Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Utlåtande 2017/18:FiU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 november 2017

Utskottens utlåtanden

Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.

Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande. 

Hela betänkandet

Beslut

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union har granskats (FiU18)

Det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas om av samtliga medlemsländer. Fokus bör ligga på att effektivt genomföra redan beslutade insatser snarare än att inrätta nya tillvägagångssätt och organ. Det är några av de punkter finansutskottet vill lyfta fram efter att ha granskat EU-kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget är en del i en diskussion om EU:s framtid som ska pågå till Europaparlamentsvalet 2019. I diskussionsunderlaget presenteras flera åtgärder som syftar till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

Finansutskottet vill även lyfta fram hur viktigt det är att vägvalen i den ekonomiska politiken ska göras på nationell nivå.

Riksdagen la utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-10-24
Justering: 2017-11-07
Trycklov: 2017-11-08
Reservationer: 1
Utlåtande 2017/18:FiU18

Alla beredningar i utskottet

2017-09-21, 2017-10-24

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union har granskats (FiU18)

Det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas om av samtliga medlemsländer. Fokus bör ligga på att effektivt genomföra redan beslutade insatser snarare än att inrätta nya tillvägagångssätt och organ. Det är några av de punkter finansutskottet vill lyfta fram efter att ha granskat EU-kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget är en del i en diskussion om EU:s framtid som ska pågå till Europaparlamentsvalet 2019. I diskussionsunderlaget presenteras flera åtgärder som syftar till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

Finansutskottet vill även lyfta fram hur viktigt det är att vägvalen i den ekonomiska politiken ska göras på nationell nivå.

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-11-14
Debatt i kammaren: 2017-11-15

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 105 Håkan Svenneling (V)

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Fru talman! Finanskrisen har visat hur dåligt EMU fungerar och på vems sida euroländerna står. Det var bankerna som räddades, medan den förda politiken innebar kraftigt ökad arbetslöshet och fattigdom för vanligt folk i Europa. Eurokrisen är en strukturell kris som har sin grund i att valutaunionen låser fast medlemsstaterna i en gemensam penning- och valutapolitik. Euroländernas konkurrenskraft urholkas på grund av skillnader i produktionstillväxt mellan länderna, vilket bidrar till underskott i bytesbalanserna och i de offentliga finanserna. Detta var grunden till vår EMU-kritik när vi hade EMU-omröstning i Sverige 2003.

Sverige är ett litet och exportberoende land som är beroende av stabilitet i vår omvärld. Ekonomiska problem i euroområdet drabbar också oss här i Sverige, oftast ganska hårt.

EU-kommissionens underlag innehåller mycket långtgående förslag om ett fördjupat EU-samarbete. Stora steg tas mot ökad överstatlighet, och makten förskjuts från medlemsstaterna till EU.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till EU-kommissionens förslag. Problemen i euroområdet kan inte lösas genom att man beskär medlemsstaternas nationella beslutanderätt över finanspolitiken. Överstatliga lösningar hindrar de enskilda medlemsstaterna från att fatta nödvändiga beslut utifrån sina egna förutsättningar. Länderna står inför olika utmaningar, och det finns obalanser i de individuella ekonomierna som måste lösas i stället för att man ska ta steg i federal riktning. Det demokratiska inflytandet riskerar annars att urholkas.

Lissabonfördraget gäller i dag. Det säger att EU inte ska gå in på områden där medlemsstaterna har beslutskompetensen i dag. Därför ska EU inte heller ha någon beskattningsrätt.

Svenska folket beslutade i en folkomröstning att Sverige skulle stå utanför valutaunionen EMU. Detta beslut gäller fortfarande och ska inte ifrågasättas av EU-kommissionen på det sätt som sker i dag. Sverige borde därför, i likhet med vad Danmark har gjort, begära undantag i enlighet med folkomröstningens beslut.

Vänsterpartiet ser i dagsläget inga skäl till att Sverige ska vara en del av bankunionen. Regeringens utredning om ett eventuellt svenskt medlemskap känns som ett hastverk vars syfte är oklart. Ett eventuellt medlemskap riskerar att kosta svenska skattebetalare stora pengar för risker och förluster som uppstår i någon annan del av unionen utan att de har haft möjligheten att påverka det - detta då unionen bygger på en moral hazard, alltså att man inte kan säkerställa att alla länder arbetar med riskminimering när de vet att någon annan kan betala eventuella förluster. Den andra risken är att den kapitaltäckning som finns är så låg att den inte täcker eventuellt fallerande banker.

