Anf. 4 Dennis Dioukarev (SD)
Fru talman! Utgiftsområde 27 handlar alltså om Sveriges betalningar till Europeiska unionens allmänna budget. Budgeten bestäms årligen inom en flerårig budgetram. Inkomsterna består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. Den svenska förhållningen till budgetpolitiken är att den ska bedrivas effektivt och återhållsamt. Det är en linje som Sverigedemokraterna ger sitt fulla stöd till.
Men det finns ändå ett par saker inom ramen för detta ärende som jag önskar lyfta i dag. I och med att utgiftsramarna för budgeten har fastställts har den svenska EU-avgiften för 2018 beräknats till 39,5 miljarder kronor. Vi kan bryta ned det till netto per capita föregående år, det vill säga avgiften minus de bidrag som betalats tillbaka. Då ligger summan på drygt 2 000 kronor. Detta är alltså det belopp som svensken får betala varje år till Bryssel för medlemskapet i EU.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Europeiska unionen
Men vad får man egentligen för pengarna? Det är en fråga som ställts ofta på sistone i olika sammanhang. Jag tycker att det är berättigat att ställa den även här.
EU:s inkomster finansierar utgifterna för jordbruks- och sammanhållningspolitiken, som förvisso har minskat men som sammantaget fortfarande utgör en majoritet av de totala utgifterna. Inom ramen för detta finns de så kallade ESI-fonderna, som förser olika projekt med kapital i syfte att främja sammanhållning, som det heter på EU-språk. EU:s revisionsorgan har dock kritiserat fonderna, då de sedan deras instiftande dragits med väsentliga fel i termer av felaktiga utbetalningar. Exempelvis låg utgifterna för anslagsposten för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 2016 på 35,7 miljarder euro. Felmarginalen låg på 4,8 procent. Det betyder att 1,7 miljarder euro, eller 17 miljarder svenska kronor, betalats ut till projekt som inte ens varit bidragsberättigade. Jag ska ge ytterligare ett exempel. Det gäller anslaget för naturresurser. Felmarginalen var 2,5 procent eller 14 miljarder svenska kronor. Kosta vad det kosta vill, men så ser det ut.
När det gäller de ekonomiska bidrag som fördelas rätt och riktigt går närmare 80 procent av de bidragen till 20 procent av de största företagen. Det är ofta företag i östländer, och detta sker ofta på bekostnad av svenska bönder.
Jag ska gå vidare till något som heter Efsi. Där kanaliseras skattemedel till intressanta projekt i medlemsländerna. Exempelvis finansieras energieffektiva byggnader i Tyskland, installation av solpaneler i Rumänien och modernisering av järnvägar i Slovenien, inte i Sverige.
Det är den sortens politik som ofta lyfts fram som ett gott exempel på vad vi får för pengarna. Men vi får faktiskt andra saker också, exempelvis böter när vi inte gör som vi blir tillsagda av EU. För man en ansvarsfull invandringspolitik, som Polen, Tjeckien och Ungern, dras man inför rätta i EU-domstolen. Det är ett tillvägagångssätt som för övrigt alla partier i denna kammare utom Sverigedemokraterna stöder.
Vi får också ett demokratiskt underskott i form av politiker i Bryssel som vi inte har valt och som vi inte kan avsätta men som fattar besluten åt oss. Över hälften av alla kommunbeslut påverkas nämligen av EU.
Slutligen får vi öppna gränser och tiggeri, två saker som möjliggjorts av EU och fullbordats av sjuklövern.
Fru talman! I efterdyningarna av det internationella missnöjet med EU, som kulminerade förra sommaren, hoppades många, inklusive jag själv, att EU skulle ta sig i kragen och göra något konstruktivt. Vad har man då lärt sig av brexit? Svaret är: absolut ingenting. Beskedet till medlemsländerna är i stället att när Storbritannien lämnar unionen ska de så kallade rabatterna avskaffas, vilket kommer att innebära att stora nettobidragsgivare som Sverige kommer att få betala en ännu fetare nota för kalaset.
År 2020 beräknas vår bruttoavgift ha ökat till 44 miljarder kronor per år, förutsatt att vi har rabatterna kvar. Det är i paritet med anslaget för hela rättsväsendet, och det är inte långt ifrån anslaget för hela det svenska försvaret. Det är 10 miljarder mer än de totala utgifterna för garantipension till ålderspension, efterlevandepension, bostadstillägg för pensionärer, äldreförsörjningsstöd och Pensionsmyndigheten - tillsammans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Europeiska unionen
Fru talman! Vår utgångspunkt är glasklar. Vår främsta uppgift i Sveriges riksdag är att upprätthålla samhällskontraktet, som vi som politiker är förpliktade att göra. Med Sverigedemokraternas politik hade därmed detta utgiftsområde nollställts och avskaffats. Skattemedlen hade återförts till vår gemensamma välfärd. Det är en välfärd som i dag inte levererar som den ska. Därför har vi i detta ärende inkommit med ett särskilt yttrande, där vi förklarar vår vision.