Till innehåll på sidan

Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

Betänkande 2018/19:AU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 juni 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration (AU14)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.

Riksdagen tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Skrivelsen läggs till handlingarna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-06-04
Justering: 2019-06-13
Trycklov: 2019-06-13
Reservationer: 1
Betänkande 2018/19:AU14

Alla beredningar i utskottet

2019-05-28, 2019-06-04

Regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration (AU14)

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.

Arbetsmarknadsutskottet tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."

Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-06-18
Debatt i kammaren: 2019-06-19

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Patrik Björck (S)

Herr talman! Riksrevisionen har inkommit med en rapport om jämställdhetsintegrering och integrationspolitiken. Och regeringen har besvarat den i sin skrivelse. Regeringen ser väldigt positivt på Riksrevisionens arbete och anser att man med ledning av förslagen i rapporten kan ytterligare förstärka och förbättra sitt arbete.

Vi socialdemokrater i utskottet tycker att regeringens reaktion på rapporten är positiv och att man tar det till sig på ett bra sätt.

När det gäller Riksrevisionens synpunkter vill vi särskilt peka på att de ser en förbättring i fråga om hur man rapporterar och i olika material, till exempel i finansplaner och den ekonomiska politiken, anger ett jämställdhetsperspektiv. Det har blivit bättre sedan den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen tillträdde. Det finns en progression i det arbetet, även om det naturligtvis, precis som Riksrevisionen mycket riktigt påpekar, kan bli ännu bättre. Men det är något som vi ser positivt på.

Det finns anledning att påpeka att regeringen tar de här frågorna på väldigt stort allvar. Man satsar hårt för att lyfta upp frågorna och driva dem framåt. Vår uppfattning är att det med anledning av detta skulle räcka att lägga rapporten till handlingarna. Det är som sagt ett positivt bemötande. Men Liberalerna har inkommit med en motion. De vill tillföra jämställdhetspolitiska mål med anledning av rapporten.

Vi socialdemokrater tycker inte att det är nödvändigt. Vi har därför en reservation i betänkandet. Jag vill yrka bifall till vår S-V-MP-reservation.

I övrigt kan det inte nog understrykas hur viktigt det här arbetet är. Vi är väldigt positiva till att det förs fram.


Anf. 2 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Vi ska nu diskutera en rapport från Riksrevisionen som heter något så tungvrickande som Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken - ett outnyttjat verktyg. I den rapporteras att målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Enligt de jämställdhetspolitiska målen ska kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett delmål är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Herr talman! Trots detta är utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden väsentligt lägre än både inrikes födda kvinnors och utrikes samt inrikes födda mäns. Riksrevisionen konstaterade 2015 att trots att regeringens etableringsreform bland annat syftade till att öka förutsättningarna för kvinnors deltagande i arbetsmarknadsrelaterade insatser hade detta inte kommit till stånd i någon större utsträckning. Dessutom bedömde OECD 2016 att Sverige behöver utveckla insatser för att utrikes födda kvinnor i större utsträckning ska etableras på arbetsmarknaden.

Vad blev då resultatet av granskningen, herr talman? Jo, även om integrationen varit ett högt prioriterat område och kunskap om stora könsskillnader funnits länge visar Riksrevisionen att de granskade dokumenten inte i tillräcklig utsträckning har jämställdhetsintegrerats.

Trots att jämställdhetsintegrering har varit den huvudsakliga strategin för att genomföra jämställdhetspolitiken sedan 1994 kan Riksrevisionen konstatera att regeringen först från 2015, framför allt i finansplaner och riktlinjer för den ekonomiska politiken, anger att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all regeringens politik. Detta skifte märks också i styrningen av Arbetsförmedlingen, där regeringen bland annat återinför krav på att verksamheten ska utformas så att den främjar mångfald och jämställdhet.

I regeringens avsnitt om integration respektive arbetsmarknad i budgetpropositionerna har man kommit olika långt med att jämställdhetsintegrera beskrivningarna, analysen och de framåtsyftande delarna. Från 2015 har regeringen i större utsträckning tagit hänsyn till kön i sina beskrivningar, identifierade utmaningar och ambitioner. Men trots att beskrivningarna ofta visar på stora könsskillnader lämnas de även efter 2015 i stor utsträckning utan någon förklarande analys.

Däremot anger regeringen i de allra flesta granskade dokument riskfaktorer för svag integration och arbetsmarknadsförankring. Det handlar till exempel om kort utbildning, svaga kunskaper i svenska språket, bristande jobbrelaterade nätverk, födelseregion eller funktionsnedsättning. Men det saknas analys av dessa faktorers betydelse för att förklara könsskillnader med arbetsmarknadsanknytning. Med undantag för de senaste åren har det saknats analys av om det finns ytterligare förklaringar till könsskillnader som till exempel det faktum att kvinnor tar ett större omsorgsansvar, könsnormer och könsstereotyper.

