Väg- och fordonsfrågor

Anf. 31 Karin Svensson Smith (MP)

Fru talman! Vi ska debattera väg- och fordonsfrågor. Det är ett motionsbetänkande, men jag vill passa på att säga vilken inramning som i princip alla frågor i trafikutskottet har för oss som representerar Miljöpartiet. Det är egentligen inte bara Miljöpartiet - vi har inte på något sätt monopol på det - men vår grund är Parisavtalet.

Väg- och fordonsfrågor

Ingen har kunnat missa det faktum att klimatförändringarna inte finns någon annanstans eller i någon annan tid utan här och nu. Det innebär en ökad press på oss att anpassa verksamheten och på alla sätt fundera på hur vi ska se till att kommande generationer får ett bra liv.

Transporter har givetvis en stor del i detta eftersom 78 procent av oljeimporten går till transportsektorn. Vad ska vi då göra för att nå Sveriges åtagande att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer? Inom transporter är det i princip tre strategier som är nödvändiga.

Till att börja med: Byt bränsle! Om detta har vi i trafikutskottet gjort en forskningsrapport där vi mycket noggrant har analyserat olika förnybara drivmedel och elektrifiering som strategi för att minska klimatpåverkan i transportsystemet.

Vi har kommit fram till och enats om att man ska ta alla tekniker i bruk men att man inte ska använda biobränsle på ett sätt så att det kommer i konflikt med andra miljömål. Detta innebär med nödvändighet att vi måste ha mindre energianvändning och en mer energieffektiv transportsektor för att klara målen, eftersom biobränslena inte bara ska räcka till vägtransportsektorn. Även sjöfarten och flyget behöver ställa om för att minska sin oljeanvändning och så småningom bli helt fossilfria.

Förutom att byta bränsle måste man byta transportslag, eftersom transportslagen är olika mycket energieffektiva. Där är flyget mest problematiskt och järnvägen och sjöfarten minst problematiska.

Nu ska vi dock debattera väg- och fordonsfrågor, och då kommer jag in på inställningen till ny teknik. Förutom att byta transportslag måste vi byta samhällsplanering och levnadsvanor. I politiken kan vi göra mycket för att underlätta för människor att välja rätt genom att sköta järnvägen bättre och bygga ut den, se till att städerna inbjuder till att man har kollektivtrafik och cykel i första hand och mycket annat. Men till syvende och sist är det och ska det vara den enskilde medborgaren som själv bestämmer vad den gör. Det vilar ett stort ansvar på oss alla när vi väljer färdmedel och mål för semestern och hur vi pendlar till och från våra arbeten och studier.

Sverige är ett land som har goda förutsättningar att lyckas med detta, och även om det krävs stora förutsättningar är det möjligt att nå. Jag skrev en motion som jag lämnade in i höstas och där jag föreslog att Sverige skulle bli en permanent världsutställning för fossilfria transporter. Detta begrepp har vunnit fäste, och jag finner till min glädje att fler och fler använder det som ett uttryck eller ett mål för hur Sverige ska vara. Då gäller det att det som vi sysslar med i trafikutskottet präglas av detta.

Man kan tolka det på olika sätt, och en sak är förstås att bejaka ny teknik. Detta ligger i det som har varit Sveriges tradition länge. Där är Sverige respekterat av andra länder för att vi är duktiga på att utveckla och tillämpa teknik och på att exportera saker med stort teknikinnehåll.

Det för mig in på den fråga i betänkandet som kanske har störst bäring på att utveckla ny teknik, nämligen självkörande fordon. Jag tror att Sverige var ett av de länder som var först med att sätta igång försök att tillsammans med fordonsindustrin hitta tillämpningar. Det har funnits och finns stora forskningsanslag för att till exempel Drive Me i Göteborg och andra projekt ska utföras. Regeringen har dessutom tagit initiativ till att förbereda ny lagstiftning. Jonas Bjelfvenstam har fått i uppdrag att utreda - och har också gjort det - alla de förändringar som behövs för att man på ett bättre sätt ska kunna ta tekniken för automatiserade fordon i bruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Vi måste dock ha respekt för att detta är stora förändringar. Att använda ny teknik för att bättre kunna upptäcka cyklister i tid och hitta rätt avstånd mellan fordonen är en sak. Att lämna över ansvaret till tekniken är en annan. Jag tror att det finns en poäng i att man har stor respekt för att det alltid är föraren som är ansvarig för fordonets framfart. Då måste föraren också kunna ha kontroll över det som behövs för att undvika kollisioner och framför allt att minimera personskada om det blir en kollision. Jag vill därför yrka bifall till den reservation som S, V och MP har om självkörande fordon.

Allting är inte färdigutrett. Folk i allmänhet känner oro efter de olyckor som har skett. När man tar ny teknik i anspråk ska man göra det med stor besinning och kunskap om vad som har skett. Därför måste man utvärdera försöken ordentligt och lösa de problem som återstår. Och det finns en hel del problem innan man bättre kan använda sig av ny teknik.

Låt mig gå över till tunga och långa lastbilar. I utskottet har vi nyligen haft en diskussion om vägnätet. Vägar är ju inte bara till för lastbilar utan även för personbilar, cyklar och andra fordon. I trafikutskottet är det rimligt att vi tar ansvar för alla dessa fordonskategorier. Vägarna utanför storstäderna är kanske helt nödvändiga för att människor ska kunna ta sig till och från sina arbeten på ett bra sätt. Då gäller det att hitta en avvägning mellan tyngre fordon och personbilstrafik på ett sådant sätt att vägarna är farbara så stor del av året som möjligt. De ska kunna vara det utan att det uppstår stora underhållsbehov.

Det finns en poäng i att se till att man använder väg, järnväg och sjöfart på ett klokt sätt och att använda varje transportslag till vad det är bäst på för att inte i onödan göra det svårare i det småskaliga och finmaskiga vägnätet. Det är också viktigt att slå vakt om behovet av de statliga anslag som de enskilda vägföreningarna får i dag.

I trafikutskottet har vi vidare en granskningsrapport om klimateffekterna för vägnätet på gång. Vi ser stora behov framöver av att säkra vägnät mot de skador som uppstår till följd av långvariga regn och översvämningar. Under till exempel årets vårflod spolades flera vägar bort. Det är ett stort ansvar att bygga upp dem igen och så gott det går försöka säkra infrastrukturen för kommande översvämningar och långvariga regn. Då får man ta det ansvar som behövs för att dessa vägnät ska kunna hållas i god form.

I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 32 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! I dag är det veterandagen. Jag har haft förmånen att här i riksdagen guida ett antal veteraner som för 25 år sedan var i Bosnien. Jag vill inleda mitt anförande med att tacka för deras insats.

Fru talman! Låt mig återgå till trafikutskottets betänkande 15. Vi debatterar här väg- och fordonsfrågor. Jag vill till att börja med, precis som trafikutskottets ordförande, yrka bifall till reservation 1.

Anledningen till att vi har en reservation är att Alliansen hade en gemensam motion och att Sverigedemokraterna hängde med på yrkande 12. Jag tänkte läsa detta yrkande: "Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en strategi för självkörande fordon under innevarande mandatperiod och tillkännager detta för regeringen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! När vi gör stora förändringar brukar vi i Sveriges riksdag utreda saker och ting. Vi skickar ut det på remiss. Regeringen skickar en proposition till riksdagen som vi debatterar. Sedan kommer vi fram till en slutsats som vi fattar beslut om. Det regeringen ska leverera innan mandatperioden tar slut är ett betänkande likt det jag håller upp nu. Dessa rader hade till och med Dostojevskij kunnat vara avundsjuk på. Här finns 1 200 sidor. Och före den 9 september, när riksmötet är slut, ska man alltså hinna få fram en strategi och fatta beslut om detta. Men remissinstanserna har ju fått tid fram till augusti att gå igenom och svara på denna utredning. Det man håller på med, fru talman, är inget annat än ren och skär populism.

