Sök

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

14, 73 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

EU-kommissionen har presenterat långsiktiga ambitioner och målsättningar för EU:s kemikaliepolitik de kommande åren. Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kemikaliestrategin innehåller initiativ som går väl ihop med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och att den fokuserar på frågor där Sverige har varit drivande under lång tid. Särskilt positivt är att kommissionen har åtagit sig att vidta åtgärder i fråga om hormonstörande ämnen, kombinationseffekter hos kemiska ämnen, gruppvis hantering av PFAS-ämnen samt kontroll av ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU via e-handel.

Riksdagen vill se att de höga ambitionerna i kemikaliearbetet tydligt tas med även i ett antal övriga strategiska satsningar på EU-nivå. Enligt riksdagen måste frågor om miljöhänsyn i läkemedelstillverkningen prioriteras i EU:s läkemedelsstrategi. Det är också viktigt att kommissionen verkar för en giftfri miljö i den kommande strategiska ramen för arbetsmiljö. Enligt riksdagen är det angeläget att minimera riskerna för arbetstagare som utsätts för hög och/eller långvarig kemisk exponering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar framför allt till pågående arbete och gällande regler.

Förslagen rör bland annat handel med djur, transport av djur, slakt, avel, smittskydd, produktion och försäljning av päls, djurförsök, veterinärer samt djursjukvård.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om klimatpolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om Sveriges, EU:s och internationellt klimatarbete, klimatanpassning, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, industri och export, forskning, utvärdering och rapportering. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

30, 114 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-03

Debatt

2021-03-04

Beslut

2021-03-04

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om vattenvård. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en hållbar förvaltning av haven, forskning om haven och döda havsbottnar, åtgärder för våtmarker och mot övergödning, nationellt mål för fosfor- och kväveåterföring, rådgivning om enskilda avlopp, EU:s vattendirektiv och olika vattenföroreningar.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt de åtgärder som redan är vidtagna och pågående utredningsarbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att ytterligare främja svenskt vattenbruk, revidering av det svenska spårbarhetssystemet för fiskeriprodukter och utflyttning av trålgränsen till sjöterritoriets gräns i havet.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

13

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

28, 117 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-03

Debatt

2021-03-04

Beslut

2021-03-10

Regeringen har lagt fram förslag om att anpassa svenska lagar till en ny EU-förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. De ändrade reglerna innebär bland annat att "annan offentlig verksamhet" införs som en beteckning för sådana myndighetsuppgifter som inte innebär offentlig kontroll. Bestämmelser om rätt att få tillträde, upplysningar och handlingar vid kontrollen utvidgas till att gälla även vid annan offentlig verksamhet.

Myndigheter som utövar offentlig kontroll får i vissa fall rätt att köpa in produkter utan att identifiera sig, för att kunna kontrollera att produkterna uppfyller de krav som gäller. Det införs även en skyldighet för kontrollmyndigheterna att ha ett rapporteringssystem för den som vill anmäla misstänkta överträdelser av den nya kontrollförordningen.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 april 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att uppdatera två lagar om skyddade beteckningar på spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel. Detta på grund av att EU tillträtt den så kallade Genèveakten och att en ny EU-förordning ersätter en gammal, med samma syfte och tillämpningsområde.

Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-02-02

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Cirka 22,6 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, cirka 7,2 miljarder kronor och cirka 5,3 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur det särskilda kontot under Samefonden får användas. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

52, 137 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-15

Cirka 16,2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet miljö och naturvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Cirka 2,9 miljarder kronor går till klimatbonusen, ett bidrag till personer som har köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 1,9 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del av budgeten inom utgiftsområdet går vidare till åtgärder för värdefull natur, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Andra förslag som riksdagen sa ja till är att

• godkänna en investeringsplan för Naturvårdsverket för perioden 2021-2023
• tillåta regeringen att ta bort de utsläppsrätter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för det året
• ge regeringen rätt att även ta bort de utsläppsrätter som Sverige har förvärvat genom programmet för internationella klimatinsatser och som har levererats under 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 138 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Riksdagen vill att regeringen ska se över och föreslå nya bestämmelser för skyddsjakt på varg och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att

• ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir
• göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt
• se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt
• se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt
• utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade besiktningshundar genom viltskadeanslaget.

Förslaget om tillkännagivanden är ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 100 minuter

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-12-02

EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Den 1 januari 2021 går systemet in i den fjärde så kallade handelsperioden. Ett antal nya bestämmelser börjar då att gälla.

Regeringen föreslår dels att en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser ersätter lagen om handel med utsläppsrätter, dels vissa ändringar i miljöbalken. De föreslagna bestämmelserna syftar till att anpassa svensk lagstiftning inför den fjärde handelsperioden som inleds inom kort. De föreslagna bestämmelserna syftar även till att skapa ett tydligare och mer lättillämpat regelverk.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 36 minuter

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-12-02

Riksdagen uppmanade genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar. Enligt riksdagen är det ett allvarligt problem att subventionerade klimatbonusbilar exporteras utomlands.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar, alltså personbilar med vissa miljöegenskaper.

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att det i stor utsträckning saknas konsekvensanalyser både av miljöeffekter och samhällsekonomi inför beslut om nya eller förändrade styrmedel som ska öka andelen miljöbilar. Den övergripande slutsatsen är att styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, och att de har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-12-02

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

• definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
• kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
• bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
• kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
• sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

• Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
• all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
• regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
• konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

36

Reservationer

60 

Anföranden och repliker

23, 131 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet.

Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 82 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade drygt 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, jakt på säl, rovdjurspolitik, allemansrätten samt skyddad skog och mark.

Behandlade dokument

109

Förslagspunkter

27

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

13, 78 minuter

Justering

2020-04-29

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om cirkulär ekonomi från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, nedskräpning och åtgärder för minskat matsvinn.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är framför allt att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 61 minuter

Justering

2020-04-28

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Spridningen av det nya coronaviruset har lett till minskad försäljning av vinterbensin, med platsbrist i bensindepåerna som resultat. Regeringen vill därför senarelägga årets övergång till sommarbensin så att bensinleverantörerna får längre tid på sig att byta ut sorterna. Syftet är att hindra bensinbrist i landet i sommar eftersom vinterbensin inte får säljas då. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt nuvarande bestämmelse inleds sommarperioden den 1 maj i södra Sverige och den 16 maj i norra Sverige. Beslutet innebär att periodens början tillfälligt senareläggs till 1 juni. Nuvarande bestämmelser ska sedan återinföras efter årsskiftet.

De nya bestämmelserna börjar gälla 1 maj 2020 respektive 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-28

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29