Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Herr talman! Jag vill börja i en annan ände än vad jag hade tänkt. Jag vill ställa en fråga till nästkommande socialdemokrat när nu näringsministern går.

Det finns vårdcentraler i hela landet, men på vissa ställen finns det inga kommunala. I Jämtland finns en liten ort där regionen har låtit en privat utförare etablera sig. Man har inte haft möjlighet att få en egen. För att kunna ha detta måste det finnas en stor krockkudde, det vill säga vårdcentralen måste ha pengar över på kontot. Om det händer något ska det finnas en säkerhet, en buffert. Med ett förslag om vinstförbud kommer vårdcentralen att läggas ned, och då blir orten utan vårdcentral.

Herr talman! Jag tänkte berätta hur Sverige ska hållas ihop med hjälp av regional tillväxt, som det här betänkandet handlar om. Det handlar i stort om EU-medel för att utveckla regioner samt att stad och land kan gå hand i hand och vara platser där människor kan bo och verka utifrån sina egna unika förutsättningar.

I betänkandet tas också andra politikområden i budgeten upp. Våra städer är beroende av landsbygden för sin livskraft. Vårt jordbruk, vår livsmedelsproduktion och vårt skogsbruk är alla viktiga hörnstenar som bidrar till såväl städernas framgång som möjligheter att bo på och utveckla landsbygden. Regeringen slösar bort vårt lands högkonjunktur, potentialen på arbetsmarknaden och gemensamma möjligheter. Vårt Sverige har mycket mer att ge, anser vi.

Den rödgröna regeringens politik gör det svårare att leva och verka i många delar av Sverige. I år har regeringen genomfört skattehöjningar på 40 miljarder kronor som slår mot arbetstillfällen och tillväxt. Höjd bensinskatt, ny flygskatt och förslag om lastbilsskatt är bara några skatter som drabbar landsbygden. Signalvärdet om förändringar på 3:12-reglerna för företagare under året har gjort att personer har lagt om kurs. När lågkonjunkturen kommer blir det kännbart.

Runt om i vårt avlånga land finns fortfarande en stor inneboende potential. För att den ska kunna tillvaratas i alla delar behöver fler möjligheter öppnas för att leva och verka. Hur de statliga verken och myndigheterna möter näringsliv och projekt mellan det kommunala, regionala och civila samhället är viktigt för de lokala förutsättningarna och för att få bra verksamhet med långsiktig bärkraft. Därför delar jag regeringens bild av att ytterligare steg bör tas för att anpassa regelverk så att krav och kostnader för genomförande ställs i relation till storleken på EU-medlen som tilldelas respektive land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Att genomföra förenklingar på nationell nivå måste gå från ord till handling. Det vill jag understryka. I dag är det långa ledtider fram till dess att projekt kan bli verklighet. Ansökningar tar tid, och olika nivåer inom Jordbruksverket ska kontrollera varandra med byråkratiska förfaringssätt. Det får negativa konsekvenser, inte minst för de projekt runt om i landet som vill komma till stånd. Verken går i otakt med den kommunala och regionala verkligheten. Det måste förändras.

Samtidigt hör man skräckhistorier om åkare som behöver nytt körkort och inte får ut körkortsförnyelse av Transportstyrelsen. Anledning i svaret: Du har för lång adress. Du får byta adress.

Myndigheter, verk och styrelser måste ha ett ledarskap och en organisation som möter den verklighet vi har att verka i.

Det krävs ett rejält omtag av vårt lands myndigheter. Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse med en avvikande mening för 2016 för Tillväxtverkets årsrapport. Det är uppseendeväckande. Enligt Riksrevisionen innehåller årsredovisningen omfattande felaktigheter som påverkar hela den finansiella redovisningen och ger följdfel i de finansiella uppgifterna i resultatredovisningen. Frågan har sedan fortsatt att diskuteras in i 2017.

Tillväxtverket ger pengar till projekt och arbete ute i regionerna, och det måste understrykas att detta verk till fullo ska veta vad det har för pengar, kunna visa vad pengarna går till och hur projekten lyckas.

Att arbeta på ett system för transparens med en tydlig styrning av medlen och ett nytt uppföljningssystem drar ut på tiden. Det krävs nu tydliga skrivningar i regleringsbrev så att det blir ordning och reda. Utan uppföljning går de statliga medlen ut utan att man ser hur de används eller om de fungerar. Så ska vi inte ha det.

Det måste finnas en stark koppling mellan gjorda insatser och hur mål uppnås. Utskottet har konstaterat att det krävs mer tydlighet och att redovisningen ska spegla uppnådda resultat snarare än insatser och omvärldsförändringar. Det rör regeringens egen redovisning.

Inom regional tillväxt betraktas bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som viktiga aktörer. Försäkringskassan är grunden i det sociala trygghetsnätet för alla medborgare, och det är angeläget att myndigheten är väl fungerande i alla led och att medborgare känner trygghet i att utbetalningar och ersättningar kommer när de ska.

Arbetsförmedlingen har inte lyckats att leverera, detta trots att det finns branscher med bristyrken. Restaurangbranschen står redo medan kockarna aldrig kommer från Arbetsförmedlingen. Det är slöseri med arbetskraft, jobb och tillväxt i företagen. Kanske får en del till och med stänga.

Det finns också en potential för en lyckad integration som har missats totalt. Det gäller även de gröna näringarna, som Moderaterna ser som en tillväxtmotor. Yrkesskicklighet från hemlandet ger en matchning i Sverige i bristyrken. Till exempel fick jag på besök på Kinnarps i Falköping i somras veta att de rekryterar sömmerskor från Småland till sin textilavdelning i möbeltillverkningen. Det blir vinst för alla och en lyckad integration. Brist på arbetskraft i tillverkningsindustrin i Sverige löses med yrkesskicklighet från andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Sverige behöver bra mobila och digitala kommunikationer med god geografisk täckning som har tillräcklig kapacitet när allt fler vill använda mobil och digital teknik. Ibland kan långa avstånd till grundläggande service överbryggas med hjälp av digitala lösningar, och uppkopplingsmöjligheterna blir allt viktigare i den digitala världen.

Ny teknik med drönare öppnar möjligheter för modernare och förbättrad service på landsbygden. Exempelvis gäller det post- och paketleverans. Redan 2015 började posten i Finland på försök att dela ut paket med drönare. Digitaliseringen skapar möjligheter för såväl stad som landsbygd. Drönare i jordbruk och skogsbruk påverkar effektivitet och kvalitet och optimerar resurserna.

Länsstyrelsen, eller dess framtida motsvarighet, kan effektivt arbeta gentemot näringarna med hjälp av tekniken där bilder kan överföras direkt från kontoret ut till den som behöver svaren för att kunna utveckla sin verksamhet. I dag finns ledtider, men det finns mer att göra. Vi ser en stor potential när vi med hög precision kan få mark att användas på ett bra sätt med stor framgång.

I en tid av globalisering och ökad internationell konkurrens och när Sveriges storföretag i mångt och mycket antingen avvecklas, minskar sin verksamhet eller säljs till utländska intressen eller flyttar sin produktion utomlands skapas de flesta nya arbetstillfällen av de småföretagare som står för fyra av fem jobb i Sverige. Sverige behöver en näringspolitik som uppmuntrar och underlättar för företagen och möjligheten till entreprenörskap.

Inom offentlig sektor har kvinnor startat och drivit verksamhet inom de yrken de har utbildats för eller där kvinnor har sett att det går att göra saker på andra sätt som gynnar personer i behov av hjälp och stöd. Detta är en utveckling som gynnar dem som verksamheten är till för - och därmed alla - genom nya lösningar och metoder. Det är det vi kallar innovationer. Men regeringen vill med hjälp av ideologiska skygglappar stänga i stället för att se lokala och regionala företagsidéer med gott innehåll. Dessa företag är anledningen till att andelen kvinnor i företagande i dag är 10 procent högre än 2006. Det kan vi tacka alliansregeringen för.

Herr talman! En fungerande infrastruktur är central på landsbygden och för den regionala tillväxten så att företag ska kunna leverera varor till kunder och leverantörer. Den aviserade lastbilsskatten slår hårt mot Sveriges företag. Det är en skatt på avstånd, inte utsläpp, men det är utsläppen från transporterna som påverkar miljö och klimat, inte avstånden. Transporter med lastbil är många gånger en förutsättning för att företag i allmänhet och industrin i synnerhet ska kunna verka och utvecklas i hela Sverige.

Det är inte bara resenärerna som drabbas av en flygskatt, utan den riskerar också att leda till färre arbetstillfällen. International Air Transport Association, IATA, har beräknat att införandet av en flygskatt i Sverige hotar minst 10 000 arbetstillfällen inom flygindustrin, på flygplatser samt inom hotell- och restaurangbranschen. I förra veckan kom utredningen Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Om vi menar allvar med att turism och besöksnäring behövs i Sverige behövs inte mer skatter på resandet utan i stället att utvecklingen av teknik för ett hållbart flyg fortsätter. Sverige är ett land i utkanten av norra Europa, och att ta sig hit kräver resor. Hållbar turism innebär därför att utveckla, inte att avveckla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Ett annat transportslag är frakt på vatten. Göteborgs hamn är Sveriges port mot världen och helt avgörande för svenska företag och svensk ekonomi. Hamnen är Skandinaviens största och hanterar sex av tio containrar som importerar och exporterar till eller från Sverige.