Man gör det trots att vi har den ordning vi har i riksdagen. Vi utreder verkligen allting. Och vad handlar detta dessutom om? Det handlar om att Alliansen och Sverigedemokraterna inte godkänner den nollvision vi har i Sverige, och som hela Sveriges riksdag har ställt sig bakom. Nollvisionen är ju vad som ligger till grund för att Sverige är det mest trafiksäkra landet. Alliansen och Sverigedemokraterna tycker uppenbarligen inte att ett strategiskt arbete för hur vi får säkra vägar och säker trafik är något värt. Man vill i stället skynda igenom en strategi.

Jag vill läsa upp bara några få saker ur betänkandet som är viktiga i sammanhanget. Det handlar till exempel om straffrättsligt ansvar för förarbegreppet, ekonomiskt ansvar och digital och fysisk väginfrastruktur. Det här är bara tre små saker i detta, tre korta kapitel av dessa 1 200 sidor. Och det är inte vilka saker som helst, utan det handlar om säkerheten på våra vägar och vem som tar ansvar ifall en olycka inträffar. Men det här är inget som Alliansen bryr sig om. Detta är ren och skär populism.

Denna utredning på 1 200 sidor är överlämnad. Den är nu ute på remiss. Berörda remissinstanser har fått möjlighet fram till augusti att gå igenom den och lämna sina svar till regeringen. Men eftersom Alliansen vill skynda på detta kan man tro att vi sitter och inte gör något bortsett från denna utredning. Jag kan då informera om att de flesta infrastrukturministrar i Europa den 4 juni kommer att finnas i Göteborg för att titta på det projekt vi har. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har bjudit in dem till ett högnivåmöte om självkörande bilar och uppkopplad körning.

Den 4 juni är också alla inbjudna till hearing, där bland annat Scania, Volvo, Sveriges Åkeriföretag och Transportarbetareförbundet berättar hur de ser på denna utveckling. Nej, det här är tydligen ingenting, utan man måste köra populismen. Jag tycker att det är beklagligt att Alliansen satsar på det kortet, för det är en lågoddsare att Sverigedemokraterna hänger med på det.

Det finns en reservation från Alliansen om enskilda vägar som jag tänkte beröra kort. Jag får se om jag kan läsa den, fru talman. Den är så otydlig. "Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge rätt förutsättningar i form av regelverk och myndigheternas tillämpning och bemötande för att de enskilda vägar som får statsbidrag ska ha en bra standard, rätt sträckning, god bärighet och erforderlig vinterväghållning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen." Det är rätt flummigt, fru talman. Vad vill man egentligen med det här?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

I regleringsbrevet till Trafikverket från regeringen finns det en förordning från 1989. Under alla dessa åtta år då Alliansen regerade hade man ju haft chansen att göra någonting på det området om man velat. Men man har inte gjort någonting, utan fortfarande gäller förordningen från 1989. Man har inte gjort några förändringar.

En regering som verkligen ser landsbygden är däremot den samarbetsregering som vi har i dag, fru talman. 200 miljoner avsätts för underhåll av vägar på landsbygden. Detta står i regleringsbrevet till Trafikverket från en regering som ser landsbygden, som investerar i landsbygden och som gör saker och ting för att underlätta för människor på landsbygden och jämställa dem i livet med oss som inte bor på landsbygden. Detta är jätteviktigt.

Fru talman! Jag har passerat gränsen för min talartid och vill inte vara den som blir uppläxad av talmannen för att jag överskridit min talartid alldeles för mycket. Men jag vill ännu en gång påminna om att dessa 1 200 sidor inte är något som man ska köra för snabbt. Det är ingen självkörande utredning, utan det här behöver man ta ordentligt ansvar för.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Pia Nilsson och Suzanne Svensson (alla S).

Anf. 33 Sten Bergheden (M)

Fru talman! I dag är det veterandagen. Vi hedrar i dag alla som har kämpat för Sverige med civila och militära insatser för fred och säkerhet. Tack för allt ni gjort!

Fru talman! Jag går vidare till dagens betänkande.

Utvecklingen av nya fordon och nya möjligheter går mycket snabbt, och detta måste vi nu ta vara på. Nyare bilar blir säkrare, miljövänligare och smartare och skapar helt nya möjligheter. Tekniken för självkörande bilar går rasande fort och är snart en ren självklarhet. Elvägar provas ut, vilket innebär att fler och fler vägar måste elektrifieras. Detta kommer att öka möjligheterna ytterligare för bilen och radikalt minska miljöpåverkan.

Vid utformningen av nya vägar är det viktigt att vi också tänker på de fordon som ska trafikera dem. Hur gör vi framtidens vägar och elvägar trafiksäkra för bilar, lastbilar, motorcyklar och övriga fordon som ska trafikera dem? Detta är viktiga frågor som måste lösas och planeras för, och det är här vi ser en stor passivitet hos dagens sittande socialdemokratiska regering. Vi moderater och Alliansen vill ta fram en tydlig strategi för hur vi klarar av att ta vara på framtidens tekniska lösningar. Det får inte vara så att politikens passivitet bromsar utvecklingen här i landet.

Fru talman! Regeringen koncentrerar inte sitt arbete på framtiden och dess möjligheter utan ägnar sig i stället åt att höja skatter, införa förbud och tvinga människor att flytta från landsbygden till städerna. Regeringens politik koncentrerar sig på att motverka bilar, lastbilar, flyg med mera. Man satsar inte heller så mycket på att underhålla våra vägar och järnvägar utan planerar i stället för olönsamma höghastighetståg i Sverige. Vi moderater ser bilen, de andra fordonen och vägarna som en självklarhet även i framtiden.

Fru talman! Regeringen lägger skatt på skatt på transporterna och på de människor som måste ha bilen för att det ska fungera. Socialdemokraterna har höjt bensin- och dieselskatterna så att de nu är rekordhöga i Sverige. Regeringen har infört en flygskatt som slår mot dem med långa avstånd i hela landet, och man planerar att införa en ny lastbilsskatt som kommer att hota jobb, företag och tillväxt i hela landet. Denna bil- och landsbygdsfientliga regering måste bytas ut den 9 september.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Vi moderater och Alliansen vill ta vara på teknikutvecklingen och se till att vi ligger i framkant när det gäller självkörande bilar, elvägar och nya bränslen till exempelvis flyget, men vi vill inte skatta ihjäl dem som i dag är helt beroende av bilar och lastbilar för att det ska fungera. Den nya tekniken underlättar inte bara för bilägare utan ger nya möjligheter även för våra bil- och lastbilstillverkare här i Sverige. Detta kan ge nya jobb i Sverige. Låt oss ta vara på detta!

Därför har vi i Alliansen i dag ett tillkännagivande om att skynda på en lagstiftning som underlättar för framtidens fordon. Tyvärr har vi hört här i dag att Socialdemokraterna försöker stoppa detta tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern. De har en reservation mot detta förslag.

Fru talman! Vi moderater jobbar också för att ta vara på möjligheten med längre och tyngre lastbilar. De är bra för miljön, stärker konkurrenskraften och skapar den utveckling som behövs för våra stora lastbilstillverkare i Sverige. Vi behöver en regering som förstår hur viktigt det är att vi stärker åkerinäringen och företagen i landet genom längre och tyngre lastbilar. Dagens socialdemokratiska regering och dess arbetstempo gör att andra länder hinner ifrån oss. Detta försämrar vår konkurrenskraft.

Fru talman! Vi måste också vårda vårt kulturarv. Vi har ca 200 000 bilar och motorcyklar som är över 30 år. Det är viktigt att vi underlättar för de entusiaster som vårdar vårt rullande kulturarv. Hobbyn är både kostsam och arbetskrävande, och insatserna måste uppmuntras genom att samhället gör vad det kan för att underlätta denna verksamhet. Vi moderater står på veteranfordonens ägares sida i detta arbete. Vårt rullande kulturarv ska bevaras och tryggas.

