Sök
64 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Kinnunen, Martin (SD), Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel
Betänkande 2023/24:MJU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar.
Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 48, 132 minuter
- Justering
- 2024-03-07
- Bordläggning
- 2024-03-12
- Debatt
- 2024-03-14
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv
Betänkande 2023/24:MJU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.
Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2024-01-23
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-01-31
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Betänkande 2023/24:MJU1
Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.
Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 72, 201 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-18
- Debatt
- 2023-12-19
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
Betänkande 2023/24:MJU5
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.
Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 69, 173 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-30
- Dokument & lagar
Klimatpolitik
Betänkande 2022/23:MJU16
Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 52
- Anföranden och repliker
- 65, 182 minuter
- Justering
- 2023-05-25
- Bordläggning
- 2023-05-30
- Debatt
- 2023-05-31
- Beslut
- 2023-06-07
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2022/23:MJU15
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 40, 128 minuter
- Justering
- 2023-05-11
- Bordläggning
- 2023-05-23
- Debatt
- 2023-05-24
- Beslut
- 2023-05-24
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2022/23:MJU13
Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete.
Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 44, 117 minuter
- Justering
- 2023-05-02
- Bordläggning
- 2023-05-09
- Debatt
- 2023-05-10
- Beslut
- 2023-05-11
- Dokument & lagar
Cirkulär ekonomi
Betänkande 2022/23:MJU10
Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion.
Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2023-03-07
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-23
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2022/23:MJU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.
Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.
Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.
Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 75, 189 minuter
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2022-12-19
- Debatt
- 2022-12-20
- Beslut
- 2022-12-21
- Dokument & lagar
Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023
Betänkande 2021/22:MJU31
Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 23, 88 minuter
- Justering
- 2022-06-16
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22
- Dokument & lagar
Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft
Betänkande 2021/22:MJU28
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.
Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.
Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 9, 50 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-16
- Debatt
- 2022-06-17
- Beslut
- 2022-06-21
- Dokument & lagar
Ordning och reda på avfallet
Betänkande 2021/22:MJU26
Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.
Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.
Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.
Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.
Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 10, 56 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-15
- Debatt
- 2022-06-16
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor
Betänkande 2021/22:MJU29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.
Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om
- klassificering av jordbruket
- proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
- äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
- arbetet med grön infrastruktur
- tidsfrist vid miljöprövning
- djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
- Århuskonventionens talerättsregler.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 94
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 24, 106 minuter
- Justering
- 2022-06-07
- Bordläggning
- 2022-06-10
- Debatt
- 2022-06-13
- Beslut
- 2022-06-14
- Dokument & lagar
Vattenvård
Betänkande 2021/22:MJU23
EU:s regler för vatten och avlopp bör bli tydligare och mer samstämmiga och vara utformade på ett sätt så att de möjliggör utbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i redan befintliga avloppsreningsverk. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Enligt riksdagen är det brådskande att dels bygga ut landets reningsverkskapacitet i takt med att befolkningen i Sveriges kommuner växer, dels investera i ny avancerad miljövänlig teknik. Riksdagen konstaterar att det finns EU-regler som innebär utmaningar på dessa områden. Regeringen bör därför aktivt arbeta för att på EU-nivå föra fram behovet av en översyn av EU:s ramdirektiv för vatten. Regeringen bör även arbeta för att EU:s avloppsdirektiv inte försvårar utbyggnaden av reningsverk.
Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om vattenvård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 14, 71 minuter
- Justering
- 2022-04-28
- Bordläggning
- 2022-05-04
- Debatt
- 2022-05-05
- Beslut
- 2022-05-11
- Dokument & lagar
Klimatpolitik
Betänkande 2021/22:MJU20
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 52
- Anföranden och repliker
- 28, 121 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-30
- Debatt
- 2022-03-31
- Beslut
- 2022-04-06
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2021/22:MJU1
Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.
Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Knappt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 59, 171 minuter
- Justering
- 2021-12-07
- Bordläggning
- 2021-12-13
- Debatt
- 2021-12-14
- Beslut
- 2021-12-15
- Dokument & lagar
Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall
Betänkande 2021/22:MJU7
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning.
Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt.
En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat.
Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 41, 124 minuter
- Justering
- 2021-09-28
- Bordläggning
- 2021-09-28
- Debatt
- 2021-09-29
- Beslut
- 2021-09-29
- Dokument & lagar
Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019
Betänkande 2020/21:MJU23
För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.
Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 95 minuter
- Justering
- 2021-06-10
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter
Betänkande 2020/21:MJU21
Regeringen har föreslagit en ny lag som ska skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer, oavsett hur stor leverantörens omsättning är. Det handlar till exempel om att
- sena betalningar för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter förbjuds och att betalningar måste göras inom 30 dagar
- sena annulleringar av order förbjuds och de får inte göras med kortare varsel än 30 dagar
- det blir förbjudet för en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att ensidigt driva igenom en ändring av vissa avtalsvillkor.
Genom lagändringarna genomförs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan i den svenska lagstiftningen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska utvärdera lagändringarnas konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och producenter i den svenska jordbruks- och livsmedelskedjan.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 49 minuter
- Justering
- 2021-06-01
- Bordläggning
- 2021-06-09
- Debatt
- 2021-06-10
- Beslut
- 2021-06-10
- Dokument & lagar
Reduktionsplikt för flygfotogen
Betänkande 2020/21:MJU20
En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 24, 88 minuter
- Justering
- 2021-05-06
- Bordläggning
- 2021-05-19
- Debatt
- 2021-05-20
- Beslut
- 2021-05-20