Dokument & lagar (468 träffar)

Betänkande 1999/2000:UU14

Riksdagen godkände förslaget till gemensamma rådets beslut om en liberalisering av handeln med tjänster, investeringar och skydd av immateriella rättigheter mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Mexikos förenta stater å andra sidan. Överenskommelsen träffas inom ramen för avtalet den 8 december 1997 om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan EG och Mexiko.


Justering: 2000-06-08 Debatt: 2000-06-14

Betänkande 1999/2000:UU14 (doc, 89 kB)

Betänkande 1999/2000:UbU17

Fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering inrättas och bör kunna fungera fr.o.m. den 1 januari 2001XZAW Vetenskapsrådet, ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv, ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering samt en myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete. Vetenskapsrådet inrättas med stöd av lag. De nya myndigheterna övertar ansvarsområden från Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen samt Närings- och teknikutvecklingsverket.. Vidare inrättas ett Forskningsforum för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen samt allmänheten.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:UbU17 (doc, 314 kB)

Betänkande 1999/2000:NU17

Riksdagen beslutade om en ny organisation inom näringspolitiken. Två nya myndigheter inrättas och fungerar fr.o.m. den 1 januari 2001. En ny myndighet för företagsutveckling övertar uppgifter från NUTEK och ALMI Företagspartner AB. Syftet är att underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad samordning och renodling av statens företagsfrämjande åtgärder. En ny myndighet inrättas för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar. Samtidigt avvecklas Statens institut för regionalforskning.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:NU17 (doc, 150 kB)

Betänkande 1999/2000:NU12

Riksdagen beslutade om en ny naturgaslag, föranledd av ett EG-direktiv. Lagen syftar till att öka konkurrensen på gasmarknaden och skapa en inre marknad för naturgas. Marknaden ska öppnas helt så fort det är praktiskt möjligt med hänsyn till de avtalsbindningar som finns på naturgasmarknaden i Sverige, dock senast den 1 januari 2006. Tillstånd att bygga nya anläggningar ska beviljas endast om det är lämpligt från allmän synpunkt. Lämplighetsprövningar ska hindra att anläggningar byggs där det redan finns tillräcklig överförings-, distributions- eller lagringskapacitet. Till en början ges rätten att fritt välja gasleverantör till kunder med naturgaseldad kraftproduktion samt slutförbrukare som förbrukar mer än 25 miljoner kubikmeter naturgas per år och förbrukningsställe.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:NU12 (doc, 165 kB)

Betänkande 1999/2000:KU12

Lagen om tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, som nu gäller till utgången av år 2000, ska fortsätta att gälla under det första halvåret 2001. Detta i avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning till regeringens förslag om nya regler för kommersiell lokalradio. Regeringens förslag vilar enligt bestämmelser i regeringsformen (se 1999XZBW2000XZAWKU15 och 1999XZBW2000XZAWKU23 )


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:KU12 (doc, 88 kB)

Betänkande 1999/2000:JuU23

Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om att staten bör garantera ett långsiktigt ekonomiskt stöd åt Rikskvinnocentrum i Uppsala. Vidare avslogs motioner från allmänna motionstiderna 1998 och 1999 om bl.a. stöd till brottsoffer och skydd för utsatta kvinnor.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:JuU23 (doc, 241 kB)

Betänkande 1999/2000:JuU22

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redovisning av reformarbetet inom domstolsväsendet. Regeringen bedömer att domkretsarna bör bli större. Syftet är bl.a. att åstadkomma ett målunderlag som vid varje tingsrätt är så stort att det ger utrymme för en stärkt beredningsorganisation och för specialisering. Riksdagen avslog vidare motioner som bl.a. går ut på att reformarbetet borde ha föregåtts av en proposition och att domkretsindelningen bör ske i lag i stället för som i dag genom förordning.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-08

Betänkande 1999/2000:JuU22 (doc, 168 kB)

Betänkande 1999/2000:FiU27

Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000. Det innebär bl.a. att anslaget till sjukförsäkringen ökas för att möta de ökade kostnaderna, att medel anvisas för IT-satsningen och för vissa kostnader i samband med nedläggningen av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag om ett utvecklat förstärkt anställningsstöd, som ska gälla från den 1 augusti 2000. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag att införa en skyldighet för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät, s.k. nationell roaming.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-14

Betänkande 1999/2000:FiU27 (doc, 750 kB)