Fru talman! Moderaterna och Alliansen står bakom en gemensam reservation om att underlätta för kommunerna att ta bort och agera mot bilar som dumpats i naturen. Vi moderater anser också att man behöver stärka äganderätten, så att den markägare som får ett fordon placerat på sina marker har rätt att flytta undan detta fordon. Regeringen har nu i nästan tre år jobbat med att hitta lösningar på detta med dumpade fordon, men tyvärr har ingenting hänt. Regeringens passivitet hotar äganderätten och miljön. Detta är högst beklagligt.

Fru talman! En annan viktig fråga är våra enskilda vägar. Ca 43 000 mil av det svenska vägnätet är enskilda vägar. Det är samfälligheter och markägare som sköter om dessa vägar. De gör ett stort arbete utan stöd från samhället eller med mycket lite stöd. Det handlar om många timmars skötsel utan ersättning. De sköter vägarna så att människor kan röra sig fritt i vårt stora land. Människor ska kunna åka till landsbygden och till skogen. Där finns alltid en väg, men det är ofta inte samhället som sköter den, utan det är markägare och vägsamfälligheter som gör det med ett i dag oerhört lågt bidrag till verksamheten. Det finns också en stor oro i dag över att staten och Trafikverket försöker överflytta ansvar för vägar från samhället till det privata för att därmed minska sina kostnader. Detta är självklart helt oacceptabelt. Samhället måste ta ansvar för vår infrastruktur och se till att vi har farbara vägar i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 8.

(Applåder)

Anf. 34 Karin Svensson Smith (MP)

Fru talman! Jag hörde att Sten Bergheden hänvisade till miljö. Därför är jag efter det inlägg Sten Bergheden har gjort ganska nyfiken på vad Sten Bergheden anser att man ska göra för att minska klimatpåverkan med 70 procent till 2030. Det är en överenskommelse vi har enats om över partigränserna. Det kräver stora ansträngningar. Jag nämnde några av dem i mitt anförande, men jag hörde inte några sådana förslag från Sten Bergheden. Jag undrar vad Moderaterna har för strategi och om Sten Bergheden kan utveckla den.

Anf. 35 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag vill göra en rättelse av det yrkande jag hade i mitt anförande. Jag yrkar bifall till reservation 2 av Moderaterna och Centern tillsammans och till reservation 8.

Fru talman! Karin Svensson Smith frågar mig vad vi har för strategi. Det är lite av det vi lade fram i våra förslag när det gäller att satsa på elvägar, biobränsle till flyget och ny teknik med självkörande bilar och annat. Det är vår utveckling.

Man kan inte tro att man får en utveckling om man lägger på höga skatter för en verksamhet som behöver de pengarna. Företagen som utvecklar detta måste kunna driva fram och få lönsamhet i sin verksamhet. De människor som bor och lever i landet måste kunna röra sig och skapa den tillväxt som behövs i hela landet.

Ni lägger en skatt över delar av Sverige som gör att tillväxten sjunker i landet. Det gör att vi har mindre pengar totalt sett till att utveckla de saker vi måste göra i landet. Om jobben minskar och flyttar utomlands är det inte vi som kommer att rädda klimatet, utan då kommer det att försämras.

Vi hoppas och tror mycket på att den nya tekniken kommer att hjälpa oss att klara målen framåt. Det är därför vi driver på regeringen några månader till så att den jobbar vidare. I dag är det politiken som sitter och bromsar utvecklingen därför att man inte har någon tydlig riktning, signal eller strategi framåt.

Det enda man jobbar med är nya miljöskatter från verksamheten i stället för att jobba med: Vad är vårt ansvar? Hur får vi fram elvägarna? Hur får vi fram regelverket för de självkörande bilarna? Hur ser vi till att samordna de resurser som finns i samhället så att det verkligen ska gå framåt? Regeringen ägnar sig bara åt att höja skatter och tror att det är lösningen.

Anf. 36 Karin Svensson Smith (MP)

Fru talman! Sten Bergheden får ursäkta, men jag tyckte inte att det framgick särskilt tydligt vilken strategi Moderaterna har för att minska klimatpåverkan från transportsektorn med minst 70 procent till 2030. Jag hörde mest vad man inte vill göra.

Sedan framförde Sten Bergheden kritik mot regeringen. Det är möjligt att man kan kritisera regeringen. Men det finns över 60 beslut som handlar om att ge människor och kommuner möjlighet att minska sitt beroende av olja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Det handlar om stadsmiljöavtal, industrikliv och klimatkliv. Alla de sakerna går ut på att man verkar i samklang med sin omgivning. Vi ger utan att styra från staten möjligheter när man lokalt bestämmer sig för att man kanske vill ha en biogaspump eller en laddstolpe.

Alla de anslagen har Moderaterna yrkat avslag på och tagit bort i sin egen budget. Jag kan inte se annat än att man då försvårar för människor att köra med elbilar eller använda biogas lokalt. Det gäller till exempel i Skaraborgs län där det är alldeles utmärkt för biogasproduktion i och med att man har lantbruk, småskalighet och ett visst bilberoende.

Jag tror nog att Sten Bergheden måste göra ett nytt försök att förklara för mig och dem som ser debatten hur Moderaterna har tänkt sig att komma bort från oljeberoendet i transportsektorn.

(Applåder)

Anf. 37 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Vi kan börja med biogasen. Den kan vi få fram mycket mer av om vi ökar djurantalet här i Sverige. Er politik går tvärtemot den delen. Ni vill införa köttskatt och olika skatter på diesel och annat som minskar ned produktionen som sker på landsbygden.

Det är snarare så att er landsbygdsfientliga politik minskar möjligheten för biogasen. Ni i Miljöpartiet tror att den ska komma från himlen. Nej, det krävs djur och annat där framme som kan plocka fram den. Det motarbetar ni i er övriga politik.

Det handlar för vår del om längre och tyngre lastbilar. Det löser en hel del. Er politik går ut på att bromsa utvecklingen på lastbilar. Ni vill ha kortare lastbilar. Ni vill gå ned till EU:s nivå på 18,75 meter när vi redan i dag har 25,25 meter. Ni vill snarare öka miljöbelastningen med kortare och fler lastbilar.

Er politik hänger inte ihop. Ni tror att skatterna i Sverige kommer från himlen, men det gör de inte. De kommer från våra företag och människor där ute som håller på med utveckling och satsningar. De pengarna säger ni är satsningar från er sida. Nej, det är våra företag och människor som har skattat in de pengarna.

Det är den begränsningen jag har gjort. Ni kallar det för era miljökliv hit och dit. Det kommer inte att lösa det, utan det är tekniken där ute och att människorna kan ha kvar sina pengar i företagen och jobba vidare.

Ni satsar för fullt på ett höghastighetståg i stället för att satsa på elvägar. Varför driver inte Miljöpartiet elvägar fullt ut? Det kommer ändå att vara lösningen framåt. Det talar alla om. Men det är inte vad ni vill göra.

Ni vill ha ett höghastighetståg som ingen har efterfrågat och som kommer att äta upp alla investeringar i infrastruktur framdeles. Det är dessutom olönsamt och går inte ihop någonstans i världen. Det är vad ni tänker göra, och ni vill att skattebetalarna ska betala det. Nej, tack, fru talman!

(Applåder)

Anf. 38 Per Klarberg (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna ser ett stort värde i att unga människor intresserar sig för och lär sig om fordon. För många yrken, oavsett om man primärt framför fordon eller ej, är både körkort och körvana meriterande. Det är därför viktigt att vi stimulerar unga att skaffa körkort och poängterar värdet i det samt stöttar ungdomar i deras motorintresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Sverigedemokraterna ser positivt på användandet av mopedbilar som ett sätt för unga att, under säkra former, få körvana och utveckla ett motorintresse samtidigt som det bidrar till den personliga friheten.

Tyvärr är mopedbilar i dag i regel dyra, och ofta överstiger priset till och med det för en billig vanlig småbil. Detta beror delvis på det strikta regelverket som bland annat föreskriver att vikten maximalt får vara 425 kilo i körklart skick, vilket gör att mopedbilarna måste utformas efter viktoptimeringskrav. Det leder i sin tur till att krocksäkerheten är låg.