Sedan april 2016 pågår dock en långdragen konflikt mellan arbetsgivaren APM Terminals och Transportarbetareförbundet samt Hamnarbetarförbundet. Den långdragna konflikten lamslår arbetet i hamnen och innebär att flera rederier valt att sluta köra direkta transporter till Göteborg från USA och Asien. Senast meddelade rederiet ACL, Atlantic Container Line, att man från den 15 januari nästa år slutar köra direkt från USA till Göteborg. I stället kommer man att köra via Antwerpen, vilket driver upp kostnaden för senare transporter. Detta lyfte min kollega Lars Hjälmered upp på ett bra sätt i den förra debatten om näringslivet i stort.

Sveriges landsbygd är grunden till några av landets viktigaste näringar. Dessa kan värnas och utvecklas. Företagen på landsbygden stärks genom att tillåta gårdsförsäljning. I min del av landet, Skåne, är mat och dryck en stor del av besöksnäringen, och jag vill se den växa starkare med restauranger, sevärdheter och hotellnätter.

Konkurrenskraften på landsbygden stärks genom regelförenkling och sänkta kostnader, inte genom höjda skatter på arbete och transporter. Servicenivån på landsbygden stärks genom nya investeringar, infrastruktur, it och bredbandsutbyggnad. Tillväxt skapas av individer, av entreprenörer och företagare.

Målet med den regionala tillväxtpolitiken är och förblir densamma: att hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara på ett bra sätt och utvecklas.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande om regional tillväxt.

Sverigedemokraterna ser positivt på landsbygdens möjligheter samtidigt som vi ser de stora utmaningarna med avfolkning och ofrivillig urbanisering. 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på något sätt på landsbygden. De möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom till exempel skogs, gruv och metallindustrin.

En växande turism skulle ha positiv effekt på både sysselsättning och inflyttning.

God infrastruktur vad gäller fysiska transporter och internet är viktiga förutsättningar för regional tillväxt.

Sverigedemokraterna anser att staten bör ha en aktiv roll vad gäller förutsättningar för regional tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan staten och det privata.

Herr talman! På många håll i Sverige finns goda möjligheter att främja en växande turistnäring. Vad som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är dess arbetskraftsintensitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Nya projekt och höjd omsättning leder till nya jobb. Några exempel på för landsbygden lämpliga upplevelser är hästturism, stuguthyrning, aktivitetspaket med naturupplevelser samt jakt och fiske.

Sysselsättningstillväxten inom turismen uppgick till närmare 20 procent mellan åren 2010 och 2016 samtidigt som den generella sysselsättningstillväxten uppgick till endast 8,7 procent.

Enligt World Economic Forum placerar Sveriges attraktionskraft utomlands oss på plats 23 av 150 jämförda länder. Intresset för Sverige är relativt stort i omvärlden. År 2014 omsatte näringen 268 miljarder kronor och hade 159 000 sysselsatta.

En av Sveriges största turistorganisationer har i projektet Nationell strategi för svensk besöksnäring satt upp som mål att år 2020 ha en omsättning på 500 miljarder kronor per år. Intresset utomlands finns, den egna tilltron till framtiden finns och från Sverigedemokraternas håll vill vi säkra att den politiska viljan finns.

Oavsett gren inom turismen finns olika utmaningar som måste lösas för att det ska gå att skapa tillväxt. Viktigast från politiskt håll är att lösa frågor kring ordentlig infrastruktur, förenklade regelverk, investeringar, utbildning och attraktionskraft utomlands.

Den differentierade momssatsen inom turistnäringen är problematisk, då den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur och ekoturism, som främst återfinns på landsbygden. Exempelvis betalar man 6 procent i moms i en djurpark medan man vid viltskådning i det fria betalar 25 procent. Guidning på ett museum beläggs med 6 procent medan en stadsvandring beläggs med 25 procent.

Ekoturismföreningen genomförde en undersökning av effekterna av detta och kom fram till att dagens system är krångligt och byråkratiskt och missgynnar de mest arbetsintensiva delarna. Vidare kunde man notera att de områden som speciellt missgynnades var naturupplevelser där man tillsammans med lokala guider paddlar, cyklar eller åker skidor jämfört med båtar, bussar och skidliftar i mer tätbefolkade områden.

En liknande problematik finns inom bokbranschen, där tryckta böcker har en momssats på endast 6 procent medan man för e-böcker får betala 25 procent i moms. Detsamma gäller den så kallade dansbandsmomsen: Musik utan tillgång till dansgolv belastas med 6 procent i moms medan musik med tillgång till dansgolv belastas med 25 procent i moms.

Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att göra en översyn av dessa gränsdragningsproblem. En översyn av momssatser pågår förvisso i EU:s regi, men givet att detta kan ta lång tid - som det oftast gör i EU - är det motiverat att skyndsamt utföra en nationell översyn.

Herr talman! Friluftslivet når många samhällsgrupper och är en viktig resurs för regional utveckling och därmed en viktig del av det kluster av näringar som samspelar och skapar förutsättningar för ett levande näringsliv på en levande landsbygd.

Tillsammans med våra nordiska grannländer har vi stora möjligheter till ett tätare nordiskt samarbete för att främja friluftslivet. Ett starkt och utvecklat friluftsliv ger många arbetstillfällen, närmare bestämt ca 200 000 i hela Norden. Friluftslivet har ett stort ekonomiskt värde.

Ur ett ekonomiskt perspektiv kan friluftslivet betraktas som en process där upplevelser skapas av besökare i naturen genom en kombination av besökarens egen tid, kunskap och utrustning och naturresurser, anläggningar och service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Det nordiska samarbetet har också en viktig roll i utbytet av exempelvis arbetskraft, erfarenheter och turism länder emellan.

Herr talman! Hela landet ska leva! Vad menar vi med det? Är det ett bra sätt att uttrycka sig?

I Norge säger man: Ta hela landet i bruk! Ju mer jag funderar på det, desto mer säker blir jag på att det är ett förhållningssätt vi i Sverige också borde ha. Det skulle innebära att man inte kan sitta i Stockholm och bestämma att landsbygden ska vara någon form av Skansen dit man kan åka på storhelger för att uppleva orörd natur och se varg.

Vi behöver förändra vårt synsätt här i riksdagen och hos våra myndigheter. De senaste 40 åren har det skett en systematisk styrning mot centralisering och därmed urbanisering på ett sätt som egentligen ingen velat se men som har skett ändå.

Centerpartiet anser att i Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar oavsett var man bor - om det så är på landsbygden, på mindre orter, i byar, i städernas förorter eller i innerstaden ska man ha samma möjligheter att leva, arbeta och driva företag.

Grunden till utveckling i hela landet är goda villkor för små och medelstora företag. Som sagts här tidigare vet vi att fyra av fem jobb i Sverige skapas av små och medelstora företag.

En välfungerande infrastruktur och fler bostäder behövs i såväl mindre som större städer, orter och byar. Utan möjlighet till arbetspendling och godstransporter stannar jobbmotorn i Sverige.

Såväl på bruksorter som i förorter finns det behov av fler jobb. Behovet av en reformerad bostadsmarknad är stort i hela landet, oavsett om det handlar om att möjliggöra ökat byggande i strandnära lägen på landsbygden eller om att reformera hyresmarknaden i storstäderna.

Vi behöver likvärdiga villkor oavsett var man bor i landet. Likvärdiga möjligheter i hela landet innebär inte per automatik likformighet. Samma utmaning kan lösas på olika sätt i olika delar av landet. Politiken behöver därför utformas med insikt om att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. Beslut ska fattas så nära människor som möjligt, för då får vi en utveckling som bygger på förankrade och verkliga behov. Det är det vi i Centerpartiet kallar närodlad politik.

Herr talman! Mitt i en stark internationellt driven högkonjunktur växer problemen i den svenska ekonomin. Tudelningen ökar på den svenska arbetsmarknaden, där utsatta grupper utgör en allt större andel av de arbetslösa. Samtidigt öppnar sig en klyfta mellan de orter som växer och har följt med i den globala uppgången och de orter som har ställts utanför. Den regionala klyvningen måste brytas, dels med förbättringar för småföretag och dels med förstärkt infrastruktur.

Jag och Centerpartiet anser att regeringen bedriver en oansvarig ekonomisk politik som minskar det strukturella sparandet och förstärker riskerna för överhettning. Vi vill i stället vara sparsamma när konjunkturen är god, både för att ha resurser att möta den kris som vi vet kommer och för att inte förstärka riskerna för överhettning. För mig är Centerpartiets samlade budgetförslag en helhet som skapar företagsamhet, vilket är det enda som ger förutsättningar för att kunna bo, leva och verka över hela landet. Att tro att bidrag och icke efterfrågestyrda bidragsjobb skulle få landsbygden att utvecklas är ett misstag. Den politiken har prövats i 50 år, och den har misslyckats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Centerpartiet vill skapa världens modernaste landsbygd och världens grönaste städer. Det finns en klyvning mellan de orter som vunnit på strukturomvandlingen och följt med i den globala uppgången och de som har ställts utanför. I en modern ekonomi måste man kunna röra sig mellan olika miljöer och situationer. I Centerpartiets Sverige behöver hela landet bidra, och det finns ingen konflikt mellan stad och landsbygd.

