Sök

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

• renodling av polisens verksamhet
• stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
• genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
• förbättrade anställningsvillkor för poliser
• förstärkt skydd för polisers personuppgifter
• utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
• ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 72 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att:

• Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden
• Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen
• Begreppet "synnerliga skäl" i vapenlagen bör förtydligas
• Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas
• Kraven för vapenlicens bör förtydligas
• Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas
• Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över
• Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass
• Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen
• Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
• arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
• återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
• tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om

• kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
• skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
• skärpt straff för våldtäkt
• skärpta straff för sexualbrott
• ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• skärpt straff för angrepp på jägare
• stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
• skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
• skärpt straff för överlåtelse av narkotika
• skärpt straff för brott mot knivlagen
• skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
• översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
• påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
• preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
• översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
• skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

63

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Dykning och annan undervattensverksamhet ska kunna tillåtas i syfte att undersöka orsaken till förlisningen av passagerarfartyget m/s Estonia på Östersjön i september 1994. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska möjliggöra fortsatta utredningar i gravfridsområdet.

Lagändringen gäller skyddet för gravfriden vid vraket efter Estonia. Ett nytt undantag införs från förbudet att bedriva dykning eller annan undervattensverksamhet i vraket eller dess närhet. Det nya undantaget ska gälla verksamhet som avser att utreda förlisningen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Syftet är att möjliggöra för Statens haverikommission att genomföra fortsatta utredningar för att bedöma nya uppgifter, offentliggjorda i september 2020, om hål i skrovet på fartygets styrbordssida.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden ska göras mer flexibla och ändamålsenliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I mark- och miljödomstolarna finns det lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter. Sammansättningsreglerna skiljer sig bland annat åt för mål och ärenden som avgörs i mark- och miljödomstolen som första instans och för mål och ärenden som har överklagats dit. Enligt regeringen bör det istället vara behovet av teknisk kompetens i det specifika målet som är avgörande för sammansättningen.

Vidare föreslår regeringen att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Riksdagen sa ja även till detta förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

• Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
• Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
• Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
• Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
• Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
• Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
• Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
• Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

47

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Riksdagen har nyligen beslutat om nya bestämmelser för skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik. Dessa bestämmelser behöver anpassas till reglerna för internationellt samarbete. Regeringen har därför föreslagit ändringar i fyra lagar som handlar om internationellt samarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2020.

Under 2020 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, budget och fleråriga programdokument, tillsynen av polisbyråns behandling av personuppgifter samt om kontrollgruppens interna arbetsordning. Med anledning av den pågående coronapandemin har även frågor som pandemins påverkan på brottsligheten i EU berörts.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

• En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Utökade möjligheter till husrannsakan.
• Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

45

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Brottsbalken ska ändras så att betalningsverktyg som kontokort och swish får ett starkare skydd mot bedrägerier och förfalskningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska det nya brottet olovlig befattning med betalningsverktyg göra det straffbart att

• skaffa ett betalningsverktyg på olaglig väg
• förvanska eller skapa ett falskt verktyg som är tänkt att användas
• använda ett betalningsverktyg som är olagligt införskaffat, förvanskat eller falskt.

Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök och förberedelse till brottet ska vara straffbart.

Lagändringarna börjar gälla den 31 maj 2021 och är en anpassning till EU:s direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg och att en brottsofferportal ska öppnas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

En kommande utredning ska se över reglerna för sluten ungdomsvård. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utredningen även bör utreda en flytt av ansvaret till Kriminalvården och att taket för maximal vårdtid höjs.

De som döms till sluten ungdomsvård har ofta redan en kriminell livsstil. Riksdagen menar att Kriminalvården kan ha en större kompetens att ta hand om dessa personer, jämfört med Statens institutionsstyrelse, Sis, som ansvarar för vården i dag. Dessutom visar antalet rymningar att säkerheten hos Sis fortfarande är eftersatt i jämförelse med inom Kriminalvården. Den kommande utredningen bör därför ta som utgångspunkt att hela ansvaret för den slutna ungdomsvården flyttas till Kriminalvården. I direktivet till utredningen bör det även framgå att den maximala vårdtiden ska höjas för att bättre motsvara brottslighetens allvar, anser riksdagen.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Justitieutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22