Sverigedemokraterna vill att nuvarande regler ändras för att tillåta tyngre mopedbilar. Det skulle innebära både högre krocksäkerhet och lägre pris då man skulle kunna använda befintliga småbilsmodeller som grund.

Fru talman! Sedan 1970-talet har vi haft registreringsformen A-traktor i Sverige. Detta var ett sätt att, efter kraftiga protester mot avskaffandet av epatraktorn, fortsatt kunna använda långsamtgående ombyggda bilar för enklare transporter. I dag är dock regelverket daterat.

Epatraktorn var från början ett sätt att möjliggöra billiga jordbruksmaskiner. I dagsläget är denna typ av användning i princip obefintlig. I stället används A-traktorerna i dag främst av ungdomar. De är mest förekommande på landsbygden där avstånden till umgänge, skola och butiker är stora. Detta skänker många av dessa ungdomar frihet och främjar ansvarstagande och motorintresse. Därför är det viktigt att möjligheten kvarstår.

Reglerna för A-traktorer är dock fortfarande utformade för det gamla syftet med epatraktorer. Bland annat stipulerar regelverket krav gällande varvtal som gör att fordonet vid maxhastigheten 30 kilometer i timmen i praktiken kör nära maximalt varvtal för motorn. Detta är extremt ineffektivt, drar långt mer bränsle och leder till större utsläpp än vad som är nödvändigt.

Eftersom A-traktorn måste byggas av en godkänd personbil är krocksäkerheten redan säkerställd för avsevärt högre hastigheter än 30 kilometer i timmen. Detta gör att det ur säkerhetssynpunkt varken för förare eller passagerare borde föreligga någon anledning till att fordonen inte skulle få köras snabbare.

Från och med denna månad kommer A-traktorer att omfattas av kontrollbesiktningskrav. Det är ett tvingande krav från EU som säkerställer att fordonen är trafikdugliga. Det blir en miljövinst och en trafiksäkerhetsvinst att höja hastigheten från 30 kilometer i timmen till 45 kilometer i timmen. Dessutom finns i dag mopedbilar som man kan köra i 45 kilometer i timmen med körkort som även gäller för A-traktor, så ur utbildningssynpunkt borde inga hinder föreligga.

Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det dessutom önskvärt med en högre hastighet eftersom en relativt bred A-traktor på vanliga vägar skapar frustration och oftast leder till farliga omkörningar av bakomvarande trafikanter.

Fru talman! Jag vill med dessa ord ställa mig bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 5.

Anf. 39 Jasenko Omanovic (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag tänkte fråga Per Klarberg om ni i Sverigedemokraterna har svar på alla frågor. I utredningen finns 1 200 sidor med frågor om hur det kommer att se ut i framtiden när det gäller det rättsliga. Vad händer om en olycka inträffar? Vem har ansvar? Vem äger fordonet? Vem är förare?

Har ni svar på alla dessa frågor när ni tycker att man innan denna mandatperiods slut bör ta fram en strategi? Är det därför ni hänger med på reservationen - för att ni har alla svar på frågorna?

Anf. 40 Per Klarberg (SD)

Fru talman! Det stämmer att vi ställer oss bakom reservationen. Men samtidigt hade vi synpunkter i utskottet just på formuleringen att det skulle vara under denna mandatperiod.

Men detta är ett sätt för oss att tala om hur viktigt det är att få igång regler angående autonoma fordon. Vi har erfarenhet av Jasenkos parti och utredare och utredningar: Det har tagit 3,5 år att utreda tolv timmars förlängning av klampning.

Min fråga till Jasenko är därför: Hur lång tid behöver ni denna gång?

Anf. 41 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Jag tackar Per Klarberg för frågan. Det är exakt detta som är viktigt. Det här visar hur mycket man förstår av innebörden i frågan - att jämföra en klampning med autonoma fordon! De ska ju åka runt för sig själva i vårt land. Lastbilar och bilar ska köra själva i vårt land, och det jämför ni med klampning och tiden för det. Det tycker jag är oansvarigt.

Jag förstår nu att Sverigedemokraterna är som de är. De är ett populistiskt parti som hänger med på allt som låter lite populistiskt. I ditt anförande pratar du mer om epatraktorer än om detta. Du har inte ens nämnt detta, utan det handlar mest om epatraktorer.

Därför blir jag orolig när Alliansen tar stöd av Sverigedemokraterna i denna fråga. I morgon, fru talman, kanske de vill att vi ska ha självkörande fordon runt om i landet utan att vi har säkerställt det grundläggande. Det handlar om det straffrättsliga och om ekonomiskt ansvar. Ingenting är säkerställt. Men detta vill de att vi ska göra i morgon. Det vill de att vi ska göra nu. Och Alliansen tar stöd av Sverigedemokraterna, som går upp i talarstolen och talar om epatraktorer i stället.

(Applåder)

Anf. 42 Per Klarberg (SD)

Fru talman! Jag har en motfråga, som Jasenko i och för sig inte kan svara på nu: Vem av oss ska vara mest orolig - är det du eller jag? Jag blir orolig när du har åsikter om vad jag säger i riksdagens talarstol, för det har du faktiskt inte med att göra. Det bestämmer jag själv. Jag betackar mig för detta.

Vi kan konstatera att nuvarande regering inte är snabb. Och vi kan konstatera att politiken och myndigheterna inte har hängt med vad gäller utveckling av de autonoma fordonen. Av denna anledning ställer vi oss bakom Alliansens motion. Vi vill att det ska gå fort, eller fortare än vad det gör i dag. Vi anser att nuvarande regering utreder ungefär lika snabbt som en snigel kryper när det, som i mitt exempel, tar 3,5 år för er att utreda förlängd klampning med tolv timmar.

Anf. 43 Anders Åkesson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Låt oss fortsätta diskussionen om självkörande och autonoma fordon. Det var väldigt vad det blev upphetsat, fru talman.

Jag tycker som företrädare för Centerpartiet tillsammans med Alliansen och under motstånd av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att det är bra att riksdagen på vårt initiativ riktar ett tillkännagivande mot nuvarande regerings passiva hållning i fråga om autonoma fordons framtid i vårt land.

Frågan om autonoma eller självkörande fordon i trafiken har behandlats i en rad utredningar och av en rad olika myndigheter. Dessa har då bland annat pekat på behovet av ändring i det juridiska regelverket för att underlätta en marknadsintroduktion av automatiserade fordon.

Vidare föreslår man fortsatta analyser och uppmuntran av de försök och demonstrationsobjekt som finns. De behövs för att underlätta introduktionen i trafiken så småningom.

Utredningen, som nyligen visades upp på bordet här, pekar på att det kommer att bli nödvändigt med en ökad grad av samverkan mellan olika inblandade aktörer för att hitta de helhetslösningar för godstransporter och persontrafik i städer och på landsbygden som kan bidra till angelägna transport-, miljö- och samhällsmål med hjälp av autonoma fordon.

Fru talman! I de framtidsscenarier som Statens väg- och transportforskningsinstitut har menar man att politiken i vårt land släpar efter. Det medför en stor risk för att biltrafikträngseln ökar och att landsbygden, småstäderna och ytterförorterna halkar efter och inte får någon större del av de nyttor man kan se med autonoma fordon.

Därför är det bra att riksdagen i morgon kommer att fatta beslut om att driva på en motsträvig regering också i denna fråga.

Jag och Centerpartiet är övertygade om att utvecklingen med självkörande fordon kommer att få genomgripande konsekvenser för hela vägtrafiksystemet. Det är därför viktigt att den övergripande politiken tar hänsyn till teknikutvecklingen när ny lagstiftning så småningom tas fram. Den pågående testverksamheten med självkörande fordon bland annat i Göteborg visar på att Sverige ligger i framkant i teknikutvecklingen. Men varför vill socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister inte bejaka detta?