Det är viktigt att medlemsstaternas beslutsrätt inte beskärs ytterligare. De åtgärder som förslås av EU-kommissionen innebär ökad makt till EU. Grundläggande befogenheter flyttas då från medlemsstaterna, den demokratiska legitimiteten undergrävs och demokratin försvagas. Därför vill jag yrka bifall till reservation 1.


Anf. 106 Björn Wiechel (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Fru talman! Framtiden för Europeiska unionen handlar i grunden om vilken relation länderna och medborgarna i Europa ska ha till varandra och hur vi ska knyta banden. Ingen kan neka till att vi på flera sätt är sammanlänkade - historiskt och kulturellt, ekonomiskt och politiskt.

För Sveriges del, som ett öppet land med hög konkurrenskraft och stor export, är vad som händer i omvärlden direkt påverkande för utvecklingen hemma. Inte minst gäller det vad som händer i EU, då det är vår största handelspartner. Vi har intresse av att ekonomin utvecklas bra i Europa överlag. Därför är frågor om EU:s funktion av stor vikt. Det är av betydelse att det finns en ekonomisk stabilitet, en beredskap för kriser och goda möjligheter för tillväxt. Det är viktigt att EU-länderna håller ihop och att vi är öppna inför varandra, så att vi kan få ett fungerande ekonomiskt utbyte. Det tjänar alla på.

Fru talman! Utifrån diskussionsunderlaget om en fördjupad ekonomisk och monetär union har regeringen angett en del ståndpunkter som utifrån svenska intressen är bra.

Det är önskvärt med en jämn och kontrollerad ekonomisk utveckling i Europa då det gynnar konkurrenskraften, vilket motiverar en ökad konvergens. Exempelvis sker det en positiv utveckling inom finansmarknaden, även om det inom medlemsländerna finns arbete kvar att göra.

Det är också önskvärt att man lever upp till de finanspolitiska ramverk som redan finns. Det handlar om budgetdisciplinen i medlemsländerna och likaså inom euroländerna. Det är avgörande för EU:s funktionssätt och EMU:s funktionssätt.

Ett viktigt skäl till budgetdisciplin är inte minst att delad risk förutsätter delat ansvar. Då det är medlemsstaterna själva som ansvarar för skatter, välfärd och arbetsmarknad är det av vikt att det förs en ansvarsfull finanspolitik i varje medlemsland ifall risk ska delas. Det handlar om förtroende för varandra.

Precis som regeringen bedömer finns det skäl att motsätta sig en ökad centralisering som skulle innebära att ansvar, inflytande och beslutsmakt flyttas från medlemsländerna. I stället bör prioriteringen inom unionen vara att redan befintliga ramverk och beslutade åtaganden efterlevs först. Det är upp till medlemsländerna att ansvara för det.

Det går inte att särskilja EU:s ekonomi från medlemsländernas ekonomi. När det går bra för medlemsstaterna går det bra för EU. Det finns därmed inget scenario där den ekonomiska utvecklingen inom EU kan åtgärdas utan att det i botten förs en ansvarsfull ekonomisk politik i varje medlemsland.

Fru talman! Utöver att EU bör inrikta arbetet på att leva upp till det som man redan har åtagit sig finns det en del övriga faktorer som påverkar diskussionen om en fördjupad ekonomisk och monetär union. En sådan är brexit. Vilka konsekvenserna av ett brittiskt utträde blir vet vi inte. Men det är rimligt att anta att det kommer att påverka EU:s budget, finansmarknaderna och de politiska relationerna länderna emellan. Detta faktum manar till att man i varje framtidsscenario behöver ta ordentlig höjd för att utvecklingen kan bli en annan än den väntade. Politiska målsättningar blir svårare att förhålla sig till när terrängen är svårläst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

En annan faktor är sammanhållningen och jämlikheten i Europa. Det är av stor betydelse att EU engagerar sig i att skapa ett Europa där människor har arbete, välfärd och framtidstro. När klyftor tillåts växa växer också misstroende inför varandra och även inför demokratins förmåga att åtgärda de problem som människor upplever i vardagen.

Ett mycket positivt besked är därför att EU har tagit tag i frågan om att motverka lönedumpning i och med ändringen av reglerna för utstationerad arbetskraft. Det är lönenivån i landet man jobbar i som gäller, oavsett om man bor där eller inte. Regeringens hårda arbete för att åstadkomma detta ska hedras.

Ett område där det däremot återstår arbete är flyktingpolitiken. Det krävs att EU och medlemsländerna får till stånd ett gemensamt mottagande. Regeringens engagemang är känt. På samma sätt som EU har visat handlingskraft inom exempelvis klimatpolitiken bör detta vara en prioriterad fråga. Det handlar just om delat ansvar.