Riksrevisionens bedömning är att de granskade dokumenten inte i tillräcklig utsträckning har jämställdhetsintegrerats. Det har under de senaste åren skett en positiv utveckling, men det behövs mer analys av könsskillnadernas orsaker för att man ska kunna utveckla politiken. Även arbetsmarknadspolitiken behöver redovisas och analyseras så att det är möjligt att följa hur politiken faller ut för utrikes födda kvinnor och män även när de inte längre definieras som nyanlända.

Liberalerna med kompisar vill införa ett nytt delmål i målstrukturen för jämställdhetspolitiken. Det gör de bland annat genom att lägga till ett ord: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige." En undrar ju varför det är så viktigt att lägga till ordet "invandrar". När man säger "kvinnor och män, flickor och pojkar" innefattar det alla. Det är som om det skulle råda fullständig jämställdhet bland alla svenskfödda.

Herr talman! Vänsterpartiet vill ha ett samhälle för alla, inte för bara några få. Det kräver en politik som ger alla oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämställt och jämlikt samhälle.

Ett väl fungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska från asylprocessen till boendesituationen och etableringen i samhället präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Vi menar att inkluderingsarbetet måste inledas dag ett, direkt efter ankomsten till Sverige.

Det ska bli lättare att komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig en utbildning för dem som nyligen har kommit till Sverige. En nyckel är språkundervisningen. De elever som i dag går på gymnasiets introduktionsprogram ska få de bästa förutsättningarna att både lära sig ett nytt språk och läsa in grundskolan på kort tid.

Vi i Vänsterpartiet vill att kvinnor ska ha samma möjligheter som män att arbeta. Vi har en rad förslag för att göra det möjligt. De tre viktigaste är satsningar på äldreomsorgen, satsningar på barnomsorgen och en jämställd föräldraförsäkring. Det ska inte vara en ekonomisk förlust att vara kvinna.

Om kvinnor förvärvsarbetade i samma utsträckning som män skulle sysselsättningen bland kvinnor öka med 250 000 heltidstjänster. Det skulle även ha stor betydelse för samhällsekonomin och stärka de offentliga finanserna.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet föreslog i vår vårbudgetmotion en stor satsning på mer personal och utbildning inom äldreomsorgen. Vi vet att de flesta anhörigvårdare är kvinnor. Därför är satsningar på äldreomsorgen särskilt betydelsefulla för att öka kvinnors möjligheter att arbeta.

Vänsterpartiet vill också att en jämställdhetskommission ska tillsättas där syftet är att öka kvinnors sysselsättningsgrad och ge kvinnor samma tillträde till arbetsmarknaden som män.

Med det sagt, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationen. Jag önskar alla en jättetrevlig sommar.


Anf. 3 Leila Ali-Elmi (MP)

Herr talman! I dag diskuterar vi Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering. Rapporten konstaterar att jämställdhetsintegreringen har blivit betydligt bättre sedan S-MP-regeringen tillträdde. Men det finns fortfarande mycket arbete kvar.

Utrikes födda kvinnor ska ha lika tillgång till arbetsmarknaden som alla andra. Jag kan inget annat än hålla med om Riksrevisionens granskning. Vi behöver bli bättre på att jämställdhetsintegrera integrationspolitiken och att ta itu med könsskillnaderna på djupet. En djupgående jämställdhetsintegrering är ett sätt att motverka strukturer som leder till att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden.

Enligt Riksrevisionens rapport hade utrikes födda kvinnor i Sverige fram till 80-talet en högre sysselsättningsnivå än inrikes födda kvinnor. Vissa skulle bli förvånade över denna information eftersom situationen i dag är den motsatta. Denna utveckling visar flera saker. Framför allt visar den att situationen vi har i dag inte är skriven i sten utan är föränderlig. Det är inte en naturlag att utrikes födda kvinnor ska ha en svag ställning på arbetsmarknaden.

Det visar också att de människor - de kvinnor - som kommer till Sverige är en heterogen grupp. Det är människor med olika bakgrund, förutsättningar och drömmar. De kvinnor som kom till Sverige fram till och med 80-talet hade en annan arbetslivserfarenhet och utbildning än vissa av de kvinnor som kommit till Sverige de senaste åren. Därför behöver de också olika slags stöd. Vi kan inte ha likformade kollektiva lösningar på komplexa individuella problem. Det missgynnar dem med sämst förutsättningar på arbetsmarknaden men också dem som vill och kan integreras snabbare.

Regeringen har redan gjort mycket inom etableringsområdet. Etableringstiden har halverats. Det är en stor framgång. I dag har utrikes födda kvinnor som bor i Sverige samma sysselsättningsgrad som kvinnor inom EU generellt. Men vi nöjer oss inte förrän klyftan mellan utrikes och inrikes födda försvunnit. Vi behöver nu en verklig feministisk etableringspolitik, där vi tar hänsyn till olika maktstrukturer både i hemmet och i det offentliga rummet.