Landsbygden och städerna delar många utmaningar med varandra. I såväl förorter som bruksorter finns behov av fler jobb. Detsamma gäller behovet av en välfungerande och klimatsmart infrastruktur.

Centerpartiet vill regionalisera fastighetsavgiften för kraftproducerande fastigheter för att kunna återbörda en liten del av de vinster som uppstår i gles- och på landsbygd.

Herr talman! Allt är inte nattsvart i vårt land, utan mycket är bra. Är det något jag ser fram emot är det den proposition som regeringen arbetar med nu, som utgår från Landsbygdskommitténs betänkande. Det innehåller 75 förslag som är bra för landsbygden. I betänkandet talar man om likvärdiga möjligheter för landsbygden och om att landsbygdens förutsättningar ska tas till vara.

Man påpekar också att man ser ett behov av investeringskapital. Samtidigt lägger regeringen ned Inlandsinnovation, med motiveringen att det finns geografiska begränsningar - vilket för mig var hela idén med Inlandsinnovation. Varför ska det finnas statligt riskkapital på marknader där det finns privat riskkapital? Ska inte statens riskkapital finnas där det behövs? Och varför har den statliga banken SBAB inga kontor i Norrland? Behövs en statlig bank på orter som redan har fungerande bankverksamhet?

Landsbygdskommittén tar upp digitaliseringens möjligheter för hela landet. Jag har lite dåliga erfarenheter från min hemkommun Mora, där jag var kommunalråd tidigare. Skatteverket lämnade orten med hänvisning till att människor kan sköta sina ärenden på nätet. Det är just detta som är fel. Myndigheter borde decentralisera i samband med digitalisering, men i stället centraliserar man trots att vi har möjlighet att sprida jobb över landet.

Landsbygdsminister Bucht har aviserat en satsning på 150 miljoner kronor på bredband i glesbygd, vilket är jättebra. I Dalarna bor 3 procent av Sveriges befolkning. Vi skulle behöva dessa 150 miljoner bara i Dalarna för att uppnå en täckning motsvarande 98 procent av befolkningen. Det är en bra satsning, men det är alldeles för lite pengar.

Mycket av stödet till bredband går faktiskt till områden där det skulle vara kommersiellt möjligt att bygga ut ändå. Problemet när man säger att 98 procent av landets befolkning ska ha tillgång till bredband är att det då blir i södra Sverige. Man borde ha lagt till en parameter som tar hänsyn till befolkningstäthet. Kanske skulle man ha fördelat pengarna ut till regionerna i stället för till en statlig myndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Landsbygdskommittén lyfter också fram att kompetensförsörjning och utbildning måste finnas i hela landet, vilket jag tycker är bra. Samtidigt lägger en myndighet ned turismutbildningen i min grannkommun Orsa - en utbildning där alla får jobb och som har fulltecknade kurser. Verksamheten flyttas söderut till Mälardalen, trots att Dalarna har den största besöksnäringsverksamheten utanför storstäderna.

Kommittén föreslår också att möjlighet att utöva och uppleva kultur ska finnas oavsett var man bor. Vad gör regeringen då? Jo, man beslutar om avgiftsfritt inträde till statliga museer. Var ligger de statliga museerna? Ligger de i Birger Lahtis hemby? Nej, det gör de inte; nästan alla ligger i Stockholm. Jag sitter i styrelsen för ett landsbygdsmuseum, och vi kämpar hårt för att få det att gå ihop.

Man tar också upp polisens närvaro. Hur lång tid tycker ni att det ska ta för polisen att komma till en kvinna som misshandlas i hemmet? Vilken tid är rimlig? I Mora polisområde, där jag bor, tar det 3 timmar och 20 minuter att åka från den norra till den södra länsdelen.

Det finns 80 anställda vid polismyndigheten, 60 poliser och 20 civilanställda. Vi har en bil i detta område på vardagskvällarna. Och den situationen är ändå bättre än den som råder i Helena Lindahls område, Västerbottens inland - de har det ännu sämre.

Herr talman! Förra veckan diskuterade miljö- och jordbruksutskottet här i riksdagen, och landsbygdsminister Bucht talade mycket om att vi måste ha breda överenskommelser, vilket jag håller med om. Men när min centerpartistiska kollega Kristina Yngwe tog honom på orden och frågade när de andra partierna i riksdagen blir inbjudna att diskutera propositionen, som bygger på Landsbygdskommitténs betänkande, svarade han inte, vilket jag tycker är synd.

Jag hoppas att några av företrädarna för regeringspartierna här kan svara på om det blir en bred inbjudan att diskutera propositionen, så att vi får till dessa 75 punkter. Det kanske inte blir alla, men vi hoppas kunna få till en bra verksamhet på landsbygden. Det vore bra om vi kunde få en bred uppslutning kring delbetänkandet så att landsbygden kan ges förutsättningar att bidra ytterligare till Sveriges tillväxt.

Herr talman! Jag vill avsluta med uppmaningen: Ta hela landet i bruk!

(Applåder)

Herr talman! I en av våra större tidningar skrev en journalist, vars namn jag inte ska nämna, för några månader sedan en ganska läsvärd artikel om en del av min valkrets, Dalsland. Han beskrev risken för att Dalsland blir det nya rostbältet, som man talar om i USA: en region eller ett område som riskerar att halka efter, där man sörjer industriernas nedläggning eller att företag inte har fått de förutsättningar som krävs i den nya urbaniseringens och digitaliseringens värld.

För ett antal år sedan tog jag också strid med en person som jobbade med just regional utveckling i Östra Götaland. Jag ska inte heller nämna vad han kallade Dalsland, men han beskrev det ungefär som att det var lika bra att göra Dalsland till ett friluftsområde eftersom det inte fanns förutsättningar för att dalslänningarna skulle kunna växa och utvecklas.

Alltsedan jag hörde den mannen uttala de orden har jag känt att regional tillväxt och utveckling är otroligt viktigt och att det finns många människor som faktiskt vill bo och verka i mindre kommuner och på landsbygden och egentligen har stor potential att växa och utvecklas, om vi bara politiskt ger förutsättningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Men den diskussion kring skillnaden mellan stad och land som har hamnat i fokus de senaste åren har enligt Kristdemokraternas mening alltför mycket handlat om förorter och så kallade utanförskapsområden i stora och medelstora städer. Nästan ingen har reflekterat över likheten i struktur mellan de områdena och de mindre orter utanför städerna som kämpar med en åldrande befolkning och minskat skatteunderlag och därmed egentligen har ganska liknande förhållanden.

Landsbygdens perspektiv måste finnas med i allt beslutsfattande för att man ska kunna förstå de villkor som människor lever under. Det går inte, tycker jag, att acceptera att man bara för att man bor på en mindre ort inte ska ha möjlighet att utbildas till jobb utifrån de förutsättningar som finns, ta bussen till vårdcentralen eller Arbetsförmedlingen eller driva sitt företag och slippa vara rädd för att polisen på grund av brist på resurser inte tar tag i stölder och inbrott. Oavsett anledning ska man inte behöva vara rädd för att polisen inte ska komma, som min kollega från Centerpartiet också nämnde. Det är för stora områden det handlar om.

För att företagandet på landsbygden ska överleva långsiktigt behöver hela landsbygden värnas. Jag menar att vi måste titta på detta ur ett särskilt perspektiv. Möjligheter till boende, kommunikationer, trygghet, service, fritid och allt annat som skapar en levande bygd måste kunna utvecklas.

Basindustrins utveckling har stor betydelse för den regionala tillväxten och jobbskapandet i Sverige. Dessa industrier finns där de finns. Gruvorna är där de är. Stålverken kan flyttas och läggas ned. Men ofta har de funnits där väldigt länge, och vi hoppas att de ska fortsätta att göra det, likaså pappersindustrin. Omhändertagandet av våra naturtillgångar utgör grunden för vårt svenska välstånd.

Men näringslivets utmaningar att konkurrera med kvalitet och mervärden lokalt för att få kvalificerade medarbetare att flytta till en ort och vilja stanna kvar där under ett antal år är naturligtvis extra stora. Speciellt viktigt kan det vara för internationella företag och deras anställda att det finns tillgång till engelskspråkiga klasser eller till och med en internationell skola för barnen i den kommun där man bor liksom tillgång till rekreation och kultur.

Infrastruktur med god tillgänglighet till flyg och tåg för att man ska kunna resa inom och utanför Sverige på ett enkelt sätt är också en viktig del för att stimulera boende såväl som besökare.

Flera av mina kollegor här har tidigare nämnt besöksnäringens betydelse. Det är också en del av en bransch som finns där den finns. Man åker till en sevärdhet för att den är just där den är.

