även nämna översvämningarna som vi motionerar om. Jag tänker på Göta älvdalen och Vänerområdet. Regeringen fick 2012 en redovisning av ett uppdrag som Statens geotekniska institut har genomfört. Arbetet med en kartläggning pågår, herr talman, vilket är glädjande eftersom det ju gått ett antal år sedan 2012. Nu börjar det bli dags att tag i de där frågorna. Rätt vad det är kommer skreden, och det är oerhört mycket mer kostsamt att reparera ett skred i stället för att ha lite förtänksamhet på förhand.

Efter skogsbrandsbekämpningen 2014 kom det utmärkta förslag till förändringar, men det hände inte ett dugg, herr talman! Sedan brann det igen 2018, och så småningom kom det igång lite bättre - i vissa stycken mycket bättre. Men den centrala ledningsfunktionen saknas trots förslag om det redan 2014. Förra året, 2018, brann det igen, och till sommaren kommer det att brinna igen. Vad händer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Det här visar på en senfärdighet och att konsekvensanalysen efter den första branden inte var tillräcklig. Här borde vi skärpa oss.

Vi har också lagt fram ett förslag om positionsbestämmelser via AML, advanced mobile location. På så sätt kan man direkt se varifrån den skadade ringer så att man snabbt kan hjälpa. När det gäller hur länge man ska bevara de här uppgifterna finns det olika förslag. Vi har sagt att vi tycker att det är värt att stödja den inlämnade motionen, eftersom den är ganska lik vår egen sedan tidigare.

I övrigt stöder vi alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Herr talman! Kära ledamöter! Det här är ännu en viktig debatt för oss försvarspolitiker. Fokus är på hela landet och krisberedskap, civilt försvar och uppbyggnaden av totalförsvaret.

Jag var ute och gick med min bror på skogen i söndags och kunde konstatera att det har slutat att rinna vatten i bäckarna. Det står still. Jag läste väderprognosen: Tio dagar framåt visar den på sol och ökad värme.

Tecknen känns igen från hur vi hade det i somras på många håll i landet. Varje väderprognos som kom visade ytterligare tio dagar med sol och hög värme. Effekterna blev allt värre.

Det började tidigt. Det började redan vid valborgsmässofirandet. Då regnade det sista gången hemma. Sedan kom det några tillfällen i Säfflebygden. Annars var det lätt att bedriva vårbruk, att få i sådden, men växtligheten kom inte igång. Den avstannande. Fälten blev gulbrända.

Så var det på många platser runt om i Sverige. Fodertillgången blev knapp. Det fanns inte tillräckligt bete för djuren. Pressen ökade för varje dag och varje vecka med den enorma torkperioden för Sveriges bönder och djurhållare samt övriga som var beroende av tillgången till färskt vatten. Grundvattennivåerna har de senaste åren också blivit en stor utmaning.

Detta är tendenser som visar hur vårt samhälle ser ut och vad vi behöver tänka på när vi jobbar med krisberedskapsfrågor. Dessa tendenser är också något för oss att lära oss i fråga om vad vi behöver tänka på när vi ska dimensionera ett totalförsvar, det vill säga att planera för det oväntade.

Det är just nu svårt att säga vad som sträcker sig bortom tiodagarsprognosen. Hur kommer det att se ut i Sverige om det inte blir regn den här våren heller? Vad ska vi planera för? Det vi vet är att många just nu har svårt med fodertillgången till sina djur. Det är svårt när man inte vet hur länge maten räcker. Precis på samma sätt kan det vara för oss människor, som förväntar oss att maten finns i hyllorna och kommer med transporterna från någonstans - om det är svenska jordbruk eller från Europa. Mer än hälften av många varor importeras till vårt land.

Sverige är oerhört sårbart, Sverige är oerhört omvärldsberoende och Sverige är beroende av en fungerande marknad i Europa. Dessa frågor är viktiga, och de är grundläggande och angelägna att jobba med på bred front.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Totalförsvarsperspektivet behöver genomsyra varje politikområde. Det måste vara bärande bland alla politiker i den här församlingen, ute i landets regioner och i samtliga 290 kommuner.

Det som är glädjande är att under de år vi har diskuterat att återuppta arbetet med totalförsvaret har vi sett att engagemanget har vuxit sig allt starkare ute i landet. Medvetandet ökar, och insikterna tydliggörs i hur vi prövar krisberedskapsfrågor. Detta måste vi tillsammans ta vara på och fortsätta att underhålla. Ett starkare engagemang för krisberedskap och totalförsvar lägger grunden för en långsiktig utveckling av hela landet.