Kvinnor har i decennier missgynnats på arbetsmarknaden för att de i större utsträckning tar hand om familjen, barnen och hemmet. Men det här är begränsningar som är skapade. Det är inte naturlagar. Vi måste bekämpa patriarkala strukturer som hindrar kvinnor från att delta på arbetsmarknaden på lika villkor. Alla gynnas av detta. Och det handlar inte bara om ekonomi. När båda föräldrarna har möjlighet att arbeta utanför hemmet blir deras relation mer jämställd.

Januariavtalet lyfter upp frågan om integration och betonar att det behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsåtgärder. Det står bland annat att även föräldralediga måste få lära sig svenska. En aktiv föräldraledighet är ett sätt att stärka kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Detta är bra. Men Miljöpartiet vill gå ett steg längre. Vi vill införa en tredelad föräldraförsäkring och öronmärka föräldradagarna så att minst en tredjedel används av vardera föräldern. Miljöpartiet vill att alla barn ska få växa upp med båda sina föräldrar. Statistiken visar att fler pappamånader leder till att fler pappor stannar hemma och tar större ansvar för hushållsarbetet. Fler pappamånader minskar även förväntningar från samhället och arbetsgivaren att mammorna ska stanna hemma längre. Ett jämställt föräldraskap är den mest effektiva åtgärden för att komma till rätta med ojämlikheter mellan män och kvinnor. Det här gäller både inrikes och utrikes födda föräldrar.

Jämställdhet är en prioritering för den här regeringen. Det är en självklar del i all vår politik. Regeringen ändrade nyligen Arbetsförmedlingens regleringsbrev och gav 300 miljoner mer till arbetsmarknadspolitiska insatser för att få utrikes födda kvinnor i arbete. Det är en investering som kommer att löna sig för samhället. Om utrikes födda kvinnor har samma sysselsättningsgrad som inrikes födda kvinnor kommer Sveriges bnp att stiga med 58 miljarder per år. Effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder - anpassade efter individens och marknadens behov - är ett sätt att nå den målbilden.

Sverige ska bli mer jämställt. Rätten att förverkliga sina drömmar och nå sin fulla potential utan att begränsas av sitt kön ska vara en självklarhet. Alla vinner på en bättre och mer jämställd integration.

Jag vill yrka bifall till reservationen.

(Applåder)


Anf. 4 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! "Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund", kan vi läsa i Riksrevisionens rapport. Om vi fortsätter och läser om de jämställdhetspolitiska målen står det följande: "Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv." Detta exemplifieras genom delmål med betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. Så är det inte i dag.

Om utrikes födda kvinnor skulle arbeta i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor skulle Sveriges bnp öka med 58 miljarder kronor på ett år. Detta är frågor som angår oss alla.

Men en fungerande integration är givetvis absolut viktigast för den enskilde individen. Att få en egen inkomst, arbetskollegor, semester, matlåda och vad det nu kan vara - allt detta bidrar till att skapa en frihet, en möjlighet att rösta med fötterna om man så vill.

Bara för att du kommer hit till Sverige mitt i livet som kortutbildad kvinna ska det inte betyda att du på förhand blir dömd till ett liv i utanförskap i ett av våra miljonprogramsområden. Så är det för många kvinnor i dag. Samhället måste erbjuda de här kvinnorna hopp. Vi måste visa att vi förstår samhällsproblemet och kommer med relevanta svar. Här visar Riksrevisionens granskning bland annat på behovet av ytterligare statistik när det gäller utrikes födda kvinnor och män.

Riksrevisionens granskning är ingen upplyftande läsning. Rekommendationerna blir viktiga att implementera i det kommande arbetet, inte minst att analysera orsakerna till könsskillnader, så att förutsättningarna blir mer likvärdiga mellan kvinnor och män.

Att kvinnor som flytt hit från andra delar av världen låses fast i utanförskap av en stängd bostadsmarknad och en låst arbetsmarknad påverkar inte bara dessa kvinnor utan skadar också framtida generationer. OECD har visat att mödrars etablering på arbetsmarknaden påverkar inte minst deras döttrars framtida jobbutsikter.

Enligt studier från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, är risken 70 procent högre att barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd själva är i behov av ekonomiskt bistånd i framtiden. SCB:s statistik visar att arbetslösa föräldrar ökar risken för unga att hamna utanför arbete och studier med nästan 70 procent och risken att inte få gymnasiebehörighet med 40 procent. Att sakna gymnasiebehörighet ökar i sin tur risken att hamna i utanförskap med 118 procent. Att bryta utrikes födda kvinnors utanförskap påverkar inte bara kvinnor i dag utan också framtida generationer.

Herr talman! Jag har arbetat hårt som kommunalråd för att ställa krav på människor som har bidrag att göra sitt yttersta för att bli anställbara. Det är viktigt. För många av dessa kvinnor är vägen till arbetsmarknaden lång, inte minst på grund av föräldraledighet och språkhinder. Här menar vi att politiken måste formulera nya svar, exempelvis bidragstak, aktivitetskrav, krav på sfi för föräldralediga som får kompletterande försörjningsstöd och tidiga och individuella insatser för att komma i arbete. Det är bara några exempel.