I detta sammanhang blir flygskatten så oförklarlig. Vi var inne på den i en annan debatt förra veckan. Jag förstår fortfarande inte tanken med den skatten. Det hade varit intressant att få detta utvecklat ännu en gång - vad kompensationen ska vara och vilket geografiskt område som man anser att Norrland är. Gotland är ett tämligen geografiskt begränsat område, men Norrland är desto större.

Herr talman! Ett sätt att stärka konkurrenskraften i Sverige är, enligt min mening, att återuppta och driva regionaliseringen. Det handlar inte enbart om hur välfärden organiseras utan också om den regionala tillväxtlogiken, vilken är av särskild betydelse för industrin. En regionalisering skulle till exempel innebära att flera landsting går samman till större regioner och på så vis kan få en mer gynnsam samverkan med regioner i andra länder vad gäller till exempel export och import av varor och tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

I detta sammanhang ska jag komma med beröm till regeringen när det gäller utvecklingen av regionala exportcentrum. Jag tror att det är en bra och viktig del av detta.

En viktig del i regionaliseringen är att skapa möjligheter för en jämlik vård. Om vi talar om brist på poliser ska vi också tala om en annan del av välfärden som handlar om just tillgång till vård och omsorg på ett likvärdigt sätt. Man ska kunna känna sig trygg med att oavsett var man bor ska man ha samma tillgång till behandling och läkemedel.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ändå poängtera en särskild insats som Kristdemokraterna vill göra. Vi anslår några miljoner för en riktad forskningsinsats om den segregation som vi ser har skett mer och mer både i Europa och i andra delar av världen mellan olika regioner och mellan olika delar av länder och hur den påverkar Sverige.

Att det länge har pågått en digital segregation är ett problem. Tillgång till en fungerande it-infrastruktur för både yngre och äldre är i dag en nödvändighet, inte minst för personer som bor utanför tätorterna.

Nu ska jag komma med ytterligare beröm. För många år sedan togs ett initiativ från den dåvarande socialdemokratiska regeringen som gav människor möjlighet att få en dator via sin arbetsgivare till en låg avgift per månad. Det var en satsning som gjorde att inte minst ensamstående föräldrar fick möjlighet att inte bara skaffa en dator för eget bruk utan också för att ge barnen en möjlighet att spela spel och göra läxor på datorn.

Vi kan tycka att tillgången till datorer tillgodoses inte minst genom att vi alla har en smartphone. Men det hjälper inte alla, och det hjälper definitivt inte språkutvecklingen till fullo genom att man bara har appar.

Att ge forskare i uppdrag att se hur dagens indelning i små kommuner kontra stora kommuner och små regioner kontra större regioner påverkar svenskars möjligheter att utvecklas på ett personligt, utbildningsmässigt och arbetsmässigt plan är enligt oss kristdemokrater en mycket viktig uppgift. Integration innebär nämligen så mycket mer än att utlandsfödda ska känna sig hemma i Sverige. Det innebär att alla, oavsett härkomst, ska känna att Sverige är deras hem och trygghet var de än bor i landet.

(Applåder)

Herr talman! Det är intressant att lyssna på debatten, och det är kul att ta över stafettpinnen i debatten om regional tillväxt.

Vi skapar en politik som ger framtidstro för hela landet. Under denna mandatperiod har det blivit ett slut för ytterligare skattesänkningar som får stora konsekvenser.

Man kan se framtidstron när man åker runt i landet. Man känner att det satsas i dag, till skillnad mot tidigare då det gjordes nedskärningar.

Vi har en ungdomsarbetslöshet som är rekordlåg med EU-mått mätt. Vi har en sysselsättning som ligger på den högsta nivå som EU någonsin har uppmätt. Och vi har under perioden vänt ett underskott på 61 miljarder till ett överskott, så att vi nu kan skapa en budget som är den starkaste sedan 1960-talet. Det tycker jag att vi ska vara stolta över. Jag är väldigt stolt över den politik som vi nu för. På detta sätt kan vi bygga landet starkt, och på detta sätt kan alla få möjligheter i alla delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

För detta utgiftsområde har vi en budget på lite drygt 3,9 miljarder för 2018. I likhet med föregående år sätts ett antal mål för den regionala politiken, och även för 2018 sätts ett antal mål. Det är framför allt tre mål som jag vill lyfta fram.

Det handlar om att nå det övergripande målet om att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten, så att den är den lägsta i EU till 2020. Vi ska nå de nationella miljömålen, och vi ska uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Dessa mål ska bidra till regeringens mål för jämställd regional tillväxt. Även sammanhållningspolitiken, det vill säga EU:s politik för regional tillväxt och sysselsättning, och dess insatser ska bidra till målet för den regionala tillväxtpolitiken.

Detsamma gäller den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft för perioden 2015-2020 och insatserna för den.

I budgetpropositionen för 2018 har det också tillförts formuleringar om att den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till social, ekonomisk och miljömässig utveckling, vilket gör att insatser inom området stärker genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Herr talman! Som jag nämnde inledningsvis omsluter budgeten på detta område ungefär 3,9 miljarder.

Det är värt att notera att det ser annorlunda ut för en del andra partier.

Moderaterna föreslår att satsningen på 35 miljoner kronor för kommersiell service ska tas bort. Det var en utredning som den borgerliga regeringen tillsatte som resulterade i att vi tillförde pengar till just stöd för kommersiell service. Effekten har blivit en minskning av antalet småbutiker som läggs ned. Man känner att det finns möjlighet att fortsätta. När vi har varit runt i landet har människor inte sagt att de vill ha bort detta stöd utan snarare att det ska permanentas. Det måste vara långsiktigt. Precis detta inför vi nu, och det är det Moderaterna plockar bort.

Herr talman! Moderaterna plockar även bort 7 miljoner till förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Det är också lite intressant, för det är ju precis detta man efterfrågar: att kunna anställa rätt kompetens. Det finns i dag ungefär hundra tusen lediga jobb på svensk arbetsmarknad, och det som efterfrågas är utbildning - att människor ska kunna utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Att då plocka bort medel till just matchningen är naturligtvis enligt mitt sätt att se det helt felaktig politik.

Centerpartiet föreslår att anslagen minskas med 507 miljoner. Det är en minskning med 7 miljoner till matchningen där också, och det är 500 miljoner mindre i stöd till socioekonomiskt och strukturellt eftersatta kommuner och områden. Det nämndes inte av föregående talare. Liberalerna föreslår i sin tur en minskning med 613 miljoner. Det är också en minskning av anslagen till kommunerna med 500 miljoner, och det är en minskning med 113 miljoner för en återgång till tidigare nivåer. Kristdemokraterna minskar med sammanlagt 496 miljoner.

Oppositionens budgetförslag skulle få betydande effekter. Det är stora nedskärningar. Om det skulle bli verklighet är jag orolig över vilka konsekvenser det skulle få för att hela Sverige ska ha möjlighet att leva. Dessutom kan man se att de borgerliga är splittrade. De lägger inte fram samma förslag. För vartdera året 2019 och 2020 har vi dessutom tagit med 750 miljoner kopplat till den landsbygdsproposition vi planerar att lägga fram i vår, och det ser jag inte finns med över huvud taget i de borgerligas budgetförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Den regionala hänsynen och styrningen av resurser inom i princip samtliga utgifts- och politikområden är av särskild betydelse för att nå måluppfyllelsen. Det är en följd av att den regionala tillväxtpolitiken omfattar betydligt fler åtgärder än de som redovisas just kopplat till utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Det spänner över flera områden och flera utskott - det är utbildning, finans, miljö- och jordbruk och så vidare - och är viktigt att ha med.

Sammanhållningspolitiken främjar också Europas konkurrenskraft och bidrar till att hålla ihop Europa och Sverige. Regeringen följer noga programperioden för sammanhållningspolitiken 2014-2020. Vad som händer därefter är en fråga som diskuteras intensivt just nu, inte minst i ljuset av brexit. Det är minskade pengar som går in i EU-systemet från Storbritannien, och där är svensk hållning att vi på EU-nivå måste ha ordning och reda i ekonomin. Vi får inte vara för expansiva utan bör snarare vara mer restriktiva. Samtidigt är det viktigt att vi får till stånd bättre möjligheter till förenklingar, större tydlighet och mer öppenhet.

Herr talman! Den 25 juni 2015 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk landsbygdskommitté, vilket Peter Helander var inne på tidigare. Uppdraget var att lämna förslag till en sammanhållen politik för landsbygden för att få en långsiktighet och en hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Den 4 januari i år lämnade kommittén över ett slutbetänkande: För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd.

Precis som Peter sa tidigare innehåller betänkandet 75 förslag som täcker in frågor gällande näringsliv och företagande, digital kommunikation, transportinfrastruktur, kompetensförsörjning, samhällsplanering och bostadsbyggande, kommersiell service, välfärdstjänster, kultur och statens närvaro i landsbygderna. Det innehåller även ett förslag till styrning och organisering av landsbygdspolitiken, vilket också är en mycket viktig fråga, samt förslag på övergripande mål och delmål för densamma.