På det sätt vi kan hantera trygghetsfrågor, med det civila försvaret och den militära upprustningen och många andra frågor inom krisberedskapen, kan vi också hitta dynamiska effekter med tillväxt, företagande, innovation, forskning och teknikutveckling. Inte minst gäller det i frågor om energiomställning. En del pratar om kärnkraftens betydelse.

Försvarsberedningen besökte förra året Japan. Vi lärde oss då att man stängde ned kärnkraften. Vi har skrivit i våra rapporter att i händelse av högre beredskap eller krig stängs kärnkraften ned. Då kommer landet att behöva resurser till att bevaka, skydda och ha koll på hur kärnkraftverken fungerar när de står. Det kommer att gå åt mycket militära resurser till den uppgiften. Framför allt kommer sårbarheten i landets elförsörjning att bli tydlig.

Då finns ett stort val framför oss. Ska vi bli ännu mer beroende av importerade energivaror och storskaliga lösningar? Få anläggningar gör sårbarheten större. Eller ska vi jobba för en riktning med fler, mindre producenter av el av olika slag - solenergi, vattenkraft, vind? Möjligheterna är enorma, och de finns över hela landet - på land, till sjöss och i luften.

Med många små anläggningar minskar vår sårbarhet. Då ökar försörjningstryggheten, och den lokala utvecklingen på landsbygden stärks.

Det här är oerhört intressanta perspektiv, som vi centerpartister värnar om. Vi engagerar oss för dem eftersom de är viktiga för landets långsiktiga säkerhet.

Hur vi ska klara naturkatastrofer och utmaningar när vädret växlar i övrigt är något vi lär oss successivt. Men vi behöver även här förmedla från generation till generation vilka grundvärden som är viktiga i stundens hetta och allvar. Därför är det angeläget att följa upp de senaste 25-30 årens neddragningar i räddningstjänsten i många kommuner. Där finns en enorm utvecklingspotential och en enorm utmaning. Många räddningstjänster har avvecklats eller har avvecklat delar av sin verksamhet, och de behöver mer folk.

Dessa frågor har vi debatterat förut, och de är värda att repetera även i dag. Bemanningsproblemen finns, och de måste prioriteras. I en rapport som lades fram för några veckor sedan framgår att det går bättre med rekryteringen och utbildningen till räddningstjänsten.

Torkans effekter och skogsbränderna som pågick under en lång period förra sommaren gav en hel del lärdomar till oss. Utredningen lyfte fram många bitar. Låt mig nämna några exempel.

Aktörer agerade långsamt eller för långsamt. Insatserna avslutades för tidigt. De brandflyg som kom skickades hem vid midsommartid. De fick sedan återvända till Sverige. Sedan kan vi räkna på konsekvenserna tre fyra dagars restid fick för hur många hektar skog som brann i onödan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

I vissa bygder var informationen om eldningsförbud oklar. Helikoptrar hade behövt sättas in tidigare. Det fanns inte tillräckligt många terrängfordon, pumpar, slangar eller tillräcklig mängd bränsle hos många hårt prövade räddningstjänster.

De kommunala handlingsplanerna var inte heller inriktade på att kunna hantera större skogsbränder. Så är det ofta. Det finns andra målbilder av vad som kan hända och vad som kan drabba oss.

Vi måste ta vara på utredningens olika iakttagelser och det som fungerade mycket bra. Många insatser var fantastiskt viktiga med anställda, organiserade frivilliga och spontanfrivilliga, och försvarets verksamhet hjälpte till på många håll.

Hur vi dimensionerar och lägger grunden för krisberedskapen är viktigt när vi ska skala upp, klara större händelser och krislägen samt även i ett större beredskapsperspektiv. Staten behöver tydliga förväntningar på vad det civila försvaret ska klara av och under hur lång tid. Om vi planerar för att vi ska klara oss en vecka som enskilda och samhället i övrigt tre fyra månader ställer det helt andra krav på leveranstrygghet och försörjningstrygghet i fråga om mat, livsmedel i övrigt, energi och insatsvaror.

Centerpartiet står också bakom att etablera en nationell krisfond, så att det blir tydligt vad som gäller i dessa lägen.