Att i målsättningarna för jämställdhetspolitiken lägga till integrationsperspektivet är därför ett viktigt steg i rätt riktning, för att politiken på ett mer effektivt sätt ska kunna styra insatser för att tidigare bryta utanförskap både i dag och i framtiden.

Mot bakgrund av detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 5 Ebba Hermansson (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sommaren står för dörren, och vi riksdagsledamöter går snart på sommarsemester - en ganska välbehövlig sådan, skulle jag vilja påstå, efter ett mycket speciellt första riksdagsår. En historiskt lång regeringsbildning utmynnade i januariöverenskommelsen. Vilka som egentligen bestämmer där, vilka som har fått offra mest och vilka som har gynnats mest är fortfarande något som för många är oklart.

Men medan vi funderar på den frågan över sommaren finns det en stor grupp i Sverige som funderar på helt andra frågor: Hur ska jag kunna få ett jobb och skapa mig en egen försörjning i Sverige? Hur ska jag kunna lära mig språket? Hur ska jag kunna skapa ett socialt kontaktnät i ett land där jag känner väldigt få? Detta är funderingar som inte tar sommarsemester. Det är funderingar som vi måste adressera och finna svar på. Vi kan inte ta ledigt från frågan om jämställd integration.

Det är nämligen så, vilket Riksrevisionen också konstaterar i den rapport som vi debatterar här i dag, att regeringens jämställdhetsarbete kopplat till integrationen lämnar en hel del övrigt att önska. Rapporten redogör bland annat för att könsskillnaderna bland utrikes födda är fortsatt stora. Utrikes födda kvinnor har inte lika hög arbetsmarknadsanknytning som utrikes födda män, deltar inte i integrationspolitiska insatser i lika hög utsträckning och når inte samma resultat av samma integrationspolitiska insatser. Det finns alltså tydliga konstaterade könsskillnader kopplat till integrationen.

Att ha en egen försörjning och kontroll över sin egen ekonomi är viktigt för alla personer i Sverige. Att inte behöva vara fast på ett arbete där man inte längre trivs eller fast med en partner man inte längre vill leva med är avhängigt att man har just en egen ekonomi. Det innebär fler valmöjligheter och större frihet om man har en egen försörjning.

Det är väldigt oroväckande att det är på det viset att en stor grupp kvinnor, särskilt med utrikes bakgrund, förvägras denna möjlighet till större frihet. Redan när man byter land möts man av ett antal svårigheter, och hinder och trösklar in på arbetsmarknaden bör inte vara ytterligare en sådan. Jag ställer mig också frågan, herr talman, om vi hade tillåtit denna situation att fortlöpa om det hade handlat om kvinnor med bakgrund i Sverige. Jag tror inte det.

Det tycks faktiskt vara så att utrikes födda kvinnor inte möts med samma krav som män med utrikes bakgrund. Det är oacceptabelt. Att det inte ställs samma krav och att man inte har likvärdiga rättigheter och skyldigheter när man kommer till ett nytt land är inte jämställt. Att ställa krav är att bry sig. Jag är övertygad om att kvinnor som invandrar hit har precis lika mycket att bidra med som män i samma grupp.

Det är bra att den feministiska regeringen åtminstone till synes tycks ha höga ambitioner inom jämställdhetspolitiken. Men höga ambitioner måste också följas upp med handlingar och aktiva åtgärder. Utan handlingar och aktiva åtgärder blir fina ord bara fina ord.

Jag är därför väldigt glad över att vi i dag kommer att införa ett nytt mål om integration inom jämställdhetspolitiken. Jag är lite extra glad över att det var Sverigedemokraterna som fällde avgörandet, om än i absolut sista stund. Det är upp till oss som oppositionsparti att se till att regeringen inte ens under sommaren lutar sig tillbaka och tappar fart, att ord följs upp med handling och konkreta åtgärder och att jämställd integration blir ett mål att arbeta mot för alla de kvinnor som behöver större frihet och egen försörjning.

Herr talman! Med det sagt vill jag önska samtliga ledamöter - meningsmotståndare såväl som meningsfränder - liksom utskottskansliet och alla andra i den här kammaren som på något sätt bidrar till svensk demokrati en lång, trevlig och förhoppningsvis varm och solig sommar.

(Applåder)


Anf. 6 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Riksrevisionens rapport, som ligger till grund för den debatt vi har här i dag, visar att det trots att integration är ett prioriterat område och trots att kunskap finns om de stora könsskillnader som råder inom integrationspolitiken inte finns någon möjlighet att följa hur olika politiska satsningar faller ut för samtliga kvinnor och män. I rapporten konstateras att det inte någon gång under den granskade perioden går att i budgetredovisningar utläsa något om deltagande i olika insatser och utfallet för utrikes födda kvinnor respektive män som inte är nyanlända flyktingar eller flyktinganhöriga. Riksrevisionen konstaterar att man med få undantag beskriver initiativen utan att beröra underliggande könsskillnader och hur de förväntas bidra till både kvinnors och mäns arbetsmarknadsförankring.