Betänkande 1999/2000:FiU20

Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak för staten t.o.m. år 2003 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Utgiftstaken för åren 2001 och 2002 uppgår till 792 respektive 817 miljarder kronor, vilket endast innebär en budgetteknisk uppjustering. För år 2003 föreslås ett utgiftstak på 847 miljarder kronor. Utsikterna är goda för en fortsatt hög svensk tillväxt utan starkt stigande inflationstryck under de närmaste åren. Den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas väl. Sysselsättningen stiger, arbetslösheten sjunker och inflationen är låg. Förutsatt att den internationella konjunkturen fortsätter att förbättras kommer den svenska ekonomin att växa med historiskt höga tal, kring 3-4 %, under de närmaste åren. Överskotten i de offentliga finanserna stiger ytterligare och den svenska inflationen är en av de lägsta i EU-området. Riksdagen ställde sig bakom regeringens inriktning av den ekonomiska politiken: full syssselsättning genom fortsatt starka offentliga finanser och låg inflation. Det långsiktiga målet för budgetpolitiken är ett offentligt överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP sett över en konjunkturcykel. Överskottet ska användas för att minska den offentliga nettoskulden och sannolikt därefter öka den offentliga nettoförmögenheten. Riksdagen ställde sig också bakom de reformer regeringen föreslår där satsningar på bl.a. barnomsorg och ökad sysselsättning prioriteras. Vidare innebär ekonomins goda utsikter att skatterna kan sänkas för att stimulera tillväxten och öka rättvisan. Ett första steg i en inkomstskattereform genomförs i år genom en skattereduktion för att kompensera delar av egenavgifterna.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-14

Betänkande 1999/2000:FiU20 (doc, 1026 kB)

Betänkande 1999/2000:SkU24

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att analysera rättsläget när det gäller betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer enligt den nya skattebetalningslagen. Regeringen bör redovisa resultatet av sin analys för riksdagen. Om bestämmelserna behöver omformuleras för att på ett bättre sätt säkerställa att företrädare för juridiska personer inte blir betalningsskyldiga i större utsträckning än tidigare bör regeringen lägga fram nödvändiga förslag så snart som möjligt. Bakgrunden är att de nya bestämmelserna i skattebetalningslagen kan ha inneburit ett skärpt betalningsansvar för företrädare för juridiska personer, trots att en sådan följd inte varit avsikten.


Justering: 2000-05-25 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:SkU24 (doc, 79 kB)

Betänkande 1999/2000:SkU23

Riksdagen godkände, med vissa justeringar, regeringens förslag till nya regler för privat införsel av bl.a. alkoholdrycker. Den mängd vin, öl och tobaksprodukter som en resande kan föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att skatt ska betalas ökas fr.o.m. den 1 juli 2000. De nya kvantiteterna är 20 liter vin, 24 liter starköl och 400 cigaretter eller 200 cigariller eller 100 cigarrer eller 550 gram röktobak. Det är en något högre kvantitet än regeringen föreslår för cigariller, cigarrer och röktobak. Det blir vidare möjligt att föra in 1 liter sprit och 3 liter starkvin vid samma tillfälle.


Justering: 2000-05-25 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:SkU23 (doc, 151 kB)

Betänkande 1999/2000:SkU22

Riksdagen godkände regeringens förslag om bl.a. uppmjukningar i regelsystemet för exportbutiker, omläggning av skatten på kärnkraftsel från en produktionsskatt till en effektskatt samt utvidgning av industrins energiskattenedsättning till jordbruket.


Justering: 2000-05-25 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:SkU22 (doc, 186 kB)

Betänkande 1999/2000:FiU30

Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1994XZBW95-1999.


Justering: 2000-05-25 Debatt: 2000-06-09

Betänkande 1999/2000:FiU30 (doc, 119 kB)

Betänkande 1999/2000:FiU29

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.


Justering: 2000-05-25 Debatt: 2000-06-14

Betänkande 1999/2000:FiU29 (doc, 284 kB)

Betänkande 1999/2000:BoU10

Lagen om ungdomsbosparande upphör att gälla den 31 december 2000. Det kommer därmed inte att vara möjligt att ansluta konton till ungdomsbosparandet. De anslutningar till ungdomsbosparandet som skett under den tid lagen har gällt upphör. Genom en övergångsbestämmelse får samtliga sparare med konton som den 31 december 2000 är anslutna till ungdomsbosparandet en bonusränta.


Justering: 2000-05-25 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:BoU10 (doc, 83 kB)

Betänkande 1999/2000:KU20

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets granskning av statsråden och regeringen. När det gäller frågan om åtgärder mot Österrike anser utskottet att det var en sådan fråga av större vikt att regeringen normalt sett borde ha överlagt med Utrikesnämnden. Men med hänsyn till den tid som stod till buds får statsråden anses ha haft fog för sin bedöming att överläggning med Utrikesnämnden inte kunde hinnas med före avgörandet. Regeringen bör dock uppmärksamma de problem som en brådskande och informell beredning av samordnade utrikespolitiska ställningstaganden innebär, särskilt med avseende på samarbetet inom EU. När det gäller statsrådet Anders Sundströms ansvar för Industrifondens engagemang i Prosolvia AB anser utskottet att det är angeläget att det införs rutiner i Regeringskansliet om information om anmärkningsvärda åtgärder inom ramen för verksamheten i sådana stiftelser där regeringen ska utse styrelseledamöter eller har att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. År 1999 utsåg regeringen en generaldirektör för Riksrevisionsverket. Utskottet anser att regeringen kunde ha fattat sitt beslut mycket tidigare och att dröjsmålet var obefogat. Två skrivelser från generaldirektör Inga-Britt Ahlenius som levererades till finansminister Bosse Ringholm i bostaden blev inte diarieförda vid Finansdepartementet i tid. Utskottet konstaterar att föreskrifterna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen inte följts i dessa fall och att finansministern inte kan undgå kritik för det inträffade. Granskningen av vissa upphandlingsfrågor har visat på brister i olika avseenden. Utskottet understryker starkt vikten av att upphandlingslagens bestämmelser följs inom Regeringskansliet. Regeringskansliets roll som föredöme för andra myndigheter gör detta särskilt viktigt. Med anledning av ett uttalande av finansminister Bosse Ringholm om Riksbankens räntepolitik påpekar utskottet att regeringsformen numera innehåller en särskild bestämmelse som ska garantera Riksbanken ett oberoende när det gäller bankens utövande av penningpolitiken. Detta ger anledning för statsråd att ta särskilda hänsyn även i uttalanden som berör detta ämne.