Jag yrkar bifall till reservation 24 i betänkandet. Reservationen handlar om ersättningar till enskilda personer, näringsidkare och kommuner som drabbas hårt av en kris. I dag beslutar man från fall till fall, och det behöver finnas ett tydligt tänk om planeringen i dessa frågor.

Centerpartiet vill också se en ökad patrullering av och insatser av skogsbrandflyg i förebyggande syfte för att kunna avvärja skogsbränder tidigare. Vi vill återinföra det statliga stödet till skogsbrandsövervakningen, som avskaffades 2003. Vi anser också att markägare har ett stort ansvar att bidra med förebyggande insatser.

Centerpartiet vill underlätta rekryteringen av fjällräddare, sjöräddare, deltidsbrandmän och brandmän. För oss är det grundläggande att människor i Sveriges glesbygd eller landsbygd ska känna trygghet och vara förvissade om att hjälpen kommer när den behövs.

Herr talman! Det här är ett oerhört omfattande arbetsområde. Vi är mitt uppe i en totalförsvarsplanering, och en beredningsrapport väntas inom fem veckor. Vi ska presentera utgifterna och planeringen för det militära försvaret. I rapporten behöver tydliggöras vilka förväntningar vi har på Försvarsmakten när det handlar om stödet för att hantera kriser i det civila samhället likaväl som vi behöver förvalta de omkring 70 förslag som presenterades i den första delrapporten Motståndskraft i december 2017. Centerpartiet står bakom de omkring 70 förslagen, och vi förväntar oss att regeringen med högsta prioritet gör allt som går för att genomföra förslagen så snart som möjligt.

Vi förväntar oss också att en sammanvägd proposition nästa år tar höjd ekonomiskt men också praktiskt för det civila försvaret med grund i krisberedskapen och med åtgärder som täcker hela perspektivet men också med sambandet till det militära utgiftsområdet i övrigt.

Om jag inte redan gjort det understryker jag vikten av ett eget brandflyg, en nationell förmåga som kan vattenbomba.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservationer 24 och 28 i dagens betänkande.

Herr talman! I dag debatterar vi civilt försvar och krisberedskap.

Jag vill på en gång markera att jag yrkar bifall till reservation 8. Jag står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande håller jag mig till just den reservationen.

Jag vill understryka det som Daniel Bäckström sa förut. Det finns en rad olika förslag som vi håller på att diskutera. Vi lade fast de 70 punkterna i Försvarsberedningens rapport för ett år sedan. Det behöver göras verkstad av dem, och de pengar som krävs behöver läggas till.

Detta handlar om hur vi kan bygga upp och stärka försvaret. Vi behöver stärka det militära försvaret men också det civila försvaret.

Jag vill lyfta upp några saker i betänkandet.

Det är viktigt med självförsörjning. Självförsörjningsgraden har minskat och ligger i dag på under 50 procent. Här kan vi jämföra oss med Finland, som har helt andra siffror. I en krissituation klarar man sig i ett halvår. I Sverige klarar vi oss maximalt en månad - om det går bra. Här är det viktigt att lyfta fram att självförsörjningsgraden måste öka och att regeringen måste ta fram en strategi och verka för detta ändamål.

Herr talman! Detta med bränder har varit uppe. Det är någonting som tyvärr händer. Det hände i somras med stora konsekvenser, och det har hänt förut.

Brinner det vill det till att man har resurser. Inte minst viktigt är det att man har helikoptrar. Förra sommaren hjälpte Försvarsmakten till. De hade i genomsnitt mellan två och tre helikoptrar uppe, och de har stora och bra helikoptrar - inte minst Black Hawk, som kan ta 2 500 liter per skopa.

Kristdemokraterna anser att Försvarsmakten bör få ett tilläggsuppdrag. Man ska hjälpa till vid den här typen av katastrof, då det civila samhällets resurser inte räcker till. Hade man fått det tilläggsuppdraget hade man kunnat ha ungefär dubbelt så många helikoptrar uppe i somras. Detta är någonting som behöver rättas till, för precis som Daniel Bäckström var inne på förut kommer det att hända igen. Det var bra att vi fick hjälp från andra länder, från Norge och från andra länder runt om i Europa, men vi måste också bättre kunna använda egna resurser.

Därför tar vi upp i en av våra reservationer att staten måste kunna använda sig av helikoptrar mer effektivt. Man ska kunna använda Försvarsmaktens helikoptrar - MSB ska kunna styra över det i en krissituation - men också Sjöfartsverkets helikoptrar. De senare är jättefina, men de saknar lyftkrok. Det är någonting som behöver rättas till så att de kan hjälpa till.