Fru talman! Frågan om EU:s framtid och om en eventuell fördjupad ekonomisk och monetär union handlar mycket om förtroende. EU:s utveckling äger vi själva, som medlemmar. På samma sätt som det finns risker finns det möjligheter. EU är en mycket viktig institution. Men för att den ska åtnjuta förtroende av medborgarna behöver den uppvisa konkreta resultat, dels i fråga om vad som redan har bestämts, dels i fråga om att vara ändamålsenlig när det gäller att göra livet bättre för de många. Då ökar tilliten mellan EU:s medborgare, mellan EU:s medlemsländer och till unionen i sig.

Jag vill yrka bifall till förslaget i utlåtandet och avslag på reservationen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Adnan Dibrani, Niklas Karlsson, Ingemar Nilsson och Ingela Nylund Watz (alla S).


Anf. 107 Maria Plass (M)

Fru talman! Frågan om EMU:s funktionssätt har varit uppe till diskussion vid flera tillfällen de senaste åren. Redan 2012/13 lanserades en rapport och ett meddelande med långtgående förslag för att centralisera beslutsfattandet om den ekonomiska politiken i euroområdet. Men det kom inga konkreta resultat utifrån detta.

År 2015 presenterades de fem ordförandenas rapport med en plan i två steg som skulle ge EMU fyra ömsesidigt kompletterande grundstenar i form av en ekonomisk union, en finansiell union, en finanspolitisk union och en politisk union. Bakom rapporten stod ordförandena för kommissionen, eurotoppmötet, Eurogruppen, Europeiska centralbanken och EUparlamentet.

År 2016 röstade Storbritannien för ett utträde ur unionen, vilket fick kommissionen att initiera en bredare diskussion om EU:s framtid.

I våras presenterade kommissionen en vitbok om EU:s framtid, där fem scenarier för Europas utveckling lanserades. För de olika scenarierna presenterades särskilda diskussionsunderlag för fem centrala politikområden. Detta om en fördjupad ekonomisk och monetär union är ett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Kommissionen förespråkar nu ett flertal åtgärder inom tre områden: en finansiell union, en ekonomisk och finanspolitisk union och en politisk union. Detta görs i två etapper, den första till 2019 och den andra från 2020 till 2025.

Fru talman! Nu ligger på vårt bord ett diskussionsunderlag där det presenteras ett stort antal åtgärder som syftar till att stärka EMU:s funktionssätt inom de tre tidigare nämnda områdena. I diskussionsunderlaget har man dels konkretiserat de mer långtgående förslagen i de fem ordförandenas rapport, dels lagt fram vissa nya förslag.

Inom det område som rör en finansiell union handlar förslagen om riskhantering och färdigställande av bankunionen och av kapitalmarknadsunionen, men det handlar även om ett europeiskt värdepapper och förändrat innehav av statsobligationer.

Inom det område som rör en ekonomisk och finanspolitisk union återfinns bland annat åtgärder som handlar om fördjupning av befintliga EUstrukturer, ökad samordning inom ramen för den europeiska planeringsterminen, förstärkt koppling mellan nationella reformer och EU-finansiering samt införandet av en makroekonomisk stabiliseringsfond. För framtiden nämns en särskild budget för euroområdet samt förenkling av regler för stabilitets- och tillväxtpakten.

Inom det område som rör en politisk union anser kommissionen att en starkare valutaunion endast kan uppnås om medlemsländerna lämnar ifrån sig befogenheter när det gäller euroområdet. Åtgärder som föreslås rör bland annat olika former av dialoger, en förstärkt roll för Eurogruppen, inrättandet av ett finansdepartement för euroområdet, med en finansminister, samt en europeisk valutafond.

Kommissionens ordförande, Juncker, betonade i sitt tal om tillståndet i unionen, som han höll för två månader sedan, att euron är tänkt att vara hela EU:s gemensamma valuta och att alla medlemsländer utom två är skyldiga att gå med i valutaunionen när de uppfyller alla förutsättningar. Juncker uppmanade också alla EU-länder att gå med i bankunionen.

Fru talman! Även i det här fallet har regeringen tagit intryck av Moderaternas synpunkter. Vi har inga större konflikter i fråga om detta diskussionsunderlag. Vi önskar även här att regeringen är mycket tydlig i diskussionerna och söker stöd hos likasinnade länder.

Vi vill betona vikten av att EU-27 håller samman och att ett gott samarbete och en likvärdighet mellan medlemsländerna inom och utom euroområdet främjas. Frågor som rör samtliga medlemsländer ska diskuteras och beslutas av samtliga medlemsländer. Transparensen bör, enligt oss, gälla.