Att det saknas tillgänglig information är givetvis en brist. Men vetskapen om att utrikes födda kvinnor inte deltar i olika insatser på samma villkor som männen finns där. Vetskapen finns där om att det tar betydligt längre tid för gruppen utrikes födda kvinnor, även om det långt ifrån är en homogen grupp, att lära sig språket och få ett jobb. Vetskapen finns där om att en alltför stor andel utrikes födda kvinnor varken lär sig språket eller har ett arbete att gå till.

Det som Riksrevisionen lyfter fram här i rapporten är dock viktigt. Fokus bör ligga på att analysera arbetsmarknadspolitikens resultat och analysera könsskillnaderna för att kunna sätta in rätt åtgärder. Regeringspartierna skriver i sin reservation, och det började från och med 2015 anges i finansplaner och riktlinjer för den ekonomiska politiken, att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all regeringens politik. Riksrevisionen konstaterar att trots att regeringens beskrivningar visar på stora könsskillnader lämnas de fortfarande utan någon förklarande analys. Vi står därmed utan förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd för integration för utrikes födda kvinnor och män.

Riksrevisionen konstaterar att målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Kvinnor och män ska enligt det övergripande jämställdhetspolitiska målet ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett delmål är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Så ser det, som sagt, inte ut i dag. Långt ifrån. Nyanlända kvinnor deltar i mindre omfattning i olika arbetsförberedande insatser jämfört med män. De registreras senare hos Arbetsförmedlingen och påbörjar svenska för invandrare senare än män. Precis som utskottet poängterar i detta betänkande ska kvinnor och män mötas av samma förväntningar och samma krav på att arbeta.

Men så är det inte. Jag kritiserar inte barnafödande eller föräldraledighet. Jag är kristdemokrat. Men jag kritiserar att vi inte klarar av att ställa krav på att man ska genomgå sfi också under föräldraledigheten, sfi med baby eller sfi med barnpassning. Isolering är inte svaret på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete. Aktiviteter för att förbereda föräldralediga kvinnor på arbete genom språkstudier med yrkesinriktning och mentorskapsprogram är ett mycket bättre svar.

I detta betänkande finns ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att Liberalernas motionsyrkande vann majoritet i utskottet. Yrkandet innebär att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration där det betonas att kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv.

Kristdemokraternas grundinställning har varit att integrationsfrågan i första hand ska genomsyra alla jämställdhetspolitiska delmål och att förslag om nya delmål kanske borde behandlas i en samlad grupp. Men vi når inte resultat. Är detta en hjälp på vägen, kan detta bidra till bättre mätbarhet, analyser och därmed mer riktade insatser, ja då stöder vi detta. Förhoppningsvis kan det också leda till en ärligare debatt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen. Jag önskar trevlig sommar till er alla!

(Applåder)


Anf. 7 Gulan Avci (L)

Herr talman! Jag kan inte med ord beskriva hur stolt jag är över att kunna stå i den här kammaren, under riksdagens sista arbetsdag med ärendedebatter, och få yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag i betänkandet, och i detta fall Liberalernas motion, om att ett nytt delmål för jämställdhetspolitiken ska införas för att stärka utrikesfödda kvinnor i den svenska integrationspolitiken.

Samtidigt som jag vill tacka partierna på min vänstra sida som stöder Liberalernas motion kan jag bara beklaga att regeringspartierna på min högra sida inte tagit vara på den möjlighet som fanns i utskottet i förra veckan när vi justerade ärendet. Det gällde att sträcka ut en hand och tillsammans över blockgränsen slå fast hur viktigt det är att vi har ett tydligt jämställdhetsperspektiv i svensk integrationspolitik. Det hade visat att det finns ett starkt engagemang för att säkerställa att svensk jämställdhet ska gälla för alla i vårt land, såväl för inrikesfödda som för utrikesfödda kvinnor.

Herr talman! Det finns få frågor som har engagerat mig så mycket i mitt politiska arbete som att synliggöra utrikesfödda kvinnors situation på arbetsmarknaden och kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Vi slår oss ofta stolta för bröstet i internationella sammanhang och skryter gärna om att vi är världsledande på jämställdhet. Vi pekar gärna finger åt andra länder, läxar upp dem och fördömer deras kvinnosyn. Vi exporterar mer än gärna vår feminism och vår jämställdhet till andra länder. Men vi bemödar oss inte ens att kunna exportera den feminismen och den jämställdheten några kilometer bort från Rosenbad till våra mest utsatta områden där ofriheten är som störst för utrikesfödda kvinnor och flickor.