Vi tar också upp frågan om cyberattacker. Försvarsberedningen var nyligen i Ukraina. Där pågår det ju ett krig, herr talman, visserligen lågintensivt men ändock. Det har pågått i fem års tid. Det är nu ungefär tio stycken per månad som stupar. Under dessa fem år har 14 000 dödats. Men vi märkte att Ryssland, som ju är starkt involverat där, också använder olika typer av cyberattacker. Ukraina har exempelvis drabbats av att tappa strömmen - en kvarts miljon människor har tappat elförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Detta är något som kan drabba även Sverige. Därför är det viktigt att vi stärker vårt cyberförsvar. I dag är det utspritt på många olika myndigheter. Vi anser att det behöver skapas ett cybersäkerhetscentrum, ett nationellt sådant som finns i exempelvis Storbritannien, som samlar de bästa resurser vi har och ser till att informationen kan nå ut också till det civila samhället och inte minst till näringslivet så att vi kan skapa en säker marknadsplats i Sverige och skydda oss mot dessa attacker, som hela tiden ökar. FRA har sagt att det är ungefär 10 000 cyberattacker per månad mot Sverige. När vi stärker det civila försvaret är alltså en viktig del att stärka cyberförsvaret.

Allra sist, herr talman, vill jag säga något om ett tillkännagivande som utskottet har gjort. Det gäller positionering av nödställda.

Före mobiltelefonernas tid ringde folk från en vanlig telefon, en fast telefon. Då var det lätt för SOS Alarm att direkt se varifrån personen ringde, och man kunde åka dit. Nu har vi mobiltelefoner. Då finns det en teknik som gör att man kan lokalisera - man kan direkt se att där ute på havet finns Lisa, och där i skogen finns Pelle. Det är någonting som ger den exakta positionen.

Därför är det viktigt att utskottet har gjort detta tillkännagivande. Nu behöver regeringen skynda på. Det finns ett direktiv att detta ska vara infört senast 2020. Men det är redan infört i till exempel Storbritannien sedan fem år tillbaka och även i Finland. Därför är det viktigt att detta kommer på plats så fort som möjligt så att nödställda kan få hjälp mycket snabbare. Det är någonting som kommer att kunna rädda människoliv.

Herr talman! Jag tycker att det är positivt att motionsbetänkandet vi har att debattera i dag, Civilt försvar och krisberedskap, är så pass omfångsrikt. Det betyder att det är många i denna kammare som känner ett engagemang i dessa frågor, som ser betydelsen av ett starkt civilt försvar och en fungerande krisberedskap och som ser att styrkan i det svenska försvarskonceptet är summan av våra gemensamma ansträngningar.

I det sammanhanget är det civila försvaret helt avgörande. Det är avgörande för Försvarsmaktens förmåga att verka uthålligt över tid, och det är avgörande för att upprätthålla en försvarsvilja.

Ytterligare en viktig aspekt är att det civila försvaret är användbart också under fredstida kriser och kan fungera som ett komplement till krisberedskapen. Ett samhälle som har planerat för det värsta - det väpnade angreppet - kommer också att stå bättre rustat för att möta civila kriser, oavsett i vilken skepnad de uppträder.

Men det civila försvaret är till skillnad från det militära försvaret ingen egen organisation, vilket kan vara en utmaning i sig. Det civila försvaret är egentligen all annan verksamhet som behövs på olika sätt vid höjd beredskap. Därför är det svårt att peka ut en fråga eller ett område som skulle vara viktigare än någonting annat. Som motionsbetänkandet visar är det en rad angelägna områden som vi måste titta på. Här finns motioner om livsmedels och läkemedelsförsörjning, skyddsrum, ledningsförmåga, sjukvård och transporter. Det är precis så stort och komplext detta område är. Äldreomsorgen måste fungera i krig, liksom energiförsörjningen, liksom det finansiella systemet och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

I Försvarsberedningens första delrapport, Motståndskraft, görs en gedigen analys av samhällets sårbarheter. Den röda tråd som jag tycker mig se är helhetssynen, insikten att samhället inte är starkare än sin svagaste länk - och vi kan vara helt säkra på att en eventuell motståndare kommer att rikta sina angrepp mot våra svaga punkter.

Herr talman! Det brukar i dessa debatter framhållas det faktum att Sverige under lång tid inte arbetade särskilt aktivt med det civila försvaret. Så är det, och det får också konsekvenser. Kanske är det så att den tjänsteman som var mest orienterad om rutinerna vid höjd beredskap numera har gått i pension.