Justering: 2000-05-24 Debatt: 2000-06-08

Betänkande 1999/2000:KU20 (doc, 697 kB)

Betänkande 1999/2000:TU9

Det IT-politiska målet ska vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för alla. Riksdagen godkände regeringens förslag till inriktning av IT-politiken, där statens insatser prioriterar tre områden: Tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Vidare godkände riksdagen regeringens program för att bygga ut IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i hela landet inom de närmaste åren. Utbyggnaden ska i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar; 8,3 miljarder kronor satsas därför på statliga åtgärder för att främja konkurrens, mångfald och en utbyggnad som kommer hela landet till godo. Ledningsrättslagen ändras för att underlätta en utbyggnad med hög överföringskapacitet. Vidare gav riksdagen regeringen i uppdrag att snarast redovisa lagförslag som öppnar de lokala accessnäten för konkurrens. Accessnäten är de nät, i huvudsak ägda av Telia, som olika användare och organisationer utnyttjar för åtkomst till annat nät.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:TU9 (doc, 680 kB)

Betänkande 1999/2000:SkU21

Regelsystemet för frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler ändras. Ändringarna syftar till att minska administrativa och rättsliga problem. Riksdagen gav också, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag om en sänkning av mervärdesskatten för djurparker till 6 % fr.o.m. årsskiftet 2000XZBW01. Mervärdesskatten för djurparker ligger i dag på den generella nivån, dvs. 25 %. Med stöd av EG-regler har Sverige redan i dag en lägre mervärdesskatt för bl.a. museer och teatrar.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:SkU21 (doc, 114 kB)

Betänkande 1999/2000:SfU12

Riksdagen beslutade om lagändringar på socialförsäkringsområdet fr.o.m. den 1 juli 2000. Då arbetsgivaren i stället för att betala sjuklön till en anställd betalar ersättning för personens resor till och från arbetet ska dessa dagar ingå i sjuklöneperioden. I de fall det inte kan utredas hur en försäkrad skulle ha arbetat under de första fjorton dagarna i en sjukperiod, men det kan antas att personen skulle ha arbetat, ska tim- eller dagberäknad sjukpenning betalas ut med ledning av hur den försäkrade har arbetat före sjukperioden. Försäkringsmedicinska centrum får en formell möljlighet att bedriva forskning inom sitt ansvarsområde. Bestämmelser om jämställdhet mellan kvinnor och män och om integrationspolitiken förs in i de styrande reglerna för försäkringskassorna.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-05-30

Betänkande 1999/2000:SfU12 (doc, 156 kB)

Betänkande 1999/2000:MJU17

Riksdagen godkände, med vissa ändringar, regeringens förslag om en ny lag om viltvårdsområden, som ersätter den nu gällande lagen om jaktvårdsområden. Den nya lagen innebär att ett viltvårdsområde kan bildas i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och andra åtgärder till skydd och stöd för viltet. Fastighetsägarna inom området bildar en viltvårdsområdesförening. Verksamheten inom ett viltvårdsområde kommer att omfattas av en tydligare reglering jämfört med vad som gäller för jaktvårdsområdena. Det nuvarande majoritetskravet för bildande av ett viltvårdsområde skärps så att fyra femtedelar av fastighetsägarna måste vara överens om bildandet. Riksdagen beslutade med anledning av motioner (s, v och c) om en utvidgning av den nya lagens räckvidd: Det ska även i fortsättningen vara möjligt att tvångsansluta mark för att samordna jakten på småvilt. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, två tillkännagivanden till regeringen: Regeringen får i uppdrag att återkomma med en samlad redovisning av arbetet med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras. Regeringen får också i uppdrag att ta ett övergripande ansvar för att motverka de ekonomiska förluster och andra olägenheter som fiskenäringen drabbas av till följd av den ökande sälstammen. Regeringen bör i samråd med berörda myndigheter vidta åtgärder som gör det möjligt att bedriva någon form av av jakt för att komma till rätta med problemen.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-06-07