Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anf. 1 Niklas Wykman (M)

Fru talman! För beslut i detta ärende hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Detta ärende handlar om hur vi ska skydda, värna och upprätthålla den finansiella stabiliteten, särskilt de institutioner som ska värna det finansiella systemet och den finansiella stabiliteten i Sverige och också ha tillsyn över hur den allmänna ekonomiska politiken sköts. Det är därmed en mycket viktig fråga.

Den är särskilt viktig i dessa tider, som i det öppna kan tyckas väldigt trygga i och med en stark konjunktur som driver jobb och tillväxt. Den sysselsättningsökning vi har i Sverige är givetvis väldigt välkommen efter den djupa och utdragna kris som tog sin början 2008.

Men i det halvt dolda, som Jonas Gardells tv-serie heter, finns också något i den ekonomiska situation som vi just nu upplever. Den bör inför framtiden ändå mana till åtgärder men också eftertänksamhet och kanske till och med oro. Det är inte helt klart vad den situation vi nu har kommer att leda till. Vad blir den långsiktiga konsekvensen av en mycket expansiv penningpolitik och negativa räntor? Den som säger sig med säkerhet sitta inne med svaret överdriver sin kunskap, vågar jag påstå.

Vi har också en situation där vi i allt högre grad har reglerat det finansiella systemet, och vi lägger nu på ytterligare regleringar. Det är säkerligen helt nödvändiga åtgärder i tider av hög skuldsättning, stora misslyckanden på bostadsmarknaden och expansiv penningpolitik, men de öppnar också för att det kan inträffa olyckor eller uppkomma låsningar i det finansiella systemet som ingen i dag är förmögen att med stor säkerhet förutspå. Detta sker också i en tid då vi inte sköter offentliga finanser på det sätt vi har förpliktat oss till genom det finanspolitiska ramverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Överskotten i ekonomin är på tok för små. Detta påpekas också av Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket med flera, eller, om man så vill, av samtliga expertmyndigheter som står till vårt förfogande. Detta skapar en nästan unik situation i Sverige, med en penningpolitik som vi inte känner konsekvenserna av fullt ut och med nya regleringar i det finansiella systemet som ingen med säkerhet kan säga vad de leder till. Detta borde vägas upp av en mycket robust politik i övrigt när det gäller offentliga finanser, men så är inte fallet. Tvärtom står Sverige med en relativt sett svag politik på det offentligfinansiella området, givet konjunkturläget. Detta riskerar att skapa stora utmaningar framöver.

Det kanske är ett lugnt, tryggt och lagom grunt hav som vi kommer att segla ut på, men när det blåser upp vet vi ändå inte riktigt hur höga vågorna blir, och vi vet inte heller riktigt vad som finns under ytan. Det är läge att mana till försiktighet. I denna del av budgeten gör vi också detta från Alliansens och Moderaternas sida. Vi förespråkar givetvis återhållsamhet med offentliga medel men med robusta finansieringsmöjligheter för de myndigheter som ska tillse den finansiella stabiliteten och överlag övervaka hur samhället utvecklas.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att det är av yttersta vikt att den här frågan i dag debatteras och diskuteras, för vi har en historia av socialdemokratiska regeringar som lägger ned den typ av myndigheter som här finansieras. Vi har under tidigare socialdemokratiskt regeringsinnehav sett att man har lagt ned myndigheter som har framfört kritik som inte har legat i linje med den egna partilinjen. Vi har också sett sådana tendenser under denna mandatperiod, där finansministern har framfört hot mot till exempel Finanspolitiska rådet.

Nu har vi att ta ställning till den del av budgeten som finansierar dessa institutioner. Moderaterna och Alliansen i sin helhet står givetvis med kraft bakom en utveckling där de här myndigheterna förblir självständiga och starka och är en viktig röst i debatten om de offentliga finanserna och skötseln av det finansiella systemet.

(Applåder)

Anf. 2 Adnan Dibrani (S)

Fru talman! Vi har i dag en unikt stark och stabil ekonomi. Vi har den lägsta statsskulden sedan 1977 och en hög sysselsättning - sysselsättningsgraden är till och med den högsta som någonsin uppmätts. Samtidigt som vi har amorterat av på vår statsskuld har vi också investerat kraftfullt i vår gemensamma välfärd. Det känns tryggt och bra.

Men för att vi ska kunna fortsätta på samma sätt är det viktigt att vi har en god statlig förvaltning och en stabil finansmarknad.

En av de största sårbarheterna i det finansiella systemet i Sverige är att vi har en stor, koncentrerad banksektor. Banksektorn har också en stor andel marknadsfinansiering och en begränsad möjlighet att absorbera förluster. De svenska bankkoncernernas samlade tillgångar, både inom och utom landet, motsvarar tre till fyra gånger vår bnp. Det är en enorm summa. Förra året gjorde storbankerna över 80 miljarder kronor i vinst.

Visa av erfarenhet vet vi att det är i goda tider som risker byggs upp, risker som utgör ett växande hot mot den finansiella stabiliteten. Vi vet också att finanskriser och hanteringen av krisande banker är mycket kostsamma både för staten och för samhället i stort. Efter finanskrisen skärptes en rad regler i syfte att minska risken för att en finansiell kris uppstår igen, men beredskapen har också ökat för en eventuell framtida kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Genom högre kapitaltäckningskrav skapas buffertar i bankerna. Om en kris ändå uppstår ska aktieägarna och kreditgivarna bära större delen av förlusten. Till detta kommer också den så kallade resolutionsreserven, som har skapats för att skydda skattebetalarna och minska deras kostnader i händelse av en kris. Det är rimligt att bankerna mer än i dag bidrar till krisberedskapen, samhällsbygget och välfärden. Den höjda avgiften stärker resolutionsreserven och de offentliga finanserna.

I oktober förra året träffades en bred politisk överenskommelse om att ge Finansinspektionen ett utökat mandat gällande makrotillsynen.

Ramverket tillämpades för första gången nu under hösten och har föranlett en väl avvägd åtgärd för att dämpa utvecklingen av en annan riskfaktor för den finansiella stabiliteten, nämligen hushållens skuldsättning.

I och med regeringens medgivande till ett förstärkt amorteringskrav tar regeringen ansvar för att stärka hushållens motståndskraft. Vi vet väl genom internationell erfarenhet att högt skuldsatta hushåll är särskilt utsatta och känsliga för makroekonomiska störningar, till exempel bostadsprisfall eller ökad arbetslöshet.

Fru talman! Regeringens politik inom ramen för den offentliga förvaltningen tar fasta på behoven hos enskilda, företag och organisationer. Människors tillit till det allmänna är en förutsättning för den statliga förvaltningen. Och för att öka legitimiteten för våra gemensamma lösningar ser vi också att den statliga närvaron behöver förbättras ute i landet. Därför har regeringen gett Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att öppna tio nya servicekontor.

Vi har inrättat nya myndigheter samtidigt som vi har aviserat omlokalisering av flera. Detta är oerhört viktigt och välbehövligt.

Fru talman! Regeringens politik inom ramen för utgiftsområde 2 verkar för en ökad finansiell stabilitet, bättre konsumentskydd på finansmarknaden och bättre tillgänglighet till offentlig service. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)