På grund av tidens tand är det ofrånkomligt att det är allt färre medarbetare på våra myndigheter som har varit med vid en stor totalförsvarsövning. Den senaste övningen var ju trots allt 1987.

Snarare har vi i dag en yngre generation av tjänstemän och handläggare som, likt mig själv, har växt upp i en tid, 1990-tal och tidigt 2000-tal, som var starkt präglad av en fredstida rationalitet där samhällets resurser och insatser i huvudsak begränsade sig till att kunna möta civila kriser. Kriser kan visserligen vara nog så påfrestande. Det såg vi inte minst under förra sommarens omfattande skogsbränder. Ändå är det en helt annan sak att förbereda sig för och planera för ett väpnat angrepp.

Mycket arbete pågår just nu samtidigt och på flera olika nivåer inom det civila försvaret. Det är utbildningsinsatser, stöd till kommuner, statliga utredningar och övningar. Apropå 1987 hålls nästa år den första stora totalförsvarsövningen i Sverige på mer än 30 år. Övningen blir en viktig milstolpe i arbetet med en sammanhållen totalförsvarsplanering.

Som ett steg på vägen mot nästa års övning genomförde MSB förra året den första nationella övningen inom ramen för den återupptagna totalförsvarsplaneringen, Samö 18. Fokus låg på samverkan och ledning under störda förhållanden.

Jag ska också nämna några av de initiativ som regeringen tagit och som syftar till att lägga en grund för det framtida arbetet, inte minst inför nästa års försvarsbeslut.

Några exempel är en utredning för tydligare ansvars- och ledningsförhållanden och en stärkt samordning inom det civila försvaret, en utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap, en utredning om en ny myndighet för psykologiskt försvar som ska vara på plats den 1 januari 2021 och en utredning om näringslivets roll inom totalförsvaret, vilket är en mycket viktig fråga.

Vidare har det tagits beslut om ett nytt nationellt center för att stärka samordningen kring informations- och cybersäkerheten samt beslut om ändringar i MSB:s instruktion och klargörande av myndighetens ansvar för bland annat planering, samordning och utvärdering av det civila försvaret.

Herr talman! Detta är några exempel som visar riktningen framåt. Ledningsförmågan behöver stärkas och bli mer robust både regionalt och nationellt. Hela samhället, inklusive näringslivet, måste involveras i arbetet med en totalförsvarsplanering. Vi behöver naturligtvis också vara mycket vaksamma vad gäller det växande cyberhotet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Jag ska också avslutningsvis särskilt kommentera det tillkännagivande som finns i betänkandet om den mycket viktiga frågan om att kunna positionera nödställda som ringer 112. Här är vi alla överens. Att den som ringer 112 vill bli hittad och hjälpt måste vara en given utgångspunkt. Man ringer inte 112 för att få allmän sjukvårdsrådgivning utan för att få omedelbar hjälp.

SOS Alarm har i dag möjlighet till gps-positionering. Det bygger på att de skickar ett sms till den nödställde som den nödställde ska svara på, och då får SOS Alarm den exakta positionen. De använder också funktionen e-call, som är installerad i nyare bilar och innebär att bilens sensorer känner av en olyckssituation och skickar en impuls till SOS Alarm, som då får positioneringsuppgifterna.

Men alla är ju inte i ett sådant skick att de kan svara på ett sms när de ringer 112, och alla olyckor sker som bekant inte i nya bilar. Man måste därför också använda den teknik som kallas AML, vilket flera ledamöter har varit inne på. Denna teknik används i dag i flera länder. När jag stämde av med SOS Alarm häromdagen var beskedet att de räknar med att i närtid kunna sjösätta denna teknik, kanske redan under första halvåret i år. Det bygger på att de ingår ett samarbete med de stora systemägarna, Google och Apple, som lägger in en spårningsfunktion i telefonerna, vilket innebär att SOS Alarm automatiskt får positionen när någon ringer.

Herr talman! Denna förändring kommer att rädda liv. Det är vår uppfattning att SOS Alarm gör helt rätt i att i detta läge pröva lagstiftningen på detta område.

På lite längre sikt ska Sverige implementera ett nytt EU-direktiv. Det ska vara infört i lag senast i december 2020 och innebär att mobiler ska kunna spåras vid nödsamtal.