Om det inte finns någon ändamålsenlig reglering är risken att utvecklingen av dessa moderna fordon i stället förläggs till andra länder. Detta innebär också att nya lösningar och standarder kommer att utvecklas. Det blir standarder som Sverige och vår industri efter hand får anpassa sig till.

Med hänsyn till de utmaningar som beskrivs ovan och för att säkerställa att Sverige även fortsättningsvis ska kunna hävda sig på området behövs därför en strategi för de självkörande fordonen. Tillkännagivandet innebär inte en lagstiftning. Det innebär ett krav på att regeringen samlar sig till en strategi för självkörande fordon. Med en sådan på plats kommer arbetet med att införa denna angelägna transportlösning att kunna underlättas och påskyndas. Det kommer att vara bra för miljön, och det kommer att vara bra för vårt samhälle, för vår industri och för en utveckling i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Som företrädare för Centerpartiet och Alliansen tycker jag därför att det är bra att riksdagen riktar detta tillkännagivande till en regering som är förvånansvärt passiv i frågan.

När man talar om vägfrågor kommer man också lätt in på transporteffektivitet i form av tyngre och längre transportfordon. Väl fungerande vägtransporter är enligt mitt och Centerpartiets sätt att se det helt avgörande för att många av Sveriges företag och branscher ska kunna fortsätta att utvecklas. Genom att använda både längre och tyngre fordon kan vi effektivisera transporterna av vägar eftersom ett och samma fordon då kommer att transportera mer. Därmed behövs färre lastbilar för att utföra samma arbete, och det är något som var och en inser minskar utsläpp, trängsel och klimatpåverkan. Därtill bidrar det positivt till industrins ekonomi.

Det är nu tillåtet att använda lastbilar med en totalvikt på upp till 74 ton. Riksdagen har gjort tydligt för en motsträvig regering att det är vägarnas bärighet som ska vara avgörande för vilka delar av vägnätet som man öppnar för denna typ av fordon. Vi konstaterar dock att möjligheten att använda dessa tyngre fordon i dagsläget är kraftigt begränsad eftersom endast en liten del av vägnätet har gjorts tillgängligt.

Som företrädare för Centerpartiet anser jag att det vore rimligare att vi i stället ökade möjligheten att använda tyngre lastfordon. Trafikverket vet redan i dag vilka vägar som med relativt enkla åtgärder skulle kunna förstärkas för att göra tyngre transporter möjligt. Om fler vägavsnitt öppnas för 74-tonslastbilar blir det också möjligt för åkare att investera i en ny fordonspark. Det är ännu en gång ett exempel på en passivitet i fråga om att se till industrins, miljöarbetets och bygdernas förutsättningar. Det råder passivitet i den nuvarande samarbetsregeringen.

Längre lastbilar, fru talman, är ytterligare en möjlighet att effektivisera transportarbetet. Här har riksdagen tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga, senast i april i fjol. Då uppmanades regeringen att skyndsamt se över hur längre fordonståg i högre utsträckning än i dag skulle kunna tillåtas på det svenska vägnätet. Vi kan notera att regeringen därefter har beslutat om ändringar i trafikförordningen för att göra det möjligt att färdas med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod.

Enligt min mening är detta dock inte tillräckligt. Försök med längre ekipage har gjorts inom skogsindustrin med mycket goda resultat. Försök görs även med långa ekipage för omlastning mellan tåg och lager inom handeln i Västergötland. All erfarenhet visar på ett mycket gott resultat i fråga om lägre bränsleförbrukning, ökad lönsamhet för industri och minskade utsläpp utan att man ser ett ökat slitage på vägnätet eller att trafikfara skulle uppstå. Längre lastbilar är bra för miljön och stärker konkurrenskraften för svenska företag, jobb och ekonomi.

Fru talman! Låt mig säga något om enskilda vägar. Kollegan Jasenko Omanovic gjorde sig lustig över att Centerpartiet och Alliansen reserverat sig och särskilt lyft upp behovet av tillsyn över, regelförändring av och uppmärksamhet på den enskilda väghållningen.

Fru talman! Jag tycker att Socialdemokraterna borde besöka de delar av landet - Västerbotten, Norrbotten och säkert också Västernorrlands inland - där enskilda väghållare denna vinter har fått sin snöröjning uppsagd av entreprenören. Det är en mycket besvärlig situation för människor som efter en svår vårflod och tjällossning har att se fram emot en vinter när ingen åtar sig vinterväghållningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Det finns skäl, fru talman, att riksdagen också ägnar sin uppmärksamhet åt enskild väghållning. Det handlar om 43 000 mil av det svenska vägnätet. 7 700 av dem uppbär statsbidrag och är därmed allmänna för oss alla att köra på. En väl fungerande infrastruktur för såväl motorvägar som enskilda vägar, de kapillära vägarna och stomvägssystemet, är en absolut förutsättning för landets utveckling och fortlevnad. Jag trodde, fru talman, att den som företräder Västernorrlands valkrets i kammaren hade större insikter i den tunga industrins och skogsindustrins förutsättningar än att håna en reservation med särskild uppmärksamhet på enskild väghållning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om obesiktigade fordon. Som företrädare för Centerpartiet värnar jag alltid om god trafiksäkerhet på våra vägar, men dessvärre tvingas jag konstatera att trafikrelaterade brott i många avseenden äventyrar arbetet med att nå de trafikmål vi har satt upp avseende säkerhet. I många sammanhang handlar det om bilförare som kör obesiktigade och kanske därtill trafikfarliga fordon, vilket innebär en risk för medtrafikanterna. Mot bakgrund av detta borde man låta utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att komma åt problemet med obesiktade fordon. Det kan handla om skärpta straff för att köra ett obesikat fordon, utökade möjligheter att förverka obesiktade fordon och möjligen också att förhindra att fordonen disponeras av människor på så sätt att de gör sig skyldiga till upprepade brott. Det handlar om en rad åtgärder så att man inte ska möta obesiktade eller obeskattade fordon, möjligen framförda av någon som inte är behörig.

Fru talman! Jag ställer mig givetvis bakom de reservationer som Centerpartiet och Alliansen har fogat till betänkandet, men för tids sparande yrkar jag bifall endast till reservationerna 10 och 11.

(Applåder)

Anf. 44 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Jag tackar min ärade kollega Anders Åkesson för inbjudan till replikskifte.

Jag respekterar, nästan högaktar, min kollega, men jag blir lite bekymrad över språkbruket. Det sas här att vi är motsträviga till självkörande autonoma fordon. Det är synonymt till motvillig och olydig.

Är denna utredning beviset? Det är den enda utredningen - oavsett vad kollegan säger - som helt omfattar frågan om autonoma fordon och självkörande fordon. Är denna utredning att vara motsträvig? 1 200 sidor. Redan 2015 tillsattes utredningen. Nu har vi fått den, och den har gått ut på remiss. Men det räcker inte. Nu vill Åkesson skynda på.

Tycker Åkesson att det arbete vi har lagt på nollvisionen är inget värt - bara för att få igenom ett tillkännagivande? Nästa måndag kommer ministrar från EU-länderna hit för att titta på det arbete som har gjorts. Är det inget värt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Vi anses ligga så mycket efter, men vilket land har lagstiftning på plats?

Anf. 45 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Det vi efterfrågar, Jasenko Omanovic, är att gå från ord till handling. Det är inte bara Bjelfvenstam som på regeringens uppdrag har utrett frågan. Han har levererat en mycket gedigen utredning. Väg- och transportforskningsinstitutet har benat i och brottats med frågan mycket länge. Svensk fordonsindustri, Scania, Volvo, Volvo Personvagnar, i kluster med forskare, är djupt involverade. Konkreta försök pågår, platoon-körningar har pågått inom EU-projekt, och det är jättebra att det genomförs ett high-level meeting i Göteborg nästa vecka.

Men det vi efterfrågar är lite action. Jag vet inte, fru talman, om det finns ett internt motstånd i samarbetsregeringen mot att effektivisera fordonstransporter på landsväg som möjligtvis hämmar regeringen från att agera rationellt och raskt.