Betänkandet har remissbehandlats, och det har kommit in drygt 400 remissvar. De utgör naturligtvis en väldigt värdefull grund i arbetet med den kommande propositionen. Regeringen kommer under våren 2018 att lämna en proposition till Sveriges riksdag med förslag på en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För att finansiera det hela finns det, som jag nämnde, redan nu identifierat 750 miljoner för 2019 och 2020. Jag tror att det är viktigt att även de borgerliga funderar på hur man vill ha det, för man var ju faktiskt enig - förutom Liberalerna, som hade en reservation i Landsbygdskommittén.

Jag ser verkligen fram emot våren, då dessa 75 förslag kommer att lämnas över på riksdagens bord. Äntligen har vi ekonomiska förutsättningar och en stark ekonomisk politik med stabilitet i landet och i regeringen, och vi kan med tillförsikt se fram emot den proposition som läggs på bordet.

Med det skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag och avslag på övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till dig, Mattias Jonsson. Det gäller din jämförelse, att det är så mycket pengar och att ni har lyckats så bra.

Vi har - och jag riktar mig även till er som sitter på läktaren - gått igenom den värsta finanskrisen sedan 30-talet. Den var djup, och den som åker bergochdalbana vet vad det innebär: Man är långt ned, och sedan ska man ta sig upp därifrån. Dessutom har Sverige fått beröm av omvärlden för att vi klarade det väldigt bra och är ett föregångsland.

Detta jämför Mattias Jonsson och Socialdemokraterna hela tiden med sin situation och säger att vi inte har en så kraftig högkonjunktur sedan 60talet. Det finns ett visst spann däremellan, och man kan inte riktigt göra som Socialdemokraterna, det vill säga plana ut det och säga: Vi jämför över tid - det spelar ingen roll vilket läge vi har, utan vi har en politik som ser likadan ut. Så fungerar det inte.

När det gäller stabilitet kan man fundera på följande: Om man är så duktig på att bränna alla pengar nu i högkonjunktur, hur blir det då i nästa lågkonjunktur? Är det då vi ska rensa upp efter Socialdemokraternas högkonjunktur, då de tog chansen att göra av med allt i stället för att behålla det?

Så till min fråga till Mattias Jonsson. Det finns bekymmer med pengar som stannar i myndigheterna. Vi talar EU-medel och ledtider som är långa. Planerna i kommuner och regioner stannar upp och riskerar att inte bli genomförbara därför att pengar kanske till och med kommer så sent att de inte kan användas det året. Vad vill Mattias Jonsson göra med regeringens räkning om myndigheterna nu får sådana hinder i verksamheten? Det sägs i Leaderprojekt, och det sägs att Jordbruksverket är försenat. Tillväxtverket levererar inte, och det finns även problem med Vinnova. Det är väl det Penilla var inne på i den förra debatten.

Herr talman! Tack för frågan, Ann-Charlotte! Ja, det är mycket pengar.

Jag vill först säga att regeringen för en ansvarsfull ekonomisk politik. Jag nämnde i mitt anförande att vi har vänt ett underskott på 61 miljarder, som vi ärvde från er, till det som i dag är ett stort överskott. Vi kan göra investeringar på 40 miljarder i vår välfärd och våra trygghetssystem, vilket vi är i stort behov av. Det är i en storleksordning vi inte har sett sedan 60talet.

Samtidigt fortsätter vi att föra en ansvarsfull ekonomisk politik genom att även betala av på statsskulden med 40 miljarder. Det är viktigt att ha sagt. Det vi också kan se är att sysselsättningen har ökat med 200 000 genom regeringens förda politik. Av dessa 200 000 kan man koppla 100 000 jobb direkt till en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik.

Frågan om myndigheterna får du gärna utveckla lite mer, Ann-Charlotte. Jag kan dock konstatera att vi, vilket också är upptaget i slutbetänkandet från Landsbygdskommittén, behöver en bättre styrning av landsbygdspolitiken. Vi behöver ha ett samarbete mellan myndigheterna som fungerar bättre. Vi behöver ha exempelvis bättre överlämningar mellan landstingen och kommunerna. Det finns en rad områden där det finns en utvecklingspotential som också är identifierad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Jag tycker inte att jag fick svar på min fråga om Jordbruksverket och långa ledtider. Inte heller har länsstyrelserna tidigare lyckats med sitt uppdrag. Det handlar om Leaderprojekt. Det handlar om möjligheter för de pengar vi har, som regeringen själv har sagt att man ska se till att använda bättre. Det står i vårt underlag, så Mattias Jonsson kanske kan svara på denna fråga.

Påståendet att vi lägger mindre pengar på kommersiell service stämmer inte. Vi lägger precis lika mycket pengar som vi har gjort tidigare, så det är också en felaktighet. Så är det - vi lägger lika mycket pengar som vi har gjort tidigare.

Vi ska inte lägga mer pengar på matchningen på det vis som sker i dag. Om vi lägger mer pengar på någonting som inte fungerar, som inte gör att folk kommer i arbete, blir det dyrare och felaktigt. Vi ska göra på nya sätt och ta ett omtag vad gäller hur människor ska få arbete. Det är jätteviktigt.

Vi kan tala om den arbetslöshet som finns, för den finns ju ändå på några ställen. Bland annat gäller detta i restaurangbranschen, som är en del av besöksnäringen. Det finns bristyrken, och tröskeln till jobb för unga är låg. Trots högkonjunkturen ökar antalet konkurser - de är 6 procent fler än 2016. Störst är problemen i restaurangbranschen, där det bland annat behövs kockar. Det är 19 procent som i brinnande högkonjunktur går i konkurs.

Här vill Moderaterna sänka arbetsgivaravgifterna för unga, personer som är under 20 år, eftersom dessa personer har låga trösklar för att komma i arbete. Som jag förstår näringsministern verkar han anse att detta är en helt onödig åtgärd som inte alls behövs. Jag tycker att det är ett märkligt resonemang. Vi vet ju att det finns grupper i samhället som kan få ett bra jobb på ett bra sätt.

Även Mattias Jonsson får gärna svara på detta. Jag vill också att han svarar på frågorna i stället för att tala om nya skattesänkningar, för det kan vara bra att få veta vad regeringen själv gör.

Herr talman! Det var många frågor, men jag ska försöka att ta dem en och en.

Vad gäller Jordbruksverkets långa ledtider är detta självklart något som ska fungera på ett bra, rimligt och vettigt sätt - ledtiderna ska inte vara långa. Exakt vilka åtgärder som har vidtagits borde jag nästan få möjlighet att återkomma till dig med, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, men sådant ska naturligtvis fungera.

Jag tror att du i ditt anförande också talade om körkort och långa namn. Vi som riksdagsledamöter styr inte våra verk och hur de fungerar, men sådant här ska naturligtvis fungera.

Vad gäller de 35 miljonerna till kommersiell service är det så att Moderaterna inte hade med dem i de budgetar man hade under sin regeringstid, så där blir siffran densamma. Men i innevarande periods budgetar har vi lagt till ca 35 miljoner varje år till stöd för kommersiell service. Det är detta som inte finns med i Moderaternas budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Växa-stödet debatterade vi i föregående debatt, apropå stöd till arbetsgivarna. Vad gäller arbetsgivaravgifterna finns det i dag en nedsättning, som jag tror heter stödområde A. Det finns också en inriktning på att gå vidare med detta i ett av de 75 förslagen från Landsbygdskommittén. Låt oss återkomma till våren, när vi har en proposition. Då kan vi se på vilka förslag som finns med där för att ta ytterligare ett steg.

Herr talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Det innehöll en del bra saker, en del dåliga saker och en del felaktigheter.

Jag tänkte ställa några frågor som jag också ställde i mitt anförande, eftersom jag vet att Mattias Jonsson har ingått i den parlamentariska landsbygdskommittén, som har tagit fram ett bra förslag. Jag frågade om övriga partier i riksdagen kommer att bli inbjudna för att diskutera propositionen, som är så viktig för svensk landsbygd, eller om detta blir ett arbete enbart från Miljöpartiet och Socialdemokraterna, som bara läggs fram för oss att titta på och säga okej eller nej till. Detta är min första fråga, och jag hoppas att det kommer en inbjudan.

Jag hade också en fråga om utflyttning av statliga tjänster, vilket jag tycker är någonting bra. I kommittén har ni föreslagit utflyttning av 10 000 statliga tjänster från Stockholm. Då ska vi komma ihåg att det har flyttat in 10 000 statliga tjänster de sista 15-20 åren, så detta innebär egentligen bara att man återställer det hela till hur det såg ut tidigare. Jag tycker att detta är bra.

Nu har ni aviserat 400 tjänster som ska flyttas ut från Stockholm. Ni flyttar ut jobb från Stockholm till Luleå, Göteborg, Växjö, Gävle, Visby, Östersund och Katrineholm. Visby kan jag förstå - de behöver statliga jobb. Men varför Katrineholm, dit den största utflyttningen av statliga tjänster sker? Hur långt är det från Stockholms central till Katrineholm? Det tar en timme med tåg, såg jag när jag googlade. Man kan fråga sig om detta verkligen är en utflyttning av statliga tjänster ut i landet.

Samma fråga kan ställas även vad gäller de andra städerna. Jag tycker att man borde flytta ut dessa tjänster till små eller mindre orter, men det gör man inte.