Oavsett tillkännagivandet rör det alltså på sig i denna fråga, och det rör sig i rätt riktning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en ganska enkel fråga till ledamoten. Delar ni uppfattningen att vi bör återuppta ett psykologiskt försvar?

Herr talman! Svaret på den frågan är ja, och som jag nämnde i mitt anförande finns ett utredningsuppdrag som handlar om att inrätta en myndighet för psykologiskt försvar.

Herr talman! Är ni låsta vid att det måste vara en ny myndighet, eller kan ni tänka er att en annan myndighet kan få detta ansvar?

Herr talman! I dag arbetar MSB med psykologiskt försvar, men vår ambition är att växla upp arbetet och koncentrera det till en ny myndighet. Direktiven är klara, och utredare är på plats för detta syfte. Poängen är att vi ska bli bättre och höja ambitionsnivån, och det tror vi att vi kan göra genom att inrätta denna myndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Herr talman och ärade ledamöter! Hej också till alla er som lyssnar och tittar!

Även i dag debatterar vi en stor mängd motioner om försvarspolitiken under rubriken "Civilt försvar och krisberedskap". Det har varit intressant att lyssna på det som tidigare har sagts i talarstolen, och mycket bra och viktigt har sagts.

I försvarsutskottet har vi ett tydligt fokus på de militära frågorna. Vi talar om olika sorters båtar som behöver köpas in, om flygplan, om något som jag har lärt mig heter medelräckviddigt luftvärn och om en massa annat på det militära området.

Men försvarsutskottet ansvarar också för frågorna som rör det civila försvaret och krisberedskapen. Under ett halvår har jag fått ta del av intressanta föredragningar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen och räddningstjänsterna och om länsstyrelsernas och kommunernas roll. Det har handlat om det civila arbetet och den kanske lite mer vardagliga krisberedskapen som de flesta som bor i Sverige kan känna igen sig i.

Som ledamot från Skåne har jag flera gånger träffat Länsstyrelsen Skåne, som har kommit långt i sitt arbete vad gäller just det civila.

Vi lever i en mer sårbar tid och värld, och jag tror att många märker av det. Vi är beroende av att det finns mat i butikerna, att el och vatten levereras och att internet fungerar. Många av oss, kanske framför allt sådana som jag som är relativt unga och uppvuxna i en stad, har nog lite svårt att föreställa sig vad som kan hända om samhällets system inte fungerar.

I min hemstad Lund behövde vi under en längre period för några år sedan koka dricksvattnet. Det märktes att detta påverkade Lundaborna mycket. Det var ingen allvarlig kris, men många kände en oro över att under en längre period behöva koka sitt dricksvatten, som ju trots allt är livsviktigt.

Klimatförändringar och naturkatastrofer är ett allvarligt hot mot landets invånare. Många exempel från senare tid har nämnts här i dag: bränder, översvämningar och torka. Vi vet också att vi kommer att se mer av detta framöver.

Runt om i världen är naturkatastrofer och klimatförändringar grundorsaker till krig och konflikter. Att arbeta mot klimatförändringar och för en bättre miljö är alltså att arbeta för en fredligare värld.

Detta måste ges högsta prioritet i hela vårt samhälle, och vi måste våga fatta beslut som motarbetar klimatförändringar och naturkatastrofer.

Herr talman! Vi har ett stort ansvar för att bygga upp en krisberedskap i både samhället i stort och hos oss enskilda människor och planera för större och mindre kriser framöver. Här har kommunerna ett väldigt stort ansvar för att se till att verksamheter som äldreomsorg och förskola fortsätter att vara igång i tider av kris, hur sophanteringen ska fungera och hur befolkningen ska få rätt information om viktiga händelser. Till detta kommer också landstingens och regionernas stora uppgift att ha en fungerande sjukvård.

Vi i Vänsterpartiet ser med stor oro på nedskärningar i kommunal och regional sektor, där personalen redan i dag, när vi inte befinner oss i några större externa kriser, går på knäna. För att verksamheten ska kunna fungera i kris krävs att personalen inte redan från början är utarbetad och underbemannad, vilket tyvärr är fallet i dag när det görs nedskärningar i den kommunala sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Vi i Vänsterpartiet ser gärna att vi vid sidan om den militära värnplikten har en civilplikt, där ungdomar under en tid kan få en inblick i och lära sig mer om den offentliga sektorns olika samhällsviktiga uppgifter. Det skulle höja den allmänna kunskapen hos befolkningen, stärka viljan att vara med och ta ett gemensamt ansvar och förhoppningsvis locka unga människor att utbilda sig inom de viktiga välfärdsyrkena framöver.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för att vårt samhälle ska vara starkt och motståndskraftigt. Vi stärker tillsammans demokratin, jämställdheten och jämlikheten. För Vänsterpartiet är det självklart att jämlika samhällen där vi planerar, finansierar och genomför saker tillsammans är starka samhällen. Vi måste hålla ihop och tillsammans motarbeta den splittring som vi ser i samhället i dag med ökande klassklyftor och rasism. För det är bara när vi står tillsammans som vi kan stå emot ett samhälle som är mer och mer utsatt för risker.