Då kan Jasenko känna stödet från en riksdagsmajoritet. Han har stöd i ryggen från mig och andra som vill driva på för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna värna vår framgångsrika fordonsindustri. Nyckeln till det ligger i detta.

Nu vill jag höra Jasenkos synpunkter på enskilda vägar. Jag blir förvånad när en ledamot från Västernorrland, som hyser tung industri som SCA med mera, uttrycker sin förvåning över allianspartiernas engagemang för det finmaskiga skogsvägnätet.

Hemma i Småland brukar vi säga att det luktar pengar när det luktar från massaindustrin. Jag tror att man säger något liknande i Västernorrland. En stor del av det välstånd vi har i vårt land kommer ur basnäringarna. Och de är helt beroende av en fungerande transportapparat.

Jag är förvånad, Jasenko.

Anf. 46 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Jag är inte troende. Men Gud bevare mig den stunden och den dagen vi får fatta beslut här i kammaren baserat på VTI:s utredning, som är en liten utredning. Den här utredningen, som jag nu visar för kammarens ledamöter, är genomgripande. Det här är att ta ansvar. Det här är att göra jobbet ordentligt och inte hafsa igenom. Det är vad jag vill säga om utredningen.

När det gäller det andra tar jag jättegärna den bollen från Åkesson. Han och Centern har röstat nej till 200 miljoner mer till underhåll av vägar på landsbygden. Han har dessutom röstat för införande av BK4 i hela landet.

Jag brukar i den här kammaren kalla SCA för skogsindustrins FC Barcelona, och det är hög klass. BK4 innebär, för skogsindustrin i Västernorrland och för SCA, att vi måste investera i att förstärka Högakustenbron, vilket industrin har noll intresse av. Skogsindustrin i Västernorrland har noll intresse av den. Det är till exempel sågverket i Bollstabruk som man måste komma till. Och det finns inte en enda väg att göra det på med BK4.

I denna kammare röstar Åkesson dock för att alla vägar ska ha BK4. Det innebär att tre fyra broar på E4:an i Västernorrland måste förstärkas, för att man ska kunna köra på dem med 74 ton. Det hjälper inte den skogsindustri av världsklass som vi har i Västernorrland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Det är beklagligt att Alliansen har röstat igenom detta.

(Applåder)

Anf. 47 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Det finns skäl att upplysa Jasenko om att vi inte har röstat än. Men det kommer att bli på det sättet.

SCA, liksom skogsindustrin i Sydsverige, behöver ett system av vägar. Just nu har vi fem nystan av vägar utpekade. Det är bra, men det räcker inte. Det innebär också att åkarna inte kommer att investera i fordon eftersom andrahandsvärdet på det fordon som man köper för ett kontrakt om att transportera åt SCA inte har något värde utanför det nystan där BK4 existerar och är tillåtet. Det är problematiken.

Fru talman! För att få fart på detta har vi sagt att man borde driva på Trafikverket. Det är möjligt att Högakustenbron inte är det första som ska prioriteras. Men en rad andra broar behöver förstärkas, även ute i det finmaskiga vägnätet.

Fru talman! Chefen för Väg- och trafikforskningsinstitutet och utredaren av den rejäla utredning som Jasenko lutar sig mot är en och samma person: Jonas Bjelfvenstam. Han är inte känd för att hafsa, vare sig under sin tid som generaldirektör för VTI eller som utredare. Jag har mycket stort förtroende för Jonas Bjelfvenstam och utredningen.

Vi har inte efterfrågat lagstiftning. Vi har efterfrågat en strategi som tar hand om de goda intentioner som finns i utredningen, i tidigare utredningar gjorda av VTI och i forskningsresultat från svensk fordonsindustri under en lång följd av år.

Det behövs mer action i regeringen.

(forts.)

Anf. 48 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag vill börja med att uppmärksamma att det är veterandagen i dag. Tankarna går naturligtvis till veteranerna och deras familjer.

Fru talman! Nu går jag över till betänkandet. Jag står bakom alla Liberalernas förslag, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 11.

Väg- och trafikfrågorna spelar en stor roll i framtidens samhälle, och de bidrar till mobilitet. Frågan har fått ökad aktualitet med anledning av problemen med järnvägen under den senaste tiden och det kaos som många har upplevt. Det visar att vi måste ha en mångfald av lösningar för att folk ska kunna ta sig fram när delar av transportsystemet inte fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Trafiken på våra vägar fyller många funktioner, men den har naturligtvis också utmaningar sett till miljö- och klimatfrågan.

Självkörande fordon kommer att påverka utvecklingen. Det ger smarta lösningar för mobilitet utan att man ens behöver äga en bil. Transporter kommer att vara flexibla och on demand.

Framtiden är fylld med spännande möjligheter. Men riksdagen behöver göra mer om denna vision ska bli möjlig. Det har hänt för lite inom detta område. Kan det månne vara så att det finns lite ointresse för möjligheterna med autonoma fordon?

Det finns andra strategier som har tagits fram inom andra transportområden. Det förslag som utskottsmajoriteten lägger fram angående tillkännagivandet handlar om att riksdagen tillkännager för regeringen att den skyndsamt ska utarbeta en strategi för självkörande fordon. Det tycker vi från Liberalerna vore mycket viktigt.

Utskottet anser att arbetet med att införa denna angelägna transportlösning kommer att kunna underlättas och påskyndas genom en utvecklad strategi. Här har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverat sig. Varför är dessa partier så negativa?

Man skriver följande i sin reservation: "Vi vill framhålla att frågan om autonoma eller självkörande fordon under de senaste åren har behandlats grundligt i ett antal sammanhang. Exempelvis har Transportstyrelsen, Trafikanalys och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) ingående belyst olika aspekter kopplade till införandet av denna nya transportlösning."

Vidare skriver partierna i sin reservation: "Av redovisningen ovan framgår att frågan om självkörande fordon är väl uppmärksammad och att angelägna initiativ vidtagits på området. Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt vår mening avslå samtliga här behandlade motionsförslag."

Det är här som man kan känna att det inte finns tillräckligt mycket engagemang. Vi från utskottsmajoriteten trycker på att man borde ta fram en strategi.

Utredare har också pekat på de långsiktiga samhällsnyttorna med självkörande fordon. De påverkas inte i första hand av teknologiska framsteg utan i huvudsak av den funktion som de självkörande fordonen får i samhället, det vill säga vilka effekter de får på trafiksystemet och samhällsplaneringen i stort.

Det är därför viktigt att tidigt uppskatta möjliga framtidsscenarier för självkörande fordon; det anser exempelvis VTI. Utifrån dessa scenarier kan man sedan föra en diskussion kring hur regler och styrmedel bör användas för att största möjliga samhällsnytta ska kunna uppnås.

Att utforma en strategi innebär att formulera en färdplan för autonoma fordon. En strategi är en plan, ett upplägg, en metodik eller ett tillvägagångssätt. Detta säger Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej till.

Det här är viktigt för att kunna skapa instrument för att nå visionen om mobilitet. Det handlar om självkörande, klimatsmarta och miljösmarta fordon som kommer på anrop och som också kan bidra till samhällsutvecklingen i vidare mening. Det här om något vore en viktig reform. Man borde se till att underlätta för införandet av autonoma fordon. Möjligheter öppnas och mobiliteten ökar. Det vore en viktig reform att införa. För detta behövs en strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag vill också säga några ord om de tunga fordonen, som också är en del av mobilitetsfrågorna och transportsystemet i Sverige.

Regeringens ursprungliga förslag innebar att vägnätet skulle vara begränsat. Det blev mer som ett nystan än ett stort vägnät. Det hade att göra med bärigheten. Man ansåg också att det fanns en överflyttningsrisk till andra transportslag. Vi från vår sida tyckte inte att det var rimligt.

Vi menar i stället att det är bärigheten som ska avgöra om 74-tonslastbilarna ska kunna rulla på vägarna. Det är ett mer klimatsmart sätt att kunna frakta mycket last på en gång. Det vill vi från Liberalerna framhålla i vår reservation.