Än i dag, trots att vi tagit ett steg i rätt riktning, tassas det fortfarande på tå när frågor som hedersförtryck och religiös extremism debatteras. Än i dag får kulturrelativismen stort utrymme i debatten. Detta har vi inte minst sett den senaste tiden i den debatt som briserat om Skolverkets och Jämställdhetsmyndighetens agerande när regeringen gav dem förslaget att man skulle skriva in begreppet hedersrelaterat våld och förtryck i läroplanerna.

Det som jag har tagit fasta på, och som gör mig väldigt bedrövad och bestört, är att vi återgår till en 17 år gammal debatt om att vi inte ska ställa grupper mot varandra. Vilka grupper är det vi talar om? På vilket sätt är det att ställa de utsatta för hedersförtrycket mot andra grupper som har sin frihet i Sverige i dag?

Hur kan det vara känsligt att säga att svensk jämställdhet ska gälla alla? Hur kan det fortfarande vara känsligt att slå fast att även utrikesfödda kvinnor och flickor ska ha samma rätt till frihet och jämställdhet som alla andra medborgare i det här landet?

Herr talman! Den här debatten handlar för oss liberaler om att försvara kvinnors rätt till ekonomisk frihet. Det handlar om att säkerställa en politik som innebär att även de får tillgång till det svenska språket, rätt till ett eget arbete och rätten att kunna tjäna sina egna pengar.

För vi liberaler vet att vägen till frihet och ett liv i frihet och oberoende av såväl samhället som sin partner går via egna pengar. Vi liberaler har i flera år framhållit hur viktigt det är att svensk integrationspolitik genomsyras av ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Inte minst efter den stora flyktingvågen till Sverige 2015 såg vi hur svag kopplingen mellan den rådande integrationspolitiken och arbetet för jämställdhet var.

Det är också en stark synpunkt som Riksrevisionen belyser i sin rapport. Den menar att regeringens redovisningar inte alls ger en tillräckligt god bild av vad den generella arbetsmarknadspolitiken innebär för utrikesfödda kvinnor och män.

Herr talman! I mer än hundra år har vi kämpat för jämställdhet i Sverige. Viktiga reformer som lika och allmän rösträtt, avskaffad sambeskattning, kampen för fri abort, öronmärkta månader i föräldraförsäkringen, införandet av en offentlig och utbyggd barnomsorg har lagt grunden för de rättigheter som är självklara för mig som kvinna i Sverige i dag.

Men för vissa kvinnor i Sverige är det inte en självklarhet. För många av de kvinnor som har kommit till Sverige de senaste åren är det liv som jag lever bara en dröm. Trots att vi befinner oss i en mycket stark högkonjunktur finns det för stora skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda kvinnors sysselsättning.

Det är framför allt kvinnor födda utanför Europa som står längst bort från arbetsmarknaden. Jag är trött på att vi återkommande varnar för arbetsbristen på arbetsmarknaden samtidigt som vi blundar för den outnyttjade potential som finns i den här gruppen.

Att ta bort de hinder som står i vägen för att kvinnorna i våra förorter ska kunna ta steget in på arbetsmarknaden är vår tids största arbetsmarknadsutmaning. Vi måste sluta se utrikesfödda kvinnor som offer och börja se dem som en stark kraft som kan fylla det tomrum som finns på arbetsmarknaden i dag.

Länge har utrikesfödda kvinnor varit en blind fläck i svensk politik, men inte längre. Det är hög tid att Sverige får en integrationspolitik som sätter kvinnorna i centrum. Detta kan vi endast göra med politisk vilja, rätt insatser och förändringar av våra transfereringssystem, som tyvärr skapar stora inlåsningseffekter och i dag håller tillbaka kvinnorna.

Herr talman! Vi liberaler vill ha ett brett samarbete för att hantera dessa utmaningar. Våra motiv är väldigt tydliga och enkla att förstå. Vi vill synliggöra kvinnorna och säkerställa att de i lika stor utsträckning som utrikesfödda män ska kunna delta i arbetsförberedande insatser. Vi vill att kvinnorna lika snabbt som männen ska kunna registreras hos Arbetsförmedlingen och få påbörja sin sfi-undervisning. Vi vill att det ska finnas samma förväntningar och krav på kvinnorna som på männen.

Kvinnorna är nyckeln till integrationen. Därför menar vi att ett nytt jämställdhetspolitiskt mål måste införas för att stärka integrationsperspektivet i jämställdhetspolitiken. Vi litar inte längre på de goda intentioner som kommer från regeringens sida. Vi accepterar inte heller att man gömmer sig bakom januariavtalets fina formuleringar om att stärka jämställdhetsperspektivet i integrationspolitiken.

För oss är det viktigt att ord omvandlas till handling. Och tyvärr står vi just nu i ett läge där regeringen inte visar handlingskraft. Därför måste riksdagens partier skjuta regeringen framför sig. Det är tråkigt, men när de viktiga initiativen inte kommer från regeringens sida tänker inte vi liberaler stå passiva vid sidlinjen och se på.