Herr talman! Jag början med frågan om propositionen och medverkan i det arbetet. Det är ju regeringen som arbetar med detta och som äger frågan om hur den typen av inbjudningar går till. Min bild är att det pågår ett arbete, och jag förutsätter att riksdagen kommer att involveras. På vilket sätt och när detta i så fall skulle ske måste dock regeringen själv få svara på.

Frågan om de 10 000 statliga jobben är jätteviktig. Bara i Stockholmsområdet har antalet statliga anställningar de senaste tio åren, tror jag, ökat med 10 000. Om jag minns siffran rätt finns det 152 statliga myndigheter som är lokaliserade i Stockholm, medan det i Göteborg finns tre statliga myndigheter.

Jag tror att det är oerhört viktigt att vi får en omlokalisering och även att nya myndigheter lokaliseras runt om i vårt land - inte bara i större städer utan också på andra orter. Detta är en påbörjad resa, som är avgörande om vi menar allvar med att hela landet ska leva och att även glesbygden ska få möjlighet till kompetens och utveckling. Om vi menar allvar med det är detta en del av det hela, så jag ser fram emot ytterligare steg som tas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Tack, Mattias Jonsson, för svaren!

Jag ska utveckla det hela lite. Nu har ju några jobb flyttats från Stockholm till Göteborg - om jag inte missminner mig handlar det om tio stycken. Det är kanske inte detta vi vill få till när vi talar om att flytta ut jobb till landsbygden. Jag ser att de statliga jobben går till orter som redan har en stark tillväxt, oftast universitetsstäder, när de i stället borde lokaliseras till mellanstora orter. Detta säger jag inte bara för att jag råkar komma från en sådan ort utan för att det är där dessa jobb skulle göra stor nytta.

Det är klart att regeringen äger frågan om att bjuda in till överläggning om en proposition. Jag tror att Socialdemokraterna i näringsutskottet har nära kontakt med regeringen, så ni kanske kan påverka regeringen i viss mån.

Jag skulle vilja ställa en fråga om tillgången till kapital på landsbygden. Inlandsinnovation, som hade en särskild geografisk inriktning mot Norrlands inland och delar av Dalarna och Värmland, flyttades ju bort med motiveringen att det fanns geografiska låsningar. Som jag sa i mitt anförande menar jag att det är precis det som var tanken - staten borde verka där det inte finns en marknadsekonomi som fungerar och där det är svårt att få tag i riskkapital i stället för att dra sig in och verka i storstäder och på tillväxtorter.

Jag har också en fråga om SBAB. Varför har vi en statlig bank med detta namn som lämnar Norrland? Vilken funktion fyller banken om den inte verkar på kapitalsvaga marknader?

Jag har ett exempel från Vansbro. Lyko, som är en grossist som sysslar med hårvårdsprodukter, krämer och liknande, kan inte bygga ut sin verksamhet i Vansbro eftersom fastigheten blir mindre värd när den är färdigbyggd än vad det kostar att bygga den. Därför rekommenderas de att flytta till Stockholm, vilket skulle leda till att man mister 100 arbetstillfällen på en svag marknad. Vad tycker Mattias Jonsson om det?

Herr talman! Jag börjar med frågan om myndigheterna och omlokalisering. För att det ska bli rätt vill jag säga att jag tror att det finns ytterligare två myndigheter i Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten samt ett institut med tio eller tolv anställda, som har flyttat från Borås.

Detta är en resa som är väldigt viktig. Jag är väldigt glad över att regeringen, med Ardalan Shekarabi i spetsen, tar tag i att göra dessa förändringar och att man inte bara pratar om dem utan också verkar för att vi ska få dem plats. Vi ser de första stegen tas.

Jag har ingen annan uppfattning än att vi behöver se ytterligare placeringar på andra ställen i Sverige, i andra områden än bara större städer.

Vad gäller Inlandsinnovation är det väl bara Centerpartiet på den borgerliga kanten som argumenterar på detta sätt. Det är en fråga där jag tänker mig att det skulle vara en fördel att enas på den borgerliga kanten. I debatt efter debatt kommer denna fråga upp. Saminvest, som tar över, hyllar de investeringar som Inlandsinnovation tidigare har gjort och fortsätter att ta steg i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Jag ser inte problemet och delar de övriga borgerliga partiernas, regeringspartiernas och Vänsterpartiets uppfattning i denna fråga. Jag ser inte den fara som Centerpartiet ser.

Herr talman! Jag blir nästan lite rörd när Mattias Jonsson uttrycker oro över Alliansens olika budgetförslag och det han kallar nedskärningar och en splittring mellan oss.

Den oro Alliansen har hyst under hela mandatperioden handlar inte om splittringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet utan om den oenighet som har blivit något av den så kallade samarbetsregeringens signum.

Om ni känner oro för nedskärningar är vi desto mer oroliga för all den uppskrivning av skatter och avgifter som pågår. Det handlar om 65,9 miljarder som har genomförts eller aviserats av regeringen under mandatperioden, till dags dato.

Om man anser sig vilja gynna näringslivet och se till att företagen lever och utvecklas och att arbetsmarknaden frodas över hela Sverige blir jag nyfiken på hur man tror att höjd bensinskatt och försämrat ROT- och RUT-avdrag ska främja det.

Dessutom undrar jag varför man inte kunde driva frågan om regionalisering mycket mer, så att det blir en större jämlikhet mellan Sveriges olika delar.

Herr talman! Läser man de borgerliga partiernas budgetförslag ser man att det är stora nedskärningar. Det varierar mellan 30 miljarder och 50 miljarder när vi går in i 2018. Det är betydande nedskärningar på arbetsmarknaden, i stödet till sjuka och så vidare. Ni går fram med en rad nedskärningar. Även på detta område om man jämför med regeringens budget. Så ja, jag orolig för de borgerligas förslag.

Låt oss ta ungdomsarbetsgivaravgiften, som fanns under ert regeringsinnehav. Det blev en ackumulerad kostnad på 130 miljarder, och Sverige hade en högre ungdomsarbetslöshet än nu. Tack vare våra förändringar kan vi notera den lägsta ungdomsarbetslösheten i EU. Industrin går som tåget, och vi startar fler utbildningar för att förse företagen med den kompetens som efterfrågas.

Vi behöver dessa skatteintäkter för att utbilda och matcha på arbetsmarknaden och för att satsa på skola, sjukvård och äldreomsorg. Då kan vi inte fortsätta med en skattesänkarpolitik som inte har varit gynnsam för landet. Den har prövats några gånger, och varje gång har arbetslösheten ökat och underskotten skenat. I debatten kopplas detta ofta till konjunkturer, men det är en politik som bevisligen inte har fungerat. Bevare oss för att låta det inträffa igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Det pågår ingen smygsocialisering av Sverige, utan den är väldigt tydlig. Socialdemokratins signum är som sagt inte samarbete i första hand. Det handlar snarare om att hitta konfliktytor gentemot oss andra.

Under denna mandatperiod håller ett antal myndigheter på att krascha. Trots att antalet offentliganställda har ökat enormt, vilket uppenbarligen är en del av socialiseringsprocessen, har vi myndigheter som inte fungerar.

Och vad ska man säga om subventionerna för att skapa arbetstillfällen? Man kan verkligen ifrågasätta om reparationer av kylskåp skapar massor av arbetstillfällen. Jag ifrågasätter också om subventionen av elcyklar skapar fler arbetstillfällen än hos just cykelhandlarna.

Samtidigt är delar av regeringen emot möjligheten att utöka gruvdrift och annat i Sverige. Man importerar hellre från andra länder för att kunna förverkliga digitaliseringen och elektrifieringen av industrin.

Hur går detta ihop, Mattias Jonsson? Ni har en fullständigt motsägelsefull politik. Dessutom har ni, som min kollega Lars Hjälmered sa, ett tredje ben på regeringspallen, Vänsterpartiet, för att ni måste ha hjälp för att driva igenom er skattehöjarpolitik.

Herr talman! De skatteförändringar vi har gått fram med är inga skattechocker. 3:12-reglerna finns inte med i vår budget, men i debatten används de som slagträ. I debatten måste man skilja på vad som faktiskt läggs fram och vad man befarar ska läggas fram. Det är svårt att utröna när man lyssnar på debatten.

Jag tror att subventionen av elcyklar, som dessutom är till miljönytta, är ganska uppskattad av svenska folket. Även om vi prioriterar jobben högst står miljön också högt på vår dagordning.

Man kan ta de exempel som du lyfter fram, Penilla Gunther. Men man kan också lyfta fram andra exempel, som är framgångsrika. Till exempel har nyindustrialiseringsstrategin och exportstrategin möjliggjort för företag att komma ut på nya marknader och anställa fler.

Arbetslösheten går ned, industrin går för högtryck - till exempel går bilindustrin som tåget - och vi har mycket goda siffror i svensk ekonomi.

Jag kan inte se någon parameter som pekar på att det här är felaktiga beslut som skulle sätta Sverige i ett svårt ekonomiskt läge, öka på arbetslösheten eller minska vår välfärd. Vi står för den svenska modellen. Den ska vi utveckla, inte avveckla.