För näringslivets del är sammanhängande stråk av central betydelse. Ett alltför avgränsat vägnät tvingar transportörerna att göra omlastningar, vilket hämmar intermodaliteten i transportsystemet. Användningsmöjligheterna för dessa fordon begränsas, vilket inte underlättar för transportörerna att investera i nya och tyngre lastbilar. De positiva miljöeffekterna med att utnyttja tyngre fordon som kan lasta mer begränsas, och det tycker vi är beklagligt.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om de övergivna fordonen.

Det finns problem när det gäller bortforsling av övergivna fordon på kommunal mark. Det är ett problem som kommunerna har att hantera. Men verktygslådan är tom på åtgärder, och det kan se förfärligt ut. Dagens bestämmelser gör arbetet onödigt svårt för kommunerna, vilket leder till att det i många fall tar mycket lång tid att avlägsna fordonsvrak.

Vi från Liberalerna anser att regelverket behöver ändras så att kommunerna lättare kan agera mot bilar som har övergetts eller i vissa fall förstörts, vilket kan ske i samband med brottslighet eller försäkringsbedrägerier. Det här är en viktig möjlighet som kommunerna borde ges.

Fru talman! Tidigare i debatten nämndes frågan om enskilda vägar. Även jag vill ta upp den frågan, som berör väldigt stora delar av Sverige. Av det svenska vägnätet utgörs 43 000 mil av enskilda vägar, medan endast 10 000 mil är statliga och 4 100 mil är kommunala. De fyller en stor och viktig funktion i transportsystemet.

De som är ansvariga för de enskilda vägarna är väghållarna, exempelvis enskilda markägare, vägföreningar eller samfällighetsföreningar. Av de 43 000 milen är det 7 700 mil som beviljas statsbidrag för att vägarna ska tillgodose behoven och hålla hög transportkvalitet.

En väl fungerande infrastruktur utgör en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd. Det måste vi ha med oss i debatten om transportsystemet. De enskilda vägarna är en viktig del i detta eftersom de gör det möjligt för ca 1 miljon människor att varje dag ta sig till och från hem och arbete. Därför måste frågan lyftas.

De enskilda vägarna underlättar också tillgången till friluftsliv för allmänheten liksom besöksnäringens förutsättningar i landet utöver det viktiga för näringarna. De utgör även en viktig del för transportnäringen som i många fall är beroende av enskilda vägar. Detta finmaskiga vägnät måste vara hållbart och ha en bra standard för bärighet och belastning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Dagens debatt tydliggör att det finns olika prioriteringar i riksdagen. För en del är vägtrafiken alltid ett problem även i områden där alternativa transportmöjligheter saknas.

För Liberalerna är vägtrafiken en del av lösningen. Autonoma, klimatsmarta och fossilfria fordon kommer att skapa möjligheter. Elektrifierade vägar kommer att kunna bidra till klimatsmarta godstransporter. Det ger mer frihet, mer valfrihet och mer och fler klimatsmarta transporter. Mobilitet är nämligen någonting som är bra.

(Applåder)

Anf. 49 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten så mycket. Men jag måste ändå läsa upp det som Nina Lundström ställer sig bakom i yrkande 12 i motion 3894: "Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en strategi för självkörande fordon under innevarande mandatperiod och tillkännager det för regeringen."

Hade det varit ungefär som Nina Lundström beskriver i sitt anförande med ordet skyndsamt, då tror jag inte att det hade varit något problem för oss att vara överens i den frågan. Hade man sagt att vi nu skyndsamt ska ta fram detta för att industrin är på - och det har gjorts en utredning och i augusti kommer remissinstanserna att återkomma med sina svar - då hade vi sagt att vi respekterar den ordning som vi har i kammaren. Remissinstanserna får säga sitt, och sedan får regeringen komma med sitt förslag. Någon gång under oktober, november eller december, alltså nästa mandatperiod, kan man göra detta. Vi hade kanske nu kunnat vara överens om detta i kammaren. Men det handlar inte om det som Nina Lundström tar upp i sitt anförande, det vill säga att detta ska ske skyndsamt, utan det handlar om att detta ska ske under innevarande period. Det är det som är problemet, Nina Lundström.

Anf. 50 Nina Lundström (L)

Fru talman! Då vill jag läsa högt ur det betänkande som vi behandlar här i dag. På s. 10 under rubriken Självkörande fordon står det i beslutspunkten i rutan: "Riksdagen tillkännager för regeringen att den skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon."

På s. 14 i betänkandet avslutas utskottets ställningstagande med följande formulering: "Utskottet anser därför att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att den skyndsamt bör ta fram en strategi för självkörande fordon."

Det är här som det blir mycket konstigt. I betänkandet står nämligen exakt vad utskottsmajoriteten vill.

Jag tror att det vore bra att kraftsamla kring en strategi. Jag vet att regeringen tidigare i andra sammanhang vad gäller andra strategier ofta har framhållit att strategin i sig är viktig. Det tycker jag också. Jag tycker att strategier är viktiga. Sedan är frågan vilket innehåll man fyller dem med. Men strategier är viktiga.

Jag räknade också upp vad jag anser att en strategi är. Därför har jag blivit så förvånad i debatten över att höra inte minst Jasenko Omanovic egentligen argumentera emot en strategi. Varför gör han det? Vi kommer att behöva en strategi. Det finns väldigt mycket utredningsarbete som redan har genomförts. Det finns också med i er reservation. Därför menar jag att nästa steg borde vara att ta fram en konkret strategi. Alla som har tittat på frågan framhåller också att man måste ha en metodik för att kunna få alla pusselbitar på plats. Det är här som jag blir mycket förvånad över att det i debatten har framgått att det är så negativt från regeringspartiernas sida. Då inställer sig frågan: Varför?

Anf. 51 Jasenko Omanovic (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag vet inte om jag ska läsa en gång till från Alliansens motion, som Sverigedemokraterna yrkade bifall till, nämligen att regeringen bör ta fram en strategi för självkörande fordon under innevarande mandatperiod. Man följer inte den ordning som vi har i riksdagen. Är inte detta den motion som ni i Alliansen har skrivit tillsammans? Det var det ni yrkade på när vi satt runt bordet i utskottet. Därför känner jag att detta inte är rätt.

Fru talman! Nina Lundström vill se BK4 över hela landet och att man alltså ska kunna köra 74-tons fordon över hela landet.

Nina Lundström säger att ni vill tillföra större resurser till enskilda vägar och kunna använda enskilda vägar i större omfattning. Men när jag tittar i Liberalernas budget finns det inga ytterligare pengar för underhåll. Som jag beskrev i replikskiftet med Anders Åkesson är det faktiskt så att när man vidtar åtgärder i hela landet är det Europavägar och broar som innebär de största kostnaderna. Därmed tas alla pengar från möjligheten att investera i det sista stråket ute i landet.

Anf. 52 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag konstaterar bara att betänkandet är behandlat i utskottet. Det har funnits alla möjligheter för Jasenko Omanovic att ta ställning till texterna i betänkandet. Och i betänkandet står det skyndsamt.

Sedan tycker jag att det är fullt rimligt att man denna mandatperiod åtminstone får en strategi på plats med mål och metoder. Men betänkandet är den text som regeringspartierna har haft att ta ställning till. Det hade varit mycket bra om ni hade anslutit er till detta.

Även när det gäller bärighetsfrågorna kan jag notera att det blir mycket konstigt. Det har tagit lång tid, och sedan har det införts en rad begränsningar för att vägnätet ska kunna användas.

Det som vi från Liberalerna säger är att det på vägar där det finns bärighet ska vara möjligt att öppna upp för detta i stället för att bara ha några få nystan, eftersom det påverkar så mycket negativt i andra ändan.

När regeringspartierna tog beslutet noterade jag att det inte var bärigheten som var det viktiga, utan det var också andra faktorer som påverkade.