Vi i Vänsterpartiet har inga egna reservationer på det här området. Jag har därför inget yrkande.

Herr talman! Fram till år 2000 hade Sverige ett betydande civilt försvar med civilplikt. Civilområdena stämde i princip överens med militärområdena, och jämte militärområdeschefen stod civilområdeschefen, och tillsammans kompletterade de varandra med att skapa en stabil grund för totalförsvaret.

En ytterligare beredskap fanns i driftvärnet fram till år 2005, vilket hade till syfte att säkra funktionen hos en rad samhällsviktiga institutioner samt infrastruktur. Det militära försvaret kan inte fungera utan ett starkt civilt försvar, vilket vi anser är en vital del av totalförsvaret. Ett trovärdigt och fungerande totalförsvar kräver att det militära och civila försvaret är väl samövat, finansierat och tydligt i sina mål och strukturer. Detta är något som redan i fredstid behöver finnas på plats.

Sverigedemokraterna tror att det finns delar som skyndsamt måste komma på plats, och jag ska nämna några från vår reservation i det betänkande, Civilt försvar och krisberedskap, som vi nu debatterar.

En viktig pusselbit när vi återuppbygger det civila försvaret är att det behövs en ansvarig myndighet som samordnar verksamheten, likt det Civilförsvarsmyndigheten tidigare hade som uppgift. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har haft bitar av rollen och fick exempelvis ta en viss ledarroll under förra sommarens bränder. MSB bör omorganiseras och få ett tydligare fokus på civilförsvar. MSB bör även ges befogenhet att agera som rikscivilförsvarsmyndighet för att underlätta samordningen mellan de regionala myndigheterna i fred, kris och krig.

En annan viktig komponent för ett robust totalförsvar är återinförandet av civilplikten. Det finns i dag en möjlighet att plikta in personer i samhället utanför värnplikten. Vid ett läge då det råder höjd beredskap kan regeringen föreskriva om allmän tjänsteplikt, om detta behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätthållas. Föreskriften kan avse en viss del av landet eller en specifik verksamhet. Problemet är att de personer som regeringen tar i anspråk kanske inte har de rutiner eller är samtränade med de samverkanspartner som deras uppgift kräver. Det kan även finnas allvarliga situationer vid kris eller gråzonsproblematik där höjd beredskap inte råder, då regeringen inte har befogenhet att inkalla till tjänsteplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civilt försvar och krisberedskap

Det är då viktigt att civilplikten är återinförd och att det vid behov även finns en civilpliktig utbildning. Det kan handla om exempelvis räddningstjänstpersonal, kraftnätsreparatörer eller personer som krigsplaceras på sin arbetsplats utan vidare utbildningsbehov men med behov av förståelse och rutiner i händelse av kris eller krig.

Då Sverige är uppdelat i län och myndighetsregioner måste det fastställas hur civilförsvaret ska organiseras. För att förenkla samverkan med Försvarsmakten anser vi att denna indelning bör följa militärregionernas områden. Inom ett sådant totalförsvarsområde bör en civilbefälhavare utses att leda planeringen i fred, kris och krig. Principerna om ansvar, likhet och närhet bör genomsyra det civila försvaret. Nya hotbilder kräver att län och kommuner kan mobilisera en aktiv krishantering på hög nivå.

Herr talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4. Jag tackar även alla som har inkommit med motioner. Det känns jättebra att det finns ett sådant engagemang på det här området.

Herr talman! Det märks att det civila försvaret och krisberedskapen engagerar. Det märks både på engagemanget i debatten och på den tunga lunta som betänkandet utgör. Det är 150 sidor, 65 motioner och ungefär 110 yrkanden. Det är väldigt många bra förslag, tycker jag som är ny i försvarsutskottet. Jag har läst igenom betänkandet och känner att jag har fått mycket ny kunskap som jag inte hade tidigare.