Vi köper inte heller argumentet att jämställdhetsperspektivet ryms inom de delmål som finns i dag för jämställdhetspolitiken. Vi tar fasta på den svidande kritik som Riksrevisionen har avlagt i sin rapport, och vi är beredda att ta ansvar och skapa de förtydliganden som efterlyses i rapporten.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag lyfta kopplingen mellan kvinnors integration och kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Vi vet att många kvinnor som kommer till Sverige får ta ett mycket stort ansvar för såväl hem som barn. Samhället har länge i sin vilja att visa tolerans och hänsyn mot andra kulturer accepterat att kvinnorna kan bli isolerade i sina egna hem. Den missriktade välviljan har bidragit till att hedersförtrycket har stärkt sitt grepp om våra utsatta områden.

Detta är något som vi aldrig kan acceptera. Om vi inte integrerar kvinnorna kommer parallellsamhällen att breda ut sig och hederskulturen, som inte hör hemma i ett modernt, sekulärt och jämställt land som Sverige är år 2019, att gå i arv till nästa generation. En sådan utveckling skulle främst slå mot små flickors frihet. Om vi ska lyckas med integrationen måste vi lyckas med jämställdheten. Om vi ska kunna göra upp med hedersförtrycket måste vi göra utrikesfödda kvinnor självständiga och oberoende.

Just i dag hade det varit önskvärt om jämställdhetsministern hade kunnat komma hit till kammaren och ta debatten med oss. Jag vet inte ens om hon är medveten om att det finns en majoritet i det här huset som senare i dag kommer att fatta ett beslut om att införa ett nytt delmål för jämställdhetspolitiken.

Jag utgår från att regeringen i höst återkommer till riksdagen för nya debatter, då förhoppningsvis också med ett förberett arbete för hur det nya delmålet ska implementeras i jämställdhetspolitiken.

Ursäkta att jag har dragit över talartiden, men jag vill också önska alla ledamöter, arbetsmarknadsutskottets kansli, talmannen och alla andra som varje dag kämpar för vår demokrati i det här huset en trevlig sommar!

(Applåder)


Anf. 8 Patrik Björck (S)

Herr talman! Mycket av det som Gulan Avci anför här och vill sträcka ut en hand för att genomföra är jag absolut som socialdemokrat beredd att sträcka ut en hand och ta emot och hjälpa till att genomföra.

Herr talman! Jag vill först bara ta upp det som Gulan Avci anförde i sitt anförande om att vi socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister på något sätt i reservationen inte skulle ta det hedersrelaterade våldet eller utlandsfödda kvinnors ställning på allvar. Detta är inte sant.

Vi har fått en rapport från Riksrevisionen. Vi tycker att regeringens mottagande av den har varit positivt, som jag anförde här tidigare. Jag har egentligen varken hört från talarstolen eller sett i texterna i betänkandet att ni kritiserar detta. Det ni föreslår är att man ska införa ett nytt mål där man särskiljer kvinnor med invandrarbakgrund och svenska kvinnor.

Vi menar att om man har ett mål där kvinnor och män ska ha samma rättigheter till ekonomisk jämlikhet och till ett betalt arbete inkluderar detta alla kvinnor och flickor och alla män och pojkar. Det är det som är vår skiljelinje i detta. Vi tycker att vi tar det här på mycket större allvar genom att ha en inkluderande inställning, och vi tycker att det är ett sätt att jämställdhetsintegrera. Vi vill inte på det här sättet skilja ut speciella grupper.

Det innebär inte att vi på något sätt har en relativistisk inställning i frågan, utan det är bara det att vi verkligen vill jämställdhetsintegrera det här på riktigt.


Anf. 9 Gulan Avci (L)

Herr talman! Jag måste säga att jag är glad över att just du, Patrik Björck, begärde replik på mitt anförande - inte minst med tanke på gårdagens ordväxlingar mellan oss i arbetsmarknadsutskottet med anledning av att Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör var på besök.

Jag noterar gång på gång att såväl Patrik Björck som Socialdemokraterna försöker gömma sig bakom de övriga delmålen för jämställdhetspolitiken. Men, Patrik Björck, så här är det faktiskt: Ord spelar inte så stor roll så länge man inte omvandlar de vackra orden och formuleringarna till praktisk handling. Vi vet att vi har haft en situation under väldigt många år i det här landet, ända sedan man införde integrationspolitik som ett eget politiskt område, där kvinnor har varit osynliggjorda.

Under hela förra mandatperioden stod du och ditt parti och din feministiska regering gång på gång och stoltserade med att ni minsann var en feministisk regering som drev en feministisk politik. Men gång på gång missade du, dina partikamrater och dina ministrar hur utsattheten bredde ut sig i våra utsatta områden och hur den religiösa extremismen bidrog till att kvinnors frihet i det här landet dag för dag inskränktes.