Jag tror att det är mycket viktigt att också titta på hur Finland har gjort när det gäller hur man har öppnat upp vägarna och gjort förstärkningsarbete och när det gäller skyltningsfrågor, digitaliseringens möjligheter med mera. Man kan lära också av andra länder som har gått före.

Jag tror att det är viktigt för de svenska näringarna att man får långsiktigt hållbara regelverk som är tydliga och transparenta och att man vet varför och när man öppnar upp vägnätet. Men det är bärigheten som borde vara avgörande och inte andra skäl som regeringspartierna har framfört.

Fru talman! Det finns väldigt mycket mer att säga om väg- och trafikfrågorna. Men det viktiga för oss från Liberalerna är att alltid framhålla att regelverket ska vara tydligt och transparent, oavsett om det handlar om autonoma fordon eller andra typer av transporter. Vi från vår sida tror på mobiliteten. Den är helt avgörande för att Sverige ska få tillväxt och att hela landet ska kunna leva.

Anf. 53 Robert Halef (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Fru talman! En nationell strategi för självstyrande fordon är nödvändig för att stimulera utvecklingen på området.

I flera städer i Europa rullar förarlösa minibussar på vissa allmänna vägar. Dessa bussar kör en bestämd sträcka med fasta hållplatser och tidtabeller, och projekten har pågått med framgång. Detta visar att förarlösa bussar fungerar i vanlig stadsmiljö och är miljövänligare transportmedel.

Med självkörande bilar kommer samåkningen att öka, och därmed blir det färre bilar och mindre koldioxidutsläpp.

Självstyrande fordon skulle också kunna underlätta arbetspendling och samåkning för dem som är beroende av bilen. Då fordonet styr sig självt kommer man även att kunna arbeta samtidigt som man åker bil, och fler kommer nog att välja denna typ av resmönster.

Fru talman! Det pågår även en del tester inom godstransporter med självkörande fordon, och detta kommer på sikt att bidra till mer effektiva och miljövänliga godstransporter. Inom en snar framtid skulle fler godstransporter då kunna automatiseras mellan olika knytpunkter i transportkedjan. Precis som när det gäller elfordon har Sverige alla möjligheter att vara ett föregångsland för självstyrande fordon. Vi har bil- och lastbilstillverkare i världsklass och ett gott utgångsläge. Redan i dag kör självstyrande fordon på våra vägar på försök, och dessa försök behöver utökas.

Fru talman! Frågan om autonoma eller självkörande fordon i trafiken har under senare år behandlats i en rad utredningar av olika myndigheter. Vi vill uppmärksamma några av de slutsatser som Utredningen om självkörande fordon på väg lade fram i mars 2018 i sitt slutbetänkande Vägen till självkörande fordon. Utredningen pekar på behovet av en del ändringar i det juridiska regelverket för att underlätta en marknadsintroduktion av automatiserade fordon.

Det handlar bland annat om att anpassa reglerna i trafikförordningen, vägmärkesförordningen och kameraövervakningslagen för automatiserad körning. Vidare föreslår utredningen fortsatta analyser och att man uppmuntrar de försök och demonstrationsprojekt som behövs för att underlätta för självkörande fordon i trafiken. Utredningen pekar också på att det kommer att bli nödvändigt med en ökad grad av samverkan mellan inblandade aktörer för att ta fram koncept för helhetslösningar för godstransporter och persontrafik i städer och på landsbygden som kan bidra till viktiga transport- och samhällsmål.

Kristdemokraterna ser stora vinster och kostnadseffektivitet i godstransporter med självkörande fordon. Fler godstransporter skulle kunna automatiseras, och det kommer att bidra till effektivare och miljövänligare transporter samt till ökad tillväxt och lönsamhet för transportnäringen. Den pågående testverksamheten med självkörande fordon i Göteborg visar att Sverige ligger i framkant av teknikutvecklingen. Vi välkomnar också projektet Drive Me, där ett hundratal familjer kommer att få möjlighet att i vardagslivet testa och använda självkörande bilar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Väg- och fordonsfrågor

Utmaningarna är många på vägen mot självkörande fordon, och därför efterlyser Kristdemokraterna en strategi för självkörande fordon. En majoritet i utskottet anser att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att den skyndsamt bör ta fram en strategi för självkörande fordon.

Fru talman! Regeringens ursprungliga förslag om vilket vägnät som ska upplåtas för den nya bärighetsklassen BK4 innebär i praktiken att 74tonslastbilar endast skulle få köras på 8 procent av det svenska vägnätet. Under förra veckan informerade Trafikverket utskottet om att ambitionen är att 12 procent av vägnätet inom en snar framtid ska kunna upplåtas för transporter med 74-tonslastbilar. Målet är att större delen av vägnätet ska tillgängliggöras för tyngre lastbilar där det finns samhällsnytta. Detta välkomnar vi naturligtvis från Kristdemokraterna.

För att möjliggöra detta kommer dock en del investeringar att krävas, och främst broar behöver förstärkas. Kristdemokraterna anser att Trafikverket skyndsamt bör göra nödvändiga investeringar i vägar och broar för att möjliggöra 74-tonslastbilar som godstransporter.

Fru talman! Det är viktigt att inte begränsa tunga transporter endast till en viss del av vägnätet. Bärigheten ska vara avgörande för om 74-tonslastbilar ska tillåtas eller inte. För näringslivets del är det av central betydelse om sammanhängande stråk kan upplåtas eftersom ett alltför avgränsat vägnät tvingar transportörerna att göra omlastningar, vilket minskar möjligheten till effektivare transporter. Om man begränsar användningsmöjligheterna för dessa fordon kommer transportörerna inte att våga investera i nya tyngre lastbilar.

Självklart är det bra om järnväg och sjöfart används i större utsträckning för godstransporter om det är möjligt. Sverige är ett exportberoende land med långa avstånd, och de svenska basnäringarna behöver alla trafikslag. Kristdemokraterna vill understryka att överflyttningen mellan olika trafikslag sker i flera riktningar, och ofta är goda vägförbindelser en förutsättning för att gods ska kunna lastas om till sjöfart och järnväg.

Vi vill också peka på de positiva miljöeffekterna med att utnyttja tyngre fordon som kan lasta mer. Lastbilar på 74 ton reducerar utsläppen per ton transporterat gods eftersom mer gods kan transporteras per körning. Det bidrar till färre lastbilar på vägarna, minskad miljöförstöring och minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn, vilket är nödvändigt för att vi ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

Fru talman! Kristdemokraterna vill även tillåta längre fordonståg i det svenska vägnätet, för effektivare transporter. Vi noterar de ändringar i trafikförordningen som regeringen har gjort för en generösare dispensgivning för fordonsekipage på upp till 30 meter, och vi ser positivt på det arbete som görs för att tillåta denna typ av fordonsekipage på vägnätet. Kristdemokraterna ser fram emot att fordonståg på 30 meter generellt tillåts inom en snar framtid, för effektivare transporter.

Fru talman! Enskilda vägar utgör 43 000 mil av det svenska vägnätet, medan endast cirka 10 000 mil är statliga och 4 100 mil kommunala. De som är ansvariga för de enskilda vägarna är väghållarna, exempelvis enskilda markägare, vägföreningar eller samfällighetsföreningar. Av dessa 43 000 mil är det 7 700 mil som beviljas statsbidrag för att vägarna ska tillgodose behoven och hålla hög transportkvalitet.

Väg- och fordonsfrågor

En väl fungerande infrastruktur utgör en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd. Den gemensamma uppfattningen inom Alliansen är att de enskilda vägarna är en viktig del i detta eftersom de gör det möjligt för ca 1 miljon människor att varje dag ta sig till och från hem och arbete. De enskilda vägarna underlättar också tillgången till friluftsliv för allmänheten, liksom besöksnäringens förutsättningar i landet. De utgör även en viktig tillgång för transportnäringen, som i många fall är beroende av enskilda vägar. Därför är det nödvändigt att staten tar ett större ansvar för underhåll av enskilda vägar för ökad säkerhet, hållbarhet och en bra standard.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation nr 3 samt till den alliansgemensamma reservationen nr 11.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 maj.)