Det handlar om alltifrån ökade informationsinsatser för att öka kunskapen om försvaret till krisinformation, räddningstjänstens roll och deltidsbrandmännens roll. Det handlar om torka, översvämningar, fyrverkerier och braskaminer men också om livsmedels- och läkemedelsberedskap, vilket flera ledamöter tidigare har talat om här.

Det civila försvaret och krisberedskapen har faktiskt inte tidigare varit ett diskussionsämne i mitt umgänge eller i min familj. Det är ganska svårt med samhällsinformation i dag, när vi översköljs av så mycket information och olika budskap.

Själv minns jag ganska diffust den sida som tidigare fanns i telefonkatalogen med information om vad vi skulle göra i händelse av kris eller krig. Mina egna barn har, vad jag vet, inga egna sådana minnen.

Därför är det bra för att öka medvetenheten och kunskapen att MSB nu ger ut den broschyr som flera andra också har talat om, Om krisen eller kriget kommer. Det är också viktigt, precis som tidigare ledamöter här i talarstolen har framfört, att vi tar del av vad den innehåller.

Jag tror också att den återinförda allmänna värnplikten inte bara ökar Sveriges förmåga utan också kunskapen. Man ger också broschyrer och information till landets alla 18-åriga tjejer och killar, vilket jag tror påverkar diskussionerna i deras familjer och släkter. Det gör att vi ökar kunskapen och informationen om att det också behövs ett civilt försvar.

Herr talman! Många andra har varit inne på livsmedels- och läkemedelsberedskapen. Jag vill också instämma i att det fortfarande finns brister. Det finns brister i beredskapen för att tillhandahålla livsmedel och läkemedel om vi skulle få en kris eller ett krig. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med detta. Bland annat har man tillsatt en omfattande utredning om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar, som ska redovisas senast den 31 mars 2020.

Budgeten för det civila försvaret har stärkts, och det står att medlen bland annat ska användas för att arbeta med frågor som rör läkemedels- och livsmedelsförsörjning.

När det gäller livsmedelsförsörjning ligger ansvaret på kommunerna, och som tidigare kommunpolitiker och kommunalråd kan jag erkänna att vi inte har jobbat tillräckligt med dessa frågor i Blekinge. Det gör man däremot nu sedan ett år tillbaka, när Region Blekinge fattade beslut om att det måste göras. Detta är också, som andra ledamöter har sagt, en viktig fråga för att hela landet ska ha samma möjligheter och skyldigheter och vara likställt.

Herr talman! Från försvarsutskottet ser vi också positivt på den inriktning som Försvarsberedningen hittills visat när det gäller livsmedelsförsörjning, då man konkret uttalat att mängden livsmedel som måste finnas tillgänglig under en allvarlig säkerhetspolitisk kris som pågår i upp till tre månader bör fastställas.

Jag tycker att det är positivt att regeringen tydligt visat en vilja att utveckla detta område, men, som har sagts, det återstår en hel del. Här måste vi också understryka vikten av ökad samverkan mellan det offentliga och det privata i samhället, inte minst när det gäller livsmedels- och läkemedelsindustrin. När apoteken privatiserades upphörde nämligen statens ansvar för beredskapslager, vilket har ökat sårbarheten och kan få allvarliga konsekvenser.

En ledamot som talade tidigare sa att regeringen visserligen gör en del men inte tillräckligt mycket. Regeringen har dock tillsatt en utredning även på detta område, herr talman. Den ska redovisas senast den 1 juni 2020. Socialstyrelsen har fått i uppgift att stödja landstinget i detta uppdrag. Där ingår bland annat att göra en förstudie av landstingens behov och av kunskapsunderlaget på detta område. Den ser vi fram emot.

Socialstyrelsen har också redan gjort en del och presenterade i juni 2018 sitt uppdrag att göra en förnyad bedömning av hur innehållet i myndighetens beredskapslager av läkemedel och medicinteknik ska hanteras. Där har konstaterats att det behövs mer information till landstingen.

Civilt försvar och krisberedskap

Herr talman! Från försvarsutskottets sida är vi positiva till regeringens vilja att utveckla dessa områden och konstaterar att man har vidtagit en del åtgärder. Det behöver dock sannolikt göras mer, och därför vi ser fram emot regeringens beredning av Försvarsberedningens rapport på detta område.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 april.)

Vissa frågor om Försvarsmaktens personal