Olika instrument för riskdelning kan ha en negativ påverkan på medlemsländernas incitament att föra en ansvarsfull politik. Vi är därför tveksamma till de förslag som går i starkt centraliserad riktning. Vi vill upprätthålla respekten för medlemsländernas befogenheter över skatter, arbetsmarknadspolitik och socialpolitik.

Prioriterat ska vara att effektivt genomföra befintliga åtgärder snarare än att skapa nya organ och institutioner.

När det gäller inrättandet av en europeisk finansminister med ett tillhörande departement tycker jag man ska ställa sig ett antal frågor. Vilken auktoritet får en gemensam finansminister? Vad tillför en gemensam finansminister till EU?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Från moderat håll är vi tveksamma till att detta är rätt väg att gå.

Angående Junckers tal till unionen vill jag poängtera att Sverige står utanför valutaunionen till dess att riksdagen beslutar annat. Vi ska respektera den folkomröstning 2003 där en majoritet av svenska folket sa nej till att införa euron som valuta.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.


Anf. 108 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna vill ha ett fritt Europa med en mångfald av nationer, en mångfald av kulturer och europeiska språk. Det är under dessa förutsättningar som Europa byggts, formats och förändrats i världen genom industrialiseringen och den moderna demokratins födelse.

Vi delar en gemensam historia som har påverkat vår samtid, men det finns minst lika många likheter som olikheter, vilket gör varje land unikt. Vi har 26 olika språk och lika många säregna europeiska kulturer. Det ska vi slå vakt om, för det är inte en gemensam federalistisk stat, en flagga och en nationalsång som gör Europa till Europa.

Har man det här i bakhuvudet tror jag det är lätt att förstå varför vi är kritiska till förslag från Bryssel som urholkar riksdagens finansmakt, offrar vår självständighet och slutligen reducerar fria nationer till delstater av den europeiska unionen.

Fru talman! Efter denna något ideologiska inledning går jag vidare till själva sakfrågan i dag: kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget bygger på de fem ordförandenas rapport, där det presenteras vägledande principer för vägen framåt.

Vi ser med oro på flera av de ambitioner och förslag som kommissionen ger uttryck för. Man vill ha ett gemensamt finansdepartement, en gemensam finansminister och en permanent ordförande i eurogruppen. Om detta realiseras skulle det vara ytterst svårt att vända tillbaka.

Etablerandet av nya organ är förvisso exklusiva för euroländerna, och önskar ett annat medlemsland att överlämna befogenheter för att gå i en överstatlig riktning är det inte vår sak att försöka påverka dess beslut. Men eftersom vi har ett krav på att ansluta oss till valutaunionen är det vår rätt att motarbeta en sådan utveckling. Det kravet är något som uttrycks explicit som ett av målen de kommande åren, vilket kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker betonade i sitt tal tidigare i höst.

Svenska folket har röstat nej till euron. Det ska respekteras, och det är därför välkommet att utskottet är enigt i denna fråga.

Vad som däremot inte är välkommet, eller i alla fall väcker en del frågor, är utskottets förhållandevis positiva inställning till bankunionen i och med att nästan samtliga partier ställer sig bakom regeringens linje om att låta utreda vad det skulle betyda för Sverige att gå med. Om vi ansluter oss till bankunionen skulle det betyda att vi lämnar ifrån oss myndigheternas kontroll över de svenska bankerna till överstatliga organ som vi har begränsat inflytande i så länge vi också står utanför valutaunionen. Är man inte med i EMU och euron har man nämligen inte full rösträtt i SSM, den gemensamma tillsynsmekanismen.

Argumenterar man inte emot ett medlemskap i bankunionen borde man enligt logikens regler heller inte utesluta euron, såvida man inte ser minimalt inflytande som ett självändamål.

Man kan fråga sig om det här är den riktiga anledningen till att regeringen konsekvent vägrat förhandla fram ett formellt undantag från att gå med i valutaunionen. Det kanske är så att man vill hålla alla dörrar öppna. På dessa grunder kan man också ifrågasätta trovärdigheten angående huruvida man verkligen står upp för folkomröstningen.

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Man vet inte riktigt var regeringspartierna egentligen står i sakfrågan. I grunden signalerar en utredning naturligtvis att det finns ett scenario där man är beredd att diskutera ett medlemskap, annars vore det över huvud taget inte intressant att låta utreda frågan. Är det så att det finns ett scenario där det är aktuellt att ansluta sig till bankunionen? Jag tycker man kan kräva ett besked i den frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-11-15
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.


      • Reservation 1 (V)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1000013
      M730010
      SD38008
      MP21004
      C17005
      V01902
      L15004
      KD16000
      -3001
      Totalt28319047
      Ledamöternas röster