(Applåder)

Herr talman! Om Sverige ska hålla ihop behöver det finnas goda förutsättningar för att leva och bedriva verksamhet i alla de delar av landet där folk vill bosätta sig.

Som regeringen stryker under varierar förutsättningarna över landet för att skapa utvecklingskraft. Människors möjlighet att leva och att etablera och utveckla företag och verksamheter är beroende av ett antal grundläggande förutsättningar. Dessa är: kommunikationer, service, arbetsmarknader, natur- och kulturmiljöer, kulturvärden, boende och närhet till utbildning, forskning och innovationsmiljöer. Politiken måste ha detta som bakgrund, nämligen att det finns olika förutsättningar men samtidigt vissa grundläggande krav på samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Mot denna bakgrund är jag glad och stolt över att regeringen gör en stor satsning på de kommuner som har det svårast. Det finns områden i Sverige som har stora utmaningar med till exempel hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, lågt valdeltagande och låg sysselsättningsgrad. Denna situation är naturligtvis oacceptabel.

Oavsett var man bor i Sverige ska man ha goda möjligheter att utvecklas och vara delaktig i samhällslivet. Därför föreslår regeringen en långsiktig satsning på 15 socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden i olika delar av Sverige. Redan nästa år tillförs en halv miljard, och efter det trappas anslaget upp med 1 miljard per år. Detta är pengar som behövs och som är välinvesterade för ett samhälle som ska hålla ihop.

För att skapa en sammanhållen politik krävs det att vi kan se att många aspekter spelar in. För livskraftiga miljöer i hela landet krävs en fungerande etablering av nyanlända, ett aktivt och innovativt klimatarbete och inte minst förutsättningar för företagande och entreprenörskap, som vi ju redan debatterat mycket i dag. Därför är det uppenbart att många andra politikområden spelar in i arbetet för regional tillväxt.

Kommunikationer och infrastruktur är centralt, och här kommer regeringen snart att lägga fram en infrastrukturplan med en historisk ökning av den ekonomiska ramen, för snabba och hållbara transporter i hela landet. Regeringen har också under mandatperioden redan skjutit till extra pengar till järnvägsunderhållet och gjort en särskild satsning på transporter på landsbygden.

Inom miljöpolitiken investerar vi i att skydda värdefull natur och skog, vilket bidrar till en konkurrenskraftig besöksnäring.

Vi investerar miljardbelopp i tusentals klimatprojekt runt om i landet inom det som kallas Klimatklivet. Detta ger utbyggnad av laddstolpar, energikonvertering för företag och fler biogasanläggningar.

Vi höjer och förlänger metangasreduceringsstödet så att lantbrukare får valuta för att de tar till vara sitt avfall och samtidigt bidrar till en fossilfri fordonsflotta.

Vi permanentar stadsmiljöavtalen, som gör att kommunerna kan få medfinansiering när de vill investera i kollektivtrafik eller rusta upp sin stadsmiljö.

Alla dessa satsningar är sådant som bidrar till att hela landet ska växa och frodas.

Jag vill kort komma in på frågan om flygskatt och vägslitageskatt, som har nämnts av flera andra tidigare i denna debatt. Vi vet i dag att flygsektorn och sektorn för tunga transporter är två av de områden där vi ser att vi har absolut svårast att få ned utsläppen.

Inom flygsektorn går det i motsatt riktning, och vi ser där en tydlig ökning av utsläppen. Framför allt de internationella resorna ökar kraftigt, och med dem ökar också utsläppen.

Inom tung trafik har vi under många tiotals år sett en förflyttning från järnväg till tunga vägtransporter, vilket naturligtvis sliter på vägarna och ökar våra utsläpp av växthusgaser men också partiklar och kväveoxider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Detta är realiteten i dag, men i denna talarstol låtsas man gång på gång som att man inte vet om detta och fokuserar i stället på andra aspekter samtidigt som man vet att regeringen har gjort undantag och har lagt fram förslag som handlar om att kompensera delar av landet och att det just nu sker en beredning av vägslitageskatten, som ska läggas fram till våren, som handlar om att differentiera den utifrån geografin.

Att med allt detta som bakgrund snuttifiera klimatfrågan på detta sätt tycker jag tar emot. Då gör man sig själv till en oseriös politiker när det gäller klimatfrågorna, och det vill jag ha sagt i denna debatt.

Det är mycket som ska till för att Sverige ska hålla ihop. Jag tycker att regeringens politik tar flera kraftfulla steg i rätt riktning på detta område.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

(Applåder)

Herr talman! Mycket av den debatt som har förts här i eftermiddag om regional tillväxt har handlat om besöksnäringen - en besöksnäring i ett land som ligger väldigt långt norrut, med liten befolkning men med bra destinationer för att besöka och uppleva saker och ting som är unika för landet. Detta har vi alla här i kammaren, vad jag har hört, talat oss varma för.

Samtidigt påtalar Lorentz Tovatt att det är ett stort bekymmer att man reser internationellt och att vi inte är seriösa som har en annan åsikt om hur man ska lösa flygets möjligheter än vad Miljöpartiet har. För mig är flyget en möjlighet. Jag tror på teknikutveckling och på att ställa om bränslen. Jag tror inte på stoppförbud och på att lägga ned det som vi behöver för att vi ska vara ett attraktivt land för besöksnäringen. Detta får Lorentz gärna svara på i sin replik.

Det blir en börda för landsbygden, och då sa man att man ska kompensera. Okej. Å ena sidan ska man ta ut en skatt för att människor inte ska åka, och å andra sidan ska man kompensera i andra änden. Det håller inte. Det är inte rimligt att tänka så. Vi måste ha ett hållbart system, och då måste det väl vara bättre att snabbt kunna ta sig dit man ska.

Om vi kan utveckla flyget har vi icke spårbunden trafik framöver så att man kan ta sig fram i ett avlångt land med stora avstånd. Det skulle jag också vilja ha svar på.

Herr talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

Det blir ganska märkligt. Vi har diskuterat detta många gånger. Andra partier i denna kammare har åtminstone bemödat sig att ta fram alternativa förslag. Centerpartiet har till exempel ett förslag om bränslebyte i tanken, vilket regeringen välkomnar och nu tillsätter en utredning för att införa. Skatt står alltså inte i motsats till teknikutveckling, snarare tvärtom - de kompletterar varandra väl.

Det är intressant att man motsätter sig skatten samtidigt som man motsätter sig höghastighetsbanor. Det blir en ganska bisarr situation. På den vanligaste flygsträckan i Sverige, mellan Stockholm och Göteborg, ska de till exempel inte få ha höghastighetsbanor enligt Moderaterna, och de ska heller inte behöva ta ansvar för sina klimatutsläpp när de flyger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Summa summarum verkar Moderaterna tyvärr ha bestämt sig för att stå på koldioxidutsläpparnas sida i nästan alla sammanhang. Det blir slutsatsen här. Vi som brinner för klimatet ska inte kunna lägga fram några förslag, för vad vi än lägger fram är det fel. Samtidigt har Moderaterna inte några alternativ till det vi lägger fram.

Frågan går tillbaka till Ann-Charlotte: Vad gör hon och hennes parti för att flyget ska bli mer hållbart nu när vi ser en otroligt kraftig ökning av flygandet och utsläppen från flyget? Vad gör Moderaterna åt detta?

Herr talman! Svaret på frågan vad Moderaterna gör kring flyget är enkelt. Det står i vår budget att vi har grön utveckling. Vi lägger pengar på teknikutveckling av bränsle. Så jobbar vi. Vi jobbar med utveckling, inte avveckling.

När det gäller höghastighetsbanor tänker jag: Det bor 9 miljoner i Sverige. Det finns en kostnad för att bygga höghastighetståg. Alla som finns längs sträckan tänker att tåget ska stanna hos dem, men ordet höghastighetståg innebär att ta sig från en punkt till nästa och att inte stanna däremellan.

Det är en stor kostnad och en stor alternativkostnad för vad som kan göras i ett land som befinner sig i det läge man gör, om man jämför. Vi har många spår som dagligen behöver renoveras till exempel, och vi behöver också bygga ut motorvägen. På E6:an i Skåne står det helt stilla. Man kan knappt ta sig från Malmö till Helsingborg om man åker eller pendlar varje dag. Samtidigt finns det inte tåg som man kan ta sig fram med på sidan om. Lorentz skrattar, men jag tycker faktiskt att det är ganska allvarligt. Samtidigt händer det olyckor.

Jag har en fråga tillbaka. När Karin Svensson Smith fick en direkt fråga om att sju flygplatser riskerar att läggas ned på grund av flygskatten var hennes svar i Dagens Nyheter: Det är bra i så fall.

Som jag har varit inne på finns det många människor som ska röra sig i vårt land. Det handlar om inkomster och tillväxt. Man ska kunna pendla med flyg till andra delar av landet, man ska kunna utbilda sig, man ska kunna göra affärer, man ska kunna jobba fackligt och man ska kunna resa och besöka sina nära och kära och vänner.

Jag tänker så här: Är detta en fråga där ni allihop i Miljöpartiet delar uppfattning? Är det detta som är lösningen? Är lösningen Karin Svensson Smiths besked om att flygplatser ska läggas ned? Är hennes uttalande någonting som ni står bakom?