Om vi på allvar ska prata om att lyfta integrationen och kvinnor som i dag står längst bort från arbetsmarknaden är det nödvändigt, inte minst med tanke på att det finns en tveksamhet till hur ni bedriver feministisk politik, att ni slår fast i er politik, i handlingar, i skrift och i konkreta åtgärder hur ni ska lyfta utrikesfödda kvinnor. Där är vi tyvärr inte än, och därför behövs detta delmål.


Anf. 10 Patrik Björck (S)

Herr talman! Ord spelar roll, och det är därför vi tycker att det är viktigt att man inte inför detta delmål - just för att ord spelar roll.

Detta med att gå till handling är intressant, herr talman, för det är ju det vi gör. När vi avskaffar vårdnadsbidrag och när vi förändrar och förbättrar föräldraförsäkringen - sådant som ni i den tidigare alliansregeringen har ställt till - gör vi på riktigt skillnad för alla män och kvinnor i det här samhället.

När vi för en stark arbetsmarknadspolitik där särskilt utlandsfödda kvinnor är de som mest förbättrar sin arbetsmarknadsposition under de här åren med socialdemokratisk och miljöpartistisk regering - då gör vi skillnad på riktigt. När vi stärker ekonomin och när vi satsar på välfärden gör vi skillnad på riktigt. Då går vi från ord till handling. Det är det som den här regeringen gör på riktigt.

Men vi är inte nöjda. Vi vill stärka ekonomin ännu mer och välfärden ännu mer. Vi vill pressa tillbaka arbetslösheten ännu mer. Det är det vi gör när vi går från ord till handling. Det är som sagt särskilt utlandsfödda kvinnor som har stärkt sin position på arbetsmarknaden med vår politik. Det är det som är skillnaden när vi diskuterar rapporten.

Ni vill införa ett ord. Om ord inte är viktiga förstår jag inte varför detta ord är så oerhört viktigt att föra in. Vi tycker att alla män och kvinnor ska ha samma möjligheter. Ni vill poängtera att det speciellt ska gälla invandrade män och kvinnor. Det är det som skiljer oss. Det är ni som hanterar det här med ord, inte vi.

Vi gör saker på riktigt när vi tar bort vårdnadsbidraget, förbättrar föräldraförsäkringen och pressar tillbaka arbetslösheten. Det har ni aldrig någonsin förmått. Det är viktigt att komma ihåg det, om man ska vara lite ärlig. Sedan inser jag att det kanske inte är Liberalerna som är det största problemet i Alliansen i dessa frågor, men ni medverkar till det.


Anf. 11 Gulan Avci (L)

Herr talman! Det är intressant att Patrik Björck står i den här kammaren och på fullaste allvar påstår att det är tack vare er politik som fler kvinnor har kommit i arbete. Ursäkta mig, Patrik Björck - har du missat att trots att vi de senaste åren har befunnit oss i en väldigt stark högkonjunktur med väldigt låg arbetslöshet skiljer sig arbetslösheten mellan inrikesfödda och utrikesfödda väldigt mycket? Arbetslösheten för inrikesfödda är på drygt 6 procent i dag, medan den för utrikesfödda är uppemot 20 procent. Om vi dessutom skalar av statistiken för gruppen utrikesfödda och ser på utrikesfödda män och kvinnor kommer vi upp i hiskeliga nivåer av utrikesfödda kvinnor i detta land som inte har ett jobb att gå till.

Riksrevisionens rapport om jämställd-hetsintegrering av integrationspolitiken

Ni kom till ett dukat bord med en god ekonomi och med en etableringsreform som hade börjat sätta sig. Det är klart att det leder till att vi i en högkonjunktur ser fler kvinnor komma i arbete. Men sysselsättningen är ju bara 30 procent i dag i den grupp som du stoltserar med att ni minsann har fått i arbete med er politik! Hur kan du vara nöjd och stolt när vi har en utveckling där så många kvinnor trots stark ekonomi inte kommer in på arbetsmarknaden, samtidigt som parallellsamhällen breder ut sig i landet? De drabbar inte dig, de drabbar inte mig, de drabbar inte våra barn eller dina barnbarn, men de drabbar alla de utsatta i våra utsatta områden.

Den feminism som du står för exporterar du gärna till andra delar av världen. Men den når aldrig ut till våra utsatta områden - Järvafältet, Skärholmen och så vidare. Förklara det i stället! Hur kommer det sig att din politik aldrig lyfter fram de här kvinnorna tillräckligt mycket så att de kan få ett arbete och en egen försörjning? Vi vet att det är så, med egen ekonomi, som man kan göra sig fri från hedersrelaterat våld och förtryck.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-06-19
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration.Därmed bifaller riksdagen motion

    2018/19:3082 av Gulan Avci m.fl. (L) och

    lägger skrivelse 2018/19:97 till handlingarna.
    • Reservation 1 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S09406
    M63007
    SD62000
    C30001
    V02701
    KD22000
    L18001
    MP01303
    -0001
    Totalt195134020
    Ledamöternas röster