Jag kan ta exemplet med Gotland, som jag tog upp tidigare. Jag ser att Lorentz skakar på huvudet här. 29 800 000 kronor säger Swedavia att de förlorar på det som ni föreslår. Det innebär att de inte kommer att ta bort flyg för affärsresenärerna. De kommer att ta bort flyg för vanliga människor som ska resa, och då blir det flygavgångar som försvinner för att kunna lösa denna uppgift. Det är också jobb som försvinner.

Herr talman! Det förvånar mig inte det minsta att Moderaterna har lyssnat på Stockholms Handelskammare i dess rapporter. Det brukar vara tradition att Stockholms Handelskammare lägger fram något som är illa utrett och som Moderaterna sedan direkt tar efter. Det kan vi se i de flesta fall. Det gäller också motorvägarna som byggs i Stockholm; där har det skett på detta sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Just i detta fall är det extra anmärkningsvärt eftersom rapporten har kritiserats från de flesta håll. Till och med enskilda direktörer för flygplatserna säger: Det där stämmer inte. Det kommer inte att bli så att en massa flygplatser läggs ned. Det är alltså en dålig rapport att förlita sig på.

Det viktiga är naturligtvis att alla transportslag ska stå för sina klimatkostnader. Det är en uppfattning som Moderaterna uppenbarligen inte delar trots att utsläppen ökar nästan exponentiellt från denna sektor. Det är naivt att tro att man skulle kunna lösa situationen bara genom att strö lite pengar på biodrivmedel. Det är viktigt att komma ihåg att även om vi skulle få en hundraprocentigt biobränslebaserad flotta inom flygtrafiken till 2030 skulle vi ha samma mängd utsläpp som i dag om ökningen av flyget fortsätter i ännu högre grad. Biobränslet klarar nämligen inte av att hantera höghöjdseffekterna när det gäller flygbränsle. Utsläppen kommer därför att vara desamma - på väldigt ohållbara nivåer.

Därför är det extra anmärkningsvärt att Moderaterna motsätter sig den grundläggande principen att den som släpper ut ska betala för sig. Extra anmärkningsvärt blir det när de samtidigt motsätter sig snabbare tåg. Det finns mycket forskning som visar att just när man passerar två och en halv timmes tågfärd väljer människor i större utsträckning att ta flyget. Nu vill vi bygga höghastighetsbanan så att man kommer ned under denna tid mellan Stockholm och Göteborg, som är den vanligaste flygsträcka man reser i Sverige. Då motsätter sig Moderaterna detta. Vad man än gör som klimatvän blir det helt enkelt fel. Man kan inte göra någonting rätt; det blir kontentan av Moderaternas logik.

Herr talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 2 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområdena där. Jag berör lite grann det som jag var inne på i mitt tidigare anförande om resultatredovisning och hur det ska hanteras. Det finns med i betänkandet. Tanken är att det ska öka förståelsen för statliga anslagsmedel, hur de används och vilka resultat de får. Regeringens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riksdagens budgetberedning.

En utgångspunkt för riksdagens uppföljning av budgetpropositionens resultatredovisning är att det ska vara möjligt för utskottet att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser och uppnådda resultat. Tanken är att vi ska kunna budgetera träffsäkrare året efter en resultatredovisning. Jag tänker emellertid inte gå in desto mer på detta, utan jag konstaterar bara att redovisningarna blir bättre år för år.

Riksdagen gjorde 2016 ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, som har tagits upp i tidigare anföranden. Riksdagen ställde sig bakom näringsutskottets uttalande att regeringen ska pröva möjligheterna att omlokalisera myndigheter från större städer till landsbygden och att regeringen i lämpligt sammanhang bör återrapportera till riksdagen vilka åtgärder som vidtagits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Utskottet noterar att regeringen inte redovisar tillkännagivandet som slutbehandlat. Utskottet förutsätter därmed att ärendet kommer att beredas vidare och att regeringen återkommer till riksdagen i frågan. Jag kommer att återkomma till åtgärder som aviseras från regeringen.

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt omfattar medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till regeringens tre prioriterade områden, som även Mattias var inne på: att nå det övergripande målet om lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den regionala tillväxtpolitiken ska även bidra till social, ekonomisk och miljömässig utveckling, vilket gör att insatser inom politikområdet stärker genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

I juli 2015 fattade regeringen beslut om en nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft för 2015-2020. Den regionala tillväxtpolitikens prioriterade områden är innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning samt internationellt samarbete.

Det är även viktigt att staten förbättrar samordningen mellan politikområden som har särskilt stor betydelse för den regionala tillväxtpolitiken samt stärker koordineringen av insatser som bedrivs av statliga myndigheter. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. Regeringen avser att se över hur hänsyn till regionala förutsättningar bör beaktas i myndighetsstyrning.

Specialiseringen och sektoriseringen inom den statliga förvaltningen får däremot inte leda till fragmentering och bristande helhetssyn. Staten måste ta ansvar och ha en stark närvaro i hela landet för att bidra till jobb och en hållbar regional tillväxt och utveckling.

Enskildas tillgång till offentliga tjänster ska inte vara beroende av var i landet man bor. Vi i Vänsterpartiet är glada över att regeringen avser att verka för att öka spridningen av statliga myndigheter över landet och fortsätter arbetet med att omlokalisera myndigheter.

Genom riksdagens beslut i samband med budgetpropositionen för 2016 tillfördes anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 35 miljoner kronor årligen under perioden 2016-2019. Medlen ska användas till ett kompletterande långsiktigt stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygder. För 2018 föreslås ytterligare 35 miljoner kronor för ändamålet, vilket även beräknas fortsätta för 2019. Någon här var ju inne på vilka som vill dra ned på detta.

Det är sådana här satsningar som blir nödvändiga när urbaniseringen har gått så långt att den livsnödvändiga servicen inte klaras av den så omtalade fantastiska marknadskraften som av borgerligheten ofta målas upp som frälsaren när det gäller de flesta problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Regeringen anför vidare, och med all rätt, att det finns områden i Sverige som har stora utmaningar med till exempel hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, lågt valdeltagande och låg sysselsättningsgrad. Denna situation kan inte accepteras. Oavsett var man bor i Sverige ska man ha goda möjligheter att utvecklas och vara delaktig i samhällslivet. Därför föreslår regeringen tillsammans med Vänsterpartiet en långsiktig satsning på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden i hela Sverige. Även Miljöpartiet och Socialdemokraterna är alltså med på detta.

Man vill med denna satsning stärka kommunernas eget arbete för att förbättra förutsättningarna i de områden som har störst behov. Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder föreslås öka med 500 miljoner kronor 2018 och med 1 500 miljoner 2019 för att man ska kunna genomföra de nyss nämnda satsningarna.

Jag skulle kunna stå här i timmar och berätta om orättvisor som har uppkommit eller kommer att uppkomma på grund av urbanisering - eller kalla det för landsbygdsdöd eller vad ni vill. Jag har sett urbaniseringen, och den har varit likadan oavsett färg på regering. Jag känner till detta sedan 40 år tillbaka i tiden.

Nu ska jag vara lite ärlig mot er och berätta någonting som jag inte hade tänkt berätta. Jag kommer ihåg när det blev regeringsskifte 2006 - jag känner igen mycket av det som Peter Helander tar upp, eftersom vi kommer från mindre orter - och jag tänkte: Vi får se nu, det här blir spännande. En mentor som jag hade i partiet tidigare sa till mig att centerpartister brukade kallas för radikala småborgare.

Men vad hände, Peter Helander? Ingenting. Man fortsatte som vanligt, och det var ingen regionalpolitik att tala om. Ni fick till och med en centerpartist på näringslivsposten, och vad blev resultatet? Två enormt dåliga affärer. Så kom inte och berätta för mig om affärssinne! Kom inte med den problematiken!

Vi som bor i de här oftast utsatta orterna betalar den högsta skatten men har den lägsta samhällsservicen. Att vi sedan bidrar till Sveriges välstånd med naturresurser och utbildade ungdomar som flyttar till städerna där deras kunskaper efterfrågas är inget som nämns när lite regionalpolitik fördelar åtminstone lite utjämning. Men förhoppningen är givetvis att man kanske har sett oss nu och inser att även vi på landsbygden behövs i framtidens Sverige. Sent ska syndaren vakna.

Det känns glädjande för oss i Vänsterpartiet och mig som en sann lantis att regeringens ambition är att stärka Sveriges innovationsförmåga för att bidra till en hållbar utveckling och skapa förutsättningar för nya jobb att växa fram i hela landet.

Även avsikten att återkomma till riksdagen med en proposition med förslag till en sammanhållen landsbygdspolitik välkomnas av oss. Det är viktigt att skapa en sammanhållen politik där landsbygdsperspektiv blir ett naturligt arbetssätt för alla departement och myndigheter. Riksdagen får anledning att återkomma till dessa frågor när regeringen lämnar den proposition som bygger på den parlamentariska landsbygdskommitténs betänkande, som några har varit inne på.

Herr talman! Jag yrkar givetvis bifall till utskottets förslag i betänkande NU2 i alla dess delar.

Regional tillväxt

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 december.)